EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.5.2018

COM(2018) 346 final

2018/0176(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om allmänna regler för punktskatt (omarbetning)

{SEC(2018) 255 final}
{SWD(2018) 260 final}
{SWD(2018) 261 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I bilaga II till kommissionens arbetsprogram 2017 2 tillkännagavs ett Refit-initiativ vid samma tidpunkt som ett Refit-initiativ för direktiv 92/83/EEG. Således kommer ett förslag om ändring av direktiv 92/83/EEG också att läggas fram för rådet jämte detta förslag.

Inom ramen för sitt Refit-program utvärderade kommissionen direktiv 2008/118/EG och lämnade den 21 april 2017 en rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförande och utvärdering av rådets direktiv 2008/118/EG 3 . Resultaten av utvärderingen bekräftades till stor del i de slutsatser som rådet antog den 5 december 2017 4 .

Kommissionens rapport och rådets slutsatser visade att systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS) allmänt ansågs fungera väl. Vissa områden kunde dock förbättras. De främsta frågor som togs upp rörde en bättre anpassning mellan punktskatte- och tullförfaranden och automatisering, helt eller delvis, av förflyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion.

Under 2017 genomfördes en extern studie som en förberedelse för att upprätta en konsekvensbedömning för detta förslag. Studien och konsekvensbedömningen inriktades på samma huvudfrågor som tagits upp i kommissionens rapport och rådets slutsatser: samspelet mellan tull och punktskatt och automatisering av förflyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion.

Följande ytterligare frågor tas upp i förslaget:

·När det gäller avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet och som önskar avsända punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion i en medlemsstat till personer i en annan medlemsstat som inte bedriver någon självständig ekonomisk verksamhet: införande av en möjlighet för avsändaren att använda en skatterepresentant och avskaffande av möjligheten för destinationsmedlemsstatens behöriga myndighet att kräva en skatterepresentant.

·En gemensam lösning i fråga om naturliga partiella förluster under en förflyttning.

·Automatisering av intyget om undantag och dess hantering för förflyttning av punktskattepliktiga varor till mottagare som är undantagna från betalning av punktskatt.

·En garantibefrielse för energiprodukter som förflyttas via rörledningar.

Följande frågor som identifierats i kommissionens rapport eller rådets slutsatser eller i bådadera tas inte upp i detta förslag:

·I kommissionens rapport framhölls ett behov av ett förenklat system för förflyttning av punktskattepliktiga varor med låg skatterisk. Denna fråga föll dock bort eftersom det inte rådde någon konsensus mellan medlemsstaterna angående vad som utgör en förflyttning med låg risk. Detta bekräftades i rådets slutsatser.

·I kommissionens rapport och rådets slutsatser underströks att distansförsäljningen av punktskattepliktiga varor skulle kunna förbättras. Detta är anledningen till varför ett förslag om förbättring av distansförsäljningen hölls tillbaka till dess att systemet med en enda kontaktpunkt för mervärdesskatt vid distansförsäljning hade inrättats. Det är viktigt att punktskattereglerna vid distansförsäljning bör vara förenliga med mervärdesskattereglerna. För detta ändamål kommer kommissionen senare under 2018 att undersöka nya alternativa regelverk för distansförsäljning av punktskattepliktiga varor.

·Rådet föreslog en ytterligare granskning av de potentiella konkurrenssnedvridningar som vållas av olika minimistandardkrav eller minimivillkor för de garantier för betalning av punktskatt som krävs för ett tillstånd till skatteupplag 5 . Dessa frågor behandlades inte ytterligare eftersom rådet inte kunde fastställa några entydiga slutsatser om vägen framåt. Utvärderingen av direktivet från 2015 innehåller en rekommendation till medlemsstaterna om att fastställa garantierna till en nivå som täcker punktskatterisken.

·Rådet uppmanade kommissionen att undersöka möjligheterna att se över bestämmelserna om referensnivåer för alkohol och tobaksvaror avsedda för eget bruk, så att reglerna fortfarande fyller sitt syfte att balansera målet med offentliga inkomster mot behovet av hälsoskydd. Kommissionen kommer att inleda en separat studie om referensnivåer.

·Rådet nämnde möjligheten att inrätta gemensamma definitioner av direkt leverans och att arbeta för bättre fungerande bestämmelser för fartyg och luftfartyg. Dessa frågor nämndes inte som ett problem av de berörda parterna under utvärderingsstudierna eller i det öppna offentliga samrådet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

·Beslut nr 1152/2003/EG om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor bör inbegripa förflyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion. Detta beslut medger i nuläget bara datorisering av förflyttningar under vilka punktskatterna är vilande. Till följd av det stora antalet ändringar föreslås en omarbetning av det beslutet.

