Frysning och förverkande av tillgångar

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2018/1805 – ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Syftet med förordning (EU) 2018/1805 är att underlätta gränsöverskridande återvinning av tillgångar som härrör från brott och att åstadkomma effektivare frysning och förverkande av medel av olagligt ursprung inom EU.

Förordningen ingår i den handlingsplan som Europeiska kommissionen utarbetat för att stärka kampen mot finansiering av terrorism. Den bidrar till att komplettera säkerhetsunionen genom att säkerställa att brottslingar fråntas sina tillgångar.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

I förordningen anges de regler som ett EU-land ska följa när det inom sitt territorium erkänner och verkställer beslut om frysning* och beslut om förverkande* som har utfärdats av ett annat EU-land i samband med förfaranden i straffrättsliga frågor.

Grunddrag

Förordningen har följande väsentliga grunddrag:

• Lösning av problem med anknytning till genomförandet av befintliga rättsliga instrument genom inrättande av en enda förordning – omfattande både beslut om frysning och beslut om förverkande – som är direkt tillämpbar inom EU.
• Den allmänna principen om ömsesidigt erkännande, som innebär att alla rättsliga beslut i straffrättsliga frågor som fattas av ett EU-land i normala fall kommer att erkännas och verkställas direkt av ett annat EU-land. Det finns bara ett begränsat antal skäl till icke-erkännande och icke-verkställande.
• Standardiserade intyg och förfaranden för att möjliggöra snabbare och effektivare åtgärder för frysning och förverkande.
• En tidsfrist på 45 dagar för erkännande av ett beslut om förverkande och, i brådskande fall, en tidsfrist på 48 timmar för erkännande och 48 timmar för verkställande av beslut om frysning. På strikta villkor kan gränserna skjutas upp.
• Bestämmelser för att säkerställa att brottsoffers rätt till ersättning och återställande respekteras i gränsöverskridande ärenden.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 19 december 2020.

BAKGRUND

Förordningen utgör ett tillägg till redan befintlig lagstiftning om polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor inom EU, inbegripet

• frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott,
• direktivet om europeisk utredningsorder,
• rätten till tillgång till försvarare,
• rätten till information vid straffrättsliga förfaranden,
• rätten till översättning och tolkning vid straffrättsliga förfaranden,
• rättshjälp och
• oskuldspresumtion.

Mer information finns här:

• Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på EU-nivå (Europeiska kommissionen)

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1805 av den 14 november 2018 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande (EUT L 303, 28.11.2018, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2844 av den 13 december 2023 om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande frågor på privaträttens och straffrättens område och om ändring av vissa rättsakter inom området för rättsligt samarbete (EUT L, 2023/2844, 27.12.2023).

Europaparlamentets och Rådets Direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s. 1).

Fortlöpande ändringar av direktiv (EU) 2016/1919 har införlivats i den ursprungliga versionen. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (EUT L 132, 21.5.2016, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2016) 230 final, 20.4.2016).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 11.3.2016, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en handlingsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism (COM(2016) 50 final, 2.2.2016).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29.4.2014, s. 39).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6.11.2013, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 26.10.2010, s. 1).

Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande (EUT L 328, 24.11.2006, s. 59).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial (EUT L 196, 2.8.2003, s. 45).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 19.04.2024