INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED EN UTVÄRDERING OCH EN KONSEKVENSBEDÖMNING SOM GENOMFÖRS PARALLELLT

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens framtida lagstiftningsarbete så att de kan ge återkoppling om kommissionens tolkning av problemet och om möjliga lösningar och lämna relevant information som de har tillgång till, bland annat om de konsekvenser som de olika alternativen skulle kunna få.

Initiativets titel

Hållbar import av fiskeriprodukter enligt EU:s förordning om autonoma tullkvoter

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD HAVSFRÅGOR OCH FISKE, B.3

Sannolik typ av initiativ

Lagstiftning/icke-lagstiftning

Preliminär tidsplan

Första kvartalet 2026

Ytterligare information

Handel – Europeiska kommissionen (europa.eu)

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Autonoma tullkvoter gör det möjligt att sänka eller tillfälligt upphäva tullarna på import av utvalda produkter. Syftet är att underlätta EU-industrins tillgång till råvaror som inte finns tillgängliga i EU i tillräckliga mängder och/eller till konkurrenskraftiga priser. De tillämpas inom olika sektorer, bland annat fiske och vattenbruk.

Inom fiskerisektorn föreskrivs för närvarande autonoma tullkvoter i rådets förordning (EU) 2023/2720 för perioden 2024–2026. Genom förordningen öppnas 31 kvoter för obearbetade och delvis bearbetade fiskeriprodukter som behövs för EU:s sektor för livsmedelsbearbetning. För de flesta produkter är tullsatsen inom kvoten noll. Detta bidrar till att minska råvarukostnaderna och främjar därmed livsmedelstrygghet och konkurrenskraftiga priser för EU:s konsumenter.

Tullfritt tillträde gäller enligt principen ”först till kvarn” för specifika mängder fiskeriprodukter, utan några villkor vad gäller fiskets hållbarhet. Detta ger upphov till frågor om effekter på bevarandet och förvaltningen av de berörda fiskbestånden, sociala aspekter och handelsaspekter samt konkurrenskraften för EU:s fiskerisektor.

Kommissionen undersöker därför möjligheterna att anpassa ordningen för autonoma tullkvoter efter 2026 för att se till att de importerade fiskeriprodukterna är hållbara. Det har ännu inte beslutats hur detta mål ska uppnås.

Kommissionen har för avsikt att genomföra en konsekvensbedömning när det gäller de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av en eventuell översyn av förordningen om autonoma tullkvoter för att införa hållbarhetskriterier för EU:s autonoma tullkvoter. Denna inbjudan att lämna synpunkter offentliggörs för att göra det möjligt för alla grupper av berörda parter att framföra sina synpunkter och bidra till denna konsekvensbedömning.

Utvärdering

Konsekvensbedömningen kommer att genomföras parallellt med en efterhandsutvärdering av den nuvarande och den tidigare förordningen om autonoma tullkvoter, eftersom de aldrig innehållit hållbarhetskriterier. Detta kommer att göra det möjligt för kommissionen att bedöma om och hur den nuvarande importordningen för autonoma tullkvoter i dagsläget främjar hållbarhet och om förbättringar behövs. Analysen kommer att bidra till att styra diskussionen om en eventuell översyn av förordningen om autonoma tullkvoter.

Efterhandsutvärderingen kommer att omfatta den nuvarande och den tidigare förordningen (2020/1706) om autonoma tullkvoter från 2021 till slutet av 2024. Både konsekvensbedömningen och utvärderingsstudien kommer att bygga på en studie som genomfördes av en oberoende konsult under 2022, eventuellt åtföljd av en kompletterande studie och en uppdaterad studie från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter om det mervärde som skapas av de autonoma tullkvoterna.

Förordningarna om autonoma tullkvoter tillämpas i hela EU, eftersom tullunionen är en exklusiv befogenhet för EU. Konsekvensbedömningen och efterhandsutvärderingen kommer därför att omfatta alla medlemsstater.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Livsmedelstrygghet och behovet av hållbara värdekedjor för fiskeriprodukter. Mot bakgrund av en ökande efterfrågan på fiskeriprodukter i hela EU måste alla potentiella nya instrument tillgodose EU:s behov av livsmedelstrygghet och samtidigt säkerställa att EU:s konsumenter kan få tillgång till produkter från hållbart fiske. Enligt den nuvarande förordningen krävs inga hållbarhetsvillkor för import av fiskeriprodukter, och detta skulle kunna undergräva EU:s ställning som global ledare när det gäller ett socialt och miljömässigt hållbart nyttjande av marina resurser. De autonoma tullkvoterna bör också fortfarande vara ett grundläggande verktyg för en stabil försörjning av EU-marknaden med fiskeriprodukter som inte finns tillgängliga i EU i tillräckliga mängder och/eller till konkurrenskraftiga priser.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Initiativet kommer att grundas på artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som avser den gemensamma tulltaxan.

