Byggnaders energiprestanda

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Syftet med direktivet är att förbättra byggnaders energiprestanda i Europeiska unionen (EU) samtidigt som man tar hänsyn till olika klimatförhållanden och lokala förhållanden.
• I direktivet fastställs minimikrav och en gemensam ram för att beräkna energiprestandan.
• Under 2018 ändrades direktiv 2010/31/EU genom direktiv (EU) 2018/844 efter en översyn av dess genomförande. Det huvudsakliga syftet med detta var att påskynda renoveringen av befintliga byggnader på ett kostnadseffektivt sätt och att främja smart teknik i byggnader. Som en del av paketet för ren energi fungerar ändringsdirektivet som ett komplement till lagstiftningen om energieffektivitet.

VIKTIGA PUNKTER

• EU-länderna måste fastställa optimala minimikrav för energiprestandan. Kraven bör ses över vart femte år och måste omfatta byggnaden, dess komponenter och energianvändningen för
  • rumsuppvärmning,
  • rumskylning,
  • varmvatten för hushållsbruk,
  • ventilation,
  • fast belysning,
  • andra av byggnadens installationssystem*.
• Europeiska kommissionen har fastställt en ram för jämförbara metoder för att beräkna de optimala kostnadsnivåerna för energiprestandakraven.
• Nya byggnader måste motsvara minimikraven. Byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter bör vara nära-nollenergibyggnader* senast den 31 december 2018, och andra nya byggnader bör vara detta senast den 31 december 2020.
• När befintliga byggnader genomgår en större renovering måste energiprestandan uppgraderas så att byggnaderna uppfyller gällande krav.
• EU-länderna måste ha ett certifieringssystem för energiprestanda. Certifikaten
  • ger information till presumtiva köpare eller hyresgäster om en byggnads energivärdering,
  • innehåller rekommendationer för hur energiprestandan kan förbättras på ett kostnadseffektivt sätt,
  • måste anges i all annonsering i kommersiella medier när byggnader bjuds ut till försäljning eller uthyrning.
• EU-ländernas nationella myndigheter måste se till att det finns system för att kontrollera värme- och luftkonditioneringssystem.

Ändringar av det ursprungliga direktivet

• Ändringsdirektiv (EU) 2018/844 innehåller krav på att EU-länderna utarbetar långsiktiga renoveringsstrategier till stöd för renoveringen av både bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder. Tanken är att ett byggnadsbestånd ska uppstå som har en hög grad av energieffektivitet och där fossila bränslen fasas ut senast 2050. Strategierna bör innehålla en färdplan med åtgärder och mätbara framstegsindikatorer med tanke på EU:s långsiktiga mål för 2050 om att minska växthusgasutsläppen med 80–95 % jämfört med 1990 års nivåer. Färdplanen måste innehålla indikativa milstolpar för 2030, 2040 och 2050 och ange hur dessa milstolpar bidrar till att uppnå EU:s energieffektivitetsmål i enlighet med direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (se sammanfattning).
• Det reviderade direktivet innebär dessutom följande:
  • Tillämpningsområdet för det befintliga systemet för inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem utvidgas så att det även omfattar kombinerade system (med ventilation) och systemens prestanda under normala driftförhållanden.
  • Användningen av informations- och kommunikationsteknik i byggnader uppmuntras, liksom användningen av smart teknik för automation och reglering.
  • Utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elfordon på bilparkeringar i byggnader stöds genom att krav ställs på att ledningsinfrastruktur och laddningspunkter installeras.
  • En ”indikator för smart beredskap” introduceras för att bedöma hur väl man kan anpassa byggnaderna efter de boendes behov, optimera deras drift och få dem att interagera med nätet.

Frivilligt gemensamt EU-system för betygsättning av byggnaders smarta beredskap

År 2020 antog kommissionen en delegerad akt och en genomförandeakt:

• Delegerad förordning (EU) 2020/2155 kompletterar direktiv (EU) 2010/31/EU genom inrättande av ett frivilligt gemensamt EU-system för betygsättning av byggnaders smarta beredskap, dvs. där definieras indikatorn för smart beredskap och en gemensam metod för hur den ska beräknas. Metoden består i att beräkna byggnaders eller byggnadsenheters smarthetsvärden och utifrån dessa värden betygsätta deras smarta beredskap.
• I genomförandeförordning (EU) 2020/2156 fastställs de tekniska detaljerna för tillämpningen av det frivilliga gemensamma EU-systemet för betygsättning av byggnaders smarta beredskap. Den omfattar aspekter som
  • auktorisation och kvalifikationer hos experter på indikatorer för smart beredskap,
  • utfärdande av smarthetscertifikat och villkor och förutsättningar för dess användning,
  • testning av systemet med indikatorer för smart beredskap.

Delegerad förordning (EU) 2020/2155 och genomförandeförordning (EU) 2020/2156 gäller sedan den 10 januari 2021.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVEN FÖR?

• Direktiv 2010/31/EU gäller sedan den 8 juli 2010 och skulle bli lag i EU-länderna senast den 9 juli 2012.
• Ändringsdirektiv (EU) 2018/844 gäller sedan den 9 juli 2018 och skulle bli lag i EU-länderna senast den 10 mars 2020.

BAKGRUND

Byggsektorn i EU är den största enskilda energiförbrukaren i Europa och står för 40 % av den totala energiförburkningen. Omkring 75 % av byggnaderna är inte energieffektiva. Med tanke på denna låga energieffektivitet har utfasning av fossila bränslen i byggnadsbeståndet blivit ett av EU:s långsiktiga mål. Detta direktiv är ett viktigt steg mot att öka byggnadernas effektivitet.

Mer information finns här:

• Direktivet om byggnaders energiprestanda (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2010/31/EU har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2155 av den 14 oktober 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU genom inrättande av ett frivilligt gemensamt system inom Europeiska unionen för betygsättning av byggnaders smarta beredskap (EUT L 431, 21.12.2020, s. 9).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2156 av den 14 oktober 2020 om närmare uppgifter om det tekniska tillvägagångssättet för en ändamålsenlig tillämpning av ett frivilligt gemensamt unionssystem för betygsättning av byggnaders smarta beredskap (EUT L 431, 21.12.2020, s. 25).

Kommissionens rekommendation (EU) 2016/1318 av den 29 juli 2016 om riktlinjer för främjande av nära-nollenergibyggnader och bästa praxis för att se till att alla nya byggnader är nära-nollenergibyggnader senast 2020 (EUT L 208, 2.8.2016, s. 46).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Medlemsstaternas framsteg mot nära-nollenergibyggnader (COM(2013) 483 final/2, 7.10.2013).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Finansiellt stöd för energieffektivitet i byggnader (COM(2013) 225 final, 18.4.2013).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadselement (EUT L 81, 21.3.2012, s. 18).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 26.02.2021