AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, nedan kallat ”Schweiz”,

eller ”avtalsslutande parter”,

HAR ENATS OM ATT INGÅ DETTA AVTAL.

Artikel 1

Schweiziska betalningsombuds innehållande av särskild källskatt

1.   Särskild källskatt skall innehållas på de räntebetalningar till i artikel 4 avsedda faktiska betalningsmottagare med hemvist i en medlemsstat i Europeiska unionen, nedan kallad ”medlemsstaten”, som görs av ett betalningsombud som är etablerat inom Schweiz territorium, om inte annat följer av punkt 2 eller artikel 2. Skattesatsen skall uppgå till 15 % under de tre första åren från och med den dag då detta avtal börjar tillämpas, 20 % under de tre därpå följande åren och 35 % därefter.

2.   Räntebetalningar på fordringar emitterade av gäldenärer som har hemvist i Schweiz eller hänförliga till fasta driftställen i Schweiz för personer som inte har hemvist där skall inte omfattas av den särskilda källskatten. I detta avtal skall fast driftställe ha den betydelse det har i det relevanta dubbelbeskattningsavtalet mellan Schweiz och den stat där gäldenären har hemvist. Om ett sådant avtal inte finns skall med fast driftställe avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet genom vilket en gäldenärs näringsverksamhet helt eller delvis bedrivs.

3.   Om Schweiz emellertid sänker satsen för sin preliminära skatt på räntebetalningar från schweiziska källor till fysiska personer med hemvist i en medlemsstat så att den understiger 35 %, skall Schweiz ta ut särskild källskatt på dessa räntebetalningar. Denna skattesats skall då uppgå till skillnaden mellan satsen för den särskilda källskatten enligt punkt 1 och den nya preliminära skattesatsen. Den skall emellertid inte överstiga procentsatsen i punkt 1.

Om Schweiz reducerar tillämpningsområdet för sin lag om preliminär skatt på räntebetalningar till fysiska personer med hemvist i en medlemsstat, skall de räntebetalningar som därmed inte omfattas av preliminär skatt vara föremål för särskild källskatt enligt procentsatserna i punkt 1.

4.   Punkt 2 skall inte gälla för ränta som betalas av schweiziska investeringsfonder som vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande eller senare undantas från schweizisk preliminär skatt på sina betalningar till fysiska personer med hemvist i en medlemsstat.

5.   Schweiz skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att betalningsombud etablerade inom Schweiz territorium utför de uppgifter som krävs för genomförandet av detta avtal och skall i synnerhet införa bestämmelser om förfaranden och påföljder.

Artikel 2

Frivilligt utlämnande av uppgifter

1.   Schweiz skall införa ett förfarande som gör det möjligt för den faktiska betalningsmottagaren enligt definitionen i artikel 4 att undvika den särskilda källskatt som avses i artikel 1 genom att uttryckligen bemyndiga sitt betalningsombud i Schweiz att anmäla räntebetalningarna till den behöriga myndigheten i den staten. Ett sådant bemyndigande skall gälla betalningsombudets samtliga räntebetalningar till den faktiska betalningsmottagaren.

2.   De uppgifter som betalningsombudet skall lämna i fall av ett uttryckligt bemyndigande från den faktiska betalningsmottagaren skall åtminstone innefatta följande:

a)	Den faktiska betalningsmottagarens identitet och hemvist, fastställda i enlighet med artikel 5.

b)	Betalningsombudets namn och adress.

c)	Den faktiska betalningsmottagarens kontonummer eller, om sådant saknas, den räntebärande fordrans identifieringsnummer.

d)	Räntebetalningens belopp, beräknat i enlighet med artikel 3.

3.   Den schweiziska behöriga myndigheten skall vidarebefordra de uppgifter som avses i punkt 2 till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har hemvist. Uppgifterna skall vidarebefordras automatiskt och minst en gång om året, inom sex månader efter beskattningsårets utgång i Schweiz, och avse alla räntebetalningar gjorda under det året.

