MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN

Denna förordning ändrar delegerad förordning 2015/35 i syfte att anpassa tillsynsreglerna för försäkringsföretag till direktiv 2009/138/EG, i dess senaste lydelse enligt direktiv (EU) 2025/2.

Direktiv 2009/138/EG (Solvens II-direktivet eller Solvens II), i dess lydelse enligt direktiv 2014/51/EU, trädde i kraft den 1 januari 2016 och ersatte 14 befintliga direktiv (gemensamt kallade Solvens I). Solvens II införde en modern och harmoniserad ram för att starta verksamhet och utöva tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag i EU. Genom att fastställa riskbaserade kapitalkrav i samtliga EU-medlemsstater möjliggör Solvens II en riskbaserad reglering, vilket ger en bättre täckning av de verkliga risker som försäkringsgivare och återförsäkringsgivare möter och bidrar till det dubbla målet att skydda försäkringstagarna och bevara det finansiella systemets stabilitet.

Den 18 januari 2015 trädde kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II) i kraft. Delegerad förordning (EU) 2015/35, som baseras på sammanlagt 76 befogenheter från kommissionen i direktivet, anger tekniska regler för ett flertal aspekter av genomförandet av Solvens II-direktivet, vilka gäller för såväl enskilda försäkrings- och återförsäkringsföretag som grupper av sådana företag.

Direktiv 2009/138/EG ändrades genom direktiv (EU) 2025/2 vad gäller proportionalitet, tillsynskvalitet, rapportering, långsiktiga garantiåtgärder, makrotillsynsverktyg, hållbarhetsrisker samt grupptillsyn och gränsöverskridande tillsyn. Genom direktiv (EU) 2025/2 införs och ändras mer än tolv befogenheter för delegerade akter. Dessutom kommer vissa av de nuvarande reglerna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, till exempel om extrapolering eller långfristiga aktieinvesteringar, att upphöra att gälla när direktiv (EU) 2025/2 börjar tillämpas den 30 januari 2027.

Översynen av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 är också en integrerad del av kommissionens meddelande om spar- och investeringsunionen av den 19 mars 2025 1 . I det meddelandet tillkännagav kommissionen sin avsikt att förbättra det sätt på vilket EU:s finansiella system kanaliserar sparade medel till produktiva investeringar och därmed skapa fler finansiella möjligheter för privatpersoner och företag (i synnerhet hållbara företag). En livskraftig spar- och investeringsunion är en viktig faktor för EU:s insatser för att stärka den ekonomiska konkurrenskraften, vilket framhålls i kommissionens konkurrenskraftskompass 2 . Med biljoner euro i förvaltade tillgångar är försäkringssektorn fortfarande en viktig institutionell investerare och kan bidra till målen för spar- och investeringsunionen. Försäkringssektorn kan särskilt tillhandahålla långsiktig kapitalfinansiering till företag, i synnerhet små och medelstora företag och små midcap-bolag, genom att investera i aktier och vissa alternativa tillgångar, dvs. venturekapital, private equity och infrastruktur. Försäkringssektorns andel av investeringarna på dessa marknader är dock fortfarande begränsad. Försäkringsgivare kan dessutom aktivt bidra till värdepapperisering genom att underlätta överföringen av risker utanför banksektorn. Värdepapperisering utgör dock fortfarande mindre än 1 % av försäkringsgivarnas investeringsportföljer.

Översynen av direktiv 2009/138/EG och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 kommer att leda till en ökning av det tillgängliga kapitalet utöver solvenskapitalkraven. Det är avgörande att detta kapital används för att finansiera produktiva investeringar i EU:s realekonomi, inklusive riskkapital. Tillsynsmyndigheterna har en unik position när det gäller att bedöma lämpligheten i försäkringsgivarnas kapitalförvaltning och investeringsstrategier. För att stödja kommissionen i utvärderingen av effekterna av den reviderade tillsynsramen förväntas tillsynsmyndigheterna övervaka hur det frigjorda kapitalet används, inklusive dess inverkan på försäkringsgivarnas kapitalsituationer över tid. Denna övervakning bör också bidra, särskilt när det gäller värdepapperisering, till bedömningen av hur ändringar av tillsynsreglerna påverkar finansieringen av EU-företag och ekonomin i stort. Denna analys kan spela en viktig roll för att stödja de europeiska tillsynsmyndigheterna i samband med det rullande mandat som införs genom förslaget om ändring av förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen).

I översynen av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 används två utvärderingar av Solvens II-ramverket. Dessa utvärderingar beskrivs i de två punkterna nedan.

·Den första utvärderingen är en omfattande utvärdering av Solvens II-ramverket som genomfördes 2021. De viktigaste slutsatserna av denna utvärdering är att ramverket i stort sett är ändamålsenligt och samstämmigt, att det fortsätter att tillgodose behov och lösa problem och att det tillför det avsedda mervärdet. Utvärderingen belyser dock också ett antal problem när det gäller genomförandet av ramverkets principer och krav. Dessutom finns det fortfarande en alltför stor kortsiktig volatilitet i försäkringsgivarnas solvenssituationer, trots att det finns verktyg som syftar till att motverka sådana effekter. Beräkningen av kapitalkraven enligt Solvens II-ramverket behöver förbättras för att säkerställa riskkänslighet och en lämplig behandling av långfristiga investeringar. Bestämmelserna om rapportering och offentliggörande skulle kunna minskas avsevärt för att undvika omotiverade kostnader för försäkrings- och återförsäkringsföretag i samband med efterlevnad och rapportering. Mer generellt har proportionalitetsprincipen inte tillämpats i tillräcklig utsträckning för att effektivt minska den administrativa bördan, särskilt för mindre försäkringsgivare, inklusive captivebolag för försäkring eller återförsäkring.

·Den andra utvärderingen är en mer riktad utvärdering av tillsynsreglerna som en del av den bredare utvärdering av ramverket för värdepapperisering som genomförs 2025. I utvärderingen drogs slutsatsen att ramverket för värdepapperisering till viss del lyckats uppnå sina ursprungliga mål. Den kom fram till att ramverket har bidragit till standardiseringen av processer och praxis och delvis åtgärdat den rättsliga osäkerheten. Utvärderingen kom dock också fram till att ramverket endast delvis lyckats undanröja stigmatiseringen av värdepapperisering, och även de regleringsmässiga nackdelarna för enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar (STS), trots de förbättringar som genomförts. Vidare fastställdes i utvärderingen att ramverket inte har lyckats minska de oproportionerligt höga tillsynskostnaderna för försäkringsbolag och öka försäkringssektorns investeringar i värdepapperisering på ett meningsfullt sätt. 

På grundval av detta, och med beaktande av samråden (avsnitt 2) och konsekvensbedömningarna (avsnitt 3), ändrar denna förordning den delegerade förordningen om Solvens II på olika sätt. Nedan anges de viktigaste ändringarna som införs genom denna förordning:

·Det valutarelaterade tröskelvärdet, som används för euron för att bedöma om andelen utestående obligationer med löptider som är lika med eller längre än den första utjämningspunkt som avses i artikel 77a i direktiv 2009/138/EG är tillräckligt hög, fastställs som en ”säkerhetsmarginal” över det den lägsta procentandel som, baserat på den datakälla som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) kommer att använda från och med den 30 januari 2027 resulterar i en första utjämningspunkt på 20 år den 28 januari 2025. Denna säkerhetsmarginal syftar både till att säkerställa tillräcklig stabilitet i värderingen av långfristiga försäkringsskulder och till att bibehålla den första utjämningspunkten för euron på 20 år den 30 januari 2027, oavsett Eiopas framtida val av datakälla för efterlevnad av artikel 77e.1a i det direktivet. Konkret sett skulle, om den lägsta procentandel som skulle resultera i en första utjämningspunkt på 20 år för euron – baserat på den datakälla som användes av Eiopa vid tillämpningsdatumet för direktiv (EU) 2025/2 – är 6,8 %, bör det tillämpliga tröskelvärdet vara det närmaste halvtal eller heltal som är högre än eller lika med summan av 6,8 % och en säkerhetsmarginal på 1,5 procentenheter. I detta exempel är 6,8 % + 1,5 % = 8,3 %, och det tillämpliga tröskelvärdet skulle avrundas uppåt till 8,5 %.

·För att underlätta försäkringsgivarnas långfristiga aktieinvesteringar anges den metod som försäkringsgivarna ska tillämpa för att visa att de kan undvika tvångsförsäljning av eget kapital i enlighet med artikel 105a.1 d i direktiv 2009/138/EG. Dessutom klargörs att när försäkringsgivare investerar i europeiska långsiktiga investeringsfonder, alternativa investeringsfonder utan hävstång, europeiska fonder för socialt företagande och europeiska riskkapitalfonder, bör bedömningen av efterlevnaden av kriterierna för medräkningsbarhet i artikel 105a.1 i det direktivet göras på fondnivå i stället för på nivån för deras underliggande tillgångar. Slutligen införs en ny tillsynsbehandling för aktieinvesteringar inom ramen för lagstiftningsprogram som omfattas av betydande subventioner eller garantier från offentliga myndigheter, vilken motsvarar behandlingen enligt artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013 för banksektorn. Tillämpningen och omfattningen av kapitallättnader, som bör stå i proportion till den minskning av kreditrisken som uppnås genom ett sådant program, kräver godkännande av tillsynsmyndigheterna. Denna proportionella minskning kan illustreras med ett exempel där ett lagstiftningsprogram minskar kreditrisken med 20 %. Då bör den förmånliga riskfaktor på 22 % som är tillämplig på långfristiga aktier minskas med samma andel, nämligen en femtedel. I detta fall skulle den tillämpliga riskfaktorn därför vara lika med 17,6 % (dvs. 22 % – 4,4 % = 17,6 %). För lagstiftningsprogram som ingår i det register som ska föras av kommissionen i enlighet med artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013 bör minskningen av kreditrisken anses vara minst 5 %, vilket innebär att långfristiga aktieinvesteringar inom ramen för sådana program bör omfattas av en riskfaktor på högst 20,8 % i stället för 22 %.

·För att förbättra funktionen hos volatilitetsjusteringen, i enlighet med artikel 77d i direktiv 2009/138/EG, ändras den riskkorrigering som ligger till grund för dess beräkning, så att den procentandel av spreadarna som motsvarar en realistisk bedömning av förväntade förluster, oförutsedda kreditrisker eller andra risker minskar när spreadarna ökar. Dessutom bör riskkorrigeringen aldrig överstiga en viss procentandel av de långsiktiga genomsnittliga spreadarna, kalibrerade i enlighet med historiska data mellan 2000 och 2024.

·För att stärka försäkringsgivarnas investeringskapacitet och öka det tillgängliga kapitalet införs en exponentiell durationsberoende faktor i beräkningsformeln för riskmarginalen. Kapitallättnaden förväntas kanaliseras till produktiva investeringar i realekonomin.

·Ytterligare kapitallättnader införs, bland annat en lägre korrelationsfaktor mellan spreadrisk och ränterisk i scenariot med fallande räntor.

·För att skapa incitament för standardisering stryks kravet på dubbel kreditvärdering för enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringspositioner (STS).

·För att underlätta bankernas utlåningskapacitet genom att tillåta ursprungliga kreditinstitut att överföra risk utanför banksektorn minskas riskfaktorerna för värdepapperiseringsinvesteringar. I synnerhet för icke-STS-värdepapperiseringar införs en ny uppsättning riskfaktorer för prioriterade trancher, medan riskfaktorerna för icke-prioriterade trancher minskas för att säkerställa en kapitalkravskvot mellan prioriterade och icke-prioriterade trancher som bättre överensstämmer med bankreglerna. För STS-värdepapperiseringar anpassas tillsynsbehandlingen av prioriterade trancher till behandlingen av säkerställda obligationer, och behandlingen av icke-prioriterade trancher justeras i samma utsträckning som för prioriterade trancher.

·För att bättre kunna beräkna försäkringsgivarnas exponering mot ränterisk, särskilt i miljöer med låg avkastning som de som rådde mellan 2016 och 2019, ändras reglerna för undergruppen för ränterisk, så att räntorna kan bli negativa eller sjunka ytterligare när de redan är negativa.

·För att öka proportionaliteten i ramverket införs ytterligare förenklingar av orimligt betungande eller kostsamma delar av standardformeln för kapitalkrav. Dessa ytterligare förenklingar omfattar ett undantag från den obligatoriska tillämpningen av ”genomlysning” i investeringsfonder (dvs. beräkningen av kapitalkrav på grundval av var och en av de underliggande tillgångarna i sådana fonder) och undantag från användningen av externa kreditbetyg. Dessa förenklingar omfattas av väl avvägda villkor som säkerställer att tillämpningen av dem inte döljer risker som försäkrings- och återförsäkringsföretag är exponerade för. Vidare förenklas undergruppen för risk på grund av katastrof orsakad av människan.

·För att säkerställa en konsekvent och bred tillämpning av den proportionalitetsram som infördes genom direktiv (EU) 2025/2 fastställs för varje proportionalitetsåtgärd som anges i direktiv 2009/138/EG eller delegerad förordning (EU) 2015/35 en tydlig, begränsad och uttömmande uppsättning villkor på grundval av vilka tillsynsmyndigheterna beslutar om de ska bevilja åtgärden till ett visst företag eller inte. Detta kommer att förbättra lika villkor och förutsägbarheten för marknaden genom att begränsa grunderna för avslag, samtidigt som ett visst bedömningsutrymme vid tillsynen bevaras. Men den förmån som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag åtnjuter genom att befrias från vissa krav i enlighet med artikel 29d i direktiv 2009/138/EG kanske inte realiseras fullt ut om företaget ingår i en grupp som inte omfattas av samma lättnad. I synnerhet kan skillnader i rapporteringsfrekvens mellan det enskilda företaget och den grupp som det tillhör i praktiken leda till att det enskilda företaget måste anpassa sina rapporteringsförfaranden till gruppens. Det är därför viktigt att tillsynsmyndigheterna överväger om de ska tillåta att proportionella metoder tillämpas på överföring av information om det enskilda företaget till gruppen, däribland att tillåta att man förlitar sig på proxyvariabler. 

·För att förbättra både försäkringsgivarnas redovisade solvens och de lika villkoren införs regler för beräkning av förutsebara utdelningar som ska dras av från den tillgängliga kapitalbasen, genom att man pekar på en periodiseringsmetod i stället för att kräva att försäkringsgivarna tar hänsyn till utdelningar för hela räkenskapsåret vid en given tidpunkt.

·För att underlätta risköverföringar inom försäkrings- och återförsäkringssektorn erkänns vissa former av icke-proportionella återförsäkringsarrangemang, så kallade försäkringar mot negativ utveckling, uttryckligen i standardformeln, och deras riskreducerande effekt återspeglas bättre i kapitalkraven.

·För att bättre återspegla nationella system som fungerar som återförsäkringsgivare i sista hand och som stöds av en medlemsstat i tillsynsreglerna, om sådana system uppfyller reglerna om statligt stöd, erkänns dessa nationella system nu som att de har en liknande riskreducerande effekt som privata återförsäkringsgivare.

·För att undvika situationer där försäkringsgivares exponering mot hypotekslån felaktigt antas vara riskfria enligt standardformeln införs ett golv för förlust vid fallissemang.

·För att återspegla ökningen av de harmoniserade konsumentprisindexen för alla medlemsstater som offentliggjorts av kommissionen (Eurostat) sedan kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 antogs, revideras alla belopp som uttrycks i euro i den förordningen för att återspegla inflationen 3 . För att åtgärda den nuvarande inkonsekvensen i kapitalkraven för motpartsrisk mellan indirekta och direkta exponeringar mot centrala motparter, där de senare orättmätigt omfattas av högre kapitalkrav, ändras reglerna för kapitalkrav på direkta exponeringar mot centrala motparter.

·För att undvika en alltför försiktig beräkning av kapitalkraven för repor och värdepapperslån ändras den försiktighetsbaserade behandlingen av dessa transaktioner så att de klassificeras som typ 1-exponeringar enligt modulen för motpartsrisk. För att förbättra överensstämmelsen med behandlingen av derivat erkänns dessutom den riskreducerande effekten av central clearing på sådana transaktioner. 

·För att återspegla nya vetenskapliga rön om klimatförändringar och de senaste katastrofala händelserna i standardformeln 4 ändras parametrarna för beräkningen av kapitalkraven för naturkatastrofrisk.

·För att åtgärda den inkonsekventa tillämpningen av reglerna för beräkning av solvens på gruppnivå görs olika ändringar för att säkerställa bättre lika villkor och större tydlighet när det gäller behandlingen av vissa typer av företag eller kriterierna för medräkningsbarhet eller tillgänglighet för kapitalbasposter.

·För att öka insynen för allmänheten när det gäller nya tillsynsbefogenheter, dvs. utrymmet för skönsmässig bedömning för att bevilja proportionalitetsåtgärder eller undanta vissa företag från grupptillsynen, utökas de aggregerade statistiska data som varje nationell myndighet ska offentliggöra.

·För att bidra till kommissionens mål om att minska bördan har innehållet i rapporten om solvens och finansiell ställning och den regelbundna tillsynsrapporten förenklats. 

Samma dag som denna förordning antas kommer kommissionen också att anta ett meddelande med vägledning om behandlingen av aktieexponeringar som uppstår inom ramen för de lagstiftningsprogram som avses i artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013 5 . Eftersom villkoren för aktieinvesteringar inom ramen för lagstiftningsprogram som fastställs i denna förordning är harmoniserade med dem som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013, bör innehållet i det meddelandet gälla i tillämpliga delar för försäkrings- och återförsäkringsföretag. I enlighet med det meddelandet kommer kommissionen att föra ett offentligt register över lagstiftningsprogram. Detta påverkar inte tillsynsmyndigheternas bedömning av varje försäkrings- eller återförsäkringsföretags enskilda förfrågningar och deras tillsynssituation. Syftet med registret är också att göra det möjligt för tillsynsmyndigheter att fatta snabba beslut. Registret kommer att omfatta program som stöds av Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonderna, andra EU-budgetinstrument eller nationella utvecklingsbanker, och som syftar till att göra det lättare för europeiska företag att få tillgång till finansiering med eget kapital.

2.SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN

Samråd inför översynen av Solvens II

Kommissionen genomförde olika samråd för denna översyn. Den 29 januari 2020 hölls en offentlig konferens om översynen med företrädare för försäkringsbranschen, försäkringsföreningar, offentliga myndigheter, det civila samhället och Europaparlamentet. Kommissionen genomförde också ett offentligt samråd mellan den 1 juli 2020 och den 21 oktober 2020, och fick in 73 svar från en rad olika berörda parter som företrädde försäkringsbranschen (56 %), det civila samhället (14 %) och offentliga myndigheter (11 %). Kommissionen offentliggjorde en sammanfattande rapport om synpunkterna från detta samråd den 1 februari 2021 6 . Den relevanta gruppen av medlemsstaternas experter, med sekretariatet för Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor som observatör, rådfrågades vid möten som anordnades den 15 maj 2024, den 11 december 2024, den 6 februari 2025, den 17 mars 2025 och den 4 juni 2025. Dessa möten följdes av skriftliga samråd. Parallellt med detta anordnade Europaparlamentet också två offentliga utfrågningar om översynen av den delegerade förordningen om Solvens II den 19 februari 2025 och den 24 juni 2025.

Samråd om tillsynsbehandlingen av värdepapperisering

Vidare anordnade kommissionen andra samråd med fokus på värdepapperisering, inklusive tillsynsbehandlingen av sådana investeringar inom försäkringssektorn. Dessa samråd beskrivs i de fyra punkterna nedan.

·Den 3 juli 2024 anordnade kommissionen en workshop om värdepapperisering, där 28 företrädare för aktörer på EU:s värdepapperiseringsmarknad bjöds in till ett fysiskt evenemang i kommissionens lokaler i Bryssel för att dela med sig av sina synpunkter. Bland deltagarna fanns företrädare för banksektorn/bankföreningar, nationella ministerier, de europeiska tillsynsmyndigheterna (Europeiska bankmyndigheten, Eiopa och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), den gemensamma tillsynsmekanismen, Europeiska investeringsbanken, försäkringsgivare, kapitalförvaltare, icke-statliga organisationer och pensionsfonder. 

·Ett riktat offentligt samråd om hur EU:s ramverk för värdepapperisering fungerar genomfördes mellan den 9 oktober 2024 och den 4 december 2024. 133 svar inkom från en rad olika berörda parter. Samrådet omfattade även tillsynsregler för försäkringsföretag.

·En inbjudan att lämna synpunkter pågick mellan den 19 februari 2025 och den 26 mars 2025 för att begära återkoppling från berörda parter om översynen av ramverket för värdepapperisering. Berörda parter ombads att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna in relevant information. 34 tillfrågade svarade på inbjudan och lade fram sina synpunkter. Av dessa 34 uppgiftslämnare hade 26 7 också svarat på det riktade samrådet 2024, där deras åsikter i stort sett var desamma. De synpunkter som framfördes av uppgiftslämnarna första gången stämde också överens med återkopplingen från det tidigare riktade samrådet. 

·Ett särskilt expertgruppsmöte anordnades också den 7 maj 2025.

Synpunkter från Eiopa

Efter att kommissionen lämnat en formell begäran om råd 8 i februari 2019 lämnade Eiopa den 17 december 2020 ett yttrande 9 om översynen av Solvens II, tillsammans med en bakgrundsanalys och en konsekvensbedömning.

Efter att kommissionen lämnat en formell begäran om råd 10 i oktober 2021 till den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna i syfte att se över tillsynsramen för värdepapperisering, lämnade den gemensamma kommittén in sitt tekniska råd den 31 januari 2023 11 .

Efter att kommissionen lämnat en formell begäran om råd i april 2024 lämnade Eiopa i januari 2025 ett tekniskt råd om standardformeln för kapitalkrav för exponeringar mot kvalificerade centrala motparter 12 och ett annat om genomförandet av den nya proportionalitetsramen 13 .

I enlighet med artikel 304c i direktiv 2009/138/EG, i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2025/2, lämnade Eiopa ett yttrande om 2023/2024 års omprövning av riskerna för naturkatastrofer enligt standardformeln 14 . 

Eiopas yttranden och tekniska råd låg till grund för kommissionens konsekvensbedömningar och utarbetandet av denna delegerade förordning.

3.KONSEKVENSBEDÖMNING

De viktigaste frågorna som behandlas i denna delegerade förordning behandlades i konsekvensbedömningen av den mer omfattande översynen av Solvens II 15 , som lämnades in till nämnden för lagstiftningskontroll den 19 mars 2021 och som fick ett positivt yttrande den 23 april 2021 16 . Nämnden för lagstiftningskontroll lovordade konsekvensbedömningens omfattande och välstrukturerade karaktär, men rekommenderade att problemanalysen och problembeskrivningen skulle vidareutvecklas, bland annat när det gäller proportionalitet. Konsekvensbedömningen ändrades i enlighet med detta. De handlingsalternativ som anges i denna konsekvensbedömning och som rör denna delegerade förordning är fortfarande relevanta. De tar upp fem huvudsakliga problem:

i) Negativa incitament för långfristiga aktieinvesteringar och otillräckligt beaktande av hållbarhetsrisker i ramverket.

ii) Otillräckligt beaktande av lågränteläge och den möjligen alltför stora volatiliteten i solvenssituationer.

iii)Komplexitet för små försäkringsgivare och försäkringsgivare med lägre risk.

iv)Fallissemang den senaste tiden bland försäkringsgivare som var verksamma över gränserna, vilket belyst brister i tillsynen och att skyddet för försäkringstagare efter sådana fallissemang varierar i EU.

v)Verktygen för att förebygga systemrisker är eventuellt otillräckliga.

Översynen av tillsynsreglerna för värdepapperisering omfattas av konsekvensbedömningen av översynen av ramverket för värdepapperisering 17 , som lämnades in till nämnden för lagstiftningskontroll den 12 mars 2025 och fick ett positivt yttrande med förbehåll den 11 april 2025. När det gäller Solvens II drar konsekvensbedömningen slutsatsen att för att komma till rätta med onödiga tillsynsrelaterade negativa incitament som avskräcker försäkringsgivare från att investera mer i värdepapperisering bör man förbättra riskkänsligheten för icke-STS-värdepapperisering genom att införa specifika riskfaktorer för prioriterade trancher.

RÄTTSLIGA ASPEKTER AV DEN DELEGERADE AKTEN

Denna delegerade förordning baseras på flera befogenheter som är väsentligt kopplade till varandra och återspeglar de ändringar som infördes genom direktiv (EU) 2025/2. Motiveringen till vissa av dessa ändringar beskrivs i kommissionens övergripande meddelande om översynen av direktiv 2009/138/EG 18 .

Artikel 1: Ändringsbestämmelser

Punkt 1: Definitioner

Denna punkt ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att införa flera definitioner som underlättar en enhetlig tolkning av bestämmelserna i den förordningen.

Punkterna 4, 6, 7, och 81: Bästa skattning för försäkringstekniska avsättningar

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·klargöra tillämpningsområdet för undantaget för att utvidga de avtalsgränser som anges i artikel 18.3 i den förordningen,

·kräva avräkning av förlustbringande försäkringar mot vinstbringande försäkringar inom en homogen riskgrupp samt avräkning mellan förlustbringande och vinstbringande homogena riskgrupper,

·tillåta användning av en försiktig deterministisk värdering av en bästa skattning för livförsäkringsförpliktelser med icke väsentliga optioner och garantier,

·förtydliga reglerna för beräkning av kostnader, och

·specificera beräkningen av förväntad vinst i framtida avgifter för förvaltning och administration av fonder för fondförsäkringsavtal och indexreglerade försäkringsavtal.

Punkterna 5 och 77: Överdriven tillit till data från tidigare händelser i fråga om klimatförändringsrelaterade risker

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag inför interna förfaranden för att undvika överdriven tillit till data från tidigare händelser i fråga om klimatförändringsrelaterade risker vid beräkningen av bästa skattning och vid beräkningen av kapitalkrav enligt en intern modell.

Punkterna 8 och 9: Riskmarginal

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att se över beräkningsformeln för riskmarginalen och anpassa värdet på kapitalkostnadsräntesatsen till det som infördes genom direktiv (EU) 2025/2.

Punkterna 10–16. Extrapoleringsmetod

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·specificera de valutarelaterade procentandelarna för fastställande av den första utjämningspunkten,

·klargöra användningen av relevanta finansiella instrument för att härleda de riskfria basräntesatserna,

·förtydliga fall där en kreditriskjustering krävs,

·fastställa beräkningsformeln för extrapolerade riskfria räntesatser, och

·fastställa den parameter för konvergenshastighet som ligger till grund för extrapoleringsmetoden när ett företag tillämpar den infasningsmekanism som avses i artikel 77a.2 i direktiv 2009/138/EG.

Punkterna 17–19. Volatilitetsjustering

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·ändra formeln för beräkning av den spread som ligger till grund för volatilitetsjusteringen,

·ändra metoden för beräkning av riskkorrigering, och

·införa en formel för den kreditspreadkänslighet som avses i artikel 77d, inklusive metoden för valutor som är knutna till varandra.

Punkterna 20, 22, 24, 76 och 78: Matchningsjustering

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att specificera reglerna för matchningsjusteringen, särskilt genom att

·ange villkoren för när omstrukturerade tillgångar får ingå i matchningsjusteringsportföljer,

·ta bort begränsningar för diversifieringsvinster vid användning av matchningsjusteringen, och

·ta bort kravet på att beräkna ett teoretiskt solvenskapitalkrav för att fastställa den överskjutande kapitalbasen inom matchningsjusteringsportföljer.

Punkterna 26, 28, 104, 113 och 130: Förenklade beräkningar och proportionalitet

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·införa en förenklad beräkningsmetod för riskmoduler och undergrupper av en riskmodul med icke-betydande risk,

·införa en förenklad beräkningsmetod för riskreducerande effekter för återförsäkringsarrangemang, derivat eller värdepapperiseringar,

·införa ett nytt kapitel med en förteckning över de villkor på grundval av vilka en tillsynsmyndighet kan besluta att godkänna eller avslå en begäran om att tillämpa en proportionalitetsåtgärd som föreskrivs i direktiv 2009/138/EG eller den förordningen, och

·införa ett nytt kapitel med regler för användningen av proportionalitetsåtgärder på gruppnivå.

Punkterna 27 och 30–33: Naturkatastrofer

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·definiera risker som omfattas av undergruppen för naturkatastrofrisk,

·ändra beräkningen av det försäkrade beloppet för beräkning av kapitalkrav, och

·ändra reglerna för beräkning av undergruppen för jordskredsrisk.

Punkterna 29, 35–37, 39, 70–73 och 79: Återförsäkring och riskreduceringstekniker

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·införa en mer riskkänslig metod för att beräkna den riskreducerande effekten av försäkringar mot negativ utveckling,

·klargöra att det hypotetiska solvenskapitalkrav som ligger till grund för beräkningen av den riskreducerande effekten av återförsäkringsarrangemang måste beräknas på grundval av den största nettoriskkoncentrationen för brand, sjöfart och luftfart,

·klargöra när det inte föreligger någon materiell basrisk,

·klargöra behandlingen av risköverföring till ett system som utförs eller till fullo garanteras av regeringen för en medlemsstat i egenskap av återförsäkringsgivare i sista hand, och

·klargöra behandlingen av instrument för villkorat kapital och konvertibla obligationsinstrument.

Punkterna 2, 41–44, 49–52 och 56–60: Marknadsriskmodul

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·ändra korrelationsparametern mellan spreadrisk och ränterisk,

·förtydliga fall där försäkrings- och återförsäkringsföretag får beräkna ett enda kapitalkrav för ränterisk för två valutor,

·ändra beräkningen av ränterisk,

·specificera den metod som ska tillämpas för att visa att företag kan undvika tvångsförsäljning av långfristiga aktier,

·identifiera de företag för kollektiva investeringar för vilka kriterierna i artikel 105a.1 i direktiv 2009/138/EG kan bedömas på fondnivå i stället för på nivån för deras underliggande tillgångar,

·anpassa gränserna för den symmetriska justeringen till direktiv (EU) 2025/2,

·införa en ny tillsynsbehandling för aktieinvesteringar inom ramen för lagstiftningsprogram,

·specificera hur kapitalkraven för partiella garantier för obligationer och lån ska beräknas,

·se över tillsynsbehandlingen av investeringar i värdepapperiseringar,

·stryka kravet på dubbel kreditvärdering för STS-värdepapperiseringspositioner,

·förtydliga tillsynsbehandlingen av negativa aktievärden, och

·förtydliga reglerna om marknadsriskkoncentration.

Punkterna 53 och 61–69: Modul för motpartsrisk

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·förbättra tillsynsbehandlingen av direkta exponeringar mot kvalificerade centrala motparter,

·korrigera beräkningsformeln för förlust vid fallissemang för återförsäkring som omfattas av säkerheter,

·ändra beräkningsformeln för exponeringar mot hypotekslån, inklusive obeståndslån och lån med anstånd,

·utvidga tillämpningsområdet för hypotekslån inom ramen för motpartsrisk av typ 1 genom att hänvisa till kriterierna för inkomstgenererande fastigheter i artikel 124 i förordning (EU) nr 575/2013, och

·förtydliga beräkningen av variansen i förlustfördelningen för typ 1-exponeringar.

