EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017DC0585

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tredje årsrapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Colombia–Peru

COM/2017/0585 final

Bryssel den 10.10.2017

COM(2017) 585 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Tredje årsrapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Colombia–Peru


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Tredje årsrapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Colombia–Peru

1.Inledning

År 2016 var fjärde året för genomförandet av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan 1 (nedan kallat avtalet). Avtalet har tillämpats provisoriskt med Peru sedan mars 2013 och med Colombia sedan augusti 2013 2 .

Det ändrades första gången i och med protokollet om Kroatiens anslutning till EU. Efter det att Peru avslutat ratificeringsförfarandet den 6 april 2017 trädde protokollet i kraft med Peru den 1 maj 2017.

Avtalet ändrades en andra gång i och med Ecuadors anslutningsprotokoll, som har tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2017. Ratificeringsprocessen i Colombia, Peru och i EU-medlemsstaterna pågår för närvarande 3  

I enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Peru och Ecuador, å andra sidan 4  (nedan kallad förordningen) ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en årlig rapport om tillämpningen, genomförandet och uppfyllandet av åtagandena i avtalet och förordningen. Denna rapport är en följd av det kravet.

2.Metod

Analysen av bilaterala handelsflöden baseras på jämförelser av uppgifter från Eurostat för det fjärde året av avtalets genomförande (kalenderåret 2016) och det kalenderår som omedelbart föregick avtalet (2012). För handel med tjänster samt investeringsflöden och stockar baseras analysen på årliga uppgifter fram till 2015.

Generellt bör det noteras att det finns många olika skäl till att handelsflödena varierar och det går inte att säga att variationerna enbart beror på hur långt man har kommit i arbetet med att genomföra avtalet.



3.Utveckling av handeln (från år till år och sedan avtalets provisoriska tillämpning började)

3.1    Handel med varor

Colombia

EU är Colombias näst största handelspartner, efter Förenta staterna. Efter en ökning mellan 2012 och 2014 har handeln mellan EU och Colombia minskat under de senaste två åren. Detta förefaller främst bero på en nedgång i Colombias externa efterfrågan och fallande internationella råvarupriser, vilket påverkade Colombias export av mineralprodukter. Den bilaterala handeln 2016 var 23,5 % lägre än 2012, och Colombias totala handel med resten av världen minskade med omkring 36 % under samma period.

År 2016 uppgick den bilaterala handeln till 10,8 miljoner euro jämfört med 14,2 miljarder euro 2012, vilket ledde till ett litet handelsöverskott för EU för första gången på ett årtionde.

EU:s export till Colombia ökade från 5,5 miljarder euro 2012 till 6,5 miljarder euro 2015, men minskade med 15 % under 2016, till 5,4 miljarder euro. Detta ligger i linje med tendensen med minskad import till Colombia från resten av världen.

EU:s import från Colombia uppgick till 5,4 miljarder euro 2016, vilket innebar en minskning från 6,7 miljarder euro 2015 och 8,6 miljarder euro 2012 (en minskning på 37,5 %). Colombias totala export minskade dock med 48 % under samma period.

Tabell 1: Bilateral handel med varor mellan EU och Colombia 2012–2016 (miljoner euro)

Källa: Eurostat.

Sektorsspecifika effekter

När det gäller EU:s export till Colombia var följande kategorier viktigast under 2016:

·Maskiner, apparater och mekaniska redskap (HS 84), 16,1 % av EU:s export, minskade med 24,6 % jämfört med 2012, främst på grund av minskad efterfrågan på investeringar.

·Farmaceutiska produkter (HS 30), 13 % av exporten, minskade med 12,5 %.

·Fordon samt delar till dessa (HS 87), 8,5 % av exporten, minskade med 2,1 %.

·Medicinska (och andra) instrument och apparater (HS 90) samt plast och plastartiklar (HS 39) ökade vardera med 11 %.

·EU:s totala export av jordbruksprodukter (HS 01 till 24) har ökat med 82 % sedan 2012. Denna tendens berör de flesta produktkategorier och anses främst bero på genomförandet av kapitlet om sanitära och fytosanitära åtgärder.

När det gäller import från Colombia är följande kategorier viktigast:

·Mineraler (HS 27), 51,3 % av EU:s import, jämfört med 68,5 % år 2012.

·Frukter (HS 08), 18 % har nästan fördubblats från 9,6 % år 2012 (förutom bananer registrerades en ökning för andra tropiska frukter).

·Kaffe (HS 09), ökade med 44,9 % och utgör nu 10,9 % av EU:s import.

