EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Innehåll online utan gränser

Innehåll online utan gränser

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2017/1128 – gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online i hela EU

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Den syftar till att se till att abonnenter som abonnerar på en innehållstjänst online i sitt eget EU-land, såsom filmer, idrottsevenemang, e-böcker, videospel och musik, kan få tillgång till denna när de tillfälligt vistas i andra EU-länder.

VIKTIGA PUNKTER

En tjänsteleverantör av innehållstjänster online måste göra det möjligt för abonnenter som besöker ett annat EU-land att få tillgång till sin betalda tjänst på samma sätt som i sitt EU-hemland. Detta kan vara beställningsvideo (såsom Netflix, HBO Go, Amazon Prime, Mubi eller Chili TV), tv online (såsom Viasat’s Viaplay, Sky’s Now TV eller Voyo), musikströmning (såsom Spotify, Deezer eller Google Music) eller spelmarknader online (såsom Steam eller Origin). Innehållet som är tillgängligt i andra EU-länder bör

  • ha samma innehåll,
  • vara på samma typer och antal apparater,
  • vara för samma antal användare,
  • ha samma funktioner,
  • vara utan extra kostnad.

Det finns ingen skyldighet att tillhandahålla liknande kvalitet om inte detta avtalas med abonnenten, men kvaliteten får inte avsiktligt minskas, och abonnenten måste informeras om leveranskvaliteten innan tjänsten tillhandahålls.

Varje tjänst som tillhandahålls i ett annat EU-land kommer uteslutande att anses äga rum i abonnentens EU-hemland.

När ett avtal ingås och när det förnyas måste leverantören på ett rimligt och effektivt sätt kontrollera abonnentens EU-hemland med hjälp av högst två av följande informationskällor:

  • Ett identitetskort eller annan giltig identitetshandling som intygar abonnentens EU-land.
  • Abonnentens betalningsinformation.
  • Installationsplats av den anordning som används för tillhandahållandet av tjänster.
  • En licensavgift, till exempel radio och tv i allmänhetens tjänst.
  • Ett avtal om tillhandahållande av internet- eller telefonanslutning eller ett annat liknande avtal som kopplar abonnenten till EU-landet.
  • Registrering i lokala röstlängder, om sådan information är offentligt tillgänglig.
  • Betalning av lokala skatter, om sådan information är offentligt tillgänglig.
  • En faktura för en allmännyttig tjänst som kopplar abonnenten till EU-landet.
  • En fakturerings- eller postadress.
  • En försäkran från abonnenten som intygar abonnentens adress i EU-landet.
  • En kontroll av IP-adress för att identifiera det EU-land där abonnenten har tillgång till innehållstjänsten online.

Leverantören behöver inte göra sin tjänst tillgänglig i ett annat EU-land om abonnenten inte lämnar uppgifter som gör det möjligt att kontrollera abonnentens hemland. Hanteringen av personuppgifter måste vara proportionell i förhållande till syftet och uppfylla villkoren i direktiven 95/46/EG och 2002/58/EG.

Rättsinnehavare kan tillåta användning av sitt innehåll utan att kontrollera EU-hemlandet, och kan återkalla detta tillstånd genom att ge leverantören rimligt varsel. Avtalet mellan rättighetsinnehavaren och leverantören får inte begränsa denna ångerrätt. Eventuella avtalsregler mellan abonnenten, leverantören eller rättighetsinnehavaren som strider mot denna förordning är utan verkan.

Om en gratis tjänst tillhandahålls kan leverantören tillåta tillgång och användning för abonnenter som tillfälligt vistas i ett EU-land, om deras EU-hemland kontrolleras i enlighet med förordningen.

Europeiska kommissionen kommer tillsammans med eventuella lagstiftningsförslag att överlämna en rapport om förordningens funktion senast den 2 april 2021 mot bakgrund av den juridiska, tekniska och ekonomiska utvecklingen. Denna kommer att innefatta hur kontrollen fungerar och om en översyn är nödvändig, med särskild behandling av effekterna på små företag och personuppgiftsskyddet.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen ska tillämpas från den 1 april 2018.

BAKGRUND

Möjligheten att få tillgång till innehållstjänster online under resor kommer snart efter att EU:s konsumenter har börjat dra nytta av nya regler för roaming för mobiltelefoni, som en del av EU:s strategi för en digital inre marknad. Sedan den 15 juni 2017 betalar personer som reser regelbundet inhemska priser för mobilt internet, med förbehåll för rimlig användning, oavsett var de reser i EU.

Mer information finns här:

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1128 av den 14 juni 2017 om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden (EUT L 168, 30.6.2017, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2017/1128 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015) 192 final, 6.5.2015).

Senast ändrat 07.02.2018

Top