EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Ett förstärkt Schengen-informationssystem

Ett förstärkt Schengen-informationssystem

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2018/1860 om användning av Schengens informationssystem (SIS) för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna

Förordning (EU) 2018/1861 om inrättande, drift och användning av SIS på området in- och utresekontroller och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet

Förordning (EU) 2018/1862 om inrättande, drift och användning av SIS på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGARNA?

Schengens informationssystem (SIS), som inrättades 1995 efter avskaffandet av de inre gränskontrollerna inom EU, är en storskalig databas till stöd för yttre gränskontroller och samarbete inom brottsbekämpning mellan Schengenavtalets medlemsländer.

De tre förordningarna har utformats så att de ska stärka de befintliga åtgärderna i SIS II – som inrättades 2006 och är i drift sedan 2013 – i synnerhet mot bakgrund av de nya migrations- och säkerhetsutmaningarna. De kommer att ersätta den nuvarande lagstiftning som fastställs genom förordningarna (EG) nr 1986/2006 och (EG) nr 1987/2006 samt beslut 2007/533/RIF.

I denna sammanfattning beskrivs hur SIS kommer att fungera när de tre nya förordningarna väl har trätt i kraft fullt ut.

VIKTIGA PUNKTER

Uppbyggnad

SIS består av

  • ett centralt system (det centrala SIS) med
    • en teknisk stödfunktion (CS-SIS), som innehåller en databas (SIS-databasen) som bedriver teknisk tillsyn och administrativa uppgifter, och en backup av CS-SIS,
    • ett enhetligt nationellt gränssnitt (NI-SIS) i varje land som medlemmar använder till att föra in, uppdatera, radera och söka efter SIS-uppgifter,
    • ett nationellt system (N.SIS) i varje land, som ska stå i förbindelse med det centrala SIS, inbegripet minst en nationell eller gemensam backup av N.SIS. Det går inte att söka i datafiler i ett annat N.SIS, såvida inte de berörda länderna har kommit överens om att dela filen.
  • en kommunikationsinfrastruktur mellan CS-SIS, backupen av CS-SIS och NI-SIS bidrar med ett krypterat virtuellt nätverk för SIS-uppgifter och utbytet av SIS-uppgifter mellan Sirenekontoren.

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)

  • genomför tekniska lösningar i syfte att stärka den oavbrutna tillgången till SIS,
  • får, i undantagsfall, upprätta ytterligare en kopia av SIS-databasen,
  • ska, senast den 28 december 2019, lägga fram en rapport om möjliga tekniska lösningar, som innehåller en oberoende konsekvensbedömning och en kostnads-nyttoanalys,
  • offentliggör en förteckning över N.SIS-byråerna och Sirenekontoren.

I förfarandereglerna fastställs att

  • registreringar* bör kvarstå i SIS bara så länge som är nödvändigt för deras specifika syfte och raderas när syftet har uppnåtts,
  • registreringar måste ses över inom fastställda tidsfrister. Medlemslandet får därefter besluta om att förlänga dem, annars raderas de automatiskt. Tidsfristerna för översyn är
    • 5 år: personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas eller utlämnas samt försvunna personer som eventuellt behöver ställas under beskydd
    • 3 år: personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande och okända efterlysta personer
    • 1 år: barn som är utsatta för en risk, sårbara personer som behöver hindras från att resa och registreringar om personer för diskreta kontroller, undersökningskontroller eller särskilda kontroller
    • 10 år: föremål för diskreta kontroller eller särskilda kontroller eller som ska beslagtas eller användas som bevis i brottmål,
  • kategorier av uppgifter som ska föras in i systemet. Dessa har utformats för att underlätta för slutanvändare att fatta beslut snabbt. De inbegriper minimikrav (efternamn, födelsedatum, skäl till registreringen och de åtgärder som ska vidtas) och andra uppgifter såsom typ av brott, fotografiska uppgifter och fingeravtrycksuppgifter*, om sådana finns tillgängliga,
  • användningen av biometriska uppgifter och fingeravtrycksuppgifter måste vara förenlig med EU:s lagstiftning och med de grundläggande rättigheterna, och uppfylla minimistandarder avseende kvalitet samt tekniska specifikationer,
  • ett ärende måste vara tillräckligt adekvat, relevant och viktigt för att motivera att en registrering förs in i SIS; exempelvis uppfyller en registrering med anknytning till ett terroristbrott dessa kriterier,
  • bara det utfärdande landet får ändra, lägga till, korrigera, uppdatera eller radera uppgifter i SIS,
  • ett land som anser att det skulle vara oförenligt med landets nationella lagstiftning, internationella åtaganden eller väsentliga intressen att agera på grundval av en registrering får förse en registrering med flaggning*. En flaggning anger att landet inte kommer att vidta några åtgärder inom sitt territorium.