·De nya förfarandena för förflyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion kräver att avsändare och mottagare som använder dessa förfaranden registreras i centrala och nationella register för ekonomiska aktörer. För närvarande är registrering enbart tillämplig på ekonomiska aktörer som tillämpar reglerna i kapitlen III och IV i direktiv 2008/118/EG. Detta förslag förutsätter att rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete ändras.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Medlemsstaterna kan av följande skäl inte i tillräcklig utsträckning uppnå målen med förslaget:

Enbart ett gemensamt regelverk där bestämmelserna om punktskatter och tullar är synkroniserade kan säkerställa att potentiella punktskatteskulder uppbärs och förbättra hanteringen av punktskattepliktiga varor vid import och export. I avsaknad av åtgärder på EU-nivå kommer medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa olika regler, vilket skapar förvirring för ekonomiska aktörer och höjer deras kostnader.

På grund av behovet att utbyta gemensamma uppgifter och att använda gemensamma standarder för driftskompatibilitet kan automatiseringen av förfarandena för förflyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion inte förbättras utan samordning på EU-nivå.

Detta förslag kommer att leda till en enhetlig tillämpning, transparens och förenklingar i följande exceptionella situationer:

·Naturliga förluster (till exempel avdunstning) under en förflyttning behandlas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna.

·Ett gemensamt elektroniskt intyg om undantag underlättar användningen av det intyget.

·En gemensam garantibefrielse för förflyttningar av energiprodukter via rörledningar underlättar behandlingen av sådana förflyttningar i unionen, utan någon tillkommande risk.

•Proportionalitetsprincipen

Detta initiativ strävar efter att upprätthålla en balans mellan behovet av att underlätta legitim gränsöverskridande handel och behovet av ändamålsenliga kontroller och ändamålsenlig övervakning med tanke på att punktskatteskulder ska uppbäras.

Flertalet av åtgärderna i detta initiativ syftar till att minska regleringskostnaderna för både medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna genom automatisering av de nuvarande pappersbaserade förfarandena och genom att fastställa gemensamma regler eller uppnå en större synkronisering mellan punktskatte- och tullförfarandena.

Initiativet syftar till att minska bedrägeri genom en mer effektiv övervakning av förflyttningar av punktskattepliktiga varor med hjälp av automatisering och korsvisa kontroller av data mellan verksamheten på punktskatteområdet och verksamheten på tullområdet.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I bilaga II till kommissionens arbetsprogram 2017 tillkännagavs ett Refit-initiativ 7 . Kommissionen gjorde en utvärdering av direktiv 2008/118/EG inom ramen för sitt Refit-program och lämnade den 21 april 2017 en rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförande och utvärdering av rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt (COM(2017) 184 final). Denna rapport baserades på två externa studier. Den första studien beträffande kapitel V i direktivet (flyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion) offentliggjordes 2015 8 . Den andra studien , som inriktades på kapitlen III och IV i direktivet (bestämmelser om skatteupplag och elektroniska kontrollsystem respektive förfaranden för punktskatteuppskov), offentliggjordes 2016 9 . Resultaten av utvärderingen visade att medlemsstaternas myndigheter och de ekonomiska aktörerna allmänt sett ansåg att direktivet fungerade väl, men visade också att det kunde förbättras på vissa områden. Resultaten av utvärderingen bekräftades till stor del i de slutsatser som rådet antog den 5 december 2017. Resultaten av utvärderingen beaktades också i en studie om bidrag till en konsekvensbedömning rörande rådets direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt som fullbordades 2017.

•Samråd med berörda parter

Samrådsstrategin inriktade sig på tre huvudgrupper av berörda parter: medlemsstaternas förvaltningar, ekonomiska aktörer och privatpersoner. Det djupgående samrådet syftade till en bättre förståelse av hur de system som inrättats genom direktivet fungerar som helhet, resonemanget bakom ingripanden, närmare uppgifter om vad som står på spel, antalet och typen av involverade berörda parter och deras roller och direktivets koppling till annan relevant EU-politik. Samrådet syftade också till att inhämta de viktigaste berörda parternas uppfattningar om de olika möjliga alternativen för att se över direktiv 2008/118/EG.