Punkterna 74 och 75: Garantier och motgarantier

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·anpassa kriterierna för erkännande av garantier relaterade till hypotekslån närmare till garantier enligt bankreglerna, och

·införa den riskreducerande effekten av offentliga motgarantier.

Punkterna 80, 82–83 och 85: Företagsstyrningssystem

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·klargöra vad som ska ingå i utvärderingen av företagsstyrningssystemets ändamålsenlighet och effektivitet,

·stryka bestämmelsen om möjligheten att kombinera internrevisionsfunktionen med andra centrala funktioner, eftersom reglerna nu fastställs i artikel 41.2a i direktiv 2009/138/EG,

·förtydliga reglerna om ersättning och anpassa dem till dem som fastställs i direktiv 2013/36, och

·förtydliga tillämpningen av kapitaltillägg.

Punkterna 84, 86–103, 116, 129 och 142: Rapport om solvens och finansiell ställning och regelbunden tillsynsrapport

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·som en del av Eiopas transparenskrav, och på grundval av tillsynsrapportering, införa ett krav på att Eiopa regelbundet ska lämna uppdateringar till kommissionen, parlamentet och rådet om användningen av den kapitallättnad som följer av direktiv (EU) 2025/2 och av denna förordning,

·specificera och förenkla innehållet i rapporten om solvens och finansiell ställning och den regelbundna tillsynsrapporten, och anpassa dem till de regler som införs genom direktiv (EU) 2025/2,

·specificera språken i och sätten för offentliggörande av rapporten om solvens och finansiell ställning,

·specificera innehållet i rapporten om solvens och finansiell ställning på gruppnivå eller den enda rapporten om solvens och finansiell ställning, och i den regelbundna tillsynsrapporten på gruppnivå eller den enda regelbundna tillsynsrapporten, och

·specificera språket i den regelbundna tillsynsrapporten på gruppnivå eller den enda regelbundna tillsynsrapporten.

Punkterna 105–115. Beräkning av solvens på gruppnivå

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·förtydliga reglerna för krav för medräkningsbarhet och tillgänglighet av gruppens kapitalbas,

·förtydliga behandlingen av vissa typer av anknutna företag och ändra reglerna för bestämning av sammanställda data,

·ändra reglerna för beräkning av det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå,

·ta bort bestämmelser som uppgraderades till direktiv 2009/138/EG genom direktiv (EU) 2025/2,

·specificera hur långfristiga aktieinvesteringar ska identifieras på gruppnivå,

·införa en förenklad beräkning för andelar i icke väsentliga anknutna företag,

·förtydliga sambandet mellan tillämpning av en intern modell och tillämpning av metod 2 vid beräkningen av gruppens solvens, och

·förtydliga innehållet i dokumentationen som rör en ansökan om en partiell gruppintern modell.

Punkterna 3, 21, 23, 25, 34, 38, 40, 45–48, 54, 55, 60, 62, 131–141 och 143–148: Övriga bestämmelser

Dessa punkter ändrar kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 genom att

·under vissa omständigheter tillåta små och icke-komplexa företag att värdera kortfristig inlåning till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde,

·korrigera korshänvisningar till direktiv 2009/138/EG i enlighet med de ändringar som införts genom direktiv (EU) 2025/2,

·specificera fastställandet av förutsebara utdelningar, utskiftningar och avgifter som ligger till grund för beräkningen av avstämningsreserven,

·klargöra fall där förhandsgodkännande från tillsynsmyndigheten inte krävs i samband med återköp av aktier,

·klargöra fall där genomlysning krävs,

·förtydliga reglerna för beräkning av undergruppen för kostnadsrisk inom sjukförsäkring,

·ändra felaktiga hänvisningar mellan artiklarna i den förordningen,

·se över de belopp som anges i euro i den förordningen för att återspegla förändringarna i de harmoniserade konsumentprisindexen för alla medlemsstater som offentliggörs av kommissionen (Eurostat), och

·ändra eller infoga flera bilagor till den förordningen.

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/…

av den 29.10.2025

om ändring av delegerad förordning (EU) 2015/35 vad gäller försäkringstekniska avsättningar, långsiktiga garantiåtgärder, kapitalbas, aktiekursrisk, spreadrisk för värdepapperiseringspositioner, andra kapitalkrav enligt standardformeln, rapportering och offentliggörande av information, proportionalitet och solvens på gruppnivå

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) 19 , särskilt artikel 29.5, artikel 31.4, artikel 35.9, artikel 37.6, artikel 50.1, artikel 56, artikel 75.2, artikel 75.3, artikel 86.1, artikel 92.1a, artikel 97.1, artikel 99 b, artikel 105a.5, artikel 111.1, artikel 127, artikel 130, artikel 213a.6, artikel 233b a, artikel 234, artikel 256.4 och artikel 256b.6, och

av följande skäl:

(1)Försäkrings- och återförsäkringsföretag förvaltar tillgångar på omkring 10 biljoner euro och är därmed en viktig del av det finansiella systemet. Med tanke på att deras verksamhet är långsiktig är de särskilt väl lämpade att tillhandahålla stabil finansiering till realekonomin, inbegripet små och medelstora företag. På grund av sin centrala socioekonomiska roll omfattas försäkrings- och återförsäkringsföretag av omfattande tillsynsregler som fastställs i direktiv 2009/138/EG och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 20 .

(2)För att stärka sektorns förmåga att stödja realekonomin, den gröna och den digitala omställningen och andra prioriteringar för unionen, samtidigt som god tillsyn och finansiell stabilitet bevaras, ändrades direktiv 2009/138/EG genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2 21 , som trädde i kraft den 28 januari 2025. Direktiv (EU) 2025/2 förbättrar utformningen av långsiktiga garantiåtgärder och inför en förmånsbehandling för långfristiga aktieinvesteringar. Dessa ändringar kommer att öka företagens tillgängliga kapital utöver solvenskapitalkravet och därmed stärka deras förmåga att stödja målen för spar- och investeringsunionen och den europeiska gröna given. Direktiv (EU) 2025/2 förbättrar också proportionaliteten i tillsynsreglerna genom att införa en ny kategori av ”små och icke-komplexa företag” som automatiskt kan dra nytta av identifierade proportionalitetsåtgärder när det gäller rapportering, offentliggörande av information, företagsstyrning, översyn av styrdokument, beräkning av försäkringstekniska avsättningar, egenrisk- och solvensbedömning och planer för likviditetsriskhantering. Samtidigt som man erkänner behovet av att upprätthålla en robust tillsynsram stärker direktiv (EU) 2025/2 kraven på samarbete mellan tillsynsmyndigheter, förbättrar samordningsrollen och tillsynsbefogenheterna för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och utökar de makrotillsynsverktyg som står till de nationella tillsynsmyndigheternas förfogande.

(3)För att det nya systemet ska bli fullt fungerande krävs ytterligare preciseringar av viktiga kvantitativa parametrar i delegerade akter. Delegerad förordning (EU) 2015/35 bör därför ändras. Ändringarna av delegerad förordning (EU) 2015/35 bör bidra till genomförandet av unionens politiska agenda för spar- och investeringsunionen och bör hjälpa försäkringsgivarna att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, i enlighet med kommissionens konkurrenskraftskompass 22 . I synnerhet bör man erkänna försäkringsgivarnas potential att mobilisera ytterligare privat kapital till stöd för viktiga unionsmål, bland annat när de investerar tillsammans med offentliga medel i realekonomin, särskilt genom betydande offentliga garantier eller subventioner.

(4)De nuvarande tillsynskalibreringarna säkerställer ett högt skydd för försäkringstagarna och bidrar avsevärt till den finansiella stabiliteten. Dessa kalibreringar kan dock också vara alltför försiktiga, vilket begränsar försäkringsgivarnas förmåga att göra långfristiga investeringar. För att åtgärda detta problem bör tillsynsramen ses över för att undanröja omotiverade försiktighetsåtgärder. Ändringar av tillsynsramen kan leda till högre kapitalbas som överstiger solvenskapitalkraven, men förväntas leda till att försäkrings- och återförsäkringsföretag stödjer unionens bredare politiska mål genom att styra ytterligare kapital till produktiva investeringar i realekonomin.

(5)EU står inför massiva finansieringsbehov för att nå de överenskomna målen inom innovation, hållbar tillväxt och försvar 23 . Genom direktiv (EU) 2025/2 ändrades direktiv 2009/138/EG, bland annat för att säkerställa att det tillgängliga kapital som överstiger solvenskapitalkravet ökar. Det är viktigt att nationella tillsynsmyndigheter och Eiopa övervakar användningen av detta nya kapital med hänsyn till dess inverkan på försäkringsgivarnas kapitalsituation över tid. Det finns förväntningar på att försäkringsgivarna ska rikta överskjutande kapital till produktiva investeringar, inklusive värdepapperiseringspositioner, som bidrar till finansieringen av företag och ekonomin i unionen. Kommissionen kommer att övervaka om dessa förväntningar uppfylls och kommer att bedöma effektiviteten av reformerna, särskilt när det gäller deras inverkan på försäkringssektorns ökade deltagande i produktiva investeringar som bidrar till finansieringen av företag och ekonomin i unionen. I detta sammanhang bör Eiopa regelbundet rapportera till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet om i) allokeringen av tillgångar, uppdelade efter sektor och geografiskt område, ii) ökningar av utdelningar till aktieägare, inbegripet återköp av aktier, samt rörlig ersättning till förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet, innehavare av centrala funktioner eller verkställande ledning, med beaktande av det nya tillgängliga kapital som överstiger solvenskapitalkravet enligt direktiv (EU) 2025/2 och denna förordning. Den första rapporten bör överlämnas senast den 31 december 2028.

(6)Kommissionen kommer tillsammans med Eiopa att bedöma hur försäkrings- och återförsäkringsföretag hanterar hållbarhetsrisker i samband med tillgångar och verksamhet kopplade till fossila bränslen, inbegripet omställningsrisker som idag hänger samman med höga utsläpp men som är på väg att anpassas till målen i Parisavtalet. Om så är lämpligt kommer kommissionen att överväga eventuella ändringar för att säkerställa att dessa nya risker återspeglas på ett adekvat sätt i tillsynsramen, med beaktande av utvecklingen inom ramen för kreditinstitut samt den rapport som Eiopa har lämnat i enlighet med artikel 304c.1 i direktiv 2009/138/EG. Kommissionen kommer också att överväga, som en del av den kommande europeiska klimatanpassningsplanen, huruvida tillsynsregler kan främja emissioner av eller investeringar i katastrofobligationer och andra gröna obligationer.

(7)Kravet på två kreditvärderingar från utsedda externa ratinginstitut motiveras generellt av komplexiteten i att på ett tillförlitligt sätt bedöma kreditrisken för värdepapperiseringspositioner. Värdepapperiseringar som uppfyller kriterierna för enkelhet, transparens och standardisering (STS) omfattas dock av ett särskilt regelverk som syftar till att säkerställa jämförbarhet och minska informationsasymmetrierna. Av detta skäl, och för att stödja unionens arbete med att minska omotiverade administrativa kostnader och efterlevnadskostnader, är det lämpligt att upphäva kravet på dubbla kreditbetyg för STS-värdepapperiseringar, samtidigt som det bibehålls för andra värdepapperiseringar.

(8)Klimatförändringsrelaterade risker är långsiktiga, icke-linjära och systemiska, vilket gör det svårt för försäkrings- och återförsäkringsföretag att bedöma dem enbart på grundval av historiska data. Direktiv (EU) 2025/2 införde nya krav på hantering av klimatrelaterade risker och hållbarhetsrisker mer generellt. I synnerhet kräver artikel 45a i direktiv 2009/138/EG, i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2025/2, att företag identifierar alla väsentliga exponeringar för klimatförändringsrisker och, i förekommande fall, bedömer effekterna av långsiktiga klimatförändringsscenarier på sin verksamhet. När det gäller värdering eller beräkning av kapitalkrav med en intern modell använder försäkrings- och återförsäkringsföretag dock ofta data från tidigare händelser för att göra prognoser om risker som kan bli aktuella i framtiden. Data från tidigare händelser kanske inte i tillräcklig utsträckning fångar upp klimatförändringsrelaterade trender. Framåtblickande bedömningar, inklusive rimliga klimatscenarier, kan därför vara nödvändiga för att bedöma hur riskerna utvecklas och för att motverka eventuella effekter. Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag förlitar sig för mycket på tidigare data kan företagets bästa skattning av sina skyldigheter gentemot försäkringstagarna eller dess interna modell, om sådan tillämpas, underskatta skyldigheterna eller relevanta risker. Det är därför nödvändigt att kräva att företagen har interna förfaranden för att undvika överdriven tillit till data från tidigare händelser i fråga om klimatförändringsrelaterade trender.

(9)Riskmarginalen är för närvarande kalibrerad med försiktighet. Genom direktiv (EU) 2025/2 sänks den kapitalkostnadsräntesats som ligger till grund för beräkningen av riskmarginalen, vilket leder till en total sänkning av dess nivå med cirka 21 %. Trots denna ändring återspeglar beräkningsformeln i delegerad förordning (EU) 2015/35 inte på ett adekvat sätt den naturliga minskningen av vissa risker över tid och kan leda till dubbelräkning av sådana risker, bland annat risk för annullationer och dödsfall. Därför måste en exponentiell och tidsberoende faktor införas, som säkerställer en årlig minskning av riskerna med minst 3,5 %. Denna justering syftar till att korrigera den försiktiga inriktningen i den nuvarande kalibreringen, vilket minskar försäkrings- och återförsäkringsföretagens försäkringstekniska avsättningar och därmed ökar det kapital som är tillgängligt för att täcka solvenskapitalkravet. För att säkerställa att riskmarginalen fortsätter att återspegla en lämplig försiktighetsnivå och inte äventyrar skyddet för försäkringstagarna bör dock minskningen av kvantifieringen av framtida risker till följd av denna faktor begränsas till 50 %.

(10)Genom direktiv (EU) 2025/2 ändras metoden för extrapolering av riskfria räntesatser. Genom direktivet ändras i synnerhet metoden för att fastställa extrapoleringens startlöptid (första utjämningspunkten). I artikel 77a.1 i direktiv 2009/138/EG föreskrivs att den första utjämningspunkten ska motsvara en löptid för vilken volymen utestående obligationer med den löptiden eller en längre löptid är tillräckligt hög. I artikel 77a.3 i det direktivet anges vidare att den första utjämningspunkten för euron ska vara en löptid på 20 år den 28 januari 2025. För närvarande är tröskelvärdet för att fastställa en tillräcklig volym obligationer satt till 6 % för euron. På grund av ökningen av utestående obligationer med lång löptid under de senaste åren kan detta tröskelvärde dock inte längre peka på en första utjämningspunkt på 20 år framöver. Dessutom kommer Eiopa att behöva besluta vilken datakälla som ska användas för denna bedömning, inklusive offentliggörande av information enligt artikel 77e.1a i direktiv 2009/138/EG. För att undvika störningar på marknaden är det viktigt att tröskelvärdet fastställs på ett sätt som gör att det också resulterar i en första utjämningspunkt på 20 år vid tillämpningsdatumet för direktiv (EU) 2025/2, oavsett vilken datakälla som Eiopa använder. Det valutarelaterade tröskelvärde som används för euron för att bedöma om andelen utestående obligationer med löptider som är lika med eller längre än den första utjämningspunkt som avses i artikel 77a i det direktivet är tillräckligt hög, bör därför beräknas enligt följande: En ”säkerhetsmarginal” på 1,5 % bör tillämpas på den lägsta procentandel som resulterar i en första utjämningspunkt på 20 år den 28 januari 2025, baserat på den datakälla som Eiopa kommer att använda vid tillämpningsdatumet för de nya reglerna. Den erhållna procentandelen bör avrundas uppåt till närmaste halv- eller heltal.

(11)Den extrapolerade terminskursen ska vara lika med ett vägt genomsnitt av en likvid terminskurs och den slutliga terminskursen. I artikel 77a.1 i direktiv 2009/138/EG föreskrivs att för löptider på minst 40 år efter den första utjämningspunkten ska viktningen av den slutliga terminskursen vara minst 77,5 %. Detta innebär att den parameter som bestämmer hastigheten för terminskursernas konvergens mot den slutliga terminskursen i extrapoleringen inte bör vara lägre än 11 %. Därför bör detta värde användas. På grund av den svenska obligationsmarknadens särdrag, och såsom förklaras av Eiopa i dess yttrande om översynen av Solvens II 24 , skulle användningen av ett sådant värde för den svenska kronan dock leda till en betydande och oavsiktlig snedvridning av den riskfria räntesatsen för relevanta durationer. För att bevara integriteten hos den riskfria räntesatsen för relevanta durationer bör en konvergensparameter på 40 % tillämpas för den valutan.

(12)Genom direktiv (EU) 2025/2 ändras reglerna om volatilitetsjustering så att volatilitetsjusteringen måste godkännas av tillsynsmyndigheten och beräkningen av den måste ta hänsyn till företagsspecifika egenskaper som rör tillgångarnas spreadkänslighet, och räntekänsligheten i den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar. Dessutom bör volatilitetsjusteringen inte återspegla den del av spreadarna som kan hänföras till en realistisk bedömning av förväntade förluster, oförutsedda kreditrisker eller andra risker. I artikel 77d.3 i direktiv 2009/138/EG, i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2025/2, föreskrivs att denna del ska beräknas som en procentandel av spreadarna och minska när spreadarna ökar. Empiriska ekonomiska studier bekräftar att för företagsobligationer återspeglar den största delen av spreadarna den verkliga kreditrisken, särskilt när spreadarna är på låga till medelhöga nivåer. När spreadarna på företagsobligationer och lån inte överstiger sitt långsiktiga genomsnitt bör därför den procentandel som tillämpas för att fastställa riskkorrigeringen inte vara lägre än 50 %.

(13)För att säkerställa att volatilitetsjusteringen fungerar på ett kontracykliskt sätt bör riskkorrigeringen inte överstiga en lämplig procentandel av de långsiktiga genomsnittliga spreadarna. Om denna procentandel är för låg kan volatilitetsjusteringen på ett otillbörligt sätt neutralisera en ökning av spreadarna till följd av en verklig försämring av obligationsemittenternas kreditvärdighet, vilket leder till att försäkrings- eller återförsäkringsföretagens solvenssituation överskattas under perioder av kortsiktig marknadsstress. För att säkerställa att volatilitetsjusteringen effektivt stabiliserar försäkrings- eller återförsäkringsföretagens solvenssituation utan att snedvrida riskkänsligheten bör därför den maximala nivån för riskkorrigeringen inte fastställas till en alltför låg nivå.

(14)I artikel 70.1 i delegerad förordning (EU) 2015/35 föreskrivs att försäkrings- och återförsäkringsföretag vid beräkningen av sin tillgängliga kapitalbas ska dra av förutsebara utdelningar, utskiftningar och avgifter från de belopp med vilka tillgångarna överskrider skulderna. I delegerad förordning (EU) 2015/35 anges dock inte hur avdraget ska göras. Vissa företag ackumulerar gradvis förutsebara utdelningar under räkenskapsåret, medan andra omedelbart drar av hela beloppet för de årliga förutsebara utdelningarna. För att säkerställa lika villkor bör försäkringsgivarna använda en periodiseringsmetod när de fastställer beloppet för de förutsebara utdelningar som ska dras av vid beräkningen av deras tillgängliga kapitalbas.

(15)I artikel 69 a i i delegerad förordning (EU) 2015/35 föreskrivs att inbetalt stamaktiekapital och tillhörande överkursfond är tillåtna som primärkapitalpost på nivå 1 om återbetalning eller inlösen är föremål för förhandsgodkännande av tillsynsmyndigheten. Ett sådant krav kan medföra en onödig administrativ och regleringsmässig börda när ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag genomför ett återköpsprogram för aktier i syfte att omedelbart använda de återköpta aktierna för att utnyttja aktieoptioner. Det bör därför anges att när återbetalning eller inlösen av primärkapitalposter syftar till att utnyttja aktieoptionsrättigheter inom högst en månad från dagen för återköpet av aktierna, bör sådan återbetalning eller inlösen inte kräva förhandsgodkännande från tillsynsmyndigheten.

(16)Enligt artikel 77b.1 b i direktiv 2009/138/EG måste försäkrings- och återförsäkringsföretag som använder matchningsjusteringen identifiera, organisera och förvalta portföljen av avsatta tillgångar och förpliktelser separat från andra delar av affärsverksamheten och tillåts därför inte att hantera risker som uppstår i andra delar av verksamheten genom att använda portföljen av avsatta tillgångar. En separat förvaltning av portföljen leder dock inte till en ökning av korrelationen mellan riskerna i portföljen och riskerna i resten av företaget. Försäkrings- och återförsäkringsföretag som använder matchningsjusteringen bör därför inte vara skyldiga att beräkna ett separat teoretiskt solvenskapitalkrav för den portfölj av tillgångar och förpliktelser som matchningsjusteringen tillämpas på, såvida inte portföljerna av tillgångar som täcker en motsvarande bästa skattning av försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser bildar en separat fond.

(17)I artikel 84.4 i delegerad förordning (EU) 2015/35 föreskrivs att genomlysningsmetoden ska tillämpas på anknutna företag som huvudsakligen fungerar som investeringsinstrument för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse. Denna formulering kan dock på ett otillbörligt sätt utesluta anknutna företag som förvaltar tillgångar för flera företag inom samma försäkrings- eller återförsäkringsgrupp. Detta skapar en lucka i regelverket och riskerar att leda till en inkonsekvent tillämpning av genomlysningsprincipen. Artikel 84.4 i delegerad förordning (EU) 2015/35 bör därför ändras så att det anges att genomlysningsmetoden också ska tillämpas när det anknutna investeringsinstrumentet förvaltar tillgångar för flera företag inom gruppen, och inte bara för företaget med ägarintresse självt.

(18)Reglerna för beräkning av modulen för motpartsrisk, inbegripet den riskreducerande effekten av derivat, återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering av försäkringar, kan visa sig vara mycket komplexa. Sådana komplexa beräkningar är inte alltid proportionerliga i förhållande till arten, omfattningen och komplexiteten hos ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags risker. För att minska efterlevnadskostnaderna för mindre företag bör därför en ytterligare förenklad beräkning av den riskreducerande effekten av derivat, återförsäkringsarrangemang eller värdepapperisering införas.

(19)Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan välja att överföra risker med användning av icke-proportionella återförsäkringsarrangemang. Om standardformeln används återspeglas dock inte denna typ av återförsäkringsarrangemang på ett lämpligt sätt som en riskreducerande teknik för att minska solvenskapitalkraven. Det är därför nödvändigt att fastställa att vissa former av återförsäkring, särskilt försäkringar mot negativ utveckling som gör det möjligt att överföra reservrisk, kan erkännas på ett enkelt sätt enligt standardformeln.

(20)I artikel 164.3 i delegerad förordning (EU) 2015/35 föreskrivs att korrelationen mellan standardformelns spreadrisk och ränterisken i scenariot med fallande räntor är 50 %. Den ekonomiska analys som genomförts av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) visar dock att denna kalibrering är alltför försiktig 25 . Empiriska data visar särskilt att de största räntesänkningarna inte inträffade samtidigt som den största spreadökningen på obligationsmarknaderna. Korrelationen mellan spreadrisken och ränterisken i scenariot med fallande räntor bör därför minskas till 25 %.

(21)Kapitalkraven för ränterisk enligt standardformeln beräknas separat för varje valuta. För försäkrings- och återförsäkringsföretag med huvudkontor i en medlemsstat vars lokala valuta är knuten till euron leder dock denna metod till oproportionerligt höga kapitalkrav som inte återspeglar de faktiska ekonomiska riskerna. Det är därför nödvändigt att fastställa att kapitalkravet för ränterisk enligt standardformeln får beräknas gemensamt för euron och den valuta som är knuten till euron i den medlemsstat där försäkrings- eller återförsäkringsföretagen har sitt huvudkontor.

(22)Den extrapoleringsmetod som används för att värdera långfristiga skulder bidrar till att jämna ut effekten av ränteförändringar på den bästa skattningen av försäkringsskulder. De nuvarande kapitalkraven enligt standardformeln för ränterisk återspeglar dock inte extrapoleringen av långfristiga räntor. Det måste därför krävas att stressade räntor vid löptider bortom den första utjämningspunkten extrapoleras.

(23)Enligt de nuvarande reglerna förutsätter standardformeln för ränterisk att positiva räntor inte kan bli negativa och att negativa räntor inte kan sjunka ytterligare. Den historiska utvecklingen på finansmarknaderna har dock visat att ett sådant antagande kan leda till en betydande underskattning av försäkrings- eller återförsäkringsföretagens exponering mot ränterisk. Standardformeln bör därför ändras så att den på ett lämpligt sätt återspeglar risken för låga eller negativa räntor. Detta bör åstadkommas genom en omkalibrering av undergruppen för ränterisk för att återspegla att en negativ avkastningsmiljö är möjlig.

(24)Ändringar av standardformeln för ränterisk bör inte leda till en omotiverad ökning av kapitalkraven när räntorna är låga. I synnerhet bör kalibreringen av nedåtgående chocker inte utgå från att räntorna kommer att falla betydligt under historiskt observerade värden för de viktigaste valutorna. För att säkerställa proportionalitet och överensstämmelse med tidigare marknadsbeteenden bör därför ett löptidsberoende golv införas för att begränsa omfattningen av antagna negativa räntor, som ökar med löptiden för att återspegla den lägre sannolikheten för extrema långfristiga räntor.

(25)Som framhålls i kommissionens meddelande om spar- och investeringsunionen 26 har institutionella investerare, såsom försäkrings- och återförsäkringsföretag, en unik position för att investera med ett långsiktigt perspektiv och stödja aktiefinansiering av företag i unionen inom prioriterade områden, bland annat försvar, forskning och innovation eller den gröna och den digitala omställningen. Att uppmuntra finansiering med eget kapital är centralt för att stärka unionens ekonomiska resiliens och konkurrenskraft, särskilt genom att innovativa företag får tillgång till stabilt och tålmodigt kapital. I artikel 105a i direktiv 2009/138/EG fastställs ett förmånligt kapitalkrav som är tillämpligt på långfristiga aktieinvesteringar. I punkt 1 d i den artikeln anges särskilt att försäkrings- och återförsäkringsföretag, för att kunna använda sig av förmånsbehandlingen, på ett för tillsynsmyndigheterna tillfredsställande sätt ska visa att de kan undvika tvångsförsäljning av aktieinvesteringar under en period av fem år, på löpande basis och under stressade förhållanden. För att säkerställa att detta krav tillämpas på ett enhetligt sätt bör metoder för att visa att ett företag kan undvika tvångsförsäljning av aktieinvesteringar specificeras. För att undvika onödig administrativ börda och ta hänsyn till skillnader i komplexiteten hos företagens riskprofiler bör försäkrings- och återförsäkringsföretag dessutom få välja den metod som är mest lämplig bland flera metoder, beroende på deras affärsmodell och sofistikeringsgrad. Detta kan öka användbarheten och effektiviteten av förmånsbehandlingen för olika kategorier av företag. För att förhindra godtyckliga eller opportunistiska byten mellan metoder över tid är det dock nödvändigt att fastställa tydliga skyddsåtgärder och krav på tillsynsövervakning, vilket säkerställer konsekvens, transparens och tillsynskonvergens, samtidigt som en försiktig riskhantering och ett försäkringstagarskydd upprätthålls.

(26)Om långfristiga aktieinvesteringar görs genom företag för kollektiva investeringar bör kriterierna i artikel 105a.1 i direktiv 2009/138/EG i princip bedömas för varje underliggande tillgång. I artikel 105a.2 i det direktivet föreskrivs dock att för vissa typer av företag för kollektiva investeringar med en lägre riskprofil får de villkor som anges i artikel 105a.1 i samma direktiv bedömas på fondnivå snarare än på nivån för de underliggande tillgångar som innehas i fonden. I artikel 168.6 i delegerad förordning (EU) 2015/35 identifieras redan vissa kollektiva investeringsföretag som typ 1-aktier, som är föremål för lägre riskfaktorer för aktierisk än typ 2-aktier. Dessa omfattar europeiska fonder för socialt företagande, europeiska riskkapitalfonder, europeiska långsiktiga investeringsfonder och slutna alternativa investeringsfonder utan hävstång. När det gäller slutna alternativa investeringsfonder utan hävstång undantas användningen av derivatinstrument för säkringsändamål samt tillfälliga lånearrangemang som helt täcks av avtalsenliga kapitalåtaganden från investerare i den alternativa investeringsfonden från beräkningen av bruttosoliditeten. Alla sådana typ 1-fonder bör också anses ha en lägre riskprofil när det gäller att identifiera långfristiga aktieinvesteringar, även när de investeras i godkända infrastrukturaktier eller godkända infrastrukturföretagsaktier. Om villkoren i artikel 105a.1 i direktiv 2009/138/EG är uppfyllda för sådana fonder med lägre riskprofil bör den förmånliga riskfaktor på 22 % som avses i artikel 105a.4 i det direktivet i princip endast tillämpas på aktieexponeringar som innehas inom sådana fonder, och inte på andra finansiella tillgångar.

(27)De nuvarande begränsningarna av den symmetriska justeringen minskar dess effektivitet när det gäller att motverka de potentiella procykliska effekterna av det finansiella systemet. De kan i synnerhet leda till att försäkrings- och återförsäkringsföretag anskaffar ytterligare kapital eller säljer tillgångar som svar på kortvariga negativa marknadsrörelser, inklusive sådana som utlöses av geopolitisk instabilitet. I enlighet med direktiv (EU) 2025/2 bör artikel 172 i delegerad förordning (EU) 2015/35 ändras så att den symmetriska justeringen kan generera större variationer i standardkapitalkravet för aktier, vilket ökar dess förmåga att dämpa effekterna av kraftiga marknadsfluktuationer.

(28)Inom banksektorn tillåter artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013 kreditinstitut att, under vissa villkor och efter förhandsgodkännande från tillsynsmyndigheten, tillämpa en förmånlig riskvikt på aktieexponeringar som förvärvats inom ramen för särskilda lagstiftningsprogram. Dessa program bör ge betydande subventioner eller garantier, innefatta statlig tillsyn och införa vissa begränsningar för typerna av aktieinvesteringar. För att främja lika villkor mellan olika sektorer och stärka försäkrings- och återförsäkringsföretagens bidrag till finansiering med eget kapital i realekonomin är det lämpligt att använda samma metod i standardformeln för beräkning av solvenskapitalkraven enligt delegerad förordning (EU) 2015/35. Aktieinvesteringar som görs inom ramen för jämförbara lagstiftningsprogram, inbegripet sådana som stöder en eller flera ekonomiska sektorer som anges i meddelandet om en konkurrenskraftskompass för EU eller i planen ReArm Europe/Beredskap 2030 27 , bör erkännas som potentiellt riskreducerande och kan därför motivera ett lägre kapitalkrav, med förbehåll för godkännande av tillsynsmyndigheten.

(29)För att säkerställa konsekvens mellan regleringen av bank- och försäkringsverksamhet och för att främja konvergens i tillsynspraxis bör lagstiftningsprogram som anses uppfylla villkoren i artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013 också erkännas som lagstiftningsprogram enligt delegerad förordning (EU) 2015/35, på grundval av samma kriterier. Kommissionen kan föra ett offentligt register över sådana program för tillämpningen av artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013, vilket ökar transparensen och förutsägbarheten. Om ett sådant register finns bör införandet av ett program i registret utgöra en presumtion om att programmet även uppfyller kraven enligt försäkringsramverket.