4.   Om den faktiska betalningsmottagaren väljer förfarandet för frivilligt utlämnande av uppgifter eller på något annat sätt deklarerar sina ränteinkomster från ett schweiziskt betalningsombud till skattemyndigheterna i den medlemsstat där han har hemvist, skall de berörda ränteinkomsterna beskattas i den medlemsstaten enligt samma skattesatser som gäller för liknande inkomster i den staten.

Artikel 3

Bedömningsgrund för innehållande av den särskilda källskatten

1.   Betalningsombudet skall innehålla särskild källskatt i enlighet med artikel 1.1 enligt följande:

a)	När det gäller räntebetalningar enligt artikel 7.1 a: på bruttobeloppet av den betalda eller krediterade räntan.

b)	När det gäller räntebetalningar enligt artikel 7.1 b eller d: på det ränte- eller intäktsbelopp som avses i artikel 7.1 b eller d.

c)	När det gäller räntebetalningar enligt artikel 7.1 c: på det räntebelopp som avses i artikel 7.1 c.

2.   När det gäller punkt 1 skall den särskilda källskatten dras av i proportion till den tid som den faktiska betalningsmottagaren innehaft fordran. Om betalningsombudet inte kan fastställa den tiden på grundval av de uppgifter han erhållit, skall han anse att den faktiska betalningsmottagaren innehaft fordran så länge som den har existerat, om inte den faktiska betalningsmottagaren lägger fram bevis för tidpunkten för förvärvet.

3.   Andra skatter och källskatter än den särskilda källskatt som avses i detta avtal skall, om de avser samma räntebetalning, krediteras mot beloppet för den särskilda källskatt som beräknats i enlighet med denna artikel.

4.   Punkterna 1, 2 och 3 skall inte påverka tillämpningen av artikel 1.2.

Artikel 4

Definition av faktisk betalningsmottagare

1.   I detta avtal avses med faktisk betalningsmottagare varje fysisk person som tar emot en räntebetalning eller varje fysisk person för vilken en räntebetalning ombesörjs, såvida inte denna person företer bevis för att betalningen inte har tagits emot eller ombesörjts för hans eller hennes egen räkning. En fysisk person skall inte anses vara den faktiska betalningsmottagaren om han eller hon

a)	agerar som betalningsombud enligt artikel 6,

b)	handlar på uppdrag av en juridisk person, en investeringsfond eller ett jämförbart eller motsvarande organ för kollektiva investeringar i värdepapper, eller

c)	handlar på uppdrag av en annan fysisk person som är den faktiska betalningsmottagaren och som för betalningsombudet uppger sin identitet och hemviststat.

2.   Om ett betalningsombud innehar uppgifter som tyder på att en fysisk person som mottar en räntebetalning eller för vilken en räntebetalning ombesörjs kanske inte är den faktiska betalningsmottagaren, skall han vidta rimliga åtgärder för att fastställa den faktiska betalningsmottagarens identitet. Om betalningsombudet inte kan fastställa den faktiska betalningsmottagarens identitet skall han betrakta den fysiska personen som den faktiska betalningsmottagaren.

Artikel 5

Den faktiska betalningsmottagarens identitet och hemvist

I syfte att fastställa identitet och hemvist för den faktiska betalningsmottagaren enligt definitionen i artikel 4 skall betalningsombudet bevara uppgifter om för- och efternamn, adress och hemvist i enlighet med den schweiziska lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt. När det gäller avtalsförbindelser som upprättats eller, i avsaknad av avtalsförbindelser, transaktioner som utförts den 1 januari 2004 eller senare skall hemvistet för sådana fysiska personer som uppvisar ett pass eller ett officiellt identitetskort utfärdat av en medlemsstat och som förklarar sig ha hemvist i en annan stat än en medlemsstat eller Schweiz fastställas på grundval av ett hemvistintyg utfärdat av den behöriga myndigheten i den stat där den fysiska personen förklarar sig ha hemvist. Om ett sådant intyg inte uppvisas skall den medlemsstat som har utfärdat passet eller någon annan officiell identitetshandling anses vara hemviststat.