Enligt artikel 3.1 i EUF-fördraget har EU exklusiv befogenhet när det gäller bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och när det gäller tullunionen. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Uppdraget för GD Havsfrågor och fiske när det gäller hållbar förvaltning av marina resurser överensstämmer med kommissionens bredare hållbarhetsmål, som främst eftersträvas genom den gröna given.

EU står inför ett ökat tryck att på ett hållbart sätt anskaffa råvaror som inte finns tillgängliga i EU, vilket gör det nödvändigt att bedöma hur de autonoma tullkvoterna fungerar.

Detta initiativ kommer att komplettera och vara förenligt med andra instrument som EU lagt fram för att säkerställa hållbar import och hållbara värdekedjor, såsom direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och förordningen om avskogningsfria produkter.

B. Mål och politiska alternativ

Initiativets allmänna mål är att säkerställa att produkter inom ramen för ordningen för autonoma tullkvoter importeras på ett hållbart sätt. De tre mer specifika målen är följande:

·Att se till att fiskeriprodukter som importeras till EU uppfyller standarder för miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

·Att mildra de ekonomiska konsekvenserna av eventuella ändringar av importordningen för EU:s bearbetningssektor.

·Att anpassa EU:s standarder för hållbar import till de standarder som tillämpas på den inre marknaden.

Möjliga alternativ kan vara följande:

1.Referenscenario – behålla den nuvarande ordningen för autonoma tullkvoter i oförändrad form. Enligt detta scenario förlängs de autonoma tullkvoter som fastställs i förordning (EU) 2023/2720 efter 2026 (där inga hållbarhetsvillkor gäller för utnyttjandet av dessa kvoter).

2.Scenario utan autonoma tullkvoter Enligt detta scenario skulle importordningen för autonoma tullkvoter upphöra när den nuvarande förordningen om autonoma tullkvoter löper ut. Från och med 2027 skulle tullsatser för mest gynnad nation gälla för all import av produkter som för närvarande omfattas av förordningen om autonoma tullkvoter och som har sitt ursprung i länder som inte har något frihandelsavtal med EU eller som inte omfattas av det allmänna preferenssystemet.

3.Ny ordning för autonoma tullkvoter med hållbarhetskriterier. Den exakta utformningen av eventuella nya hållbarhetskriterier (i form av villkor) skulle utvecklas mer i detalj genom konsekvensbedömningen och det offentliga samrådet. GD Havsfrågor och fiske kommer att undersöka olika alternativ, bland annat att göra import av fiskeriprodukter inom ramen för ordningen för autonoma tullkvoter avhängig av en ratificering av flera miljö- och/eller arbetskonventioner som stöder tillämpningen av frihandelsavtalet och de allmänna preferenssystemen. Alla ändringar som görs i instrumentet för autonoma tullkvoter måste vara förenliga med EU:s skyldigheter enligt WTO/Gatt.

C. Förväntade konsekvenser

Bedömningen kommer att säkerställa att alla framtida åtgärder är välgrundade och faktabaserade. Den kommer att omfatta en analys av de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av alla alternativ som beskrivs ovan när det gäller ordningen för import av fiskeriprodukter till EU-marknaden. Analysen kommer att innehålla en beräkning av effekterna (på import, intäkter, välfärd och marknaden) av olika förändringsscenarier jämfört med den nuvarande situationen. Den kommer också att innehålla en bedömning av de potentiella effekterna av dessa alternativ på fiskemetodernas hållbarhet. Konsekvensbedömningen bör skapa ramarna för kommissionens framtida arbete i linje med dess prioriteringar, i synnerhet när det gäller den europeiska gröna given, en ekonomi för människor, ett starkare Europa i världen samt vår europeiska europeiska livsstil.

Bland annat kommer följande frågor att behandlas:

Miljökonsekvenser:

-Alternativens effekter på i vilken utsträckning råvarorna kommer att uppfylla internationella hållbarhetsstandarder.

-Effekterna av en eventuell övergång till att anskaffa råvaror och andra insatsvaror från länder som uppfyller internationella hållbarhetsstandarder bättre än de nuvarande exportländerna.