(30)Investeringar som görs inom ramen för lagstiftningsprogram kan också betraktas som långfristiga aktieinvesteringar. Därför måste beräkningen av solvenskapitalkraven göra det möjligt att återspegla de sammanlagda riskreducerande egenskaperna hos båda typerna av investeringar.

(31)En välfungerande värdepapperiseringsmarknad innebär ytterligare finansieringskällor på kapitalmarknaderna, vilket förbättrar finansieringskapaciteten i realekonomin och bidrar till att förverkliga spar- och investeringsunionen. Den tillhandahåller också alternativa investeringsmöjligheter för försäkrings- och återförsäkringsföretag, som behöver diversifiera sina portföljer för att öka avkastningen och minska den idiosynkratiska risken. Som institutionella investerare bör försäkrings- och återförsäkringsföretag därför bli fullständigt integrerade i EU:s värdepapperiseringsmarknad.

(32)Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1221 28 infördes i delegerad förordning (EU) 2015/35 specifika riskfaktorer för spreadrisk för STS-värdepapperiseringar. Riskfaktorerna för prioriterade trancher av STS-värdepapperiseringar förblev dock högre än de som gäller för företagsobligationer eller säkerställda obligationer med samma kreditkvalitetssteg. Till skillnad från företagsobligationer eller säkerställda obligationer omfattas STS-värdepapperiseringar med jämförbar kreditkvalitet dock av särskilda krav på tillbörlig aktsamhet och transparens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 29 . Dessa krav säkerställer att försäkrings- eller återförsäkringsföretag har en bättre förståelse för och hantering av riskerna i samband med STS-värdepapperiseringar. För att förbättra samstämmigheten mellan tillgångsklasser med jämförbara riskprofiler bör riskfaktorerna för prioriterade trancher av STS-värdepapperiseringar därför i högre grad anpassas till de som gäller för företagsobligationer eller säkerställda obligationer.

(33)I delegerad förordning (EU) 2015/35 görs ingen åtskillnad mellan prioriterade trancher och icke-prioriterade trancher av icke-STS-värdepapperiseringar. Bristen på riskkänslighet leder till en överskattning av de spreadrisker som ligger till grund för investeringar i högst rangordnade trancher i icke-STS-värdepapperiseringar. Dessutom är skillnaden i kapitalkrav för försäkrings- eller återförsäkringsföretag mellan STS- och icke-STS-värdepapperiseringar mycket större än de som gäller för kreditinstitut. För att bevara den skillnaden bör därför lägre riskfaktorer införas för prioriterade trancher av icke-STS-värdepapperiseringar.

(34)De belopp som anges i euro i delegerad förordning (EU) 2015/35 har inte setts över sedan förordningen trädde i kraft 2014. Den kumulativa inflationen sedan dess närmar sig 35 %. Därför bör de belopp som anges i euro i den förordningen ses över genom att basbeloppet i euro ökas med den procentuella förändringen i de harmoniserade konsumentprisindexen för alla medlemsstater som offentliggörs av kommissionen (Eurostat).

(35)I artikel 192.4 i delegerad förordning (EU) 2015/35 föreskrivs att om belåningsgraden för ett hypotekslån inte överstiger 60 % är kapitalkravet enligt standardformeln för motpartsrisk inte tillämpligt. Denna behandling underskattar på ett otillbörligt sätt de faktiska riskerna med sådana exponeringar och leder till ojämlika konkurrensvillkor i förhållande till banksektorn, där sådana exponeringar viktas med avseende på risken. Därför bör ett golv för förlust vid fallissemang för hypotekslån införas.

(36)I artikel 176.4 i delegerad förordning (EU) 2015/35 fastställs de riskfaktorer som är tillämpliga på lån för vilka det inte finns någon kreditbedömning från ett utsett externt ratinginstitut och för vilka gäldenärerna inte har ställt säkerheter som uppfyller kriterierna i artikel 214 i den förordningen. Dessa tillämpliga riskfaktorer underskattar dock väsentligt nivån på potentiella förluster vid fallissemang för lån med anstånd. Det är därför nödvändigt att anpassa dessa riskfaktorer för att bättre återspegla nivån på potentiella förluster vid fallissemang för lån med anstånd.

(37)Centrala motparter har utvecklat nya åtkomstmodeller som gör det möjligt för försäkrings- eller återförsäkringsföretag att bli direkta clearingmedlemmar, medan ett sponsorföretag ansvarar för bidrag till obeståndsfonden. Hittills har inget försäkrings- eller återförsäkringsföretag beslutat att använda dessa nya åtkomstmodeller. Detta beror delvis på tillsynsbehandlingen av direkta exponeringar mot kvalificerade centrala motparter, som kan vara högre än den tillsynsbehandling som gäller för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som agerar som indirekt clearingmedlem. Delegerad förordning (EU) 2015/35 återspeglar inte fullt ut den riskreducerande effekten av central clearing för försäkrings- eller återförsäkringsföretag. För att åtgärda detta problem och undanröja hinder för försäkrings- eller återförsäkringsföretags deltagande som direkta clearingmedlemmar bör kapitalkraven för direkta exponeringar mot kvalificerade centrala motparter sänkas och anpassas till kraven för indirekta exponeringar.

(38)Försäkrings- och återförsäkringsföretag kan besluta att använda repor och värdepapperslån för att hantera likviditeten eller öka avkastningen på tillgångarna. Kapitalkraven för sådana transaktioner behandlas dock för närvarande alltför försiktigt, eftersom de klassificeras som typ 2-exponeringar vid beräkningen av kapitalkrav enligt modulen för motpartsrisk. Delegerad förordning (EU) 2015/35 bör därför ändras så att dessa transaktioner omklassificeras till typ 1-exponeringar. Dessutom kommer kommissionen, i samordning med Eiopa, att bedöma om och hur den riskreducerande effekten av central clearing genom kvalificerade centrala motparter ska återspeglas i kapitalkraven för motpartsrisk.

(39)I vissa fall kan försäkrings- och återförsäkringsföretag avsevärt minska sitt solvenskapitalkrav genom att använda riskreducerande tekniker, inklusive återförsäkring, men dessa riskreducerande tekniker leder inte alltid till en betydande risköverföring. Vissa återförsäkringsavtal är särskilt utformade för att endast täcka de extrema scenarier som modellerats i standardformeln, samtidigt som de erbjuder bara ett litet eller inget skydd alls mot mer måttliga men mer sannolika händelser. För att säkerställa att försäkrings- och återförsäkringsföretagens riskprofil bedöms mer korrekt bör det därför anges att minskningen av solvenskapitalkravet till följd av användningen av riskreducerande tekniker ska stå i proportion till de risker som faktiskt överförs.

(40)För att säkerställa att riskreduceringstekniker som beaktas vid beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln inte inbegriper betydande basrisk bör försäkrings- och återförsäkringsföretag bedöma det faktiska resultatet av riskreduceringen i en heltäckande uppsättning riskscenarier som är relevanta för den riskreduceringsteknik som beaktas. För proportionell återförsäkring bör det faktiska resultatet visas genom nära spegling i alla scenarier. För icke-proportionell återförsäkring bör bedömningen inriktas på scenarier med förluster mellan attachment point och detachment point, och bör nära spegla dessa förluster.

(41)I artikel 275.2 c i den delegerade förordningen föreskrivs att utbetalningen av en betydande del av den rörliga ersättningen till anställda vilkas yrkesverksamhet väsentligt påverkar företagets riskprofil ska skjutas upp. Kostnaden för att tillämpa ett sådant krav kan dock överstiga de tillsynsmässiga fördelarna om personen i den kategorin av anställda har en låg rörlig ersättning, eftersom sådana ersättningsnivåer sannolikt inte skapar incitament för överdrivet risktagande. I sådana fall bör därför kravet på uppskjutande i artikel 275.2 c i den delegerade förordningen inte tillämpas.

(42)Enligt direktiv 2009/138/EG ska väsentlig information regelbundet offentliggöras i en rapport om solvens och finansiell ställning. Denna rapport riktar sig å ena sidan till försäkringstagare och förmånstagare och å andra sidan till analytiker och andra yrkesverksamma på marknaden. För att tillgodose behoven och förväntningarna hos dessa två olika grupper krävs det enligt direktiv (EU) 2025/2 om ändring av artikel 2009/138/EG att rapportens innehåll delas upp i två delar, som tydligt anges men offentliggörs tillsammans. Den första delen, som är riktad främst till försäkringstagare och förmånstagare, bör innehålla basfakta om verksamhet, resultat, kapitalförvaltning och riskprofil. Den andra delen, som är riktad till yrkesverksamma på marknaden, bör innehålla detaljerad information om verksamheten och om företagsstyrningssystemet, särskild information om försäkringstekniska avsättningar och andra skulder, solvenssituationen samt andra data som är relevanta för specialiserade analytiker. Delegerad förordning (EU) 2015/35 bör därför ändras för att återspegla den nya strukturen och det nya innehållet.

(43)Viss information som ska ingå i den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till yrkesverksamma på marknaden kan redan vara tillgänglig för allmänheten i andra rapporter som publiceras av försäkrings- eller återförsäkringsföretag. I sådana fall bör försäkrings- och återförsäkringsföretag inte vara skyldiga att duplicera denna information i sin rapport, utan i stället tillåtas att hänvisa direkt, bland annat genom internetlänkar, till relevant avsnitt eller sida i den andra rapporten. För att säkerställa tillgängligheten över tid bör försäkrings- eller återförsäkringsföretag se till att sådana länkar förblir funktionella i minst fem år, även om webbplatsens struktur eller dokumentens placering ändras.

(44)Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till försäkringstagare och förmånstagare bör vara kortfattad, tillgänglig och lättförståelig för en lekman. För att uppnå detta mål bör lägesrapporten endast innehålla enkel information som är inriktad på de berörda försäkringstagarnas och förmånstagarnas behov, och den bör inte vara längre än fem sidor.

(45)För att försäkringstagarna och förmånstagarna ska kunna förstå den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till dem bör den delen göras tillgänglig på de språk som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget använder i sin verksamhet inom ramen för etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster. För att undvika orimliga administrativa och juridiska kostnader bör företagen dock inte vara skyldiga att skaffa auktoriserade översättningar av den delen.

(46)Enligt direktiv 2009/138/EG har tillsynsmyndigheterna rätt att från varje försäkrings- och återförsäkringsföretag som står under tillsyn och deras grupper minst vart tredje år få en regelbunden beskrivande rapport med information om verksamhet och resultat, företagsstyrningssystem, riskprofil, kapitalförvaltning och annan relevant information för solvensändamål. Kraven på beskrivande information som ska ingå i den regelbundna tillsynsrapporten kan dock överlappa information som redan lämnats i kvantitativa rapporteringsmallar eller i rapporten om den egna risk- och solvensbedömningen. Detta dubbelarbete ökar rapporteringskostnaderna utan att ge något tydligt mervärde för tillsynen. Kraven på beskrivande information som ska ingå i den regelbundna tillsynsrapporten bör därför begränsas till vad som är nödvändigt för tillsynen.

(47)Som ett led i sina ansträngningar att göra unionens ekonomi mer konkurrenskraftig satsar kommissionen på att genomföra förenklingar som är mer omfattande än någonsin tidigare. Mot denna bakgrund bör översynen av delegerad förordning (EU) 2015/35 syfta till att uppnå målen i direktiv (EU) 2025/2 på det enklaste, mest riktade, mest effektiva och minst betungande sättet. Ändringarna av den förordningen bör särskilt bidra till målen för minskade bördor, inbegripet rapporteringsbördan.

(48)I artikel 330.4 i delegerad förordning (EU) 2015/35 föreskrivs att minoritetsintressen i dotterbolag som överstiger bidraget från sådana dotterföretag till att täcka solvenskapitalkravet på gruppnivå, om dotterbolaget är ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska anses vara otillgängliga. Minoritetsintressen utgör i själva verket en av de viktigaste källorna till avdrag från gruppens kapitalbas. Den delegerade förordningen anger dock inte hur sådana minoritetsintressen ska beräknas. Detta leder till inkonsekventa tillvägagångssätt hos grupper i unionen och väcker frågor om lika villkor. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för beräkningen av minoritetsintressen för solvensändamål.

(49)Tillsynsreglerna för försäkringsföretag kan vara mycket komplexa och medföra betydande kostnader för efterlevnad, särskilt för mindre företag. Direktiv 2009/138/EG innehåller visserligen en övergripande proportionalitetsprincip, men dess praktiska tillämpning är otillräcklig för att effektivt minska den administrativa bördan för mindre företag, för vilka vissa krav kan vara oproportionerligt kostsamma och komplexa med tanke på riskernas art, omfattning och komplexitet. Utöver den nya proportionalitetsramen som är tillämplig på företag som klassificeras som små och icke-komplexa infördes genom direktiv (EU) 2025/2 artikel 29d i direktiv 2009/138/EG, vilket gör det möjligt för försäkrings- och återförsäkringsföretag att dra nytta av tillämpningen av proportionalitetsåtgärder, förutsatt att tillsynsmyndigheten i förväg har godkänt detta och att en analys görs från fall till fall. För att säkerställa lika villkor och förutsägbarhet för sektorn bör de villkor på grundval av vilka en tillsynsmyndighet kan vägra att bevilja ett sådant godkännande anges utförligt.

(50)Genom direktiv (EU) 2025/2 infördes flera ändringar och förtydliganden av reglerna för beräkning av försäkringsgruppers solvenssituation, bland annat när det gäller kapitalbas och solvenskapitalkrav. I synnerhet klargörs att försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska behandlas som försäkrings- eller återförsäkringsföretag enbart för beräkning av gruppens solvens. Detta innebär att beräkningen av teoretiska kapitalkrav för sådana enheter ska göras enligt både metod 1, bland annat i samband med bedömningen av tillgången på kapitalbas, och metod 2. Delegerad förordning (EU) 2015/35 bör därför ändras för att återspegla dessa ändringar av direktiv 2009/138/EG.

(51)För att kapitalbasposter som emitterats av ett anknutet företag ska kunna räknas som gruppens kapitalbas måste de uppfylla kraven i artiklarna 71, 73 och 77 i delegerad förordning (EU) 2015/35, där hänvisningen till ”solvenskapitalkravet” i dessa artiklar tolkas som att det gäller både det emitterande anknutna företagets solvenskapitalkrav och solvenskapitalkravet på gruppnivå. I samband med fusioner och förvärv kan detta krav hindra erkännande av kapitalbasinstrument som emitterats av ett företag innan det blev en del av den förvärvande gruppen, även om dessa instrument fortsätter att uppfylla alla relevanta tillsynsnormer på företagsnivå. En sådan begränsning kan skapa oproportionerliga kapitalkostnader i samband med extern tillväxt, vilket i slutändan kan försämra den internationella konkurrenskraften för försäkrings- och återförsäkringsgrupper i unionen. För att få bukt med detta problem bör det tillåtas att sådana egna kapitalbasposter, på övergångsbasis och under en begränsad tid, erkänns som icke tillgänglig kapitalbas i gruppen efter förvärvet av det emitterande företaget.

(52)Även om tillsynsmässig konsolidering tjänar andra syften än redovisningsmässig konsolidering, kan alltför stora skillnader mellan de två ramarna medföra en onödig regleringsbörda för försäkrings- och återförsäkringsgrupper. I synnerhet avviker den nuvarande behandlingen av gemensamma verksamheter och samriskföretag enligt delegerad förordning (EU) 2015/35 från internationella redovisningsstandarder genom att kräva proportionell konsolidering av företag som annars skulle behandlas enligt kapitalandelsmetoden, och omvänt kräva tillämpning av kapitalandelsmetoden på företag som annars skulle omfattas av proportionell konsolidering. Denna inkonsekvens ökar rapporteringskostnaderna, skapar ineffektivitet i verksamheten och kan motverka legitima affärsstrukturer. Det bör därför uppnås större samstämmighet med internationella redovisningsregler för konsolidering när det gäller behandlingen av gemensamma arrangemang, förutsatt att en sådan anpassning inte äventyrar skyddet för försäkringstagarna eller den finansiella stabiliteten.

(53)För att en aktieportfölj ska behandlas som långfristiga aktier måste försäkrings- eller återförsäkringsföretag visa att de uppfyller villkoren i artikel 105a.1 i direktiv 2009/138/EG. Om ett sådant företag tillhör en grupp skulle det vara för betungande för gruppen att ompröva villkoren för långfristiga aktier på gruppnivå. Om det inte föreligger betydande likviditetsrisker på gruppnivå som inte fångas upp på nivån för enskilda företag eller betydande transaktioner inom gruppen, bör därför aktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktier av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag också behandlas som sådana vid beräkningen av solvenskapitalkravet för den grupp som företaget tillhör.

(54)I direktiv 2009/138/EG föreskrivs möjligheten för försäkrings- och återförsäkringsgrupper att beräkna sitt solvenskapitalkrav med en hel eller partiell intern modell, förutsatt att tillsynsmyndigheten först har godkänt detta. Alla tekniker för att integrera en partiell intern modell i standardformeln för beräkning av solvenskapitalkravet på gruppnivå är en del av den interna modellen och ska, tillsammans med de andra komponenterna av den partiella interna modellen, uppfylla de relevanta kraven i direktiv 2009/138/EG. De integrationstekniker som anges i bilaga XVIII till delegerad förordning (EU) 2015/35 är i första hand avsedda för integration av risker och inte för integration av hela företag i en intern modell på gruppnivå. Det bör därför anges att artikel 239.4 i den förordningen är tillämplig i fall där företag integreras som helhet.

(55)I delegerad förordning (EU) 2015/35 anges inte under vilka förutsättningar användningen av ”metod 2”, som avses i artikel 233 i direktiv 2009/138/EG, ska ha företräde framför integrationstekniker. För att åtgärda denna brist bör försäkrings- och återförsäkringsgrupper visa att de integrationstekniker som de tillämpar är lämpliga och att på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt motivera varför dessa är mer lämpliga än tillämpningen av metod 2.

(56)Naturkatastrofer och extrema väderhändelser ökar över hela världen på grund av klimatförändringarna, och detsamma gäller de förluster som är förknippade med dem. För att säkerställa ett fortsatt skydd för försäkringstagarna och den övergripande stabiliteten i unionens försäkringssektor i en situation med mer oberäkneliga och skadliga väderleksförhållanden är det viktigt att försäkringsföretagens kapitalkrav för teckningsrisk vid naturkatastrofer på ett adekvat sätt återspeglar effekterna av naturkatastrofer. Med tanke på de nya tillgängliga uppgifterna och modellerna bör riskfaktorerna för flera regioner när det gäller naturkatastrofer som översvämningar, stormar, hagel, jordbävningar och jordskred ändras.

(57)Genom direktiv (EU) 2025/2 införs nya rättigheter och befogenheter för tillsynsmyndigheterna att bevilja proportionalitetsåtgärder eller att bevilja undantag från grupptillsyn till följd av att ett företag undantas från grupptillsyn i enlighet med artikel 214 i direktiv 2009/138/EG. Det är viktigt för sektorn och den bredare allmänheten att veta om och hur dessa nya befogenheter och rättigheter har använts i praktiken. Därför bör de aggregerade statistiska data som de nationella tillsynsmyndigheterna ska offentliggöra om viktiga aspekter av tillämpningen av tillsynsramen utvidgas till att omfatta dessa nya områden.

(58)Delegerad förordning (EU) 2015/35 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Ändringar av delegerad förordning (EU) 2015/35

Delegerad förordning (EU) 2015/35 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 45a:

”45a.    framtida förvaltningsåtgärd: varje åtgärd som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan kan förväntas vidta under specifika framtida omständigheter.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 46a:

”46a.    förväntad vinst som ingår i framtida avgifter för förvaltning och administration av fonder: det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden som är ett resultat av införandet i försäkringstekniska avsättningar av avgifter för förvaltning och administration av fonder i samband med befintliga indexreglerade avtal och fondavtal för försäkring och återförsäkring som förväntas debiteras, men som inte får debiteras av någon annan anledning än att den försäkrade händelsen har inträffat, oavsett försäkringstagarens lagliga eller avtalsenliga rätt att säga upp försäkringen.”

(c)Punkterna 55c och 55d ska utgå.

(d)Följande punkter ska läggas till som punkterna 64–67:

”64.    obeståndslån: ett lån där gäldenärens fallissemang har inträffat enligt artikel 178.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

65.    lån med anstånd: ett lån för vilket betalningsanstånd enligt artikel 47b.1–47b.3 i förordning (EU) nr 575/2013 har beviljats.

66.    utskiftningar: utbetalning av redovisade vinster, utom utdelningar till aktieägare, medlemmar eller liknande, inklusive återköp av aktier.

67. förutsebara avgifter: det belopp som avser skatter och det belopp som avser eventuella förpliktelser eller omständigheter som uppstår under den berörda rapporteringsperioden och som sannolikt kommer att minska företagets vinst.”

(2)Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6
Dubbel kreditvärdering för andra värdepapperiseringspositioner än STS-värdepapperiseringar

Genom undantag från artikel 4.4 d, om det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett utsett externt ratinginstitut för en värdepapperiseringsposition som inte är en STS-värdepapperisering, får den kreditvärderingen inte användas. Kapitalkraven för denna post ska beräknas som om ingen kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut finns tillgänglig.”

(3)I artikel 16.1 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket får försäkrings- och återförsäkringsföretag som klassificeras som små och icke-komplexa företag värdera kortfristig inlåning med en löptid på mindre än ett år till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde, förutsatt att användningen av sådana värderingsmetoder uppfyller ett av följande villkor:

(a)Det medför inte väsentliga fel i värderingen av sådan inlåning.

(b)Det leder till ett värde på kortfristig inlåning som är lägre än det värde som annars skulle beräknas utan användning av anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde.”

(4)I artikel 18.3 ska tredje stycket ersättas med följande:

”När det gäller livförsäkringsförpliktelser där en individuell riskbedömning av förpliktelserna avseende den försäkrade personen i avtalet görs vid avtalets ingående och företaget inte har rätt att upprepa bedömningen innan premierna eller förmånerna ändras, ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen endast beakta rätten att på avtalsnivå bedöma om premierna fullt ut återspeglar risken i den mening som avses i led c.”

(5)I artikel 20 ska följande stycke läggas till:

”Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska införa interna förfaranden för att undvika överdriven tillit till data från tidigare händelser i fråga om klimatförändringsrelaterade trender, inbegripet, när så är lämpligt, genom att använda klimatscenarier.”

(6)I artikel 31 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.    Kostnaderna ska prognostiseras med beaktande av beslut som fattas av företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan när det gäller nyteckning av försäkringsavtal.”

(7)Följande artikel ska införas som artikel 34a:

”Artikel 34a
Användning av försiktig deterministisk värdering av bästa skattning för livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som inte anses väsentliga

1.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag får endast använda försiktig deterministisk värdering för bästa skattning för livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som inte anses väsentliga, enligt artikel 77.8 i direktiv 2009/138/EG, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget identifierar tydligt de livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som företaget inte anser väsentliga och på vilka det avser att tillämpa den försiktiga deterministiska värderingen av bästa skattning.

(b)Tidsvärdet av optioner och garantier för de livförsäkringsförpliktelser som avses i led a utgör mindre än 5 % av solvenskapitalkravet.

(c)Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget bekräftar skriftligen att det avser att tillämpa den beräkningsmetod som avses i punkt 2 på de livförsäkringsförpliktelser som avses i led a i denna punkt.

(d)Företaget är klassificerat som ett litet och icke-komplext företag.

Vid tillämpningen av första stycket led b ska försäkrings- och återförsäkringsföretag använda den senaste uppsättningen scenarier som fastställts och offentliggjorts av Eiopa i enlighet med artikel 77e.1 ab i direktiv 2009/138/EG.

2.    Om försäkrings- och återförsäkringsföretag använder den försiktiga deterministiska värderingen av den bästa skattningen för tydligt identifierade livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som inte anses väsentliga, i enlighet med punkt 1, ska de värdera den bästa skattningen av sådana förpliktelser som summan av följande:

(a)Den deterministiska bästa skattningen av livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som inte anses väsentliga. 

(b)Produkten av ett stokastiskt tillägg och företagets solvenskapitalkrav.

Vid tillämpningen av första stycket led b ska det stokastiska tillägget vara 5 %, såvida inte företaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kan visa att en annan procentsats bättre återspeglar dess riskprofil. För att visa detta ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget använda den uppsättning scenarier som avses i punkt 1 andra stycket. 

3.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag som använder den försiktiga deterministiska värderingen av den bästa skattningen för tydligt identifierade livförsäkringsförpliktelser med optioner och garantier som inte anses väsentliga ska anta att det stokastiska tillägg som avses i punkt 2 första stycket led b är konstant för beräkningen av solvenskapitalkravet, inbegripet den förlusttäckningskapacitet hos försäkringstekniska avsättningar som avses i artikel 206.”

(8)I artikel 37.1 första stycket ska formeln ersättas med följande:

””

(9)Artikel 39 ska ersättas med följande:

”Artikel 39
Kapitalkostnadsräntesatsen

Den kapitalkostnadsräntesats som avses i artikel 77.5 i direktiv 2009/138/EG ska antas vara lika med 4,75 %.”

(10)Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.    De tekniker, dataspecifikationer och parametrar som används för att fastställa den tekniska informationen om de riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 77e.1 i direktiv 2009/138/EG, inbegripet den slutliga terminskursen, ska vara transparenta, ansvarsfulla, tillförlitliga, objektiva och konsekventa över tiden.”

(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 6:

”6.    Utan hinder av vad som sägs i punkterna 2–5 i denna artikel ska Eiopa, vid tillämpningen av artikel 43a.2, innan den ändrar den datakälla som används för att fastställa den första utjämningspunkten för en viss valuta, informera kommissionen, Europaparlamentet och rådet om den valutarelaterade procentandel som, på grundval av den nya datakällan, på lämpligaste sätt skulle leda till att den första utjämningspunkten bibehålls med samma löptid som den som gällde före ändringen av datakällan.”

(11)Följande artikel ska införas som artikel 43a:

”Artikel 43a
Valutarelaterade procentandelar för fastställande av den första utjämningspunkten

1.    Vid tillämpningsdatumet för direktiv (EU) 2025/2 för fastställande av den första utjämningspunkten för en valuta i enlighet med artikel 77a.1 i direktiv 2009/138/EG, ska den valutarelaterade procentandel över vilken andelen utestående obligationer med löptider som är längre än eller lika med en given löptid bland alla utestående obligationer ska anses vara tillräckligt hög i den mening som avses i artikel 77a.1 b i det direktivet vara följande:

(a)För euron ska den tillämpliga procentandelen vara det närmaste halv- eller heltal som är större än eller lika med summan av

i)1,5 procentenhet,

ii) den lägsta procentandel av utestående obligationer som skulle leda till att den första utjämningspunkten fastställs till 20 år den 28 januari 2025,

(b)För andra valutor än euron, där den sista löptiden för vilken den riskfria räntesatsen för relevanta durationer inte extrapoleras den 29 januari 2027 var minst 20 år, ska den tillämpliga procentandelen vara densamma som den som är tillämplig för euron.

(c)För andra valutor än de som avses i leden a och b ska den tillämpliga procentandelen vara hälften av den som är tillämplig för euron.

2.    Om den datakälla som används för att fastställa den första utjämningspunkten för euron ändras, ska den tillämpliga valutarelaterade procentandelen för den valutan vara det närmaste halv- eller heltal som är större än eller lika med summan av 1,5 procentenhet och den lägsta procentandel som, vid den första referensdagen då den nya datakällan används, resulterar i en första utjämningspunkt som är lika med den som var tillämplig under det föregående kalenderåret.

Genom undantag ska, om den valutarelaterade procentandel som fastställs i enlighet med första stycket inte resulterar i en första utjämningspunkt som är lika med den som gällde under det föregående kalenderåret vid den första referensdagen då den nya datakällan tillämpas, den tillämpliga procentandelen vara det närmaste lägre värdet som resulterar i en sådan första utjämningspunkt.

Vid tillämpningen av denna punkt ska artikel 43.5 tillämpas.”

(12)Artikel 44 ska ersättas med följande:

”Artikel 44
Relevanta finansieringsinstrument för att erhålla riskfria basräntesatser

1.    För varje valuta och löptid ska den riskfria basräntesatsen beräknas på grundval av räntesatsen för ränteswappar för räntor i den valutan. Räntesatser för ränteswappar som inte är övernatt index-swappar ska justeras för att ta hänsyn till kreditrisken.

2.    För valutor där räntesatser för ränteswappar inte finns tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader ska räntorna på statsobligationer emitterade i denna valuta, justerade med hänsyn till kreditrisken för statsobligationerna, användas för att härleda den riskfria basräntesatsen, förutsatt att uppgifter om räntesatserna för sådana statsobligationer finns tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader.”

(13)I artikel 45 ska första meningen ersättas med följande:

”Om en justering för kreditrisk tillämpas enligt artikel 44.1, ska justeringen fastställas på ett transparent, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsekvent över tiden.”

(14)Artikel 46 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska andra meningen utgå.

(b)Följande punkter 1a, 1b och 1c ska införas:

”1a.    De extrapolerade relevanta riskfria räntesatserna för en valuta ska vara lika med följande:

där

(a)FSP betecknar den första utjämningspunkten enligt artikel 77a.1 i direktiv 2009/138/EG,

(b)h betecknar antalet år med vilka den första utjämningspunkten överskrids,

(a) betecknar den årsberäknade, diskret sammansatta relevanta riskfria räntesatsen vid en löptid som motsvarar den första utjämningspunkten,

(b) betecknar den årsberäknade, diskret sammansatta relevanta riskfria räntesatsen vid en löptid som motsvarar summan av den första utjämningspunkten och h,

(c) betecknar den årsberäknade, kontinuerligt sammansatta terminskursen beräknad i enlighet med punkt 1b,

(f)exp( ) betecknar exponentialfunktionen.

1b.    Vid tillämpningen av punkt 1a e ska terminskursen fh vara lika med följande:

där

(a)UFR betecknar den slutliga terminskurs som avses i artikel 47,

(b)LLFR betecknar den sista likvida terminskurs som fastställts i enlighet med punkt 1c,

(c)α betecknar den parameter som bestämmer hastigheten för konvergensen mot den slutliga terminskursen UFR,

(d)ln( ) betecknar den naturliga logaritmen,

(e)exp( ) betecknar exponentialfunktionen.

Den parameter α som avses i första stycket led c ska vara lika med 40 % för svenska kronor och 11 % för andra valutor.

1c.    Vid tillämpningen av punkt 1b ska den sista likvida terminskurs för en valuta som avses i punkt b i den punkten vara ett vägt genomsnitt av följande terminskurser:

(a)Den årsberäknade kontinuerligt sammansatta terminskurs som härleds från de riskfria basräntesatserna för perioden fram till den första utjämningspunkten och som börjar vid den närmaste kortare löptiden, där den riskfria basräntesatsen för den relevanta durationen härleds på grundval av räntesatsen för ränteswappar eller statsobligationer.