Artikel 6

Definition av betalningsombud

I detta avtal avses med betalningsombud i Schweiz banker som omfattas av schweizisk banklagstiftning, värdepappershandlare som omfattas av den federala lagstiftningen om fondbörser och värdepappershandel, fysiska och juridiska personer som har hemvist eller är etablerade i Schweiz, utländska företags partnerskap och fasta driftställen som, även om det bara sker emellanåt, tar emot, innehar, investerar eller överför tredje parters tillgångar eller enbart betalar eller ombesörjer betalning av ränta inom ramen för sin verksamhet.

Artikel 7

Definition av räntebetalning

1.   I detta avtal avses med räntebetalning följande:

a)

Ränta som betalats till eller krediterats ett konto och som härrör från fordringar av alla slag, inbegripet sådan ränta på fiduciariska insättningar som schweiziska betalningsombud betalat till förmån för faktiska betalningsmottagare enligt definitionen i artikel 4, med eller utan säkerhet genom inteckning och med eller utan rätt att få del av gäldenärens vinst, särskilt inkomster från statspapper eller inkomster från obligationer eller debentures, inklusive agiobelopp och vinster som är förenade med sådana värdepapper, obligationer eller debentures, men exklusive ränta på lån mellan privatpersoner utom ramen för deras verksamhet. Straffavgifter på grund av sen betalning skall inte anses vara räntebetalningar.

b)	Upplupen eller kapitaliserad ränta från försäljning, återbetalning eller inlösen av fordringar som avses i a.

c)

Inkomster som härrör från räntebetalningar, antingen direkt eller genom ett subjekt som avses i artikel 4.2 i rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (nedan kallat ”direktivet”), och som delas ut av i) företag för kollektiva investeringar med hemvist i en medlemsstat, ii) subjekt som har hemvist i en medlemsstat och som utnyttjar den rättighet som anges i artikel 4.3 i direktivet och underrättar betalningsombudet om detta, iii) företag för kollektiva investeringar etablerade utanför de avtalsslutande parternas territorium, iv) schweiziska investeringsfonder som när detta avtal träder i kraft eller senare undantas från schweizisk preliminär skatt när det gäller deras betalningar till fysiska personer som har hemvist i en medlemsstat.

d)

Inkomster som förvärvas vid försäljning, återbetalning eller inlösen av aktier eller andelar i följande företag eller subjekt, om de direkt eller indirekt genom andra företag för kollektiva investeringar eller sådana subjekt som avses nedan investerar mer än 40 % av sina tillgångar i fordringar som avses i a: i) Företag för kollektiva investeringar med hemvist i en medlemsstat. ii) Subjekt som har hemvist i en medlemsstat och som utnyttjar den rättighet som anges i artikel 4.3 i direktivet och underrättar betalningsombudet om detta. iii) Företag för kollektiva investeringar etablerade utanför de avtalsslutande parternas territorium. iv) Schweiziska investeringsfonder som när detta avtal träder i kraft eller senare undantas från schweizisk preliminär skatt när det gäller deras betalningar till fysiska personer som har hemvist i en medlemsstat.

2.   När det gäller punkt 1 c skall hela inkomstbeloppet anses vara en räntebetalning om betalningsombudet inte har några uppgifter om hur stor andel av inkomsterna som härrör från räntebetalningar.

3.   När det gäller punkt 1 d skall den procentuella andelen anses vara mer än 40 %, om betalningsombudet inte har några uppgifter om den procentuella andel av tillgångarna som investerats i fordringar eller i aktier eller andelar enligt definitionen i punkt 1 d. Om betalningsombudet inte kan avgöra hur stor inkomst den faktiska betalningsmottagaren har haft, skall inkomsten anses vara det belopp som erhållits vid försäljningen, inlösen eller återbetalningen av aktierna eller andelarna.

4.   Inkomster som avser företag eller subjekt som investerat högst 15 % av sina tillgångar i sådana fordringar som avses i punkt 1 a skall inte anses vara räntebetalningar i enlighet med punkt 1 c och d.