Ekonomiska konsekvenser:

-Effekter av potentiella förändringar i importmönstren på konkurrenskraft och lika villkor för EU:s bearbetningsindustri och produktionssektor.

-Ekonomiska konsekvenser av en eventuell minskning av importen av produkter som omfattas av autonoma tullkvoter.

-Välfärdseffekter knutna till konsumentöverskottet (samlad välfärd hos EU:s livsmedelsbearbetningsföretag och deras kunder/konsumenter).

-Konsekvenser för utrikeshandeln (inbegripet för frihandelsavtal och förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet).

-Ekonomisk och administrativ kapacitet hos EU och nationella förvaltningar att införa åtgärderna och säkerställa att de efterlevs.

-Effekterna av de olika alternativen på EU-marknaden, särskilt på priserna och utbuds-/efterfrågedynamiken.

Sociala konsekvenser:

-Konsekvenser av de olika alternativen för sysselsättning och sociala villkor i samband med råvaruanskaffning.

-Effekter på konsumenterna, särskilt när det gäller efterfrågan, tillgänglighet och överkomliga priser på fiskeriprodukter.

D. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

I linje med kommissionens politik för bättre lagstiftning genomförs en konsekvensbedömning och ett offentligt samråd till stöd för arbetet med att förbereda eventuella nya rättsliga ändringar för att förbättra hållbarheten när det gäller importen av fiskeriprodukter. Konsekvensbedömningen inleddes under det tredje kvartalet 2024.

Med tanke på bedömningens komplexitet och det faktum att vissa kategorier av uppgifter kanske inte finns lättillgängliga kommer bedömningen sannolikt att ta minst tolv månader.

Samrådsstrategi

Syftet med samrådet är att tillämpa en välgrundad, deltagandebaserad och transparent metod för att utforma den framtida förordningen om autonoma tullkvoter. Kommissionen kommer att samråda med berörda parter som är involverade i bevarandet av marina resurser och hållbar anskaffning (t.ex. icke-statliga organisationer och organisationer som deltar i frivilliga certifieringssystem för hållbarhet), aktörer med ekonomiska intressen i EU och i tredjeländer (t.ex. fiskproduktionssektorn, fiskberedningssektorn och livsmedelsindustrin, rådgivande nämnder inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik, särskilt den rådgivande nämnden för fjärrfiske och den rådgivande nämnden för marknaden), berörda förvaltningar (inklusive tullmyndigheter), fackföreningar, den akademiska världen, konsumentorganisationer och andra organ som vill bidra med synpunkter och kunskap.

Samrådet kommer att omfatta denna inbjudan att lämna synpunkter och ett offentligt onlinesamråd som är öppet för alla berörda parter i och utanför EU under tolv veckor. Frågeformuläret kommer att finnas tillgängligt på EU-portalen för offentliga samråd Kom med synpunkter på alla EU-språk. Bidrag kan skickas in på valfritt EU-språk.

Kommissionen kommer att offentliggöra en sammanfattande rapport på samrådssidan inom åtta veckor från det att det offentliga samrådet avslutats. Kommissionen kommer också att offentliggöra en rapport med en sammanfattning av alla samrådsresultat.

Varför ordnar vi samråd?

Syftet är att tillämpa en välgrundad, deltagandebaserade och transparent metod för att utforma ett potentiellt nytt instrument för autonoma tullkvoter. Kommissionen efterfrågar synpunkter och sakkunskap som kan bidra till en detaljerad bedömning av nettofördelarna med avseende på hållbarhet, de potentiella ekonomiska kostnaderna och möjligheterna i samband med ändringar av förordningen om autonoma tullkvoter. De uppgifter som inkommer bör också bidra till att identifiera eventuella alternativa sätt att säkerställa att importen är hållbar och att minimera eventuella negativa effekter på EU-industrins lika villkor.

Målgrupp

Samrådet riktar sig till berörda parter i och utanför EU som är involverade i bevarandet av marina resurser och hållbar anskaffning (t.ex. icke-statliga organisationer och ansvariga myndigheter) eller som har ett därtill knutet ekonomiskt intresse (t.ex. fiskproduktionssektorn, fiskberedningssektorn, fackföreningar, EU:s rådgivande nämnder, tullmyndigheter), till den akademiska världen – bland annat forskare som är specialiserade på miljöfrågor och ekonomiska och sociala frågor, inklusive folkhälsa – och till konsumentorganisationer och andra organ som vill bidra med synpunkter och kunskap.