NAT/944

Det civila samhällets rekommendationer om en europeisk havspakt

YTTRANDE

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

Det civila samhällets rekommendationer om en europeisk havspakt

(förberedande yttrande på begäran av Europeiska kommissionen)

Föredragande: Javier Garat Pérez

1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar att Ursula von der Leyen har inkluderat den europeiska havspakten bland kommissionens prioriteringar för den nya mandatperioden. EESK anser att man inom ramen för pakten bör fokusera på att frigöra den blå ekonomins potential genom att säkerställa ett konkurrenskraftigt, effektivt och innovativt företagsklimat med ett förenklat regelverk samt främja samarbete med globala partner inom planetens gränser. Kommittén efterlyser en övergripande strategi som kombinerar ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft med återställande av miljön och främjande av social rättvisa.

1.2Kommittén rekommenderar att pakten ligger nära i linje med EU:s strategi för den blå ekonomin, målen för hållbar utveckling och den europeiska gröna given. Pakten bör ha fokus på både maritima och landbaserade näringar. Den bör även vara i linje med annan EU-politik, särskilt given för ren industri och strategin den för maritima industrin för att säkerställa samstämmighet och stort genomslag. Vi anser också att det är mycket viktigt att stärka EU:s strategi för sjöfartsskydd och utvärdera befintlig politik såsom den gemensamma fiskeripolitiken. Pakten bör så snart som möjligt bidra till ökad konkurrenskraft, strategiskt oberoende och målen för hållbarhet.

1.3Genom pakten bör den europeiska ramen för havsstyrning stärkas och förbättras genom en mer ändamålsenlig samordning av befintlig politik och befintliga organ, så att fragmentering och dubbelarbete undviks. På samma sätt anser EESK att det är mycket viktigt att stärka internationella avtal, förbättra de diplomatiska insatserna och främja nätverk för samarbete mellan kustsamhällen, produktionssektorer och forskare. Kommittén rekommenderar därför att särskilda arbetsgrupper inrättas vid alla EU-institutioner med hav och oceaner som ett centralt tema.

1.4Vi uppmanar kommissionen att inrätta en samarbetsmekanism mellan europeiska byråer med kompetens inom havsfrågor, i syfte att optimera insamlingen av data och kunskap, stödja utbyte av bästa praxis och främja en helhetssyn. Ett exempel på god praxis på detta område är det förstärkta samarbetet mellan Frontex, Emsa och EFCA när det gäller kustbevakningsuppgifter.

1.5Kommittén rekommenderar en översyn av havsplaneringen för att underlätta synergier och balansera de motstridiga intressen som uppstår till följd av utvidgningen av nya maritima näringar, såsom havsbaserad energi, och för att betona att denna sektor bör återinvestera en del av sina intäkter i lokalsamhällena. En positiv strategi för samexistens, som uppmuntrar till att havsområden används för flera ändamål, bör eftersträvas där så är möjligt, och en ekosystembaserad strategi bör tillämpas för att skydda den biologiska mångfalden och marina livsmiljöer. Det är mycket viktigt att se till att de mest utsatta sektorerna, såsom fisket, deltar aktivt när beslut fattas, i syfte att skydda traditionella fiskevatten och säkerställa en hållbar användning av havsområdet.

1.6EESK anser att det bör inrättas en ˮindustriallians för värdekedjor inom den blå ekonominˮ som sammanför alla berörda parter (t.ex. företag, arbetsmarknadens parter, forskningsorganisationer, politiska beslutsfattare och investerare). Ett sådant forum kommer att främja samarbete och nätverksbyggande i syfte att utveckla hållbara fartyg och digitaliserad sjöfartsteknik, säkerställa leveranskedjans resiliens samt främja innovation, hållbarhet och konkurrenskraft. Vi uppmanar också kommissionen att utarbeta en EU-handlingsplan för blå livsmedel senast 2026.

1.7EESK efterlyser finansiering för havsåtgärder till stöd för mål 14 för hållbar utveckling. I detta avseende är det viktigt att mobilisera offentlig och privat finansiering för projekt inriktade på restaurering och bevarande av haven, innovation och utveckling samt utfasning av fossila bränslen inom den blå ekonomin. Kommittén rekommenderar att särskilda budgetposter för haven fastställs i övergripande fonder såsom Horisont och Europeiska socialfonden samt att sektorsspecifika fonder såsom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) stärks.

1.8Vetenskap är avgörande för en ändamålsenlig havsförvaltning. EESK rekommenderar att det internationella vetenskapliga samarbetet stärks, teknisk innovation på det marina området främjas och mer resurser till forskningsinstitut anslås. Dessutom är det viktigt att omsätta vetenskaplig kunskap i ändamålsenliga strategier för skydd och hållbar användning av haven.

