EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 29.5.2018

COM(2018) 375 final

2018/0196(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·CF:        Sammanhållningsfonden

·EHFF:        Europeiska havs- och fiskerifonden

·Eruf:        Europeiska regionala utvecklingsfonden

·ESF+:        Europeiska socialfonden plus 2

·Amif:        Asyl- och migrationsfonden 3

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att kommissionen ska genomföra budgeten i samarbete med medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikel 322.1 a i EUF-fördraget innehåller den rättsliga grunden för antagande av förordningar som innehåller bestämmelser om de finansiella regler som särskilt ska ange närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision. Subsidiaritetsprincipen inte omfattar de finansiella bestämmelserna, där det är uppenbart att endast unionen kan eller till och med måste agera.

EU:s åtgärder för de europeiska struktur- och investeringsfonderna är motiverat utifrån de mål som fastställs i artikel 174 i EUF-fördraget. Rätten att vidta åtgärder fastställs i artikel 175 i EUF-fördraget, där det uttryckligen sägs att unionen ska genomföra denna politik med hjälp av strukturfonderna, jämförd med artikel 177, där Sammanhållningsfondens roll. Syftena med Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden anges i artiklarna 162, 176 respektive 177 i EUF-fördraget. De åtgärder som är relaterade till fiske är motiverad enligt artikel 39 FEUF.

I artikel 174 anges att särskild hänsyn ska tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. De senare omfattar de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, ö-regioner, gränsregioner och bergsregioner.

Enligt artikel 349 i EUF-fördraget ska de åtgärder som avses i första stycket i artikeln vidtas med hänsyn till de yttersta randområdenas strukturella, sociala och ekonomiska situation, med beaktande av deras särdrag och särskilda begränsningar.

Förordningen om asyl- och migrationsfonden baseras på artiklarna 78.2, 79.2 och 79.4 i EUF-fördraget. En förordning om instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering baseras på artikel 77.2 i EUF-fördraget. Förordningen om fonden för inre säkerhet baseras på artikel 82.1, 84 och 87.2 i EUF-fördraget. Artikel 317 i EUF-fördraget ger en rättslig grund för en gemensam uppsättning regler för genomförandet av budgeten, i samarbete med medlemsstaterna. I artikel 322 i EUF-fördraget definieras räckvidden och förfaranden för fastställande.

Subsidiaritet och proportionalitet för de enskilda fonderna ovan återfinns i motiveringen för varje fond. Av förordningen om gemensamma bestämmelser framgår dock ytterligare bidrag:

Enligt artikel 11 i EUF-fördraget bör miljöskyddskraven integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling, vilket görs i denna förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

1. Förenkling behovet att minska den administrativa bördan Detta var ett centralt och upprepade slutsatsen i utvärderingen inom alla fonder:

·Utvärderingar i efterhand av Erufs och Sammanhållningsfondens ansåg att förvaltnings-, kontroll- och revisionssystem var komplicerade. Detta var en källa till administrativ osäkerhet och förseningar i genomförandet. Komplexiteten var ett särskilt problem i EU15-länderna där finansieringen var relativt små, vilket tyder på ett behov av proportionalitetsprincipen.

·Utvärdering av ESF, som fann att både finansiering (dvs. till och med en blandning av instrument) och processen för genomförandet måste förenklas.

·EHFF utvärderingen framkom också att den administrativa bördan var för hög. Vid ansökningstillfället agerade som ett hinder för att ansöka om stöd. Den komplexa karaktären hos vissa projekt hade skapat hinder för potentiella stödmottagare, särskilt i de fall då ett stort nätverk av partner medverkade.

·Utvärderingar efter halva tiden för relevanta beståndsdelar i asyl- och migrationsfonden och fonden för inre säkerhet finns ett BMI också behovet av förenkling. Användningen av förenklade kostnadsalternativ har en viss rekommendation.

Denna punkt tas upp i hela förordningen. Märkbara exemplen ingår i avdelning V (t.ex. förenklade kostnadsalternativ, betalningar som grundas på villkor, avskaffa särskilda regler för större projekt och inkomstgenererande investeringar) och avdelning VI (enklare och mer proportionerliga kontroller och revision).

2. Behovet av flexibilitet för att möta nya behov:

·Efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden visar att anpassningen av programmen i den ekonomiska krisen var en av de stora framgångar under perioden 2007–2013 och bör byggas ut.

·Efterhandsutvärderingen av ESF för namngivna flexibilitet som ett av de viktigaste punkter som kunde förbättras.

·Halvtidsutvärderingarna av föregångarna till Amif, BMVI och ISF visar att fonderna på lämpligt sätt svarade mot behoven vid migrations- och säkerhetskrisen. Emellertid behövs mer flexibla mekanismer för att tilldela de medel som behövs.

Denna punkt tas upp i avdelning III (som möjliggör relativt små överföringar utan ändringar av programmet) och i avdelning II (programtilldelningar fastställs för de första fem åren och sedan tilldelas de sista två åren på grundval av en översyn) medan kompletterande regler för Amif, BMVI och ISF fastställs i den fondspecifika förordningen. Vidare möjligheten att använda InvestEU garantiinstrument ökar flexibiliteten för medlemsstaterna.

3. De potentiella finansiella instrument:

·Efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden visar att finansiella instrument har potentialen att bli ett effektivare medel för att finansiera investeringar inom vissa politikområden, men det finns förseningar i genomförandet och det är en utmaning att sprida användningen av dem.

·EaSI utvärderingen efter halva tiden konstaterades att olika regler gör det svårt att utnyttja komplementariteten mellan fonderna. I utvärderingen rekommenderas att rationalisera och anpassning av FI regler.

•Offentliga samråd

·EU-medel inom sammanhållningspolitiken (10 januari 2018–9 mars 2018)

·Ett samråd med berörda parter i samband med utvärderingen i efterhand av EHFF (februari och maj 2016).

·När det gäller EU-medel inom området för migration (10 januari 2018–9 mars 2018)

·När det gäller EU-medel inom området för säkerhet (10 januari 2018–9 mars 2018)

·I samrådet om sammanhållningspolitikens intressenter tyckte var komplicerade förfaranden för att vara den överlägset största hindret för framgång, följt av tunga revisions- och kontrollkrav, bristen på flexibilitet, svårigheter att säkerställa finansiell hållbarhet och försenade betalningar

·För EHFF, komplicerade administrativa leverans anses vara den största bristen och många aktörer efterlyser en radikal förenkling och flexibilitet. Interventionslogiken är alltför stelbent, inte gör det möjligt för medlemsstaterna att ta itu med sina egna särdrag.

·Samråden på migrationens och säkerhetens område visade att de svarande stödde kraftfullt enklare tillhandahållande och en större flexibilitet (särskilt vad gäller förmågan att hantera migrations- och säkerhetsrelaterade kriser).

•Expertiskostnader och administrativa kostnader

När det gäller expertis, högnivågruppen av experter som sammankallades för att diskutera en förenkling av sammanhållningspolitiken. Följande ingick 5 :

·Anpassning av reglerna mellan EU:s fonder. Detta behandlas delvis i tillämpningsområdet för den nuvarande förordningen.

·Färre, tydligare, kortare regler. Som anges ovan är den nuvarande förordningen innehåller många förenklingar.

·Verklig subsidiaritet och proportionalitet: beroendet av nationella förvaltnings- och kontrollsystem samt förfaranden i mycket större utsträckning. Detta behandlas i avdelning VI (se nedan).

·En stabil men ändå flexibel ram: inget behov av att förlänga mandatperioden för nästa programperiod. Programmen bör också ändras på ett enklare sätt. Detta tas upp i avdelningarna VI respektive III.

·Samordnad granskning: utvidgning av principen om samordnad granskning. Detta behandlas i avdelning VI.

Det finns i själva verket belägg för betydande administrativa kostnader för Eruf och Sammanhållningsfonden uppskattades i en studie 6 som nyligen programkostnaderna på i genomsnitt 3 % för Eruf och 2,2 % för Sammanhållningsfonden. Den administrativa bördan för stödmottagare (inbegripet små och medelstora företag) är högre.

Många är svåra att kvantifiera i förväg, men i studien gjordes följande uppskattningar:

·Att i större grad utnyttja förenklade kostnadsalternativ (eller betalningar grundade på villkoren) för Eruf kan väsentligt minska de totala administrativa kostnaderna – med 20–25 % om dessa alternativ tillämpas över hela linjen.

·Mer proportionerlig strategi för kontroller och revisioner skulle leda till en avsevärd minskning av antalet kontroller och revisionsbördan för ”låg risk” program och på så sätt minska de sammanlagda administrativa kostnaderna för Eruf och Sammanhållningsfonden med 2 – -3 % och kostnader för de berörda programmen genom en betydligt större belopp.

•Konsekvensbedömning

•E-sammanhållning och datautbyte

Under programperioden 2014–2020, med undantag för föregångarna till Amif, BMVI och ISF krävdes ett system för elektroniskt datautbyte mellan stödmottagare och förvaltningsmyndigheter och mellan de olika myndigheterna i förvaltnings- och kontrollsystemet. Den befintliga förordningen bygger på och vidareutvecklar vissa inslag i insamlingen av uppgifter. Alla uppgifter som krävs för att övervaka framstegen i genomförandet, inklusive genomförandet och resultaten av programmen kommer nu att översändas elektroniskt till kommissionen varannan månad, plattformen för öppna data kommer att uppdateras i nära realtid.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF + anslag för 2021–27

I detta belopp ingår inte beloppet för hälsa, sysselsättning och social innovation (1 042 miljoner euro).

5.SAMMANFATTNING AV INNEHÅLLET I FÖRORDNINGEN

De viktigaste målen och bestämmelserna i den föreslagna förordningen är följande:

1.Väsentligt minska den onödiga administrativa bördan för mottagarna och förvaltningsorganen och samtidigt upprätthålla en hög nivå av säkerhet vad gäller lagligheten och korrektheten. Detta är den viktigaste vägledande principen för reformen, och omfattar ett stort antal förenklingar och anpassningar i lagstiftningen – särskilt i fråga om:

i.Den förlängning av förvaltnings- och kontrollsystem (och andra åtgärder som underlättar programstarten). Ökad användning av ”proportionerliga”, där lägre risk kan förlita sig mer på nationella system.

ii.Användningen av förenklade kostnadsalternativ och betalningar som grundas på villkor.

iii.Finansieringsinstrument.

2.Målen kommer att ge ökad flexibilitet att anpassa program och resurser mot bakgrund av ändrade förhållanden och även i form av frivilliga bidrag till direkt förvaltade instrument på EU-nivå.

3.Anpassa programmen bättre till EU:s prioriteringar och öka deras effektivitet. Detta omfattar följande:

i.Anpassa interventionslogik och rapportering med rubrikerna i den fleråriga budgetramen och ökad koncentration på prioriterade områden.

ii.En närmare anpassning till den europeiska planeringsterminen.

iii.Fastställande av mer meningsfulla förutsättningar som måste upprätthållas under hela genomförandeperioden.

AVDELNING I: MÅL OCH ALLMÄNNA REGLER FÖR STÖD

Om gemensamma bestämmelser (CPR) samlar sju EU-medel genom delad förvaltning. Målet är att skapa en gemensam uppsättning förenklade och konsoliderade regler, att minska den administrativa bördan för myndigheter och stödmottagare.

Den grund som här den starka tonvikten på delad förvaltning och partnerskap, som sträcker sig genom hela regelverket. Artikel 5 utgör den rättsliga grunden för delad förvaltning, artikel 6 för partnerskap med regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, det civila samhället och organ som främjar social delaktighet, grundläggande rättigheter, jämställdhet, icke-diskriminering och funktionshindrades rättigheter.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s anslag ska bidra till klimatmålen. Detta programs bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att spåras med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inklusive användningen av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under förfarandena för utarbetande, genomförande, översyn och utvärdering av programmet.

Avdelning II: Strategi

Elva tematiska mål som används i 2014–2020 har förenklats för att fem tydliga politiska mål i denna förordning:

1.Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling.

2.Ett grönare och koldioxidsnålare Europa.

3.Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet.

4.Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

5.Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ.

Dessutom har de politiska målen för Amif, BMVI och ISF fastställts i de fondspecifika förordningarna

Denna förenkling ger synergieffekter och flexibilitet mellan olika delar inom ett visst mål att undanröja konstlade distinktioner mellan olika politikområden som bidrar till samma mål. Lagstiftningen lägger också grunden för tematisk koncentration för Eruf och ESF.

”förhandsvillkor” perioden 2014–2020 ”ersättas med” förutsättningar ”. Dessa är färre och mer fokuserade på målen för den berörda fonden och – i motsats till perioden 2014–2020 – övervakas och tillämpas under hela perioden. Denna princip kommer att stärkas: Medlemsstaterna kommer inte att ha rätt att redovisa utgifter för särskilda mål till dess att villkoret är uppfyllt. Detta kommer att säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med EU:s politiska ram.

Att bygga vidare på den goda praxis som resultatorientering föreslår att man ska behålla resultatramen i en förenklad och tydligare sätt. Villkor kopplade till den europeiska planeringsterminen är också bibehållas men förenklas. I synnerhet landsspecifika rekommendationer kommer att beaktas i programplaneringen på minst två gånger: i början av programperioden och i samband med halvtidsöversynen.

Åtgärder för att främja en sund ekonomisk förvaltning upprätthålls. Dock upphävanden kommer att kopplas till åtaganden, inte utbetalningar, för att undvika ekonomiska kriser.

Förordningen skapar flexibilitet för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden. Endast de första 5 åren kommer att programplaneras i början. Anslagen för de senaste 2 åren kommer att ske på grundval av en omfattande och djupgående halvtidsöversyn som leder till motsvarande omfördelningar under 2025. Översynen kommer att se över de ursprungliga prioriteringarna och målen för programmen med hänsyn till följande: framstegen när det gäller att uppnå målen i slutet av 2024. förändringar i den socioekonomiska situationen. nya utmaningar som anges i de landsspecifika rekommendationerna. Detta bygger på konceptet av resultatramen och resultatreserven och ytterligare stärker genomförandet av politiken, bland annat genom omprogrammering. Resultatreserven är dock ned.

Synergier mellan olika EU instrument kommer att uppmuntras genom den strategiska planeringsprocessen, som kommer att fastställa gemensamma mål och gemensamma utrymmen för verksamheten inom olika program, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Horisont Europa fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). det digitala Europa (DEP). programmet Erasmus +. InvestEU fonden. LIFE. Erasmus + och externa instrument.

Avdelning III: Programplanering

Programmens innehåll kommer att vara effektivare och mer strategiskt. För att harmonisera och påskynda programplaneringen och genomförandet i början av perioden, bifogas en gemensam mall för Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+ och EHFF program och en separat för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet denna förordning. Att göra programplaneringen mer flexibel, kommer det att finnas en tröskel på 5 % på prioritetsnivå under vilken det kommer att vara möjligt att justera anslagen inom programmet utan att det krävs en formell ändring av programmet.

För att hantera särskilda problem på subregional och lokal nivå, förordningen om gemensamma bestämmelser införs ett förenklat tillvägagångssätt när det gäller lokalt ledd utveckling (inbegripet möjligheten att utse en samordnande fond, minska den administrativa bördan för stödmottagarna). Förordningen om gemensamma bestämmelser också harmoniserar synsätt på andra territoriella verktygen, inklusive den befintliga integrerade territoriella investeringar.

Förordningen innehåller även bestämmelser som möjliggör frivillig överföring av resurser till de fem politiska fönstren InvestEU instrument att omfattas av EU:s budgetgaranti mekanism. Medlemsstaterna får begära en överföring av högst 5 % av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till en annan fond med delad förvaltning eller till ett instrument med direkt eller indirekt förvaltning. Detta bör göra det lättare att nå de mål som satts upp för programmen under deras genomförande.

Metoden för att ge medlemsstaterna tekniskt bistånd har förenklats. Ett schablonbidrag införs som gör det möjligt att fylla på varje delutbetalning av en procentsats på mellan 2,5 % och 6 % beroende på vilken kassa och därigenom kopplar samman EU utbetalningen av det tekniska biståndet till framsteg i genomförandet. Dessutom åtgärder för att bygga upp den administrativa kapaciteten kan fortsätta i form av betalningar som baseras på att villkoren.

Avdelning IV: Övervakning, utvärdering, information och kommunikation

Elektroniska uppgifter kan kombinationen av förenkling, öppenhet och insyn. Under programperioden 2014–2020, med undantag för föregångarna till Amif, BMVI och ISF krävdes ett system för elektroniskt datautbyte mellan stödmottagare och förvaltningsmyndigheter och mellan de olika myndigheterna i förvaltnings- och kontrollsystemet. Den befintliga förordningen bygger på och vidareutvecklar vissa aspekter när det gäller insamling av uppgifter. Alla uppgifter som krävs för att övervaka framstegen i genomförandet, inklusive genomförandet och resultaten av programmen kommer nu att översändas elektroniskt och varannan månad, plattformen för öppna data kommer att uppdateras i nära realtid.

Det föreslås att man skulle få en mer framträdande roll i övervakningskommittéerna i övervakningen av programmens resultat och alla de faktorer som påverkar detta. Öppenhet, dokument som lämnats in till övervakningskommittéerna ska vara tillgänglig för allmänheten.

För alla medel som den årliga översynen kommer att vara ett tillfälle för en politisk dialog om viktiga frågor om programmets genomförande och resultat. Regelbunden dataöverföring möjliggör en förenkling av översynen. För sammanhållningsfonderna gör det möjligt att avskaffa den årliga rapporten – årliga översynsmötet kommer att ske på grundval av de senaste resultaten och begränsad uppsättning kvalitativa uppgifter.

Ansvar både för myndigheter och stödmottagare när det gäller synlighet och kommunikation har stärkts. Gemensam kommunikation, transparens och synlighet krav säkerställa en mer konsekvent, effektiv och ändamålsenlig kommunikation.

Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 7 , om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer och särskilda mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. Utvärderingarna kommer att innefatta erfarenheter, problem och möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna och deras effekter.

Avdelning V: Finansiellt stöd

För att minska den administrativa bördan, byggproduktförordningen systematiserar och öka användningen av förenklade kostnadsalternativ (schablonbelopp, standardiserade skalor av enhetskostnader eller enhetsbelopp. Att göra dessa enklare att tillämpa förordningen förenklar regler och beräkningsmetoder, mer standardiserade alternativ med utgångspunkt i kommissionens förslag till samlingsförordning 8 .

Möjligheten av betalningar som baseras på att villkoren kommer också att bidra till mer resultatinriktad, för att möjliggöra utbetalningar och kontrolleras på grundval av de uppnådda resultaten.

Finansiella instrument kommer att vara en viktig genomförandemekanism för perioden 2021–2027 investeringar som genererar intäkter eller kostnadsbesparingar. bestämmelserna för användningen av dem har förenklats och uppdaterats för att säkerställa bättre och enklare tillämpning samt snabbare uppbyggnad:

·Finansieringsinstrument kommer att bli bättre integrerad i den programplanerings- och genomförandeprocessen redan från början och förhandsbedömningen i enlighet med detta.

·Förvaltningsmyndigheterna kommer att ha samma grundläggande flexibla genomförandealternativ – ledning under ansvar av, den förvaltande myndigheten eller direkt förvaltning av förvaltningsmyndigheten, men de har förenklats.

·Kombination av EU:s medel kommer att vara möjligt enligt en enda uppsättning regler. det kommer inte längre att finnas några fler olika regler tillämpas på liknande situationer.

·Flexibilitet föreslås för kombinationen av bidrag och finansieringsinstrument.

·Reglerna har förtydligats och regler om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter har förenklats, samtidigt som dessa resultat för att främja effektiv förvaltning.

·Bestämmelserna om utbetalningar har förenklats avsevärt och samtidigt behålla den viktiga kopplingen mellan utbetalningar till finansieringsinstrument och motsvarande utbetalningar till slutmottagare.

·Återflöden och finansiera återvinning har enbart kodifierats, för att möjliggöra ett smidigare informationsflöde från en period till nästa.

·Det kommer inte att bli några ytterligare separat rapportering om finansieringsinstrument som är bildat enligt samma system som alla andra former av finansiering.

Ytterligare förenklingar:

·Kombinationen av flera fonder och finansieringsinstrument och bidrag – är kodifierad i enkla regler.

·Det kommer inte längre att finnas några särskilda regler för investeringar som ger avkastning.

·Det kommer inte att ske någon större projekt (i stället strategiska projekt kommer att följas av övervakningskommittén).

·Finansieringen kommer att förenklas, till exempel genom spetskompetensstämpeln strategi.

Att undvika oekonomiska subventioner uttagningsprov bestämmelser om utlokalisering av företag har skärpts.

Avdelning VI: Förvaltning och kontroll

Uppgifter och ansvarsområden för olika organ i det förvaltnings- och kontrollsystem som anges på ett tydligare sätt. Det finns inga krav på att urvalsprocessen. bestämmelserna främja bibehållande av befintliga system och enklare regler för identifiering av nya organ.

Behörighetskrav kommer att bidra till att endast kvalitet, det viktigaste bidraget till överenskomna mål med det bästa förhållandet mellan kostnad och nytta, för stöd. Det föreslås också att man systematiskt kontrollera om transaktionen är ekonomiskt hållbara och dess miljöprövning grundades på de senaste kraven.

Antalet kontroller och revisioner kommer att minskas avsevärt. Detta kommer att minska den administrativa bördan för myndigheter och stödmottagare. Utöver bestämmelserna i tidigare titlar som minska revisionsbördan, denna avdelning ytterligare minskar bördan av:

·Utvidgning av principen om samordnad granskning.

·Färre kontroller.

·För program med en låg felprocent, en stärkt proportionerlig strategi som bygger på ett välfungerande nationella system med en minsta audit Arrangement) för kvalitetssäkringen.

Projektförslag som fått kvalitetsstämpeln ”Seal of Excellence” inom Horisont Europa behöver inte genomgå en ny ansöknings- och urvalsprocessen om de är förenliga med programmets strategi för smart specialisering. Detta minskar bördan för både förvaltare och stödmottagare. Detta skulle kunna utvidgas till att omfatta även andra EU-instrument, såsom Life + eller Erasmus +.

Avdelning VII – Ekonomisk förvaltning, inlämning och granskning av räkenskaper samt finansiella korrigeringar

Systemet med årliga räkenskaper upprätthålls även behålla 10 % av de belopp som deklarerats i de mellanliggande betalningarna. Inlämnande av ansökningar om utbetalning kommer att följa ett fast schema kommer att äga rum fyra gånger om året. Noll räkenskaper inte kommer att kräva ett motsvarande förfarande.

Detta avsnitt inbegriper också återtaganderegler. Eftersom förenkling kommer att göra det lättare för program för att minska förseningar och för att främja en sund ekonomisk förvaltning samt genomförande i rätt tid, förordningen om gemensamma bestämmelser innehåller en ”n + 2” -regeln. Av samma skäl, nivån på förfinansieringen har sänkts till en årlig utbetalning på 0,5 % av det totala stödet från fonderna. I det här sammanhanget kan det krävas en översyn av de årliga förskotten för Eruf, ESF+, sammanhållningsfonden och EHFF för att säkerställa tillräckliga resurser.