5.   Den procentuella andel som avses i punkt 1 d och punkt 3 skall vara 25 % från och med den 1 januari 2011.

6.   De procentuella andelar som avses i punkt 1 d och punkt 4 skall fastställas med hänvisning till placeringsinriktningen enligt de berörda företagens eller subjektens fondbestämmelser eller bolagsordning eller, i avsaknad av sådana bestämmelser, efter sammansättningen av de berörda företagens eller subjektens tillgångar.

Artikel 8

Intäktsdelning

1.   Schweiz skall behålla 25 % av intäkterna från den särskilda källskatten enligt detta avtal och överföra 75 % av intäkterna till den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har hemvist.

2.   Överföringarna skall ske i form av en enda betalning per medlemsstat och år och göras senast sex månader efter utgången av beskattningsåret i Schweiz.

Artikel 9

Undanröjande av dubbelbeskattning

1.   Om ränta som en faktisk betalningsmottagare erhållit blivit föremål för särskild källskatt av ett betalningsombud i Schweiz, skall den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har skatterättsligt hemvist bevilja honom avräkning för det källskattebeloppet. Om det beloppet överstiger det skattebelopp som skall betalas på det totala räntebelopp som omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har skatterättsligt hemvist, skall den medlemsstaten återbetala det överskjutande belopp som innehållits till denne.

2.   Om ränta som en faktisk betalningsmottagare erhållit blivit föremål för andra skatter och källskatter än de som avses i detta avtal och den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har skatterättsligt hemvist beviljar avräkning för dessa skatter eller källskatter i enlighet med den nationella lagstiftningen eller enligt dubbelbeskattningsavtal, skall dessa skatter eller källskatter avräknas innan förfarandet enligt punkt 1 tillämpas. Den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har skatterättsligt hemvist skall godta intyg utfärdade av schweiziska betalningsombud som bevis för beskattning eller innehållande, varvid dock skall gälla att den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har skatterättsligt hemvist skall kunna få bestyrkande av den schweiziska behöriga myndigheten om riktigheten av uppgifterna i intyg utfärdade av schweiziska betalningsombud.

3.   Den medlemsstat där den faktiska betalningsmottagaren har skatterättsligt hemvist får ersätta den avräkning som avses i punkterna 1 och 2 med återbetalning av den särskilda källskatt som avses i artikel 1.

Artikel 10

Utbyte av information

1.   De behöriga myndigheterna i Schweiz och var och en av medlemsstaterna skall utbyta information om handlingar som utgör skattebedrägeri enligt lagstiftningen i den anmodade staten eller liknande handlingar, när det gäller inkomster som omfattas av detta avtal. ”Liknande handlingar” skall endast innefatta brott som är lika allvarliga som skattebedrägeri enligt lagstiftningen i den anmodade staten. Den anmodade staten skall som svar på en vederbörligen motiverad begäran tillhandahålla information avseende förvaltningsrättsliga, civilrättsliga eller straffrättsliga ärenden som den anmodande staten undersöker eller kan komma att undersöka. Utan att det påverkar omfattningen av informationsutbytet enligt denna punkt skall information utbytas i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i dubbelbeskattningsavtalen mellan Schweiz och medlemsstaterna och behandlas som konfidentiella uppgifter i enlighet med de avtalen.

2.   När den anmodade staten skall besluta om uppgifter kan lämnas till följd av en begäran, skall den staten tillämpa preskriptionsbestämmelserna enligt lagstiftningen i den anmodande staten i stället för preskriptionsbestämmelserna i den anmodade staten.

3.   Den anmodade staten skall tillhandahålla information om den anmodande staten har en skälig misstanke om att den berörda handlingen kan utgöra skattebedrägeri eller en liknande handling. Den anmodande statens misstanke om skattebedrägeri eller en liknande handling får baseras på

a)	dokument, vare sig de är autentiserade eller ej och inbegripet men inte begränsat till affärshandlingar, räkenskaper eller bankkontouppgifter,

b)	bevisuppgifter från skattebetalare,

c)	uppgifter som erhållits av en uppgiftslämnare eller någon annan utomstående och som är oavhängigt bestyrkta eller annars sannolikt tillförlitliga, eller

d)	indiciebevisning.