1.9Vi uppmanar kommissionen att införliva en social dimension i pakten som bidrar till att säkerställa en rättvis och digital omställning inom sjöfartssektorn med omfattande stöd till alla arbetstagare. Detta kräver att man tar itu med bristen på arbetskraft, främjar generationsskifte genom initiativ som syftar till att locka ungdomar, stärker arbetstagarskyddet och underlättar kompetensutveckling och omskolning. Det är viktigt att se till att berörda parter och arbetsmarknadens parter deltar fullt ut i denna process. Kulturarvet på sjöfartsområdet bör också bevaras och riktat stöd bör säkerställas för arbetstagare som inte kan omskolas.

1.10För att sörja för att de maritima näringarna blomstrar och stannar kvar i Europa är det viktigt att säkerställa lika villkor och inrätta ett starkt havskluster med tydliga mål för minskade koldioxidutsläpp. Det finns ett akut behov av investeringar i e-bränslen, teknisk innovation, havsbaserad förnybar energi, framför allt tidvattenenergi och lokal produktion av dessa lösningar.

1.11Som företrädare för det civila samhället rekommenderar EESK att det inrättas en övergripande mekanism för regelbunden utvärdering och övervakning av paktens framsteg. Denna mekanism bör inspireras av de modeller som fastställts för målen för hållbar utveckling. En grupp permanenta EESK-ledamöter bör utnämnas för att på så sätt säkerställa kontinuitet, öppenhet och representation i övervakningsprocessen.

2.Allmänna kommentarer

2.1Den europeiska havspakten syftar till att främja en övergripande och enhetlig strategi för all havsrelaterad politik. Vi behöver stärka havsforskningen, skydda marina ekosystem, verka för ytterligare innovation och kunskap samt driva på den blå ekonomin. Kustsamhällena står i centrum för pakten, och det är viktigt att förstå deras behov och utmaningar för att kunna utveckla en ändamålsenlig politik.

2.2Kustsamhällena står inför många ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Pakten kan vara ett avgörande verktyg för att hjälpa till att ta itu med dem. I detta avseende bör pakten ge en solid grund för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, hållbar tillväxt och social sammanhållning inom planetens gränser. Syftet är att stödja friska och produktiva hav och eftersträva en rättvis och digital omställning. Med tanke på tillväxten av nya marina näringar bör man inom ramen för pakten dessutom undersöka modeller för havsförvaltning som EU kan främja både i sina egna vatten och i andra delar av världen. Pakten bör också inriktas på att stärka kustsamhällenas resiliens mot naturkatastrofer genom att främja naturbaserade lösningar.

3.Särskilda rekommendationer till stöd för friska och produktiva hav

3.1EESK rekommenderar att man inom ramen för pakten tar itu med följande faktorer för att främja motståndskraftiga och produktiva hav:

3.1.1Stöd till konkurrenskraft och hållbar tillväxt i den blå ekonomin: Detta bör ske med hjälp av investeringar och innovation inom teknik som är inriktad på klimatneutralitet, ekosystemens hälsa och en rättvis omställning. En process för att förenkla lagstiftningen och minska byråkratin med minst 25 % för företag och 35 % för små och medelstora företag är brådskande. EU måste sträva efter resilienta, lokala och korta värdekedjor där en omfattande utveckling av våra maritima näringar, välbefinnande, återställande av ekosystem och kustsamhällen prioriteras.

3.1.2Investeringar och innovation inom maritima näringar: EU bör föreslå åtgärder för att locka till sig privata investeringar och främja konkurrenskraften och företagens utveckling. EU bör uppmuntra att innovationsnav för den blå ekonomin inrättas och främja samarbete mellan forskningsinstitutioner, företag och politiska beslutsfattare. Offentliga myndigheter bör främja stöd till nystartade företag inom den maritima sektorn genom bättre tillgång till finansiering och kommersialisering av avancerad teknik. EESK rekommenderar ökade investeringar i forskning med hjälp av statligt stöd och uppmanar EU att öka finansieringen av havsforskning.

3.1.3EU:s strategiska oberoende på viktiga områden som livsmedel, energi och transport: EU bör stärka sin förmåga att självt producera sina egna resurser och minska beroendet av leverantörer utanför EU. Att främja lokal innovation på dessa områden är viktigt för att säkerställa deras oberoende och resiliens mot globala utmaningar. Dessutom finns det ett behov av att förbättra och värna om den interna infrastrukturen och vidta politiska åtgärder som tar hänsyn till livsmedelssuveräniteten samt företagens sociala och ekonomiska faktorer.