Avdelning VIII – Finansieringsram

Här fastställs anslag och medfinansiering baserat på regionkategorier och detta gäller Eruf, ESF+ och sammanhållningsfonden.

Förordningen om gemensamma bestämmelser också avkastningen medfinansieringssatser nivåerna före finanskrisen. Medfinansiering från EU ökade under perioden 2007–2013 för dessa tre fonder. Detta var ett svar på finanskrisen, för att upprätthålla väsentliga investeringar i en tid av ansträngda offentliga budgetar. EU:s höga medfinansieringsnivåerna inte längre nödvändiga och lägre skattesatser främja ”ägarskap”. Lägre samfinansieringssatser också öka sammanhållningspolitikens totala budget, med beaktande av de nationella bidragen. Detta bidrar också till att öka den finansiella flexibiliteten har medlemsstaterna medfinansieringssatserna för programmen och prioriteringarna kan fastställas på ett flexibelt sätt.

Avdelning IX – Delegering av befogenheter, genomförandebestämmelser, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

För att säkerställa en tidig start för genomförandet under nästa period alla nödvändiga rättsliga bestämmelser kommer att ingå i lagstiftningspaketet (antingen i förordningen om gemensamma bestämmelser eller fondspecifika förordningar).

I synnerhet antalet delegeringar är avsevärt minskas och begränsas till ett minimum. För att undvika eventuella förseningar i utarbetandet och antagandet av sekundärlagstiftning. Det säkerställer också en inre konsekvens i lagstiftningen och förutsebarhet för intressenter som alla tillämpliga EU-bestämmelser finns på ett enda ställe.

Villkor för verksamhet som genomförs i etapper införs för att skapa klarhet och rättslig säkerhet kring de omständigheter då avvecklingen ska godtas.

2018/0196 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 177, 322.1 a och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 9 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 10 ,

med beaktande av revisionsrättens yttrande 11 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och att särskild uppmärksamhet ägnas landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att uppnå dessa mål genom åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta finansiella regler som reglerar förfarandet för budgetens upprättande och genomförande och redovisningen och revisionen av räkenskaperna samt kontrollen av de ekonomiska aktörernas ansvar.

(2)I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, åtgärder som finansieras med delade förvaltning enligt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) och Instrumentet för gränsförvaltning och visering, bör finansiella regler fastställas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder (nedan kallade fonderna), med tydligt angivande av tillämpningsområdet för de relevanta bestämmelserna. Dessutom bör gemenssamma bestämmelser fastställas med stöd av artikel 177 i EUF-fördraget för att täcka specifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF.

(3)På grund av särdragen i varje fond bör särskilda bestämmelser för varje enskild fond och för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom Eruf fastställas i separata förordningar (nedan kallade fondspecifika förordningar) som ett komplement till bestämmelserna i den här förordningen.

(4)De yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering enligt artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 fogat till 1994 års anslutningsakt.

(5)De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. I syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(6)Sådana övergripande finansiella regler som Europaparlamentet och rådet antar med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på den här förordningen. De reglerna anges i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande och reglerar även kontroller av de ekonomiska aktörernas ansvar. Regler som antas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget avser också skydd av unionens budget i händelse av generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, eftersom iakttagandet av rättstatens principer är en förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv unionsfinansiering.

(7)Om en tidsfrist fastställs för kommissionen för åtgärder mot medlemsstaterna, bör kommissionen beakta alla uppgifter och handlingar som krävs på ett snabbt och effektivt sätt. Om inlagor från medlemsstaterna är ofullständiga eller inte uppfyller kraven i den här förordningen och i de fondspecifika förordningarna, så att kommissionen inte kan vidta välinformerade åtgärder, bör tidsfristen senareläggas till dess att medlemsstaterna uppfyller de föreskrivna kraven.

(8)I syfte att bidra till unionens prioriteringar bör fonderna inrikta sitt stöd på ett begränsat antal politiska mål i enlighet med de fondspecifika uppdragen och de fördragsfästa målen. De politiska målen för Amif, ISF och instrumentet för gränsförvaltning och visering bör fastställas i de fondspecifika förordningarna.

(9)Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att integrera klimatåtgärder i den normala verksamheten och nå det övergripande målet att 25 % av unionens budget ska anslås till stöd för klimatmålen.

(10)Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] 12 (nedan kallad budgetförordningen). Därför kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av de fonder som omfattas av delad förvaltning iaktta principerna i budgetförordningen, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering.

(11)Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 13 fortsätta att gälla. 

(12)På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för att utpeka nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna tar fram sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram samtidigt med de årliga nationella reformprogrammen för att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som bör få stöd med nationell finansiering och unionsfinansiering. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och maximera det finansiella stödets mervärde, särskilt vad gäller stöd från fonderna, den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU.

(13)Medlemsstaterna bör fastställa hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget och rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) beaktas när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna. Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden.

(14)Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina utkast till nationella energi- och klimatplaner, som ska utarbetas enligt förordningen om styrningen av energiunionen 14 , och resultatet av den process som leder till att unionen rekommendationer om dessa planer, program, liksom för de finansiella behoven för koldioxidsnåla investeringar.

(15)Partnerskapsavtalet, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett strategiskt dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om programmens utformning. För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsavtalen under programperioden. För att underlätta planeringen och undvika överlappande innehåll i programdokumenten bör partnerskapsavtalen kunna ingås som en del av ett program.

(16)Varje medlemsstat bör ha flexibilitet att bidra till InvestEU för tillhandahållande av budgetgarantier för investeringar i den medlemsstaten.

(17)För att säkerställa att förutsättningarna föreligger för en ändamålsenlig och resurseffektiv användning av unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara kopplat till ett särskilt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det särskilda målet väljs ut för stöd. Om dessa villkor inte är uppfyllda bör utgifterna för insatser enligt de aktuella särskilda målen inte ingå i betalningsansökan. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsmiljö bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. Det är också viktigt att se till att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med unionens strategiska ram.

(18)Medlemsstaterna bör inrätta en resultatram för varje operativt program som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets resultat.

(19)Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av alla program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i programmens resultat, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdas 2024. Samtidigt bör kommissionen 2024 tillsammans med den tekniska justeringen för 2025 se över alla medlemsstaters totala anslag till det sammanhållningspolitiska målet Investering för tillväxt och sysselsättning för åren 2025, 2026 och 2027 och tillämpa den fördelningsmetod som fastställs i den relevant grundrättsakten. Denna översyn tillsammans med resultatet av halvtidsöversynen bör leda till programändringar som ändrar medelstilldelningen för åren 2025, 2026 och 2027.

(20)Mekanismerna för att knyta unionens finansieringsstrategier närmare till unionens ekonomiska styrning bör förbättras ytterligare, så att kommissionen kan lägga fram ett förslag till rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena till ett eller flera program i den berörda medlemsstaten, om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen. För att säkerställa ett enhetligt genomförande och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av åtgärder som ska genomföras, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att underlätta fattandet av beslut som är nödvändiga för att säkerställa effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.

(21)Det är nödvändigt att fastställa gemensamma krav på programmens innehåll, med beaktande av fondernas särdrag. Dessa gemensamma krav kan kompletteras av fondspecifika regler. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] 15 (nedan kallad ETS-förordningen) bör innehålla särskilda bestämmelser om innehållet i programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

(22)För att möjliggöra flexibilitet i genomförandet av programmen och minska de administrativa bördorna bör begränsade medelöverföringar tillåtas mellan de prioriterade områdena i samma program, utan att det krävs ett kommissionsbeslut om ändring av programmet. De justerade finansieringsöversikterna bör lämnas in till kommissionen så att aktuell information om anslagen för varje prioritering finns att tillgå.

(23)För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling, bör investeringar i form av territoriella instrument som integrerade territoriella investeringar (ITI) och lokalt ledd utveckling (LLU) och andra territoriella verktyg inom ramen för målet ”Ett Europa närmare medborgarna” till stöd för initiativ som utformats av medlemsstaten för investeringar inom Eruf grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier. Vid tillämpningen av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats av medlemsstaterna bör vissa minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier bör utarbetas och godkännas under de behöriga myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna eller organen är delaktiga i genomförandet av de territoriella strategierna, bör myndigheterna eller organen vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval.

(24)För att bättre ta vara på den lokala potentialen är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling. Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential, samt relevanta sociokulturella egenskaper, och strukturförändringar, stärkt lokal kapacitet och stimulans av innovation bör också ingå. Ett nära samarbete och en integrerad användning av fonderna för att genomföra strategier för lokala utveckling bör stärkas. Lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen bör som grundläggande princip vara ansvariga för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att underlätta ett samordnat stöd från olika fonder till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas.

(25)För att minska den administrativa bördan bör tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ genomföras enligt ett schablonbelopp baserat på framstegen i genomförandet av programmet. Sådant tekniskt stöd kan kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad, där metoderna för ersättning inte är kostnadsbaserade. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar kan överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för praktiska resultat.

(26)Det är lämpligt att klargöra att när en medlemsstat föreslår kommissionen att en prioritering i ett program eller en del därav ska få stöd genom ett finansieringsupplägg som inte är kostnadsbaserat, bör de överenskomna åtgärderna, resultaten och villkoren vara kopplade till konkreta investeringar inom ramen för program med delad förvaltning i den medlemsstaten eller regionen.

(27)För att granska programmens resultat bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer. För Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på de senaste uppgifterna om genomförandet av programmet som medlemsstaten tillhandahåller.

(28)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 16 finns det ett behov av att utvärdera fonderna på grundval av den information som samlats in till följd av specifika krav på övervakning och samtidigt undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondernas praktiska genomslag.

(29)För att det ska finnas heltäckande och aktuell information om genomförandet av programmen att tillgå bör mer frekvent elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.

(30)Till stöd för utarbetandet av relaterade program och verksamheter under nästa programperiod bör kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag.

(31)Programmyndigheterna, stödmottagarna och de berörda parterna i medlemsstaterna bör öka medvetenheten om unionsfinansieringens resultat och informera allmänheten om detta. Insyn, kommunikation och synliggörande av stödet är avgörande för att unionens åtgärder ska vara synliga ute på fältet och bör baseras på riktiga, korrekta och aktuella uppgifter. För att dessa krav ska kunna genomdrivas bör programmyndigheterna och kommissionen kunna tillämpa korrigerande åtgärder vid bristande efterlevnad.

(32)De förvaltande myndigheterna bör offentliggöra strukturerad information om utvalda insatser och stödmottagare på webbplatsen för det program som ger stöd till insatsen, under iakttagande av kraven på skydd av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 17 .

(33)För att förenkla användningen av fonderna och minska risken för fel är det lämpligt att fastställa både formerna av bidrag från unionen till medlemsstaterna och formerna av stöd från medlemsstaterna till stödmottagarna.

(34)För bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till insatsens totalkostnad, så att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om de är offentliga eller privata.

(35)För att schablonbelopp ska kunna tillämpas omedelbart bör alla schablonsatser som fastställs av medlemsstaterna under perioden 2014–2020 på grundval av en rättvis, skälig och verifierbar beräkningsmetod fortsätta att användas för liknande insatser som får stöd enligt denna förordning utan krav på en ny beräkningsmetod.

(36)I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för miljö och klimatpolitik, särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.

(37)För rättssäkerhetens skull är det lämpligt att ange perioden för stödberättigande utgifter eller kostnader för insatser som får stöd från fonderna i enlighet med denna förordning och att begränsa stödet till färdigställda insatser. Vilken dag då utgifterna blir berättigande till stöd från fonderna, om nya program antas eller befintliga program ändras, bör också klargöras, inbegripet möjligheten att i undantagsfall förlänga den stödberättigande perioden till början av en naturkatastrof, om det finns ett akut behov av att ta resurser i anspråk för att hantera en sådan katastrof.

(38)För att fonderna ska bli effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar har en lång livslängd och förhindrar att fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att inte stödja utflyttning vid urvalet av insatser och att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte uppfyller kravet på långsiktighet betraktas som oriktigheter.

(39)För att öka komplementariteten och förenkla genomförandet bör det vara möjligt att kombinera stöd från Sammanhållningsfonden och Eruf med stöd från ESF+ i gemensamma program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

(40)För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument, däribland reformverktyget. Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.

(41)Finansieringsinstrument bör inte användas för att stödja refinansiering, till exempel för att ersätta befintliga låneavtal eller andra former av finansiering för investeringar som redan fysiskt färdigställts eller genomförts den dag då investeringsbeslutet fattas, utan i stället för att stödja alla typer av nya investeringar i enlighet med de politiska målen.

(42)Beslutet att finansiera stödåtgärder via finansieringsinstrumenten bör fattas på grundval av en förhandsbedömning. I denna förordning bör det också fastställas minimikrav på de obligatoriska delarna av förhandsbedömningarna, och medlemsstaterna bör kunna använda förhandsbedömningen som utfördes under perioden 2014–2020, vid behov uppdaterade, för att undvika administrativa bördor och förseningar när finansieringsinstrument utformas.

(43)För att underlätta genomförandet av vissa typer av finansieringsinstrument där kompletterande bidragsstöd planeras, är det möjligt att tillämpa reglerna för finansieringsinstrument på en sådan kombination i en enda finansieringsinstrumentinsats. Särskilda villkor för att förebygga dubbelfinansiering i sådana fall bör fastställas.

(44)Under fullständig hänsynstagande till de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling som klargjordes redan under programperioden 2014–2020 bör de förvaltande myndigheterna ha möjlighet att besluta om de lämpligaste alternativen för genomförande av finansieringsinstrument, för att tillgodose regionernas särskilda behov.

(45)I enlighet med principen om och reglerna för delad förvaltning ska medlemsstaterna och kommissionen ha ansvaret för att förvalta och kontrollera programmen och ge försäkran om att fonderna använts på ett lagligt och riktigt sätt. Eftersom medlemsstaterna bör ha huvudansvaret för denna förvaltning och kontroll och bör se till att insatser som stöds av fonderna följer tillämplig lagstiftning, bör deras skyldigheter i detta avseende fastställas. Kommissionens befogenheter och skyldigheter i detta sammanhang bör också fastställas.

(46)För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna från den föregående programperioden. Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.

(47)För att effektivisera programförvaltningen bör integrationen av bokföringsfunktionerna med den förvaltande myndighetens funktioner kvarstå för de program som stöds av Amif, ISF och instrumentet för gränsförvaltning och visering, och bör vara ett alternativ för de andra fonderna.

(48)Eftersom den förvaltande myndigheten har huvudansvaret för att fonderna genomförs ändamålsenligt och resurseffektivt och därför har ett betydande antal funktioner, bör dess funktioner i samband med urvalet av projekt, programförvaltning och stöd till övervakningskommittén anges närmare. De insatser som väljs ut bör överensstämma med de övergripande principerna.

(49)I syfte att optimera synergieffekterna mellan fonderna och de direkt förvaltade instrumenten, bör tillhandahållande av stöd underlättas till åtgärder som redan har fått spetskompetensstämpeln (Seal of Excellence).

(50) För att säkerställa en lämplig balans mellan ett ändamålsenligt och resurseffektivt genomförande av fonderna och de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens, omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom typen av insatser, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare förvaltningskontroller och revisioner.

(51)Revisionsmyndigheten ska utföra revisioner och säkerställa att det revisionsuttalande som lämnas till kommissionen är tillförlitligt. Revisionsuttalandet bör ge kommissionen garantier på tre punkter, nämligen de deklarerade utgifternas laglighet och korrekthet, förvaltnings- och kontrollsystemens ändamålsenliga funktion samt räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet.

(52)Kraven på kontroller och revisioner bör kunna minskas om det finns garantier för att programmet har fungerat ändamålsenligt under de senaste två på varandra följande åren, eftersom det visar att fonderna genomförs på ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt under en längre tid.

(53)För att minska den administrativa bördan för stödmottagarna och de administrativa kostnaderna bör den konkreta tillämpningen av principen om samordnad granskning fastställas för fonderna.

(54)För att förbättra den ekonomiska förvaltningen bör ett förenklat förfinansieringssystem föreskrivas. Förfinansieringssystemet bör säkerställa att en medlemsstat har tillräckliga medel för att ge stödmottagarna stöd från början av genomförandet av programmen.

(55)För att minska den administrativa bördan för både medlemsstaterna och kommissionen bör ett obligatoriskt schema för kvartalsvisa ansökningar om utbetalning fastställas. Kommissionens utbetalningar bör fortsätta att vara föremål för ett innehållande av 10 % fram till utbetalningen av det årliga saldot, då kommissionen kan konstatera att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga.

(56)För att minska den administrativa bördan bör förfarandet för det årliga godkännandet av räkenskaperna förenklas genom enklare villkor för betalningar och återkrav, om det inte råder oenighet mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.

(57)För att skydda unionens ekonomiska intressen och unionens budget bör proportionella åtgärder fastställas, som genomförs av medlemsstaterna och av kommissionen. Kommissionen bör kunna avbryta betalningsfrister, tillfälligt dra in mellanliggande betalningar och tillämpa finansiella korrigeringar när villkoren för det är uppfyllda. Kommissionen bör iaktta proportionalitetsprincipen genom att ta hänsyn till oriktigheternas art, grad av allvar och antal och deras ekonomiska konsekvenser för unionens budget.

(58)Medlemsstaterna bör också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av stödmottagarna. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 18 och förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 19 och nr 2185/96 20 får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 21 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 22 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder så att alla personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, beviljar kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör rapportera till kommissionen om upptäckta oriktigheter, inklusive bedrägerier, och om uppföljningen av dessa samt om uppföljningen av Olafs utredningar.

(59)För att främja budgetdisciplin bör det anges hur budgetåtaganden kan återtas på programnivå.

(60)För att främja EUF-fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning bör målet Investering för sysselsättning och tillväxt omfatta alla regioner. För att ge ett välavvägt och successivt stöd som återspeglar den ekonomiska och samhälleliga utvecklingsnivån bör medel enligt det målet anslås från Eruf och ESF+ på grundval av en fördelningsnyckel som främst bygger på bruttonationalprodukt per capita. De medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita är mindre än 90 % av genomsnittet i unionen bör få medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt från Sammanhållningsfonden.

(61)Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 23 , i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 868/2014 24 .

(62)För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, bör kommissionen slå fast den årliga fördelningen av tillgängliga anslag efter medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt tillsammans med en förteckning över stödberättigade regioner, samt anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Eftersom medlemsstaternas nationella tilldelning bör fastställas på grundval av de statistiska uppgifter och prognoser som finns tillgängliga 2018 och eftersom prognosen är osäker, bör kommissionen se över samtliga medlemsstaters totala tilldelning 2024 på grundval av de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna då och, om det föreligger en sammanlagd avvikelse på mer än ± 5 %, justera tilldelningen för åren 2025–2027, så att resultatet av halvtidsöversynen och den tekniska justeringen avspeglas i programändringarna samtidigt.

(63)Projekt inom det transeuropeiska transportnätet i enlighet med förordning (EU) [nya FSE-förordningen] 25 kommer att fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och genom direkt genomförande inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 10 000 000 000 euro överföras från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa för detta ändamål.

(64)En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen.

(65)För att säkerställa en lämplig fördelning mellan regionkategorier bör i princip de totala anslagen till medlemsstaterna för mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner inte kunna överföras mellan kategorierna. För att tillgodose medlemsstaternas behov av att kunna hantera särskilda utmaningar, bör de dock kunna begära en överföring från anslagen för mer utvecklade regioner eller för övergångsregioner till mindre utvecklade regioner och de bör motivera detta. För att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för de mindre utvecklade regionerna bör det fastställas ett tak för överföringar till mer utvecklade regioner eller övergångsregioner. Det bör inte vara möjligt att överföra medel mellan mål.

(66)Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram, Peace och Interreg, mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på dess praktiska betydelse bör detta program få stöd genom ett särskilt anslag för att fortsätta stödet till freds- och försoningsåtgärder, och en lämplig andel av Irlands anslag till målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) bör också avsättas till programmet.

(67)Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på medlemsstaternas offentliga eller privata stöd. Dessa grader bör återspegla den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU-27.

(68)I syfte att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av innehållet i vissa bilagor till denna förordning, dvs. dimensioner och koder för finansieringsform, mallar för partnerskapsavtalen och programmen, mallarna för dataöverföring, användning av unionens emblem, inslag i finansieringsavtal och strategidokument, verifieringskedja, elektroniska system för datautbyte samt mallar för beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet, för förvaltningsförklaringen, för revisionsuttalandet, för den årliga kontrollrapporten, för revisionsstrategin, för betalningsansökningar, för räkenskaper och för fastställande av finansiella korrigeringar.

(69)Dessutom bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, fastställandet av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och icke-kostnadsbaserad finansiering för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga stickprovsmetoder. 

(70)Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(71)För att säkerställa enhetliga villkor för ingående av partnerskapsavtal, antagande eller ändring av program samt tillämpning av finansiella korrigeringar bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De genomförandebefogenheter som rör formatet för rapportering av oriktigheter, elektroniska uppgifter som ska registreras och lagras och mallen för den slutliga verksamhetsrapporten bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 26 . Trots att dessa akter är av generell karaktär bör det rådgivande förfarandet tillämpas, eftersom de bara rör tekniska aspekter, formulär och mallar. De genomförandebefogenheter som rör upprättandet av anslagsfördelningen för Eruf, ESF+ och sammanhållningsfonden bör antas utan något kommittéförfarande, eftersom de endast återspeglar tillämpningen av en på förhand fastställd beräkningsmetod.

(72)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 27 och alla akter som gäller för programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla för program och insatser som stöds av de fonder som omfattas av programperioden 2014–2020. Eftersom genomförandet av förordning (EU) nr 1303/2013 förväntas sträcka sig över den programperiod som den här förordningen avser och för att säkerställa kontinuiteten i genomförandet av vissa insatser som godkänts enligt den förordningen, bör etappbestämmelser fastställas. Varje enskild etapp i en etappindelad insats som har samma övergripande mål bör genomföras i enlighet med reglerna för den programperiod under vilken insatsen finansieras.

(73)Målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för den del av unionens budget som genomförs genom delad förvaltning, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna, dels behovet av en enhetlig ram som omfattar flera unionsfonder under delad förvaltning. Eftersom dessa mål kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(74)Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

avdelning i
mål och allmänna regler för stöd

KAPITEL I
Syfte och definitioner

Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde

1.I denna förordning fastställs följande:

a)Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering (nedan kallade fonderna).

b)Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF.

2.Denna förordning ska inte gälla för programområdena sysselsättning och social innovation samt hälsa inom ESF+ och inte heller för de komponenter i EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering som genomförs med direkt eller indirekt förvaltning, utom tekniskt stöd på kommissionens initiativ.

3.Avdelning II kapitel III artiklarna 4 och 10, avdelning III kapitel II samt avdelning VIII ska inte gälla för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering.

4.Avdelning VIII ska inte gälla för EHFF.