·Den totala EU-importen av jordbruksprodukter(HS 01 till 24) har ökat med 32,9 % sedan 2012.

Peru

EU är Peru tredje största handelspartner, efter Kina och Förenta staterna. Den bilaterala handeln minskade något under 2016, vilket främste berodde på en nedgång i den externa efterfrågan och fallande internationella råvarupriser. Perus totala handel med resten av världen minskade med 18 % mellan 2012 och 2016, jämfört med 11 % med EU.

Den bilaterala handeln uppgick till 8,7 miljarder euro 2016, en minskning på 11 % jämfört med 2012, och EU minskade sitt handelsunderskott jämfört med 2012.

EU:s import från Peru minskade med 4 % sedan 2012, jämfört med en minskning av den globala exporten från Peru på 14 %.

EU:s export till Peru ökade med 4 % under samma period, jämfört med en minskning på 22 % av den totala importen från Peru.

Tabell 2: Bilateral handel med varor mellan EU och Peru 2012–2016 (miljoner euro)

Källa: Eurostat.

Sektorsspecifika effekter

När det gäller EU:s export till Peru var följande kategorier viktigast under 2016:

·Maskiner, apparater och mekaniska redskap (HS 84), 27 % av exporten jämfört med 34 % år 2012.

·Elektriska apparater (HS 85), 9 % av exporten, en minskning på 15 % sedan 2012.

·Motorfordon (HS 87), 8 % av exporten, bilar ökade med 17 % och lastbilar med 9 %.

·Farmaceutiska produkter (HS 30), 5 % av exporten (en minskning på 76 % sedan 2012).

·Jordbruksprodukter (HS 01 till 24) har ökat med 73 % sedan 2012, särskilt spritdrycker (med 60 %), livsmedelsberedningar avsedda för barn (med 277 %) och beredningar av grönsaker (med 156 %).

När det gäller import från Peru är följande kategorier viktigast:

·Malm, slagg och aska (HS 26), 24 % av EU:s hela import, har dock minskat med 40 % sedan 2012.

·Mineraliska bränslen och oljor (HS 27), 7 % av EU:s import, en minskning på 48 % sedan 2012.

·Frukter (HS 08), som nu uppgår till 18 % av EU:s import, ökade med 120 % (de viktigaste produkterna förutom bananer var avokado, bordsdruvor, mango och blåbär).

·Kaffe (HS 09), som nu är den tredje största kategorin i EU:s import med 7 % av importen, har dock minskat med 32 % sedan 2012, främst på grund av ett skadegörarproblem.

·Fisk och blötdjur (HS 03), 5 % av importen, med en ökning på 30 %.

·Grönsaker (HS 07), 4 % av importen (varav 77 % sparris), ökade med 22 %.

·Kokos ökade med 226 % och utgör nu 5 % av EU:s import.

3.2    Handel med tjänster och investeringar

3.2.1    Handel med tjänster

Tabell 3: Bilateral handel med tjänster mellan EU och Colombia 2010–2015 (miljoner euro)

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Import EU 28

987

1 355

1 447

1 434

1 615

1 496

Export EU 28

1 953

2 636

2 857

2 576

2 485

2 866

Balans

967

1 281

1 410

1 141

870

1 370

Totalt handel

2 940

3 992

4 304

4 010

4 100

4 362

Källa: Eurostat.

För Colombia förblev den bilaterala handeln med tjänster stabil under 2015, på 4,3 miljarder euro. Enligt Colombias statistik utgjorde EU:s andel av Colombias totala handel med tjänster 16,2 % år 2016.

Tabell 4: Bilateral handel med tjänster mellan EU och Peru 2010–2015 (miljoner euro)

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Import EU 28

898

849

855

831

879

803

Export EU 28

1 067

1 094

1 503

1 704

1 472

1 667

Balans

169

245

648

873

593

864

Totalt handel

1 964

1 943

2 358

2 535

2 351

2 469

Källa: Eurostat.

För Peru ökade den bilaterala handeln med tjänster med 5 % år 2015 jämfört med 2012. EU:s export ökade med 11 %, medan Perus export minskade med 6 % under denna period. Baserat på Perus statistik utgjorde EU:s andel av Perus totala handel med tjänster nästan 30 % år 2015.

3.2.2    Investeringar

Tabell 5: Investeringsflöden och stockar EU–Colombia 2013–2015 (miljoner euro)

 

Ingående

Utgående

 

2013

2014

2015

2013

2014

2015

Stockar

4 788

4 248

4 418

17 528

16 258

18 163

Flöden

1 365

- 192

371

- 278

183

1 458

Källa: Eurostat.