Kostnader:

  • EU-budgeten täcker drifts-, underhålls- och utvecklingskostnaderna för det centrala SIS och kostnaderna för kommunikationsinfrastrukturen.
  • Schengenmedlemsländerna står för drifts-, underhålls- och utvecklingskostnaderna för sina egna N.SIS.

Registreringskategorier per förordning

Förordning (EU) 2018/1860 stärker genomförandet av EU:s återvändandepolitik och minskar incitamenten till olaglig invandring till EU,

  • fastställer gemensamma villkor och förfaranden för införande och behandling av registreringar och för utbyte av tilläggsinformation om tredjelandsmedborgare som är föremål för beslut om återvändande*,
  • ålägger nationella myndigheter att föra in registreringar så fort ett beslut om återvändande har fattats,
  • upprättar harmoniserade förfaranden för
    • kategorier av uppgifter som ska inbegripas i registreringen
    • kontroll av om ett beslut om återvändande har efterlevts och, om så inte är fallet, för uppföljning mellan de berörda myndigheterna
    • lagring och radering av registreringar i syfte att säkerställa att det inte föreligger någon fördröjning mellan en tredjelandsmedborgares avresa och aktiveringen av ett inreseförbud
    • obligatoriskt samråd mellan nationella myndigheter innan
      • ett uppehållstillstånd eller en visering för längre vistelse beviljas eller förlängs för en tredjelandsmedborgare som kan vara föremål för en återvändanderegistrering i ett annat EU-land
      • en registrering om ett beslut om återvändande förs in om personen uppehåller sig lagligt någon annanstans inom EU.

Förordning (EU) 2018/1861 omfattar användningen av SIS vad gäller inreseförbud och gränskontroller,

  • fastställer villkoren och förfarandena för att föra in och behandla registreringar och för att utbyta tilläggsinformation* om tredjelandsmedborgare som nekats inresa eller rätt att vistas inom EU,
  • inför harmoniserade förfaranden för
    • kategorier av uppgifter som ska inbegripas i registreringen
    • obligatoriskt införande av en registrering när en tredjelandsmedborgare nekas inresa eller rätten till vistelse på grund av att tredjelandsmedborgaren utgör ett säkerhetshot eller är föremål för ett restriktivt beslut om förbud mot inresa till eller genomresa genom ett EU-land
    • tredjelandsmedborgare som har rätt att röra sig fritt inom EU
    • obligatoriskt samråd mellan nationella myndigheter innan ett uppehållstillstånd eller en visering för längre vistelse beviljas eller förlängs för en tredjelandsmedborgare som nekats rätten att resa in i eller vistas i ett annat EU-land,
  • garanterar tredjelandsmedborgare rätten att bli informerade skriftligen om huruvida de är föremål för en registrering.

Förordning (EU) 2018/1862 förbättrar och utvidgar användningen av SIS när det gäller samarbete mellan polis och rättsliga myndigheter,

  • upprättar villkor och förfaranden för att föra in och behandla registreringar i SIS om personer och föremål, och för att utbyta tilläggsinformation och uppgifter i ärenden som rör polissamarbete och rättsligt samarbete,
  • omfattar förfaranden för registreringar avseende:
    • personer som är efterlysta för att gripas, för att överlämnas eller utlämnas,
    • försvunna personer,
    • sårbara personer som behöver hindras från att resa, antingen för att säkerställa deras egen säkerhet eller för att förebygga hot mot den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen,
    • barn som löper risk för i synnerhet bortförande, människohandel eller för att bli inblandade i terrorism,
    • enskilda personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande som vittnen eller på grund av att de kallats i samband med brottmålsförfaranden,
    • okända efterlysta personer vilkas identitet man försöker fastställa,
    • diskreta eller särskilda kontroller och undersökningar för att förebygga, avslöja, utreda eller lagföra brott, verkställa en straffrättslig påföljd eller förebygga hot mot den allmänna säkerheten,
    • produkter som ska beslagtas eller användas som bevis i brottmålsförfaranden, framför allt lätt identifierbara föremål såsom bilar, båtar, luftfartyg, skjutvapen, identitetshandlingar och sedlar.

Uppgiftsrättigheter

Enskilda personer har rätt att

  • få reda på huruvida deras personuppgifter håller på att behandlas, och i så fall för vilka ändamål och enligt vilka villkor,
  • lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet,
  • utan dröjsmål få felaktiga personuppgifter rättade,
  • få personuppgifter raderade om användningen av dem inte längre är nödvändig eller om de behandlats på ett otillåtet sätt,
  • vidta åtgärder för att få tillgång till, rätta eller radera eller erhålla information om eller ersättning för en registrering som avser dem,
  • få ersättning från ett medlemsland för eventuell materiell eller immateriell skada som de drabbats av på grund av otillåten behandling av deras personuppgifter.