(b)Den årsberäknade kontinuerligt sammansatta terminskurs som härleds från de riskfria basräntesatserna och riskjusterade räntesatser för ränteswappar eller, i tillämpliga fall, räntesatser för statsobligationer för perioderna från den första utjämningspunkten till löptiderna efter den första utjämningspunkten, där räntesatser för ränteswappar eller, i tillämpliga fall, räntesatser för statsobligationer är tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader.

För beräkningen av det vägda genomsnitt som avses i första stycket ska de relevanta årsberäknade kontinuerligt sammansatta terminskurserna viktas med det genomsnittliga teoretiska beloppet för handlade kontrakt av ränteswappar med relevant löptid.

För valutor där inga räntesatser för ränteswappar är tillgängliga från djupa, likvida och transparenta finansmarknader för löptider efter den första utjämningspunkten, ska den senaste likvida terminskursen vara lika med den årsberäknade kontinuerligt sammansatta terminskursen som fastställts i enlighet med första stycket led a.

Utan hinder av första stycket ska, om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag tillämpar volatilitetsjusteringen för att beräkna det vägda genomsnitt som avses i första stycket, volatilitetsjusteringen läggas till den årsberäknade kontinuerligt sammansatta terminskurs som avses i led a i det stycket.”

(15)Följande artikel ska införas som artikel 46a:

”Artikel 46a
Infasning av extrapoleringen

1.    Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag får tillämpa den infasningsmekanism som avses i artikel 77a.2 i direktiv 2009/138/EG, ska för varje valuta utom svenska kronan den parameter α som avses i artikel 46.1b minskas linjärt i början av varje kalenderår från 20 % under året som börjar den 1 januari 2027 till 11 % den 1 januari 2032.

2.    Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag får tillämpa den infasningsmekanism som avses i artikel 77a.2 i direktiv 2009/138/EG, ska för svenska kronan den parameter α som avses i artikel 46.1b minskas linjärt i början av varje kalenderår från 70 % under året som börjar den 1 januari 2027 till 40 % den 1 januari 2032.

(16)I artikel 47.1 ska första meningen ersättas med följande:

”För varje valuta ska den slutliga terminskurs som avses i artikel 46.1b a vara stabil över tid och endast ändras till följd av förändringar i de långsiktiga förväntningarna.”

(17)I artikel 49 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.    De referensportföljer som avses i artikel 77d.4a i direktiv 2009/138/EG ska fastställas på ett transparent, ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt som är konsekvent över tiden. De metoder som tillämpas för att fastställa referensportföljer ska vara desamma för alla valutor och länder.”

(18)Artiklarna 50 och 51 ska ersättas med följande:

”Article 50
Formel för att beräkna spreaden som ligger till grund för volatilitetsjusteringen

För varje valuta och land ska spreaden som avses i artikel 77d.2 och 77d.4 i direktiv 2009/138/EG beräknas enligt följande formel:

S = wgov · Sgov + wcorp · Scorp

där

(a)wgov betecknar förhållandet mellan värdet av de statsobligationer som ingår i referensportföljen med tillgångar för valutan eller landet i fråga och värdet av samtliga obligationer, lån och värdepapperiseringar som ingår i referensportföljen,

(b)Sgov betecknar den genomsnittliga valutaspreaden för statsobligationer som ingår i referensportföljen av tillgångar för valutan eller landet i fråga,

(c)wcorp betecknar förhållandet mellan värdet av andra obligationer än statsobligationer, lån eller värdepapperiseringar som ingår i referensportföljen med tillgångar för valutan eller landet i fråga och värdet av samtliga obligationer, lån och värdepapperiseringar som ingår i referensportföljen,

(d)Scorp betecknar den genomsnittliga valutaspreaden för andra obligationer än statsobligationer, lån eller värdepapperiseringar som ingår i referensportföljen av tillgångar för valutan eller landet i fråga.

Vid tillämpningen av denna artikel ska ”statsobligationer” avse exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker.

Artikel 51
Riskkorrigerad spread

1.    Vid tillämpningen av artikel 77d.3 och 77d.4 i direktiv 2009/138/EG ska den del av den genomsnittliga valutaspreaden som kan hänföras till en realistisk bedömning av förväntade förluster, oförutsedd kreditrisk eller någon annan risk (riskkorrigering) beräknas i enlighet med punkterna 2–4 i denna artikel. 

2.    Riskkorrigeringen för statsobligationer som emitterats av EES-medlemsstater ska vara lika med följande:

RC = 30 % min(S+; LTAS+) + 20 % max {0; min(S+ – LTAS+; LTAS+)} + 15 % max(0; S+ – 2 LTAS+)

där

(a)𝑆+ betecknar det högsta av 0 och den genomsnittliga spreaden för statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass i den representativa portföljen, enligt vad som observeras på finansmarknaderna,

(b)LTAS+ betecknar det högsta av 0 och den långsiktiga genomsnittliga spreaden för statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass i den representativa portföljen, enligt vad som observeras på finansmarknaderna,

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får riskkorrigeringen för statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet aldrig överstiga det högsta av 0 och 65 % av den långsiktiga genomsnittliga spreaden för statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass i den representativa portföljen, enligt vad som observeras på finansmarknaderna.

3.    Riskkorrigeringen för andra obligationer än statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, lån och värdepapperiseringar i den representativa portföljen ska vara lika med följande:

RC = 50 % min(S+; LTAS+) + 40 % max {0; min(S+ - LTAS+, LTAS+)} + 30 % max(0; S+ – 2 LTAS+)

där

(a)𝑆+ betecknar det högsta av 0 och den genomsnittliga spreaden för andra obligationer än statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, lån och värdepapperiseringar med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass i den representativa portföljen, enligt vad som observeras på finansmarknaderna,

(b)LTAS+ betecknar det högsta av 0 och den långsiktiga genomsnittliga spreaden för andra obligationer än statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, lån och värdepapperiseringar med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass i den representativa portföljen, enligt vad som observeras på finansmarknaderna,

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket får riskkorrigeringen för andra obligation än statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, lån och värdepapperiseringar med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass, aldrig överstiga det högsta av 0 och 125 % av den långsiktiga genomsnittliga spreaden för andra obligationer än statsobligationer som emitterats av medlemsstater i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, lån och värdepapperiseringar med samma duration, kreditkvalitet och tillgångsklass i den representativa portföljen, enligt vad som observeras på finansmarknaderna.

4.    De långsiktiga genomsnittliga spreadar som avses i punkt 2 b och punkt 3 b ska baseras på uppgifter för de senaste 30 åren. Om en del av dessa uppgifter inte är tillgängliga ska den delen ersättas av konstruerade uppgifter. De konstruerade uppgifterna ska baseras på tillgängliga och pålitliga uppgifter knutna till de senaste 30 åren. Uppgifter som inte är tillförlitliga ska ersättas av konstruerade uppgifter med hjälp av den metoden. De konstruerade uppgifterna ska baseras på försiktiga antaganden.”

(19)Följande artiklar ska införas som artiklarna 51a och 51b:

”Artikel 51a
Kreditspreadkänslighet

1.    För varje valuta ska den kreditspreadkänslighet som avses i artikel 77d.3 b och 77d.4 b vara lika med följande:

CSSR = max [min (; 1) ; 0]

där

(a)CSSR betecknar försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kreditspreadkänslighet för en valuta,

(b)PVBP(MVFI) betecknar värdet för en punkt av värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar, beräknat i enlighet med punkt 2,

(c)PVBP(BEL) betecknar värdet för en punkt av värdet av den bästa skattningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder, beräknat i enlighet med punkt 3.

Genom undantag från första stycket ska, om PBVP (BEL) för en viss valuta är lika med 0 eller är negativ, kreditspreadkänsligheten för den valutan vara lika med 1.

2.    För varje valuta ska värdet för en punkt av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar vara lika med följande:

PVBP(MVFI) =

där

betecknar värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar denominerade i den aktuella valutan,

(b)VA* betecknar den teoretiska volatilitetsjusteringen, beräknad i enlighet med artikel 77d.3 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att kreditspreadkänsligheten är lika med 1,

 betecknar värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar denominerade i den aktuella valutan, under antagandet att spreaden för varje tillgång ökar med ett belopp som motsvarar värdet av den teoretiska volatilitetsjusteringen för alla löptider.

Vid tillämpningen av leden a och c ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, när det gäller fondförsäkringsavtal, undanta räntebärande investeringar som inte medför någon eller endast en marginell kreditriskexponering för företaget.

3.    För varje valuta ska värdet för en punkt av bästa skattning av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags skulder vara lika med följande:

PVBP(BEL) =

där

(a)BEL betecknar värdet av den bästa skattningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder denominerade i den aktuella valutan utan volatilitetsjustering, där värdet fastställs i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,

(b)VA* betecknar den teoretiska volatilitetsjusteringen, beräknad i enlighet med artikel 77d.3 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att kreditspreadkänsligheten är lika med 1,

(c)BEL* betecknar värdet av den bästa skattningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder denominerade i den aktuella valutan, där värdet fastställs i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att den teoretiska volatilitetsjusteringen tillämpas på den riskfria räntesatsen för relevanta durationer.

Vid tillämpningen av led c ska den bästa skattningen omvärderas med beaktande av effekten av framtida diskretionära förmåner. Vid denna omvärdering ska dock ingen inverkan av en förändring av kreditspreadarna på värdet av de tillgångar som företaget innehar beaktas.

4.    Om kreditspreadkänsligheten för en viss valuta senast beräknades mindre än ett år före referensdagen för värderingen av bästa skattning av skulder, ska försäkrings- och återförsäkringsföretag inte vara skyldiga att göra en ny beräkning av känsligheten, förutsatt att de på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kan visa att den inte har ändrats väsentligt. 

Artikel 51b
Kreditspreadkänslighet för anknutna valutor

1.    Genom undantag från artikel 51a får försäkrings- och återförsäkringsföretag, om en medlemsstats nationella valuta är knuten till euron och de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer för euron, justerad för valutarisk, används för att beräkna bästa skattning avseende försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser denominerade i den valutan i enlighet med artikel 48.1, beräkna en enda kreditspreadkänslighet för euron och den valutan. I så fall ska kreditspreadkänsligheten vara lika med följande:

CSSReuro, pegged currency = max [min (; 1) ; 0]

där

(a)CSSReuro, pegged currency betecknar kreditspreadkänsligheten för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget för både euron och den anknutna valutan,

(b)PVBP(MVFI) betecknar värdet för en punkt av värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar denominerade i både euro och den anknutna valutan, beräknat i enlighet med punkt 2,

(c)PVBP(BEL) betecknar värdet för en punkt av värdet av den bästa skattningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder, denominerade i både euro och den anknutna valutan, beräknat i enlighet med punkt 3.

Genom undantag från första stycket ska, om PBVP(BEL) för en viss valuta som är anknuten till euron är lika med 0 eller är negativ, kreditspreadkänsligheten för den valutan som är anknuten till euron vara lika med 1.

2.    För både euron och den anknutna valutan, betraktade gemensamt, ska värdet för en punkt av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar vara lika med följande:

PVBP(MVFI) =

där

betecknar värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar uttryckt i både euro och den anknutna valutan, där värdet fastställs i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,

(b)VA* betecknar det högsta värdet av den teoretiska volatilitetsjusteringen för euron och den teoretiska volatilitetsjusteringen för den anknutna valutan, beräknat i enlighet med artikel 77d.3 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att kreditspreadkänsligheten är lika med 1,

 betecknar värdet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar i obligationer, lån och värdepapperiseringar denominerade i både euro och den anknutna valutan, där värdet fastställs i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att spreaden för varje tillgång ökar med ett belopp som motsvarar värdet av den teoretiska volatilitetsjusteringen för alla löptider.

Vid tillämpningen av leden a och c ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, när det gäller fondförsäkringsavtal, undanta räntebärande investeringar som inte medför någon eller endast en marginell kreditriskexponering för företaget.

3.    För både euron och den anknutna valutan, betraktade gemensamt, ska värdet för en punkt av bästa skattning av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags skulder vara lika med följande:

PVBP(BEL) =

där

(a)BEL betecknar summan av värdet av den bästa skattningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder denominerade i euro utan volatilitetsjustering och värdet av den bästa skattningen av skulder denominerade i den anknutna valutan utan volatilitetsjustering, och för vilka de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer för euron, justerad för valutarisk, används i enlighet med artikel 48.1 i denna förordning, där båda värdena fastställs i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,

(b)VA* betecknar det högsta värdet av den teoretiska volatilitetsjusteringen för euron och den teoretiska volatilitetsjusteringen för den anknutna valutan, beräknat i enlighet med artikel 77d.3 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att kreditspreadkänsligheten är lika med 1,

(c)BEL* betecknar summan av värdet av den bästa skattningen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets skulder denominerade i euro och värdet av den bästa skattningen av skulder denominerade i den anknutna valutan, och för vilka de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer för euron, justerad för valutarisk, används i enlighet med artikel 48.1, där båda värdena fastställs i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG, under antagandet att den teoretiska volatilitetsjusteringen tillämpas på de riskfria räntesatserna för relevanta durationer.

Vid tillämpningen av led c ska den bästa skattningen omvärderas med beaktande av effekten av framtida diskretionära förmåner. Vid denna omvärdering ska dock ingen inverkan av en förändring av kreditspreadarna på värdet av de tillgångar som företaget innehar beaktas.

4.    Om kreditspreadkänsligheten för en viss valuta senast beräknades mindre än ett år före referensdagen för värderingen av bästa skattning av skulder, ska försäkrings- och återförsäkringsföretag inte vara skyldiga att göra en ny beräkning av känsligheten, förutsatt att de på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kan visa att den inte är väsentligt ändrad.”

(20)Följande artikel ska införas som artikel 54a:

”Artikel 54a
Omstrukturerade tillgångar

1.    I punkt 2 ska ’omstrukturerade tillgångar’ avse tillgångar vars kassaflöden är beroende av utvecklingen för andra underliggande finansiella tillgångar.

2.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77b i direktiv 2009/138/EG får försäkrings- och återförsäkringsföretag endast inkludera omstrukturerade tillgångar i den avsatta portföljen med tillgångar som avses i den artikeln om de på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kan visa att samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)De underliggande finansiella tillgångarna i de omstrukturerade tillgångarna ger en tillräckligt fast inkomstnivå för att kassaflödena från de omstrukturerade tillgångarna i sig ska vara tillräckligt fasta.

(b)Kassaflödena från de omstrukturerade tillgångarna stöds av egenskaper som absorberar förluster och säkerställer att dessa kassaflöden förblir tillräckligt fasta när verksamhetsvillkoren förändras.

(c)Om de underliggande finansiella tillgångarna omfattar finansiella garantier, ökar dessa garantier inte matchningsjusteringen i beräkningen enligt artikel 77c i direktiv 2009/138/EG och artikel 53 i denna förordning.

(d)Företaget kan på ett korrekt sätt identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera riskerna med de underliggande finansiella tillgångarna.”

(21)I artikel 68 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.    Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på strategiska ägarintressen enligt artikel 171 i denna förordning, om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse har erhållit det tillstånd som avses i artikel 92.1a andra stycket i direktiv 2009/138/EG.”

(22)I artikel 70.1 ska led e i ersättas med följande:

”i)    De överstiger det teoretiska solvenskapitalkravet när det gäller separata fonder som fastställs i enlighet med artikel 81.1.”

(23)Följande artiklar ska införas som artiklarna 70a och 70b:

”Artikel 70a
Förutsebara utdelningar och utskiftningar

1.    Vid tillämpningen av artikel 70.1 b ska beloppet för förutsebara utdelningar och utskiftningar fastställas i enlighet med den periodiseringsmetod som anges i punkterna 2–6 i denna artikel.

2.    Utdelningar och utskiftningar ska anses vara förutsebara om förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet eller övriga personer som leder företaget formellt har fattat ett beslut eller lagt fram ett förslag till beslut för det berörda organet om det belopp som ska betalas ut i utdelning eller utskiftningar.

3.    Innan förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet eller övriga personer som leder företaget formellt har fattat ett beslut eller lagt fram ett förslag till beslut för det berörda organet om storleken på den utdelning eller de utskiftningar som ska betalas ut, ska storleken på den förutsebara utdelningen eller de förutsebara utskiftningarna för det aktuella räkenskapsåret motsvara summan av följande:

(a)Det totala beloppet av den sannolika utdelningen eller de sannolika utskiftningarna som ska betalas ut under det pågående räkenskapsåret, motsvarande vinsterna från de föregående räkenskapsåren.

(b)Något av följande:

i)Produkten av utdelningens eller utskiftningarnas utbetalningskvot och de ackumulerade interimistiska vinster som realiserats eller beräknats, beroende på vad som är tillämpligt, mellan början av det pågående räkenskapsåret och referensdagen för beräkningen av avstämningsreserven.

ii)Produkten av det beräknade beloppet av utdelning eller utskiftningar som motsvarar vinsten för hela det pågående räkenskapsåret och den del av det räkenskapsåret som har förflutit fram till referensdagen för beräkningen av avstämningsreserven.

Vid tillämpningen av första stycket ska begreppet ’vinst’ ha samma betydelse som i de tillämpliga redovisningsreglerna.

4.    Vid tillämpningen av punkt 3 b ska utdelningens eller utskiftningarnas utbetalningskvot eller utbetalningsbelopp fastställas på grundval av den utdelnings- eller utskiftningspolicy som godkänts av förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet. Om utdelnings- eller utskiftningspolicyn innehåller ett utbetalningsintervall i stället för ett fast värde ska den övre gränsen för intervallet användas.

5.    Om det inte finns någon godkänd utdelnings- eller utskiftningspolicy enligt punkt 4, eller om tillsynsmyndigheten anser att det är sannolikt att företaget inte kommer att tillämpa sin utdelnings- eller utskiftningspolicy, eller om denna policy inte utgör en ansvarsfull grund för att fastställa avdragsbeloppet, ska utdelningens eller utskiftningarnas utbetalningskvot eller utbetalningsbelopp baseras på den mest försiktiga metoden bland följande:

(a)Utdelningens eller utskiftningarnas genomsnittliga utbetalningskvot eller utbetalningsbelopp under de tre räkenskapsåren före det pågående räkenskapsåret.

(b)Utdelningens eller utskiftningarnas utbetalningskvot eller utbetalningsbelopp för det räkenskapsår som föregår det pågående räkenskapsåret.

(c)Relevanta offentliga tillkännagivanden om utdelningens eller utskiftningarnas utbetalningar.

6.    Företaget får undanta exceptionella eller uteblivna utbetalningar eller utskiftningar av utdelningar eller utskiftningar från beräkningen av utdelningens eller utskiftningarnas utbetalningskvot eller utbetalningsbelopp enligt punkt 4 a och b, förutsatt företaget det på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kan visa att sådana exceptionella eller uteblivna utbetalningar eller utskiftningar inte är representativa för dess utdelnings- eller utskiftningspolicy eller tidigare utskiftningspraxis.

Artikel 70b
Återbetalnings- och inlösenkrav för klassificering som kapitalbas

1.    I detta avsnitt ska varje transaktion eller arrangemang som har samma ekonomiska effekt som en återbetalning eller inlösen avseende förlusttäckningskapaciteten eller beloppet av medräkningsbar kapitalbas behandlas som en återbetalning eller inlösen.

2.    Vid tillämpningen av punkt 1 ska återköp av aktier anses ha samma ekonomiska effekt som återbetalning eller inlösen, såvida inte de återköpta aktierna används för att utnyttja aktieoptioner, antingen omedelbart eller inom högst en månad från dagen för genomförandet av återköpsprogrammet.”

(24)Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Justering för separata fonder”

(b)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)I första stycket ska leden a och b ersättas med följande:

”a)    De begränsade kapitalbasposterna i den separata fonden.

b)    Det teoretiska solvenskapitalkravet för den separata fonden.”

ii)Tredje stycket ska ersättas med följande:

Om företaget beräknar solvenskapitalkravet med hjälp av en intern modell ska det teoretiska solvenskapitalkravet beräknas med hjälp av den interna modellen, som om företaget endast bedrev den verksamhet som ingår i den separata fonden.”

(25)I artikel 84.4 ska första stycket ändras på följande sätt:

(a)Led a ska ersättas med följande:

”a)    Det anknutna företagets huvudsakliga syfte är att inneha och förvalta tillgångar för företag med ägarintresse eller något annat företag som ingår i den grupp som företaget med ägarintresse tillhör.”

(b)Led c ska ersättas med följande:

”c)    Det anknutna företaget bedriver ingen annan betydande verksamhet än att investera till förmån för företaget med ägarintresse eller något annat företag i den grupp som företaget med ägarintresse tillhör.

(26)Följande artikel ska införas som artikel 89a:

”Artikel 89a
Förenklad beräkning för riskmoduler och undergrupper av en riskmodul med icke-betydande risk

1.    För att bedöma om en eller flera riskmoduler eller undergrupper uppfyller villkoren i artikel 109.2 och 109.3 i direktiv 2009/138/EG ska försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna var och en av dessa moduler eller undergrupper separat.

Vid tillämpningen av första stycket får försäkrings- och återförsäkringsföretag använda en förenklad beräkning, förutsatt att de uppfyller kraven i artiklarna 88 och 89 i denna förordning, men inte för marknadsriskmodulen eller någon riskundergrupp inom den riskmodulen.

2.    Om en eller flera riskmoduler eller undergrupper av en riskmodul, andra än marknadsriskmodulen eller någon riskundergrupp inom marknadsriskmodulen, uppfyller villkoren i artikel 109.2 och 3 i direktiv 2009/138/EG, får värdet av var och en av dessa riskmoduler eller undergrupper av en riskmodul beräknas för varje referensdatum senast tre år efter referensdatumet för den beräkning som avses i punkt 1 i denna artikel enligt följande:

där

(d) betecknar solvenskapitalkravet för en given riskmodul eller undergrupp k som uppfyller villkoren i artikel 109.2 i direktiv 2009/138/EG, vid referensdatumet t,

(e) betecknar resultatet av beräkningen av riskmodulen eller undergrupp k, som avses i punkt 1,

(f) betecknar det företagsspecifika volymmåttet för riskmodulen eller undergrupp k vid referensdatumet t,

(g) betecknar riskfaktorn för riskmodulen eller undergrupp k, beräknad i enlighet med punkt 3.

Vid tillämpningen av första stycket led c ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt motivera lämpligheten av det företagsspecifika volymmått som används.

3.    Den riskfaktor som avses i punkt 2 första stycket led d ska beräknas enligt följande:

där betecknar det företagsspecifika volymmåttet för riskmodulen eller undergrupp k, vid referensdatumet för beräkningen i punkt 1.”

(27)I artikel 90b ska följande punkt 6 läggas till:

”6.    Vid tillämpningen av punkterna 1–5 ska artikel 120.1a tillämpas.”

(28)Följande artikel ska införas som artikel 107a:

”Artikel 107a
Förenklad beräkning av den riskreducerande effekten för återförsäkringsarrangemang, derivat eller värdepapperiseringar

1.    Om artikel 88 efterlevs får försäkrings- och återförsäkringsföretag beräkna den riskreducerande effekten på tecknings- och marknadsrisken av ett återförsäkringsarrangemang, en värdepapperisering eller ett derivat som avses i artikel 196 med en extern motpart i enligt följande:

där

(h) betecknar summan av de absoluta värdena av exponeringarna vid fallissemang för återförsäkringsarrangemanget, specialföretaget, värdepapperiseringen och derivatet gentemot varje extern motpart CE,

(i) betecknar det absoluta värdet av exponeringen vid fallissemang för återförsäkringsarrangemanget, specialföretaget, värdepapperiseringen och derivatet gentemot den externa motparten i,

(c)RMtotal betecknar den totala riskreducerande effekten beräknad i enlighet med punkt 3,

(d)summan omfattar alla motpartsexponeringar.

2.    Vid tillämpningen av punkt 1 a och b ska värdet av exponeringen vid fallissemang för ett återförsäkringsarrangemang och en värdepapperisering gentemot en motpart vara värdet av den bästa skattningen av de belopp som kan återkrävas från återförsäkringsarrangemanget och värdepapperiseringen gentemot den motparten.

3.    Vid tillämpningen av punkt 1 c ska den totala riskreducerande effekten vara lika med skillnaden mellan följande kapitalkrav:

(a)Det hypotetiska primära solvenskapitalkravet under antagandet att modulen för motpartsrisk är lika med 0 och att återförsäkringsarrangemanget, specialföretaget, värdepapperiseringen eller derivatet som ingår i tillämpningsområdet för den förenklade beräkning som avses i första stycket inte existerar.

(b)Det hypotetiska primära solvenskapitalkravet under antagandet att modulen för motpartsrisk är lika med 0.”

(29)Artikel 117 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)    σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med punkterna 4 och 5.”

(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.    För alla segment i bilaga II ska standardavvikelsen för premierisk inom skadeförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för premierisken brutto inom skadeförsäkring för segmentet som anges i bilaga II och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring, om sådan icke-proportionell återförsäkring finns för det aktuella segmentet, eller en faktor på 100 % i övriga fall. För segmenten 1, 4 och 5 som anges i bilaga II ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 80 %. För övriga segment som anges i bilaga II ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring uppgå till 100 %.”

(c)Följande punkter ska läggas till som punkterna 4 och 5:

”4.    För alla segment i bilaga II ska standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för reservrisken brutto inom skadeförsäkring för segmentet som anges i bilaga II och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring, om sådan icke-proportionell återförsäkring finns för det aktuella segmentet, eller en faktor på 100 % i övriga fall.

Om den icke-proportionella återförsäkringen är en försäkring mot negativ utveckling som uppfyller villkoren i tredje stycket, ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring som avses i första stycket vara lika med följande:

Adjust(NP,s) = max(0 ; ).

där

(a)V(net,res,s) betecknar den nominella bästa skattningen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna i segmentet efter avdrag för de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag för täckning av negativ utveckling,

(j) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga II,

(c)ADC(rec,s) betecknar anspråk på täckning av negativ utveckling enligt reservriskscenariot,

(d)Par betecknar det högsta beloppet av den ytterligare återförsäkringspremien, eller motsvarande belopp, och noll,

(e)C betecknar överlåtelsen till återförsäkringsgivaren, uttryckt som procentandel av de skadebelopp mellan attachment point och detachment point som återförsäkringen täcker,

(f)Pr betecknar försiktighetsfaktorn, som ska vara lika med 100 %.

Den täckning av negativ utveckling som avses i andra stycket ska uppfylla följande villkor:

(a)Varje täckning av negativ utveckling ska endast tillämpas på en specifik grupp av försäkringar med samma riskegenskaper inom samma segment och ha en separat och tydlig attachment point och detachment point.

(b)Den attachment point som avses i led a får inte överstiga produkten av V(net,res,s) som avses i led a i andra stycket och summan av 1 och σ(res,s, annex) som avses i led b i det stycket.

För icke-proportionell återförsäkring som inte avses i andra stycket ska justeringsfaktorn vara 100 %.

5.    Anspråket på täckning av negativ utveckling som avses i punkt 4 andra stycket led c ska vara lika med följande:

ADC(rec,s) =min [​⋅ (1+ 3 ⋅ σ(res,s,annex)​) − R(ap) ; R(cs)]

där

(a)V(net,res,s) betecknar den nominella bästa skattningen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna i segmentet efter avdrag för de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag för täckning av negativ utveckling,

(b)σ(res,s,annex) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga II,

(c)R(ap) betecknar återförsäkringsstrukturens attachment point,

(d)R(cs) betecknar storleken på den täckning av negativ utveckling som är tillgänglig för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.”

(30)I artikel 120 ska följande punkt införas som punkt 1a:

”1a.    I punkt 1 ska följande definitioner tillämpas:

(a)storm: en meteorologisk risk som innefattar stormhändelser som kännetecknas av kraftiga vindar som orsakas av atmosfäriska störningar, inklusive extratropiska cykloner och tropiska cykloner. Storm innefattar stormflod, om sådan förekommer, men inte konvektionsåska.

(b)jordbävning: en geofysisk fara som kännetecknas av en plötslig rörelse av en del av jordskorpan längs en geologisk förkastning och därmed sammanhängande markskakningar. Jordbävning omfattar inte tsunami eller brand som följer på den seismiska händelsen.

(c)översvämning: en hydrologisk fara som innebär tillfällig översvämning av normalt torr mark till följd av att inlandsvatten eller ytvatten svämmar över, inbegripet flodöversvämningar, ytvattenöversvämningar eller pluviala översvämningar orsakade av nederbörd, eller störtfloder, oavsett om de orsakas av vattendrag, regn eller en kombination av båda. Översvämning innefattar inte stormfloder.

(d)hagel: en meteorologisk fara som innebär fall av fasta isbitar eller iskorn och innefattar kraftig konvektionsåska, tromber och blixtnedslag.

(e)jordskred: en geofysisk fara som innebär att marken sjunker på grund av naturliga eller mänskligt orsakade förändringar i förhållandena under markytan, inklusive krympning eller svällning av lerjord.”

(31)I artikel 123.7 ska formeln ersättas med följande:

”SI(flood,r,i) = SI(property,r,i) + SI(onshore-property, r,i) +1,5 SI(motor,r,i)”

(32)I artikel 124.7 ska formeln ersättas med följande:

”SI(hail,r,i) = SI(property,r,i) + SI(onshore-property, r,i) +10 SI(motor,r,i)”

(33)Artikel 125 ska ersättas med följande:

”Artikel 125
Undergruppen för jordskredsrisk

1.    Kapitalkravet för jordskredsrisk ska beräknas enligt följande formel:

där

(a)summan omfattar alla tänkbara kombinationer (r,s) av de regioner som anges i bilaga VIIIa,

(b)CorrS(r,s) betecknar korrelationskoefficienten för jordskredsrisk för region r och region s enligt vad som anges i bilaga VIIIa,

(c)SCR(subsidence,r) och SCR(subsidence,s) betecknar kapitalkraven för jordskredsrisk i regionerna r och s,

(d)SCR(subsidence, other) betecknar kapitalkravet för jordskredsrisk i andra regioner än de som anges i bilaga XIII.

2.    För alla regioner som anges i bilaga VIIIa ska kapitalkravet för jordskredsrisker i en viss region r motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en omedelbar förlust av ett belopp som utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag uppgår till följande:

där

(a)summan omfattar alla tänkbara kombinationer av riskområden (i,j) i region r som anges i bilaga IX,

(b)Corr(subsidence,r,i,j) betecknar korrelationskoefficienten för jordskredsrisk i riskområdena i och j i regionen r som anges i bilaga XXVI,

(c)WSI(subsidence,r,i) och WSI(subsidence,r,j) betecknar de viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i riskområdena i och j i region r som anges i bilaga IX.

3.    För alla regioner som anges i bilaga VIIIa och alla riskområden i dessa regioner enligt bilaga IX ska det viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i ett visst riskområde i i en viss region r beräknas enligt följande formel:

WSI(subsidence,i) = Q(subsidence,r) · W(subsidence,r,i) · SI(subsidence,r,i)

där

(a)W(subsidence,r,i) betecknar riskvikten för jordskredsrisk i riskområde i i regionen r som anges i bilaga X,

(b)SI(subsidence,r,i) betecknar det belopp som försäkrings- eller återförsäkringsföretag försäkrat för klasserna 7 och 19 enligt bilaga I i relation till avtal som omfattar jordskredsrisk för bostadsfastigheter i jordskredszon i i region r.

