EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?

  • Det ändrar EU-institutionernas arbets- och beslutsfattandeprocesser, för att anpassa dem till ett EU som växt till att omfatta hela 28 medlemsländer efter ett antal utvidgningar.
  • Det ändrar EU:s inre och yttre politik genom att ge Europaparlamentet större lagstiftande makt, vilket garanterar ett mer demokratiskt beslutsfattande i EU.

VIKTIGA PUNKTER

Institutionella ändringar

Europaparlamentet

  • består numer av företrädare för EU-medborgarna, inte som tidigare av företrädare för EU-länderna, vilket stärker den demokratiska kopplingen mellan Europaparlamentsledamöterna och deras väljare,
  • har fått större lagstiftande makt genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet; genom Lissabonfördraget utökas denna till 40 nya politikområden, vilket innebär att parlamentet och rådet numera antar lagstiftning på lika villkor på totalt 73 områden,
  • väljer Europeiska kommissionens ordförande genom en majoritetsomröstning bland ledamöterna,
  • har högst 751 ledamöter.

Europeiska rådet

Detta består av stats- och regeringschefer och gör EU mer konsekvent och samstämmigt. Det är formellt erkänt som en EU-institution som fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar.

Genom en majoritetsomröstning väljer Europeiska rådet sin ordförande för en 30 månaders mandatperiod som kan förnyas en gång, vilket ersätter det tidigare roterande ordförandeskapet på sex månader.

Rådet

Rådet tillämpar nya regler för majoritetsröstning när det godkänner lagstiftning. För att säkra en majoritet krävs minst 55 % av EU-länderna, som företräder minst 65 % av EU:s befolkning. För att blockera ett förslag måste minst fyra länder vara emot det.

Rådet håller offentliga sammanträden där det diskuterar och röstar om förslag till lagstiftning.

Europeiska kommissionen

Kommissionens ordförande

  • utses och väljs på grundval av resultaten i Europaparlamentsvalet,
  • ansvarar för att utse kommissionsledamöter och fördela deras ansvarsområden och kan begära att en enskild kommissionsledamot ska avgå.

Europeiska unionens domstol

Denna har behörighet när det gäller EU:s samtliga politikområden, utom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Europeiska centralbanken (ECB)

ECB är nu formellt erkänd som en EU-institution, eftersom den nämns i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Genom fördraget

Andra ändringar

EU:s politik

Den tidigare pelarstrukturen ersätts av en ny befogenhetsfördelning:

  • Exklusiv befogenhet: områden där EU ensamt lagstiftar och medlemsländerna genomför lagstiftningen (artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)).
  • Delad befogenhet: områden där EU-länderna kan lagstifta och anta rättsligt bindande åtgärder om EU inte har gjort detta (artikel 4 i EUF-fördraget).
  • Stödjande befogenhet: områden där EU antar åtgärder och stöder, samordnar eller kompletterar nationella åtgärder (artikel 6 i EUF-fördraget).
  • Dessutom blir all politik avseende gränskontroller, asyl, immigration och rättsligt och polisiärt samarbete en EU-befogenhet, i stället för att som tidigare vara mellanstatliga ansvarsområden.

Förstärkning av demokratin

Genom fördraget

EU-utträde

I Lissabonfördraget inkluderas för första gången ett formellt förfarande som ska tillämpas när ett EU-land vill lämna EU (artikel 50 i EU-fördraget – se sammanfattningen om artikel 50-förhandlingar med Förenade kungariket (1)).

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?

Det undertecknades den 13 december 2007 och trädde i kraft den 1 december 2009.

BAKGRUND

Lissabonfördraget är till stor del inspirerat av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Denna konstitution var tänkt att ersätta EU:s grundfördrag med en enda text. Den undertecknades i Rom den 29 oktober 2004. För att träda i kraft måste den emellertid ratificeras av alla (dåvarande) 27 EU-länder (17 ratificerade). Den förkastades emellertid i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005.

Lissabonfördraget ändrar i stället dessa fördrag, på samma sätt som Amsterdamfördraget och Nicefördraget gjorde. Där ingår de flesta av de institutionella och politiska reformer som först föreslogs i fördraget om en konstitution.

VIKTIGA BEGREPP

Demokratisk jämlikhet: EU måste respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, som ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner, organ och byråer (artikel 9 i EU-fördraget).
Representativ demokrati: EU-medborgarna representeras direkt på EU-nivå av Europaparlamentet.
Deltagandedemokrati: EU-medborgarna har rätt att delta i EU:s beslut och samspela med EU-institutionerna, t.ex. i form av dialoger med hjälp av civilsamhällesorganisationer där de är medlemmar.

HUVUDDOKUMENT

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007 (EUT C 306, 17.12.2007, s. 1).

Senast ändrat 15.12.2017



(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).

Top