SIS-medlemsländernas regeringar

  • har åtagit sig att verkställa beslut om rättigheterna i fråga om dataskydd,
  • rapporterar årligen till Europeiska dataskyddsstyrelsen om det antal förfrågningar de mottagit om åtkomst till uppgifter och rättelse av felaktigheter, liksom om mängden domstolsärenden och resultatet av dessa.

Oberoende tillsynsmyndigheter övervakar lagligheten hos den nationella behandlingen av personuppgifter i SIS. Europeiska datatillsynsmannen, som inrättades enligt förordning (EU) 2018/1725, fullgör samma uppgift för eu-LISA. De oberoende tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen samarbetar för att säkerställa en samordnad tillsyn av SIS.

  • Uppgifter som behandlats i SIS och tillhörande tilläggsinformation får inte överföras till eller tillgängliggöras för länder utanför EU eller internationella organisationer.
  • Förordning (EU) 2018/1725 gäller för personuppgifter som behandlas av eu-LISA, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Eurojust.
  • Förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680 gäller för personuppgifter som behandlas av nationella behöriga myndigheter och enheter.

Följande har tillgång till uppgifter i SIS:

  • Nationella myndigheter med ansvar för
    • gränskontroller, polisens och tullens kontroller,
    • förebyggande, avslöjande, utredning eller lagföring av terroristbrott eller andra grova brott,
    • beslut, däribland om uppehållstillstånd och viseringar för längre vistelse, om tredjelandsmedborgares inresa, vistelse och återvändande,
    • säkerhetskontroller av tredjelandsmedborgare som ansöker om internationellt skydd,
    • beslut om naturalisation,
    • allmänna åtal inom ramen för ett brottmålsförfarande, liksom för rättsliga utredningar,
    • utfärdande av registreringsbevis för fordon, båtar, luftfartyg och skjutvapen.
  • Nedanstående EU-organ har rätt att få tillgång till och att få söka efter de uppgifter i SIS som de behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. De informerar det utfärdande medlemslandet när det vid en sökning framkommer att det finns en registrering. De får inte sammanföra delar av SIS eller överföra några SIS-uppgifter till sina egna system
    • Europol: får beviljas åtkomst till alla uppgifter, inte bara vissa som förut. SIS-medlemsländerna måste informera brottsbekämpningsorganet om eventuella träffar eller registreringar som avser terroristbrott.
    • Eurojust, som har hand om straffrättsligt samarbete.
    • Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, de arbetsgrupper som arbetar med återvändanderelaterade uppgifter och stödgrupperna för migrationshantering.

Vart femte år utvärderar Europeiska kommissionen hur dessa organ har använt sig av SIS.

Ansvarsområden

Varje SIS-medlemsland

  • säkerställer att uppgifterna är korrekta, uppdaterade och har förts in i samt lagras i SIS på lagligt sätt och att de är förenliga med de allmänna reglerna för hantering av uppgifter,
  • inrättar, driver, underhåller och utvecklar sitt N.SIS, i enlighet med gemensamma standarder, protokoll och tekniska förfaranden, och ansluter det till NI-SIS,
  • säkerställer oavbruten tillgång till SIS-uppgifter för slutanvändarna,
  • överför sina registreringar genom sitt N.SIS,
  • utser en N.SIS-byrå med centralt ansvar för att säkerställa att dess N.SIS fungerar smidigt och är säkert, liksom för att de behöriga myndigheterna har åtkomst till SIS, att förordningen efterlevs överlag och att alla slutanvändare får vederbörlig tillgång till SIS,
  • utser en nationell myndighet (Sirenekontoret) som enda kontaktpunkt, vilken ska vara tillgänglig dygnet runt veckans alla dagar för utbyte av och tillgång till all tilläggsinformation om registreringar och för att underlätta uppföljningsåtgärder,
  • antar en säkerhetsplan, en driftskontinuitetsplan och en katastrofplan för att skydda uppgifter och hindra obehöriga från att få tillträde,
  • tillämpar regler för tystnadsplikt och yrkesmässig sekretess, inbegripet noggrann övervakning av externa uppdragstagare, Det är förbjudet att låta privata företag och organisationer sköta driften av N.SIS.
  • för elektroniska loggar, som normalt sett raderas efter tre år, över registreringar samt åtkomst till och utbyte av personuppgifter, i syfte att kontrollera om sökningen var laglig och säkerställa dataintegritet och datasäkerhet,
  • driver ett nationellt utbildningsprogram för SIS för personal med åtkomst till SIS om datasäkerhet, grundläggande rättigheter, inbegripet dataskydd, och regler och förordningar avseende behandling av uppgifter.