Följande samrådsinsatser var de viktigaste:

·Ett öppet offentligt samråd för att inhämta synpunkter från privatpersoner, icke-statliga organisationer, ekonomiska aktörer och andra berörda parter angående möjliga alternativ för att se över direktivet.

·Ett samråd med ekonomiska aktörer innefattande en serie intervjuer och ett detaljerat frågeformulär till de mest relevanta parterna (exempelvis gruppen för näringslivskontakter avseende EU-tullfrågor, kontaktgruppen för punktskattefrågor).

·Ett skriftligt frågeformulär till alla medlemsstaters myndigheter kompletterat med en serie intervjuer av utvalda medlemsstater, med hänsyn till geografi och volymen av punktskatterelaterad handel. Detta samråd fokuserade på nationella myndigheter för tull- och punktskattefrågor och för hälsofrågor.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Sammanfattning av kostnader och fördelar

De föreslagna förenklingarna, främst genom automatisering eller harmonisering av förfaranden, väntas medföra följande årliga fördelar:

·14,55 miljoner euro i lägre administrativa kostnader för medlemsstaterna.

·32,27 miljoner euro i lägre regleringskostnader för ekonomiska aktörer.

Vissa förenklingar (exempelvis automatisering av förfaranden för flyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion) väntas även få positiva effekter för bedrägeribekämpning och små och medelstora företag.

De föredragna alternativen medför vissa regleringskostnader, huvudsakligen till följd av utveckling av it-system och registrering av ekonomiska aktörer för de förfaranden som ska automatiseras:

·17,63 miljoner euro i initiala engångskostnader och 3,89 miljoner euro i årligen återkommande kostnader för medlemsstaterna.

·14,5 miljoner euro i initiala engångskostnader och 4,35 miljoner euro i årligen återkommande kostnader för ekonomiska aktörer.

 4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får inga konsekvenser för unionens budget.

Budgeteffekten av en central utveckling och drift av EMCS täcks av budgeten för Fiscalis inom ramen för de anslag som redan föreskrivits i den officiella budgetplaneringen. Inga ytterligare medel kommer att krävas från EU:s budget. Detta initiativ föregriper inte heller kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Förenkling

Omarbetningen av direktiv 2008/118/EG innebär att lagstiftningen blir bättre anpassad till näringslivets behov, samtidigt som de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (på både EU-nivå och nationell nivå) och ekonomiska aktörer förenklas.

Upphävande av gällande lagstiftning

Direktiv 2008/118/EG kommer att upphävas.

•Redogörelse för förslaget

Det föreslagna omarbetade direktivet innehåller förbättringar som föreslagits i rapporten till rådet och Europaparlamentet och i rådets slutsatser om genomförande och utvärdering av direktiv 2008/118/EG.

Samtidigt anpassar det bestämmelserna i direktiv 2008/118/EG till utvecklingen av tullagstiftning och annan relevant lagstiftning och till de förfarandekrav som följer av Lissabonfördraget.

Direktivets övergripande struktur och de delar som inte täcks av följande redogörelse ändras inte.

De planerade ändringarna kan klassificeras enligt följande:

3.1.Samspelet mellan punktskatt och tull

·Export: En ny skyldighet för deklaranten 12 , som denne definieras i artikel 5.15 i förordning (EU) nr 952/2013, att tillhandahålla de behöriga myndigheterna en unik administrativ referenskod när exportdeklarationen inges. Detta säkerställer att det elektroniska administrativa dokument för punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov som uppvisas för export har godkänts, och följaktligen att det finns en punktskattegaranti vid förflyttning av varor.

·Den nya skyldigheten för de behöriga myndigheterna att säkerställa konsekvens mellan det elektroniska administrativa dokumentet och tulldeklarationen innebär väsentliga förbättringar av bedrägeribekämpningen och säkrande av punktskatteskulden till en relativt låg kostnad för medlemsstater och ekonomiska aktörer.

·Med hänsyn till de stora administrativa fördelar och försumbara regleringskostnader som framhålls av samtliga berörda parter föreslås en gemensam förteckning över dokument som måste beaktas som belägg för att punktskattepliktiga varor lämnat tullområdet.

