Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Summaries of EU Legislation

Europeiska enhetsakten

Go to the summaries’ table of contents

Europeiska enhetsakten

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europeiska enhetsakten

VILKET SYFTE HAR AKTEN?

  • Genom Europeiska enhetsakten ändrades Romfördragen om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen.
  • Detta skedde i syfte att blåsa nytt liv i det europeiska samarbetet och genomföra den inre marknaden (ett område utan inre gränser där det råder fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital) fram till den 1 januari 1993.
  • I och med Europeiska enhetsakten ändrades de bestämmelser som styr hur de europeiska institutionerna fungerar och gemenskapens befogenheter inom ett antal områden utökades.
  • Genom att skapa nya befogenheter för gemenskapen och reformera institutionerna banade Europeiska enhetsakten vägen för den ekonomiska och monetära union som kom att inrättas genom fördraget om Europeiska unionen (Maastrichtfördraget).

VIKTIGA PUNKTER

Mål

Struktur

  • Enhetsakten består av en ingress, fyra avdelningar och en rad förklaringar antagna av regeringskonferensen.
  • I ingressen anges fördragets grundläggande mål och ges uttryck för de undertecknande parternas vilja att förvandla relationerna mellan dem till en europeisk union. Vidare fastställs det att enhetsakten samlar de gemensamma bestämmelserna för det utrikespolitiska samarbetet och för de europeiska gemenskaperna. Slutligen understryks de två målen för översynen av fördragen, dvs. att ”förbättra den ekonomiska och sociala situationen genom att fördjupa den gemensamma politiken och söka nå nya mål” samt ”att säkerställa att gemenskaperna fungerar smidigare”.
    • Avdelning I innehåller gemensamma regler om det politiska samarbetet och de europeiska gemenskaperna.
    • Avdelning II innehåller bestämmelser om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.
    • Avdelning III rör det europeiska utrikespolitiska samarbetet.
    • Avdelning IV innehåller allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.

Institutionella ändringar

  • För att genomförandet av den inre marknaden skulle möjliggöras fram till 1993 gav enhetsakten ökad möjlighet för rådet att fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Detta underlättade beslutsfattandet, eftersom man kunde undvika de blockeringar som oundvikligen uppstår när tolv medlemsstater måste uppnå enhällighet. Det krävdes inte längre enhällighet för lagar som rör den inre marknaden, med undantag för åtgärder rörande skatter, fri rörlighet för personer och anställdas rättigheter och intressen.
  • Genom enhetsakten inrättades Europeiska rådet, vilket innebär att regeringskonferenser och toppmöten mellan stats- och regeringschefer institutionaliserades, även om befogenheterna för detta organ inte fastställdes senare i artikel 15 i fördraget om Europeiska unionen (EUF).
  • Europaparlamentets befogenheter förstärktes i och med att det infördes krav på att det måste ge sitt samtycke till ingåendet av utvidgnings- och associeringsavtal. Genom enhetsakten infördes dessutom samarbetsförfarandet som förstärkte Europaparlamentets roll i dialogen mellan institutionerna i och med att det gav möjlighet till en andra behandling av lagförslag och därmed lade grunden för Europaparlamentets framtida roll som medlagstiftare med rådet.
  • Enhetsakten klargjorde vissa bestämmelser gällande genomförandebefogenheter. Artikel 10 gav rådet möjlighet att som allmän regel ge kommissionen befogenhet att genomföra rättsakter antagna av rådet. Rådet kan endast i särskilda fall förbehålla sig rätten att utöva befogenheten att genomföra rättsakter. Genom enhetsakten skapades den rättsliga grunden för inrättandet av förstainstansrätten – numera tribunalen.

Politikområden

  • I och med enhetsakten blev omröstning med kvalificerad majoritet standard i fyra av de befintliga områden som omfattas av fördragen:
  • Genom enhetsakten kunde beslut fattas med kvalificerad majoritet inom en rad nya politikområden. Detta gällde följande:
    • Inre marknaden.
    • Ekonomisk och social sammanhållning – i syfte att motverka de negativa verkningarna av genomförandet av den inre marknaden för de minst utvecklade regionerna.
    • Socialpolitik – två nya aspekter av denna politik, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och social dialog mellan fackföreningar och arbetsgivare.
    • Forskning och utveckling.
    • Miljö – införande av subsidiaritetsprincipen (dvs. att endast vidta åtgärder på Europeisk nivå där de är mer effektiva än på de enskilda medlemsstaternas nivå).
    • Gemensam utrikespolitik – där rådets ordförandeskap ansvarar för att initiera åtgärder och samordna medlemsstaternas ståndpunkter.

VILKEN PERIOD GÄLLER AKTEN FÖR?

Enhetsakten började gälla den 1 juli 1987.

BAKGRUND

Europeiska unionens historia – 1980–1989 (Europa).

HUVUDDOKUMENT

Europeiska enhetsakten (EGT L 169, 29.6.1987, s. 1 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Att fullborda den inre marknaden – Vitbok från kommissionen till Europeiska rådet (Milano, 28–29 juni 1985) (COM(85) 310 final, 14.6.1985).

Senast ändrat 04.04.2018

Top