(c)Q(subsidence,r) betecknar jordskredsriskfaktorn för regionen r enligt bilaga VIIIa.

Om det belopp som fastställts för ett särskilt riskområde i enlighet med första stycket överstiger ett belopp (i detta stycke kallat det lägre beloppet) som motsvarar den summa av potentiella förluster, utan avdrag för belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle kunna drabbas av avseende jordskredsrisk i det riskområdet, med beaktande av villkoren i dess specifika avtal, däribland eventuella avtalsenliga utbetalningsbegränsningar, får försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som en alternativ beräkning fastställa det viktade belopp som försäkrats mot jordskredsrisk i det riskområdet till det lägre beloppet.”

(34)Artikel 129.1 ska ändras på följande sätt:

(a)Formeln ska ersättas med följande:

”Lmotor = max (8 100 000; 67 500 ”

(b)Leden a och b ska ersättas med följande:

”a)    Na är antalet fordon som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 4 och 16 enligt bilaga I med en antagen försäkringsgräns över 32 400 000 euro.

b)    Nb är antalet fordon som är försäkrade av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i klasserna 4 och 16 enligt bilaga I med en antagen försäkringsgräns under eller lika med 32 400 000 euro.”

(35)Artikel 130 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 a ska ”250 000 euro” ersättas med ”337 500 euro”.

(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4.    Vid beräkningen av det hypotetiska kapitalkrav som avses i artikel 196 a ska identifieringen av den grupp fartyg på hav, sjöar, floder och kanaler som motsvarar det högsta försäkringsbeloppet i enlighet med punkt 2 i denna artikel och av den grupp olje- och gasplattformar till havs som motsvarar det högsta försäkringsbeloppet i enlighet med punkt 3 i denna artikel beakta förekomsten av återförsäkringsarrangemang, specialföretag och värdepapperiseringar.”

(36)I artikel 131 ska följande stycke läggas till:

”Vid beräkningen av det hypotetiska kapitalkrav som avses i artikel 196 a ska identifieringen av den grupp luftfartyg som motsvarar det högsta försäkringsbeloppet i enlighet med denna artikel beakta förekomsten av återförsäkringsarrangemang, specialföretag och värdepapperiseringar.”

(37)I artikel 132 ska följande punkt 4 läggas till:

”4.    Vid beräkningen av det hypotetiska kapitalkrav som avses i artikel 196 a ska identifieringen av den grupp byggnader som motsvarar den största brandriskkoncentrationen i enlighet med denna artikel beakta förekomsten av återförsäkringsarrangemang, specialföretag och värdepapperiseringar.”

(38)I artikel 142.6 ska andra stycket ersättas med följande:

”De händelser som avses i första stycket ska tillämpas på ett enhetligt sätt på alla berörda försäkrings- och återförsäkringsavtal. I förhållande till återförsäkringsavtal ska den händelse som avses i första stycket leden a och b tillämpas på de underliggande försäkringsavtalen.”

(39)Artikel 148 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)    σ(res,s) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med punkterna 4 och 5.”

(b)I punkt 3 ska första meningen ersättas med följande:

”    För alla segment i bilaga XIV ska standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för premierisken brutto inom NSLT sjukförsäkring för segmentet som anges i bilaga XIV och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring, om sådan icke-proportionell återförsäkring finns för det aktuella segmentet, eller en faktor på 100 % i övriga fall.”

(c)Följande punkter ska läggas till som punkterna 4 och 5:

”4.    För alla segment i bilaga XIV ska standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för ett visst segment vara lika med produkten av standardavvikelsen för reservrisken brutto inom NSLT sjukförsäkring för segmentet som anges i bilaga XIV och justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring, om sådan icke-proportionell återförsäkring finns för det aktuella segmentet, eller en faktor på 100 % i övriga fall.

Om den icke-proportionella återförsäkringen är en försäkring mot negativ utveckling som uppfyller villkoren i fjärde stycket, ska justeringsfaktorn för icke-proportionell återförsäkring som avses i första stycket vara lika med följande:

Adjust(NP,s) = max (0 ; ).

där

(a)V(net,res,s) betecknar den nominella bästa skattningen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna i segmentet netto efter avdrag för de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag för täckning av negativ utveckling,

(k) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga XIV,

(c)ADC(rec,s) betecknar anspråk på täckning av negativ utveckling enligt reservriskscenariot,

(d)Par betecknar det högsta beloppet av den ytterligare återförsäkringspremien, eller motsvarande belopp, och noll,

(e)C betecknar överlåtelsen till återförsäkringsgivaren, uttryckt som procentandel av de skadebelopp mellan attachment point och detachment point som återförsäkringen täcker,

(f)Pr betecknar försiktighetsfaktorn, som ska vara lika med 100 %.

Den täckning av negativ utveckling som avses i andra stycket ska uppfylla följande villkor:

(a)Varje täckning av negativ utveckling ska endast tillämpas på en specifik grupp av försäkringar med samma riskegenskaper inom samma segment och ha en separat och tydlig attachment point och detachment point.

(b)Den attachment point som avses i led a får inte överstiga produkten av V(net,res,s) som avses i andra stycket led a och summan av 1 och σ(res,s,annex) som avses i led b i det stycket.

För icke-proportionell återförsäkring som inte avses i andra stycket ska justeringsfaktorn vara 100 %.

5.    Anspråket på täckning av negativ utveckling som avses i punkt 4 andra stycket led c ska vara lika med följande:

ADC(rec,s) =min [​⋅ (1+ 3 ⋅ σ(res,s,annex)​) − R(ap) ; R(cs)]

där

(a)V(net,res,s) betecknar den nominella bästa skattningen av försäkrings- och återförsäkringsförpliktelserna i segmentet netto efter avdrag för de belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag för täckning av negativ utveckling,

(b)R(ap) betecknar återförsäkringsstrukturens attachment point,

(c)R(cs) betecknar storleken på den täckning av negativ utveckling som är tillgänglig för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget,

(l) betecknar standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segment s som fastställs i enlighet med bilaga XIV.”

(40)Artikel 157 ska ersättas med följande:

”Artikel 157
Undergruppen för kostnadsrisk vid sjukförsäkring

Kapitalkravet för kostnadsrisk vid sjukförsäkring ska motsvara den minskning i primärkapitalet hos försäkrings- och återförsäkringsföretag som skulle bli följden av en kombination av följande omedelbara permanenta ändringar:

(a)En ökning på 10 % av de utgifter som beaktats vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

(b)En ökning på 1 procentenhet av inflationstakten (uttryckt i procent) som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.

För återförsäkringsförpliktelser ska försäkrings- och återförsäkringsföretag tillämpa dessa ändringar på sina egna kostnader och, i förekommande fall, på kostnaderna för överlåtande företag.”

(41)I artikel 164 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.    Den korrelationskoefficient Corr(i,j) som anges i punkt 2 ska motsvara den post som anges i rad i och i kolumn j i följande korrelationsmatris:

Parametern A ska vara lika med 0 om kapitalkravet för ränterisk som anges i artikel 165 är det kapitalkrav som avses i led a i den artikeln. I alla andra fall ska parametern A vara lika med 0,5.

Parametern B ska vara lika med 0 om kapitalkravet för ränterisk som anges i artikel 165 är det kapitalkrav som avses i led a i den artikeln. I alla andra fall ska parametern B vara lika med 0,25.”

(42)I artikel 165 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.    Kapitalkravet för ränterisk som avses i artikel 105.5 andra stycket led a i direktiv 2009/138/EG ska vara lika med det som är störst av följande: 

(a) Summan av kapitalkraven för varje valuta för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatser som anges i artikel 166 i denna förordning. 

(b) Summan av kapitalkraven för varje valuta för risken för en minskning i de durationsberoende räntesatser som anges i artikel 167 i denna förordning. 

Genom undantag från första stycket får försäkrings- och återförsäkringsföretag, om en medlemsstats nationella valuta är knuten till euron och de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer för euron, justerad för valutarisk, används för att beräkna bästa skattning avseende försäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser denominerade i den valutan i enlighet med artikel 48.1, beräkna ett enda kapitalkrav för risken för en gemensam ökning eller, i tillämpliga fall, minskning av de durationsberoende räntesatserna för euron och den valutan.” 

(43)Artikel 166 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1.    Kapitalkravet för risken för en ökning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar ökning av de riskfria basräntesatserna för denna valuta vid olika löptider. Den höjda riskfria basräntesatsen för en viss löptid ska beräknas i enlighet med punkterna 2 och 2a.

2.    För en given valuta och för löptider upp till och med den första utjämningspunkten ska den ökade riskfria basräntesatsen vara lika med följande:

= ⋅ (1 + ) +

där

betecknar löptiden i år,

(m) betecknar den ökade riskfria räntesatsen vid löptiden m,

(c)rm  betecknar den aktuella riskfria räntesatsen vid löptiden m,

(n) ska beräknas enligt följande:

i)för löptider m kortare än ett år ska vara lika med 61 % och ska vara lika med 2,14 %,

ii)för löptider m uttryckta i år som är ett heltal mellan 1 och 50 år ska ha värden enligt följande tabell:

iii)för löptider m på minst 60 år ska vara lika med 0 %, för löptider på minst 90 år ska vara lika med 20 %,

iv)för andra löptider m som inte anges i leden i–iii ska värdena för och interpoleras linjärt.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a.    För en given valuta och för löptider som är längre än den första utjämningspunkten ska de ökade riskfria basräntesatserna härledas genom att den extrapoleringsmetod som avses i artikel 77a i direktiv 2009/138/EG tillämpas på en stressad relevant riskfri räntesats för relevant duration, där den stressade riskfria räntesatsen för relevant duration fastställs med tillämpning av följande antaganden:

(a)Den stressade slutliga terminskursen ska vara lika med summan av 15 punkter och den aktuella slutliga terminskursen.

(b)Stressnivån för de sista likvida terminskurserna ska fastställas genom att de vikter som används för att fastställa den aktuella sista likvida terminskursen som avses i artikel 46.1c tillämpas på de stressnivåer som tillämpas på de räntesatser som motsvarar de löptider som avses i leden a och b i den artikeln, under antagandet att punkt 2 i den artikeln är tillämplig på dessa löptider.”

(44)Artikel 167 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1.    Kapitalkravet för risken för en minskning i de durationsberoende räntesatserna för en viss valuta ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning av de grundläggande riskfria räntesatserna för denna valuta vid olika löptider, där den minskade riskfria basräntesatsen för en given löptid ska beräknas i enlighet med punkterna 2 och 2a.

I inget fall får en minskad riskfri basräntesats vara lägre än ett durationsberoende golv. Golvet ska fastställas enligt följande:

(a)För löptider mellan 1 och 7 år ska golvet vara lika med –1,25 %.

(b)För löptider på minst 20 år ska golvet vara lika med –0,893 %.

(c)För löptider mellan 7 och 20 år ska golvet interpoleras linjärt.

2.    För en given valuta och för löptider upp till och med den första utjämningspunkten ska den minskade riskfria basräntesatsen vara lika med följande:

= ⋅ (1 – ) –

där

betecknar löptiden i år,

(o) betecknar den minskade riskfria räntesatsen vid löptiden m,

(c)rm  betecknar den aktuella riskfria räntesatsen vid löptiden m,

(p) och ska beräknas enligt följande:

i)för löptider m kortare än ett år ska vara lika med 58 % och ska vara lika med 1,16 %,

ii)för löptider m uttryckta i år som är ett heltal mellan 1 och 50 år ska och ha värden enligt följande tabell:

iii)för löptider m på minst 60 år ska vara lika med 0 %, för löptider på minst 90 år ska vara lika med 20 %,

iv)för andra löptider m som inte anges i leden i–iii ska värdena för och interpoleras linjärt.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a.    För en given valuta och för löptider som är längre än den första utjämningspunkten ska de minskade riskfria basräntesatserna härledas genom att tillämpa den extrapoleringsmetod som avses i artikel 77a i direktiv 2009/138/EG på en stressad relevant riskfri räntesats för relevant duration, där den stressade riskfria räntesatsen för relevant duration fastställs genom att tillämpa följande antaganden:

(a)Den stressade slutliga terminskursen ska vara lika med skillnaden mellan den aktuella slutliga terminskursen och 15 punkter.

(b)Stressnivån för de sista likvida terminskurserna ska fastställas genom att de vikter som används för att fastställa den aktuella sista likvida terminskursen som avses i artikel 46.1c tillämpas på de stressnivåer som tillämpas på de räntesatser som motsvarar de löptider som avses i leden a och b i den artikeln, under antagandet att punkt 2 i den artikeln är tillämplig på dessa löptider.”

(45)I artikel 168a.1 ska led f ersättas med följande:

”f)    Varje företag uppfyller åtminstone ett av nedanstående villkor för vart och ett av de tre senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas:

i)Företagets årsomsättning överstiger 12 800 000 euro.

ii)Företagets balansomslutning överstiger 12 800 000 euro.

iii)Företaget har mer än 50 anställda.”

(46)Artikel 169 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska led b ersättas med följande:

”b)    En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 1-aktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 105a i direktiv 2009/138/EG.”

(b)I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)    En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av typ 2-aktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 105a i direktiv 2009/138/EG.”

(c)I punkt 3 ska led b ersättas med följande:

”b)    En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 105a i direktiv 2009/138/EG.”

(d)I punkt 4 ska led b ersättas med följande:

”b)    En omedelbar nedgång som motsvarar 22 % av värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier som behandlas som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 105a i direktiv 2009/138/EG.”

(e)Följande punkt ska läggas till som punkt 5:

”5.    Vid tillämpningen av punkterna 1–4 ska följande gälla om värdet av en aktieinvestering är negativt och om de förluster som kan uppstå på investeringen kan överstiga det belopp som försäkrings- och återförsäkringsföretaget har investerat:

(a)Begreppet ’värdet av typ 1-aktieinvesteringar’ ska avse det absoluta värdet av typ 1-aktieinvesteringar.

(b)Begreppet ’värdet av typ 2-aktieinvesteringar’ ska avse det absoluta värdet av typ 2-aktieinvesteringar.

(c)Begreppet ’värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar’ ska avse det absoluta värdet av godkända infrastrukturaktieinvesteringar.

(d)Begreppet ’värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier’ ska avse det absoluta värdet av godkända investeringar i infrastrukturföretagsaktier.

Första stycket ska inte tillämpas på korta aktiepositioner.

Vid tillämpningen av punkterna 1–4 ska försäkrings- och återförsäkringsföretag anta att aktieinvesteringar med negativa värden, utom de som avses i första stycket, har ett värde lika med 0.”

(47)Artikel 170 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304.1 i direktiv 2009/138/EG före den 29 januari 2027 ska kapitalkravet för typ 1-aktier motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:”

(b)I punkt 2 ska inledningen ersättas med följande:

”Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304.1 i direktiv 2009/138/EG före den 29 januari 2027 ska kapitalkravet för typ 2-aktier motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:”

(c)I punkt 3 ska inledningen ersättas med följande:

”Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304.1 i direktiv 2009/138/EG före den 29 januari 2027 ska kapitalkravet för godkända infrastrukturaktier motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:”

(d)I punkt 4 ska inledningen ersättas med följande:

”Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa bestämmelserna i artikel 304.1 i direktiv 2009/138/EG före den 29 januari 2027 ska kapitalkravet för godkända infrastrukturföretagsaktier motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av följande omedelbara värdeminskningar:”

(48)I artikel 171 ska inledningen ersättas med följande:

”Vid tillämpningen av artikel 169.1 a, 169.2 a, 169.3 a och 169.4 a samt artikel 170.1 b, artikel 170.2 b, artikel 170.3 b och artikel 170.4 b, ska ’aktieinvesteringar av strategisk natur’ avse aktieinvesteringar som inte omfattas av genomlysningsmetoden och för vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse visar följande:”

(49)Artikel 171a ska ersättas med följande:

”Artikel171a  
Långfristiga aktieinvesteringar: visad förmåga att undvika tvångsförsäljningar 

1.    För att visa att de fortlöpande och under stressade förhållanden kan undvika tvångsförsäljning av aktieinvesteringar, enligt artikel 105a.1 andra stycket led d i direktiv 2009/138/EG, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretagen använda någon av följande metoder:  

(a)De metoder som avses i artikel 171b i denna förordning för att bedöma om de kan undvika tvångsförsäljning.  

(b)Det tvångsförsäljningstest som anges i artikel 171c i denna förordning. 

2.    Försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska konsekvent tillämpa den valda metoden för att visa att de uppfyller kraven i artikel 105a.1 andra stycket led d i direktiv 2009/138/EG. 

Utan hinder av första stycket får försäkrings- eller återförsäkringsföretag ändra den valda metoden om de i förväg på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kan visa att en sådan ändring är motiverad, med beaktande av företagets riskprofil, storleken på de aktieinvesteringar som avses klassificeras som långfristiga investeringar samt arten, omfattningen och komplexiteten hos företagets risker.” 

(50)Följande artiklar 171b, 171c och 171d ska införas:

”Artikel 171b 
Långfristiga aktieinvesteringar: metoder för att undvika tvångsförsäljning

1.    Vid tillämpningen av artikel 171a.1 a ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kunna visa att det uppfyller något av följande villkor: 

(a)Ett tillräckligt stort belopp av särskilda homogena riskgrupper av livförsäkrings- och återförsäkringsskulder, vars Macaulayduration överstiger 9,5 år, är illikvida i den mening som avses i punkt 2.  

(b)En tillräcklig likviditetsbuffert finns för skadeförsäkrings- och skadeåterförsäkringsförpliktelser, beräknad i enlighet med punkterna 3–5. 

2.    Det villkor som avses i punkt 1 a ska anses vara uppfyllt om försäkrings- och återförsäkringsföretaget uppfyller båda följande villkor: 

(a)Värdet enligt artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av de illikvida skulder som avses i punkt 1 a överstiger det totala beloppet för långfristiga aktieinvesteringar i portföljen av tillgångar som är relaterade till livförsäkrings- eller återförsäkringsförpliktelser. 

(b)Andelen aktieinvesteringar som artikel 105a.4 i direktiv 2009/138/EG är avsedd att tillämpas på överstiger inte det som är högst av noll och kvoten mellan värdet enligt artikel 75 i direktiv 2009/138/EG av de illikvida skulder som avses i led a i denna punkt i förhållande till försäkrings- eller återförsäkringsföretagets totala bästa skattning av försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring. 

Vid tillämpningen av första stycket ska en homogen riskgrupp av livförsäkrings- och återförsäkringsskulder anses vara illikvid om kapitalkravet för var och en av följande risker är lägre än 5 % av den bästa skattningen av de skulder som tillhör den homogena riskgruppen: 

(a)Den dödsfallsrisk som avses i artikel 137. 

(b)Risken för en permanent ökning av andelen annullationer som avses i artikel 142.1 a. 

(c)Den dödsfallsrisk vid sjukförsäkring som avses i artikel 152. 

(d)Risken för en permanent ökning av andelen annullationer vid SLT sjukförsäkring som avses i artikel 159.1 a. 

3.    Det villkor som avses i punkt 1 b ska anses vara uppfyllt om den likviditetsbuffert som beräknats i enlighet med punkt 6 är högre än 100 %.  

Vid tillämpningen av första stycket ska likviditetsbufferten beräknas som kvoten mellan värdet av portföljen av likvida tillgångar som motsvarar skadeförsäkringsverksamheten och den bästa skattningen av de försäkringstekniska avsättningarna inom skadeförsäkring, efter avdrag för återförsäkring, beräknad i enlighet med punkterna 4 och 5. 

4.    Vid tillämpningen av punkt 3 ska portföljen av likvida tillgångar som motsvarar skadeförsäkringsverksamhet omfatta tillgångar i nivå 1, tillgångar i nivå 2A och tillgångar i nivå 2B i den mening som avses i denna punkt.  

Summan av värdena för solvensändamål för tillgångar i nivå 2A och nivå 2B får inte överstiga 40 % av det totala värdet för solvensändamål för den portfölj av likvida tillgångar som avses i första stycket. Värdet för solvensändamål för tillgångar i nivå 2B får inte överstiga 15 % av det totala värdet för solvensändamål för den portfölj av likvida tillgångar som avses i första stycket. 

Likvida tillgångar som innehas genom företag för kollektiva investeringar och genom andra investeringar i form av fonder i vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretag innehar andelar eller aktier får beaktas upp till ett absolut belopp på 500 miljoner euro.

Tillgångar i nivå 1 ska endast inkludera tillgångar som omfattas av en eller flera av följande kategorier: 

(a)Likvida medel. 

(b)Tillgångar som utgör fordringar på en av de motparter som avses i artikel 180.2. 

(c)Tillgångar som helt, ovillkorligt och oåterkalleligt säkras av en av de motparter som avses i artikel 180.2, om garantin uppfyller kraven i artikel 215. 

Tillgångar i nivå 2A ska endast inkludera tillgångar som omfattas av en eller flera av följande kategorier: 

(a)Obligationer och lån som har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1, med undantag för obligationer och lån som emitterats av försäkrings- och återförsäkringsföretag eller enheter i den finansiella sektorn i den mening som avses i artikel 4.27 i förordning (EU) nr 575/2013.  

(b)Säkerställda obligationer som avses i artikel 180.1 och som har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1, med undantag för sådana som emitterats av en enhet i den finansiella sektorn som ingår i samma företagsgrupp. 

Tillgångar i nivå 2B ska endast inkludera tillgångar som omfattas av en eller flera av följande kategorier:  

(a)STS-värdepapperisering som antingen har tilldelats en kreditvärdering av kreditkvalitetssteg 0 eller 1 av ett utsett externt ratinginstitut, eller som är en prioriterad tranch, och som inte har sitt ursprung i enheter som tillhör samma grupp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget. 

(b)Obligationer och lån som har tilldelats kreditkvalitetssteg 2 eller 3, med undantag för obligationer och lån som emitterats av försäkrings- och återförsäkringsföretag eller enheter i den finansiella sektorn i den mening som avses i artikel 4.27 i förordning (EU) nr 575/2013. 

(c)Investeringar i aktier, utom långfristiga aktieinvesteringar eller strategiska aktier, och utom investeringar i försäkrings- och återförsäkringsföretag, kredit- eller finansinstitut och värdepappersföretag, som antingen är noterade på reglerade marknader i länder som är medlemmar i EES eller OECD, eller handlas på multilaterala handelsplattformar, enligt definitionen i artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU, vars säte eller huvudkontor är beläget i en medlemsstat i Europeiska unionen.  

5.    Vid beräkningen av den likviditetsbuffert som avses i punkt 3 första stycket ska följande gälla:  

(a)Värdet av den portfölj av likvida tillgångar som avses i punkt 4 första stycket ska vara summan av 

–värdet för solvensändamål för tillgångar i nivå 1, med en nedsättning på 0 %,  

–värdet för solvensändamål för tillgångar i nivå 2A, med en nedsättning på 15 %, 

–värdet för solvensändamål för värdepapperiseringar som omfattas av tillgångar i nivå 2B, med en nedsättning på 25 %,  

–värdet för solvensändamål för tillgångar i nivå 2B, utom värdepapperiseringar, med en nedsättning på 50 %. 

(b)För beräkningen av den bästa skattningen av de försäkringstekniska avsättningarna inom skadeförsäkring som avses i punkt 4 ska kassaflöden från återförsäkringsavtal eller specialföretag som uppfyller kraven i artiklarna 209, 211 och 213 omfattas av en nedsättning på 15 %. Kassaflöden från återförsäkringsavtal eller specialföretag som inte uppfyller kraven i artiklarna 209, 211 och 213 ska omfattas av en nedsättning på 50 %.”

6.    Genom undantag från punkt 5 a ska försäkrings- och återförsäkringsföretag tillämpa följande nedsättningar på sina investeringar i likvida tillgångar som innehas genom företag för kollektiva investeringar och genom andra investeringar i form av fonder i vilka företagen innehar andelar eller aktier:

(c)0 % för likvida medel.

(d)5 % för andra tillgångar på nivå 1 än likvida medel.

(e)20 % för tillgångar på nivå 2A.

(f)30 % för värdepapperiseringar som ingår i tillgångar på nivå 2B.

(g)55 % för andra tillgångar på nivå 2B än värdepapperiseringar.

”Artikel 171c
Långfristiga aktieinvesteringar: tvångsförsäljningstest

1.    Vid tillämpningen av artikel 171a.1 b ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kunna visa att samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Företaget iakttar sina risktoleransgränser.

(b)Företagets solvenskapitalkrav, bedömt utan tillämpning av någon av de övergångsåtgärder som avses i artikel 77a.2, artikel 308c, artikel 308d eller, i förekommande fall, artikel 111.1 andra stycket i direktiv 2009/138/EG, överskrids med en lämplig marginal, med hänsyn till företagets solvenssituation, inbegripet företagets medelfristiga plan för kapitalförvaltning.

(c)Baserat på prognoser över en femårsperiod kan företaget generera kassainflöden som är högre än kassautflödena, både på löpande basis och under stressade förhållanden under vart och ett av de kommande fem räkenskapsåren (tvångsförsäljningstest) under testets tidshorisont.

2.    För det tvångsförsäljningstest som avses i punkt 1 c ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

(a)Vid bedömningen av kassainflöden och kassautflöden på löpande basis ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen anta att situationen på finansmarknaderna under testets tidshorisont förblir densamma som den var vid testets referensdatum.

(b)Vid bedömningen av kassainflöden och kassautflöden under stressade förhållanden ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen tillämpa de stressantaganden som anges i punkt 5 och ska inte behöva beakta ytterligare sekundära effekter eller marknadsomfattande effekter.

(c)Vid bedömningen av kassainflöden och kassautflöden både på löpande basis och under stressade förhållanden ska försäkrings- eller återförsäkringsföretagets planerade beslut om investeringar eller avyttringar vara förenliga med företagets affärsstrategi, dess skriftliga policyer för investeringar, likviditet och förvaltning av tillgångar och skulder samt de framtida förvaltningsåtgärder som avses i artikel 23.

3.    För det tvångsförsäljningstest som avses i punkt 1 c ska kassainflödena endast omfatta värdet av likvida medel på referensdagen och inflöden från följande källor under prognosernas tidshorisont: 

(a)Intäkter från försäljning av följande tillgångar, som innehas antingen direkt eller genom ett företag för kollektiva investeringar eller andra investeringar i form av fonder i vilka företaget innehar andelar eller aktier: 

i)Tillgångar som utgör fordringar på en av de motparter som avses i artikel 180.2.

ii)Tillgångar som helt, ovillkorligt och oåterkalleligt säkras av en av de motparter som avses i artikel 180.2, om garantin uppfyller kraven i artikel 215.

iii)Obligationer och lån som har tilldelats kreditkvalitetssteg 0, 1, 2 eller 3, med undantag för obligationer och lån som emitterats av försäkrings- och återförsäkringsföretag eller enheter i den finansiella sektorn i den mening som avses i artikel 4.27 i förordning (EU) nr 575/2013. 

iv)Säkerställda obligationer som avses i artikel 180.1 och som har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1, med undantag för sådana som emitterats av en enhet i den finansiella sektorn som ingår i samma företagsgrupp.

v)STS-värdepapperisering som antingen har tilldelats en kreditvärdering av kreditkvalitetssteg 0 eller 1 av ett utsett externt ratinginstitut, eller som är en prioriterad tranch, och som inte har sitt ursprung i enheter som tillhör samma grupp som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

vi)Aktier, utom långfristiga aktieinvesteringar eller strategiska aktier, och utom investeringar i enheter i den finansiella sektorn, som antingen är noterade på reglerade marknader i länder som är medlemmar i EES eller OECD, eller handlas på multilaterala handelsplattformar, enligt artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU, vars säte eller huvudkontor är beläget i en EU-medlemsstat. 

(b)Intäkter vid förfallodagen från de tidsbestämda tillgångar som avses i led a och regelbundna intäkter från de tillgångar som avses i det ledet och från fastighetsinvesteringar och långfristiga aktieinvesteringar, inbegripet försiktigt skattade framtida icke-avtalsenliga intäkter såsom utdelningar, förutsatt att de beräknade icke-avtalsenliga intäkterna för ett visst år inte överstiger deras historiska genomsnitt under tre år. 

(c)Premier och andra kassainflöden som ingår i avtalsgränsen för den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar inom livförsäkring, försiktigt skattade livförsäkringspremier och andra kassainflöden som företaget kommer att erhålla under testets tidshorisont och som inte ingår i avtalsgränsen, förutsatt att sådana försiktigt skattade premier och andra kassainflöden under ett givet år aldrig antas vara högre än deras historiska genomsnitt under tre år, eller, om det finns mindre än tre års tillgängliga data, de inte antas vara högre än under det senaste året, samt kassainflöden från beviljad återförsäkring av livförsäkringsförpliktelser. 

(d)Premier och andra kassainflöden som ingår i avtalsgränsen för den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar inom skadeförsäkring, försiktigt skattade premier inom skadeförsäkring och andra kassainflöden som företaget kommer att erhålla under testets tidshorisont och som inte ingår i avtalsgränsen, förutsatt att sådana försiktigt skattade premier och andra kassainflöden under ett givet år inte antas vara högre än deras historiska genomsnitt under tre år, eller, om det finns mindre än tre års tillgängliga data, de inte antas vara högre än under det senaste året, samt kassainflöden från beviljad återförsäkring av skadeförsäkringsförpliktelser.

(e)Intäkter från återinvestering av de kassainflöden som anges i leden a–d som överstiger de utflöden som avses i punkt 4, där avkastningen på investeringen härrör från den riskfria räntesatsen för relevanta durationer, med beaktande av volatilitetsjusteringen.

De tillgångar som avses i första stycket led a, som innehas genom ett investeringsinstrument som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kontrollerar, eller, i den mån företaget har rättigheter, genom ett investeringsinstrument som kontrolleras av en annan enhet inom samma grupp och i vilket företaget innehar andelar eller aktier, får beaktas i sin helhet. De tillgångar som avses i första stycket a, som innehas genom företag för kollektiva investeringar eller genom andra investeringar i form av fonder, som inte utgör tillgångar enligt föregående stycke, får beaktas upp till ett absolut belopp på 500 miljoner euro.

Försäkrings- och återförsäkringsföretag får besluta att inte beakta de kassainflöden som avses i första stycket, led b eller e.

För att skatta de kassainflöden som avses i första stycket leden c och d som inte ingår i avtalsgränsen, ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kunna visa att rimliga negativa utsikter med avseende på historiska data beaktas på lämpligt sätt.

Vid tillämpningen av första stycket led a ska försäkrings- och återförsäkringsföretag inte beakta tillgångar som täcker den bästa skattningen av försäkringsförpliktelser som omfattas av matchningsjusteringen. 

När försäkrings- och återförsäkringsföretaget antar intäkter från försäljning av obligationer, lån och värdepapperiseringar som täcker den bästa skattningen av försäkringsförpliktelserna som omfattas av volatilitetsjusteringen under testets tidshorisont, ska företaget på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kunna visa att dess riskprofil inte avviker väsentligt från följande antaganden som ligger till grund för volatilitetsjusteringen, inte ens till följd av sådana försäljningar, även under stressade förhållanden:

(a)Företaget innehar tillgångar som är spreadkänsliga och är exponerat för förändringar i kreditspreadar.