·Tillåtande av att förfarandet för extern transitering används efter förfarandet för export i fråga om punktskattepliktiga varor: Målet i fråga om att uppnå klarhet angående rättsläget och att få tillräckliga garantier vid all export av punktskattepliktiga varor skulle uppnås helt om förfarandet för extern transitering kan användas efter att förfarandet för export har slutförts i fråga om punktskattepliktiga varor. Dessa varor förlorar sin status som unionsvaror när de hänförs till förfarandet för extern transitering och kommer således att kvarstå under tullövervakning till dess att de förs ut ur unionens tullområde. Detta har tydliga fördelar för handeln och innebär försumbara ytterligare efterlevnadskostnader. Förslaget innehåller bestämmelser om att förfarandet för extern transitering ska få ta över övervakningen från det datoriserade systemet. Skatteskyldigheterna övertas av den som är huvudansvarig för transiteringen.

·Import: En ny skyldighet för deklaranten att tillhandahålla det unika punktskattenummer 13 för avsändare och mottagare som avses i artikel 19.2 a i förordning (EU) nr 389/2012 till de behöriga myndigheter i importmedlemsstaten som är ansvariga för övergången till fri omsättning. Detta bör göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att säkerställa att underlagen till ansökningar om undantag från att betala punktskatt vid import är förenliga med de uppgifter som lämnas via det datoriserade systemet, när punktskattepliktiga varor förflyttas från en plats för import under punktskatteuppskov. Ett bevis för att importerade varor kommer att avsändas från importmedlemsstaten till en annan medlemsstat under punktskatteuppskov bör tillhandahållas de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, exempelvis den administrativa referenskoden för det elektroniska administrativa dokumentet. Med tanke på att den närmare anpassningen mellan tull- och punktskatteförfaranden vid import är en nationell fråga föreslås det att medlemsstaterna kan besluta att denna information bara behöver lämnas på begäran.

3.2. Förflyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion

För att datorisera förfarandena för flyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion och som ska levereras i kommersiellt syfte genom att utvidga det befintliga datoriserade systemet kommer direktivet att ändras i fråga om följande:

·Fastställande av när skattskyldighet för punktskatt på varor inträder och vem som är skyldig att betala punktskatten.

·Inrättande av två nya typer av ekonomiska aktörer, certifierade avsändare och certifierade mottagare, så att de ekonomiska aktörer som använder dessa förfaranden kan identifieras i det datoriserade systemet.

·Anpassning av reglerna för garantier till reglerna för punktskatteuppskov.

·Möjlighet för godkända upplagshavare och registrerade avsändare att agera som certifierade avsändare. Godkända upplagshavare och registrerade mottagare bör också kunna agera som certifierade mottagare.

·Fastställande av de generella reglerna för det automatiserade förfarandet.

·Ersättande av hänvisningen till det pappersdokument som åtföljer punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion i en medlemsstat och som flyttas till en annan medlemsstat med en hänvisning till det nya elektroniska förenklade administrativa följedokumentet.

·För att säkerställa att förfarandena och det datoriserade systemet för övervakning av förfarandena fungerar väl bör befogenheten att anta delegerade akter och genomförandeakter i enlighet med artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller de regler som omfattas av artikel 34.

3.3. Övriga frågor

För att förbättra hanteringen av tillåtna förluster enligt artikel 7 kommer gemensamma trösklar att införas under vilka det bör antas att oriktigheter inte förekommer. En befogenhet att anta en delegerad akt för detta ändamål kommer att föreslås.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I: Allmänna bestämmelser

I artikel 3 - Tillämpning av unionens tullkodex på punktskattepliktiga varor - föreskrivs att formaliteterna för import eller export också gäller när punktskattepliktiga varor förs in i eller ut ur de delar av unionens område där detta direktiv är tillämpligt från eller till ett område som enligt definitionen ingår i tullområdet men där detta direktiv inte är tillämpligt. Punkt 4 ändras genom att hänvisningen till ”ett suspensivt tullförfarande” tas bort, eftersom detta begrepp inte längre förekommer och artiklarna 15–47 inte gäller för icke-unionsvaror eftersom de står under tullens övervakning.

I artikel 4 – Definitioner - anges ett antal definitioner. Eftersom begreppet ”suspensivt tullförfarande” inte längre förekommer tas den definitionen bort. För att uppnå en anpassning till tullagstiftningen måste en definition av import också uppdateras. Vidare införs två nya definitioner: en definition av en ”certifierad avsändare” och av en ”certifierad mottagare” i samband med datorisering av flyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion. Med ”certifierad avsändare” avses en avsändare av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion i en medlemsstat och som flyttats till en annan medlemsstat för att levereras i kommersiellt syfte. Med ”certifierad mottagare” avses en mottagare av punktskattepliktiga varor som redan är frisläppta för konsumtion i en annan medlemsstat. Definitionen av ”destinationsmedlemsstat” flyttas från artikel 36 till artikel 4 så att detta begrepp kan användas i hela direktivet.