EU är den största utländska investeraren i Colombia. EU:s direktinvesteringar i Colombia ökade med 4 % mellan 2013 och 2015, och uppgick totalt till 18,2 miljarder euro 2015. Colombias direktinvesteringar i EU har minskat med 8 % sedan 2013, och uppgick totalt till 4,4 miljarder euro 2015.

Tabell 6: Investeringsflöden och stockar EU–Peru 2013–2015 (miljoner euro)

 

Ingående

Utgående

2013

2014

2015

2013

2014

2015

Stockar

243

245

1 536

9 135

9 512

10 465

Flöden

129

264

672

4

618

1 473

Källa: Eurostat.

EU är den största utländska investeraren i Peru. EU:s direktinvesteringar i Peru ökade med 15 % mellan 2013 och 2015, och uppgick totalt till 10,4 miljarder euro 2015. Perus direktinvesteringar i EU ökade till 1,5 miljarder euro 2015, en ökning på 533 % jämfört med 2013.

3.3    Utnyttjandegrad för förmånsbehandling

Användningen av tullförmåner kan uppskattas genom att bedöma hur stor del av handelsflödet som sker inom ramen för avtalet.

EU:s statistik visar att över 95 % av både Colombias och Perus export till EU sker inom ramen för avtalet.

Baserat på statistik från Colombia uppgick EU:s utnyttjandegrad för förmånsbehandling i Colombia till 70,6 % år 2016 (jämfört med 55,7 % år 2014, vilket visar att EU:s exportörer utnyttjar avtalet på ett bättre sätt). Det har inte varit möjligt att inhämta statistik över EU:s utnyttjandegrad för förmånsbehandling i Peru.

3.4    Konsekvenser för små och medelstora företag

Enligt uppgifter från colombianska myndigheter exporterade 2 002 företag till EU under 2016, jämfört med 1 656 år 2012. Av de företag som exporterar för minst10 000 US-dollar till EU är 314 små eller medelstora företag 5 och 634 mikroföretag 6 . Små och medelstora företag är starkt representerade i export av andra varor än mineraliska varor, och denna export har ökat med 35 % sedan 2012. Mikroföretagen har ökat sin export till EU med 81 % sedan 2012.

Enligt Perus styrelse för export och turism har 2 269 nya företag börjat exportera till EU sedan avtalet trädde i kraft, varav 857 var verksamma inom jordbrukets livsmedelsindustri och 458 inom textilsektorn. De nya exporterande företagen är främst små och medelstora företag (95,3 %), inom snabbt växande exportområden, t.ex. frukt, grönsaker, livsmedelsberedningar och fiskeriprodukter.

4.Verksamhet vid genomförandeorganen

Det tredje mötet i handelskommittén för frihandelsavtalet mellan EU–Colombia/Peru hölls den 9 december 2016 i Bryssel i Belgien. Samtliga åtta underkommittéer hade hållit möten före dess. De viktigaste slutsatserna från dessa sammanträden är följande:

a) Underkommittén för tullförfaranden, förenklade handelsprocedurer samt ursprungsregler (28–29 november 2016 – via videokonferens)

Parterna diskuterade en eventuell ändring av bestämmelsen om direkttransport, för att göra det möjligt att dela upp sändningar för produkter som transiteras i ett tredjeland. Ingen överenskommelse nåddes och parterna beslutade att undersöka frågan närmare.

EU tog upp problemet med övervärdering av tullar i Peru för import av forellägg. Peru förklarade att man arbetade med att lösa problemet och att tullvärdet skulle grundas på transaktionsvärdet. Importörerna skulle få rätt till återbetalning av för höga tullbelopp.

Colombia och Peru tog upp problem i samband med ursprungsbevis och antalet begärda kontroller från Spanien.

b) Underkommittén för statlig upphandling (2 december 2016 – via videokonferens)

Med Peru tog EU upp farhågor om att de tekniska specifikationerna kan hänvisa till standarder på ett sätt som hindrar EU-aktörers tillträde till upphandlingsmarknaden.

Med Colombia tog EU upp frågan om marknadstillträde på lägre förvaltningsnivåer, särskilt för decentraliserade (kommunala) organ som ansvarar för infrastruktur. Parterna enades om att fortsätta diskussionerna för att finna en lösning.

c) Underkommittén för tekniska handelshinder (5 december 2016 – för Peru via videokonferens)

Med Colombia tog EU upp genomförandet av det nationella delsystemet för kvalitet, särskilt ändringar i regleringspraxis, som påverkar utformningen av tekniska föreskrifter. Parterna diskuterade initiativ för handelsunderlättande i fråga om bedömning av överensstämmelse för att förbättra erkännandet av certifieringar som gjorts i de andra parternas territorier. Colombia lade fram ett förslag om erkännande av sådana intyg.