5.Avdelning II kapitel II artikel 11 och kapitel III artikel 15, avdelning III kapitel I, avdelning IV kapitel I artiklarna 33–36 och 38.1–38.4, kapitel II artikel 39 och kapitel III artikel 45 samt avdelning VI kapitel II artiklarna 67, 71, 73 och 74 och kapitel III ska inte gälla för Interregprogram.

6.I de fondspecifika förordningar som förtecknas nedan kan kompletterande regler till den här förordningen fastställas, och dessa får inte strida mot den här förordningen. Vid tvekan mellan den här förordningen eller de fondspecifika förordningarna är det den här förordningen som har företräde.

a)Förordning (EU) […] (nedan kallad förordningen om Eruf- och Sammanhållningsfonden) 28 .

b)Förordning (EU) […] (nedan kallad ESF+-förordningen 29 ).

c)Förordning (EU) […] (nedan kallad ETS-förordningen 30 ).

d)Förordning (EU) […] (nedan kallad EHFF-förordningen 31 ).

e)Förordning (EU) […] (nedan kallad Amif-förordningen 32 ).

f)Förordning (EU) […] (nedan kallad förordningen om Fonden för inre säkerhet 33 ).

g)Förordning (EU) […] (nedan kallad förordningen om instrumentet för gränsförvaltning och visering 34 ).

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer som antas i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget, om strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar inom tillämpningsområdet för fonderna såsom det anges i de fondspecifika förordningarna, samt relevanta rekommendationer som antas i enlighet med artikel [XX] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [number of the new Energy Union Governance Regulation]. 

2.tillämplig lagstiftning: unionslagstiftning och nationell lagstiftning som avser förordningens tillämpning.

3.insats:

a)ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp projekt som valts ut inom de berörda programmen;

b)när det gäller finansieringsinstrument avses ett programs bidrag till ett finansieringsinstrument och det ekonomiska stöd som finansieringsinstrumentet sedan ger till slutmottagarna.

4.insats av strategisk betydelse: insats som starkt bidrar till att målen för ett program kan uppnås och som omfattas av särskilda övervaknings- och kommunikationsåtgärder.

5.prioritering: när det gäller Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering avses ett särskilt mål; när det gäller EHFF avses typer av stödområden som avses i den nomenklatur som fastställs i bilaga III till EHFF-förordningen.

6.särskilt mål: när det gäller EHFF avses stödområden som avses i bilaga III till EHFF-förordningen.

7.förmedlande organ: ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ som en förvaltande myndighet ansvarar för eller som utför tjänster eller arbetsuppgifter för en sådan myndighets räkning.

8.stödmottagare:

a)ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, en fysisk person, en juridisk person eller en enhet utan status som juridisk person med ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser,

b)när det gäller offentlig-privata partnerskap avses det offentligrättsliga organ som genomför en insats inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap eller den privata partner som valts ut för att genomföra den,

c)när det gäller statliga stödordningar avses det företag som tar emot stödet, och

d)när det gäller finansieringsinstrument avses det organ som genomför holdingfonden eller, när det inte finns någon holdingfondstruktur, det organ som genomför den särskilda fonden eller, när den förvaltande myndigheten förvaltar finansieringsinstrumentet, den förvaltande myndigheten.

9.småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram för att välja ut och genomföra projekt av begränsad finansiell volym.

10.mål: ett på förhand överenskommet värde som ska uppnås i slutet av programperioden för en indikator som ingår i ett särskilt mål.

11.delmål: ett mellanliggande värde som ska uppnås vid en viss tidpunkt under programperioden för en indikator som ingår i ett särskilt mål.

12.outputindikator: en indikator som mäter de specifika produkterna av interventionen.

13.resultatindikator: en indikator som mäter de kortsiktiga effekterna av de interventioner som stöds, med särskild hänvisning till direkta mottagare, målgrupp eller infrastrukturanvändare.

14.insats inom ett offentlig-privat partnerskap: en insats där offentliga organ och den privata sektorn samarbetar enligt en partnerskapsöverenskommelse, och som syftar till att tillhandahålla offentliga tjänster genom riskdelning, sammanförande av sakkunskap från den privata sektorn eller tillgång till ytterligare kapitalkällor.

15.finansieringsinstrument: en struktur för att tillhandahålla finansiella produkter.

16.finansiell produkt: kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital, lån och garantier enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU, Euratom) [...] (budgetförordningen).

17.slutmottagare: en juridisk eller fysisk person som tar emot stöd från fonderna genom en mottagare av stöd från en småprojektsfond eller från ett finansieringsinstrument.

18.programbidrag: stöd från fonderna, med eventuell nationell privat och offentlig medfinansiering, till ett finansieringsinstrument.

19.organ som genomför ett finansieringsinstrument: ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ som fungerar som holdingfond eller särskild fond.

20.holdingfond: en fond som inrättats av en förvaltande myndighet inom ramen för ett eller flera program, för att genomföra finansieringsinstrument genom en eller flera särskilda fonder.

21.särskild fond: en fond som inrättats av en förvaltande myndighet eller en holdingfond för att tillhandahålla finansiella produkter till slutmottagare.

22.hävstångseffekt: det belopp som slutmottagare får i form återbetalningspliktig finansiering, dividerat med fondernas bidrag.

23.multiplikatorförhållande: när det gäller garantiinstrument avses förhållandet mellan värdet på de underliggande nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital som betalats ut, och det programbidrag som avsatts enligt garantiavtal för att täcka förväntade och oförutsedda förluster från dessa nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

24.förvaltningskostnader: direkta eller indirekta kostnader, för vilka verifierade utgifter i samband med genomförandet av finansieringsinstrument ersätts.

25.förvaltningsavgifter: ett pris för utförda tjänster som fastställs i finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten och det organ som genomför en holdingfond eller en särskild fond, och, i tillämpliga fall, mellan det organ som genomför en holdingfond och det organ som genomför en särskild fond.

26.omlokalisering: överföring av samma eller liknande verksamhet eller del av denna enligt artikel 2.61a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 35 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

27.offentligt bidrag: bidrag till finansiering av insatser från nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från budgeten för en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 36 , från unionens budget för fonderna, från offentligrättsliga organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av myndigheter eller offentligrättsliga organ samt, när det gäller att fastställa medfinansieringsgraden för ESF+-program eller ESF+-prioriteringar, insatser som kan omfatta alla ekonomiska resurser till vilka arbetsgivare och arbetstagare bidrar gemensamt.

28.räkenskapsår: perioden 1 juli–30 juni följande år, utom programperiodens första räkenskapsår som omfattar perioden från den första dagen då utgifterna är stödberättigande till den 30 juni 2022; det sista räkenskapsåret omfattar perioden 1 juli 2029–30 juni 2030.

29.oriktighet: överträdelse av tillämplig lagstiftning, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk operatör som deltar i genomförandet av fonderna och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en felaktig utgift.

30.allvarlig brist: en brist i hur ett programs förvaltnings- och kontrollsystem fungerar, som innebär att det behövs betydande förbättringar av systemet och att något eller några av de centrala kraven 2, 4, 5, 9, 12, 13 och 15 i bilaga X eller minst två av de övriga centrala kraven bedöms höra till kategori 3 och 4 i den bilagan.

31.sammanlagd felprocent: summan av de beräknade slumpmässiga felen och, i tillämpliga fall, systemrelaterade fel och okorrigerade anomalier, dividerat med populationen.

32.kvarstående felprocent: den sammanlagda felprocenten minus de finansiella korrigeringar som medlemsstaten gjort för att minska de risker som revisionsmyndigheten identifierat i sin insatsrevision.

33.genomförd insats: en insats som har byggts färdigt eller genomförts fullt ut, och för vilken stödmottagarna har genomfört alla betalningar och mottagit motsvarande offentliga bidrag.

34.urvalsenhet: en av de enheter, t.ex. en insats, ett projekt inom en insats eller en betalningsansökan från en stödmottagare, som en population delas in i så att ett urval kan göras.

35.spärrkonto: när det gäller en insats inom ett offentlig-privat partnerskap avses ett bankkonto som omfattas av ett skriftligt avtal mellan det offentliga organ som är stödmottagare och den privata partner som godkänts av den förvaltande myndigheten eller det förmedlande organ som används för betalningar under och/eller efter stödberättigandeperioden.

36.deltagare: en fysisk person som drar nytta av en insats men som inte får ekonomiskt stöd från fonderna.

37.klimatsäkring: ett förfarande för att säkerställa att infrastruktur tål negativa klimateffekter i enlighet med nationella bestämmelser och riktlinjer, om sådana finns, eller internationellt erkända standarder.

Artikel 3
Beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder

Om en tidsfrist fastställs för en åtgärd som kommissionen vidtar ska tidsfristen räknas från den dag då medlemsstaten har lämnat in alla de uppgifter som krävs enligt den här förordningen eller enligt fondspecifika förordningar.

Tidsfristen upphör att löpa från dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten tills medlemsstaten svarar kommissionen.

KAPITEL II
Politiska mål och principer för stöd från fonderna

Artikel 4
Politiska mål

1.Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF ska stödja följande politiska mål:

a)Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling.

b)Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.

c)Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet.

d)Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

e)Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ.

2.Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska bidra till unionens åtgärder för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, genom att eftersträva följande mål:

a)Investering för sysselsättning och tillväxt i medlemsstater och regioner, som ska stödjas av Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, och

b)Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), som ska stödjas av Eruf.

3.Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med en metod som bygger på interventionstyperna för varje fond. Metoden innebär att stödet viktas för att avspegla i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I.

Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa samordningen, komplementariteten och samstämmigheten mellan fonderna och andra unionsinstrument, t.ex. reformstödsprogrammet, inklusive reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. De ska optimera samordningsmekanismer för de ansvariga, för att undvika dubbelarbete vid programplaneringen och genomförandet.

Artikel 5
Delad förvaltning

1.Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra den del av unionens budget som tilldelats fonderna inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel [63] i förordning (EU, Euratom) [number of the new financial regulation] (budgetförordningen).

2.Kommissionen ska dock använda de stödbelopp från Sammanhållningsfonden som förs över till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska stadsinitiativet och interregionala innovationsinvesteringar, de stödbelopp som förs över från ESF+ till transnationellt samarbete samt bidragsbelopp till InvestEU 37 och tekniskt stöd på kommissionens initiativ inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [artikel 62.1 a och c] i budgetförordningen.

3.Kommissionen får genomföra samarbetet mellan de yttersta randområdena inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom ramen för indirekt förvaltning.

Artikel 6
Partnerskap och flernivåstyre

1.Varje medlemsstat ska få till stånd ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. Åtminstone följande parter ska ingå:

a)kommuner och andra myndigheter,

b)näringslivets och arbetsmarknadens organisationer,

c)relevanta organ som företräder civilsamhället, miljöorganisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

2.Enligt principen om flernivåstyre ska medlemsstaten låta de parterna delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelserna och vid utformningen och genomförandet av programmen, bland annat genom att delta i övervakningskommittéerna i enlighet med artikel 34.

3.Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 38 .

4.Minst en gång om året ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder parterna på unionsnivå om genomförandet av programmen.

avdelning ii
strategi

KAPITEL II
Partnerskapsöverenskommelse

Artikel 7
Utarbetande och inlämning av partnerskapsöverenskommelsen

1.Varje medlemsstat ska utarbeta en partnerskapsöverenskommelse med arrangemang för hur fonderna ska kunna användas på ett effektivt sätt för perioden 1 januari 2021 till 31 december 2027.

2.Medlemsstaten ska lämna in partnerskapsöverenskommelse till kommissionen innan eller samtidigt som den lämnar in det första programmet.

3.Partnerskapsöverenskommelsen får lämnas in tillsammans med relevant årligt nationellt reformprogram.

4.Medlemsstaten ska lämna in en partnerskapsöverenskommelse som följer mallen i bilaga II. Partnerskapsöverenskommelsen får ingå i ett av medlemsstatens program.

5.Interregprogrammen får lämnas in till kommissionen innan partnerskapsöverenskommelsen lämnas in.

Artikel 8
Partnerskapsöverenskommelsens innehåll

Partnerskapsöverenskommelsen ska innehålla följande delar:

a)De valda politiska målen, med uppgift om vilka fonder och program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, samt i tillämpliga fall en motivering för varför man valt att använda InvestEU:s genomförandemodell, med beaktande av relevanta landsspecifika rekommendationer.

b)För vart och ett av de valda politiska mål som anges i led a:

i) En sammanfattning av strategivalen och av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av fonderna, inklusive, i tillämpliga fall, genom användning av InvestEU.

ii) Samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, om lämpligt, samordning mellan nationella och regionala program.

iii) Komplementaritet mellan fonderna och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.

c)Det preliminära anslaget från var och en av fonderna, uppdelat per politiskt mål på nationell nivå, med beaktande av de fondspecifika bestämmelserna om tematisk koncentration.

d)I relevanta fall, fördelningen av medel per regionkategori enligt artikel 102.2, och de anslagsbelopp som föreslås ska föras över mellan regionkategorierna i enlighet med artikel 105.

e)De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU, per fond och per regionkategori.

f)Förteckningen över planerade program inom fonderna, med preliminär tilldelning per fond och motsvarande nationella bidrag per regionkategori.

g)En sammanfattning av de åtgärder som berörd medlemsstat ska vidta för att stärka sin administrativa kapacitet att genomföra fonderna.

Avseende målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska partnerskapsöverenskommelsen endast innehålla en förteckning över planerade program.

Artikel 9
Godkännande av partnerskapsöverenskommelsens

1.Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika bestämmelserna. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer.

2.Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in partnerskapsöverenskommelsen.

3.Medlemsstaten ska se över partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen senast fyra månader efter den dag då den partnerskapsöverenskommelsen lämnades in av den berörda medlemsstaten. Partnerskapsöverenskommelsen ska inte ändras.

5.Om partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med artikel 7.4 ingår i ett program ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast sex månader efter den dag då det programmet lämnades in av den berörda medlemsstaten.

Artikel 10
Användning av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF genom InvestEU

1.Medlemsstaterna får, antingen i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program, anslå det belopp från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF som ska ges i bidrag till InvestEU och genomföras i form av budgetgarantier. Det belopp som ska lämnas i bidrag till InvestEU får inte överstiga 5 % av den totala tilldelningen för varje fond, utom i vederbörligen motiverade fall. Sådana bidrag ska inte utgöra överföring av medel i enlighet med artikel 21.

2.I partnerskapsöverenskommelsen får medel från innevarande och kommande kalender anslås. I en begäran om ändring av ett program får endast medel från kommande budgetår anslås.

3.Det belopp som avses i punkt 1 ska avsättas för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatens avdelning.

4.Om en överenskommelse om medverkan enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har ingåtts den 31 december 2021 för ett belopp som avses i punkt 1 och som anslagits i partnerskapsöverenskommelsen ska medlemsstaten lämna in en ansökan om ändring av programmet eller programmen för att använda motsvarande belopp.

Överenskommelsen om medverkan för ett belopp som avses i punkt 1 och som anslagits i en ansökan om ändring av ett program ska ingås samtidigt som beslutet om ändring av programmet antas.

5.Om ett garantiavtal enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har ingåtts inom nio månader efter det att överenskommelsen om medverkan har godkänts ska de belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden föras tillbaka till programmet eller programmen och medlemsstaten ska ansöka om en motsvarande programändring.

6.Om ett garantiavtal enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har genomförts fullt ut inom fyra år efter det att det undertecknades får medlemsstaten begära att de belopp som anslagits i garantiavtalet men som inte täcker underliggande lån eller andra riskbärande instrument ska behandlas i enlighet med punkt 5.

7.Medel som genererats av eller som kan härledas från belopp som anslagits till InvestEU och som genomförts i form av budgetgarantier ska göras tillgängliga för medlemsstaten och de ska användas till stöd inom samma mål i form av finansieringsinstrument.

8.Kommissionen ska ombudgetera de belopp som inte använts för InvestEU för det år då motsvarande programändring godkänns. En sådan ombudgetering får inte sträcka sig längre än till 2027.

Tidsfristen för tillbakadragande av det belopp som ombudgeterats i enlighet med artikel 99 inleds det år då bidraget ombudgeterades.

KAPITEL II
Nödvändiga villkor och prestationsram

Artikel 11
Nödvändiga villkor

1.För varje särskilt mål fastställs i den här förordningen vilka förutsättningar som måste föreligga för att målet ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt (nedan kallade nödvändiga villkor).

I bilaga III fastställs övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de särskilda målen samt kriterier som ska användas för att bedöma om de är uppfyllda.

I bilaga IV fastställs tematiska nödvändiga villkor för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ samt kriterier som ska användas för att bedöma om de är uppfyllda.

2.När medlemsstaten utarbetar ett program eller inför ett nytt särskilt mål i samband med en ändring av ett program ska den bedöma om de nödvändiga villkoren som är kopplade till det särskilda målet är uppfyllda. Ett nödvändigt villkor är uppfyllt om alla relevanta kriterier är uppfyllda. Medlemsstaten ska i varje program eller ändring av program ange vilka nödvändiga villkor som är uppfyllda och vilka som inte är det, och när den anser att ett nödvändigt villkor är uppfyllt ska den också motivera varför.

3.Om ett nödvändigt villkor inte är uppfyllt då programmet eller ändringen av programmet godkänns ska medlemsstaten informera kommissionen så snart den anser att det nödvändiga villkoret är uppfyllt och den ska också motivera varför.

4.Kommissionen ska inom tre månader efter det att den mottagit den information som avses i punkt 3 göra en bedömning och informera medlemsstaten om den håller med om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt.

Om kommissionen inte håller med om medlemsstatens bedömning ska den informera medlemsstaten om detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en månad.

5.Utgifter för insatser som är kopplade till det särskilda målet kan inte tas med i betalningsansökningar förrän kommissionen har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4.

Det första stycket gäller inte insatser som bidrar till att motsvarande nödvändigt villkor uppfylls.

6.Medlemsstaten ska säkerställa att de nödvändiga villkoren är uppfyllda och tillämpas under hela programperioden. Den ska informera kommissionen om eventuella ändringar som påverkar uppfyllandet av de nödvändiga villkoren.

Om kommissionen anser att ett nödvändigt villkor inte längre är uppfyllt ska den informera medlemsstaten om detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en månad. Om kommissionen anser att det nödvändiga villkoret fortfarande inte är uppfyllt kan utgifter som är kopplade till det särskilda målet inte tas med i betalningsansökningar från den dag då kommissionen informerar medlemsstaten om detta.

7.Bilaga IV ska inte gälla program som får stöd från EHFF.

Artikel 12
Prestationsram

1.Medlemsstaten ska fastställa en prestationsram som gör det möjligt att övervaka, rapportera om och utvärdera programprestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.

Prestationsramen ska bestå av

a)de output- och resultatindikatorer som är kopplade till särskilda mål som fastställs i de fondspecifika förordningarna,

b)delmål som ska uppnås till slutet av 2024 för outputindikatorerna, och

c)mål som ska uppnås till slutet av 2029 för output- och resultatindikatorerna.

2.Delmål och mål ska fastställas för varje särskilt mål inom ett program, med undantag för tekniskt stöd och för det särskilda målet för materiell fattigdom som fastställs i artikel [4 c vii] i ESF+-förordningen.

3.Delmål och mål ska göra det möjligt för kommissionen och medlemsstaten att mäta framstegen på vägen mot de särskilda målen. De ska uppfylla kraven i artikel [33.3] i budgetförordningen.

Artikel 13
Metoder för att fastställa prestationsramen

1.Följande ska ingå i metoderna för att fastställa prestationsramen:

a)Medlemsstatens kriterier för att välja indikatorer.

b)Data eller underlag som används, kvalitetssäkring och beräkningsmetod.

c)Faktorer som kan påverka om delmålen och målen uppnås och hur de har beaktats.

2.Medlemsstaten ska göra metoderna tillgängliga på kommissionens begäran.

Artikel 14
Halvtidsöversyn

1.När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska medlemsstaten se över varje program, med beaktande av följande:

a)De utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.

b)Den socioekonomiska situationen i berörd medlemsstat eller region.

c)Framsteg på vägen mot delmålen.

d)Resultatet av den tekniska justering som fastställs i artikel 104.2, i tillämpliga fall.

2.Medlemsstaten ska senast den 31 mars 2025 lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av varje program i enlighet med artikel 19.1. Medlemsstaten ska motivera ändringen på grundval av de element som anges i punkt 1.

Det reviderade programmet ska omfatta följande:

a)Tilldelade medel per prioritering, inklusive beloppen för 2026 och 2027.

b)Reviderade eller nya mål.

c)Den reviderade tilldelningen av medel som beror på en sådan teknisk justering som fastställs i artikel 104.2 och som omfattar belopp för åren 2025, 2026 och 2027, i tillämpliga fall.

3.Om översynen leder till att ett nytt program lämnas in ska finansieringsplanen enligt artikel 17.3 f ii omfatta det totala anslaget för varje fond det år som programmet godkändes.

KAPITEL III
Åtgärder kopplade till sund ekonomisk styrning

Artikel 15
Åtgärder som kopplar fondernas ändamålsenlighet till en sund ekonomisk styrning

1.Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet.

En sådan begäran får göras i följande syften:

a)Att stödja genomförandet av en relevant landsspecifik rekommendation som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget och en relevant rådsrekommendation som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget, som riktar sig till den berörda medlemsstaten.

b)Att stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer som riktar sig till medlemsstaten i fråga och som antagits i enlighet med artiklarna 7.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 39 under förutsättning att dessa ändringar anses nödvändiga för att korrigera de makroekonomiska obalanserna.

2.En begäran från kommissionen till en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska motiveras, med hänvisning till behovet av att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer, och den ska ange de program eller de prioriteringar som den anser berörs samt vilken typ av ändringar som förväntas.

3.Medlemsstaten ska svara på den begäran som avses i punkt 1 inom två månader efter det att den mottagit begäran, och ange de ändringar som den anser är nödvändiga i relevanta program, orsakerna till dessa ändringar, vilka program som berörs och vilken typ av ändringar som föreslås och hur de förväntas påverka genomförandet av rekommendationerna och av fonderna. Kommissionen ska lämna eventuella synpunkter inom en månad efter det att den tagit emot svaret.

4.Medlemsstaten ska lämna in ett förslag om ändring av de relevanta programmen inom två månader från och med det datum då det svar som avses i punkt 3 lämnades in.

5.Om kommissionen inte har lämnat några synpunkter eller om den finner att synpunkterna vederbörligen beaktats ska kommissionen anta ett beslut om godkännande av ändringarna av relevanta program inom den tidsfrist som fastställs i artikel [19.4].

6.Om medlemsstaten underlåter att vidta ändamålsenliga åtgärder som svar på en begäran som gjorts i enlighet med punkt 1, inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 3 och 4, får kommissionen helt eller delvis hålla inne betalningarna till de berörda programmen eller prioriteringarna i enlighet med artikel 91.