Kapitel II: Skyldighet att betala punktskatt, oriktigheter vid en flyttning under punktskatteuppskov, återbetalning och eftergift av och undantag från punktskatt

Avsnitt 1: Skattskyldighets inträde och oriktigheter vid en flyttning under punktskatteuppskov

I artikel 7 – Tid och plats för skattskyldighets inträde, förstöring och oåterkalleliga förluster – anges den tidpunkt när och den plats där skattskyldigheten för punktskatt inträder, och samtidigt klargörs begreppet ”frisläppande för konsumtion”. I en ny punkt 5 klargörs att partiella förluster till följd av varornas beskaffenhet som inträffar under ett uppskovsförfarande inte kommer att betraktas som frisläppande för konsumtion när förlustvolymen underskrider den gemensamma tröskeln för partiella förluster av punktskattepliktiga varor. För att säkerställa en enhetlig behandling av partiella förluster i hela unionen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter angående de gemensamma trösklarna för partiella förluster.

Avsnitt 3: Undantag från skatteplikt

I artikel 13 – Intyg om undantag – föreskrivs innehållet i de intyg om undantag som används för flyttning av punktskattepliktiga varor med uppskov till mottagare som förtecknas i artikel 12. I punkt 2 anges att det intyg om undantag som föreskrivs i denna artikel får användas av medlemsstaterna även i fråga om andra indirekta skatter. För att uppnå enhetliga villkor för intygets form och förfarandena för dess användning ges kommissionen genomförandebefogenhet i punkt 3.

I artikel 14 – Undantag från betalning av punktskatt för passagerare som reser till tredjeländer – tas den nuvarande punkt 4 bort. Den övergångsperiod som angavs i denna bestämmelse under vilken medlemsstaterna kunde fortsätta att från punktskatt undanta varor som tillhandahölls av befintliga skattefria butiker belägna vid deras landgräns mot ett tredjeland har löpt ut.

Kapitel IV: Flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov

Avsnitt 1: Allmänna bestämmelser

I artikel 17 – Allmänna bestämmelser om avsändnings- och destinationsplatser för en flyttning – definieras begreppet ”uppskovsförfarande” och anges vad som ska anses utgöra giltiga startpunkter för en flyttning under punktskatteuppskov.

I punkt 1 a läggs ett nytt led v till för att möjliggöra att förfarandet för extern transitering används efter ett förfarande för export till dess att de punktskattepliktiga varorna lämnar unionens område. Utförseltullkontoret blir således en möjlig destination för punktskattepliktiga varor, där varorna övertas inom ramen för förfarandet för extern transitering. Utförseltullkontoret blir samtidigt avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering.

En ny punkt 2 införs för att i högre utsträckning anpassa punktskatteförfarandena till tullförfarandena för import. För att de behöriga myndigheterna ska kunna säkerställa konsekvens mellan det elektroniska administrativa dokumentet och tulldeklarationen för import ska uppgifter om avsändare och mottagare och bevis för att importerade varor kommer att avsändas från importmedlemsstaten till en annan medlemsstat lämnas till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Medlemsstaterna ska ges möjlighet att infordra denna typ av bevisning enbart på begäran.

Artikel 18: Garanti – I denna artikel anges regler för de garantier som krävs för flyttning av varor under punktskatteuppskov. Enligt den ändrade artikeln föreskrivs en garantibefrielse vid flyttningar av energiprodukter via fasta rörledningar i samtliga medlemsstater. Denna befrielse är redan möjlig i flera medlemsstater, eftersom denna typ av flyttning innebär en mycket låg skatterisk.

I artikel 20 – Påbörjan och avslutande av flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov – införs i punkt 2 ett nytt led iii, för att fastställa avslutandet av en flyttning när förfarandet för export följs av ett förfarande för extern transitering i enlighet med artikel 189 i förordning (EU) 2015/2446.

Avsnitt 2: Förfarande som ska följas vid flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov

I artikel 21 – Elektroniskt administrativt dokument – flyttas punkt 5 till den nya artikel 22, som kommer att täcka hantering av elektroniska administrativa dokument för varor som exporteras. Punkt 6 blir punkt 5 med en något uppdaterad lydelse, för att klargöra att i de fall det inte finns någon som fysiskt medföljer de punktskattepliktiga varorna (exempelvis när en container förflyttas på järnväg eller till sjöss) ska avsändaren lämna den unika administrativa referenskoden till transportören eller fraktföraren. Avsändaren får avgöra hur denna referenskod ska lämnas.