4.   Schweiz skall inleda bilaterala förhandlingar med var och en av medlemsstaterna i syfte att fastställa enskilda kategorier av ”liknande handlingar” i enlighet med beskattningsförfarandet i dessa stater.

Artikel 11

Behöriga myndigheter

I detta avtal avses med behöriga myndigheter de myndigheter som förtecknas i bilaga I.

Artikel 12

Samråd

Om oenighet om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal uppstår mellan den schweiziska behöriga myndigheten och en eller flera av de behöriga myndigheter som avses i artikel 11, skall de sträva efter att finna en lösning i samförstånd. De skall omedelbart underrätta Europeiska gemenskapernas kommission och de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna om resultatet av samrådet. Kommissionen får på begäran av någon av de behöriga myndigheterna delta i samråd som gäller tolkningsfrågor.

Artikel 13

Översyn

1.   De avtalsslutande parterna skall samråda med varandra åtminstone vart tredje år eller på begäran av endera parten i syfte att se över och – om parterna anser att det behövs – förbättra det sätt på vilket detta avtal fungerar rent tekniskt samt bedöma den internationella utvecklingen. Samrådet skall hållas inom en månad efter begäran eller, i brådskande fall, så snart som möjligt.

2.   De avtalsslutande parterna får på grundval av en sådan bedömning samråda med varandra för att undersöka om detta avtal behöver ändras med hänsyn till den internationella utvecklingen.

3.   Så snart som det finns tillräcklig erfarenhet av det fullständiga genomförandet av artikel 1.1 skall de avtalsslutande parterna samråda med varandra för att undersöka om detta avtal behöver ändras med hänsyn till den internationella utvecklingen.

4.   När det gäller samråd enligt punkterna 1, 2 och 3 skall varje avtalsslutande part underrätta den andra avtalsslutande parten om händelser som eventuellt kan inverka på detta avtals sätt att fungera. Detta skall även innefatta eventuella relevanta avtal mellan en av de avtalsslutande parterna och tredje stat.

Artikel 14

Förhållande till bilaterala dubbelbeskattningsavtal

Dubbelbeskattningsavtalen mellan Schweiz och medlemsstaterna skall inte hindra uttag av den särskilda källskatten enligt detta avtal.

Artikel 15

Betalning av utdelning, ränta och royalty mellan bolag

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av nationella eller avtalsgrundade bestämmelser för förhindrande av bedrägeri eller missbruk i Schweiz eller i medlemsstaterna skall utdelning från dotterbolag till moderbolag inte beskattas i källstaten om

—	moderbolaget har en direkt ägarandel på minst 25 % av kapitalet i ett sådant dotterbolag i minst två år,

—	ett av bolagen har skatterättsligt hemvist i en medlemsstat och det andra bolaget har skatterättsligt hemvist i Schweiz,

—	ingetdera bolaget har skatterättsligt hemvist i tredje stat enligt ett dubbelbeskattningsavtal med den tredje staten, och

—	båda bolagen är skattskyldiga till bolagsskatt utan undantag och båda är aktiebolag (1).

Emellertid får Estland så länge landet beskattar inkomst av utdelad vinst utan att beskatta ej utdelad vinst, dock längst fram till och med den 31 december 2008, fortsätta att tillämpa sådan beskattning på den vinst som estniska dotterbolag betalar ut till sina moderbolag som är etablerade i Schweiz.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av nationella eller avtalsgrundade bestämmelser för förhindrande av bedrägeri eller missbruk i Schweiz eller i medlemsstaterna skall ränta och royalty som betalas mellan närstående bolag eller deras fasta driftställen inte beskattas i källstaten om

—	bolagen är närstående genom en direkt ägarandel på minst 25 % i minst två år eller ägs båda av ett tredje bolag som har en direkt ägarandel på minst 25 % i både det första och det andra bolagets kapital i minst två år,

—	ett av bolagen har skatterättsligt hemvist eller fast driftställe i en medlemsstat och det andra bolaget har skatterättsligt hemvist eller annat fast driftställe i Schweiz,

—	ingetdera bolaget har skatterättsligt hemvist eller fast driftställe i tredje stat enligt ett dubbelbeskattningsavtal med den tredje staten, och

—	alla bolag är skattskyldiga till bolagsskatt utan undantag, i synnerhet avseende ränta och royalty, samt är aktiebolag (1).