Med Peru tog EU upp farhågor om erkännandet av medlemsstater med en stark ”hälsoövervakningsstatus” för export av farmaceutiska och medicinska apparater, och insisterade på att alla medlemsstater ska behandlas på samma sätt.

d) Underkommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder (6–7 december 2016)

Parterna bekräftade att genomförandet av bestämmelserna om sanitära och fytosanitära åtgärder hade gått framåt, särskilt inrättandet av harmoniserade importvillkor och certifiering för mejeri- och köttprodukter. Peru och Colombia godtog genomförandet av regionaliseringsprincipen och upphävandet av kravet att ”djur ska ha fötts, hållits och slaktats i samma medlemsstat”. Peru och Colombia uttryckte intresse för att samarbeta med EU om antimikrobiell resistens. När det gällde djurskydd bekräftade Colombia och Peru sitt intresse av samarbete och informationsutbyte om åtgärder på detta område. Parterna enades om en arbetsplan för att förbättra handelsvillkoren.  

e) Underkommittén för jordbruk (7 december 2016)  

Parterna granskade handelsflöden och utnyttjande av kvoter, en stabiliseringsmekanism för bananer, EU:s stödprogram till den colombianska mejerisektorn och möjligheter till ytterligare samarbete om jordbruksfrågor.

När det gällde spritdrycker, som är föremål för ett pågående tvistlösningsförfarande i WTO, informerade Colombia om att den nya lagen om spritdrycker hade antagits. EU gav uttryck för farhågor om de diskriminerande skatterna i Peru mellan Pisco och importerade spritdrycker och om lagstiftningen om analys av tungmetaller, som inte omfattar Pisco men gäller för liknande importerade varor.

f) Underkommittén för handel och hållbar utveckling (7–8 december 2016)

Parterna höll möten för de institutioner som ansvarar för att övervaka genomförandet av avtalets bestämmelser om handel och hållbar utveckling (se del 5).

g) Underkommittén för immateriell egendom (8 december 2016)

Diskussionerna om geografiska beteckningar handlade om kvarstående problem med registrering av geografiska beteckningar, genomförandefrågor och ett förenklat förfarande för uppdateringar av listorna över geografiska beteckningar. Peru och Colombia förklarade att de hade för avsikt att lägga till nya skyddade geografiska beteckningar.

När det gällde annan immateriell egendom tog EU upp frågor om läkemedelspatent: med Colombia farhågor rörande hälsoministeriets roll i patentundersökningar, och med Peru frågor i samband med lagstadgat uppgiftsskydd (exempelvis kliniska testdata). EU tog upp frågor om upphovsrätt och närstående rättigheter: med Colombia om tillämpningen av ”framföranderättigheter” inom kollektivtrafiken, och med Peru om problem med upphovsrättsorganisationer när det gällde insyn, intäktsfördelning och övervakning.

EU tog upp genomförandeproblem som berörda parter påtalat. Peru informerade om positiv utveckling, t.ex. snabbare förfaranden, antagandet av försiktighetsåtgärder och om pågående arbete med att stärka domstolar som behandlar upphovsrättsfrågor. Colombia hänvisade till sin nya genomförandestrategi för prioriterade områden, som genomgick en granskning efter det första årets genomförande.

h) Underkommittén för marknadstillträde (8 december 2016)

Parterna diskuterade handelsflöden, bland annat användning av förmånsbehandling och tullkvoter.

Beträffande marknadstillträde i Colombia lyfte EU fram farhågor rörande Colombias policy för lastbilsskrotning. Colombia hänvisade till en kommande genomförandeföreskrift för dekret 1517 i syfte att förbättra marknadstillträdet till dess att policyn fasas ut fullständigt i slutet av 2018. EU tog även upp tillämpningen av en gräns på 30 000 US-dollar FOB, över vilken en högre skattesats gällde för sålda personbilar, samt kravet att anbringa skattemärken på importerad öl, som införts av elva colombianska departement

Beträffande Peru gav EU uttryck för farhågor i samband med tillämpningen av landets tullrestitutionssystem.

Handelskommittén (9 december 2016)

Handelskommittén diskuterade underkommittéernas arbete. EU upprepade vissa av sina viktigaste farhågor, särskilt direkttransport och uppdelning av sändningar i Colombia och Peru, EU:s marknadstillträde till offentlig upphandling på lägre förvaltningsnivåer i Colombia, fortsatt diskriminering av importerade spritdrycker i Peru, bristande genomförande av geografiska beteckningar i Peru (Oporto och Feta), och kravet att skattemärken ska anbringas på öl i vissa departement i Colombia. Peru tog upp farhågor i samband med förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel.