Artikel 22 – Hantering av det elektroniska administrativa dokumentet för varor som exporteras – är en ny artikel som anger de regler som ska följas när punktskattepliktiga varor ska exporteras eller föras ut ur unionens område. Punkt 1 innehåller lydelsen från den gamla artikel 21.5. I punkt 2 införs en skyldighet för deklaranten att informera de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten om den unika administrativa referenskoden, vilket bör säkerställa konsekvens mellan det elektroniska administrativa dokumentet och tulldeklarationen för export. I punkt 3 anges att de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten innan varorna frigörs för export ska kontrollera om uppgifterna i det elektroniska administrativa dokumentet motsvarar uppgifterna i tulldeklarationen. Vid bristande överensstämmelse ska de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten meddela detta till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten (punkt 4). I punkt 5 anges att för att avsändarmedlemsstaten ska kunna vidta lämpliga åtgärder ska den behöriga myndigheten i exportmedlemsstaten informera den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten omedelbart om att varorna inte längre ska föras ut ur unionens territorium. Samtidigt ska avsändarmedlemsstaten informera avsändaren om att varorna inte längre förs ut ur unionens område.

I artikel 23 – Särskilda bestämmelser för flyttningar av energiprodukter – införs en ny punkt 3, för att utesluta export av energiprodukter från de särskilda bestämmelserna för flyttningar av sådana punktskattepliktiga varor.

I artikel 26 – Formaliteter vid avslutandet av en flyttning av varor som exporteras – avser ändringen formaliteterna i en situation där ett förfarande för export följs av ett förfarande för extern transitering och där en ”exportrapport”, dvs. ett bevis för att en flyttning av punktskattepliktiga varor har avslutats korrekt, måste fyllas i av exportmedlemsstatens behöriga myndigheter på grundval av uppgifter från det utförseltullkontor som samtidigt också utgör avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering.

I artikel 27 – Avsaknad av tillgång till det datoriserade systemet – anges de förfaranden som ska användas när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten. I en ny punkt 5 anges regler för de fall när det normala förfarandet för export används och för de fall där förfarandet för export följs av förfarandet för extern transitering.

I artikel 28 – Ersättningsdokument vid destinationen eller vid export – införs i punkt 2 kravet på en underrättelse om att varorna inte längre kommer att föras ut ur unionen.

I artikel 29 – Alternativa bevis för mottagning och bevis för utförsel – anges att alternativa bevis för att en flyttning avslutats korrekt måste tillhandahållas i avsaknad av en mottagningsrapport eller exportrapport. För att uppnå en anpassning till tullförfarandena och förenkla erkännandet av alternativa bevis för utförsel anges i en ny punkt 4 en minimiförteckning över alternativa standardbevis för utförsel som avsändarmedlemsstaten ska beakta vid fastställandet av huruvida varorna har förts ut ur unionens område.

I artikel 30 – Delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter avseende de dokument som ska utbytas under ett uppskovsförfarande – ändras bestämmelsens lydelse. För att säkerställa att de dokument som används i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovförfarande kan förstås i samtliga medlemsstater och behandlas av det datoriserade systemet bör en befogenhet att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med avseende på att fastställa strukturen av och innehållet i de elektroniska administrativa dokument som utbyts via det datoriserade systemet respektive de pappersdokument som används enligt artiklarna 27 och 28 för varor som flyttas enligt ett uppskovsförfarande. För att uppnå enhetliga villkor för ifyllande, uppvisande och inlämning av dokument som används för flyttningar av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande, inbegripet när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter.

Kapitel V: Flyttning och beskattning av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion

Avsnitt 2 Förfaranden som ska följas i fråga om flyttning av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som flyttas till en annan medlemsstats territorium för att levereras där i kommersiellt syfte.

I artikel 34 – Allmänt – görs vissa ändringar av de nuvarande reglerna för punktskattepliktiga varor som redan har frisläppts för konsumtion i en medlemsstat och som i kommersiellt syfte flyttas till en annan medlemsstats territorium. Vid tillämpning av denna artikel och för att undvika osäkerhet i samband med tolkningen av begreppet ”innehav i kommersiellt syfte” ersätts definitionen av det begreppet med en definition av ”levereras i kommersiellt syfte”. I punkterna 3 och 4 anges när en flyttning av punktskattepliktiga varor som levereras i kommersiellt syfte ska anses påbörjas respektive avslutas.