(b)Tillämpningen av volatilitetsjusteringen leder inte till situationer där effekten av en överdrift av kreditspreadar på de tillgångar som företaget innehar överkompenseras av effekten av volatilitetsjusteringen på den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar.

(c)De kassaflöden som härrör från försäkringsskulder hos det företag som volatilitetsjusteringen tillämpas på är tillräckligt stabila och förutsägbara för att säkerställa att företaget inte utsätts för risken att tvingas sälja sina tillgångar som är spreadkänsliga, och i stället kan behålla sådana tillgångar, även under marknadsturbulens.

4.    För det tvångsförsäljningstest som avses i punkt 1 c ska kassautflödena omfatta samtliga följande: 

(a)Kassautflöden relaterade till försäkringsfall, återköp, andra försäkringstekniska utflöden inklusive rörelsekostnader och skatter, inom avtalsgränsen för den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar inom livförsäkring, kassautflöden som motsvarar förpliktelser relaterade till livförsäkringspremier som inte ingår i den avtalsgräns som avses i punkt 3 första stycket led c, samt kassautflöden från beviljad återförsäkring av livförsäkringsförpliktelser.

(b)Kassautflöden relaterade till försäkringsfall, återköp, andra försäkringstekniska utflöden inklusive rörelsekostnader och skatter, inom avtalsgränsen för den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar inom skadeförsäkring, kassautflöden som motsvarar förpliktelser relaterade till premier inom skadeförsäkring som inte ingår i den avtalsgräns som avses i punkt 3 första stycket led d, samt kassautflöden från beviljad återförsäkring av skadeförsäkringsförpliktelser.

(c)Kassautflöden som härrör från återköpsavtal, omvända repor och liknande arrangemang, marginalkrav och andra finansiella utflöden.

(d)Kassautflöden som härrör från pensionsavgifter relaterade till försäkrings- eller återförsäkringsföretagets anställda.

(e)Kassautflöden som härrör från andra kostnader som inte ingår i beräkningen av den bästa skattningen av försäkringstekniska avsättningar, och andra kassautflöden, inbegripet samtliga följande:

i)Utdelningar och andra utbetalningar till aktieägare och andra efterställda borgare.

ii)Återköp av aktier och återbetalning eller inlösen av kapitalbasposter.

iii)Andra kassautflöden, inklusive inom gruppen, som inte omfattas av tidigare punkter, inklusive eventualförpliktelser, bonusar och annan rörlig ersättning samt åtaganden utanför balansräkningen.

5.    För det tvångsförsäljningstest under stressade förhållanden som avses i punkt 1 c ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget anta att det är föremål för följande stressituationer:

(a)Under det första räkenskapsåret i prognoserna förekommer ett ytterligare kassautflöde som motsvarar summan av kapitalkraven som härrör från de riskmoduler som avses i avdelning I kapitel V, netto efter justering för förlusttäckningskapaciteten hos försäkringstekniska avsättningar och uppskjutna skatter som avses i artikel 205, där summan baseras på de korrelationsparametrar som anges i bilaga IV till direktiv 2009/138/EG.

(b)Under vart och ett av de följande fyra räkenskapsåren i prognoserna förekommer ett ytterligare kassautflöde som motsvarar summan av kapitalkraven som härrör från de riskmoduler som avses i avdelning I kapitel V, netto efter justering för förlusttäckningskapaciteten hos försäkringstekniska avsättningar och uppskjutna skatter som avses i artikel 205, utan hänsyn till de undergrupper som avses i andra stycket i denna punkt, där summan baseras på de korrelationsparametrar som anges i bilaga IV till direktiv 2009/138/EG.

De undergrupper som avses i första stycket b ska vara följande:

(a)Summan av kapitalkraven för katastrofrisk inom skadeförsäkring, livförsäkring och sjukförsäkring, beräknade i enlighet med artiklarna 119, 143 respektive 160.

(b)Summan av kapitalkraven för annullationsrisk inom skadeförsäkring, livförsäkring, NSLT sjukförsäkring och SLT sjukförsäkring, beräknade i enlighet med artiklarna 118, 142, 150 respektive 159.

Vid tillämpningen av första stycket led b ska följande antaganden gälla:

(a)Kapitalkraven för modulerna för marknadsrisk och motpartsrisk minskar varje år under testet, och procentandelen för minskningen för ett givet år är lika med minskningen av det totala beräknade värdet av de tillgångar som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget innehar vid utgången av det föregående året.

(b)När det gäller den undergrupp för premie- och reservrisk inom skadeförsäkring som avses i artikel 115 ska de utbetalningar som avses i punkt 4 b beräknas genom att de relevanta utbetalningarna i varje segment s i bilaga II ökas enligt följande:

i)De utbetalningar som sker under det första året efter den dag då försäkrings- eller återförsäkringsskyddet börjar eller förnyas ska ökas med en procentandel som är lika med standardavvikelsen för premierisk inom skadeförsäkring för segmenten s enligt bilaga II multiplicerat med tre.

ii)De utbetalningar som sker efter det första året efter den dag då försäkrings- eller återförsäkringsskyddet börjar eller förnyas ska ökas med en procentandel som är lika med standardavvikelsen för reservrisk inom skadeförsäkring för segmenten s enligt bilaga II multiplicerat med tre.

(c)När det gäller den undergrupp för premie- och reservrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 146 ska de utbetalningar som avses i punkt 4 b beräknas genom att de relevanta utbetalningarna i varje segment s i bilaga XIV ökas enligt följande:

i)De utbetalningar som sker under det första året efter den dag då försäkrings- eller återförsäkringsskyddet börjar eller förnyas ska ökas med en procentandel som är lika med standardavvikelsen för premierisk inom NSLT sjukförsäkring för segmentet s enligt bilaga XIV multiplicerat med tre.

ii)De utbetalningar som sker efter det första året efter den dag då försäkrings- eller återförsäkringsskyddet börjar eller förnyas ska ökas med en procentandel som är lika med standardavvikelsen för reservrisk inom NSLT sjukförsäkring för segmentet s enligt bilaga XIV multiplicerat med tre.

6.    För det tvångsförsäljningstest under stressade förhållanden som avses i punkt 1 c ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget göra följande ytterligare antaganden om vissa kassaflöden:

(a)Under testets tidshorisont ska de stressade värdena för de kassaflöden som avses i punkt 3 första stycket led c och punkt 4 a överensstämma med scenariot för undergruppen för annullationsrisk inom livförsäkring som avses i artikel 142 och, i tillämpliga fall, undergruppen för annullationsrisk inom SLT sjukförsäkring som avses i artikel 159.

(b)Under testets tidshorisont ska de stressade värdena för de kassaflöden som avses i punkt 3 första stycket led d och punkt 4 b överensstämma med scenariot för undergruppen för annullationsrisk inom skadeförsäkring som avses i artikel 118 och, i tillämpliga fall, undergruppen för annullationsrisk inom NSLT sjukförsäkring som avses i artikel 150.

(c)De stressade värden för kassautflöden som avses i punkt 4 c, d och e ska överensstämma med punkt 2 c och med försäkrings- och återförsäkringsföretagens tidigare utdelningspraxis, särskilt under stressade marknadsförhållanden. Dessutom ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget anta att de eventualförpliktelser och åtaganden utanför balansräkningen som avses i punkt 4 e iii utlöses.

(d)För att fastställa de återinvesteringsintäkter som avses i punkt 3 första stycket led e ska den durationsberoende räntesatsen antas förändras i enlighet med det scenario som ligger till grund för beräkningen av undergruppen för ränterisk som ingår i beräkningen av det kassautflöde som avses i punkt 5.”

”Artikel 171d
Långfristiga aktieinvesteringar: företag för kollektiva investeringar med lägre riskprofil

1.    De fonder som avses i artikel 105a.2 i direktiv 2009/138/EG ska tillhöra någon av de typer av företag för kollektiva investeringar eller alternativa investeringsfonder som avses i punkt 2 i denna artikel.

2.    De typer av företag för kollektiva investeringar och alternativa investeringsfonder som avses i punkt 1 ska vara följande:

(a)Europeiska långsiktiga investeringsfonder enligt förordning (EU) 2015/760.

(b)Godkända europeiska fonder för socialt företagande enligt artikel 3 b i förordning (EU) nr 346/2013.

(c)Godkända riskkapitalfonder enligt artikel 3 b i förordning (EU) nr 345/2013. 

(d)Slutna alternativa investeringsfonder som förvaltas av auktoriserade EU-baserade AIF-förvaltare och som inte har någon hävstång beräknad enligt den åtagandemetod som anges i artikel 8 i delegerad förordning (EU) nr 231/2013.

3.    Om villkoren i artikel 105a.1 i direktiv 2009/138/EG är uppfyllda på nivån för ett företag för kollektiva investeringar som avses i punkt 2 i denna artikel, ska artikel 105a.4 i det direktivet tillämpas på

(a)aktier som innehas inom företaget för kollektiva investeringar, om genomlysningsmetoden i artikel 84 i denna förordning kan tillämpas på alla exponeringar,

(b)andelar eller aktier i företaget för kollektiva investeringar, om genomlysningsmetoden i artikel 84 i denna förordning inte kan tillämpas på alla exponeringar.”

(51)I artikel 172 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.    Den symmetriska justeringen ska inte vara lägre än -13 % eller högre än 13 %.”

(52)Artikel 173 ska ersättas med följande:

”Artikel 173
Investeringar i aktier inom ramen för lagstiftningsprogram

1.    Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag investerar i aktier, antingen direkt eller genom ett företag för kollektiva investeringar, inom ramen för ett lagstiftningsprogram som uppfyller villkoren i artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013, ska undergruppen för standardaktiekursrisk som är tillämplig på den del av sådan aktieinvestering som sammanlagt inte överstiger 10 % av företagets medräkningsbara kapitalbas beräknas i enlighet med punkterna 2 och 3 i den här artikeln, med förbehåll för godkännande från tillsynsmyndigheten.

2.    De procentsatser som fastställs i artikel 169 i den här förordningen ska minskas i proportion till den kvantifierade minskning av kreditrisken som uppnåtts inom ramen för lagstiftningsprogrammet.

3.    Om kommissionen för ett offentligt register över lagstiftningsprogram som anses uppfylla villkoren i artikel 133.5 i förordning (EU) nr 575/2013 ska alla de program som ingår i det registret anses uppnå en minskning av den totala kreditrisken med minst 5 %.”

(53)I artikel 176 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.    Kapitalkravet för spreadrisk när det gäller obligationer och lån SCRbond ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar relativ minskning av stressi i värdet av varje obligation eller lån i, utom obeståndslån och lån med anstånd, och utom hypotekslån som uppfyller kraven i artikel 191, inbegripet annan inlåning än likvida bankmedel som avses i artikel 189.2 b.”

(54)I artikel 176a.3 g ska led v ersättas med följande:

”v)    Minst ett av följande villkor uppfylls i fråga om vart och ett av de tre senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas:

–Företagets årsomsättning överstiger 12 800 000 euro.

–Företagets balansomslutning överstiger 12 800 000 euro.

–Företaget har mer än 50 anställda.”

(55)I artikel 176c.3 ska led e ersättas med följande:

”e)    Minst ett av följande villkor uppfylls i fråga om vart och ett av de tre senaste räkenskapsår som avslutats före den dag då solvenskapitalkravet beräknas:

i)Emittentens årsomsättning överstiger 12 800 000 euro.

ii)Emittentens balansomslutning överstiger 12 800 000 euro.

iii)Emittenten har mer än 50 anställda.”

(56)Artikel 178 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 3 ska tabellen ersättas med följande:

”

”

(b)I punkt 4 ska tabellen ersättas med följande:

”

”

(c)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8.    Prioriterade värdepapperiseringspositioner som inte omfattas av punkterna 3–7, för vilka det föreligger ett kreditbetyg tilldelat av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi som är lika med följande formel:

stressi = min(bi · duri ;1)

där bi ska tilldelas beroende på kreditkvalitetssteget för värdepapperiseringsposition i enligt följande tabell:

”

(d)Följande punkt ska införas som punkt 8a:

”8a.    Icke-prioriterade värdepapperiseringspositioner som inte omfattas av punkterna 3–8, för vilka det föreligger ett kreditbetyg tilldelat av ett utsett externt ratinginstitut, ska tilldelas en riskfaktor stressi som är lika med följande formel:

stressi = min(bi · duri ;1)

där bi ska tilldelas beroende på kreditkvalitetssteget för värdepapperiseringsposition i enligt följande tabell:

”

(e)Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9.    Värdepapperiseringspositioner som inte omfattas av punkterna 3–8a ska tilldelas en riskfaktor stressi på 100 %.”

(57)Artikel 180 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.    Exponeringar i form av obligationer i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162 (säkerställda obligationer) som har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1 ska tilldelas en riskfaktor stressi enligt följande tabell.”

(b)I punkt 2 ska följande stycken införas efter andra stycket:

”Om en exponering har formen av en enskild obligation eller ett enskilt lån som delvis, ovillkorligt och oåterkalleligt säkras av en av de motparter som anges i leden a–d, och garantin uppfyller kraven i artikel 215 och ger en första-förlustgaranti på minst 5 % av exponeringens nominella värde, ska den del av exponeringens värde som täcks av garantin också tilldelas en riskfaktor stressi på 0 %.

Om en exponering har formen av en pool av obligationer och lån som delvis, ovillkorligt och oåterkalleligt säkras av en av de motparter som anges i leden a–d och om garantin uppfyller kraven i artikel 215 och ger en första-förlustgaranti på minst 5 % av den nominella totala exponeringen, får försäkrings- och återförsäkringsföretaget för beräkningen av spreadrisken tilldela en riskfaktor stressi på 0 % till ett belopp av obligationer och lån inom poolen vars sammanlagda värde är lika med garantins totala värde.

Vid tillämpning av tredje och fjärde styckena ska kraven i artikel 215 f anses vara uppfyllda om den partiella garantin proportionellt täcker alla typer av regelbundna betalningar som gäldenären förväntas göra med avseende på fordran.

(c)Punkt 10 ska ersättas med följande:

”10.    Värdepapperiseringspositioner som uppfyller kriterierna i artikel 243 i förordning (EU) nr 575/2013 och som fullt ut, ovillkorligen och oåterkalleligen garanteras av Europeiska investeringsfonden eller Europeiska investeringsbanken och där denna garanti uppfyller kraven i artikel 215, ska tilldelas en riskfaktor stressi på 0 %.”

(58)Artikel 182 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.    Vid tillämpningen av punkt 4 ska exponeringar för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett externt ratinginstitut åsättas kreditkvalitetssteg enligt kapitel 1 avsnitt 2 i denna avdelning. Kreditkvalitetssteget för exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker ska sänkas med ett steg om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Exponeringarna är andra än de som avses i artikel 187.3 b.

(b)Exponeringarna är denominerade och finansierade i den nationella regeringens och centralbankens inhemska valuta.

(c)Kreditkvalitetssteget för sådana exponeringar är två eller högre.”

(b)Följande punkter 5a och 5b ska införas:

”5a.    Exponeringar mot medlemsstaternas regionala och lokala självstyrelseorgan som inte förtecknas i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2015/2011 ska tilldelas kreditkvalitetssteg 1.

5b.    Exponeringar som helt, ovillkorligt och oåterkalleligt säkras av en medlemsstats regionala eller lokala självstyrelseorgan som inte förtecknas i artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2015/2011, där garantin uppfyller kraven i artikel 215 i denna förordning, ska tilldelas kreditkvalitetssteg 1.”

(59)I artikel 184.2 ska följande led läggas till som led g:

”g)    Värdet av en aktieinvestering, om detta värde är negativt.”

(60)Artikel 187 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.    Exponeringar i form av obligationer i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/2162 (säkerställda obligationer) ska åsättas ett gränsvärde för relativ överexponering CTi på 15 %, förutsatt att motsvarande exponeringar i form av säkerställda obligationer har tilldelats kreditkvalitetssteg 0 eller 1. Exponeringar i form av säkerställda obligationer ska betraktas som exponeringar mot en enda emittent, oavsett om det finns andra exponeringar mot samma motpart som emittenten av de säkerställda obligationerna som utgör en tydlig exponering mot en enda emittent.”

(b)Punkterna 4a och 4b ska utgå.

(61)Artikel 189 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 ska följande led läggas till som leden g och h:

”g)    Repor, omvända repor och värdepapperslån.

h)    Förfinansierade bidrag och ofinansierade bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond, i den mening som avses i artikel 4.1.90 respektive artikel 300.10 i förordning (EU) nr 575/2013, om den centrala motparten är en kvalificerad central motpart.”

(b)I punkt 3 ska följande led införas som led ca:

”ca)    Obeståndslån och lån med anstånd.”

(62)Artikel 191 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 4 ska ”1 miljon euro” ersättas med ”1,35 miljoner euro”.

(b)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.    Ett av följande villkor ska vara uppfyllt:

(a)Låntagarens risk påverkas inte i materiell mån av den underliggande fastighetens resultat, utan av låntagarens underliggande kapacitet att återbetala skulden från andra källor. Återbetalningen av krediten påverkas således inte i materiell mån av kassaflöden som genereras av den underliggande fastighet som ställts som säkerhet. För dessa andra källor ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget fastställa maximal lån/inkomstkvot som en del av sitt styrdokument för utlåning och införskaffa lämpliga intyg om tillräcklig inkomst vid beviljande av lån.

(b)Exponeringen uppfyller kraven i artikel 124.2 a ii och artikel 124.3 a, b och d i förordning (EU) nr 575/2013.”

(63)Artikel 192 ska ändras på följande sätt:

(a) I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Då återförsäkringsavtalet ingåtts med ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland och minst 60 % av den motpartens tillgångar omfattas av säkerheter ska förlusten vid fallissemang beräknas enligt följande formel:

LGD = max[90 % (Recoverables +50 % * RMre) – F’’’ . Collateral; 0]

där F’’’ betecknar en faktor för att beakta den ekonomiska effekten av säkerhetsordningarna när det gäller återförsäkring eller värdepapperisering i fråga om alla kredithändelser som rör motparten.”

(b)I punkt 3 ska inledningen ersättas med följande:

”Förlusten vid fallissemang på ett derivat som omfattas av artikel 192a.1 eller artikel 192b ska beräknas enligt följande formel:”

(c)Följande punkter 3e och 3f ska införas:

”3e.    Förlusten vid fallissemang för repor, omvända repor eller värdepapperslån ska vara lika med följande:

LGD = max(Exposure – Collateral; 0)

där

(a)Exposure betecknar värdet av värdepapper eller kontanter som lånats ut till motparten inom ramen för transaktionen, fastställt i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,

(b)Collateral betecknar det riskjusterade värdet av värdepapper eller kontanter som erhållits från motparten.

3f.    I de fall försäkrings- och återförsäkringsföretag har ingått nettningsavtal som täcker flera repor, omvända repor eller värdepapperslån som motsvarar kreditexponeringar mot samma motpart, får de beräkna förlusten vid fallissemang för dessa repor, omvända repor eller värdepapperslån i enlighet med punkt 3e på grundval av den sammanlagda ekonomiska effekten av alla sådana repor, omvända repor eller värdepapperslån som täcks av ett och samma nettningsavtal, om artiklarna 209 och 210 efterlevs i fråga om nettningen.

I de fall då förlusten vid fallissemang för repor, omvända repor eller värdepapperslån ska beräknas på de grunder som anges i första stycket, ska följande regler gälla vid tillämpningen av punkt 3e:

(a)Värdet av de värdepapper eller kontanter som lånats ut till motparten ska vara det totala värdet för solvensändamål av de värdepapper eller kontanter som lånats ut till motparten för de transaktioner som omfattas av nettningsavtalet.

(b)Det riskjusterade värdet av värdepapper eller kontanter som erhållits från motparten ska fastställas på nivån för den kombination av repor, omvända repor eller värdepapperslån som täcks av nettningsavtalet.”

(d)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.    Förlusten vid fallissemang på ett hypotekslån ska beräknas enligt följande formel:

LGD = max[Loan – (80 % × Mortgage + Guarantee); 5 % × max[0 ; (Loan – Guarantee)]]

där

(a)Loan betecknar värdet av hypotekslånet fastställt i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,

(b)Mortgage betecknar det riskjusterade värdet på inteckningen,

(c)Guarantee betecknar det belopp som garantigivaren skulle behöva betala försäkrings- eller återförsäkringsföretaget om gäldenären till hypotekslånet skulle fallera vid en tidpunkt då värdet av den fastighet som hålls som inteckning motsvarar 80 % av det riskjusterade värdet av inteckningen.

Vid tillämpningen av led c ska en garanti endast erkännas om båda följande villkor är uppfyllda:

(a)Den tillhandahålls av en motpart som avses i artikel 180.2 första stycket leden a–d eller av en motpart som själv säkras helt av en av de motparter som avses i leden a–d i det första stycket i den artikeln.

(b)Den uppfyller kraven i artiklarna 209 och 210 samt artikel 215 leden a–e.

Om garantin ställs av en motpart som helt säkras av en eller flera av de motparter som avses i artikel 180.2 första stycket leden a–d, ska kraven i artikel 215 led c iii och led d anses vara uppfyllda om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har rätt att i god tid erhålla en provisorisk betalning från den första garantigivaren som uppfyller båda följande villkor:

(a)Den utgör en robust skattning av det belopp som kreditförsäkrings- eller återförsäkringsföretaget sannolikt kommer att förlora, inbegripet förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och andra typer av betalningar som låntagaren är skyldig att erlägga.

(b)Den står i proportion till garantins täckning.”

(e)Följande punkt ska införas som punkt 4a:

”4a.    Förlusten vid fallissemang på ett obeståndslån eller ett lån med anstånd ska beräknas enligt följande formel:

LGD = max (Loan – Recoverables; 36 % * Loan)

där

(a)Loan betecknar värdet av hypotekslånet fastställt i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG,

(b)Recoverables betecknar nuvärdet av de fordringar som återkrävts, beräknat i enlighet med de riktlinjer som antagits enligt artikel 181.4 i förordning (EU) nr 575/2013.”

(f)Följande punkter ska läggas till som punkterna 7 och 8:

”7.    Förlusten vid fallissemang på ett förfinansierat bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond ska vara lika med 18 % av bidraget.

8.    Förlusten vid fallissemang på ett ofinansierat bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond ska vara lika med 0 % av bidraget.”

(64)I artikel 192a ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.    Vid tillämpningen av artikel 192.3 ska ett derivat anses omfattas av denna punkt om följande krav är uppfyllda:

(a)Derivatet är en till en central motpart relaterad transaktion där försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är kund.

(b)De positioner och tillgångar för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som är relaterade till denna transaktion är urskilda och separerade, på nivån för både clearingmedlemmen och den centrala motparten, från positioner och tillgångar för både clearingmedlemmen och de andra kunderna till den clearingmedlemmen, vilket medför att dessa positioner och tillgångar är konkursskyddade för det fall att clearingmedlemmen eller en eller flera av dennes andra kunder skulle fallera eller hamna på obestånd.

(c)De lagar, förordningar, regler och avtalsmässiga arrangemang som är tillämpliga på eller bindande för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget eller den centrala motparten underlättar överföringen av kundens positioner som rör det avtalet och den transaktionen och motsvarande säkerheter till en annan clearingmedlem inom den tillämpliga marginalriskperioden, om den ursprungliga clearingmedlemmen skulle fallera eller hamna på obestånd, i vilket fall kundens positioner och säkerheten ska överföras till marknadsvärde, om inte kunden begär att positionen ska avräknas till marknadsvärde.

(d)Försäkrings- och återförsäkringsföretaget har genomfört en tillräckligt genomgripande rättslig utredning, som det har hållit uppdaterad, som bestyrker att arrangemangen som säkerställer att villkoren som anges i punkt c är uppfyllda är lagliga, giltiga, bindande och verkställbara enligt relevant rätt i den eller de relevanta jurisdiktionerna.

(e)Den centrala motparten är en kvalificerad central motpart.

Vid bedömningen av om villkoret i första stycket led c är uppfyllt får försäkrings- eller återförsäkringsföretag beakta eventuella tydliga prejudikat avseende överföringar av kundpositioner och motsvarande säkerheter hos en central motpart och eventuella avsikter från branschen att fortsätta med dessa förfaranden.”

(65)Följande artikel ska införas som artikel 192b:

”Artikel 192b
Direkt exponering mot en kvalificerad central motpart

Utan hinder av artikel 192a ska en derivatfinansieringstransaktion, vid tillämpningen av artikel 192.3, omfattas av denna artikel om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget agerar som clearingmedlem hos en central motpart för egna ändamål i samband med derivatfinansieringstransaktionen och den centrala motparten är en kvalificerad central motpart.”

(66)I artikel 197.7 ska första meningen ersättas med följande:

”    Om det i händelse av insolvens hos motparten vid fastställandet av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets proportionella andel av motpartens konkursbo inte beaktas att företaget erhåller säkerheten, ska de faktorer F, F′, F′′ och F′′′ som avses i artikel 192.2–192.3c och artiklarna 194–196 samtliga vara 100 %.”

(67)I artikel 199 ska punkt 12 ersättas med följande:

”12.    Utan hinder av punkterna 2–11 ska exponeringar som avses i artikel 192.3, 192.7 och 192.8 tilldelas en sannolikhet för fallissemang på 0,002 %.”

(68)I artikel 201.2 ska led a ersättas med följande:

”a)    summan omfattar alla tänkbara kombinationer (j, k) av sannolikheter för fallissemang för exponeringar mot en enda emittent enligt artikel 199, utom i det fall då PDj=PDk=0,”

(69)Artikel 202 ska ersättas med följande:

”Artikel 202
Typ 2-exponeringar

Kapitalkravet för motpartsrisk på typ 2-exponeringar ska motsvara den minskning i primärkapitalet som skulle bli följden av en omedelbar minskning av värdet av typ 2-exponeringar med följande belopp:

90 % LGDreceivables>3months + 100 % LGDdefaulted/forborne +

där

(a)LGDreceivables>3months betecknar de totala förlusterna vid fallissemang för alla fordringar från mellanhänder som har varit förfallna till betalning i över tre månader,

(b)LGDdefaulted/forborne betecknar den totala förlusten vid fallissemang för alla obeståndslån och lån med anstånd,

(c)summan avser alla typ 2-exponeringar utom fordringar på förmedlare som har varit förfallna till betalning i över tre månader och utom obeståndslån och lån med anstånd,

(d)LGDi betecknar förlusten vid fallissemang för typ 2-exponeringen i.”

(70)Artikel 210 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 3a:

”3a.    En riskreduceringsteknik ska endast anses inte medföra någon betydande basrisk om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att båda följande villkor är uppfyllda:

(a)Den exponering som omfattas av riskreduceringstekniken är till sin natur tillräckligt likartad företagets riskexponering.

(b)Värdeförändringarna för den exponering som omfattas av riskreduceringstekniken återspeglar nära värdeförändringarna för företagets riskexponering enligt en omfattande uppsättning relevanta riskscenarier, inbegripet scenarier som är förenliga med den konfidensnivå som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG.”

(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 6:

6.    Företaget kan visa att risköverföringen är effektiv och att varje minskning av solvenskapitalkravet eller ökning av det tillgängliga primärkapitalet till följd av risköverföringsarrangemangen står i proportion till den faktiska förändringen av de risker som företaget är exponerat för.

Solvenskapitalkravet och det tillgängliga primärkapitalet ska återspegla den ekonomiska substansen i de avtalsmässiga arrangemang som reglerar riskreduceringsteknikerna. Vid beräkningen av det primära solvenskapitalkravet ska försäkrings- eller återförsäkringsföretag endast beakta riskreduceringsteknikerna som avses i artikel 101.5 i direktiv 2009/138/EG om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget kan visa att samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)De avtalsmässiga arrangemang som reglerar riskreduceringstekniken leder till en effektiv risköverföring.

(b)Minskningen av solvenskapitalkravet står i proportion till omfattningen av den risköverföring som följer av de avtalsmässiga arrangemangen.

(c)Solvenskapitalkravet återspeglar på ett lämpligt sätt alla risker som uppstår till följd av risköverföringsprocessen.”

(71)Artikel 211 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.    Om försäkrings- eller återförsäkringsföretagen överför teckningsrisker med hjälp av återförsäkringsavtal eller specialföretag för att de ska kunna beakta riskreduceringstekniken i det primära solvenskapitalkravet ska de kvalitativa kriterier som anges i artiklarna 209 och 210 och de som anges i punkterna 2–7 uppfyllas.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a.    Om försäkrings- eller återförsäkringsföretag överför teckningsrisker till ett system som bygger på återförsäkring som utförs eller till fullo garanteras av en medlemsstats regering som, av skäl som är av betydande allmänt intresse, uppträder som återförsäkringsgivare i sista hand, ska systemet betraktas som en återförsäkringsmotpart i den mening som avses i punkt 2 i denna artikel.”

(c)Följande punkt ska läggas till som punkt 7:

”7.    Vid tillämpningen av artikel 86 och artikel 210.3 ska företagen anse att basrisken till följd av en valutaobalans är betydande om den exponering som täcks av återförsäkringsavtalen eller specialföretagen är denominerad i en annan valuta än företagets riskexponering, såvida inte de berörda valutorna är knutna till varandra inom en tillräckligt snäv korridor eller den fasta växelkursen anges i återförsäkringsavtalet.”

(72)I artikel 212 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.    Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag överför risk, inbegripet överföringar genom förvärv eller emission av finansiella instrument, ska de kvalitativa kriterier som anges i punkterna 2–5 vara uppfyllda, utöver de kvalitativa kriterier som anges i artiklarna 209 och 210, för att riskreduceringstekniken ska få beaktas i det primära solvenskapitalkravet, i andra fall än de fall som avses i artikel 211.1.”

(73)Följande artikel ska införas som artikel 212a:

”Artikel 212a
Instrument för villkorat kapital och konvertibla obligationsinstrument

Följande avtalsmässiga arrangemang ska aldrig anses uppfylla kraven på effektiv risköverföring enligt artikel 210:

(a)Avtalsmässiga arrangemang som ingåtts mellan ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och en annan motpart, enligt vilka den motparten vid inträffandet av på förhand fastställda specifika händelser är skyldig att köpa nya aktier eller efterställda skulder som emitterats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget i enlighet med en på förhand fastställd prissättningsmekanism.

(b)Avtalsmässiga arrangemang som ingåtts mellan ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och en annan motpart, enligt vilka den motparten vid inträffandet av på förhand fastställda specifika händelser är skyldig att förvärva skuldinstrument som emitterats av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och som senare kan konverteras till nya aktier i detta företag, i enlighet med en på förhand fastställd prissättningsmekanism.”

(74)Artikel 215 ska ändras på följande sätt:

(a)Inledningen ska ersättas med följande:

”Med förbehåll för artikel 215a.1 ska garantier vid beräkningen av det grundläggande solvenskapitalkravet endast registreras om det uttryckligen anges i detta kapitel, och om följande kriterier är uppfyllda, utöver de kvalitativa kriterier som fastställs i artiklarna 209 och 210:”

(b)Led b ska ersättas med följande:

”b)    Kreditriskskyddets omfattning ska vara klart angiven och obestridlig.”