EU lämnade en uppdatering av medlemsstaternas ratificering av avtalet. Colombia och Peru informerade om ratificeringsprocessen för Kroatiens anslutningsprotokoll. Parterna välkomnade den pågående ratificeringsprocessen av Ecuadors anslutningsprotokoll och dess provisoriska tillämpning från och med den 1 januari 2017.

5.Genomförande av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling

5.1.Underkommittén för handel och hållbar utveckling

Det tredje mötet i underkommittén för handel och hållbar utveckling (nedan kallad underkommittén) hölls i Bryssel den 7–8 december 2016. 

5.1.1.Genomförande av arbetsrelaterade bestämmelser

EU informerade om dess medlemsstaters ratificering av ILO-konventioner, särskilt protokollet om tvångsarbete från 2014 och ILO-konventionerna om hushållsarbetare och arbete i fiskenäringen. EU informerade även om det europeiska forumet mot odeklarerat arbete som ett verktyg för att hantera den informella ekonomin, och om den pågående översynen av EU:s arbetsmiljölagstiftning. EU gav uttryck för farhågor om arbetsrelaterade frågor som tagits upp av ILO:s övervakningssystem, och uppmuntrade återigen Colombia och Peru att korrigera de identifierade bristerna och förbättra genomförandet av internationella arbetsnormer.

Colombia redogjorde för reformer för att garantera arbetstagares föreningsfrihet och framsteg med att minska straffriheten och våldet samt sin ratificering av ILO:s konvention om hushållsarbetare. Colombia informerade även om sitt arbete med att genomföra arbetsmarknadspolitiska rekommendationer inom ramen för processen för anslutning till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Colombia lyfte fram positiva erfarenheter av dialogen mellan arbetsmarknadens parter och mekanismer för att lösa arbetskonflikter. Colombia noterade även de utmaningar som fredsprocessen medför när det gäller anständigt arbete och den informella ekonomin i landsbygdsområden. Landet lämnade en uppdatering av åtgärder för att förstärka arbetsinspektioner och hantera underentreprenader och informella arbetsvillkor.

Peru redogjorde för den nya regeringens prioriteringar: formalisering, dialog mellan arbetsmarknadens parter, förebyggande och utrotande av barnarbete och tvångsarbete samt arbetsinspektioner. Peru påpekade att landet nyligen ratificerat ILO:s konvention om skydd av moderskapet och hänvisade till mekanismer för att göra arbetsmarknadsparterna delaktiga via det nationella rådet för arbete och främjande av sysselsättning.

5.1.2.Genomförande av miljörelaterade bestämmelser

EU redogjorde för utvecklingen inom ramen för multilaterala miljöavtal och åtgärderna för att genomföra sina åtaganden enligt Parisavtalet. Beträffande partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) uppmuntrade EU Colombia att genomföra sina åtaganden om stabila kontrollmekanismer för handel med krokodil- och kajmanskinn som finns upptagna i Cites-förteckningen. Colombia förklarade att man skulle lämna ytterligare information till EU om de åtgärder som införts för att lösa denna fråga. EU lade fram sitt paket om den cirkulära ekonomin och sitt intresse för relaterade möten i Colombia.

Peru redogjorde för sina strategiska prioriteringar ”Perú Limpio” och ”Perú Natural” och den nya regeringens prioriteringar: hållbar användning av biologisk mångfald, särskilt skogar, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, effektiv hantering av fast avfall, integrerad förvaltning av kustområden, förebyggande och kontroll av föroreningar samt ekoeffektivitet. Peru lyfte även fram behovet av en lämplig institutionell ram och arbete över sektorsgränser och på olika nivåer i regeringen.

5.2.Nationellt samråd och underkommittémöten med det civila samhället

Nationellt samråd

Sedan EU:s mekanism för samråd med det civila samhället (nedan kallad samrådsgruppen) inrättades har den hållit fem möten. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén står för sekretariatet samt tre medlemmar i gruppen. 

Colombianska företrädare för det civila samhället höll flera möten vid EU:s delegation i Bogotá, bland annat ett med ordföranden för EU:s samrådsgrupp, för att diskutera möjligheterna att inrätta en eller flera undergrupper i sin samrådsmekanism för att följa upp avtalet.