I artikel 35 – Skattskyldighetens inträde – anges den person som är ansvarig för att betala punktskatt och när skattskyldigheten inträder.

I en delvis ny artikel 36 – Villkor för flyttning av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt – anges en grund för användning av det datoriserade systemet för flyttning av punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstat och som i kommersiellt syfte flyttas till en annan medlemsstat. Skyldigheterna för de ekonomiska aktörer som är involverade i sådana flyttningar anges. Som en anpassning till de befintliga uppskovsförfarandena i kapitel IV införs i punkt 3 tydliga regler för den garanti som krävs för flyttningar enligt detta avsnitt, den person som måste ställa garantin och var den är giltig. Enligt punkterna 6 och 7 får godkända upplagshavare eller registrerade avsändare möjlighet att agera som certifierade avsändare, och godkända upplagshavare eller registrerade mottagare får möjlighet att agera som certifierade mottagare.

I artikel 37 – Elektroniskt förenklat administrativt dokument – anges regler om inlämning av ett elektroniskt förenklat dokument med hjälp av det datoriserade system som utvecklats enligt beslut nr 1152/2003/EG. Det föreskrivs särskilt om tilldelning av en unik förenklad administrativ referenskod som måste vara tillgänglig under hela flyttningen. I punkt 5 anges särskilda regler om möjligheten att ändra en flyttnings destination.

I artikel 38 – Mottagningsrapport – föreskrivs om användning av en elektronisk ”mottagningsrapport” som bevis för att en flyttning har avslutats korrekt och beskrivs det påföljande dokumentflödet. Enligt den sista punkten får en eftergift eller återbetalning av punktskatt som betalats i avsändarmedlemsstaten beviljas på grundval av en mottagningsrapport.

I artikel 39 – Ersättningsrutiner och återställning av data vid avsändningsplatsen – anges de förfaranden som ska användas när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten.

I artikel 40 – Ersättningsdokument och återställning av data - mottagningsrapport – anges de förfaranden som ska användas när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i destinationsmedlemsstaten.

I artikel 41 – Alternativa bevis för mottagning – anges att ett alternativt bevis för att punktskattepliktiga varor levererats får lämnas i avsaknad av en mottagningsrapport.

I artikel 42 – Undantag för certifierade avsändare och certifierade mottagare från skyldigheten att använda det datoriserade systemet – anges en möjlighet för ekonomiska aktörer som avsänder eller mottar punktskattepliktiga varor (frisläppta för konsumtion) vid enstaka tillfällen att använda ett formulär som ersätter det elektroniska förenklade administrativa dokumentet. Ett sådant tillstånd får begränsas till en viss kvantitet punktskattepliktiga varor, en enda flyttning, en enda avsändare/mottagare eller en specifik tidsperiod.

I artikel 43 – Flyttning av varor frisläppta för konsumtion mellan två platser inom en och samma medlemsstats territorium via en annan medlemsstats territorium – tas punkt 1 b bort till följd av att flyttningar av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion automatiseras. Det elektroniska förenklade administrativa dokumentet kommer att ersätta den deklaration som avsändaren nu måste lämna till de behöriga myndigheterna för avsändningsplatsen.

I artikel 44 – Delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter avseende flyttning av varor som ska levereras i kommersiellt syfte – bör, för att se till att de dokument som används i samband med flyttning inom EU av punktskattepliktiga varor frisläppta för konsumtion kan förstås i samtliga medlemsstater och behandlas av det datoriserade systemet, en befogenhet att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med avseende på att fastställa strukturen av och innehållet i de elektroniska dokument som utbyts via det datoriserade systemet respektive de ersättningsdokument som används enligt artiklarna 39, 40 och 42 för flyttning inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion. För att uppnå enhetliga villkor för ifyllande, uppvisande och inlämning av dokument som används för flyttningar inom EU av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion, inbegripet när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter.

I artikel 45 – Distansförsäljning – införs en möjlighet för avsändaren att använda en skatterepresentant för att uppfylla kraven i den medlemsstat där avsändaren, som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet, önskar flytta punktskattepliktiga varor frisläppta för konsumtion i en medlemsstat till en person i en annan medlemsstat som inte bedriver någon självständig ekonomisk verksamhet. Möjligheten att kräva användning av en skatterepresentant tas bort.

