ECO/657

Europeiska planeringsterminen 2025 – Höstpaketet

YTTRANDE

Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: Europeiska planeringsterminen 2025 – Höstpaketet

(COM(2024) 700 final)

Föredragande: Petru Sorin Dandea

1.REKOMMENDATIONER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) ståndpunkt:

1.1Kommittén anser det djupt beklagligt och obegripligt att kommissionen i ett turbulent politiskt, socialt och ekonomiskt globalt sammanhang har valt att inte offentliggöra den årliga översikten över hållbar tillväxt, som är huvuddokumentet i höstpaketet med politiska riktlinjer för den kommande perioden.

1.2Vi anser att de allvarliga och växande geopolitiska riskerna och försämringen av multilaterala institutioner så småningom kan få allvarliga konsekvenser för Europas ekonomier, handel, inflation och tillväxt. EU-institutionerna bör vara beredda att hantera nödsituationer.

1.3Vi välkomnar kommissionens insatser för att inleda genomförandecykeln för det nya ramverket för ekonomisk styrning 1 och uppmuntrar kommissionen att slutföra denna process så snart som möjligt. Kommittén anser dock att medlemsstaterna, under de utmanande globala politiska och ekonomiska omständigheter som råder, på ett intelligent sätt måste kombinera finansiella stabiliseringsåtgärder med de reformer och investeringar som krävs för att EU ska hålla sig kvar på den positiva banan när det gäller hållbar tillväxt.

1.4Kommittén vill uttrycka det civila samhällets ståndpunkt: även om tonvikten i höstpaketet läggs på intressenternas engagemang finns det en upplevd brist på konkreta mekanismer för att på ett adekvat och effektivt sätt involvera arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer på nationell nivå.

1.5Kommittén ställer sig bakom kommissionens förslag att lansera konkurrenskraftskompassen i början av nästa år, på grundval av rekommendationerna i Enrico Lettas rapport ”Much more than a market” 2 och Mario Draghis rapport ”The Future of European Competitiveness” 3 .

1.6Kommittén instämmer i Draghirapportens slutsats om att den huvudsakliga faktorn bakom de negativa skillnaderna i produktivitet och konkurrenskraft i EU:s ekonomi jämfört med USA och Kina är det stora investeringsunderskott som ackumulerats under de senaste två årtiondena. Det finns ett stort behov av att främja en stark investeringspolitik med inriktning på de mest avancerade tekniska sektorerna, på skapandet av en europeisk energimarknad som avsevärt minskar energipriserna och på genomförandet av en rättvis grön och digital omställning, med hjälp av de verktyg som tillhandahålls inom ramen för den europeiska industripolitikens strategiska oberoende.

1.7Investeringarna måste finansieras med offentligt, privat, nationellt och europeiskt kapital. Kommittén anser att en europeisk fond för strategiska investeringar bör inrättas, med tonvikt på finansiering av prioriterade europeiska projekt, och att de resurser som öronmärks för investeringsprioriteringar behöver ökas avsevärt i den fleråriga budgetramen 2028–2034. Samtidigt bör finansiering av privata investeringar underlättas genom att Europeiska investeringsbankens utlåningskapacitet stärks och InvestEU-programmet förnyas, och genom att bankunionen och kapitalmarknadsunionen fullbordas utan ytterligare omotiverade förseningar.

1.8Kommittén noterar kommissionens förslag om att de landsspecifika rekommendationerna bör inriktas på ett bättre genomförande av de reformer och investeringar som ingår i faciliteten för återhämtning och resiliens och den fleråriga budgetramen, eftersom båda kommer att avslutas inom en inte alltför avlägsen framtid, 2026 respektive 2027. Med tanke på de nödvändiga reformernas nuvarande genomförandegrad och omdanande karaktär efterlyser EESK dock en pragmatisk bedömning för att säkerställa att detta instrument utan motstycke (faciliteten för återhämtning och resiliens) är fullt effektivt, däribland en omedelbar utvärdering av huruvida den nuvarande tidsplanen för genomförandet fortfarande är lämplig för att uppnå de avsedda målen. Detta kommer att hjälpa medlemsstater som drabbats av strukturella obalanser att ombalansera sin makroekonomiska politik utan att äventyra reformer som främjar ökad konkurrenskraft och skapar hållbar tillväxt.