3.1.4Vi uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-handlingsplan för blå livsmedel senast 2026 i syfte att integrera blå livsmedel i livsmedelspolitiken och livsmedelsstrategierna. Denna plan bör betraktas som en viktig del av framtidsvisionen för jordbruk och livsmedel. Detta skulle i sin tur främja nyttiga och hälsosamma kostvanor med lågt koldioxidavtryck i EU. EU bör genomföra politik och erbjuda incitament till selektiva fiskeredskap med låg påverkan, minskning av bifångster och utkast samt prioritera fiske som är avsett att användas för humankonsumtion och lågtrofiskt vattenbruk. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt att bekämpa överfiske där detta förekommer och i synnerhet olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Det krävs också skärpta politiska åtgärder för och ökad kontroll av importen av ohållbara produkter från havet, eftersom detta fiske påverkar fiskbestånd negativt och ger EU:s fiskare sämre förutsättningar. Hållbart vattenbruk bör främjas, särskilt lågtrofiskt vattenbruk. Denna vattenbruksmodell omfattar blötdjur, alger och vissa kräftdjur, kräver ingen artificiell utfodring, förbättrar vattenkvaliteten och bidrar till koldioxidbindning. Kommittén efterlyser också en strategi för havsbaserad odling från hav till bord.

3.1.5Inrättandet av en industriallians för värdekedjor inom den blå ekonomin: EESK rekommenderar att kommissionen inrättar en industriallians som omfattar hela värdekedjan inom den blå ekonomin, i syfte att förbättra sektorns konkurrenskraft och anta en helhetssyn. I detta syfte föreslås att man sörjer för finansieringen av industrialliansens driftskostnader och av ett sekretariat med ansvar för samordning av initiativ, studier samt vetenskaplig och teknisk utveckling. Eftersom de olika länkarna i den maritima värdekedjan är beroende av varandra när det gäller utvecklingen och genomförandet av ny teknik, kommer denna allians att bidra till ett effektivare samarbete 1 .

3.1.6Utfasning av fossila bränslen i den blå ekonomin: EESK påminner om att alla sektorer inom den maritima och blå ekonomin är beroende av fartyg, avancerad maritim teknik och resilienta lokala och korta industriella leveranskedjor. Detsamma gäller för undervattensinfrastruktur (såsom kablar). Kommittén anser att EU bör stärka sin maritima industriella kapacitet, sina kommunikationsnät och leveranskedjor. De maritima näringarna bör ses som en viktig del av all EU-politik för att stödja hållbar havsförvaltning och frigöra den blå ekonomins fulla potential. EU bör också underlätta en rättvis omställning till användning av metoder med lägre fotavtryck när det gäller etablerade sektorer inom den blå ekonomin genom strategier och program för företag inom den cirkulära ekonomin. Vi efterlyser också fortsatt stöd till hållbar och miljövänlig sjöfarts- och kustturism. Denna utveckling kommer att skapa nya affärsmöjligheter och bidra till EU:s gröna omställning 2 .

3.1.7EESK välkomnar partnerskapet för energiomställning inom fiske och vattenbruk, som kommissionen lanserade 2024. Detta är ett utmärkt tillfälle att få hela försörjningskedjan att samarbeta inom ramen för en plan för förnyelse och modernisering av den europeiska fiskeflottan, på grundval av en hållbar och ändamålsenlig affärsmodell.

3.1.8Kommittén stöder helhjärtat att satsningar och investeringar görs inom spetsteknik såsom tidvatten- och vågenergi: Dessa anordningar är mindre än vindkraftverk, vilket minskar både det havsutrymme som behövs och deras ekologiska fotavtryck, med möjlighet att generera upp till 10 % av EU:s el. Eftersom de upptar ett begränsat havsutrymme och de valda platserna ofta är olämpliga för annan mänsklig verksamhet på grund av den starka våg- eller tidvattenrörelsen är de mer kompatibla med fiskeriverksamhet. I detta avseende är det mycket viktigt att stärka det politiska stödet för dessa anordningar och se till att de prioriteras inom ramen för Ocean Energy Task Force med hjälp av särskild finansiering och lagstiftningsåtgärder för att underlätta deras utveckling.

3.1.9Den roll som ny teknik såsom artificiell intelligens och sakernas internet spelar i övervakningen och förvaltningen av världshaven är viktig. EESK föreslår att forskning ska bedrivas på områden där investeringar i sådana system kan ge hög miljömässig och ekonomisk avkastning.