7.Kommissionen ska föreslå för rådet att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för ett eller flera av en medlemsstats program i följande fall:

a)Rådet beslutar i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i EUF-fördraget att medlemsstaten inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

b)Rådet antar två på varandra följande rekommendationer i samma förfarande vid alltför stora obalanser, i enlighet med artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 40 , på grund av att en medlemsstat har lämnat in en otillräcklig plan för korrigerande åtgärder.

c)Rådet antar två på varandra följande beslut i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EU) nr 1176/2011 där man fastställer en medlemsstats bristande efterlevnad på grundval av att den inte har vidtagit rekommenderade korrigerande åtgärder.

d)Om kommissionen finner att en medlemsstat inte har vidtagit åtgärder enligt vad som avses i rådets förordning (EG) nr 332/2002 41 och följaktligen beslutar att inte tillåta utbetalningen av det ekonomiska bistånd som beviljats medlemsstaten.

e)Rådet beslutar att en medlemsstat inte uppfyller det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 42 eller de åtgärder som krävts i ett beslut från rådet som antagits i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

Innehållande av åtaganden bör prioriteras, betalningar ska endast hållas om det behövs omedelbara åtgärder begärs och vid betydande överträdelser. Innehållandet av betalningar ska göras vid betalningsansökningar som lämnats in för de berörda programmen efter det datum då beslutet om innehållande fattades.

Kommissionen får, vid exceptionella ekonomiska omständigheter eller om berörd medlemsstat riktar en motiverad begäran till kommissionen inom tio dagar efter antagandet av det beslut eller den rekommendation som avses i förra stycket, rekommendera att rådet drar tillbaka det innehållande som avses i samma stycke.

8.Ett förslag från kommissionen om innehållande av åtaganden ska betraktas som antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

Innehållandet av åtaganden ska tillämpas på åtaganden från fonderna för den berörda medlemsstaten från och med den 1 januari det år som följer på beslutet om innehållande.

Rådet ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om ett förslag från kommissionen som avses i punkt 7 i samband med innehållande av betalningar.

9.Omfattningen och nivån på det innehållande av åtaganden eller betalningar som ska göras ska vara proportionella, respektera principen om likabehandling av medlemsstater samt ta hänsyn till de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten, särskilt när det gäller nivån av arbetslöshet, fattigdom och social utestängning i den berörda medlemsstaten i förhållande till unionens genomsnitt och effekterna av innehållandet på den berörda medlemsstatens ekonomi. Särskild hänsyn ska tas till effekterna av innehållandet på program som är viktiga för att åtgärda negativa ekonomiska och sociala förhållanden.

10.Innehållandet av åtaganden ska begränsas till 25 % av åtagandena för följande kalenderår för fonderna eller 0,25 % av nominellt BNP, beroende på vilket som är lägst, i följande fall:

a)Första fallet av bristande efterlevnad inom ett förfarande vid alltför stora underskott, enligt punkt 7 a.

b)Första fallet av bristande efterlevnad av en plan för korrigerande åtgärder inom ett förfarande vid alltför stora obalanser, enligt punkt 7 b.

c)Bristande efterlevnad i samband med den rekommenderade korrigerande åtgärden inom ett förfarande vid alltför stora obalanser, enligt punkt 7 c.

d)Första fallet av bristande efterlevnad enligt punkt 7 d och e.

Vid fortsatt bristande efterlevnad får innehållandet av åtaganden överskrida de gränser som anges i första stycket.

11.Rådet ska häva innehållandet av åtaganden på förslag av kommissionen enligt det förfarande som anges i punkt 8, i följande fall:

a)Förfarandet vid alltför stora underskott lämnas vilande i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EC) nr 1467/97 43 eller rådet har beslutat i enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget att upphäva beslutet om att ett alltför stort överskott föreligger.

b)Rådet har godkänt den plan för korrigerande åtgärder som den berörda medlemsstaten har lämnat in i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1176/2011 eller förfarandet vid alltför stora obalanser lämnas vilande i enlighet med artikel 10.5 i den förordningen eller rådet har avslutat förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 11 i den förordningen.

c)Om kommissionen finner att en medlemsstat har vidtagit lämpliga åtgärder enligt vad som avses i rådets förordning (EG) nr 332/2002.

d)Kommissionen har beslutat att den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder för att genomföra det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013 eller de åtgärder som krävts i ett beslut från rådet som antagits i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

När rådet har hävt innehållandet av åtaganden ska kommissionen ombudgetera de innehållna åtagandena i enlighet med artikel [8] i rådets förordning (EU, Euratom) [ [...] (förordningen om den fleråriga budgetramen)].

Innehållna åtaganden får inte ombudgeteras för år efter 2027.

Tidsfristen för tillbakadragande av det belopp som ombudgeterats i enlighet med artikel 99 inleds det år då det innehållna åtagandet ombudgeterades.

Ett beslut om att häva innehållandet av betalningar ska fattas av rådet på förslag av kommissionen, om de tillämpliga villkoren i första stycket är uppfyllda.

12.Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel. I synnerhet ska kommissionen, om ett av villkoren i punkt 7 uppfylls för en medlemsstat, omedelbart informera Europaparlamentet och lämna uppgifter om de fonder och program som skulle kunna bli föremål för innehållande av åtaganden.

Europaparlamentet kan inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande av överföringen av den information som avses i första stycket.

Kommissionen ska överlämna förslaget om innehållande av åtaganden eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet.

13.Punkterna 1–12 ska inte gälla för prioriteringar eller program enligt artikel [4 c v ii] i ESF+-förordningen.

Avdelning III
Programplanering

KAPITEL I
Allmänna bestämmelser för fonderna

Artikel 16
Utarbetande och inlämnande av program

1.Medlemsstaterna ska utarbeta program för att genomföra fonderna under perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

2.Medlemsstaterna ska lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att de lämnat in partnerskapsöverenskommelsen.

3.Medlemsstaterna ska utarbeta program som följer mallen för program i bilaga V.

För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska medlemsstaten utarbeta program som följer mallen för program i bilaga VI.

Artikel 17
Programmens innehåll

1.Varje program ska innehålla en strategi för hur programmet ska bidra till de politiska målen och hur man ska informera om resultaten.

2.Ett program ska bestå av prioriteringar. Varje program ska motsvarar ett politiskt mål eller tekniskt stöd. En prioritering som motsvarar ett politiskt mål ska bestå av en eller flera särskilda mål. Flera prioriteringar kan motsvara samma politiska mål.

För program som får stöd från EHFF får varje prioritering motsvara ett eller flera politiska mål. De särskilda målen motsvarar de stödområden som fastställs i bilaga [III] till EHFF-förordningen.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska ett program bestå av särskilda mål.

3.Varje program ska innehålla följande:

a)En sammanfattning av de viktigaste utmaningarna, med beaktande av

i)ekonomiska, sociala och territoriella skillnader, utom för program som får stöd från EHFF,

ii)marknadsmisslyckanden, investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd,

iii)utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer och andra relevanta rekommendationer från unionen till medlemsstaten,

iv)utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning,

v)lärdomar från tidigare erfarenheter,

vi)makroregionala strategier och havsområdesstrategier, i de fall medlemsstaterna och regionerna deltar i sådana strategier,

vii)för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, framsteg när det gäller att genomföra relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner.

b)En motivering för utvalda politiska mål, motsvarande prioriteringar, särskilda mål och stödformer.

c)Särskilda mål för varje prioritering, utom för tekniskt stöd.

d)För varje särskilt mål

i)relaterade typer av åtgärder, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,

ii)output- och resultatindikatorer med motsvarande delmål och mål,

iii)de huvudsakliga målgrupperna,

iv)särskilda målterritorier, inklusive planerad användning av integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg,

v)interregionala och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan medlemsstat,

vi)den planerade användningen av finansieringsinstrument,

vii)interventionstyperna och en vägledande fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp eller stödområde.

e)Den planerade användning av tekniskt stöd enligt artiklarna 30–32 och relevanta interventionstyper.

f)En finansieringsplan som innehåller

i)en tabell med den totala tilldelningen för varje fond och för varje regionkategori för hela programperioden och per år, inklusive eventuella belopp som förs över i enlighet med artikel 21,

ii)ett tabell med den totala tilldelningen för varje prioritering per fond och per regionkategori samt det nationella bidraget med uppgift om det består av offentliga och privata medel,

iii)för program som får stöd från EHFF, en tabell som för varje typ av stödområde anger det totala anslaget från fonden och det nationella bidraget,

iv)för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, en tabell som för varje särskilt mål anger den totala tilldelningen per typ av åtgärd, det nationella bidraget och om det består av offentliga och privata medel.

g)De åtgärder som vidtas för att involvera de relevanta parter som avses i artikel 6 i utformningen av programmet och partnernas roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet.

h)För varje nödvändigt villkor som fastställs i enlighet med artikel 11, bilaga III och bilaga IV, en bedömning av huruvida det nödvändiga villkoret är uppfyllt den dag då programmet lämnas in.

i)Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt, genom att fastställa programmets mål, målgrupper, kommunikationskanaler, användning av sociala medier, planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering.

j)Förvaltande myndighet, revisionsmyndighet och organ tar emot betalningar från kommissionen.

Led c och d i den här punkten ska inte gälla för det särskilda mål som anges i artikel [4 c vii)] i ESF+-förordningen.

4.Genom undantag från punkt 3 d, för varje särskilt mål för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska följande finnas med:

a)En beskrivning av den ursprungliga situationen, utmaningar och åtgärder som fonden stöder.

b)Uppgifter om de operativa målen.

c)En vägledande förteckning över åtgärder och hur åtgärderna förväntas bidra till de särskilda och de operativa målen.

d)I tillämpliga fall, en motivering till driftsstödet, de särskilda åtgärderna, bistånd i nödsituationer och åtgärder som avses i artiklarna [16 och 17] i Amif-förordningen.

e)Output- och resultatindikatorer med motsvarande delmål och mål.

f)En vägledande fördelning av de anslagna medlen efter typ av intervention.

5.Interventionstyperna ska bygga på en nomenklatur som fastställs i bilaga I. För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska interventionstyperna bygga på en nomenklatur som fastställs i de fondspecifika förordningarna. 

6.För de Eruf-, ESF+ och Sammanhållningsfondsprogram som lämnats in i enlighet med artikel 16 ska den tabell som avses i punkt 3 f ii innehålla beloppen endast för åren 2021–2025.

7.Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om alla ändringar av den information som avses i punk 3 j, utan att detta kräver en ändring av programmet.

Artikel 18
Godkännande av program

1.Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika förordningarna, samt samstämmigheten med partnerskapsöverenskommelsen. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer.

2.Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in programmet.

3.Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast sex månader efter den dag då programmet lämnades in av medlemsstaten.

Artikel 19
Ändring av program

1.Medlemsstaten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett program tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.

2.Kommissionen ska bedöma ändringen och hur den följer den här förordningen och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och den får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.

3.Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.Kommissionen ska godkänna ändringen av programmet inom sex månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten.

5.Medlemsstaten får under programperioden föra över högst 5 % av den ursprungliga tilldelningen för en prioritering, men inte mer än 3 % av programbudgeten, till en annan prioritering för samma fond inom samma program. För program som får stöd från Eruf och ESF+ får överföring göras endast av anslagen för samma regionkategori.

Sådana överföringar ska inte påverka föregående år. De ska anses vara av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut av kommissionen om ändring av programmet. De ska dock uppfylla alla rättsliga krav. Medlemsstaten ska lämna in till kommissionen en reviderad version av den tabell som avses i artikel 17.3 f ii, f iii eller f iv, beroende på vad som är tillämpligt.

6.Kommissionens godkännande ska inte krävas för rättelser som är rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av programmet. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.

7.För program som får stöd från EHFF ska ändringar av programmen som rör införandet av indikatorer inte kräva kommissionens godkännande.

Artikel 20
Gemensamt stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden

1.Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden får gemensamt stödja program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

2.Eruf och ESF+ får komplettera varandra och inom en gräns på 10 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program får de finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler om stödberättigande, under förutsättning att kostnaderna är nödvändiga för att genomföra insatsen.

Artikel 21
Överföring av medel

1.Medlemsstaterna får begära en överföring av högst 5 % av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till en annan fond med delad förvaltning eller till ett instrument med direkt eller indirekt förvaltning.

2.Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för den fond eller det instrument till vilken medlen förs över och när det gäller överföringar till instrument med direkt eller indirekt förvaltning ska de användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

3.En begäran enligt punkt 1 ska innehålla det totala belopp som förs över för varje år per fond och per regionkategori i förekommande fall, den ska vara vederbörligen motiverad och den ska åtföljas av det eller de reviderade programmen från vilka medel förs över i enlighet med artikel 19, med uppgift om till vilken fond eller vilket instrument beloppen förs över.

4.Kommissionen får invända mot en begäran om överföring i den relaterade programändringen om överföringen skulle innebära en risk att målen för det program som medlen skulle överföras från inte längre kan uppnås.

5.Endast medel för kommande kalenderår får föras över.

KAPITEL II
Territoriell utveckling

Artikel 22
Integrerad territoriell utveckling

Medlemsstaten ska stödja integrerad territoriell utveckling genom strategier för territoriell och lokal utveckling i någon av följande former:

a)Integrerade territoriella investeringar.

b)Lokalt ledd utveckling.

c)Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar för att investeringar som planeras för Eruf inom det politiska mål som avses i artikel 4.1 e.

Artikel 23
Territoriella strategier

1.Territoriella strategier som genomförs i enlighet med artikel 22 a eller c ska innehålla följande element:

a)Det geografiska område som omfattas av strategin.

b)En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter.

c)En beskrivning av en integrerad strategi för att hantera konstaterade utvecklingsbehov och möjligheter.

d)En beskrivning av parternas deltagande i enlighet med artikel 6 när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.

De får också innehålla en förteckning över de insatser som ska stödjas.

2.Relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå ansvarar för att utarbeta de territoriella strategierna.

3.Om det inte ingår en förteckning över insatser som ska stödjas i den territoriella strategin ska relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.

De utvalda insatserna ska överensstämma med den territoriella strategin.

4.Om en myndighet eller ett organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå utför andra arbetsuppgifter än urvalet av insatser som faller under den förvaltande myndighetens ansvar ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.

5.Stöd får ges till utarbetandet och utformningen av territoriella strategier.

Artikel 24
Integrerad territoriell investering

1.Om en strategi som genomförs i enlighet med artikel 23 omfattar investeringar som får stöd från en eller flera fonder, från ett eller flera program eller från mer än en prioritering inom samma program får åtgärderna genomföras i form av en integrerad territoriell investering (nedan kallad ITI).

2.Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att det i det elektroniska systemet för programmet eller programmen anges vilka insatser samt output och resultat som bidrar till en ITI.

Artikel 25
Lokalt ledd utveckling

1.Eruf, ESF+ och EHFF får stödja lokalt ledd utveckling.

2.Medlemsstaten ska säkerställa att lokalt ledd utveckling

a)inriktas på subregionala områden,

b)leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där ingen enskild intressegrupp styr beslutsfattandet,

c)genomförs genom integrerade strategier i enlighet med artikel 26,

d)stöder nätverksarbete, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med andra territoriella aktörer.

3.Om stöd till de strategier som avses i punkt 2 c är tillgängligt från mer än en fond ska de relevanta förvaltande myndigheterna genomföra ett gemensamt urvalsförfarande för sådana strategier samt inrätta en gemensam kommitté för alla berörda fonder för att övervaka genomförandet av strategierna. De relevanta förvaltande myndigheterna får välja en av de berörda fonderna som ska stå för alla de kostnader för förberedelser, förvaltning och ledning som avses i artikel 28.1 a och c i samband med strategierna.

4.Om genomförandet av en sådan strategi omfattar stöd från mer än en fond får relevant förvaltande myndighet utse en av fonderna till samordnande fond.

5.Den samordnande fondens bestämmelser ska gälla för strategin. Myndigheter för andra fonder ska förlita sig på beslut och förvaltningskontroller av den behöriga myndigheten för den samordnande fonden.

6.Myndigheterna för den samordnande fonden ska förse myndigheterna för de andra fonderna med den information som behövs för att de ska kunna övervaka och göra betalningar i enlighet med bestämmelserna i de fondspecifika förordningarna.

Artikel 26
Lokalt ledda utvecklingsstrategier

1.De relevanta förvaltande myndigheterna ska säkerställa att varje strategi som avses i artikel 25.2 c innehåller följande element:

a)Det geografiska område och den befolkning som omfattas av strategin.

b)Lokalsamhällets delaktighet i utvecklingen av strategin.

c)En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter.

d)Målen för strategin, inklusive mätbara mål för resultaten och relaterade planerade åtgärder.

e)Förvaltnings-, övervaknings- och utvärderingsrutiner, som visar den lokala aktionsgruppens kapacitet att genomföra strategin.

f)En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond och program som berörs.

2.De relevanta förvaltande myndigheterna ska fastställa kriterier för urvalet av strategierna, inrätta en kommitté som ska göra urvalet och godkänna de strategier som kommittén valt ut.

3.De relevanta förvaltande myndigheterna ska färdigställa den första omgången i urvalet av strategier och säkerställa att de lokala aktionsgrupper som valts ut kan utföra sina arbetsuppgifter enligt artikel 27.3 inom tolv månader efter det att det relevanta programmet har godkänts eller, när det gäller strategier som får stöd från mer än en fond, inom tolv månader efter det att det sista berörda programmet har godkänts.

4.Beslutet om godkännande av en strategi ska innehålla tilldelningen för varje fond och program som berörs samt ange ansvarsfördelningen för förvaltning och kontroll inom programmet eller programmen.

Artikel 27
Lokala aktionsgrupper

1.Lokala aktionsgrupper ska utforma och genomföra de strategier som avses i artikel 25.2 c.

2.De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor, eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.

3.Det är uteslutande de lokala aktionsgrupperna som ska utföra följande uppgifter:

a)Främja de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

b)Införa ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande och kriterier som inte leder till intressekonflikter och som säkerställer att ingen enskild intressegrupp styr besluten om urval.

c)Förbereda och offentliggöra ansökningsomgångar.

d)Välja ut insatser och fastställa stödbeloppet, samt lägga fram förslagen till det organ som är ansvarigt för att slutkontrollen av stödberättigande görs innan de godkänns.

e)Övervaka framstegen på vägen mot att uppnå målen för strategin.

f)Utvärdera genomförandet av strategin.

4.Om lokala aktionsgrupper utför uppgifter som inte omfattas av punkt 3 och som faller inom ansvarsområdet för den förvaltande myndigheten eller det utbetalande organet, ska de lokala aktionsgrupperna av den förvaltande myndigheten utses till förmedlande organ i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

5.Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och den får genomföra insatser i enlighet med strategin.

Artikel 28
Stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling

1.Medlemsstaten ska säkerställa att stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling omfattar följande:

a)Kapacitetsbyggande och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av strategierna.

b)Genomförandet av insatser, inklusive verksamhet i samarbete och förberedelser, som väljs ut inom den lokala utvecklingsstrategin.

c)Förvaltning, övervakning och utvärdering av strategin och ledning av den.

2.Det stöd som avses i punkt 1 a ska vara stödberättigande oavsett om strategin senare väljs ut för finansiering.

Det stöd som avses i punkt 1 c får inte överstiga 25 % av det totala offentliga bidraget till strategin.

KAPITEL III
Tekniskt stöd

Artikel 29
Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.På kommissionens initiativ får fonderna stödja sådana åtgärder för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering, kommunikation inklusive gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar och synlighet och alla andra åtgärder för administrativt och tekniskt stöd som krävs för att genomföra den här förordningen, när så är lämpligt tillsammans med tredjeländer.

2.Sådana åtgärder får omfatta framtida och tidigare programperioder.

3.Kommissionen ska lägga fram sina planer när ett bidrag från fonderna planeras i enlighet med artikel [110] i budgetförordningen.

4.Beroende på syftet kan de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som driftsutgifter eller administrativa utgifter.

Artikel 30
Tekniskt stöd till medlemsstaterna

1.På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder, som är nödvändiga för att fonderna ska kunna förvaltas och användas effektivt.

2.Varje fond får bidra till tekniska stödåtgärder som är stödberättigande inom någon av de andra fonderna.

3.Inom varje program ska tekniskt stöd ges i form av en prioritering som gäller för en enda fond.

Artikel 31
Schablonfinansiering av tekniskt stöd till medlemsstaterna

1.Tekniskt stöd till varje program ska ersättas med schablonbelopp genom att man tillämpar de procentsatser som anges i punkt 2 på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med artikel 85.3 a eller c, beroende på vad som är tillämpligt.

2.De procentsatser som ersätts för tekniskt stöd genom fonderna ska vara följande:

a)Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.

b)Stöd från ESF+: 4 %, program enligt artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen: 5 %.

c)Stöd från EHFF: 6 %.

d)Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 6 %.

3.Särskilda regler för tekniskt stöd för Interregprogrammen ska fastställas i förordningen om europeiskt territoriellt samarbete.

Artikel 32
Finansiering som inte är kopplad till kostnader för tekniskt stöd till medlemsstaterna

Utöver vad som anges i artikel 31 får medlemsstaten föreslå att ytterligare tekniskt stöd ges för att stärka den kapacitet hos medlemsstatens myndigheter, stödmottagare och relevanta parter som behövs för att fonderna ska kunna förvaltas och användas effektivt.

Stöd till sådana åtgärder ska genomföras med finansiering som inte är kopplad till kostnader i enlighet med artikel 89.

Avdelning IV
Övervakning, utvärdering, kommunikation och synlighet

KAPITEL I
Övervakning

Artikel 33
Övervakningskommitté

1.Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader efter det att berörd medlemsstat underrättas om beslutet om godkännande av programmet.

Medlemsstaten får inrätta en enda övervakningskommitté för mer än ett program.

2.Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning.

3.Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska alla frågor som påverkar programmets framsteg på vägen mot programmålen.

4.Medlemsstaten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning samt alla uppgifter och all information som delas med övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 44.1.

5.Punkterna 1–4 ska inte gälla för program enligt artikel [4 c vi] i ESF+-förordningen och relaterat tekniskt stöd.

Artikel 34
Övervakningskommitténs sammansättning

1.Medlemsstaten ska fastställa övervakningskommitténs sammansättning och ska säkerställa en balanserad representation av medlemsstatens relevanta myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 6.

Varje medlem av övervakningskommittén ska ha en röst.

Medlemsstaten ska offentliggöra en förteckning över medlemmarna i övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 44.1.

2.Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.

Artikel 35
Övervakningskommitténs uppgifter

1.Övervakningskommittén ska granska

a)framstegen med att genomföra programmet och att uppnå delmålen och målen,

b)eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem,

c)programmets bidrag till hanteringen av de utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer,

d)de aspekter av förhandsbedömningen som anges i artikel 52.3 och det strategidokument som avses i artikel 53.2,

e)framstegen med att genomföra utvärderingar, sammanfatta utvärderingarna och följa upp resultaten,

f)genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

g)framstegen med att genomföra insatser av strategisk betydelse, i tillämpliga fall,

h)uppfyllandet av nödvändiga villkor och tillämpningen av dem under hela programperioden,

i)framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant.

2.Övervakningskommittén ska godkänna

a)de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter samråd med kommissionen i enlighet med artikel 67.2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.3 b, c och d,

b)de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Eruf, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering samt den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden,

c)utvärderingsplanen och alla ändringar av den,

d)alla förslag från den förvaltande myndigheten om ändring av programmet, inklusive om överföringar i enlighet med artikel 19.5 och artikel 21.