1.9Vi anser att ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna är nyckeln till att övervinna dessa hinder i den svåra politiska och ekonomiska situation som EU befinner sig i. Kommittén stöder kommissionens förslag till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 4 , i vilken medlemsstaterna uppmanas att individuellt och kollektivt vidta åtgärder för att förbättra konkurrenskraften och främja produktiviteten.

1.10Vi anser att kommissionens analyser och slutsatser i den gemensamma sysselsättningsrapporten 5 är korrekta och med viss försiktighet kan omvandlas till landsspecifika rekommendationer. Kommittén uppmanar även medlemsstaterna att öka sina insatser för att uppnå de nödvändiga förbättringarna på arbetsmarknaden och att fortsätta genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.11Vi uppmuntrar kommissionen att fortsätta med programmet för att minska den börda som överdriven reglering innebär för europeiska företag och som minskar deras förmåga att konkurrera globalt. Kommissionen bör också identifiera och undanröja de rättsliga hinder som negativt påverkar europeiska företags konkurrenskraft, sammanslagningar och förvärv. Särskild uppmärksamhet bör tillägnas företag med strategisk marknadsställning. Samtidigt bör enkla nationella föreskrifter harmoniseras så långt det är möjligt, eftersom det på grundval av detta i framtiden kan inrättas gemensamma europeiska standarder. EESK anser att regler av god kvalitet, som garanterar konsumenträttigheter och sociala och miljömässiga rättigheter, är viktiga och nödvändiga. 

1.12Vi anser att investerings- och reformförslag i de landsspecifika rekommendationerna bör prioritera hanteringen av det allvarliga bostadsproblemet, som hindrar många medborgare, särskilt ungdomar, från att åtnjuta en grundläggande rättighet och som utgör ett framväxande hinder för arbetskraftens rörlighet, vilket i sin tur påverkar konkurrenskraften.

2.FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

Argument till stöd för rekommendationerna 1.2 och 1.3

2.1I höstas lanserade kommissionen den europeiska planeringsterminen inom den nya ramen för finansiell styrning. På grund av den invecklade politiska och ekonomiska situationen på EU-nivå och global nivå utarbetade kommissionen ett utkast till rådets rekommendation om medelfristiga planer för 21 medlemsstater, ett utkast till rådets rekommendation om förfarandet vid alltför stora underskott för åtta medlemsstater och ett yttrande om utkasten till budgetplaner för 17 medlemsstater. På grund av svåra nationella politiska förhållanden väntar kommissionen fortfarande på att vissa medlemsstaters medelfristiga planer ska slutföras.

2.2Med anledning av den aktuella geopolitiska situationen anser EESK att medlemsstaterna måste göra särskilda insatser för att EU ska förbli en relevant aktör. Detta innebär att de åtgärder och reformer som anges i de nationella medelfristiga planerna måste anpassas till en investeringspolitik som stöder hållbar ekonomisk tillväxt.

2.3Att krig råder i Ukraina och Mellanöstern förvärras av att USA:s nya president kan ge sig in i ett handelskrig och hotar flera stater med territoriell annektering, däribland en medlemsstat i Europeiska unionen.

2.4EESK anser att de index för övervakning av makroekonomiska obalanser som används av kommissionen är föråldrade och rekommenderar att snabbt inleda en omfattande och djupgående översyn för att utveckla ett mer tidsenligt, anpassat och effektivt system som möjliggör en riktigare bedömning av medlemsstaternas framsteg när det gäller deras nationella budgetar och genomförandet av investeringar och reformer.

