EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EU:s gemensamma system för mervärdesskatt (moms)

EU:s gemensamma system för mervärdesskatt (moms)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2006/112/EG – EU:s gemensamma system för mervärdesskatt

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Genom direktivet omarbetas och upphävs det ursprungliga sjätte direktivet om mervärdesskatt, i syfte att förtydliga den EU-lagstiftning för mervärdesskatt som gäller just nu.

VIKTIGA PUNKTER

Mervärdesskatt (moms) tillämpas på alla transaktioner som utförs i EU mot betalning av en beskattningsbar person, dvs. varje privatperson eller organ som levererar varor och tjänster inom ramen för affärsverksamhet. Importer som varje person gör är också underställda mervärdesskatt.

Beskattningsbara transaktioner innefattar leveranser av varor eller tjänster inom EU, EU-interna förvärv av varor (varor som levereras och försänds eller transporteras av en affärsrörelse i ett EU-land till en rörelse i ett annat) samt importer av varor in i EU utifrån.

  • Reglerna om plats för beskattning beror på transaktionens karaktär, typen av levererad produkt och om transport finns med i bilden, enligt följande:
    • Leverans av varor – den plats dit varorna levereras.
    • EU-internt förvärv av varor – den plats där parten som förvärvar varorna får dem levererade till sig, dvs. det EU-land där varorna slutligen hamnar efter transport från ett annat EU-land.
    • Import av varor – vanligtvis är platsen det EU-land där varorna hamnar.
    • Tillhandahållande av tjänster – den plats där tjänsterna tillhandahålls. Detta beror inte bara på karaktären hos den tillhandahållna tjänsten utan även på statusen för den kund som tar emot tjänsten. För att säkerställa att tjänsten beskattas på den plats där den faktiskt utnyttjas finns det vissa undantag från dessa allmänna regler, såsom
      • tjänster med anknytning till fast egendom (fastigheter),
      • passagerartransporter,
      • verksamheter med anknytning till kultur, idrott, utbildning och underhållning,
      • restaurangtjänster.
  • Mervärdesskatt tas ut när varorna eller tjänsterna levereras eller tillhandahålls i enlighet med transaktionens karaktär. Mervärdesskatt kan tas ut för ett köp inom EU när leveransen av varor till det relevanta EU-landet är slutförd. Vid importer in i EU tas mervärdesskatten ut när varorna förs in i ett EU-land.
  • Beskattningsunderlaget för leverans av varor och tjänster och EU-interna förvärv av varor innefattar alla betalningar till leverantören. När varor importeras är detta belopp deras tullvärde. Tullar, skatter och andra avgifter ingår i beskattningsunderlaget, men själva mervärdesskatten, prisreduktioner och rabatter som beviljas kunden undantas.
  • Den normala skattesats för mervärdesskatt som ska tillämpas på varor och tjänster av samtliga EU-länder är minst 15 %. EU-länderna kan tillämpa en eller två reducerade skattesatser med minst 5 % på särskilda varor eller tjänster som förtecknas i bilaga III till direktivet. Ett antal undantag från dessa regler (lägre satser, reducerade satser på andra varor eller tjänster osv.) gäller också under vissa förhållanden.
  • Direktivet möjliggör undantag från mervärdesskatt. De flesta av dessa är undantag utan rätt till avdrag, t.ex. finans- och försäkringstjänster, sjukvård och sociala tjänster. Det finns emellertid också undantag med rätt till avdrag, t.ex. EU-interna leveranser av varor eller exporter av varor till ett land utanför EU. Flertalet undantag är obligatoriska för EU-länderna, men vissa är valfria.
  • En beskattningsbar person har rätt att dra av det belopp som betalats i mervärdesskatt på förvärvade varor eller tjänster i det EU-land där dessa transaktioner utförs. Denna ingående mervärdesskatt får dras av från den mervärdesskatt som ska betalas för beskattade transaktioner, t.ex. inhemska leveranser av varor eller tjänster. Det finns i allmänhet ingen rätt till avdrag i händelse av en ekonomisk verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt, eller om den beskattningsbara personen tillämpar särskilda ordningar. I vissa fall kan avdrag begränsas eller justeras.
  • I direktivet fastställs skyldigheterna för beskattningsbara och vissa icke-beskattningsbara personer. I allmänhet ska mervärdesskatt betalas av varje beskattningsbar person som gör en beskattningsbar leverans av varor eller tjänster. Till undantagen räknas särskilda transaktioner där kunden betalar mervärdesskatt, t.ex. leveranser av naturgas, och transaktioner där EU-landet kan välja att ålägga kunden att betala mervärdesskatt, som i fallet med vissa bedrägerikänsliga leveranser.
  • Direktivet tillåter variationer, det vill säga att EU-länderna gör avvikelser från standardreglerna för mervärdesskatt, t.ex. för att förhindra vissa typer av skatteflykt. Det finns även särskilda ordningar för mervärdesskatt utformade för att minska pappersarbetet, t.ex. för småföretag och jordbrukare.
  • Dessutom möjliggör direktivet för de EU-länder som är värst drabbade av momsbedrägerier att tillfälligt tillämpa en allmän omvänd momsskyldighet. Detta innebär att skyldigheten att betala mervärdesskatt övergår från leverantören till kunden. EU-länderna får endast tillämpa denna åtgärd på inhemska leveranser av varor och tjänster över ett tröskelvärde av 17 500 euro per transaktion, fram till den 30 juni 2022 och enligt mycket strikta villkor.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Det har gällt sedan den 1 januari 2007 och ska sedan den 1 januari 2008 vara lag i EU-länderna.

BAKGRUND

Mer information finns här:

HUVUDDOKUMENT

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2006/112/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets direktiv (EU) 2018/2057 av den 20 december 2018 om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tjänster över ett visst tröskelvärde (EUT L 329, 27.12.2018, s. 3).

Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 2009/132/EG av den 19 oktober 2009 om tillämpningsområdet för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor (EUT L 292, 10.11.2009, s. 5).

Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EUT L 44, 20.2.2008, s. 23).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 2007/74/EG av den 20 december 2007 om undantag från mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande från tredjeländer (EUT L 346, 29.12.2007, s. 6).

Rådets direktiv 2006/79/EG av den 5 oktober 2006 om befrielse från införselskatter på varor i småförsändelser av icke-kommersiell karaktär från tredjeländer (kodifierad version) (EUT L 286, 17.10.2006, s. 15).

Senast ändrat 15.04.2019

Top