Artikel 36
Årlig prestationsöversyn 

1.Ett årligt översynsmöte för kommissionen och varje medlemsstat ska anordnas, för att de ska granska prestationen för varje program.

Kommissionen eller, om medlemsstaten begär detta, medlemsstaten och kommissionen ska vara ordförande vid det årliga översynsmötet.

2.För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska ett översynsmöte anordnas minst två gånger under programperioden.

3.För program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska medlemsstaten senast en månad före det årliga översynsmötet ge kommissionen information om de aspekter som anges i artikel 35.1.

För program enligt artikel [4.1 c vii] i ESF+-förordningen ska endast information enligt artikel 35.1 a, b, e, f och h lämnas.

4.Resultaten av det årliga översynsmötet ska dokumenteras i godkända protokoll.

5.Medlemsstaten ska följa upp de frågor som kommissionen tar upp och inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits.

6.För program som får stöd från EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska medlemsstaten lämna in en årlig prestationsrapport i enlighet med de fondspecifika förordningarna.

Artikel 37
Överföring av uppgifter

1.Den förvaltande myndigheten ska senast den 31 januari, den 31 mars, den 31 maj, den 31 juli, den 30 september och den 30 november varje år på elektronisk väg föra över kumulativa uppgifter till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga VII.

Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.

För program enligt artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 30 november.

2.Uppgifterna ska för varje prioritering delas upp per särskilt mål och per regionkategori, och de ska avse

a)antalet utvalda insatser, insatsernas totala stödberättigande kostnad, bidraget från fonderna och de totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna redovisat för den förvaltande myndigheten, allt uppdelat per interventionstyp,

b)värdena för output- och resultatindikatorer för de utvalda insatserna och värden som uppnåtts genom insatserna.

3.För finansieringsinstrument ska uppgifter även lämnas om följande:

a)Stödberättigande utgifter per typ av finansiell produkt.

b)Belopp för de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som redovisats som stödberättigande utgifter.

c)Belopp, per typ av finansiell produkt, för de privata och offentliga medel som utnyttjats utöver fonderna.

d)Ränta och andra vinster som genererats genom fondernas stöd till de finansieringsinstrument som avses i artikel 54 och återförda medel som hänför sig till det stöd från fonderna som avses i artikel 56.

4.De uppgifter som lämnas in i enlighet med denna artikel ska vara tillförlitliga och aktuella uppgifter från slutet av månaden före den månad då de lämnas in.

5.Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra alla uppgifter som förs över till kommissionen på den webbplats som avses i artikel 44.1.

6.För program som får stöd från EHFF ska kommissionen anta en genomförandeakt i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 109.2 för att fastställa en mall som ska användas vid genomförandet av den här artikeln.

Artikel 38
Slutlig prestationsrapport

1.För program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska varje förvaltande myndighet lämna in till kommissionen en slutlig prestationsrapport för programmet senast den 15 februari 2031.

2.Den slutliga prestationsrapporten ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning programmålen har uppnåtts på grundval av de aspekter som anges i artikel 35.1, med undantag av den information som lämnas i enlighet med artikel 35.1 d.

3.Kommissionen ska granska den slutliga prestationsrapporten och informera den förvaltande myndigheten om eventuella synpunkter inom fem månader efter att ha mottagit den slutliga prestationsrapporten. Om sådana synpunkter lämnas ska den förvaltande myndigheten lämna alla de uppgifter som behövs med avseende på dessa synpunkter och, om så är befogat, inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om godtagandet av rapporten.

4.Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra de slutliga prestationsrapporterna på den webbplats som avses i artikel 44.1.

5.För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa mallen för den slutliga prestationsrapporten. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 108.

KAPITEL II
Utvärdering

Artikel 39
Medlemsstatens utvärderingar

1.Den förvaltande myndigheten ska göra utvärderingar av programmet. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde med syftet att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av programmen.

2. Den förvaltande myndigheten ska dessutom senast den 30 juni 2029 göra en utvärdering av varje program för att bedöma dess genomslag.

3.Den förvaltande myndigheten ska låta funktionellt oberoende experter göra utvärderingarna.

4.Den förvaltande myndigheten eller medlemsstaten ska säkerställa att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

5.Den förvaltande myndigheten eller medlemsstaten ska upprätta en utvärderingsplan. Utvärderingsplanen får omfatta mer än ett program. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska planen omfatta en halvtidsutvärdering som ska vara genomförd den 31 mars 2024.

6.Den förvaltande myndigheten ska lägga fram utvärderingsplanen för övervakningskommittén senast ett år efter det att programmet har godkänts.

7.Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra alla utvärderingar på den webbplats som avses i artikel 44.1.

Artikel 40
Kommissionens utvärdering

1.Kommissionen ska genomföra en halvtidsutvärdering för att granska ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde för varje fond till slutet av 2024. Kommissionen får använda all relevant information som redan finns tillgänglig i enlighet med artikel [128] i budgetförordningen.

2.Kommissionen ska genomföra en efterhandsutvärdering för att granska ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde för varje fond senast den 31 december 2031.

KAPITEL III
Synlighet, öppenhet och kommunikation

Avsnitt I
Synlighet för stödet från fonderna

Artikel 41
Synlighet

Varje medlemsstat ska säkerställa följande:

a)Synlighet för stödet i all verksamhet som rör de insatser som får stöd från fonderna, särskilt när det gäller insatser av strategisk betydelse.

b)Kommunikation till EU:s invånare om den roll fonderna spelar och resultatet av dem, genom en gemensam webbportal som ger åtkomst till alla program där medlemsstaten deltar.

Artikel 42
Unionens emblem

Medlemsstaterna, de förvaltande myndigheterna och stödmottagarna ska använda EU:s emblem i enlighet med bilaga VIII när de genomför synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder.

Artikel 43
Kommunikationsansvariga och kommunikationsnätverk

1.Varje medlemsstat ska ha en kommunikationssamordnare med ansvar för synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder i samband med stödet från fonderna, inklusive program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) om den förvaltande myndigheten finns hos medlemsstaten. Kommunikationssamordnaren ska samordna kommunikations- och synlighetsåtgärderna mellan programmen.

Kommunikationssamordnaren ska delta i synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder i följande organ:

a)Europeiska kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna samt Europa direkt-kontor och andra nätverk, utbildnings- och forskningsinstitutioner.

b)Andra relevanta partner och organ.

2.Varje förvaltande myndighet ska ha en kommunikationsansvarig för varje program (nedan kallad kommunikationsansvarig för programmet).

3.Kommissionen ska inrätta ett nätverk bestående av kommunikationssamordnarna, de kommunikationsansvariga för programmen och kommissionens företrädare, för att utbyta information om synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder.

Avsnitt II
Öppenhet i genomförandet av fonderna och kommunikation om programmen

Artikel 44
Den förvaltande myndighetens ansvar

1.Den förvaltande myndigheten ska inom sex månader från godkännandet av programmet säkerställa att det finns en webbplats med information om de program som den ansvarar för, som omfattar programmets mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat.

2.Den förvaltande myndighet ska, senast en månad innan en ansökningsomgång inleds, på den webbplats som avses i punkt 1 publicera en kort sammanfattning av planerade och offentliggjorda ansökningsomgångar, med följande uppgifter:

a)Det geografiska område som omfattas av ansökningsomgången.

b)Det eller de politiska mål som berörs.

c)Typ av sökande som är behöriga.

d)Sammanlagt stödbelopp för ansökningsomgången.

e)Start- och slutdatum för ansökningsomgången.

3.Den förvaltande myndighet ska på webbplatsen offentliggöra en förteckning över de insatser som valts ut för att få stöd från fonderna på minst ett av unionens officiella språk och förteckningen ska uppdateras åtminstone var tredje månad. Varje insats ska ha en unik beteckning. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter:

a)För rättsliga enheter: stödmottagarens namn.

b)Om stödmottagaren är en fysisk person: förnamn och efternamn.

c)För EHFF-insatser kopplade till ett fiskefartyg: numret i registret över unionens fiskeflotta enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/218 44 .

d)Namnet på insatsen.

e)Insatsens syfte och vad som uppnåtts.

f)Startdatum för insatsen.

g)Förväntat eller faktiskt datum då insatsen avslutades.

h)Total kostnad för insatsen.

i)Berörd fond.

j)Särskilt mål som berörs.

k)Unionens medfinansieringsgrad.

l)Platsindikator eller positionsbestämning för insats och land som berörs.

m)För mobila insatser eller insatser som omfattar flera platser: stödmottagaren plats om stödmottagaren är en rättslig enhet eller region på Nuts 2-nivå om stödmottagaren är en fysisk person.

n)Interventionstyp för insatsen i enlighet med artikel 67.3 g.

För de uppgifter som avses i leden b, c och k i första stycket ska uppgifterna tas bort två år efter det att de först publicerades på webbplatsen.

För program som får stöd från EHFF ska de uppgifter som avses i leden b och c i första stycket offentliggöras endast om ett sådant offentliggörande överensstämmer med nationell lagstiftning om skydd av personuppgifter.

4.De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska publiceras på webbplatsen i ett öppet maskinläsbart format i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG 45 , för att uppgifterna ska kunna sorteras, vara sökbara, extraheras, jämföras och vidareutnyttjas.

5.Den förvaltande myndigheten ska informera stödmottagarna om att uppgifterna kommer att offentliggöras före offentliggörandet i enlighet med den här artikeln.

6.Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att allt kommunikations- och synlighetsmaterial, även på stödmottagarnivå, görs tillgängligt på begäran av unionens institutioner, organ och byråer, att det finns ett icke-exklusivt, oåterkalleligt och avgiftsfritt tillstånd att använda sådant material samt att eventuella befintliga rättigheter till materialet ges till unionen i enlighet med bilaga VIII.

Artikel 45
Stödmottagarnas ansvar

1.Stödmottagarna och de organ som genomför finansieringsinstrumenten ska informera om stöd från fonderna, inklusive medel som återanvänds i enlighet med artikel 56, till insatsen på följande sätt:

a)På stödmottagarens officiella webbplats eller sidor på sociala medier, om sådana finns, ska det finnas en kort beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs.

b)De ska på ett synligt sätt redogöra för stödet från fonderna i de dokument och i det kommunikationsmaterial som rör genomförandet av insatsen och som används för allmänheten eller deltagarna.

c)De ska sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentlig plats så snart det konkreta genomförandet av insatserna som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, för

i)insatser som får stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden om den totala kostnaden överstiger 500 000 euro,

ii)insatser som får stöd från ESF+, EHFF, Fonden för inre säkerhet, Amif och instrumentet för gränsförvaltning och visering om den totala kostnaden överstiger 100 000 euro.

d)För insatser som inte omfattas av led c ska de offentligt anslå minst en tryckt affisch eller visa en elektronisk bildskärm i minst A3-format med information om insatsen, och där stödet från fonderna framhävs.

e)För insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 10 000 000 euro ska de anordna ett informationsevenemang, och i god tid involvera kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.

Detta krav ska inte gälla insatser som får stöd inom det särskilda mål som fastställs i artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen.

2.För småprojektfonder ska stödmottagaren säkerställa att slutmottagarna uppfyller kraven i punkt 1.

För finansieringsinstrument ska stödmottagaren säkerställa att slutmottagarna uppfyller kraven i punkt 1 c.

3.Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 42 eller punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska medlemsstaten göra en finansiell korrigering genom att dra tillbaka högst 5 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.

Avdelning V
Ekonomiskt stöd från fonderna

KAPITEL I
Former av bidrag från unionen

Artikel 46
Former av bidrag från unionen till programmen

Unionens bidrag kan utformas på något av följande sätt:

a)Finansiering som inte är kopplad till kostnader för relevanta insatser i enlighet med artikel 89 och baserat på antingen

i)att villkoren är uppfyllda, eller

ii)att resultaten uppnåtts.

b)Ersättning av stödberättigande kostnader som faktiskt belastat stödmottagarna eller den privata partnern i ett offentligt-privat partnerskap och som betalats i samband med genomförandet av insatsen.

c)Enhetskostnader i enlighet med artikel 88, som täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader som tydligt identifieras i förväg, på grundval av ett belopp per enhet.

d)Enhetsbelopp i enlighet med artikel 88, som på ett övergripande sätt täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader som tydligt identifieras i förväg.

e)Schablonfinansiering i enlighet med artikel 88, som täcker vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader som tydligt identifieras i förväg, genom att en viss procentsats av kostnaderna ersätts.

f)En kombination av de former som avses i leden a–e.

KAPITEL II
Former av stöd från medlemsstaterna

Artikel 47
Stödformer

Medlemsstaterna ska använda bidraget från fonderna för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag, finansieringsinstrument eller priser eller en kombination därav.

Avsnitt I
bidragsformer

Artikel 48
Bidragsformer

1.Bidrag som medlemsstaterna ger till stödmottagarna kan utformas på något av följande sätt:

a)Ersättning av stödberättigande kostnader som faktiskt belastat en stödmottagare eller den privata partnern i ett offentligt-privat partnerskap och som betalats i samband med genomförandet av insatsen, inklusive naturabidrag och avskrivningar.

b)Enhetskostnader.

c)Enhetsbelopp.

d)Schablonfinansiering.

e)En kombination av de former som avses i leden a–d, under förutsättning att varje form omfattar olika kostnadskategorier eller att de används för olika projekt som ingår i en insats eller för på varandra följande etapper i en insats.

Om den totala kostnaden för en insats inte överstiger 200 000 euro ska bidraget till stödmottagaren från Eruf, ESF+, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ges i form av enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser, förutom för insatser som får stöd i form av statligt stöd. När schablonfinansiering används ska endast de kostnadskategorier för vilka schablonsatserna gäller ersättas i enlighet med led a i första stycket.

Dessutom får löner och ersättningar till deltagarna ersättas i enlighet med led a i första stycket.

2.Beloppen för de former av bidrag som avses i led 1 b, c och d ska fastställas på ett av följande sätt:

a)En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i) statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,

ii) kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare,

iii) tillämpning av normala rutiner för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare.

b)Budgetförslag som fastställs från fall till fall och som godkänns på förhand av det organ väljer ut insatsen, om den totala kostnaden för insatsen inte överskrider 200 000 euro.

c)I enlighet med bestämmelserna om tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.

d)I enlighet med bestämmelserna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser.

e)Schablonsatser och särskilda metoder som inrättas genom den här förordningen eller de fondspecifika förordningarna.

Artikel 49
Finansiering till schablonsatser för indirekta kostnader avseende bidrag

Om en schablonsats används för att täcka indirekta kostnader för en insats ska den grunda sig på en av följande:

a)En schablonsats på upp till 7 % av stödberättigande direkta kostnader, i vilket fall medlemsstaten inte behöver göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

b)En schablonsats på upp till 15 % av stödberättigande direkta personalkostnader, i vilket fall medlemsstaten inte behöver göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

c)En schablonsats på upp till 25 % av stödberättigande direkta kostnader, om satsen beräknas i enlighet med artikel 48.2 a.

Om en medlemsstat har beräknat en schablonsats i enlighet med artikel 67.5 a i förordning (EU) nr 1303/2013 får den schablonsatsen användas för liknande insatser vid tillämpningen av led c.

Artikel 50
Direkta personalkostnader avseende bidrag

1.De direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas som en schablonsats på upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen, förutsatt att insatsens direkta kostnader inte inbegriper offentliga byggentreprenadkontrakt som i värde överstiger de tröskelvärden som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 46 eller i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 47 .

För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska alla kostnader som omfattas av offentlig upphandling samt direkta personalkostnader för insatsen undantas från beräkningsunderlaget för schablonsatsen.

2.För att fastställa de direkta personalkostnaderna får en timsats beräknas på något av följande sätt:

a)De senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna divideras med 1 720 timmar för personer som arbetar heltid, eller med motsvarande proportionell andel av 1 720 timmar, för personer som arbetar deltid.

b)De senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med arbetstiden per månad för den berörda personen, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning som avses i anställningsavtalet.

3.När man tillämpar den timsats som beräknas enligt punkt 2 får det totala antalet timmar som deklareras per person för ett visst år eller en viss månad inte överstiga det antal timmar som används för beräkningen av den timsatsen.

4.Om de årliga bruttopersonalkostnaderna inte är tillgängliga får de härledas från de tillgängliga dokumenterade bruttopersonalkostnaderna eller från anställningsavtalet, efter vederbörlig anpassning till en tolvmånadersperiod.

5.Personalkostnaderna för personer som arbetar med insatsen på deltid får beräknas som en fast procentandel av bruttopersonalkostnaderna motsvarande en fast andel av arbetstiden som ägnas åt insatsen per månad, utan skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem. Arbetsgivaren ska utfärda ett dokument för anställda och i det ange denna fasta procentandel.

Artikel 51
Schablonfinansiering för stödberättigande kostnader andra än direkta personalkostnader avseende bidrag

1.En schablonsats på upp till 40 % av direkta personalkostnader får användas för att täcka de återstående stödberättigande kostnaderna för en insats. Medlemsstaten behöver inte göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

2.För insatser som stöds av Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för gränsförvaltning och visering, ESF+ och Eruf ska löner och ersättningar till deltagarna betraktas som ytterligare stödberättigande kostnader som inte omfattas av schablonsatsen.

3.Den schablonsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på personalkostnader som har beräknats på grundval av en schablonsats enligt vad som avses i artikel 50.1.

avsnitt II
finansieringsinstrument

Artikel 52
Finansieringsinstrument

1.De förvaltande myndigheterna får bidra med medel från programmen, inom ett eller flera program, till finansieringsinstrument som inrättas på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och förvaltas av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar och som bidrar till att uppnå de särskilda målen.

2.Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagarna endast för nya investeringar som förväntas ha ekonomisk bärkraft, t.ex. genom att leda till inkomster eller besparingar, och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor.

3.Stöd från fonderna genom finansieringsinstrument ska bygga på en förhandsbedömning som ska göras på den förvaltande myndighetens ansvar. Förhandsbedömningen ska slutföras innan den förvaltande myndigheten beslutar att ge programbidrag till finansieringsinstrument.

Förhandsbedömningen ska omfatta åtminstone följande delar:

a)Det belopp som finansieringsinstrumentet enligt förslaget ska få i programbidrag och den hävstångseffekt som förväntas.

b)De finansiella produkter som ska erbjudas enligt förslaget, inklusive det eventuella behovet av differentierad behandling av investerare.

c)Slutmottagare i den föreslagna målgruppen.

d)Finansieringsinstrumentets förväntade bidrag till de särskilda målen.

Förhandsbedömningen får ses över eller uppdateras, den får omfatta hela eller delar av medlemsstatens territorium och den får bygga på befintliga eller uppdaterade förhandsbedömningar.

4.Stödet till slutmottagarna får kombineras med andra former av unionsbidrag, inklusive bidrag från samma fond, och det får omfatta samma utgiftspost. I sådana fall ska fondens stöd genom ett finansieringsinstrument, som ingår i en insats med finansieringsinstrument, inte redovisas till kommissionen för stöd i någon annan form, inom någon annan fond eller inom något annat unionsinstrument.

5.Finansieringsinstrument får kombineras med extra programstöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd kommer från det organ som genomför finansieringsinstrumentet. I sådana fall ska bestämmelser som gäller för finansieringsinstrument tillämpas på den insatsen med ett enda finansieringsinstrument.

6.Om stöd enligt punkterna 4 och 5 kombineras ska varje stödform bokföras separat.

7.Summan av alla former av kombinerat stöd får inte överstiga det totala beloppet för utgiftsposten i fråga. Bidrag får inte användas för att återbetala stöd från finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument får inte användas för att förfinansiera bidrag.

Artikel 53
Genomförande av finansieringsinstrument

1.Finansieringsinstrument som förvaltas av den förvaltande myndigheten får endast ge lån eller garantier. Den förvaltande myndigheten ska fastställa villkoren för programmets bidrag till finansieringsinstrumentet i ett strategidokument som omfattar alla de delar som anges i bilaga IX.

2.Finansieringsinstrument som förvaltas på den förvaltande myndighetens ansvar får inrättas i någon av följande former:

a)En investering av programmedel i en rättslig enhets kapital.

b)Separata ekonomiska enheter eller förvaltningskonton inom en institution.

Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrumentet.

När det organ som valts ut av den förvaltande myndigheten genomför en holdingfond får det organet välja ut andra organ som ska genomföra en särskild fond.

3.Villkoren för programbidrag till finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med punkt 2 ska fastställas i finansieringsavtal mellan

a)den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare och det organ som genomför holdingfonden, i tillämpliga fall, eller

b)den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare eller, i tillämpliga fall, det organ som genomför holdingfonden och det organ som genomför en särskild fond.

Finansieringsavtalen ska omfatta alla de delar som anges i bilaga IX.

4.Den förvaltande myndighetens ekonomiska ansvar ska inte överstiga det belopp som den förvaltande myndigheten har anslagit till finansieringsinstrumentet i de relevanta finansieringsavtalen.

5.De organ som genomför finansieringsinstrumenten i fråga, eller när det gäller garantier det organ som tillhandahåller de underliggande lånen, ska välja ut slutmottagare, med vederbörligt beaktande av programmålen och investeringens potentiella ekonomiska bärkraft, enligt motiveringen i affärsplanen eller en annan motsvarande handling. Urvalet av slutmottagare ska ske transparent, vara motiverat med tanke på åtgärdens art och får inte ge upphov till en intressekonflikt.

6.Nationell medfinansiering av ett program får tillhandahållas antingen av den förvaltande myndigheten eller genom en holdingfond eller en särskild fond eller i form av investeringar i slutmottagare, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. Om den nationella medfinansieringen tillhandahålls i form av investeringar i slutmottagare ska det organ som genomför finansieringsinstrumentet bevara styrkande dokument som visar att de underliggande utgifterna är stödberättigande.

7.Den förvaltande myndigheten, när den förvaltar finansieringsinstrumentet i enlighet med punkt 2, eller det organ som genomför finansieringsinstrumentet, när det förvaltar finansieringsinstrumentet i enlighet punkt 3, ska föra separata räkenskaper eller använda en redovisningskod per prioritering och en för varje regionkategori för varje programbidrag och separat för de medel som avses i artiklarna 54 respektive 56.

Artikel 54
Ränta och andra vinster som genereras av fondernas stöd till finansieringsinstrumenten

1.Stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrumenten ska sättas in på räntebärande konton i finansinstitut i medlemsstaterna och de ska förvaltas enligt principerna med aktiv likviditetsförvaltning och sund ekonomisk förvaltning.

2.Ränta och andra vinster som kan härledas från fondernas stöd till finansieringsinstrumenten ska användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, antingen inom samma finansieringsinstrument eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i andra finansieringsinstrument eller andra stödformer, fram till stödberättigandeperiodens slut.

3.Ränta och andra vinster som avses i punkt 2 och som inte används i enlighet med den bestämmelsen ska dras av från de stödberättigande utgifterna.