Argument till stöd för rekommendation 1.4

2.5EESK anordnar en årlig samrådsprocess med arbetsmarknadens parter och det civila samhället i medlemsstaterna. De berörda organisationerna påpekar ofta att det sätt på vilket företrädare för det civila samhället rådfrågas om reformprogrammen upplevs som ren formalia.

2.6Kommittén anser att samrådsprocessen måste förbättras på både nationell nivå och EU-nivå. Samråden bör leda till att förslag från det civila samhället inkluderas i program på nationell nivå och EU-nivå 6 .

Argument till stöd för rekommendationerna 1.5, 1.6 och 1.7

2.7Kommittén ser fram emot offentliggörandet av kommissionens strategiska dokument om konkurrenskraftskompassen.

2.8För att omkalibrera EU:s konkurrenskraft på global nivå måste kommissionen och medlemsstaterna framför allt genomföra ett program som kommer att leda till sänkta energipriser. De europeiska företagen står för närvarande inför en betydande konkurrenskraftminskning på grund av mycket höga energipriser – dubbelt så höga som i USA. EESK anser att EU måste fortsätta utveckla produktionskapaciteten för förnybar energi samtidigt som det görs konsekventa investeringar i transportnät och sammanlänkade system. På medellång till lång sikt skulle detta leda till en effektiv energianvändning där den behövs och utesluta förluster kopplade till den förnybara energiproduktionens inneboende fluktuationer och begränsade lagringsanläggningar. På kort sikt är det nödvändigt att införa åtgärder med omedelbar verkan för att överbrygga skillnaden i energikostnader för EU:s företag jämfört med deras internationella konkurrenter. Dessa åtgärder bör prioritera energiintensiva industrier. Sådana åtgärder kan inbegripa

·att förlänga och förbättra relevanta bestämmelser i den tillfälliga kris- och omställningsramen,

·att genomföra en riktad stödmekanism för att effektivt minska riskerna i samband med energiköpsavtal som gäller förnybar energi – detta kan inbegripa statliga garantier när det gäller förhandsköpares fallissemangsrisk, minskade kostnader för energiintensiva sektorer samt långsiktiga sammankopplingsrättigheter.

2.9Med tanke på den geopolitiska fragmenteringen och spänningarna i det globala handelssystemet anser EESK att det är absolut nödvändigt att EU ser över och kompletterar den gröna given med en industriell giv. Den senare bör främja fullbordandet av energiunionen och EU:s återindustrialisering. Den industriella given bör även omfatta utvecklingen av industrin för strategiska råvaror och försvarsindustrin.

2.10Digitaliseringen är ett annat område som bör hanteras inom ramen för konkurrenskraftskompassen. Eftersom 80 % av de digitala produkterna importeras ligger EU långt efter USA och Kina på detta område. EESK anser därför att EU bör komma ikapp sina konkurrenter genom att utveckla stora projekt, eventuellt inom ramen för offentlig-privata partnerskap. Stöd till nystartade it-företag är en bra åtgärd men räcker inte.

2.11EESK anser också att det är viktigt att förbättra företagens tillgång till kapital. Fullbordandet av den europeiska kapitalunionen måste prioriteras.

Argument till stöd för rekommendation 1.8

2.12EESK anser att höstpaketet påverkar olika medlemsstater på olika sätt, beroende på deras ekonomiska villkor, energiberoende och sociala strukturer. För vissa länder kan paketet erbjuda välbehövligt stöd för hållbar utveckling och grön omställning. Andra kan dock ställas inför utmaningar på grund av de ekonomiska konsekvenserna eller behovet av att snabbt anpassa sig till nya regelverk. Dessutom kan paketet förvärra de befintliga ojämlikheterna mellan medlemsstaterna, eftersom medlemsstater med mindre resurser kan ha svårt att genomföra de föreslagna ändringarna på ett effektivt sätt.