3.1.10Tillgång till finansiering: EESK efterlyser ökade subventioner till och investeringar i infrastruktur och teknik som främjar innovation och entreprenörskap och stärker kustsamhällena så att de kan blomstra ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Mot bakgrund av den europeiska havspakten och inom nästa fleråriga budgetram bör EU undersöka olika sätt att införa havsinriktade budgetposter för att säkerställa tillräcklig finansiering när det gäller alla frågor som omfattas av pakten, samt stärka sektorsspecifika fonder såsom EHFVF. Kommittén beklagar nedskärningen med 105 miljoner euro av EHFVF för perioden 2025–2027 och efterlyser en ökning i nästa budgetram. Vi rekommenderar också att man undersöker användningen av medel för den blå ekonomin inom ramen för Horisont Europa. En särskild budgetpost bör i detta avseende inrättas för den blå ekonomin i det efterföljande programmet till Horisont Europa. Dessutom uppmuntras användningen av offentlig finansiering som ett instrument för att mobilisera privat finansiering genom initiativ som Horisont Europa, innovationsfonden, EIB:s finansiering och garantifonden. Slutligen anser EESK att intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem bör användas för energiomställningen och främja utvecklingen av innovativa bränslen och projekt inom EU.

3.1.11Kommittén rekommenderar att vissa sociala grundvillkor fastställs i den offentliga finansieringen för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter och miljömässig hållbarhet respekteras. Detta kräver en ändamålsenlig tillämpning av befintliga sociala standarder och befintlig lagstiftning inom sjöfarts- och fiskerisektorerna och vid behov bindande lagstiftningsinitiativ.

3.1.12EESK framhåller vikten av att göra förfarandena smidigare och mer flexibla när det gäller tillgång till finansiering, särskilt för att underlätta tillgången för små och medelstora företag och kustfisket samt främja hållbar tillväxt inom den blå ekonomin.

3.1.13Utvärdering och eventuell reform av den gemensamma fiskeripolitiken: Kommittén erinrar om att den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken har bidragit till en bättre förvaltning av fiskbestånden. 70 % av fisken och skaldjuren kommer dock från tredjeländer, vilket utgör en utmaning när det gäller självförsörjningen av livsmedel och förmågan att säkerställa hållbara och ansvarsfulla leveranser. Det är mycket viktigt att överbrygga denna klyfta genom att underlätta snarare än hämma den hållbara livsmedelsproduktionen, och tillämpa samma sociala och miljömässiga standarder för import. Därför bör den nuvarande fiskeripolitiken utvärderas för att främja en övergång till ett effektivare fiske genom balanserad reglering och användning av ekonomiska incitament. Ett mer energieffektivt fiske och vattenbruk bör främjas och användningen av förnybar energi bör uppmuntras. Utvecklingen av mer exakt fisketeknik kommer att möjliggöra ett mer hållbart och selektivt fiske som är ändamålsenligt och har en lägre miljöpåverkan. Det är också viktigt att anpassa fiskeripolitiken till nya utmaningar såsom brexit, den internationella dimensionen och konkurrenskraften. Dessutom bör EU främja tillgången till fiskekvoter på grundval av socioekonomiska och miljömässiga kriterier, i enlighet med artikel 17 i den gemensamma fiskeripolitiken, samt säkerställa att fiskeriprodukter kan spåras från hav till bord med hjälp av ett robust kontroll- och märkningssystem där fokus ligger på import.

3.1.14Utbildning och kompetensutveckling: EU bör investera i att utveckla särskilda färdigheter och kompetenser som är relevanta för den blå ekonomin, och upprätthålla ungdomars engagemang i lokalsamhällena. Arbetstillfällen av hög kvalitet och utbildning av arbetskraften bidrar till den blå ekonomins välstånd, konkurrenskraft, attraktionskraft och ändamålsenlighet. Utöver omskolning och kompetensutveckling kommer det att vara viktigt att behålla och rekrytera yrkesverksamma inom sjöfart och fiske för branschens nuvarande och framtida behov. EESK uppmanar kommissionen att inkludera blå budgetposter i den framtida Europeiska socialfonden. Utbildningen och certifieringen inom den maritima näringen, både för fritids- och yrkesfiske, bör också harmoniseras för att få till stånd ett ömsesidigt erkännande av certifiering i hela EU, underlätta arbetskraftens rörlighet och förbättra sektorns konkurrenskraft. Dessutom efterlyser vi ökad kunskap om haven för att öka medvetenheten i samhället om havens och den blå ekonomins betydelse, särskilt bland barn och ungdomar.