Artikel 55
Differentierad behandling av investerare

1.Stöd från fonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare samt andra inkomster från dessa investeringar som kan härledas från de fondernas stöd, får användas för differentierad behandling av investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi genom lämplig risk- och vinstdelning. 

2.Omfattningen av en sådan differentierad behandling får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att attrahera privata motpartsmedel, och den ska fastställas genom antingen ett konkurrensförfarande eller genom ett oberoende bedömningsförfarande. 

Artikel 56
Återanvändning av medel som kan härledas från fondernas stöd

1.Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrumenten från investeringar i slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts enligt garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och vinster och andra genererade inkomster som kan härledas från fondernas stöd, ska återanvändas inom samma eller andra investeringsinstrument inom samma mål samt för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar.

2.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medel som avses i punkt 1 och som återbetalas till finansieringsinstrumenten under en period på minst åtta år efter stödberättigandeperiodens slut, återanvänds i enlighet med de politiska målen för det eller de program inom vilka de inrättades, antingen inom samma finansieringsinstrument eller, efter det att dessa resurser tagits ut från finansieringsinstrumentet, i andra finansieringsinstrument eller stödformer.

KAPITEL III
Regler för stödberättigande

Artikel 57
Stödberättigande

1.Utgifters stödberättigande ska fastställas utifrån nationella bestämmelser, utom när särskilda bestämmelser har fastställts i eller på grundval av den här förordningen eller de fondspecifika förordningarna.

2.Utgifter ska berättiga till bidrag från fonderna om de har belastat en stödmottagare eller en privat partner i en insats inom ett offentlig-privat partnerskap samt har betalats i samband med genomförandet av insatsen mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

När det gäller kostnader som ersätts i enlighet med artikel 48.1 b och c ska de åtgärder som ligger till grund för ersättningen genomföras mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

3.För Eruf ska utgifter som rör insatser som omfattar mer än en regionkategori enligt artikel 102.2, inom en medlemsstat, anslås till de berörda regionkategorierna proportionellt på grundval av objektiva kriterier.

För ESF+ ska utgifter som rör insatser bidra till programmets särskilda mål.

4.En insats får helt eller delvis genomföras utanför en medlemsstat, och även utanför unionen, under förutsättning att insatsen bidrar till programmets mål.

5.För bidrag i sådan form som avses i artikel 48.1 b, c och d ska utgifter som berättigar till bidrag från fonderna motsvara de belopp som beräknas i enlighet med artikel 48.2. 

6.Insatser ska inte väljas ut för stöd från fonderna om de har byggts färdigt eller genomförts fullt ut innan ansökan om stöd inom programmet lämnades in till den förvaltande myndigheten, oavsett om alla relaterade betalningar har gjorts.

7.Utgifter som blir stödberättigande till följd av en programändring ska berättiga till stöd från och med den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen.

För Eruf och Sammanhållningsfonden ska så vara fallet när en ny interventionstyp som avses i tabell 1 i bilaga I eller, för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering i de fondspecifika förordningarna, läggs till i programmet.

Om ett program ändras för att möjliggöra insatser vid naturkatastrofer får det föreskrivas i programmet att utgifterna som rör den ändringen berättigar till stöd från den dag då naturkatastrofen inträffade.

8.Om ett nytt program godkänns i samband med halvtidsöversynen i enlighet med artikel 14 ska utgifterna berättiga till stöd från den dag ansökan lämnas in till kommissionen.

9.En insats kan få stöd från en eller flera fonder eller från ett eller flera program och även från andra unionsinstrument. I sådana fall ska utgifter som deklareras i en betalningsansökan för en av fonderna inte deklareras för något av följande:

a)Stöd från en annan fond eller ett annat unionsinstrument.

b)Stöd från samma fond inom ett annat program.

Det utgiftsbelopp som ska föras in i en betalningsansökan för en av fonderna får beräknas proportionellt för varje fond och för det eller de program som berörs i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.

Artikel 58
Icke stödberättigande kostnader

1.Följande kostnader ska inte berättiga till stöd från fonderna:

a)Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

b)Förvärv av mark för ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen. För övergivna tomter och tomter som tidigare använts för industriellt bruk där det finns byggnader ska denna gräns höjas till 15 %, och för garantier ska procentsatserna gälla beloppet för det underliggande lånet.

c)Mervärdesskatt (nedan kallad moms), utom för insatser där den totala kostnaden understiger 5 000 000 euro.

För led b ska gränserna inte gälla för miljöbevarande insatser.

2.I de fondspecifika förordningarna får ytterligare kostnader identifieras som inte berättigar till bidrag från varje fond.

Artikel 59
Insatsernas varaktighet

1.Medlemsstaten ska återbetala bidraget från fonderna till en insats som omfattar en investering i infrastruktur eller en produktiv investering, om insatsen inom fem år efter slutbetalningen till stödmottagaren eller inom den tidsfrist som föreskrivs i reglerna för statligt stöd, i tillämpliga fall, blir föremål för något av följande:

a)Ett upphörande eller en omlokalisering av en produktionsverksamhet.

b)En förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur som innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig fördel.

c)En väsentlig förändring som påverkar dess karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande som skulle resultera i att dess ursprungliga mål undermineras.

Medlemsstaten får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år när det gäller upprätthållande av investeringar eller bevarande av arbetstillfällen som skapats av små och medelstora företag.

2.Insatser som får stöd från ESF+ ska betala tillbaka det stödet endast om de är skyldiga att upprätthålla investeringarna enligt reglerna för statligt stöd.

3.Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

Artikel 60
Omlokalisering

1.Utgifter för stöd till omlokalisering enligt definitionen i artikel 2.26 ska inte berättiga till stöd från fonderna.

2.Om ett bidrag från fonderna utgör statligt stöd ska den förvaltande myndigheten försäkra sig om att bidraget inte stöder omlokalisering enligt artikel 14.16 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

Artikel 61
Särskilda stödberättiganderegler för bidrag

1.Naturabidrag i form av bygg- och anläggningsarbeten, varor, tjänster, mark och fastigheter för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor eller andra dokument med motsvarande tillförlitlighet, får vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

a)Det offentliga stöd som betalas till insatsen och som omfattar naturabidrag överskrider inte de totala stödberättigande utgifterna, naturabidragen oräknade, när insatsen avslutas.

b)Det värde som tillskrivs naturabidragen överskrider inte de kostnader som vanligtvis godtas på marknaden i fråga.

c)Värdet på och genomförandet av naturabidraget kan bli föremål för oberoende bedömning och kontroll.

d)När det gäller tillhandahållande av mark eller fastigheter kan en betalning ske i enlighet med ett leasingavtal med ett nominellt årligt belopp som inte överstiger en enhet av medlemsstatens valuta.

e)När det gäller naturabidrag i form av oavlönat arbete, ska värdet av det arbetet bestämmas med beaktande av nedlagd tid och normal lön för likvärdigt arbete.

Värdet av mark eller fastigheter som avses i första stycket led d i den här artikeln ska intygas av en oberoende kvalificerad expert eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ, och får inte överskrida den gräns som anges i artikel 58.1 b.

2.Kostnader för värdeminskning för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor får vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

a)Programmets regler för stödberättigande tillåter det.

b)Utgiftsbeloppet har vederbörligen styrkts med verifikat vars tillförlitlighet motsvarar fakturor för stödberättigande kostnader om kostnaderna ersätts i den form som avses i artikel 48.1 a.

c)Kostnaderna hänför sig enbart till den period under vilken insatsen får stöd.

d)Offentliga bidrag har inte bidragit till förvärvet av de värdeminskade tillgångarna.

Artikel 62
Särskilda stödberättiganderegler för finansieringsinstrument

1.Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala beloppet av programbidrag som betalats ut eller, när det gäller garantier, avsatts enligt garantiavtalen av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om beloppet motsvarar följande:

a)Betalningar till slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

b)Medel som avsatts för garantiavtal, vare sig det rör sig om utestående eller redan förfallna åtaganden, för det fall garantin åberopas vid förluster vilka beräknas utifrån ett multiplikatorförhållande som omfattar flera belopp av underliggande nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital som betalats ut.

c)Betalningar till eller till förmån för slutmottagare, om finansieringsinstrumenten kombineras med andra unionsbidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med artikel 52.2.

d)Betalningar av förvaltningsavgifter och ersättningar för förvaltningskostnader som uppkommit hos de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

2.För punkt 1 b ska multiplikatorförhållandet fastställas vid en försiktig förhandsbedömning av riskerna och överenskommas i det relevanta finansieringsavtalet. Multiplikatorförhållandet kan ses över om det är motiverat på grund av senare förändringar i marknadsförhållandena. En sådan översyn ska inte ha retroaktiv verkan.

3.För punkt 1 d ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Om organ som genomför en holdingfond och/eller särskilda fonder i enlighet med artikel 53.3 väljs ut genom direkt kontraktstilldelning får de belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till organen och som kan deklareras som stödberättigande utgifter inte överstiga 5 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagarna i form av lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller som avsätts enligt garantiavtal. 

Det tröskelvärdet ska inte tillämpas om urvalet av organ som genomför finansieringsinstrument görs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig lagstiftning och om den konkurrensutsatta upphandlingen visar att det finns behov av högre förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter.

4.När arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

5.De stödberättigande utgifter som deklareras i enlighet med punkt 1 ska inte överstiga summan av de sammanlagda stödbelopp från fonderna som betalats ut vid tillämpningen av den punkten och motsvarande nationell medfinansiering.

Avdelning VI
förvaltning och kontroll

KAPITEL I
Allmänna bestämmelser om förvaltning och kontroll

Artikel 63
Medlemsstaternas ansvar

1.Medlemsstaterna ska ha förvaltnings- och kontrollsystem för sina program i enlighet med den här avdelningen, och de ska säkerställa att systemen fungerar enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och de centrala krav som förtecknas i bilaga X.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa lagligheten och korrektheten för de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen, och de ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier.

3.Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt och att de utgifter som lämnats in till kommissionen är lagliga och korrekta. Om en sådan åtgärd är en revision får kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare delta.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga och av god kvalitet.

5.Medlemsstaterna ska ha system och förfaranden för att säkerställa att alla dokument som behövs för verifieringskedjan enligt vad som anges i bilaga XI bevaras i enligt de krav som fastställs i artikel 76.

6.Medlemsstaterna ska införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör fonderna granskas effektivt. De ska på kommissionens begäran granska sådana klagomål som lämnats in till kommissionen och som faller inom tillämpningsområdet för deras program, samt informera kommissionen om resultaten av granskningarna.

Vid tillämpningen av denna artikel ska klagomål omfatta alla tvister mellan potentiella och utvalda stödmottagare när det gäller föreslagna eller utvalda insatser och alla tvister med tredje parter rörande genomförandet av programmet eller insatser inom programmet, oberoende av de möjligheter till rättslig prövning som finns enligt den nationella lagstiftningen.

7.Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XII.

För program som får stöd från EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska det första stycket tillämpas från den 1 januari 2023.

Det första stycket ska inte gälla för program enligt artikel [4 c vii] i ESF+-förordningen.

8.Medlemsstaterna ska säkerställa att allt officiellt informationsutbyte med kommissionen sker genom ett elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XIII.

9.När programmet har godkänts och när den slutliga betalningsansökan för det första räkenskapsåret, senast den 30 juni 2023, ska varje medlemsstat utarbeta en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet enligt mallen i bilaga XIV. Medlemsstaten ska hålla beskrivningen uppdaterad, så att senare ändringar avspeglas i dokumentet.

10.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 107 med avseende på att komplettera punkt 2 i den här artikeln genom att fastställa kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras och vilka uppgifter som ska lämnas.

11.Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer det format som ska användas vid rapporteringen av oriktigheter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 109.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.

Artikel 64
Kommissionens befogenheter och ansvar

1.Kommissionen ska försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med den här förordningen och att dessa system fungerar effektivt under genomförandet av programmen. Kommissionen ska upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan som ska bygga på en riskbedömning.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska samordna sina revisionsplaner.

2.Kommissionens revisioner ska genomföras inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier.

3.För sina revisioner ska kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare ha tillgång till alla nödvändiga register, handlingar och metadata, oberoende av lagringsmedium som används, för alla insatser som får stöd från fonderna eller till förvaltnings- och kontrollsystemen, och de ska få kopior i det format som de begär.

4.För revisioner på plats ska även följande gälla:

a)Kommissionen ska informera den behöriga programmyndigheten om revisionen minst tolv arbetsdagar i förväg, utom i brådskande fall. Tjänstemän eller bemyndigade företrädare från medlemsstaten får delta i dessa revisioner.

b)Om tillämpningen av nationella bestämmelser reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning ska kommissionens tjänstemän och bemyndigade företrädare ha åtkomst till den information som erhålls på det sättet, utan att det påverkar de nationella domstolarnas behörighet och med full respekt för de berörda rättssubjektens grundläggande rättigheter.

c)Kommissionen ska överlämna de preliminära granskningsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet, på minst ett av unionens officiella språk, inom tre månader efter revisionens sista dag.

d)Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten, på minst ett av unionens officiella språk, inom tre månader efter att ha tagit emot ett fullständigt svar från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära granskningsresultaten.

Kommissionen får förlänga de frister som avses i led c och d med ytterligare tre månader. 

Artikel 65
Programmyndigheter

1.För tillämpningen av artikel [63.3] i budgetförordningen ska medlemsstaten för varje program ange en förvaltande myndighet och en revisionsmyndighet. Om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som avses i artikel 66.2 ska det berörda organet vara programmyndighet. Dessa myndigheter kan vara ansvariga för mer än ett program.

2.Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig myndighet som är funktionellt oberoende av revisionsobjekten.

3.Den förvaltande myndigheten får ange ett eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa uppgifter under myndighetens ansvar. Överenskommelser mellan den förvaltande myndigheten och de förmedlande organen ska dokumenteras skriftligen.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom programmyndigheterna respekteras.

5.Det organ som genomför en sådan medfinansiering av programmet som avses i artikel [11] i förordning (EU) [Horizon Europe Rules for Participation] ska anges som förmedlande organ av det relevanta programmets förvaltande myndighet, i enlighet med punkt 3.

KAPITEL II
Standardmässiga förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 66
Den förvaltande myndighetens uppgifter

1.Den förvaltande myndigheten ska ansvara för förvaltningen av programmet, med syftet att programmets mål ska uppnås. Den ska särskilt ha följande uppgifter:

a)Välja ut insatser i enlighet med artikel 67.

b)Utföra arbetsuppgifter inom programförvaltningen i enlighet med artikel 68.

c)Stödja arbetet i övervakningskommittén i enlighet med artikel 69.

d)Övervaka de förmedlande organen

e)I ett elektroniskt system registrera och lagra de uppgifter om varje insats som behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, samt säkerställa uppgifternas säkerhet, integritet och konfidentialitet och autentisering av användarna.

2.Medlemsstaten får anförtro den redovisningstjänst som avses i artikel 70 till den förvaltande myndigheten eller till ett annat organ.

3.För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska redovisningstjänsten genomföras av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar.

4.Kommissionen ska anta en genomförandeakt i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 109.2, för att säkerställa enhetliga villkor för de elektroniska uppgifter som ska registreras och lagras och som avses i punkt 1 e. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 109.2.

Artikel 67
Den förvaltande myndighetens urval av insatser

1.För urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten fastställa och tillämpa icke-diskriminerande och tydliga kriterier och förfaranden som säkerställer jämställdhet samt beaktar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om hållbar utveckling och unionens miljöpolitik i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget.

Kriterierna och förfarandena ska säkerställa att de insatser som ska väljas ut prioriteras så att unionsfinansieringen bidrar maximalt till att programmets mål uppnås.

2.På begäran av kommissionen ska den förvaltande myndigheten samråda med kommissionen och beakta kommissionens synpunkter före den första inlämningen av urvalskriterier till övervakningskommittén och även före eventuella ändringar av kriterierna.

3.När den förvaltande myndigheten väljer ut insatser ska den

a)säkerställa att de utvalda insatserna är förenliga med programmet och faktiskt bidrar till att programmets särskilda mål uppnås,

b)säkerställa att de utvalda insatserna överensstämmer med motsvarande strategier och planeringsdokument som utarbetats för att uppfylla de nödvändiga villkoren,

c)säkerställa att de utvalda insatserna innebär det bästa förhållandet mellan stödbeloppet, den verksamhet som genomförs och förverkligandet av målen,

d)kontrollera att stödmottagaren har de medel och de mekanismer som krävs för att täcka drifts- och underhållskostnaderna,

e)säkerställa att de utvalda insatser som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU 48 är föremål för en miljökonsekvensbedömning eller ett screeningförfarande på grundval av kraven i det direktivet, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU 49 ,

f)kontrollera att tillämplig lagstiftning har följts, om insatserna har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till den förvaltande myndigheten,

g)säkerställa att de utvalda insatserna omfattas av den berörda fondens tillämpningsområde och kan hänföras till en interventionstyp eller ett stödområde för EHFF,

h)säkerställa att insatserna inte omfattar verksamhet som ingick i en insats som omlokaliseras i enlighet med artikel 60 eller som skulle innebära en överföring av produktiv verksamhet i enlighet med artikel 59.1 a,

i)säkerställa att de utvalda insatserna inte påverkas av något motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av insatserna,

j)säkerställa klimatsäkring av investeringar i infrastruktur med en förväntad livslängd på minst fem år.

4.Den förvaltande myndigheten ska förse stödmottagaren med ett dokument med en beskrivning av alla stödvillkor för varje insats, inklusive de särskilda krav som gäller för de produkter eller tjänster som ska levereras, finansieringsplanen och tidsfristen för genomförandet samt, i tillämpliga fall, den metod som ska tillämpas för att fastställa kostnaderna för insatsen och villkoren för utbetalningen av bidraget.

5.För insatser som tilldelats spetskompetensstämpeln eller som valts ut för att medfinansieras i Horisont Europa får den förvaltande myndigheten besluta att bevilja bidrag direkt från Eruf eller ESF+, om insatserna överensstämmer med programmålen.

Medfinansieringsgraden för det instrument som beviljar spetskompetensstämpeln eller en samfinansieringsåtgärd för program ska användas och ska fastställas i det dokument som avses i punkt 4.

6.När den förvaltande myndigheten väljer ut ett insats av strategisk betydelse ska den omedelbart informera kommissionen och förse kommissionen med all relevant information om insatsen.

Artikel 68
Programförvaltning vid den förvaltande myndigheten

1.Den förvaltande myndigheten ska

a)genomföra förvaltningskontroller för att kontrollera att medfinansierade varor och tjänster har levererats, att insatsen överensstämmer med tillämplig lagstiftning, med programmet och med stödvillkoren, samt

i)om kostnader ska ersättas i enlighet med artikel 48.1 a, att det utgiftsbelopp som stödmottagarna begärt ersättning för i samband med dessa kostnader har betalats och att stödmottagarna för separata räkenskaper för alla transaktioner som rör insatsen,

ii)om kostnader ska ersättas i enlighet med artikel 48.1 b, c och d, att villkoren för ersättning av utgifter till stödmottagaren har uppfyllts,

b)säkerställa, om medel finns tillgängliga, att stödmottagaren får hela det förfallna beloppet inom 90 dagar från den dag då stödmottagaren lämnar in sin betalningsansökan,

c)ha infört effektiva och proportionella åtgärder och förfaranden för bedrägeribekämpning, med beaktande av de risker som identifierats,

d)förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter,

e)bekräfta att de bokförda utgifterna är lagliga och korrekta,

f)utarbeta förvaltningsförklaringen i enlighet med mallen i bilaga XV, och

g)tillhandahålla prognoser över beloppet för de betalningsansökningar som ska lämnas in den 31 januari och den 31 juli för innevarande och efterföljande kalenderår, i enlighet med bilaga VII.

För första stycket led b får inga belopp dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska beloppet till stödmottagare får tas ut.

För insatser inom offentlig-privata partnerskap ska den förvaltande myndigheten göra betalningar till ett spärrkonto som inrättats för det syftet i stödmottagarens namn, för användning i enlighet med överenskommelsen om offentlig-privat partnerskap.

2.De förvaltningskontroller som avses i punkt 1 a ska vara riskbaserade och stå i proportion till de risker som identifierats, enligt vad som fastställts i en riskhanteringsstrategi.

Förvaltningskontrollerna ska omfatta administrativa kontroller av stödmottagarnas betalningsansökningar och kontroller på plats av insatser. De ska genomföras senast innan räkenskaperna upprättas i enlighet med artikel 92.

3.Om den förvaltande myndigheten också är stödmottagare inom programmet ska rutinerna för förvaltningskontroller säkerställa att funktionerna hålls isär.

4.Genom undantag från punkt 2 får det i ETS-förordningen fastställas särskilda regler om förvaltningskontroller för Interregprogrammen.

Artikel 69
Den förvaltande myndighetens stöd till övervakningskommitténs arbete

Den förvaltande myndigheten ska

a)i god tid förse övervakningskommittén med all den information som den behöver för att utföra sina arbetsuppgifter, och

b)följa upp övervakningskommitténs beslut och rekommendationer.

Artikel 70
Redovisningstjänst

1.Redovisningstjänsten ska omfatta följande arbetsuppgifter:

a)Utarbetande och inlämning av betalningsansökningar till kommissionen i enlighet med artiklarna 85 och 86.

b)Upprättande av räkenskaperna i enlighet med artikel 92 och registrering av alla delar av räkenskaperna i ett elektroniskt system.

c)Omräkning till euro av utgifter som betalats i en annan valuta, med kommissionens månatliga växelkurs för den månad då utgiften registrerades i redovisningssystemen hos det organ som ansvarar för att utföra de arbetsgifter som fastställs i den här artikeln.

2.Redovisningstjänsten ska inte omfatta kontroller på stödmottagarnivå.

3.Genom undantag från punkt 1 c får det i ETS-förordningen fastställas en annan metod för omräkning till euro av utgifter som betalats i en annan valuta.

Artikel 71
Revisionsmyndighetens uppgifter

1.Revisionsmyndigheten ska ha ansvaret att genomföra systemrevisioner, insatsrevisioner och räkenskapsrevisioner i syfte att ge kommissionen en oberoende försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt och att utgifterna i de räkenskaper som lämnas till kommissionen är lagliga och korrekta.

2.Revisionsarbetet ska utföras i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder.

3.Revisionsmyndigheten ska upprätta och överlämna följande till kommissionen:

a)Ett årligt revisionsuttalande i enlighet med artikel [63.7] i budgetförordningen och med mallen i bilaga XVI, som bygger på allt revisionsarbete som utförts och som omfattar följande separata komponenter:

i)Räkenskapernas fullständighet, sanningsenlighet och korrekthet.

ii)Lagligheten och korrektheten hos de utgifter som redovisats i de räkenskaper som lämnats till kommissionen.

iii)Effektivt fungerande förvaltnings- och kontrollsystem.

b)En årlig kontrollrapport som uppfyller kraven i artikel [63.5 b] i budgetförordningen, i enlighet med mallen i bilaga XVII och, till stöd för det revisionsuttalande som avses i led a, med en sammanfattning av resultaten, inklusive en analys av systemfelens och systembristernas karaktär och omfattning, de korrigerande åtgärder som föreslagits och genomförts samt sammanlagd och kvarstående felprocent efter dessa åtgärder för de utgifter som tagits upp i de räkenskaper som överlämnats till kommissionen.