Om rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater innehåller bestämmelser om en övergångsperiod för en viss medlemsstat, skall den staten emellertid inte följa ovan beskrivna system beträffande ränta och royalty förrän efter den periodens slut.

3.   Gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Schweiz och medlemsstaterna som innebär en mer förmånlig skattemässig behandling av utdelning, ränta och royalty vid tidpunkten för antagandet av detta avtal skall inte påverkas.

Artikel 16

Övergångsbestämmelser om överlåtbara skuldebrev (2)

1.   Från och med den dag då detta avtal börjar tillämpas och så länge som minst en medlemsstat också tillämpar liknande bestämmelser, dock senast till och med den 31 december 2010, skall inhemska och internationella obligationer och andra överlåtbara skuldebrev som emitterats första gången före den 1 mars 2001 eller för vilka de ursprungliga emissionsprospekten har godkänts före den tidpunkten av de behöriga myndigheterna i den emitterande staten inte anses vara fordringar enligt artikel 7.1 a, under förutsättning att inga ytterligare emissioner av sådana överlåtbara skuldebrev görs den 1 mars 2002 eller senare.

Så längre som minst en medlemsstat också tillämpar liknande bestämmelser skall emellertid bestämmelserna i denna artikel fortsätta att gälla efter den 31 december 2010 för sådana överlåtbara skuldebrev

—	som innehåller gross up-klausuler eller klausuler för förtida inlösen, och

—	där betalningsombudet enligt definitionen i artikel 6 är etablerat i Schweiz, och

—	det betalningsombudet betalar ränta direkt till eller sörjer för att ränta betalas till förmån för en faktisk betalningsmottagare som har hemvist i en medlemsstat.

Om och när alla medlemsstater slutar tillämpa liknande bestämmelser, skall bestämmelserna i denna artikel fortsätta att gälla endast med avseende på de överlåtbara skuldebrev

—	som innehåller gross up-klausuler eller klausuler för förtida inlösen, och

—	där emittentens betalningsombud är etablerat i Schweiz, och

—	där det betalningsombudet betalar ränta direkt till eller sörjer för att ränta betalas till förmån för en faktisk betalningsmottagare som har hemvist i en medlemsstat.

Om ytterligare emissioner görs den 1 mars 2002 eller senare av ovan nämnda överlåtbara skuldebrev som emitterats av en regering eller ett närstående rättssubjekt som agerar som myndighet eller vars roll erkänns i ett internationellt avtal (förtecknat i bilaga II till det här avtalet), skall emissionen i sin helhet, dvs. den ursprungliga emissionen och eventuella ytterligare emissioner, anses vara en fordran enligt artikel 7.1 a.

Om ytterligare emissioner görs den 1 mars 2002 eller senare av ovan nämnda överlåtbara skuldebrev som emitterats av en emittent som inte omfattas av fjärde stycket, skall sådana ytterligare emissioner anses vara fordringar enligt artikel 7.1 a.

2.   Denna artikel skall inte hindra Schweiz och medlemsstaterna från att fortsätta att ta ut skatt på inkomster från de i punkt 1 nämnda överlåtbara skuldebreven i enlighet med den nationella lagstiftningen.

Artikel 17

Undertecknande, ikraftträdande och giltighetstid

1.   Detta avtal förutsätter att de avtalsslutande parterna ratificerar eller godkänner det enligt sina egna förfaranden. De avtalsslutande parterna skall underrätta varandra om att dessa förfaranden har avslutats. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter dagen för den sista underrättelsen.

