Bekämpande av terrorism – rekvisit för terroristbrott och stöd till offer

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Syftet med direktivet är att anpassa EU-lagstiftning för att bekämpa terrorism mot bakgrund av utvecklade terroristhot och med beaktande av terrorismens internationella karaktär.

I direktivet fastställs minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder på detta område.

Det införs även åtgärder för skydd av, och stöd och hjälp till offer.

Direktivet ersätter rambeslut 2002/475/RIF som hörnstenen i EU-ländernas straffrättsliga insatser för att bekämpa terrorism, och ändrar delar av beslut 2005/671/RIF om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott.

VIKTIGA PUNKTER

Rekvisit för terroristbrott

I direktivet tillhandahålls en uttömmande förteckning över allvarliga brott som EU-länderna måste klassificera som terroristbrott i sin nationella lagstiftning när de begås, eller om det föreligger ett hot om att de kommer att begås i ett specifikt terrorismsyfte.

Terrorismsyfte beskrivs som något av följande:

Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning.
Otillbörligen tvinga ett offentligt organ eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling.
Allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller i en internationell organisation.

Brott med anknytning

Förteckningen över terroristbrott som EU-länderna också måste göra straffbara, även om ett terroristbrott de facto inte har begåtts, utökas till att omfatta

brott med anknytning till en terroristgrupp (t.ex. att leda en sådan grupp eller medvetet delta i dess verksamhet) om de begås uppsåtligen,
brott med anknytning till terroristverksamhet. Dessa inbegriper följande:
- Sprida, på eller utanför internet, meddelanden med avsikten att anstifta ett terroristbrott, till exempel genom att förhärliga terroristgärningar.
- Värva och rekrytera en annan person för att personen ska begå ett terroristbrott.
- Tillhandahålla eller motta utbildning för terrorismsyften, till exempel för tillverkning eller användning av sprängämnen, skjutvapen eller farliga ämnen.
- Resa inom, utanför eller till EU för terrorismsyften, till exempel för att delta i en terroristgrupps verksamhet eller för att genomföra en terroristattack.
- Organisera och underlätta sådana resor, inklusive logistiskt eller materiellt stöd, såsom biljettköp eller färdvägsplanering.
- Tillhandahålla eller samla in medel med avsikten att de ska användas, eller med vetskap om att de ska användas, för att begå terroristbrott.

Allmänna särdrag

Dessa inbegriper

förbättrade regler om
- medhjälp till terrorism, anstiftan och försök,
- behörighet och lagföring för att säkerställa överensstämmelse och effektiv tillämpning av relevanta regler och undvika kryphål.
Skyldigheten för EU-länder att
- införa påföljder respektive sanktioner för fysiska och juridiska personer som är ansvariga för sådana brott, vilka återspeglar brottens allvar,
- vidta åtgärder för att utan dröjsmål avlägsna och blockera åtkomst till terroristinnehåll på internet som finns på servrar på deras territorium, och sträva efter att sådant innehåll på servrar utanför deras territorium avlägsnas,
- respektera grundläggande rättigheter och grundläggande rättsprinciper som stadgas i artikel 6 i EU-fördraget vid genomförandet av detta direktiv.
Ändringar i beslut 2005/671/RIF om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott.

Stöd till offer

Direktivet inkluderar ytterligare klausuler gällande ett utbud av tjänster för att möta de speciella behoven hos offer för terrorism, såsom rätten till direkt tillgång till professionella stödtjänster som erbjuder medicinskt och psykologiskt stöd samt rättslig eller praktisk rådgivning.
Det stärker även mekanismer för insatser vid nödsituationer för att hjälpa offer för terrorism direkt efter en terroristattack.
EU-länderna måste säkerställa att offer för terrorism som är bosatta i ett annat EU-land än det där terroristbrottet begicks har tillgång till
- information om sina rättigheter,
- tillgängliga stödtjänster och system för ersättning i det land där terroristbrottet begicks.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Det har gällt sedan den 20 april 2017. EU-länderna måste införliva det i sin nationella lagstiftning senast den 8 september 2018.

BAKGRUND

Direktivet antogs för att anpassa EU-lagstiftning efter internationell utveckling, såsom anpassningen av FN:s säkerhetsråds resolution 2178 (2014) och tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism, och för att bekämpa fenomenet med utländska stridande.
Mer information finns här:
- Kriser och terrorism (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning I – Gemensamma bestämmelser – Artikel 6 (f.d. artikel 6 FEU) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 19).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29.4.2014, s. 39).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2014/42/EU har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har enbart dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF (EUT L 218, 14.8.2013, s. 8).

Rådets beslut 2005/671/RIF av den 20 september 2005 om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott (EUT L 253, 29.9.2005, s. 22).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (EGT L 164, 22.6.2002, s. 3).