4.Om program har grupperats för insatsrevision i enlighet med artikel 73.2 får den information som krävs enligt punkt 3 b grupperas i en enda rapport.

Om revisionsmyndigheten använder sig av den möjligheten för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska den information som krävs enligt punkt 3 b rapporteras av fonden.

5.Revisionsmyndigheten ska överlämna rapporterna om systemrevisioner till kommissionen så snart det kontradiktoriska förfarandet med berörda revisionsobjekt har avslutats.

6.Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska sammanträda regelbundet och minst en gång om året, om de inte kommit överens om något annat, för att granska revisionsstrategin, den årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet, samordna sina revisionsplaner och revisionsmetoder och diskutera hur förvaltnings- och kontrollsystemen kan förbättras.

Artikel 72
Revisionsstrategi

1.Revisionsmyndigheten ska utarbeta en revisionsstrategi som bygger på en riskbedömning, med beaktande av den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem som föreskrivs i artikel 63.9, och som omfattar systemrevisioner och insatsrevisioner. Revisionsstrategin ska omfatta systemrevisioner av nyligen utsedda förvaltande myndigheter och myndigheter som sköter redovisningstjänsten inom nio månader efter deras första verksamhetsår. Revisionsstrategin ska utarbetas i enlighet med mallen i bilaga XVIII och den ska uppdateras årligen, efter den första årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet som lämnats till kommissionen. Den kan omfatta ett eller flera program.

2.Revisionsstrategin ska lämnas till kommissionen på begäran.

Artikel 73
Insatsrevisioner

1.Insatsrevisionerna ska omfatta utgifter som deklarerats till kommissionen och bygga på ett urval. Urvalet ska vara representativt och bygga på statistiska urvalsmetoder.

2.Om populationen består av färre än 300 urvalsenheter får en icke-statistisk urvalsmetod användas, efter att yrkesmässig bedömning av revisionsmyndigheten. I sådana fall ska urvalets storlek vara tillräckligt för att revisionsmyndigheten ska kunna göra ett giltigt revisionsuttalande. Den icke-statistiska urvalsmetoden ska omfatta minst 10 % av urvalsenheterna i populationen för räkenskapsåret och väljas ut slumpmässigt.

Det statistiska urvalet får omfatta ett eller flera program som får stöd från Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ och, efter stratifiering när så är lämpligt, en eller flera programperioder enligt revisionsmyndighetens yrkesmässiga bedömning.

Urvalet av insatser som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för gränsförvaltning och visering och EHFF ska omfatta insatser som får stöd från varje fond separat.

3.Insatsrevisionerna ska omfatta kontroller på plats av insatsernas fysiska genomförande endast om så krävs för den typ av insatser som berörs.

I ESF+-förordningen får särskilda bestämmelser fastställas för program enligt artikel [4 c vii] i ESF+-förordningen.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 107 med avseende på att komplettera denna artikel med regler om standardiserade urvalsmetoder och villkor som ska omfatta en eller flera programperioder.

Artikel 74
Rutiner för en gemensam revision

1.När kommissionen och revisionsmyndigheterna genomför revisioner ska de vederbörligen beakta principerna om en enda revision och om proportionalitet i förhållande till risknivån i unionens budget. De ska undvika att samma utgifter som deklarerats till kommissionen revideras flera gånger, för att minimera kostnaderna för förvaltningskontroller och revisioner och även den administrativa bördan för stödmottagarna.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska först använda all information och alla register i det elektroniska system som avses i artikel 66.1 e, inklusive resultat av förvaltningskontroller, och de ska enbart begära och erhålla ytterligare handlingar och revisionsbevis från de berörda stödmottagarna om de efter en yrkesmässig bedömning anser att så krävs för att dra robusta revisionsslutsatser.

2.För program där kommissionen anser att revisionsmyndighetens yttrande är tillförlitligt och där den berörda medlemsstaten deltar i det fördjupade samarbetet om Europeiska åklagarmyndigheten ska kommissionens egna revisioner begränsas till en granskning av revisionsmyndighetens arbete.

3.Insatser för vilka de totala stödberättigande utgifterna inte överstiger 400 000 euro för Eruf och Sammanhållningsfonden, 300 000 euro för ESF+ eller 200 000 EUR för EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska inte omfattas av mer än en revision, av antingen revisionsmyndigheten eller kommissionen, före inlämningen av räkenskaperna för det räkenskapsår då insatsen slutförs.

Övriga insatser ska inte omfattas av mer än en revision per räkenskapsår, av antingen revisionsmyndigheten eller kommissionen, före inlämningen av räkenskaperna för det räkenskapsår då insatsen slutförs. Insatser ska inte omfattas av revision av kommissionen eller revisionsmyndigheten under ett visst år om Europeiska revisionsrätten redan genomfört en revision det året, förutsatt att resultaten av revisionsrättens revision av insatserna kan användas av revisionsmyndigheten eller av kommissionen för fullgörandet av deras respektive uppgifter.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 får en insats omfattas av mer än en revision, om revisionsmyndigheten gör den yrkesmässiga bedömningen att det inte är möjligt att göra ett giltigt revisionsuttalande.

5.Punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas i följande fall:

a)Det finns en särskild risk för oriktigheter eller indikationer på bedrägerier.

b)Det finns ett behov av att göra om revisionsmyndighetens arbete för säkerställa att myndigheten fungerar effektivt.

c)Det finns bevis på allvarliga brister i revisionsmyndighetens arbete.

Artikel 75
Förvaltningskontroller och revisioner av finansieringsinstrument

1.Den förvaltande myndigheten ska genomföra förvaltningskontroller på plats i enlighet med artikel 68.1 endast hos organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som ger de underliggande nya lånen.

2.Den förvaltande myndigheten ska inte utföra kontroller på plats hos Europeiska investeringsbanken (EIB) eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

EIB och andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock lämna kontrollrapporter som stöder betalningsansökningarna till den förvaltande myndigheten.

3.Revisionsmyndigheten ska genomföra systemrevisioner och insatsrevisioner i enlighet med artiklarna 71, 73 eller 77 hos de organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som beviljar de underliggande nya lånen.

4.Revisionsmyndigheten ska inte utföra revisioner hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare för finansieringsinstrument som genomförs av dem.

EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock förse kommissionen och revisionsmyndigheten med en årlig revisionsrapport som upprättats av deras externa revisorer vid slutet av varje kalenderår. Rapporten ska omfatta de element som ingår i bilaga XVII.

5.EIB och andra internationella finansinstitut ska förse programmyndigheterna med alla de handlingar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Artikel 76
Tillgång till handlingar

1.Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd ska den förvaltande myndigheten se till att alla verifikat som rör en insats som får stöd av fonderna bevaras på lämplig nivå under fem år räknat från den 31 december det år då den förvaltande myndigheten gjorde den sista utbetalningen till stödmottagaren.

2.Denna tidsperiod ska avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på begäran av kommissionen.

KAPITEL III
Användning av nationella förvaltningssystem

Artikel 77
Utökade proportionella arrangemang

Om villkoren i artikel 78 är uppfyllda får medlemsstaten tillämpa följande utökade proportionella arrangemang för ett programs förvaltnings- och kontrollsystem:

a)Genom undantag från artikel 68.1 a och 68.2 får den förvaltande myndigheten tillämpa endast de nationella förfarandena för förvaltningskontroller.

b)Genom undantag från artikel 73.1 och 73.3 får revisionsmyndigheten begränsa sin revision till ett statistiskt urval av 30 urvalsenheter för det berörda programmet eller programgruppen.

c)Kommissionen ska begränsa sina egna revisioner till en granskning av revisionsmyndighetens arbete genom göra om revisionsmyndighetens kontroller, om inte tillgänglig information visar på allvarliga brister i revisionsmyndighetens arbete.

För led b, när populationen består av färre än 300 urvalsenheter, får revisionsmyndigheten tillämpa en icke-statistisk urvalsmetod i enlighet med artikel 73.2.

Artikel 78
Villkor för användningen av utökade proportionella arrangemang

1.Medlemsstaten får använda de utökade proportionella arrangemang som fastställs i artikel 77 när som helst under programperioden, om kommissionen har bekräftat i sina offentliggjorda årliga verksamhetsrapporter för de två år som föregår medlemsstatens beslut att tillämpa bestämmelserna i den artikeln att programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt och att den totala felprocenten för varje är ligger under 2 %. När kommissionen bedömer om programmets förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt ska den beakta den berörda medlemsstatens deltagande i det fördjupade samarbetet om Europeiska åklagarmyndigheten.

Om en medlemsstat bestämmer sig för att utnyttja denna möjlighet ska den meddela kommissionen om användningen av de proportionella arrangemang som fastställs i artikel 77, och de ska användas från början av följande räkenskapsår.

2.Medlemsstaten får använda de arrangemang som avses i artikel 77 i början av programperioden, om de villkor som fastställs i punkt 1 är uppfyllda för ett liknande program som genomförs 2014–2020 och om de förvaltnings- och kontrollarrangemang som inrättats för programperioden 2021–2017 i stor utsträckning bygger på arrangemangen för det tidigare programmet. I sådana fall kommer de utökade proportionella arrangemangen att tillämpas från början av programperioden.

3.Medlemsstaten ska utarbeta eller uppdatera den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen och revisionsstrategin som beskrivs i artiklarna 63.9 och 72 i enlighet med detta.

Artikel 79
Justeringar under programperioden

1.Om kommissionen eller revisionsmyndigheten, på grundval av de genomförda revisionerna och den årliga kontrollrapporten, beslutar att villkoren i artikel 78 inte längre är uppfyllda ska kommissionen begära att revisionsmyndigheten utför ytterligare granskningsarbete i enlighet med artikel 63.3 samt vidtar korrigerande åtgärder.

2.Om det i följande årliga kontrollrapport bekräftas att villkoren fortfarande inte är uppfyllda, och kommissionen därmed bara får en begränsad försäkran om att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt och att utgifterna är lagliga och korrekta, ska kommissionen begära att revisionsmyndigheten genomför systemrevisioner.

3.Kommissionen får, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att framföra sina synpunkter, informera medlemsstaten om att de utökade proportionella arrangemangen enligt artikel 77 inte längre ska användas.

Avdelning VII
ekonomisk förvaltning, inlämning och granskning av räkenskaper samt finansiella korrigeringar

KAPITEL I
Ekonomisk förvaltning

Avsnitt I
Allmänna redovisningsregler

Artikel 80
Budgetåtaganden

1.Beslutet om godkännande av program i enlighet med artikel 18 ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i [artikel 110.3] i budgetförordningen och när beslutet anmälts till berörd medlemsstat ska det utgöra ett rättsligt åtagande.

I beslutet ska unionens bidrag per fond och per år anges.

2.Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras av kommissionen i årliga delbetalningar för varje fond mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

3.Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska budgetåtagandena för den första delbetalningen göras när kommissionen har antagit programmet.

Artikel 81
Användning av euro

Belopp som fastställs i program eller som rapporteras eller deklareras till kommissionen av medlemsstaterna ska anges i euro.

Artikel 82
Återbetalning

1.Återbetalningar till unionens budget ska göras före den förfallodag som anges i det betalningskrav som upprättats i enlighet med [artikel 98 i budgetförordningen]. Förfallodagen ska vara den sista dagen i den andra månaden efter det att betalningskravet upprättades.

2.Om återbetalningen inte sker i tid ska dröjsmålsränta betalas för perioden från förfallodagen till den dag då betalningen görs. Räntesatsen för dröjsmålsräntan ska vara 1,5 procentenheter högre än den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar i sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första arbetsdagen i den månad då förfallodagen inträffar.

Avsnitt II
Regler för betalningar till medlemsstater

Artikel 83
Typer av betalningar

Betalningar ska ske i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalning av saldot för räkenskapsåret.

Artikel 84
Förfinansiering

1.Kommissionens förfinansiering ska baseras på det totala stödet från fonderna som fastställs i beslutet om godkännande av programmet i enlighet med artikel 17.3 f i.

2.Förfinansieringen för varje fond ska, om medel finns tillgängliga, betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år enligt följande:

a)2021: 0,5 %.

b)2022: 0,5 %.

c)2023: 0,5 %.

d)2024: 0,5 %.

e)2025: 0,5 %.

f)2026: 0,5 %

Om ett program antas efter den 1 juli 2021 ska de första delbetalningarna utbetalas det år då programmet antas.

3.Genom undantag från punkt 2 ska särskilda regler om förfinansiering för Interregprogrammen fastställas i ETS-förordningen.

4.Det belopp som betalats ut som förfinansiering räknas av i kommissionens räkenskaper senast under det sista räkenskapsåret.

5.Om förfinansieringen genererar ränta ska denna används för det berörda programmet på samma sätt som fondmedlen och den ska tas med i redovisningen för följande räkenskapsår.

Artikel 85
Betalningsansökningar

1.Medlemsstaten ska lämna in högst fyra betalningsansökningar per program, per fond och per räkenskapsår. Tidsfristen för varje betalningsansökan vara den 30 april, den 31 juli, den 31 oktober och den 26 december varje år.

Den sista betalningsansökan som lämnas in senast den 31 juli ska anses vara den sista betalningsansökan för det räkenskapsår som avslutades den 30 juni.

2.Betalningsansökningar ska bara godtas om det senaste garantipaketet har lämnats in som det ska.

3.Betalningsansökningar ska lämnas in till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga XIX och den ska för varje prioritering och för varje regionkategori omfatta följande:

a)Det sammanlagda beloppet av stödberättigande utgifter som stödmottagarna ådragit sig och som betalats i samband med genomförandet av insatserna, enligt vad som registrerats i redovisningsorganets redovisningssystem.

b)Beloppet för tekniskt stöd, beräknat i enlighet med artikel 31.2.

c)Det sammanlagda beloppet av offentliga bidrag som har betalats eller som ska betalas, enligt vad som registrerats i redovisningssystemet hos det organ som sköter redovisningstjänsten.

4.Genom undantag från punkt 3 a ska följande gälla:

a)Om unionens bidrag ges i enlighet med artikel 46 a ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som motiveras av framstegen när det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat, i enlighet med det beslut som avses i artikel 89.2.

b)Om unionens bidrag ges i enlighet med artikel 46 c, d och e ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som fastställs i enlighet med det beslut som avses i artikel 88.3.

c)För de former av bidrag som förtecknas i artikel 48.1 b, c och d ska beloppen i betalningsansökan vara de kostnader som beräknas på tillämpliga grunder.

5.Genom undantag från punkt 3 c, när det gäller stödsystem enligt artikel 107 i EUF-fördraget, ska det offentliga bidraget som motsvarar utgifter i en betalningsansökan ha betalats ut till stödmottagarna av det organ som beviljar stödet.

Artikel 86
Särskilda komponenter för finansieringsinstrument i betalningsansökningar

1.Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 53.2 ska betalningsansökningar som lämnas in i enlighet med bilaga XIX omfatta de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, de belopp som avsatts enligt garantiavtal, av den förvaltande myndigheten till stödmottagare enligt artikel 62.1 a, b och c.

2.Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 53.3 ska betalningsansökningar som omfattar utgifter för finansieringsinstrument lämnas in i enlighet med följande:

a)Det belopp som ingår i den första betalningsansökan ska ha betalats ut till finansieringsinstrumentet och kan uppgå till 25 % av det totala programbidrag som anslagits för finansieringsinstrumentet i det relevanta finansieringsavtalet, i enlighet med relevant prioritering och regionkategori, om tillämpligt.

b)Det belopp som ingår i de följande betalningsansökningarna som lämnas in under stödberättigandeperioden ska omfatta stödberättigande utgifter enligt artikel 62.1.

3.Det belopp som ingår i den första betalningsansökan och som avses i punkt 2 a ska räknas av i kommissionens räkenskaper senast under det sista räkenskapsåret.

Det ska anges separat i betalningsansökningarna.

Artikel 87
Gemensamma regler för betalningar

1.Under förutsättning att det finns medel tillgängliga ska kommissionen göra mellanliggande betalningar senast 60 dagar efter den dag då en betalningsansökan tagits emot av kommissionen.

2.Varje betalning ska hänföras till det tidigaste öppna budgetåtagandet för den berörda fonden och regionkategorin. Kommissionen ska med mellanliggande betalningar ersätta 90 % av de belopp som ingår i betalningsansökan, vilket blir resultatet när medfinansieringsgraden för varje prioritering tillämpas på de sammanlagda stödberättigande utgifterna eller på det offentliga bidraget, beroende på vad som är tillämpligt. Kommissionen ska fastställa återstående belopp som ska ersättas eller återkrävas när kontonas saldo beräknas i enlighet med artikel 94.

3.Stödet från fonderna till en prioritering i form av mellanliggande betalningar ska inte överstiga stödbeloppet från fonderna till den prioritering som fastställs i kommissionens beslut om godkännande av programmet.

4.Om unionens bidrag sker i den form som avses i artikel 46 a eller om bidragen sker i den form som förtecknas i artikel 48.1 b, c och d ska kommissionen inte betala mer än det belopp som medlemsstaten begär.

5.Dessutom ska stödet från fonderna till en prioritering i form av slutbetalning för det sista räkenskapsåret inte överstiga något av följande belopp:

a)Det offentliga bidrag som deklarerats i betalningsansökningar.

b)Det stöd från fonderna som betalats ut till stödmottagarna.

c)Det belopp som medlemsstaten begär.

6. På begäran av en medlemsstat kan mellanliggande betalningar ökas med 10 % över den medfinansieringsgrad som gäller för varje prioritering för fonderna, om medlemsstaten uppfyller något av följande villkor efter [date of adoption of this Regulation].

a)Medlemsstaten får ett lån från unionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 407/2010.

b)Medlemsstaten får medelfristigt ekonomiskt stöd genom den europeiska stabilitetsmekanismen, i enlighet med ESM-fördraget av den 2 februari eller rådets förordning (EG) nr 332/2002 50 , på villkor att ett makroekonomiskt anpassningsprogram genomförs.

c)Medlemsstaten får ekonomiskt stöd på villkor att den genomför ett makroekonomiskt anpassningsprogram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 51 .

Den höjda medfinansieringsgraden, som inte får överstiga 100 %, ska tillämpas för betalningsansökningar fram till slutet av det kalenderår då det ekonomiska stödet upphör.

7.Punkt 6 är inte tillämplig på Interregprogram.

Artikel 88
Ersättning för stödberättigande utgifter på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser

1.Kommissionen får betala ut unionens bidrag till ett program på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser för utbetalning av unionens bidrag till ett program.

2.För att använda unionens bidrag till programmet på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser enligt artikel 46 ska medlemsstaterna lämna in ett förslag till kommissionen i enlighet med mallarna i bilagorna V och VI, som en del av programmet eller av en begäran om ändring av programmet.

De belopp och satser som medlemsstaten föreslår ska fastställas på grundval av den delegerade akt som avses i punkt 4 eller på grundval av följande:

a)En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i) statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,

ii) kontrollerade historiska uppgifter, eller

iii) tillämpningen av normala rutiner för kostnadsredovisning.

b)Budgetförslag.

c)Bestämmelserna om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för liknande typer av insatser.

d)Bestämmelserna om motsvarande enhetskostnader och enhetsbelopp som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser.

3.I kommissionens beslut om godkännande av programmet eller av programändringar ska det fastställas vilka typer av insatser som omfattas av ersättning baserad på enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser, vad och vilka belopp som ska omfattas av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser samt hur beloppen ska justeras.

Medlemsstaterna ska använda en av de former av bidrag som avses i artikel 48.1 för att stödja insatser för vilka utgifterna ersätts av kommissionen på grundval av den här artikeln.

Kommissionens eller medlemsstaternas revisioner ska enbart syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning från kommissionen är uppfyllda.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 107 med avseende på att komplettera denna artikel genom att fastställa enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonsatser, beloppen för dem och metoder för att justera dem på de sätt som avses i punkt 2 andra stycket.

Artikel 89
Finansiering som inte är kopplad till kostnader

1.För att använda unionens bidrag till hela eller delar av en prioritering i programmen på grundval av finansiering som inte är kopplad till kostnader ska medlemsstaterna lämna in ett förslag till kommissionen i enlighet med mallarna i bilagorna V och VI, som en del av programmet eller av en begäran om ändring av programmet. Förslaget ska innehålla följande uppgifter:

a)Den prioritering som berörs och det totala beloppet som täcks av finansiering som inte är kopplad till kostnader. En beskrivning av den del av programmet och den typ av insatser som täcks av finansiering som inte är kopplad till kostnader.

b)En beskrivning av de villkors som ska vara uppfyllda eller de resultat som ska uppnås, med en tidsplan.

c)Mellanliggande produkter som utlöser ersättning från kommissionen.

d)Måttenheter.

e)En plan för kommissionens utbetalning och relaterade belopp som är kopplade till framstegen när det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat.

f)Arrangemangen för kontroll av de mellanliggande produkterna och av att villkoren har uppfyllts eller att resultaten har uppnåtts.

g)Metoderna för justering av beloppen, i tillämpliga fall.

h)Arrangemang för att säkerställa en verifieringskedja i enlighet med bilaga XI som visar att villkoren har uppfyllts eller att resultaten har uppnåtts.

2.Kommissionens beslut om godkännande av programmet eller ansökan om ändring av det ska innehålla alla de delar som förtecknas i punkt 1.

3.Medlemsstaterna ska använda en av de former av bidrag som avses i artikel 48.1 för att stödja insatser för vilka utgifterna ersätts av kommissionen på grundval av den här artikeln.

Kommissionens eller medlemsstaternas revisioner ska enbart syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning från kommissionen är uppfyllda eller att resultaten har uppnåtts.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 107 med avseende på att komplettera denna artikel genom att fastställa belopp för finansiering som inte är kopplad till kostnader per typ av insats, metoder för justering av beloppen och de villkor som ska uppfyllas eller de resultat som ska uppnås.

Avsnitt III
Avbrott och innehållanden

Artikel 90
Avbrott i betalningsfristen 

1.Kommissionen får avbryta fristen för betalningar, utom för förfinansiering, i högst sex månader om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Det finns bevis som tyder på en allvarlig brist men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

b)Kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter att ha fått information om att utgifter i en betalningsansökan kan vara kopplade till en oriktighet.

2.Medlemsstaten får samtycka till att avbrottsperioden förlängs med tre månader.

3.Kommissionen ska begränsa avbrottet till att gälla den del av utgifterna som påverkas av de omständigheter som avses i punkt 1, om det inte är omöjligt att identifiera den del av utgifterna som påverkas. Kommissionen ska skriftligen informera medlemsstaten om anledningen till avbrottet och be den att åtgärda situationen. Kommissionen ska avsluta avbrottet så snart åtgärder som korrigerar de omständigheter som avses i punkt 1 har vidtagits.