3.1.15Brist på arbetskraft: För att ta itu med de demografiska utmaningarna måste EU prioritera medel för att förbättra och utveckla arbetskraftens kompetens i den blå ekonomin och säkerställa långsiktig resiliens och innovationsförmåga. Myndigheterna och den privata sektorn bör ta itu med bristen på arbetskraft genom särskilda utbildningsprogram för kompetens som behövs inom den blå ekonomin. Det är viktigt att utveckla harmoniserade utbildningsprogram med överförbara färdigheter för att underlätta arbetstagarnas rörlighet mellan medlemsstater samt mellan sektorer inom den blå ekonomin. Dessutom bör EU uppmuntra offentlig-privata partnerskap för att genomföra skräddarsydda program för kompetensutveckling.

3.2EESK rekommenderar att man inom ramen för den europeiska havspakten tar upp följande faktorer för att förbättra våra havs hälsa:

3.2.1Centrum för blå ekonomi och havsobservatorium: EESK rekommenderar att man inrättar centrum som är specialiserade på marin teknik och hållbar innovation i kustområden, och att man främjar forskning, utveckling och överföring av kunskap för att stimulera den blå ekonomin. Kommittén föreslår att kommissionen undersöker möjligheten att inrätta ett EU-observatorium för insamling, analys och spridning av havsdata. Detta observatorium skulle också kunna samordna data som tas fram av olika byråer och vetenskapliga enheter för att förbättra kompatibiliteten och underlätta vetenskapligt baserat beslutsfattande.

3.2.2Forskning och övervakning: EESK anser att marina vetenskapliga initiativ för att övervaka ekosystemens hälsa och bidra till en hållbar politik – såsom det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling – bör utvidgas och stärkas. Förbättrad havsövervakning kommer att bidra till att uppnå de miljömål som fastställs i havsmiljödirektivet. Tyvärr kommer 70 % av uppgifterna från projekt med tillfällig finansiering. Dessa uppgifter finansieras i stor utsträckning med offentliga medel. Kommittén anser att det är nödvändigt att samla in fler uppgifter från den privata sektorn och att anslå mer medel till modern teknik och vetenskaplig infrastruktur.

3.2.3Återställningsprojekt: EESK rekommenderar att man skapar incitament och pilotprojekt för att genomföra miljölagstiftningen på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. Detta är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad i EU av internationella åtaganden om biologisk mångfald, såsom de som fastställs i Kunming-Montrealavtalet. I synnerhet bör 30x30-målet införlivas i EU-lagstiftningen och genomföras ändamålsenligt, både genom inrättande och förvaltning av marina skyddsområden och andra effektiva bevarandeåtgärder i fiskeområden. EESK efterlyser ett genomförande av strikta skyddsområden, så kallade fiskefria områden, som härrör från EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, där detta föreslås genom vetenskapliga rekommendationer. Kommittén betonar att stängningar för fiske måste genomföras från fall till fall, med beaktande av varje regions särdrag och med säkerställande av en balans mellan bevarande och ekonomisk verksamhet. I Parisavtalet (artikel 2) anges det dessutom att dessa mål måste genomföras på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen 3 .

3.2.4Grön infrastruktur och strategin för hav och land: Hållbar, ekosystembaserad infrastruktur bör utvecklas för att minska miljöpåverkan i gränslandet mellan land och hav. Detta inbegriper att främja koldioxidneutrala hamnar och främja ren havsbaserad energi. Man bör också genomföra strategier för att hitta synergier och stärka samarbetet mellan maritima och landbaserade näringar, såsom varv och teknikleverantörer. Kommittén rekommenderar dessutom att man stärker EU:s lagstiftning mot landbaserade källor till havsföroreningar såsom industriutsläpp och avloppsvatten, vilka inte bara släpper ut organiska, kemiska och farmaceutiska föroreningar utan även mikroplaster och pellets i akvatiska ekosystem.

3.2.5En europeisk klimatanpassningsplan: Denna plan bör utvecklas för att stärka kustsamhällenas resiliens genom att stödja deras planering och förberedelser för att hantera klimatförändringarnas effekter.

3.2.6Kampen mot föroreningar och marint skräp: EESK uppmanar kommissionen att anta en ledande roll och stärka EU:s diplomati för att säkerställa att plastföredraget antas 2025 samt säkerställa mekanismer för en stabil finansiering som stöder genomförandet.