Underkommittémöten med det civila samhället

Ett öppet möte i Underkommittén med det civila samhället hölls den 8 december 2016 med uppskattningsvis 60 företrädare. Mötet direktsändes över internet. Parterna informerade civilsamhället om underkommitténs diskussioner genom en muntlig och skriftlig rapport, följt av en frågestund och diskussion. Företrädare för det civila samhället från EU, Colombia och Peru lade fram ett gemensamt uttalande om arbetsfrågor, miljöfrågor och människorättsliga frågor samt marknadstillträde för små producenter och små och medelstora företag, och lämnade rekommendationer om det civila samhällets deltagande.

5.3.Ytterligare arbete och andra verksamheter

Alla sidor enades om att intensifiera kontakterna för att utforma åtgärder för genomförandet av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling. Förutom miljö- och arbetsfrågor diskuterade parterna eventuellt arbete med ansvarsfullt företagande/företagens sociala ansvar som ett övergripande instrument.

På begäran från Colombia och Peru anordnade EU ett tekniskt seminarium den 6 december 2016 med en videolänk till Bogotá och Lima, där EU redogjorde för och diskuterade de metoder som används i konsekvensbedömningarna av EU:s handelsavtal.

Colombia

I december 2016 deltog EU i ett regionalt OECD-seminarium i Colombia om ansvarsfulla mineralförsörjningskedjor, som inriktades på den kommande förordningen om konfliktmineraler. Som ett resultat av seminariet inrättade EU:s delegation i Bogotá tillsammans med andra ambassader en samordningsgrupp om olaglig gruvdrift för att samordna ståndpunkterna och planera gemensamma åtgärder.

Under ett besök av Phil Hogan, kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk, i februari 2016 enades EU och Colombia om att inleda förhandlingar om ett bilateralt avtal om handel med ekologiska produkter.

Ett antal evenemang anordnades för att informera om hållbar utveckling och dess koppling till fredsprocessen, bland annat besök till konfliktdrabbade områden. Det senaste evenemanget var en konferens i februari 2017 om hur handelsavtal kan bidra till att skapa ekonomiska möjligheter inom ramen för fredsprocessen. För att öka förståelsen om arbetssituationen i Colombia anordnade EU-delegationen en tredagars workshop för att diskutera genomförandet av arbetsnormer.

Peru

Som ett led i projektet ”Främja företagens sociala ansvar/ansvarigt företagande i Latinamerika och Västindien – pilotfas” anordnade EU:s delegation i Peru seminariet ”Mot ett OECD-medlemskap: Främja ansvarigt företagande i Peru” i Lima den 29 november 2016.

EU:s delegation i Peru deltog i Nexos +1, ett seminarium om miljömässigt hållbara affärsmodeller, som hölls i Lima den 24 oktober 2016.

6.Särskilda områden som omfattas av rapportering eller övervakning

6.1.Utnyttjande av tullkvoter

Avtalet föreskriver tullkvoter, som ger den andra parten förmånlig tullbehandling upp till kvotens kvantitativa gräns, över vilken import är föremål för den tillämpliga tullkvoten för mest gynnad nation.

Tullkvoter som fastställts av EU

Tabellerna 7 och 8 visar den utnyttjandegrad av tullkvoter som EU har fastställt för Colombia och Peru. Endast tullkvoter som har använts anges.

Colombias användning av tullkvoten för rörsocker eller betsocker och kemiskt ren sackaros har ökat från 88,4 % till 96,2 %. Andra tullkvoter utnyttjas knappt eller inte alls.

Tabell 7: Colombias utnyttjandegrad av EU:s tullkvoter

2013

2014

2015

2016

Rörsocker och kemiskt ren sackaros

88,4 %

85,72 %

93,8 %

96,2 %

Andra sockerkonfektyrer

1,37 %

1,32 %

1,23 %

1,5 %

Källa: Taxud, databas för övervakning.



Tullkvoterna för rörsocker har utnyttjats nästan fullständigt av Peru sedan avtalet trädde i kraft. Även tullkvoten för majs har en hög utnyttjandegrad. Peru börjar utnyttja tullkvoten för vitlök. Andra tullkvoter har en mycket låg utnyttjandegrad.

Tabell 8: Perus utnyttjandegrad av EU:s tullkvoter

2013

2014

2015

2016

Socker från sockerrör

100 %

100 %

3,5 %

99,8 %

Sockermajs

21 %

76 %

83,2 %

87,3 %

Vitlök

0 %

0 %

2,4 %

53,8 %

Rom

0 %

0 %

0 %

7 %

Majs

0,7 %

2,9 %

1,8 %

6,1 %

Sockerkonfektyrer

0,02 %

0,01 %

0,16 %

0,1 %

Källa: Taxud, databas för övervakning.