4.I de fondspecifika bestämmelserna för EHFF får det föreskrivas om särskilda grunder för att avbryta betalningar som är kopplade till bristande efterlevnad av tillämpliga regler inom den gemensamma fiskeripolitiken.

Artikel 91
Innehållande av betalningar

1.Kommissionen får besluta att hålla inne alla eller en del av betalningarna efter att medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter, om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Medlemsstaten har underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda en situation som har lett till ett avbrott i enlighet med artikel 90.

b)Det finns en allvarlig brist.

c)Utgifterna i betalningsansökan är kopplade till en oriktighet som inte har korrigerats.

d)Det finns ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet.

e)Medlemsstaten har underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 15.6.

2.Kommissionen ska häva innehållandet av alla eller delar av betalningarna om medlemsstaten har vidtagit åtgärder för att korrigera de omständigheter som avses i punkt 1.

3.I de fondspecifika bestämmelserna för EHFF får det föreskrivas om särskilda grunder för att hålla inne betalningar som är kopplade till bristande efterlevnad av tillämpliga regler inom den gemensamma fiskeripolitiken.

KAPITEL II
Inlämning och granskning av räkenskaper

Artikel 92
Innehåll och inlämning av räkenskaper

1.För varje räkenskapsår för vilket betalningsansökningar har lämnats in ska medlemsstaten senast den 15 februari lämna in följande handlingar till kommissionen (nedan kallade garantipaketet) som ska omfatta det föregående räkenskapsåret enligt definitionen i artikel 2.28.

a)Räkenskaperna. i enlighet med mallen i bilaga XX.

b)Den förvaltningsförklaring som avses i artikel 68.1 f, i enlighet med mallen i bilaga XV.

c)Det revisionsuttalande som avses i artikel 71.3 a, i enlighet med mallen i bilaga XVI.

d)Den årliga kontrollrapport som avses i artikel 71.3 b, i enlighet med mallen i bilaga XVII.

2.Den tidsfrist som avses i punkt 1 får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars, efter ett meddelande från den berörda medlemsstaten.

3.Räkenskaperna ska för varje prioritering och, om tillämpligt, varje fond och regionkategori omfatta följande:

a)Det totala beloppet av stödberättigande utgifter som bokförts i redovisningssystemet hos det organ som sköter redovisningstjänsten och som har tagits med i den slutliga betalningsansökningen för räkenskapsåret och det totala beloppet för motsvarande offentliga bidrag som betalats eller som ska betalas.

b)De belopp som dragits tillbaka under räkenskapsåret.

c)De belopp av offentliga bidrag som betalats till varje finansieringsinstrument.

d)För varje prioritering, en förklaring av eventuella skillnader mellan belopp som deklarerats enligt led a och belopp som deklarerats i betalningsansökningar för samma räkenskapsår.

4.Räkenskaperna ska inte godtas om inte medlemsstaterna har vidtagit nödvändiga korrigeringar för att minska den kvarstående risken att de utgifter som ingår i räkenskapernas inte är lagliga och korrekta till mindre än 2 %.

5.Medlemsstaterna ska särskilt dra av följande i räkenskaperna:

a)Oriktiga utgifter som har varit föremål för finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 97.

b)Utgifter som är föremål för en pågående bedömning avseende laglighet och korrekthet.

c)Andra belopp enligt vad som krävs för att sänka den kvarstående felprocenten till 2 % av de utgifter som ingår i räkenskaperna.

Medlemsstaten får låta utgifter under första stycket led b ingå i en betalningsansökan under följande räkenskapsår när dess laglighet och korrekthet har bekräftats.

6.Medlemsstater får byta ut oriktiga belopp som upptäcks efter det att räkenskaperna lämnats in, genom att göra motsvarande justeringar i räkenskaperna för det räkenskapsår då oriktigheten upptäcktes, utan att det påverkar artikel 98.

7.Som en del i garantipaketet ska medlemsstaten för det sista räkenskapsåret lämna in den slutliga prestationsrapport som avses i artikel 38 eller den sista årliga genomföranderapporten för EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering.

Artikel 93
Granskning av räkenskaper

Kommissionen ska försäkra sig om att räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga senast den 31 maj året efter räkenskapsårets slut, om inte artikel 96 är tillämplig.

Artikel 94
Beräkning av saldot

1.När kommissionen beräknar det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret och senare justeringar av betalningarna till medlemsstaten ska den beakta följande:

a)De belopp i räkenskaperna som avses i artikel 95.2 a och som medfinansieringsgraden för varje prioritering ska tillämpas på.

b)Det totala belopp som kommissionen betalat ut i form av mellanliggande betalningar under räkenskapsåret.

2.Om ett belopp kan återkrävas från medlemsstaten ska kommissionen utfärda ett betalningskrav som om möjligt ska verkställas genom avräkning från de belopp som ska betalas ut till medlemsstaten i senare utbetalningar till samma program. Ett sådant återkrav ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska stödet från fonderna till programmet. Det återvunna beloppet ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [177.3] i budgetförordningen.

Artikel 95
Förfarande för granskning av räkenskaperna

1.Det förfarande som fastställs i artikel 96 ska tillämpas i något av följande fall:

a)Revisionsmyndigheten har lämnat ett revisionsuttalande med reservation eller med avvikande mening, av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet.

b)Kommissionen har bevis som gör att man kan ifrågasätta tillförlitligheten hos ett revisionsuttalande utan reservation.

2.I alla övriga fall ska kommissionen beräkna de belopp som ska belasta fonderna i enlighet med artikel 94 och den ska göra motsvarande betalningar eller återkrav senast den 1 juli. Betalningen eller återkravet ska utgöra ett godkännande av räkenskaperna.

Artikel 96
Kontradiktoriskt förfarande för granskning av räkenskaperna

1.Om revisionsmyndigheten lämnar ett revisionsuttalande med reservation av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet ska kommissionen uppmana medlemsstaten att revidera räkenskaperna och att inom en månad på nytt lämna in de handlingar som avses i artikel 92.1.

Följande gäller vid den tidsfrist som anges i första stycket:

a)Om det lämnas ett revisionsuttalande utan reservation ska artikel 94 tillämpas och kommissionen ska betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav inom två månader.

b)Om det fortfarande lämnas ett revisionsuttalande med reservation eller om handlingarna inte lämnats in på nytt av medlemsstaten ska punkterna 2, 3 och 4 tillämpas.

2.Om det fortfarande lämnas ett revisionsuttalande med reservation av anledningar som rör räkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet eller om revisionsuttalandet fortfarande är otillförlitligt ska kommissionen informera medlemsstaten om det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret.

3.Om medlemsstaten godkänner beloppet inom en månad ska kommissionen betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav i enlighet med artikel 94 inom två månader.

4.Om medlemsstaten inte godkänner det belopp som avses i punkt 2 ska kommissionen fastställa det belopp som ska belasta fonderna för räkenskapsåret. En sådan akt ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska stödet från fonderna till programmet. Kommissionen ska betala eventuella utestående belopp eller göra återkrav i enlighet med artikel 94 inom två månader.

5.När det gäller det sista räkenskapsåret ska kommissionen betala eller återkräva årssaldot för program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden senast två månader efter det att den slutliga prestationsrapporten godtogs enligt artikel 38.

KAPITEL III
Finansiella korrigeringar

Artikel 97
Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.Medlemsstaterna ska skydda unionens budget och tillämpa finansiella korrigeringar genom att dra tillbaka hela eller delar av fondernas stöd till en insats eller till ett program, om det visar sig att de utgifter som deklarerats till kommissionen är oriktiga.

2.Finansiella korrigeringar ska bokföras för det räkenskapsår då beslut om tillbakadragandet fattas.

3.Stöd från fonderna som dragits tillbaka får återanvändas av medlemsstaten inom det berörda programmet, utom för en insats som omfattades av korrigeringen eller, om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet, för en insats som påverkades av den systembetingade oriktigheten.

4.I de fondspecifika bestämmelserna för EHFF får det föreskrivas om särskilda grunder för medlemsstaternas finansiella korrigeringar som är kopplade till bristande efterlevnad av tillämpliga regler inom den gemensamma fiskeripolitiken.

5.Genom undantag från punkterna 1–3, för insatser som omfattar finansieringsinstrument, får ett bidrag som dragits tillbaka i enlighet med den här artikeln på grund av en enskild oriktighet återanvändas inom samma insats på följande villkor:

a)Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos slutmottagaren får det återanvändas endast för andra slutmottagare inom samma finansieringsinstrument.

b)Om den oriktighet som ger upphov till att bidraget dras tillbaka upptäcks hos det organ som genomför en särskild fond, om finansieringsinstrumentet genomförs genom en holdingfondstruktur, får det återanvändas endast för andra organ som genomför särskilda fonder.

Om den oriktighet som ger upphov till tillbakadragandet av bidraget upptäcks hos det organ som genomför fondandelsfonden, eller hos det organ som genomför den särskilda fond där ett finansieringsinstrument genomförs genom en struktur utan holdingfond, får det tillbakadragna bidraget inte återanvändas inom samma insats.

Om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet får det tillbakadragna bidraget inte återanvändas för insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten.

6.De organ som genomför finansieringsinstrument ska återbetala till medlemsstaterna programbidrag som omfattas av oriktigheter, tillsammans med ränta och andra vinster som bidragen gett upphov till.

De organ som genomför finansieringsinstrument ska inte återbetala till medlemsstaterna de belopp som avses i första stycket, om organen för en viss oriktighet kan visa att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Oriktigheten förekom hos slutmottagarna eller, om det gäller en holdingfond, hos de organ som genomför särskilda fonder eller slutmottagare.

b)De organ som genomför finansieringsinstrument fullgjorde sina skyldigheter när det gäller de programbidrag som påverkas av oriktigheten i enlighet med tillämplig lagstiftning och de agerade så yrkesmässigt, öppet och skyndsamt som kan förväntas av ett organ med yrkesmässig erfarenhet av att genomföra finansieringsinstrument.

c)De belopp som påverkades av oriktigheten kunde inte återvinnas trots att de organ som genomför finansieringsinstrumenten vidtog alla tillämpliga avtalsmässiga och rättsliga åtgärder med vederbörlig omsorg.

Artikel 98
Kommissionens finansiella korrigeringar

1.Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar genom att minska fondernas stöd till ett program i följande fall:

a)Det finns en allvarlig brist som hotar det stöd från fonderna som redan betalats ut till programmet.

b)Utgifter som ingår i godtagna räkenskaper är oriktiga och medlemsstaten har inte upptäckt och rapporterat detta.

c)Medlemsstaten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 91 innan kommissionen inledde sitt korrigeringsförfarande.

Om kommissionen gör schablonmässiga eller extrapolerade finansiella korrigeringar ska dessa ske i enlighet med bilaga XXI. 

2.Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering, ska den underrätta medlemsstaten om sina slutsatser och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom två månader.

3.Om medlemsstaten inte godtar kommissionens slutsatser ska medlemsstaten inbjudas till en utfrågning hos kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga och beaktas när kommissionen ska dra sina slutsatser om tillämpningen av en finansiell korrigering.

4.Kommissionen ska genom en genomförandeakt besluta om en finansiell korrigering inom tolv månader efter utfrågningen eller efter det att begärda kompletterande uppgifter har lämnats in.

När kommissionen beslutar om en finansiell korrigering ska den beakta alla uppgifter och synpunkter som lämnats in.

Om medlemsstaten godtar den finansiella korrigeringen i fall som avses i punkt 1 a och c innan det beslut som avses i punkt 1 antas får medlemsstaten återanvända de berörda beloppen. Den möjligheten gäller inte finansiella korrigeringar i fall som avses i punkt 1 b.

5.I de fondspecifika bestämmelserna för EHFF får det föreskrivas om särskilda grunder för kommissionens finansiella korrigeringar som är kopplade till bristande efterlevnad av tillämpliga regler inom den gemensamma fiskeripolitiken.

KAPITEL IV
Tillbakadragande

Artikel 99
Principer och regler för tillbakadragande

1.Kommissionen ska dra tillbaka belopp i ett program som inte används för förfinansiering i enlighet med artikel 84 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 85 och 86 senast den 26 december det andra kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 2021–2026.

2.Det belopp som ska omfattas av förfinansiering eller betalningsansökningar inom den frist som anges i punkt 1 när det gäller budgetåtagandet 2021 ska vara 60 % av det åtagandet. Vid beräkningen av de belopp som ska omfattas under åren 2022–2025 ska 10 % av 2021 års budgetåtagande läggas till de årliga budgetåtagandena för de åren.

3.Den del av åtagandena som fortfarande är öppen den 31 december 2029 ska dras tillbaka återtas om garantipaketet och den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från ESF+, Eruf och Sammanhållningsfonden inte har lämnats in till kommissionen inom den tidsfrist som fastställs i artikel 38.1.

Artikel 100
Undantag från reglerna för tillbakadragande

1.Det belopp som berörs av tillbakadragandet ska minskas med de belopp som motsvarar den del av budgetåtagandet

a)som berör insatser som ställts in genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med suspensiv verkan, eller

b)för vilken det inte har varit möjligt att göra en betalningsansökan på grund av force majeure som allvarligt påverkar genomförandet av hela eller delar av programmet.

De nationella myndigheter som åberopar force majeure ska påvisa dess direkta följder för genomförandet av hela eller delar av programmet.

2.Senast den 31 januari ska medlemsstaten ge kommissionen information om de undantag som avses i punkt 1 a och b, för det belopp som deklareras senast den 26 december.

Artikel 101
Tillbakadragandeförfarande

1.På grundval av den information som kommissionen fått senast den 31 januari ska den informera medlemsstaten om beloppet för det tillbakadragande som görs på grund av den informationen.

2.Medlemsstaten ska inom en månad godkänna det belopp som ska dras tillbaka eller lämna sina synpunkter.

3.Senast den 30 juni ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en reviderad finansieringsplan som för det berörda kalenderåret avspeglar det minskade stödbeloppet för en eller flera av programmets prioriteringar. För program som får stöd från mer än en fond ska stödbeloppet per fond minska i proportion till de belopp som berörs av tillbakadragandet och som inte använts under det berörda kalenderåret.

Om ingen reviderad finansieringsplan lämnas in ska kommissionen revidera finansieringsplanen genom att minska bidraget från fonderna för det berörda kalenderåret. Den minskningen ska fördelas för de olika prioriteringarna i proportion till de belopp som berörs av tillbakadragandet och som inte används under det berörda kalenderåret.

4.Kommissionen ska ändra beslutet om godkännande av programmet senast den 31 oktober.

Avdelning VIII
Budgetram

Artikel 102
Geografiskt tillämpningsområde för stödet till målet Investering för sysselsättning och tillväxt

1.Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska stödja målet Investering för sysselsättning och tillväxt i alla regioner som motsvarar nivå 2 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (nedan kallad Nuts 2-regioner) som inrättats genom förordning (EG) nr 1059/2003, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 868/2014.

2.Medlen från Eruf och ESF+ för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska fördelas mellan följande tre kategorier av Nuts 2-regioner:

a)Mindre utvecklade regioner, vars BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27 (nedan kallade mindre utvecklade regioner).

b)Övergångsregioner, vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittlig BNP i EU-27 (nedan kallade övergångsregioner).

c)Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita är mer än 100 % av genomsnittlig BNP i EU-27 (nedan kallade mer utvecklade regioner).

Klassificeringen av regioner i en av de tre kategorierna ska fastställas utifrån hur varje regions BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2014–2016, förhåller sig till genomsnittlig BNP i EU-27 under samma period.

3.Sammanhållningsfonden ska stödja de medlemsstater vars BNI per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2014–2016, är lägre än 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 under samma period.

4.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut med en förteckning över de regioner som uppfyller kriterierna för en av de tre regionkategorierna i punkt 2 och de medlemsstater som uppfyller kriterierna i punkt 3. Den förteckningen ska gälla under perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

Artikel 103
Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

1.De medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som är tillgängliga för budgetåtaganden för åren 2021–2027 ska uppgå till 330 624 388 630 euro i 2018 års priser. 

Beloppet ska indexregleras med 2 % per år inför programplanering och senare budgetering i unionens budget.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen inom målet Investering för sysselsättning tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete samt en förteckning över stödberättigade regioner i enlighet med den metod som anges i bilaga XXII.

I beslutet ska också den årliga fördelningen per medlemsstat av de samlade medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete fastställas.

3.Av de samlade medlen efter det avdrag för stödet till FSE som avses i artikel 104.4 ska 0,35 % anslås för tekniskt stöd på kommissionens initiativ.

Artikel 104
Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg)

1.Medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 97,5 % av de samlade medlen (dvs. till 322 194 388 630 euro) och de ska fördelas på följande sätt:

a)61,6 % (dvs. 198 621 593 157 euro) till mindre utvecklade regioner.

b)14,3 % (dvs. 45 934 516 595 euro) till övergångsregioner.

c)10,8 % (dvs. 34 842 689 000 euro) till mer utvecklade regioner.

d)12,8 % (dvs. 41 348 556 877 euro) till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.

e)0,4 % (dvs. 1 447 034 001 euro) som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

2.År 2024 ska kommissionen i sin tekniska justering för 2025 i enlighet med artikel 6 i förordning (EU, Euratom) [[...] (förordningen om den fleråriga budgetramen)] se över de totala anslagen till målet Investering för sysselsättning och tillväxt för varje medlemsstat under perioden 2025–2027.

Kommissionen ska vid sin översyn tillämpa tilldelningsmetoden i bilaga XXII utifrån den senast tillgängliga statistiken vid den tidpunkten.

Efter den tekniska justeringen ska kommissionen ändra den genomförandeakt om reviderad årlig fördelning som avses i artikel 103.2.

3.Tillgängliga medel för ESF+ inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska vara 88 646 194 590 euro.

Den tilläggsfinansiering för de yttersta randområdena som avses i punkt 1 e och som tilldelats ESF+ ska uppgå till 376 928 934 euro.

4.Det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som ska överföras till FSE ska uppgå till 10 000 000 000 euro. Det ska enbart användas till transportinfrastrukturprojekt som genomförs genom särskilda ansökningsomgångar i enlighet med förordning (EU) [number of new CEF Regulation] i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt där den fastställer det belopp som ska föras över från varje medlemsstats strukturfondsanslag till FSE, och där beloppet beräknas proportionellt för hela perioden.

Sammanhållningsfondens anslag för varje medlemsstat ska minskas i motsvarande grad.

De årliga anslagen för det stöd från Sammanhållningsfonden som avses i första stycket ska föras in i tillämpliga budgetposter för FSE från och med 2021 års budgetförfarande.

30 % av de medel som överförts till FSE ska vara tillgängliga omedelbart efter det att de förts över till de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med förordning (EU) [the new CEF Regulation].

Regler som gäller för transportsektorn enligt förordning (EU) [new CEF Regulation] ska tillämpas i de särskilda ansökningsomgångar som avses i första stycket. Fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigade till finansiering respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden när det gäller 70 % av de medel som förts över till FSE.

Från och med den 1 januari 2024 ska medel som förts över till FSE och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med förordning (EU) [the new CEF Regulation].

5.Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 500 000 000 euro anslås till Europeiska stadsinitiativet, under kommissionens direkta eller indirekta förvaltning.

6.Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 175 000 000 euro anslås till transnationellt samarbete som stöder innovativa lösningar under direkt eller indirekt förvaltning.

7.Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 2,5 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt 8 420 000 000 euro).

Artikel 105
Möjligheter att föra över medel

1.Kommissionen kan godta ett förslag från en medlemsstat vid inlämningen av partnerskapsöverenskommelsen eller vid en halvtidsöversyn om att föra över

a) högst 15 % av de totala anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller till mer utvecklade regioner samt från övergångsregioner till mer utvecklade regioner,

b)från anslagen för mer utvecklade regioner eller övergångsregioner till mindre utvecklade regioner.

2.Det är inte möjligt att föra över den totala tilldelningen till varje medlemsstat för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) mellan dessa mål.

Artikel 106
Fastställande av medfinansieringsgrad

1.I kommissionens beslut om godkännande av ett program ska medfinansieringsgraden och det maximala stödbeloppet från fonderna fastställas för varje prioritering.

2.För varje prioritering ska det i kommissionens beslut fastställas om medfinansieringsgraden för prioriteringen ska tillämpas på

a)det totala bidraget, inklusive offentliga och privata bidrag, eller

b)det offentliga bidraget.

3.Medfinansieringsgraden för målet Investering för sysselsättning och tillväxt får för varje prioritering inte överskrida

a)70 % för mindre utvecklade regioner,

b)55 % för övergångsregioner, och

c)40 % för mer utvecklade regioner.

Den medfinansieringsgrad som fastställs i led a ska även gälla för de yttersta randområdena.

Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 70 %.

I ESF+-förordningen får en högre medfinansieringsgrad fastställas för prioriteringar som stöder innovativa åtgärder i enlighet med artikel [14] i den förordningen.

4.Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 70 %.

I ETS-förordningen får en högre medfinansieringsgrad fastställas för programmen för externt gränsöverskridande samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

5.Tekniska stödåtgärder som genomförs på kommissionens initiativ, eller på dess vägnar, kan finansieras till 100 %.

Avdelning IX
Delegering av befogenheter, genomförandebestämmelser, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

KAPITEL I
Delegering av befogenheter och genomförandebestämmelser

Artikel 107
Delegering av befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 108 med avseende på att ändra bilagorna till den här förordningen i syfte att göra anpassningar till förändringar som sker under programperioden när det gäller icke-väsentliga delar av denna förordning, utom bilagorna III, IV, X och XXII.

Artikel 108
Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 62.10, 73.4, 88.4 och 89.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 109
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Kapitel II
Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 110
Övergångsbestämmelser

Förordning (EU) nr 1303/2013 och varje akt som är tillämplig på programperioden 2014–2020 ska fortsätta att tillämpas på program och insatser som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF under den perioden.

Artikel 111
Villkor för insatser som genomförs i etapper

1.Den förvaltande myndigheten får välja ut en insats som utgör den andra etappen av en insats som valts ut för stöd och som inletts enligt förordning (EG) nr 1303/2013, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Insatsen som valts ut för stöd enligt förordning (EG) nr 1303/2013 omfattar två etapper som går att skilja ur ekonomisk synvinkel med separata verifieringskedjor.

b)Den totala kostnaden för insatsen överstiger 10 miljoner euro.

c)Utgifter som ingår i en betalningsansökan som gäller den första etappen ingår inte i någon betalningsansökan som gäller den andra etappen.

d)Insatsens andra etapp överensstämmer med tillämplig lagstiftning och berättigar till stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden enligt bestämmelserna i den här förordningen eller de fondspecifika förordningarna.

e)Medlemsstaten förbinder sig att under programperioden slutföra och ta i bruk den andra och slutliga etappen i den slutliga genomföranderapport som lämnas in i enlighet med artikel 141 i förordning (EG) nr 1303/2013.

2.Bestämmelserna i den här förordningen ska tillämpas på insatsens andra etapp.

Artikel 112
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Strasbourg den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 52  

X en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ begränsad varaktighet

–◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–X    budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2029 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 53  

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

DG EMPL

DG REGIO

EMPL OCH REGIO TOTALT

DG EMPL

DG REGIO