3.2.7Åtgärder för att stärka EU:s ställning i internationella havsförhandlingar: I linje med mål 14 för hållbar utveckling, uppmanar EESK kommissionen att stärka sina diplomatiska ansträngningar för att ingå ett WTO-avtal om fiskesubventioner i internationella havsförhandlingar, påskynda ratificeringen och genomförandet av FN-fördraget om det fria havet samt främja genomförandet av konventionen om biologisk mångfald 4 . Kommittén efterlyser också ett tillfälligt stopp för djuphavsbrytning tills det säkerställs att denna verksamhet är hållbar.

4.Kustsamhällenas ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar

4.1Kustsamhällena i Europa står inför en rad sammanlänkade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. De senaste åren har präglats av kraftiga chocker inom EU:s industrier och marknader till följd av händelser som covid-19, brexit, Rysslands invasion av Ukraina och extrema väderhändelser på grund av klimatförändringarna. Detta har inte bara lett till stigande energi- och råvarupriser, utan också till en omfattande inflation. Dessutom har detta förändrat sjöfartsrutterna på grund av handelsrestriktioner och orsakat flaskhalsar i leveranskedjorna. Dessa utmaningar har satt käppar i hjulet för den blå ekonomin. Trots dessa utmaningar förutspås ekonomisk stabilisering och återhämtning, som drivs av lägre energipriser och lägre inflation.

4.2I detta sammanhang har den europeiska industrin inte bara behövt hantera pandemier och globala geopolitiska kriser utan också en ökad intern regelbörda. Ökande begränsningar och byråkrati har allvarligt påverkat företagens konkurrenskraft och ekonomiska hållbarhet.

4.3När det gäller sociala utmaningar står många kustområden inför demografiska utmaningar, såsom en åldrande befolkning och utflyttning av ungdomar, ofta eftersom det saknas arbetstillfällen på hemorten. Kommittén är bekymrad över förlusten av människoliv till havs i samband med migration. Kustsamhällena måste dessutom hantera brist på kvalificerad arbetskraft och generationsskifte, konflikter om resursanvändning och sårbarhet inför klimatkatastrofer. För att ta itu med dessa utmaningar är det nödvändigt att stärka den sociala delaktigheten och säkerställa lika tillgång till resurser och tjänster. EESK förespråkar förbättrade arbetsvillkor i den blå ekonomin i syfte att göra dessa sektorer mer attraktiva. Pakten skulle kunna inspireras av den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden för att ta itu med vissa av dessa utmaningar 5 .

4.4I fråga om miljöutmaningar är det av yttersta vikt för det ekonomiska välståndet och vår hälsa att produktiva hav och naturresurser såsom rena fiskevatten och kuster bevaras, både i dag och för kommande generationer. Dessutom är Europas hav våra bästa allierade i kampen mot klimatförändringarna. Genomförandet och efterlevnaden av gällande lagstiftning måste stå i centrum för den europeiska havspakten. Det är dock mycket viktigt att EU också bedömer hur ändamålsenlig denna politik är och överväger att se över och vid behov uppdatera den, för att på så sätt säkerställa att den anpassas till nya förhållanden och utmaningar.

4.5I linje med kommitténs arbete med den europeiska blå given 6 bör kopplingarna mellan havs- och sötvatten och deras inverkan på kustsamhällena beaktas. Politiken bör främja samordning för att ta itu med utmaningar och ta vara på möjligheter.

5.En modell för havsförvaltning för EU:s vatten och internationella vatten

5.1En inkluderande och innovativ modell för havsförvaltning bör främjas genom:

5.1.1Regionalt samarbete: EESK rekommenderar att man stärker samordningen och samarbetet till havs mellan de medlemsstater som delar havsområden såsom Östersjön, Medelhavet och Nordsjön på nyckelområden som energi, miljö och fiske. Politiska program bör konsolideras genom att de ges längre tidsfrister än EU:s valcykler och ramprogram, och samordningen mellan avdelningar bör förbättras på EU-nivå och nationell nivå. Kommittén efterlyser också att man minskar regelbördan och uppmuntrar investeringar i den blå ekonomin samt fortsätter arbetet med att fullborda den inre marknaden. Dessutom rekommenderas varje rådsordförandeskap att anordna gemensamma möten om havsfrågor med viktiga ministerier (miljö, klimat, energi, fiske och transport) samt med berörda parter. Denna strategi kan utvidgas till att omfatta alla EU-institutioner, även EESK.

5.1.2Rekommendationer som är anpassade till regionala särdrag: EESK föreslår emellertid att man utarbetar rekommendationer som är anpassade till EU:s olika kustregioner, med beaktande av deras ekologiska, ekonomiska och sociala särdrag. Det är även viktigt att anpassa politiken till lokala kulturella och socioekonomiska faktorer för att säkerställa deras bärkraft och effektivitet. Mot bakgrund av detta är det mycket viktigt att enskilda medlemsstater och deras regioner agerar för att anpassa och genomföra dessa åtgärder i enlighet med lokala förhållanden.