(c)I led c ska led i ersättas med följande:

”i)    skulle göra det möjligt för utfärdaren av skyddet att ensidigt upphäva eller ändra skyddet,”

(d)Följande stycken ska läggas till:

”När det gäller en garanti som täcker bostadslån ska kraven i första stycket led c iii och led d endast uppfyllas inom 24 månader.

Vid tillämpningen av första stycket led c ska en klausul i garantikontraktet som föreskriver att bristfällig due diligence eller bedrägeri från kreditinstitutets sida upphäver eller minskar omfattningen av det kreditriskskydd som garantigivaren erbjuder inte göra att garantin inte uppfyller kraven i första stycket led c.

Vid tillämpningen av första stycket led c får garantigivaren göra en engångsbetalning av alla belopp inom ramen för fordran eller får överta gäldenärens framtida betalningsförpliktelser som omfattas av kreditriskskyddsavtalet.

Vid tillämpningen av första stycket ska ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kunna visa att det har system för att hantera potentiell riskkoncentration som uppstår till följd av dess användning av garantier. Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag ska på ett för tillsynsmyndigheten tillfredsställande sätt kunna visa hur dess strategi för användning av garantier samverkar med dess hantering av den övergripande riskprofilen.”

(75)Följande artikel ska införas som artikel 215a:

”Artikel 215a
Motgarantier från stater och andra offentliga organ

1.    Försäkrings- och återförsäkringsföretagen får behandla de exponeringar som avses i punkt 2 som om de vore skyddade genom en garanti som tillhandahållits av de enheter som anges i nämnda punkt, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Motgarantin täcker fordrans alla kreditriskelement.

(b)Både den ursprungliga garantin och motgarantin uppfyller de krav på garantier som anges i artikel 215, med undantag för att motgarantin inte behöver vara direkt.

(c)Skyddet är stabilt och det finns inga tidigare belägg för att motgarantins täckning skulle vara mindre än den täckning som ges genom en direkt garanti från enheten i fråga.

2.     Den behandling som anges i punkt 1 ska tillämpas på exponeringar som skyddas av en garanti som motgaranterats av någon av de motparter som avses i artikel 180.2 första stycket.”

(76)Artiklarna 216 och 217 ska ersättas med följande:

”Artikel 216
Beräkning av solvenskapitalkravet för separata fonder

1.    När det gäller separata fonder som fastställts i enlighet med artikel 81.1 ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen justera beräkningen av solvenskapitalkravet enligt den metod som anges i artikel 217.

2.    Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har fått tillsynsmyndighetens godkännande för att tillämpa artikel 304 i direktiv 2009/138/EG före den 29 januari 2027 på en separat fond ska dock inte justera beräkningen i enlighet med artikel 217 i denna förordning, utan basera beräkningen på antagandet om fullständig diversifiering mellan tillgångar och skulder i de separata fonderna och resten av företaget.

Artikel 217
Metod för beräkning av solvenskapitalkravet för separata fonder

1.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna ett teoretiskt solvenskapitalkrav för varje separat fond och för övriga delar av företaget, som om dessa separata fonder och övriga delar av företaget var skilda företag.

2.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska beräkna sitt solvenskapitalkrav som summan av de teoretiska solvenskapitalkraven för var och en av de separata fonderna och för övriga delar av företaget.

3.    Om beräkningen av kapitalkravet för en riskmodul eller undergrupp i det primära solvenskapitalkravet är baserad på effekten av ett scenario på försäkrings- eller återförsäkringsföretagets primärkapital ska konsekvenserna av scenariot på primärkapitalet på den separata fonden och övriga delar av företaget beräknas.

4.    Primärkapitalet på nivån för den separata fonden ska vara de primärkapitalposter som uppfyller definitionen av primärkapital som anges i artikel 88 i direktiv 2009/138/EG.

5.    Om det förekommer arrangemang för rätt till andel i överskott i den separata fonden ska försäkrings- och återförsäkringsföretaget tillämpa följande metod för att justera solvenskapitalkravet:

(a)Om den beräkning som avses i punkt 3 skulle leda till en ökning av primärkapitalet på nivån för den separata fonden ska den beräknade förändringen i det primärkapitalet justeras för att ta hänsyn till förekomsten av arrangemang för rätt till andel i överskott i den separata fonden, i vilket fall justeringen av förändringen av primärkapitalet i den separata fonden ska motsvara det belopp med vilket de försäkringstekniska avsättningarna skulle öka på grund av den förväntade framtida utdelningen till försäkringstagare eller förmånstagare i den separata fonden.

(b)Om den beräkning som avses i punkt 3 leder till en minskning av primärkapitalet på nivån för den separata fonden ska den beräknade förändringen i detta primärkapital för beräkningen av det primära solvenskapitalkravet som avses i artikel 206.2 justeras för att återspegla minskningen i framtida diskretionära förmåner som utbetalas till försäkringstagare eller förmånstagare till den separata fonden, men en sådan justering får inte överstiga beloppet för framtida diskretionära förmåner inom den separata fonden.

6.    Utan hinder av punkt 1 ska det teoretiska solvenskapitalkravet för varje separat fond beräknas enligt den scenariebaserade beräkningsmetod enligt vilken primärkapitalet för företaget i dess helhet påverkas som mest negativt.

7.    Vid fastställandet av det scenario där primärkapitalet påverkas som mest negativt för företaget som helhet ska företaget först beräkna summan av resultaten av effekterna av de olika scenarierna för primärkapitalet på nivån för varje separat fond i enlighet med punkterna 3 och 5. Beloppen för varje separat fond ska läggas samman med resultatet av effekterna av scenarierna för primärkapitalet i den återstående delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

8.    Det teoretiska solvenskapitalkravet för varje separat fond ska fastställas genom att kapitalkraven för varje undergrupp och riskmodul i det primära solvenskapitalkravet summeras.

9.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska anta att det inte finns någon riskdiversifiering mellan de separata fonderna och den återstående delen av försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.”

(77)I artikel 231 ska följande punkt 4 läggas till:

”4.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska införa interna förfaranden för att undvika överdriven tillit till data från tidigare händelser i fråga om klimatförändringsrelaterade trender, inbegripet, när så är lämpligt, genom att använda klimatscenarier.”

(78)I artikel 234 ska led b ii ersättas med följande:

”ii)    Eventuella diversifieringsrestriktioner som uppstår på grund av en separat fond.”

(79)Artikel 235 ska ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Riskreduceringstekniker och andra tekniker för att minska solvenskapitalkravet”

(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4.    Användning av de arrangemang som avses i artikel 212a får aldrig erkännas som riskreduceringstekniker. Den får aldrig leda till en minskning av solvenskapitalkraven.”

(80)I artikel 258.6 ska följande stycke läggas till:

”Den utvärdering som avses i första stycket ska omfatta en bedömning av huruvida sammansättningen är adekvat, inbegripet när det gäller jämställdhet och mångfald, effektivitet och intern styrning av förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet. Utvärderingen ska också stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i företagets verksamhet.”

(81)Artikel 260 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a.    Den förväntade vinsten i framtida avgifter för förvaltning och administration av fonder för indexreglerade avtal och fondförsäkringsavtal ska beräknas som skillnaden mellan de försäkringstekniska avsättningarna utan en riskmarginal i enlighet artikel 77 i direktiv 2009/138/EG och de försäkringstekniska avsättningarna utan riskmarginal, under antagandet att de framtida avgifter för förvaltning och hantering av fonder som förväntas bli inbetalda i framtiden uteblir av någon annan anledning än att den försäkrade händelsen har inträffat, oberoende av försäkringstagarens avtalsmässiga rätt att säga upp försäkringen.”

(b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.    Förlustbringande försäkringar ska avräknas mot vinster inom en homogen riskgrupp. Förlustbringande homogena riskgrupper ska också avräknas mot vinstbringande homogena riskgrupper.”

(82)I artikel 271 ska punkt 2 utgå.

(83)Artikel 275 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Följande led ska införas som led ea:

”ea)    Den rörliga ersättningen, inbegripet den uppskjutna delen, ska betalas ut eller intjänas endast om den är hållbar med hänsyn till företagets finansiella ställning som helhet och motiverad på grundval av företagets, affärsenhetens och den berörda personens resultat.” 

ii)Följande stycken ska läggas till:

”För tillämpningen av punkt c får ersättning som ska betalas enligt uppskovsregler inte intjänas snabbare än proportionellt.

Vid tillämpningen av första stycket led ea ska, utan att det påverkar tillämpningen av de allmänna principerna i nationell avtalsrätt och arbetsrätt, den totala rörliga ersättningen i allmänhet avsevärt minskas när företagets finansiella resultat är svagt eller negativt, med beaktande av både nuvarande ersättning och minskningar av utbetalningarna av belopp som tidigare intjänats, inbegripet genom malus- och återkravsförfaranden.

Upp till 100 % av den totala rörliga ersättningen ska omfattas av malus- och återkravsförfaranden. Företagen ska fastställa särskilda kriterier för tillämpningen av malus och återkrav. Kriterierna ska omfatta situationer där den anställda

i)deltog i eller var ansvarig för ett handlande som ledde till betydande förluster för företaget,

ii)inte längre anses uppfylla rimliga lämplighetskrav.”

(b)Följande punkter 2a och 2b ska införas:

”2a.    Uppskjutandet av en väsentlig del av den rörliga ersättningskomponenten som anges i punkt 2 c ska inte tillämpas om den årliga rörliga ersättningen till en medlem av förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet, en person som leder företaget eller har andra centrala funktioner, eller en person som tillhör andra personalgrupper vars yrkesverksamhet har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil, inte överstiger 50 000 euro och inte utgör mer än en tredjedel av den anställdas totala årliga ersättning.

2b.    Genom undantag från punkt 2a får en tillsynsmyndighet besluta att anställda som har rätt till en årlig rörlig ersättning som understiger det tröskelvärde som anges i den punkten inte ska omfattas av det undantag som anges där på grund av nationella marknadsegenskaper vad gäller ersättningspraxis, på grund av den typ av ansvarsområden och arbetsuppgifter som dessa personer har eller på grund av företagets specifika riskprofil.”

(84)Följande artikel ska införas som artikel 275b:

”Artikel 275b
Transparens i fråga om investeringar och kapitalförvaltning

Med beaktande av informationen från den regelbundna tillsynsrapportering som avses i artikel 304 ska Eiopa regelbundet rapportera kvantitativ och kvalitativ information till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet om

(a)den aggregerade fördelningen av investeringar, uppdelade efter sektor och geografiskt område,

(b)utdelningar till aktieägare, inbegripet återköp av aktier, annan rörlig ersättning till ledamöter i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet, personer som utför centrala funktioner eller den verkställande ledningen.”

(85)I artikel 278 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.    När det gäller matchningsjustering och utnyttjande av övergångsregler samt volatilitetsjustering kan tillsynsmyndigheterna, om de har tillåtit ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag att använda en av dessa justeringar eller övergångsregler, införa ett kapitaltillägg enligt artikel 37.1 d i direktiv 2009/138/EG endast i de fall avvikelser från de antaganden som ligger till grund för justeringarna eller övergångsreglerna är av tillfällig natur och inte motiverar ett återkallande av tillsynsmyndigheternas godkännande för användning av justeringen eller övergångsregeln.”

(86)Artiklarna 290–294 ska ersättas med följande:

”Artikel 290
Struktur

1.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska följa strukturen i avsnitt A i bilaga XX och offentliggöra den information som avses i artiklarna 292–298 i denna förordning.

2.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla beskrivande information i kvantitativa och kvalitativa termer som, när så är lämpligt, kompletteras med kvantitativa blanketter för den del som riktar sig till yrkesverksamma på marknaden.

3.    Om information av minst samma omfattning och detaljnivå tillhandahålls för rapporteringsperioden i andra offentliga rapporter, får företaget tillhandahålla den erforderliga informationen i den del som riktar sig till yrkesverksamma på marknaden genom att inkludera en internetlänk till den relevanta delen av de offentliga rapporterna. När internetlänkar används ska försäkrings- och återförsäkringsföretag särskilt ange relevanta avsnitt och sidor. De ska se till att sådana länkar förblir giltiga under minst fem år efter offentliggörandet.

Artikel 291
Materialitet

Vid tillämpningen av detta kapitel ska de uppgifter eller de ändringar av uppgifter som ska redovisas i rapporten om solvens och finansiell ställning betraktas som materiella om utelämnande eller felaktig framställning skulle kunna påverka den avsedda användarens beslutsprocess eller bedömning, inbegripet tillsynsmyndigheterna.

Artikel 292
Information riktad till försäkringstagare och förmånstagare

1.    Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till försäkringstagare och förmånstagare ska inledas med en uppgift om att försäkringstagare och förmånstagare har rätt att begära en version av den delen på det officiella språket i den medlemsstat där de är bosatta, förutsatt att försäkrings- eller återförsäkringsföretaget bedriver verksamhet i den medlemsstaten genom etableringsrätt eller frihet att tillhandahålla tjänster. Om versioner på andra språk finns tillgängliga online ska försäkrings- eller återförsäkringsföretaget också tillhandahålla internetlänkar till varje version i början av den delen av rapporten om solvens och finansiell ställning.

2.    Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som består av information riktad till försäkringstagare och förmånstagare ska innehålla ett avsnitt om företagets verksamhet och resultat, som ska omfatta följande information:

(a)Företagets namn och juridiska form.

(b)Namn och kontaktuppgifter för den tillsynsmyndighet som ansvarar för den finansiella tillsynen av företaget.

(c)En förteckning över aktieägare med kvalificerade innehav i företaget.

(d)Om försäkringsföretaget tillhör en grupp, gruppens namn, dess juridiska form, gruppens jurisdiktion och, i tillämpliga fall, den tillsynsmyndighet som ansvarar för den finansiella tillsynen av gruppen.

(e) Betydande affärshändelser eller andra betydande händelser som har inträffat under rapporteringsperioden och som har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil.

(f)Tydlig och enkel information om försäkringsföretagets försäkrings- och investeringsresultat på aggregerad nivå under rapporteringsperioden.

3.    Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som består av information riktad till försäkringstagare och förmånstagare ska innehålla ett avsnitt om företagets kapitalförvaltning och riskprofil, som ska omfatta följande information:

(a)En kort definition av solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet.

(b)Solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet, den medräkningsbara kapitalbasen och täckningsgraden både vid utgången av rapporteringsperioden och den föregående rapporteringsperioden.

(c)Uppgifter om bristande efterlevnad av minimikapitalkravet eller solvenskapitalkravet under rapporteringsperioden eller vid tidpunkten för offentliggörandet, varaktigheten för varje bristande efterlevnad, en förklaring av orsaken till och konsekvenserna av denna, eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits och en förklaring av effekterna av sådana korrigerande åtgärder.

(d)En beskrivning av de betydande risker som företaget är utsatt för, inbegripet hållbarhetsrisker, eventuella materiella förändringar av dessa materiella risker under rapporteringsperioden och en beskrivning av de riskreduceringstekniker som tillämpas.

Den beskrivning som avses i första stycket a ska innehålla följande text:

’Två kapitalkrav syftar till att mäta företagets finansiella sundhet: solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet. Solvenskapitalkravet bör ge en kapitalnivå som gör det möjligt för ett företag att absorbera betydande oförutsedda förluster under en tidshorisont på ett år och bör ge försäkringstagarna rimlig säkerhet om att betalningar kommer att göras när de förfaller. Minimikapitalkravet är avsett att ge en miniminivå av säkerhet som företaget alltid ska upprätthålla och under vilken de finansiella resurserna (kapitalbas) inte får falla.

Kapitalkraven måste täckas av kapital (kapitalbas) av tillräcklig kvalitet för att säkerställa att förluster kan täckas både under löpande verksamhet och vid likvidation.’

4.    Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till försäkringstagare och förmånstagare ska innehålla ett avsnitt som omfattar all annan väsentlig information för försäkringstagare. I det avsnittet ska det särskilt anges om företaget offentliggör de planer som avses i artikel 19a eller artikel 29a i direktiv 2013/34/EU och, i tillämpliga fall, innehålla en internetlänk till dessa planer.

5.    Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till försäkringstagare och förmånstagare får inte vara längre än fem sidor.

Efterlevnaden av första stycket får inte leda till att den relevanta information som avses i punkterna 1–4 utelämnas eller förkortas.

Artikel 293
Information riktad till yrkesverksamma på marknaden: verksamhet och resultat

1.    Den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som riktar sig till yrkesverksamma på marknaden ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhet:

(a)Företagets namn och juridiska form och, om sådan finns, den specifika identifieringskod för juridiska personer som avses i artikel 7.3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859*.

(b)Namn och kontaktuppgifter för den tillsynsmyndighet som ansvarar för den finansiella tillsynen av företaget och, i tillämpliga fall, namn och kontaktuppgifter för den grupptillsynsmyndighet som ansvarar för den grupp som företaget tillhör.

(c)Namn och kontaktuppgifter för företagets externa revisor och omfattningen av den revision som avses i artikel 51a i direktiv 2009/138/EG.

(d)En beskrivning av ägarna med kvalificerade innehav i företaget, inklusive deras namn.

(e)Om företaget ingår i en grupp, uppgifter om företagets ställning inom gruppens rättsliga struktur, inklusive ett fullständigt organisationsschema och, när så är lämpligt, ett förenklat organisationsschema för gruppen.

(f)Företagets väsentliga klasser och viktiga geografiska områden där det bedriver verksamhet.

(g)Betydande affärshändelser eller andra händelser som har inträffat under rapporteringsperioden, som har haft en väsentlig inverkan på företaget.

2.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets försäkringsresultat på en aggregerad nivå under rapporteringsperioden, tillsammans med en jämförelse av information som redovisades för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som framgår av företagets finansiella redovisning.

3.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om utvecklingen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar under rapporteringsperioden tillsammans med en jämförelse av informationen med det som redovisades för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som framgår av det företagets finansiella redovisning:

(a)Information om inkomster och utgifter som uppkommit till följd av investeringarna och, om det är nödvändigt för en korrekt förståelse av inkomster och utgifter, dessa inkomsters och utgifters olika komponenter.

(b)Information om arten och storleken av eventuella vinster och förluster som redovisas direkt i eget kapital.

(c)Information om arten och storleken av eventuella investeringar i värdepapperisering.

4.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska beskriva arten och storleken av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets övriga materiella inkomster och utgifter som uppkommit under rapporteringsperioden tillsammans med en jämförelse av den information som redovisades för den föregående rapporteringsperioden, enligt vad som framgår av det företagets finansiella redovisning.

5.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska i ett separat avsnitt innehålla övrig materiell information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhet och resultat.

Artikel 294
Information riktad till yrkesverksamma på marknaden: företagsstyrningssystem

1.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets företagsstyrningssystem:

(a)En beskrivning av strukturen för företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, dess huvudsakliga roller och ansvarsområden och ansvarsfördelningen inom dessa organ, särskilt om det finns relevanta kommittéer inom dem, samt en beskrivning av de viktigaste rollerna och ansvarsområdena för centrala funktioner eller, om en rapport om solvens och finansiell ställning redan har lämnats in, eventuella materiella förändringar i företagsstyrningssystemet jämfört med föregående rapporteringsperiod.

(b)Information om styrdokumentet för ersättning och praxis rörande förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan och, om inte annat anges, anställda, inbegripet

i)principerna för styrdokumentet för ersättning, med en förklaring av åtminstone den relativa betydelsen av de fasta och rörliga delarna av ersättningen och uppskjutandet av den rörliga delen samt hur styrdokumentet är förenligt med integreringen av hållbarhetsrisker,

ii)information om individuella och kollektiva kriterier som ligger till grund för eventuella rättigheter till aktieoptioner, aktier eller rörliga ersättningsdelar,

iii)en beskrivning av huvuddragen i systemen för tilläggspensioner eller förtidspensioner för ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och personer som ansvarar för andra centrala funktioner.

(c)Information om materiella transaktioner under rapporteringsperioden med aktieägare, med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget och ledamöter av förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet.

2.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska identifiera alla kritiska eller viktiga operativa funktioner eller verksamheter som har lagts ut på entreprenad och ska innehålla namnen på de tjänsteleverantörer till vilka kritiska eller viktiga operativa funktioner eller verksamheter har lagts ut på entreprenad samt den jurisdiktion där tjänsteleverantörerna för sådana funktioner eller verksamheter är belägna.

3.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska i ett separat avsnitt innehålla övrig materiell information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets företagsstyrningssystem.

__________________________________________________________

*    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj).”

(87)Artikel 295 ska utgå.

(88)Artiklarna 296 och 297 ska ersättas med följande:

”Artikel 296
Information riktad till yrkesverksamma på marknaden: värdering för solvensändamål

1.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om värderingen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets tillgångar för solvensändamål:

(a)Separat för varje materiell kategori av tillgångar, i enlighet med klassificeringen i solvensbalansräkningen, värdet av tillgångarna samt en beskrivning av regler, metoder och huvudsakliga antaganden som använts för värdering för solvensändamål, inbegripet, i förekommande fall, beaktande av hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer i värderingsmetoderna.

(b)För materiella kategorier av tillgångar, en förklaring till eventuella materiella skillnader mellan de grunder, metoder och centrala antaganden som företaget använder vid värdering för solvensändamål och de som används för värderingen i finansiell redovisning.

2.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information avseende värderingen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets försäkringstekniska avsättningar för solvensändamål:

(a)Separat för varje materiell klass, värdet av försäkringstekniska avsättningar, inklusive summan av bästa skattningen och riskmarginalen samt en beskrivning av regler, metoder och huvudsakliga antagandena för värderingen för solvensändamål, inbegripet, i förekommande fall, beaktande av hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer i värderingsmetoderna.

(b)En beskrivning av den grad av osäkerhet som är kopplad till värdet av de försäkringstekniska avsättningarna.

(c)För materiella klasser, en förklaring till materiella skillnader mellan de regler, metoder och huvudsakliga antaganden som det företaget använder för värdering för solvensändamål och de som används för deras värdering i finansiell redovisning.

(d)En redogörelse för huruvida den infasningsmekanism för extrapolering som fastställs i artikel 77a.2 i direktiv 2009/138/EG används, och en kvantifiering av effekterna av att infasningsmekanismen inte tillämpas.

(e)Om den matchningsjustering som avses i artikel 77b i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en beskrivning av matchningsjusteringen och av den portfölj av förpliktelser och tilldelade tillgångar som matchningsjusteringen tillämpas på, samt en kvantifiering av effekten av en förändring till noll av volatilitetsjusteringen på de försäkringstekniska avsättningarnas storlek.

(f)En redogörelse för huruvida företaget använder den volatilitetsjustering som avses i artikel 77d i direktiv 2009/138/EG, en beskrivning per valuta av den volatilitetsjustering som används och beloppet för den bästa skattning som den tillämpas på, samt en kvantifiering av effekten av en förändring till noll av volatilitetsjusteringen på de försäkringstekniska avsättningarnas storlek.

(g)En redogörelse för huruvida de övergångsbestämmelser för riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 308c i direktiv 2009/138/EG tillämpas, skälen för att tillämpa dessa övergångsbestämmelser, en kvantifiering av effekten av att inte tillämpa dessa övergångsbestämmelser på de försäkringstekniska avsättningarnas storlek, och utsikterna att minska beroendet av övergångsbestämmelserna före övergångsperiodens slut.

(h)En redogörelse för huruvida den övergångsåtgärd för avdrag som avses i artikel 308d i direktiv 2009/138/EG tillämpas, skälen för att tillämpa denna övergångsåtgärd, en kvantifiering av effekterna av att inte tillämpa övergångsåtgärden på de försäkringstekniska avsättningarnas storlek och utsikterna att minska beroendet av övergångsåtgärden före övergångsperiodens slut.

(i)En beskrivning av följande:

i)Återkrav enligt återförsäkringsavtal och, separat, från specialföretag.

ii)Materiella förändringar i de antaganden som görs vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna jämfört med föregående rapporteringsperiod.

3.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om värderingen av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets övriga skulder för solvensändamål:

(a)Separat för varje materiell kategori av övriga skulder, värdet av övriga skulder samt en beskrivning av regler, metoder och huvudsakliga antaganden som använts för värdering för solvensändamål.

(b)För varje materiell kategori av övriga skulder, en förklaring till materiella skillnader mellan de värderingsregler, metoder och huvudsakliga antaganden som det företaget använder för värdering för solvensändamål och de som används för deras värdering i finansiell redovisning.

4.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla information för de områden som anges i artikel 263 för att uppfylla de krav på offentliggörande för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget som anges i punkterna 1 och 3 i denna artikel.

5.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska i ett separat avsnitt innehålla övrig materiell information om värdering av tillgångar och skulder för solvensändamål.

Artikel 297
Information riktad till yrkesverksamma på marknaden: kapitalförvaltning och riskprofil

1.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kapitalbas:

(a)Information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets mål för förvaltningen av kapitalbasen, inklusive information om den tidshorisont som tillämpas för affärsplanering och förklaringar till eventuella materiella förändringar av dessa mål under rapporteringsperioden.

(b)Det belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka solvenskapitalkravet, klassificerat efter nivåer, vid utgången av rapporteringsperioden och vid utgången av föregående rapporteringsperiod, inbegripet en analys av de materiella förändringarna i varje nivå under rapporteringsperioden.

(c)Det belopp av primärkapitalet som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet, klassificerat efter nivåer.

(d)Om den infasningsmekanism för extrapolering som avses i artikel 77a.2 i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekterna av inte tillämpa infasningsmekanismen på

i)primärkapitalet,

ii)de belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

(e)Om den matchningsjustering som avses i artikel 77b i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekterna av en förändring till noll av matchningsjusteringen på

i)primärkapitalet,

ii)de belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

(f)Om företaget använder den volatilitetsjustering som avses i artikel 77d i direktiv 2009/138/EG, en kvantifiering av effekterna av en förändring till noll av volatilitetsjusteringen på

i)primärkapitalet,

ii)de belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

(g)Om de övergångsbestämmelser för riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 308c i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekterna av att inte tillämpa övergångsbestämmelserna på

i)primärkapitalet,

ii)de belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

(h)Om den övergångsåtgärd för avdrag som avses i artikel 308d i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekterna av att inte tillämpa övergångsåtgärden på

i)primärkapitalet,

ii)de belopp av kapitalbasen som får medräknas för att täcka minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

(i)En kvantifiering av den samlade effekten på företagets finansiella ställning av att inte tillämpa de övergångsåtgärder som fastställs i artikel 77a.2, artiklarna 308c och 308d och, i förekommande fall, artikel 111.1 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

(j)En analys av betydande förändringar i kapitalbasen under rapporteringsperioden, inbegripet

i)värdet av kapitalbasposter som emitterats under året,

ii)i vilken utsträckning en emission enligt led i har använts för att finansiera inlösen,

iii)värdet av instrument som lösts in under året,

iv)förändringar avseende de viktigaste delarna av avstämningsreserven.

(k)En kvantitativ och kvalitativ förklaring till materiella skillnader mellan kapitalbasen enligt företagets finansiella redovisning och överskottet av tillgångar mot skulder som beräknats för solvensändamål.

(l)För varje väsentlig post i tilläggskapitalet,

i) en beskrivning av den berörda posten,

ii)beloppet för tilläggskapitalposten,

iii)om en metod för att fastställa beloppet för tilläggskapitalposten har godkänts,

(1)metoden,

(2)arten av och namnen på motparten eller gruppen av motparter för de poster som avses i artikel 89.1 a, b och c i direktiv 2009/138/EG.

(m)En beskrivning av alla poster som dras från kapitalbasen och en kort beskrivning av eventuella betydande begränsningar som påverkar tillgången till och överförbarheten av kapitalbasmedel inom företaget.

Vid tillämpningen av första stycket punkt 1 ska namnen på motparterna inte lämnas ut om ett sådant offentliggörande inte är juridiskt möjligt eller praktiskt genomförbart, eller om de aktuella motparterna inte är väsentliga.

2.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav:

(a)Beloppen för företagets solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav samt den medräkningsbara kapitalbasen och täckningsgraden för både solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet vid utgången av rapporteringsperioden, i tillämpliga fall åtföljda av en redogörelse för att det slutliga beloppet för solvenskapitalkravet fortfarande är föremål för tillsynsmyndighetens bedömning.

(b)I fråga om riskkänslighet, en beskrivning av de metoder som tillämpats, de antaganden som gjorts och resultatet av känslighetsanalysen för materiella risker och händelser.

(c)Om den infasningsmekanism för extrapolering som fastställs i artikel 77a.2 i direktiv 2009/139/EG tillämpas, en kvantifiering av effekterna av att inte tillämpa denna infasningsmekanism på solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet.

(d)Om den matchningsjustering som avses i artikel 77b i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekterna av en förändring till noll av denna matchningsjustering på solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet.

(e)Om den volatilitetsjustering som avses i artikel 77d i direktiv 2009/138/EG används, en kvantifiering av effekten av en förändring till noll av denna volatilitetsjustering på solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet.

(f)Om de övergångsbestämmelser för riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 308c i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekten av att inte tillämpa dessa övergångsbestämmelser på solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet.

(g)Om den övergångsåtgärd för avdrag som avses i artikel 308d i direktiv 2009/138/EG tillämpas, en kvantifiering av effekten av att inte tillämpa denna övergångsåtgärd på solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet.

(h)Beloppet för företagets solvenskapitalkrav uppdelat efter riskmoduler om det företaget tillämpar standardformeln och efter riskkategorier om företaget tillämpar en intern modell, samt en kvalitativ beskrivning av de materiella risker som omfattas av beräkningen av solvenskapitalkravet.

(i)Information om huruvida företaget använder förenklade beräkningar, och för vilka riskmoduler och undergrupper i standardformeln.

(j)Information om huruvida och för vilka parametrar i standardformeln det företaget använder företagsspecifika parametrar enligt artikel 104.7 i direktiv 2009/138/EG.

(k)Information om indata som företaget använt för att beräkna minimikapitalkravet.

(l)Alla materiella förändringar av solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet under rapporteringsperioden och skälen för en sådan förändring.

3.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om det alternativ som anges i artikel 304 i direktiv 2009/138/EG:

(a)En redogörelse som anger att företaget använder undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk som anges i den artikeln för beräkningen av sitt solvenskapitalkrav, efter godkännande från tillsynsmyndigheten.

(b)Beloppet för kapitalkravet för undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk som härrör från sådan användning.

Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om tillämpningen av artikel 105a i direktiv 2009/138/EG:

(a)En redogörelse för huruvida försäkrings- och återförsäkringsföretaget tillämpar den tillsynsbehandling som anges i artikel 105a i det direktivet för beräkningen av sitt kapitalkrav enligt Solvens II och, i tillämpliga fall, beloppet för aktieinvesteringar som klassificeras som långfristiga aktieinvesteringar och andelen av sådana investeringar i aktieportföljen.

(b)Information om eventuella fall av bristande efterlevnad av villkoren i artikel 105a.1 andra stycket i det direktivet under det räkenskapsår som rapporten avser, inbegripet

i)information om vilka villkor som inte är eller inte var uppfyllda och skälen till bristande efterlevnad,

ii)varaktigheten för bristande efterlevnad,

iii)uppgift om huruvida försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har återställt efterlevnaden.

Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är skyldigt att upphöra med att klassificera aktieinvesteringar som långfristiga aktieinvesteringar i enlighet med artikel 105a.3 fjärde stycket i det direktivet ska offentliggöra denna information och den återstående varaktigheten för förbudet att tillämpa den riskfaktor som avses i artikel 105a.4 i direktiv 2009/138/EG.

4.    Om en intern modell används för att beräkna solvenskapitalkravet ska rapporten om solvens och finansiell ställning också innehålla följande information:

(a)En beskrivning av de olika ändamål för vilka företaget använder sin interna modell.

(b)En beskrivning av omfattningen av den interna modellen i termer av affärsenheter och riskkategorier.

(c)Om en partiell intern modell används, en beskrivning av den metod som har använts för att integrera en partiell intern modell i standardformeln inklusive i förekommande fall en beskrivning av alternativa tekniker som används.

(d)En beskrivning av de metoder som används i den interna modellen för beräkningen av den prognostiserade sannolikhetsfördelningen och solvenskapitalkravet.

(e)En förklaring, per riskmodul, av de viktigaste skillnaderna i metoder och underliggande antaganden som används i standardformeln och i den interna modellen.

(f)Det riskmått och den tidsperiod som används i den interna modellen, och om de inte är identiska med dem som anges i artikel 101.3 i direktiv 2009/138/EG, en förklaring till varför solvenskapitalkravet som beräknas med hjälp av den interna modellen ger försäkringstagarna och förmånstagarna en skyddsnivå likvärdig den som anges i artikel 101 i det direktivet.

(g)En redogörelse för huruvida en dynamisk volatilitetsjustering används i den interna modellen.

5.    För riskkoncentration och likviditetsrisk ska rapporten om solvens och finansiell ställning innehålla följande:

(a)En beskrivning av de materiella riskkoncentrationer som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget är exponerat för.

(b)Det totala beloppet av den förväntade vinsten som ingår i framtida premier, beräknat i enlighet med artikel 260.2.

(c)Det totala beloppet av den förväntade vinsten som ingår i framtida avgifter för förvaltning och administration av fonder, beräknat i enlighet med artikel 260.2a.

6.    För riskreducering ska rapporten om solvens och finansiell ställning beskriva de tekniker som används för att minska riskerna.

7.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska omfatta både kvantitativ information avseende rapporteringsperioden och information om riskexponeringen från poster utanför balansräkningen och överföring av risker till specialföretag.

8.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska beskriva hur företaget har fastställt sina totala solvensbehov med hänsyn till sin riskprofil och hur dess kapitalförvaltning och riskhanteringssystem samverkar.

9.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla följande information om bristande överensstämmelse med försäkrings- eller återförsäkringsföretagets minimikapitalkrav eller betydande brister i efterlevnaden av dess solvenskapitalkrav.

(a)När det gäller bristande överensstämmelse med det företagets minimikapitalkrav,

i)perioden och det maximala beloppet för varje bristande efterlevnad under rapporteringsperioden,

ii)en förklaring av orsaken till och konsekvenserna av den bristande efterlevnaden,

iii) eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 51.1b d vi i direktiv 2009/138/EG,

iv) en förklaring av effekterna av de korrigerande åtgärder som avses i led iii.

(b)Om den bristande efterlevnaden av företagets minimikapitalkrav inte har åtgärdats, beloppet för och konsekvenserna av den bristande efterlevnaden vid rapporteringsdagen.

(c)När det gäller bristande efterlevnad av företagets solvenskapitalkrav under rapporteringsperioden,

i)perioden och det maximala beloppet för varje betydande bristande efterlevnad,

ii)en förklaring av orsaken till och konsekvenserna av den bristande efterlevnaden samt eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits, i enlighet med artikel 51.1b d vi i direktiv 2009/138/EG,

iii)en förklaring av effekterna av de korrigerande åtgärder som avses i led ii.

(d)Om den bristande efterlevnaden av företagets solvenskapitalkrav inte har åtgärdats, beloppet för och konsekvenserna av den bristande efterlevnaden vid rapporteringsdagen.

10.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska i ett separat avsnitt innehålla övrig väsentlig information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskprofil och kapitalförvaltning.”

(89)Följande artikel ska införas som artikel 297a:

”Artikel 297a
Information riktad till yrkesverksamma på marknaden: hållbarhetsrelaterad information

1.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska innehålla de delar av planerna som ska offentliggöras i enlighet med artikel 44 i direktiv 2009/138/EG, inbegripet relevanta kvantifierbara mål.

2.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska ange om företaget offentliggör de planer som avses i artikel 19a eller artikel 29a i direktiv 2013/34/EU och, i tillämpliga fall, innehålla en internetlänk till de planerna.

3.    Rapporten om solvens och finansiell ställning ska ange om företaget har någon väsentlig exponering mot klimatförändringsrelaterade risker efter den väsentlighetsbedömning som avses i artikel 45a.1 i direktiv 2009/138/EG och, i förekommande fall, om det har vidtagit några åtgärder för att hantera sådan exponering.

4.    Ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som avser att använda rapporten om solvens och finansiell ställning för att uppfylla de upplysningsskyldigheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088** och förordning (EU) 2020/852, ska offentliggöra den relevanta information som krävs enligt dessa förordningar tillsammans med den information som krävs enligt punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel.

__________________________________________________________

**    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2088/oj ).”

(90)Följande artikel ska införas som artikel 298a:

”Artikel 298a
Språk

1.    Om försäkringsavtalet har ingåtts med en försäkringstagare från en annan medlemsstat inom ramen för etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster, ska den del av rapporten om solvens och finansiell ställning som avses i artikel 51.1a i direktiv 2009/138/EG på begäran av försäkringstagaren tillhandahållas denne på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstaten som försäkringstagaren valt. Om översättningen har gjorts med hjälp av ett maskinöversättningsverktyg ska försäkrings- eller återförsäkringsföretagen informera försäkringstagaren om att den delen av rapporten om solvens och finansiell ställning har maskinöversatts. Försäkrings- och återförsäkringsföretagen ska skicka den översatta delen av rapporten om solvens och finansiell ställning inom tio arbetsdagar från begäran.

2.    Punkt 1 ska inte tillämpas om översättningen till det begärda språket finns tillgänglig online.”

(91)I artikel 299 ska följande rubrik införas:

”Icke-offentliggörande av information”

(92)I artikel 300 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska offentliggöra båda delarna av sin rapport om solvens och finansiell ställning i enlighet med artikel 51.7 i direktiv 2009/138/EG.”

(93)Artikel 301 ska ersättas med följande:

”Artikel 301
Metoder för offentliggörande

1.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag som äger och underhåller en webbplats som rör deras verksamhet ska offentliggöra båda delarna av rapporten om solvens och finansiell ställning på den webbplatsen.

2.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag som inte äger och underhåller en webbplats men som är medlemmar i en branschorganisation som äger och underhåller en webbplats ska, om branschorganisationen tillåter det, offentliggöra båda delarna av rapporten om solvens och finansiell ställning på branschorganisationens webbplats.

3.    Om försäkrings- och återförsäkringsföretag offentliggör båda delarna av sin rapport om solvens och finansiell ställning på en webbplats i enlighet med punkt 1 eller 2, ska båda delarna vara lättillgängliga och förbli tillgängliga på webbplatsen i minst fem år efter det offentliggörandedatum som avses i artikel 300.1.

4.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag som inte offentliggör båda delarna av sin rapport om solvens och finansiell ställning på en webbplats i enlighet med punkterna 1 och 2 ska skicka en elektronisk kopia av dessa delar till alla personer som inom fem år från det offentliggörandedatum som avses i artikel 300.1 begär att få ta del av dessa delar. Försäkrings- och återförsäkringsföretagen ska skicka dessa delar inom tio arbetsdagar från det att begäran ingavs.

5.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska till tillsynsmyndigheterna lämna in båda delarna av sin rapport om solvens och finansiell ställning, samt eventuella uppdaterade versioner av dessa delar, i elektronisk form som möjliggör sökning efter relevant text och relevanta siffror.

6.    Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska till tillsynsmyndigheterna, tillsammans med den information som avses i artikel 304.1 d, lämna den exakta platsen på webbplatsen där båda delarna av rapporten om solvens och finansiell ställning finns eller kommer att finnas tillgängliga. Om denna plats ändras under de följande tre åren ska försäkrings- och återförsäkringsföretagen meddela tillsynsmyndigheterna den uppdaterade platsen.”

(94)I artikel 302 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.    Utan att det påverkar den information som försäkrings- och återförsäkringsföretagen omedelbart ska offentliggöra i enlighet med artikel 54.1 i direktiv 2009/138/EG, ska en uppdaterad version av rapporten om solvens och finansiell ställning betecknas som en uppdaterad version och offentliggöras med uppdateringsdatum så snart som möjligt efter betydande utvecklingar som avses i punkt 1 i denna artikel, i enlighet med artikel 301 i denna förordning, och ersätta den tidigare offentliggjorda versionen.”

(95)Artikel 303 ska utgå.

(96)Artiklarna 304 och 305 ska ersättas med följande:

”Artikel 304
Delar av den regelbundna tillsynsrapporteringen

1.    De uppgifter som tillsynsmyndigheterna kräver att försäkrings- och återförsäkringsföretag ska lämna in med i förväg fastställd periodicitet i enlighet med artikel 35.2 a i i direktiv 2009/138/EG ska innehålla följande:

(a)Båda delarna av den rapport om solvens och finansiell ställning som offentliggjorts av försäkrings- och återförsäkringsföretaget i enlighet med artikel 300 i denna förordning, tillsammans med likvärdig information som offentliggjorts för att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav som rapporten avser, samt uppdaterade versioner av denna rapport som offentliggörs i enlighet med artikel 302 i denna förordning.

(b)Den regelbundna tillsynsrapporten, som innehåller de uppgifter som avses i artiklarna 307–311 i denna förordning. Den ska också innehålla all information som avses i artiklarna 293–297 i denna förordning som tillsynsmyndigheterna har tillåtit försäkrings- och återförsäkringsföretag att inte offentliggöra i sin rapport om solvens och finansiell ställning, i enlighet med artikel 53.1 i direktiv 2009/138/EG. Den regelbundna tillsynsrapporten ska följa strukturen i avsnitt B i bilaga XX.

(c)Tillsynsrapporten om den egna risk- och solvensbedömningen som omfattar resultatet av varje egen risk- och solvensbedömning som genomförs av försäkrings- och återförsäkringsföretaget i enlighet med artikel 45.6 i direktiv 2009/138/EG, när en egen risk- och solvensbedömning genomförs i enlighet med artikel 45.5 i det direktivet.

(d)Årliga och kvartalsvisa kvantitativa blanketter som närmare specificerar och kompletterar information som redovisas i rapporten om solvens och finansiell ställning och i den regelbundna tillsynsrapporten, med beaktande av eventuella begränsningar och undantag som avses i artikel 35a i direktiv 2009/138/EG.

Vid tillämpningen av led d ska företag som är undantagna från krav på kvartalsrapportering i enlighet med artikel 35a.1 i direktiv 2009/138/EG endast lämna in årliga kvantitativa blanketter. De årliga rapporteringsskyldigheterna ska inte omfatta rapportering post för post om företag är undantagna från sådan rapportering enligt artikel 35a.2 i direktiv 2009/138/EG.

2.    Tillämpningsområdet för de kvartalsvisa kvantitativa blanketterna ska vara mer begränsat än för de årliga kvantitativa blanketterna.

3.    Punkt 1 ska inte påverka tillsynsmyndigheternas befogenhet att kräva att försäkrings- och återförsäkringsföretag regelbundet rapporterar annan information som utarbetats i företagen på begäran av förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet eller under deras ansvar.

Artikel 305
Materialitet

Vid tillämpningen av detta kapitel ska de uppgifter eller de ändringar av uppgifter som lämnas till tillsynsmyndigheterna betraktas som materiella om utelämnande eller felaktig framställning skulle kunna påverka tillsynsmyndigheternas beslutsprocess eller bedömning.”

(97)Artiklarna 307 och 308 ska ersättas med följande:

”Artikel 307
Verksamhet och resultat

1.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets verksamhet:

(a)Företagets namn och juridiska form.

(b)Om sådan finns, försäkrings- eller återförsäkringsföretagets identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.

(c)De viktigaste utvecklingstendenserna och faktorerna som bidrar till företagets utveckling, resultat och ställning under affärsplaneringens tidsperiod inklusive företagets konkurrenssituation och alla betydande rättsliga frågor och tillsynsfrågor.

(d)En beskrivning av företagets verksamhetsmål, inklusive relevanta strategier och tidsfrister.

2.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande kvalitativa och kvantitativa information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets försäkringsresultat, enligt vad som framgår av företagets finansiella redovisning:

(a)En analys av företagets totala försäkringsresultat under rapporteringsperioden och skälen till eventuella materiella förändringar jämfört med föregående rapporteringsperiod.

(b)Prognoser för företagets försäkringsrörelses resultat med information om betydande faktorer som kan påverka resultaten under affärsplaneringens tidsperiod.

3.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande kvalitativa och kvantitativa information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringsresultat, enligt vad som framgår av företagets finansiella redovisning:

(a)En analys per relevant tillgångsklass av företagets totala investeringsresultat under rapporteringsperioden och, i tillämpliga fall, skälen till eventuella materiella förändringar i detta resultat jämfört med föregående rapporteringsperiod.

(b)Prognoser för företagets investeringsresultat, med information om betydande faktorer som kan påverka resultaten för sådana investeringar under affärsplaneringens tidsperiod.

(c)De viktigaste antaganden som företaget utnyttjar i sina investeringsbeslut när det gäller förändringar av räntor, växelkurser och andra relevanta marknadsparametrar under affärsplaneringens tidsperiod.

(d)Information om investeringar i värdepapperisering och företagets riskhantering med avseende på sådana värdepapper eller instrument.

4.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla uppgifter om alla materiella inkomster och utgifter, utöver inkomster och utgifter i försäkrings- eller investeringsverksamhet, under affärsplaneringens tidsperiod.

5.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla övrig materiell information om företagets verksamhet och resultat.

Artikel 308
Företagsstyrningssystem

1.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets företagsstyrning:

(a)En beskrivning av strukturen i företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, dess viktigaste uppgifter och ansvarsområden samt ansvarsfördelningen inom dessa organ, särskilt om det finns relevanta kommittéer inom dem, samt en beskrivning av de viktigaste uppgifterna och ansvarsområdena för de centrala funktionerna.

(b)Ersättningsrättigheter för medlemmarna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och andra centrala funktioner under rapporteringsperioden, och skälen till eventuella materiella förändringar av dessa rättigheter jämfört med föregående rapporteringsperiod, inklusive en förklaring av den relativa betydelsen av de fasta och rörliga delarna av ersättningen.

2.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets efterlevnad av lämplighetskraven:

(a)En förteckning över de personer i företaget som ansvarar för centrala funktioner.

(b)En beskrivning av företagets särskilda krav på färdigheter, kunskaper och expertis som gäller de personer som leder företaget eller har andra centrala funktioner.

3.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskhanteringssystem:

(a)En beskrivning av hur riskhanteringssystemet, inbegripet riskhanteringsfunktionen, införts och integrerats i företagets organisationsstruktur och beslutsprocesser.

(b)Information om företagets riskhanteringsstrategi, mål, processer och rapporteringsförfaranden för varje riskkategori.

(c)Information om hur företaget kontrollerar lämpligheten av kreditvärderingar från externa ratinginstitut, inbegripet information om hur och i vilken utsträckning företaget använder kreditbedömningar från externa ratinginstitut.

(d)Resultaten av utvärderingar av extrapoleringen av den riskfria räntesatsen, matchningsjusteringen och volatilitetsjusteringen enligt artikel 44.2a i direktiv 2009/138/EG.

4.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska beskriva den process som företaget genomför för att uppfylla sin skyldighet att genomföra en egen risk- och solvensbedömning och hur deras egen risk- och solvensbedömning integreras i företagets organisationsstruktur och beslutsprocess.

5.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets interna kontrollsystem:

(a)En beskrivning av företagens interna kontrollsystem och, i tillämpliga fall, eventuella väsentliga brister i det interna kontrollsystemet.

(b)Information om den rådgivning som lämnats och de bedömningar som gjorts, enligt artikel 46.2 i direktiv 2009/138/EG, under rapporteringsperioden, inbegripet eventuella planerade åtgärder som inte genomförts och skälen till detta.

(c)Information om företagets efterlevnadspolicy, eventuella större åtgärder som vidtagits inom ramen för efterlevnadsplanen och eventuella väsentliga efterlevnadsproblem som konstaterats under rapporteringsperioden.

6.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets internrevisionsfunktion:

(a)En beskrivning av de internrevisioner som utförts under rapporteringsperioden, med

i)en sammanfattning av de väsentliga iakttagelser och rekommendationer som rapporterats till företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan,

ii)eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av dessa väsentliga resultat och rekommendationer, och en sammanfattning av dessa,

iii)all information om utestående väsentliga frågor.

(b)En beskrivning av företagets policy för internrevision och hur ofta den revideras.

(c)En beskrivning av företagets revisionsplan, inbegripet planerade internrevisioner och motiven för dessa revisioner.

7.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets aktuariefunktion:

(a)En beskrivning av hur försäkrings- eller återförsäkringsföretagets aktuariefunktion genomförs.

(b)En översikt över de aktiviteter som bedrivits av aktuariefunktionen i vart och ett av dess ansvarsområden under rapporteringsperioden, med en beskrivning av hur aktuariefunktionen bidrar till ett effektivt genomförande av företagets riskhanteringssystem och en beskrivning av aktuariefunktionens viktigaste resultat.

8.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om uppdragsavtal:

(a)En beskrivning av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets styrdokument för uppdragsavtal.

(b)En förteckning över de personer som ansvarar för centrala funktioner hos tjänsteleverantören.

9.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla övrig materiell information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets företagsstyrningssystem.”

(98)Artikel 309 ska utgå.

(99)I artikel 310 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla en detaljerad beskrivning av de mest relevanta antaganden som använts vid beräkningen av den bästa skattningen, den bästa skattningens känslighet för förändringar och resultaten av eventuella utfallstest.

3.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om de skyldigheter som fastställs i artikel 263 i denna förordning:

(a)En motivering till varför alternativa värderingsmetoder används för varje kategori av tillgångar och skulder.

(b)Antagandena för varje alternativ värderingsmetod som används för tillgångar och skulder.

(c)Värderingsosäkerheten för varje kategori av tillgångar och skulder.

(d)Information om huruvida värderingen av de tillgångar och skulder för vilka den alternativa värderingsmetoden används är lämplig, bedömt genom jämförelse med tidigare erfarenheter.”

(100)Artikel 311 ska ersättas med följande:

”Artikel 311
Kapitalförvaltning och riskprofil

1.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kapitalbas:

(a)Information om de principer och processer som företaget tillämpar för att förvalta sin kapitalbas.

(b)Information om materiella villkor för de viktigaste posterna i företagets kapitalbas.

(c)Den förväntade utvecklingen av företagets kapitalbas under affärsplaneringens tidsperiod med hänsyn till företagets affärsstrategi och med beaktande av lämpligt stressade kapitalplaner.

(d)Information om huruvida det finns någon avsikt att återbetala eller lösa in någon kapitalbaspost eller om det finns planer på att skaffa ytterligare kapitalbas.

(e)Information om uppskjutna skatter, inbegripet

i)en beskrivning av det beräknade beloppet av uppskjutna skattefordringar utan en bedömning av huruvida de sannolikt kommer att användas, och i vilken utsträckning dessa uppskjutna skattefordringar har redovisats,

ii)för uppskjutna skattefordringar som har redovisats, en beskrivning av de belopp som redovisas som att de sannolikt kommer att användas, med hänvisning till sannolika framtida skattepliktiga överskott och med hänvisning till återföring av uppskjutna skatteskulder avseende inkomstskatter som tas ut av samma skattemyndighet,

iii)en detaljerad beskrivning av de underliggande antaganden som används för beräkningen av sannolika framtida skattepliktiga överskott i enlighet med artikel 15,

iv)en analys av hur känsliga de uppskjutna skattefordringarna netto är för ändringar av de underliggande antaganden som avses i led iii, där uppskjutna skattefordringar netto ska beräknas som skillnaden mellan

(1)beloppet för uppskjutna skattefordringar beräknade i enlighet med artikel 15, och

(2)beloppet för uppskjutna skatteskulder mot vilka de uppskjutna skattefordringarna kan avräknas med beaktande av detaljerade tidsplaner.

2.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav:

(a)Den förväntade utvecklingen av företagets förväntade solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav under affärsplaneringens tidsperiod med tanke på företagets affärsstrategi, om samma information inte ingår i tillsynsrapporten om den egna risk- och solvensbedömningen.

(b)En skattning av företagets solvenskapitalkrav, fastställd i enlighet med standardformeln, om tillsynsmyndigheten har krävt att företaget ska tillhandahålla en sådan skattning i enlighet med artikel 112.7 i direktiv 2009/138/EG eller, om ingen sådan skattning krävdes det år då den regelbundna tillsynsrapporten antogs, den senaste tillgängliga beräkningen, åtföljd av en uppgift om referensåret för den beräkningen.

(c)En beskrivning av den metod som använts för beräkningen av kapitalkraven för icke-betydande risker i standardformeln för solvenskapitalkravet, inbegripet en kort beskrivning av de moduler eller undergrupper som omfattas av denna metod och av de volymmått som använts för att beräkna de icke-betydande riskerna.

(d)För det framtida överskott som beräknats i samband med uppskjutna skatters förlusttäckningskapacitet i enlighet med artikel 207 i denna förordning,

i)en beskrivning av och det relevanta beloppet för varje komponent som används för att visa ett positivt värde på ökningen av uppskjutna skattefordringar,

ii)en detaljerad beskrivning av de underliggande antaganden som används för beräkningen av sannolika framtida skattepliktiga överskott i enlighet med artikel 207,

iii)en analys av hur känsligt värdet av justeringen är för ändringar av de underliggande antaganden som avses i led ii.

(e)Volymen och arten av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets låneportfölj.

3.    Om en intern modell används för att beräkna solvenskapitalkravet ska den regelbundna tillsynsrapporten också innehålla följande:

(a)Resultaten av översynen av orsakerna och källorna till vinsterna och förlusterna, i enlighet med artikel 123 i direktiv 2009/138/EG, för varje större affärsenhet.

(b)En beskrivning av hur den riskkategorisering som valts i den interna modellen förklarar dessa orsaker och källor till vinster och förluster.

4.    Om företagsspecifika parametrar används för att beräkna solvenskapitalkravet eller om en matchningsjustering tillämpas för de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska den regelbundna tillsynsrapporten också ange om huruvida det har gjorts ändringar i den information som lämnats i ansökan om godkännande avseende företagsspecifika parametrar eller matchningsjustering.

5.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om innehav av långfristiga aktieinvesteringar enligt artikel 105a i direktiv 2009/138/EG:

(a)En redogörelse för huruvida försäkrings- eller återförsäkringsföretaget tillämpar den tillsynsbehandling som anges i artikel 105a i det direktivet och, om så är fallet, beloppet och egenskaperna hos de aktieinvesteringar som klassificeras som långfristiga aktieinvesteringar, inbegripet

i)det geografiska läget för dessa aktieinvesteringar,

ii)andelen sådana aktieinvesteringar i aktieportföljen.

(b)En beskrivning av hur försäkrings- eller återförsäkringsföretaget uppfyller villkoren i artikel 105a.1 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

(c)En beskrivning av de metoder som används för att visa att företaget kan undvika tvångsförsäljningar i enlighet med artikel 171a i denna förordning.

Den regelbundna tillsynsrapporten ska också innehålla den information som anges i tredje stycket, om något av följande villkor är uppfyllt:

(a)Långfristiga aktieinvesteringar utgör mer än 4 % av försäkrings- eller återförsäkringsföretagens totala tillgångar.

(b)Försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle inte uppfylla solvenskapitalkravet utan tillämpning av artikel 105a i direktiv 2009/138/EG.

Den information som avses i andra stycket ska vara följande:

(a)En kvantifiering av effekterna på värdet av marknadsriskmodulen av att artikel 105a i direktiv 2009/138/EG inte tillämpas på någon aktieinvestering.

(b)Information om de åtgärder som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget skulle vidta vid överträdelse eller fortsatt bristande efterlevnad av villkoren i artikel 105a.1 andra stycket i direktiv 2009/138/EG.

6.    När det gäller likviditetsrisk ska den regelbundna tillsynsrapporten innehålla följande:

(a)Information om den förväntade vinsten som ingår i framtida premier och den förväntade vinsten som ingår i framtida avgifter för förvaltning och administration av fonder, beräknad i enlighet med artikel 260.2 respektive 2a i denna förordning för varje klass.

(b)Resultatet av den kvalitativa bedömningen som avses i artikel 260.1 d ii.

(c)En beskrivning av de metoder och huvudsakliga antaganden som använts för att beräkna den förväntade vinsten som ingår i framtida premier.

Den regelbundna tillsynsrapporten ska också innehålla information om alla materiella likviditetsrisker i samband med finansieringstransaktioner eller finansieringsöverenskommelser, inklusive factoring, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget direkt eller indirekt har ingått.

7.    När det gäller riskkoncentration ska den regelbundna tillsynsrapporten innehålla följande:

(a)Information om de materiella riskkoncentrationer som företaget är exponerat för.

(b)En översikt över eventuella framtida riskkoncentrationer som förväntas under affärsplaneringens tidsperiod i enlighet med företagets affärsstrategi.

(c)En förklaring av hur de riskkoncentrationer som avses i leden a och b kommer att hanteras.

8.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskexponering, inklusive de exponeringar som härrör från poster utanför balansräkningen och överföring av risk till specialföretag:

(a)Om företaget säljer eller pantsätter säkerheter i den mening som avses i artikel 214 i denna förordning, beloppet för denna säkerhet, värderad i enlighet med artikel 75 i direktiv 2009/138/EG.

(b)Om företaget har ställt säkerheter i den mening som avses i artikel 214,

i)säkerheternas art,

ii)arten och värdet av de tillgångar som ställts som säkerhet,

iii)motsvarande faktiska förpliktelser och eventualförpliktelser som uppkommit genom säkerhetsarrangemangen.

(c)Information om materiella villkor avseende säkerhetsarrangemangen.

(d)Om företaget säljer fondanknutna livräntor, information om garantitillägg och säkring av garantierna.

(e)En beskrivning av de finansieringstransaktioner, inklusive factoring, som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget direkt eller indirekt har ingått, och motsvarande belopp för skulder utanför balansräkningen.

9.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskreduceringstekniker:

(a)En beskrivning av de tekniker som används för att minska riskerna.

(b)En beskrivning av materiella riskreduceringstekniker som företaget överväger att köpa eller ingå under affärsplaneringens tidsperiod med tanke på företagets affärsstrategi samt den rationella grunden för och effekten av sådana riskreduceringstekniker.

(c)Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget innehar säkerheter i den mening som avses i artikel 214 i denna förordning, information om de materiella villkoren för säkerhetsarrangemangen.

10.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla kvalitativ och kvantitativ information om de materiella risker som inte omfattas av beräkningen av solvenskapitalkravet och som inte omfattas av de föregående punkterna, om samma information inte omfattas av tillsynsrapporten om den egna risk- och solvensbedömningen.

11.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla följande information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets riskkänslighet, om samma information inte omfattas av tillsynsrapporten om den egna risk- och solvensbedömningen:

(a)En beskrivning av de stresstester och scenarioanalyser som avses i artikel 259.3 och som genomförts av företaget, inklusive resultatet av dessa.

(b)En beskrivning av de metoder som använts och de viktigaste antaganden som ligger till grund för de stresstester och scenarioanalyser som avses i artikel 259.3.

12.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla uppgifter om alla rimligen förutsebara risker för att företaget inte kommer att efterleva minimikapitalkravet eller solvenskapitalkravet och företagets planer för att säkerställa att efterlevnaden av båda dessa krav upprätthålls, om samma information inte omfattas av tillsynsrapporten om den egna risk- och solvensbedömningen:

13.    Den regelbundna tillsynsrapporten ska innehålla övrig väsentlig information om försäkrings- eller återförsäkringsföretagets kapitalförvaltning och riskprofil.

14.    I punkterna 6 och 8 ska ’factoring’ avse ett avtal mellan ett företag (överlåtaren) och en finansiell enhet (factorn), där överlåtaren överlåter eller säljer sina fordringar till factorn och factorn i gengäld tillhandahåller överlåtaren en eller flera av följande tjänster för de fordringar som överlåtits:

(a)En förskottsbetalning av den andel av de överlåtna fordringarna, vanligtvis kortsiktiga, utan åtaganden och utan automatisk förlängning.

(b)Kundreskontrahantering, indrivning och kreditskydd, där factorn vanligtvis administrerar överlåtarens kundreskontra och driver in fordringarna i factorns eget namn.”

(101)I avdelning I kapitel XIII avsnitt 2 ska rubriken ersättas med följande:

”Avsnitt 2
Information om materiella förändringar och kommunikationssätt”

(102)Artiklarna 312 och 313 ska ersättas med följande:

”Artikel 312
Information om materiella förändringar

Om det inte finns något krav på att en regelbunden tillsynsrapport ska lämnas in för ett visst räkenskapsår, ska försäkrings- och återförsäkringsföretag likväl till sin tillsynsmyndighet lämna information om alla materiella förändringar som inträffat under räkenskapsåret jämfört med den senaste information som lämnats till tillsynsmyndigheten i enlighet med detta kapitel. Företagen ska också lämna en kortfattad förklaring av orsakerna till och effekterna av sådana förändringar. Inlämnandet av information om materiella förändringar ska inte anses utgöra en förändring av frekvensen för den regelbundna tillsynsrapport som avses i artikel 35a i direktiv 2009/138/EG.

Artikel 313
Kommunikationssätt

Försäkrings- och återförsäkringsföretag ska lämna in den information som avses i artikel 304.1 i en maskinläsbar elektronisk form som möjliggör sökning efter relevant text och relevanta siffror.”

(103)Artikel 314 ska utgå.

(104)I avdelning I ska följande kapitel XVI läggas till:

”Kapitel XVI
PROPORTIONALITETSÅTGÄRDER

Artikel 327a
Kapitalkrav för investeringar i immateriella tillgångar för att identifiera små och icke-komplexa företag

Vid tillämpningen av artikel 29a.1 a iv 3, b v 3 och c vii 3 i artikel 29a i direktiv 2009/138/EG ska det kapitalkrav som är tillämpligt på investeringar i immateriella tillgångar som inte omfattas av modulerna för marknadsrisk och motpartsrisk vara det kapitalkrav för risker förknippade med immateriella tillgångar som avses i artikel 203 i denna förordning.

Artikel 327b
Minskad frekvens för den regelbundna tillsynsrapporten

1.    Tillsynsmyndigheten ska godkänna användningen av den proportionalitetsåtgärd som föreskrivs i artikel 35.5a i direktiv 2009/138/EG för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som inte klassificeras som ett litet och icke-komplext företag, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Tillsynsmyndigheten drar på grundval av tillsynsprocessen slutsatsen att företaget

i)kan motstå alla nuvarande eller framtida risker,

ii)inte behöver en mer frekvent tillsynsbedömning än den som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget begär,

i)inte omfattas av pågående tillsynsåtgärder för att avhjälpa väsentlig bristande efterlevnad av direktiv 2009/138/EG.