Kommissionen

  • antar genomförandeakter och delegerade akter om tekniska aspekter av SIS, och uppdaterar dessa efter behov,
  • fullgör, enligt förordning (EU) nr 1053/2013, en övergripande uppgift när det gäller att samordna den utvärderings- och övervakningsmekanism som den genomför tillsammans med EU:s regeringar för att säkerställa att Schengenreglerna tillämpas fullt ut på nationell nivå, Detta inbegriper utvärdering av SIS.
  • kommer att, senast den 28 december 2019 och varje år därefter till dess att den bestämmer sig för vilket datum SIS verksamhet ska inledas, överlämna en rapport till Europaparlamentet och EU:s regeringar om det aktuella läget i förberedelserna inför ett fullständigt genomförande av den uppdaterade SIS-förordningen (EU) 2018/1862,
  • genomför en övergripande utvärdering av det centrala SIS, utbytet av tilläggsinformation mellan nationella myndigheter, inbegripet en bedömning av det automatiska systemet för identifiering av fingeravtryck (Afis) och informationskampanjerna om SIS tre år efter det att förordningen träder i kraft och vart fjärde år därefter.

eu-LISA ansvarar för

  • det centrala SIS: dess operativa förvaltning, inbegripet kvalitetskontroller avseende de uppgifter som ingår, och samtliga uppgifter som krävs för att säkerställa dess funktioner dygnet runt veckans alla dagar året runt,
  • kommunikationsinfrastrukturen: centrala aspekter, i synnerhet övervakning, säkerhet, samordning mellan medlemsländer och leverantörer samt budget- och avtalsfrågor,
  • Sirenekontoren: samordning och förvaltning av samt stöd till tester, underhåll och uppdatering av tekniska specifikationer avseende utbytet av tilläggsinformation mellan Sirenekontoren och kommunikationsinfrastrukturen, och hantering av tekniska förändringar,
  • antagande av nödvändiga åtgärder för att skydda uppgifter och förhindra obehörig åtkomst eller användning, inbegripet säkerhets-, driftskontinuitets- och katastrofplaner för det centrala SIS och kommunikationsinfrastrukturen,
  • tillämpning av regler för tystnadsplikt och yrkesmässig sekretess, och bevarande av elektroniska loggar enligt samma villkor som för nationella myndigheter,
  • offentliggörande, via EU:s officiella tidning, av en förteckning över nationella myndigheter som har befogenhet att söka efter uppgifter i SIS,
  • framtagande av dags-, månads- och årsstatistik över antalet registreringar per registreringskategori, som är helt fri från personuppgifter. Dess rapporter offentliggörs.

Informationskampanj

  • Kommissionen driver kampanjen i samarbete med tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen. Kampanjen inleds när lagstiftningen träder i kraft och upprepas med jämna mellanrum, i syfte att informera allmänheten om
    • syftena med SIS,
    • de uppgifter som SIS innehåller,
    • de myndigheter som har åtkomst till SIS,
    • enskilda personers uppgiftsrättigheter.
  • Kommissionen upprätthåller en webbplats som är tillgänglig för allmänheten med all relevant information om SIS.
  • EU-länderna måste, i samarbete med sina tillsynsmyndigheter, informera allmänheten om SIS.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGARNA FÖR?

De ska träda i kraft stegvis och ska i sin helhet tillämpas fullt ut senast den 28 december 2021. Kommissionen ska fatta beslut om datumet efter att ha kontrollerat att följande villkor har uppfyllts:

  • Genomförandeakter har antagits.
  • De nationella myndigheterna har vidtagit de åtgärder som krävs för att kunna behandla SIS-uppgifter och utbyta tilläggsinformation.
  • Alla testningskrav avseende eu-LISA har slutförts med gott resultat.

BAKGRUND

VIKTIGA BEGREPP

Registrering: en uppsättning uppgifter med hjälp av vilka myndigheterna kan identifiera en person eller ett föremål och handla på det sätt som krävs.
Fingeravtrycksuppgifter: uppgifter om hand- och fingeravtryck.
Flaggning: tillfälligt upphävande av en registrerings giltighet på nationell nivå.
Beslut om återvändande: rättsligt eller administrativt beslut om en tredjelandsmedborgare som anses uppehålla sig olagligt och som bör återvända till sitt hemland.
Tilläggsinformation: information som inte ingår i registreringsuppgifterna i SIS, men som har anknytning till dem.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 312, 7.12.2018, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 312, 7.12.2018, s. 14).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2018/1861 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

Se den konsoliderade versionen.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013 om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (EUT L 295, 6.11.2013, s. 27).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

Schengenregelverket enligt artikel 1.2 i rådets beslut 1999/435/EG av den 20 maj 1999 (EGT L 239, 22.9.2000, s. 1).

Senast ändrat 04.05.2020

Top