2.13EESK noterar med oro att genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna är på nedåtgående. När det gäller att genomföra åtgärder inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens har vissa länder gjort betydande framsteg, medan andra står inför utmaningar på grund av begränsad administrativ kapacitet eller de nödvändiga reformernas komplexitet 7 . Kommittén noterar att det relativt låga utnyttjandet av lånedelen i faciliteten för återhämtning och resiliens (108,69 miljarder euro av 291 miljarder euro) tyder på ett behov att ompröva hur detta instrument bättre kan tjäna sitt avsedda syfte. Vi noterar med oro att endast 28 % av facilitetens delmål hade uppnåtts i början av 2025, med 197,46 miljarder euro av 359 miljarder euro i bidrag. Samtidigt som det är mycket viktigt att fortsätta genomföra reformer i god takt betonar kommittén att fokus bör ligga på att säkerställa ett högkvalitativt genomförande och varaktiga effekter.

Argument till stöd för rekommendation 1.9

2.14Som Draghirapporten påvisar har EU upprätthållit demokrati, grundläggande rättigheter, välstånd och den sociala marknadsekonomin. Om Europeiska unionen förlorar makten att upprätthålla dessa principer förlorar den också sitt existensberättigande. EESK uppmanar därför medlemsstaterna att stödja en förnyelse av det europeiska projektet genom att främja åtgärder av allmänt intresse för EU och att sluta blockera sådana åtgärder mot bakgrund av särintressen. I dagens extremt invecklade globala politiska sammanhang ligger ett starkt EU i varje medlemsstats intresse.

Argument till stöd för rekommendation 1.10

2.15På grund av den demografiska situationen minskar den tillgängliga arbetskraften i EU. Många företag lider av brist på kvalificerad personal. Mot bakgrund av dessa svårigheter anser EESK att de medel som anslås till programmet ESF+ under nästa programperiod bör inriktas på kompetensutveckling.

2.16EESK anser att kursplanerna för allmän utbildning och yrkesutbildning måste uppdateras i linje med den dubbla gröna och digitala omställningen. Genom att involvera arbetsmarknadens parter på branschnivå och nationell nivå kan dessa planer utformas för att bättre tillgodose företagens behov.

Argument till stöd för rekommendation 1.11

2.17EESK anser att EU måste prioritera att minska onödiga regelbördor för EU-företag. Regelbördan är ett av de största hinder som EU-företag konfronteras med. Mot bakgrund av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter anser vi att social- och arbetsrättsliga bestämmelser är viktiga och nödvändiga.

2.18Vid utvecklingen av konkurrenskraftskompassen bör kommissionen överväga att undanröja rättsliga hinder för EU-företag som vill konkurrera globalt. Kommissionen bör även se över bestämmelserna om sammanslagning och förvärv, med tanke på att endast 10 av de 100 främsta företagen i världen är från EU.

Argument till stöd för rekommendation 1.12

2.19Problemet med bostäder och den hejdlösa ökningen av bostadspriserna, när det gäller både uthyrning och försäljning, betraktas i de flesta medlemsstater som ett av de största bekymren för befolkningen. Utbudet är otillräckligt och har urholkats både av spekulativa processer och av den massiva ökningen av dåligt reglerad korttidsuthyrning till turister.

Bryssel den 6 februari 2025.

Ioannis Vardakastanis

Ordförande för sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

_____________

(1)     COM(2024) 705 final .

(2)     Enrico Letta, ”Much more than a market” (2024) .

(3)     ”EU competitiveness: Looking ahead”, Europeiska kommissionen .

(4)     Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2025 .

(5)     Gemensam sysselsättningsrapport .

(6)

   EESK:s yttrande ”EESK:s rekommendationer för en gedigen reform av den europeiska planeringsterminen”, EUT C 228, 29.6.2023, s. 1 .

(7)    EESK:s informationsrapport ” Halvtidsutvärdering av faciliteten för återhämtning och resiliens ”.