2.   Med förbehåll för att Schweiz konstitutionella krav och gemenskapslagstiftningens krav om ingående av internationella avtal följs och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 skall Schweiz och, i tillämpliga fall, gemenskapen faktiskt genomföra och tillämpa detta avtal från och med den 1 januari 2005 och underrätta den andra parten om detta.

3.   Detta avtal gäller till dess att en avtalsslutande part säger upp det.

4.   En avtalsslutande part får säga upp avtalet genom att underrätta den andra parten om detta. I så fall skall avtalet upphöra att gälla tolv månader efter uppsägningen.

Artikel 18

Tillämpning och tillfälligt avbrytande av tillämpningen

1.   Ett villkor för tillämpningen av detta avtal skall vara att de av medlemsstaternas beroende eller associerade territorier som nämns i rådets rapport (ekonomiska och finansiella frågor) till Europeiska rådet i Santa Maria de Feira av den 19 och 20 juni 2000 samt Förenta staterna, Andorra, Liechtenstein, Monaco och San Marino var och en antar och genomför bestämmelser som är förenliga med eller likvärdiga med bestämmelserna i direktivet eller detta avtal, med undantag av artikel 15 i detta avtal, och som föreskriver samma datum för genomförande.

2.   De avtalsslutande parterna skall i samförstånd minst sex månader före det datum som nämns i artikel 17.2 besluta om villkoret i punkt 1 kommer att uppfyllas med tanke på tidpunkterna för ikraftträdande av de relevanta bestämmelserna i de berörda tredje staterna och beroende eller associerade territorierna. Om de avtalsslutande parterna inte beslutar att villkoret kommer att vara uppfyllt skall de i samförstånd anta ett nytt datum för artikel 17.2.

3.   Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 skall artikel 15 gälla för Spanien med verkan från och med ikraftträdandet av ett bilateralt avtal mellan Spanien och Schweiz om informationsutbyte på begäran i förvaltningsrättsliga, civilrättsliga eller straffrättsliga mål avseende skattebedrägeri enligt lagstiftningen i den anmodade staten eller liknande handlingar, när det gäller sådana inkomster som inte omfattas av det här avtalet, men som omfattas av en konvention eller ett avtal mellan Spanien och Schweiz om undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet.

4.   Tillämpningen av detta avtal eller delar av det kan avbrytas tillfälligt av en avtalsslutande part med omedelbar verkan genom anmälan till den andra parten, om direktivet eller en del av direktivet upphör att vara tillämpligt antingen tillfälligt eller permanent i enlighet med gemenskapens lagstiftning eller om en medlemsstat tillfälligt avbryter tillämpningen av sin genomförandelagstiftning.

5.   En avtalsslutande part får tillfälligt avbryta tillämpningen av detta avtal genom anmälan till den andra parten, om någon av de tredje stater eller territorier som avses i punkt 1 senare slutar tillämpa de bestämmelser som avses i den punkten. Tillämpningen får avbrytas tidigast två månader efter anmälan. Tillämpningen av avtalet skall återupptas så snart som bestämmelserna åter tillämpas.

Artikel 19

Fordringar och slutbetalning

1.   Om detta avtal upphävs eller dess tillämpning tillfälligt avbryts, helt eller delvis, skall fysiska personers fordringar enligt artikel 9 inte påverkas.

2.   Schweiz skall i så fall upprätta en slutredovisning senast när detta avtals tillämpningsperiod upphör och göra en slutbetalning till medlemsstaterna.

Artikel 20

Territoriell tillämpning

Detta avtal skall tillämpas, å ena sidan, på de territorier där Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget, och, å andra sidan, på Schweiz territorium.

Artikel 21

Bilagor

1.   Bilagorna skall utgöra en integrerad del av detta avtal.

2.   Förteckningen över behöriga myndigheter i bilaga I får ändras genom en enkel anmälan från Schweiz till den andra fördragsslutande parten när det gäller den myndighet som avses i led a i bilagan och från gemenskapen när det gäller de andra myndigheterna.