Tullkvoter som fastställts av Colombia

EU utnyttjar fullständigt de tullkvoter som har fastställts för svamp, mejeriprodukter som yoghurt och mjölk- och gräddpulver, vassle, beredningar avsedda för barn och sockermajs. Tullkvoten för glass utnyttjas i mindre utsträckning (även om utnyttjandegraden ökar), och tullkvoterna för ost (genomsnitt 8 %) samt sockerkonfektyrer (genomsnitt 3 %) utnyttjas nästan inte alls.

Tabell 9: EU:s utnyttjandegrad av Colombias tullkvoter

2013

2014

2015

2016

Svampar

1,6 %

5 %

100 %

100 %

Mjölk- och gräddpulver

0 %

34,9 %

100 %

100 %

Vassle

57,6 %

50 %

92,9 %

Inga fler tullkvoter

Beredningar avsedda för barn

40,4 %

67,5 %

99,1 %

100 %

Yoghurt

0 %

0,5 %

0,8 %

100 %

Sockermajs

0,42 %

54,2 %

100 %

100 %

Glass

5,26 %

13,4 %

7,4 %

25,9 %

Ost

9 %

8 %

8,2 %

7,9 %

Konfektyrprodukter av socker

1,8 %

3,4 %

3,1 %

3,8 %

Källa: DIAN (Dirección de Impuestos y Aduanas Nacionales).

Tullkvoter som fastställts av Peru

EU utnyttjar tullkvoterna för smör och mjölkpulver fullständigt, och utnyttjar tullkvoten för glass nästan fullständigt. Andra tullkvoter utnyttjas knappt.

Tabell 10: EU:s utnyttjandegrad av Perus tullkvoter

2013

2014

2015

2016

Smör

0 %

0 %

96,0 %

100 %

Ost

0 %

0 %

0 %

4,3 %

Glass

58,6 %

89,6 %

98,5 %

95,6 %

Mjölkpulver

0 %

4,1 %

99,7 %

100 %

Mjölk för spädbarn

0 %

0 %

0 %

29,9 %

Tuggummi

0,3 %

0 %

0,1 %

2,2 %

Socker

0 %

0 %

0 %

0,8 %

Rom

3,5 %

0,0 %

3,5 %

5,8 %

Källa: SUNAT (Superintendencia Nacional de Aduanas y de Administración Tributaria).

6.2.Genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 19/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Peru och Ecuador, å andra sidan 7 (nedan kallad förordningen) medger att undersökningar avseende skyddsåtgärder inleds eller att åtgärder för förhandsövervakning vidtas på vissa villkor, som anges i förordningen. I enlighet med artiklarna 3 och 13 i förordningen har kommissionen övervakat utvecklingen av importen av färska bananer (HS 08039010) från Colombia och Peru.

Under 2015 ökade EU:s import av färska bananer från Peru med nästan 5 % i volym jämfört med 2014. Denna tendens höll i sig under 2016, med en ökning på nästan 10 % jämfört med 2015. I oktober 2015 och 2016 nådde EU:s import från Peru tröskelvolymen enligt avtalet (86 250 ton 2015 och 90 000 ton 2016). I enlighet med artikel 15.3 i förordningen granskade kommissionen effekten på EU:s bananmarknad med beaktande på bland annat effekten på prisnivån, utvecklingen av import från andra källor och unionsmarknadens övergripande stabilitet.

Kommissionen drog följande slutsatser: 1) Importen av färska bananer från Peru utgjorde endast omkring 4 % av den sammanlagda importen 2015, och något mindre än 2 % år 2016. 2) Importen av färska bananer från andra traditionella exportkällor låg betydligt under de tröskelvärden som fastställts för dem i jämförbara stabiliseringsmekanismer. 3) Det genomsnittliga grossistpriset på bananer uppvisade inga större förändringar. 4) Det finns inte några tecken på att stabiliteten på unionsmarknaden, unionsproducenterna eller unionens yttersta randområden har påverkats negativt. Ett tillfälligt upphävande av förmånstullarna på import av bananer med ursprung i Peru är därför inte lämpligt 8 .



Tabell 11: EU:s import av bananer från Peru 2015 och 2016
(sammanlagda volymer i ton)

Under 2015 ökade EU:s import av färska bananer från Colombia med 21 % i volym jämfört med 2014. Trots detta minskade importen med 4 % 2016 (från 1 307,458 ton 2015 till 1 249,513 ton 2016).