5.1.3Marin kunskap och forskning: EESK anser att det är nödvändigt att främja innovation och utveckla färdigheter för att introducera högteknologi, särskilt europeisk, på gemenskapsmarknaden.

5.1.4Havens strategiska betydelse för EU:s säkerhet och konkurrenskraft bör erkännas: EESK föreslår att man stärker handelsvägarna för att få tillträde till globala marknader och energiresurser. Kommittén betonar behovet av att se till att all maritim verksamhet bedrivs inom planetens ekologiska gränser och att värna om de sociala och mänskliga rättigheterna till havs.

5.1.5Säkerställa säkerheten inom det europeiska maritima området: Vi uppmanar myndigheterna att stärka skyddsprogrammen för sjöfartsrutter, hamnar och viktig infrastruktur mot hot som piratdåd, terrorism, handel med människor och brott till sjöss. Detta kräver ett ändamålsenligt genomförande av EU:s strategi för sjöfartsskydd. Fokus bör ligga på försvarssamarbete, inbegripet årliga övningar till havs och kapacitetsutveckling genom gemensamma standarder för marin försvarsteknik. Denna strategi bör integreras i pakten för att stärka handelns resiliens, den ekonomiska stabiliteten och säkerheten i sjöfartsleveranskedjan. Detta innebär också att vi måste stå upp för våra sociala och miljömässiga normer mot exempelvis olagligt fiske och tvångsarbete, samt mot metoder som tillämpas av stora aktörer som Kina.

5.1.6EESK uppmanar kommissionen att inom ramen för pakten stärka den dimension som rör varvsindustrins tillverkning, teknik och logistik. Många kustsamhällen och delsektorer är beroende av denna industri, såsom fiske, fritidsbåtar och havsbaserad energi och sjöfart. I detta avseende uppmanar vi kommissionen att integrera den aviserade strategin för den maritima industrin som en av pelarna i pakten.

5.1.7Mot bakgrund av de ökande hoten mot sjösäkerheten ligger det också i EU:s intresse att säkerställa säkerhet och skydd för yrkesverksamma inom sjöfart och fiske, i linje med kraven i Internationella arbetsorganisationens (ILO) relevanta konventioner såsom sjöarbetskonventionen.

5.1.8Rättvis omställning: EESK betonar att miljömässig hållbarhet måste gå hand i hand med social hållbarhet för att säkerställa att omställningen till alternativa bränslen och ny teknik är rättvis, jämlik och heltäckande. Det är viktigt att man sätter det mänskliga perspektivet i centrum för den dubbla digitala och gröna omställningen genom att säkerställa bättre arbetsvillkor, skapa arbetstillfällen av god kvalitet och göra sjöfarts- och fiskeyrken mer attraktiva och inkluderande 7 .

5.1.9Deltagande av berörda parter: EESK efterlyser att lokalsamhällen, arbetsmarknadens parter och näringslivet i större utsträckning involveras i utvecklingen av havsrelaterad politik för att stödja och främja havskluster. Inom ramen för pakten bör havskluster erkännas som nyckelaktörer och plattformar för havsförvaltning, eftersom de sammanför olika sektorers röster och intressen. Det är inte bara viktigt att alla aktörer inom den blå ekonomin deltar i offentliga samråd, utan även att de aktivt deltar i utvecklingen av den maritima politiken. Det är också mycket viktigt att de sociala fördelarna med hållbar utveckling fördelas rättvist och att projekten har en långsiktig inverkan och bidrar till den blå ekonomins resiliens. Dessutom är det viktigt att erkänna det civila samhällets deltagande och se till att dess perspektiv och behov beaktas i beslutsprocessen.

5.1.10Havsplanering: Utbredningen av nya industrier har lett till en oroväckande minskning av och ökad konkurrens om havsområdet. EESK rekommenderar därför en översyn av direktivet för att inrätta en ram för havsplanering. Detta görs i syfte att balansera motstridiga intressen (t.ex. vattenbruk, fiske och energiproduktion). Kommittén föreslår en ny positiv samexistensstrategi där flerfaldig användning av havsområden när så är möjligt främjas, och där en ekosystembaserad strategi tillämpas. I detta avseende noterar kommittén det arbete som utförs inom marina skyddsområden och andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder för att skydda ekosystemen. EESK konstaterar att det europeiska blå forumet är ett effektivt verktyg som ger berörda parter möjlighet att diskutera och ta itu med gemensamma utmaningar och prioriteringar på medellång sikt. Huvudsyftet är att nå samförstånd, skapa synergier och hitta lösningar som leder till en gemensam vision. Dessutom är det viktigt att se till att de mest utsatta sektorerna, såsom fisket, deltar i beslutsfattandet och att skydd av, tillträde till och användning av traditionella fiskevatten säkerställs.