Förteckningen över närstående rättssubjekt i bilaga II får ändras i samförstånd.

Artikel 22

Språk

1.   Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

2.   Den maltesiska språkversionen skall bekräftas av de fördragsslutande parterna genom skriftväxling. Den versionen har därefter samma giltighet som de språkversioner som avses i punkt 1.

---

(1)  När det gäller Schweiz omfattar begreppet aktiebolag

—	société anonyme/Aktiengesellschaft/società anonima;

—	société à responsabilité limitée/Gesellschaft mit beschränkter Haftung/società a responsabilità limitata;

—	société en commandite par actions/Kommanditaktiengesellschaft/società in accomandita per azioni.

(2)  På samma sätt som i direktivet gäller dessa övergångsbestämmelser även överlåtbara skuldebrev som innehas genom investeringsfonder.

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL

mellan Europeiska gemenskapen, Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Schweiziska edsförbundet

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

KONUNGARIKET BELGIEN,

REPUBLIKEN TJECKIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

REPUBLIKEN ESTLAND,

REPUBLIKEN GREKLAND,

KONUNGARIKET SPANIEN,

REPUBLIKEN FRANKRIKE,

IRLAND,

REPUBLIKEN ITALIEN,

REPUBLIKEN CYPERN,

REPUBLIKEN LETTLAND,

REPUBLIKEN LITAUEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

REPUBLIKEN UNGERN,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

REPUBLIKEN POLEN,

REPUBLIKEN PORTUGAL,

REPUBLIKEN SLOVENIEN,

REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE OCH

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, nedan kallat ”Schweiz”

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

1.   INLEDNING

Schweiz och Europeiska gemenskapen ingår ett avtal om åtgärder som är likvärdiga med dem som fastställs i rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (nedan kallat ”direktivet”). Detta samförståndsavtal kompletterar det avtalet.

2.   ADMINISTRATIV HANDRÄCKNING VID SKATTEBEDRÄGERI ELLER LIKNANDE HANDLINGAR

Så snart som avtalet undertecknats kommer Schweiz och var och en av medlemsstaterna i Europeiska unionen att inleda bilaterala förhandlingar i syfte att

—

i sina respektive dubbelbeskattningsavtal avseende inkomst och förmögenhet införa bestämmelser om administrativ handräckning i form av informationsutbyte på begäran i alla förvaltningsrättsliga, civilrättsliga eller straffrättsliga mål avseende skattebedrägeri enligt lagstiftningen i den anmodade staten eller liknande handlingar, när det gäller inkomster som inte omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz, men som omfattas av de respektive dubbelbeskattningsavtalen, och

—	fastställa enskilda kategorier av ”liknande handlingar” i enlighet med beskattningsförfarandet i staterna i fråga.

3.   FÖRHANDLINGAR FÖR ATT GARANTERA LIKVÄRDIGA BESTÄMMELSER I ANDRA TREDJE STATER

Under den övergångsperiod som föreskrivs i direktivet kommer gemenskapen att inleda diskussioner med andra viktiga finansiella centrum i syfte att verka för att det även inom dessa jurisdiktioner antas bestämmelser som är likvärdiga med dem som gemenskapen tillämpar.

4.   AVSIKTSFÖRKLARING

Signatärerna av detta samförståndsavtal förklarar sig anse att det avtal som avses i punkt 1 och detta samförståndsavtal utgör en godtagbar och balanserad ordning som kan anses skydda parternas intressen. De kommer därför att genomföra de avtalade åtgärderna i god tro och kommer inte att agera ensidigt för att utan vederbörlig orsak undergräva denna ordning.

Om betydande skillnader skulle uppdagas mellan räckvidden för direktivet, i dess lydelse den 3 juni 2003, och avtalet, särskilt avseende artikel 1.2 och artikel 6 i avtalet, kommer de avtalsslutande parterna omedelbart att inleda samråd i enlighet med artikel 13.1 i avtalet i syfte att se till att åtgärderna enligt avtalet alltjämt är likvärdiga med åtgärderna enligt direktivet.