Colombia låg betydligt under tröskelvolymen (omkring 75 %) enligt avtalet, dvs. 1 687,500 ton 2015 och 1 755,000 ton 2016.

Tabell 12: EU:s import av bananer från Colombia 2015 och 2016
(sammanlagda volymer i ton)

7.Slutsatser 

Fyra år efter ikraftträdandet fungerar avtalet generellt väl. Det står klart att den ekonomiska nedgången i Latinamerika och de fallande internationella råvarupriserna har påverkat handelsflödena. Trots detta är minskningen av den bilaterala handeln mellan EU och Colombia (23,5 %) och mellan EU och Peru (11 %) mindre än den totala minskningen i ländernas handel med världen (omkring 36 % för Colombia och 18 % för Peru).

Andelen mineralprodukter i Colombias och Perus export till EU har visserligen minskat och är i dag betydligt lägre än till resten av världen, men avtalet har bidragit till att diversifiera båda ländernas export. Avtalet har gett möjligheter till ny export, särskilt för jordbruksprodukter, som nu är en central faktor i både Colombias och Perus exportstruktur till EU, och uppgår till nästan 40 % respektive 51 % av värdet på den totala exporten till EU. Diversifieringen har även lett till en stor ökning av antalet nya exportörer till EU, särskilt små och medelstora företag, som är starkt representerade i de snabbt växande exportkategorierna för jordbruksprodukter.

Ett fullständigt genomförande av frihandelsavtalet förblir av central betydelse för att man ska uppnå de förväntade fördelarna för båda sidor. Genomförandet går bra på de flesta områden, men vissa områden kräver ytterligare uppmärksamhet, till exempel Perus genomförande av skyldigheterna inom sanitära och fytosanitära åtgärder så att EU kan exportera jordbruksprodukter.

I fråga om beskattningen av spritdrycker – ett långvarig problemområde i Colombia som föranlett EU att inleda tvistlösningsärende (DS502) – noteras stora framsteg i och med antagandet av en reformlag om spritdrycker. Genom lag 1816, som trädde i kraft den 1 januari 2017, har spritdryckssystemet reformerats genom att den skattemässiga diskrimineringen har upphävts, samtidigt som de monopol som de colombianska departementen hade på produktion, införande och distribution av spritdrycker har reglerats. Kommissionen övervakar noggrant genomförandet av dessa åtgärder. Problemet med den diskriminerande beskattningen av spritdrycker i Peru har dock fortfarande inte lösts.

Diskussionerna med Colombia om genomförandet av åtagandena i fråga om marknadstillträde till upphandlingar på lägre förvaltningsnivåer i landet är också positiva.

Båda länderna måste göra ytterligare ansträngningar för att säkerställa tillämpningen av EU:s geografiska beteckningar i respektive land.

Genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling har gått framåt och dialogen om arbetsfrågor blir allt öppnare med båda länderna. Problem kvarstår dock både med arbets- och miljöfrågor, och för att stödja genomförandet av detta kapitel krävs ytterligare ansträngningar, bland annat samarbetsaktiviteter.

Vad gäller stabiliseringsmekanismen för bananer fanns det inga tecken på att EU-marknadens stabilitet eller EU-producenternas situation har påverkats av de colombianska och peruanska exportnivåerna. Den noggranna och förstärkta övervakningen av bananimporten och utvärderingen av marknadssituationen kommer att fortsätta.

Kommissionen kommer att fortsätta att genomföra avtalet tillsammans med Colombia och Peru, och nu även Ecuador, så att medborgare, ekonomiska aktörer och andra berörda parter på båda sidor fullständigt kan dra nytta av de möjligheter som avtalet skapar. Kommissionen uppmanar EU:s medlemsstater och Europaparlamentet att fortsätta att aktivt bidra till genomförandet.

(1)

EUT L 354, 21.12.2012, s. 3.

(2)

  http://www.consilium.europa.eu/sv/documents-publications/agreements-conventions/agreement/?aid=2011057  

(3)

  http://www.consilium.europa.eu/sv/documents-publications/agreements-conventions/agreement/?aid=2016044

(4)

EUT L 17, 19.1.2013, s. 1.

(5)

Ett litet eller medelstort företag är ett företag som totalt exporterar mellan 500 000 US-dollar och 5 miljoner US-dollar FOB.

(6)

Ett mikroföretag exporterar mindre än 500 000 US-dollar totalt.

(7)

   EUT L 17, 19.1.2013, s. 1.

(8)

     EUT L 328, 12.12.2015, s. 116 och EUT L 326, 1.12.2016, s. 16.

Top