5.1.11Social sammanhållning: EESK anser att man bör stärka förbindelserna mellan berörda parter (det politiska styret, kustsamhällen och lokala företag) och minska de sociala skillnaderna genom inkluderande politik och rättvisa investeringsstrategier och en social ekonomi. Det civila samhällets aktiva deltagande i beslutsfattandet bör prioriteras för att säkerställa att politiken återspeglar dess behov och ambitioner. EU bör också ägna särskild uppmärksamhet åt att stärka kvinnors och ungdomars egenmakt i den blå ekonomin.

5.1.12Databaserad havsförvaltning: Observation och övervakning av haven, tillsammans med ändamålsenlig datahantering, är avgörande för att stimulera den blå ekonomin, skydda miljön, främja innovation, garantera sjöfartsskydd samt stärka kusternas resiliens och konkurrenskraften. EESK uppmanar till att utnyttja övervakningssystem i realtid och artificiell intelligens för databaserad havsförvaltning. I detta syfte föreslås en enhetlig EU-ram som integrerar nationella och regionala observationssystem, främjar samarbete mellan forskare, myndigheter, den privata sektorn, försvaret och lokalsamhällen samt främjar investeringar i modern infrastruktur och avancerad teknik såsom stordata, miljö-DNA (eDNA) och artificiell intelligens.

5.1.13Regelbunden övervakning: Kommittén rekommenderar att kommissionen inför mekanismer för att regelbundet bedöma och informera om framstegen med pakten, i likhet med de mekanismer som inrättats inom ramen för målen för hållbar utveckling.

5.1.14Globalt ledarskap och diplomati: En havspakt är inte möjlig utan internationella överenskommelser och partnerskap. Vi uppmanar därför EU att inta rollen som global ledare inom hållbar havsförvaltning genom att främja bästa praxis inom och utanför EU. En metod för att exportera dessa standarder är bland annat att stärka EU:s diplomati och för att ta jordbrukets, skogsbrukets och fiskets intressen i beaktande vid förhandlingar om handelsavtal. EESK rekommenderar att det inrättas en internationell pelare inom pakten som bygger på befintligt gränsöverskridande samarbete, inbegripet ramen för FN:s årtionde för havsforskning. Dessutom rekommenderar vi att EU-marknaden används som en mekanism för att sätta press på internationella partner och förbättra miljömässiga och sociala standarder globalt.

5.1.15Klimatresiliens: EESK anser att det behöver läggas fram förslag till åtgärder för beredskap inför kriser och resiliens i samband med klimatförändringarna.

5.1.16Anpassa EU:s förhandlingsresurser i internationella havsrelaterade forum till dess uttalade ambition om globalt ledarskap: Det är särskilt viktigt att ha tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser för att kunna förhandla i dessa internationella forum, även när det är fråga om bilaterala och regionala avtal. EESK uppmanar kommissionen att öka budgetposterna för detta ändamål. I regionala fiskeriförvaltningsorganisationer bör kommissionen dessutom sträva efter att främja antagandet av EU:s miljömässiga och sociala normer i andra regioner och därigenom säkerställa lika konkurrensvillkor.

5.2Sammanfattningsvis bör denna förvaltningsmodell integrera ekologisk hållbarhet, ekonomisk resiliens och social inkludering samt fungera som ett exempel för havsförvaltning globalt.

Bryssel den 12 mars 2025.

Peter SCHMIDT

Ordförande för sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

_____________

(1)     EUT C 100, 16.3.2023, s. 31 .

(2)     EUT C 349, 29.9.2023, s. 41 .

(3)     EUT C 24, 28.1.2012, s. 111 .

(4)    EUT C, C/2023/862, 8.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/862/oj ; REX/558 – ”Staka ut kursen för en hållbar blå planet, en uppdatering av agendan för internationell världshavsförvaltning” .

(5)    EUT C, C/2024/1570, 5.3.2024, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/C/2024/1570/oj , EUT C 486, 21.12.2022, s. 59 , och EUT C 290, 29.7.2022, s. 137 .

(6)     EU:s blå giv .

(7)     EUT C 349, 29.9.2023, s. 127 .