Avsnitt 4 Förstöring och förlust

I artikel 46 – Förstöring och förlust – anges i en ny punkt 2, på samma sätt som i samband med punktskatteuppskov, att någon skattskyldighet inte inträder vid partiella förluster av varor till följd av varornas beskaffenhet, när förlustvolymen underskrider den gemensamma tröskeln för partiella förluster av punktskattepliktiga varor.

Avsnitt 5 Oriktigheter under flyttning av punktskattepliktiga varor

I artikel 47 – Oriktigheter under flyttning av punktskattepliktiga varor – införs i punkt 3 ett solidariskt ansvar för betalning av punktskatt.

Kapitel VII: Utövande av delegering och kommittéförfarande

I artikel 52 – Utövande av delegeringen – anges allmänna regler för delegering av befogenheter.

KAPITEL VIII: Rapporterings-, övergångs- och slutbestämmelser

I artikel 54 – Rapportering om genomförandet av detta direktiv – införs en regelbunden utvärderingsskyldighet för kommissionen.

I artikel 55 – Övergångsbestämmelser – föreskrivs om övergångsperioder för tillämpningen av artiklarna 33–35 och 22.5.

I artikel 56 – Införlivande – anges en skyldighet för medlemsstaterna att anta, offentliggöra och överlämna de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

I artikel 57 – Upphävande – anges att direktiv 2008/118/EG till följd av denna omarbetning ska upphöra att gälla.

I artikel 58 – Ikraftträdande och tillämpning – anges att direktivet träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. De bestämmelser som har ändrats väsentligt ska dock inte börja tillämpas på samma dag som de bestämmelser som inte har ändrats väsentligt.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

2018/0176 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ⌦ om Europeiska unionens funktionssätt ⌫, särskilt artikel 93 ⌦ 113 ⌫ ,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

🡻 2008/118/EG skäl 1 (anpassad)

(1)⌦ Rådets direktiv 2008/118/EG 14  ⌫ Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor 15 har ändrats flera gånger på väsentliga punkter. Eftersom ytterligare ändringar är nödvändiga bör direktivet för tydlighetens skull ersättas ⌦ omarbetas ⌫.

🡻 2008/118/EG skäl 2 (anpassad)

(2)Villkoren för uttag av punktskatt på de varor som omfattas av direktiv ⌦ 2008/118/EG ⌫ 92/12/EEG, nedan kallade punktskattepliktiga varor, bör, för att säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt, även i fortsättningen vara harmoniserade.

🡻 2008/118/EG skäl 3

(3)De punktskattepliktiga varor som detta direktiv gäller bör definieras med hänvisning till rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter 16 , rådets direktiv 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter 17 , rådets direktiv 2011/64/EU 18 , rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker 19 , rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker 20 , rådets direktiv 95/59/EG av den 27 november 1995 om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror 21 , och rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet 22 .

🡻 2008/118/EG skäl 4 (anpassad)

(4)Punktskattepliktiga varor får vara föremål för andra indirekta skatter för särskilda ändamål. I sådana fall bör dock medlemsstaterna, för att inte undergräva effekten av gemenskapsbestämmelser ⌦ unionsbestämmelser ⌫ om indirekta skatter, följa vissa väsentliga delar av de bestämmelserna.

🡻 2008/118/EG skäl 5

(5)För att säkra fri rörlighet bör beskattning av andra varor än punktskattepliktiga varor inte leda till gränsformaliteter.

🡻 2008/118/EG skäl 6 (anpassad)

(6)Formaliteternas tillämpning bör säkras när punktskattepliktiga varor flyttas från ⌦ mellan ⌫ de territorier som definieras som en del av gemenskapens ⌦ unionens ⌫ tullområde, men är undantagna från detta direktivs tillämpningsområde, till ⌦ och ⌫ territorier som definieras på samma sätt men där detta direktiv är tillämpligt.

🡻 2008/118/EG skäl 7 (anpassad)

Eftersom suspensiva förfaranden enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen 23 ger tillräcklig övervakning när punktskattepliktiga varor omfattas av bestämmelserna i den förordningen är det inte nödvändigt att tillämpa ett särskilt system för punktskatteövervakning under den tid som de punktskattepliktiga varorna omfattas av ett suspensivt tullförfarande i gemenskapen.

🡻 2008/118/EG skäl 8 (anpassad)

(7)För att den inre marknaden ska fungera korrekt krävs fortfarande att begreppet punktskatt, och villkoren för uttag av punktskatt, är desamma i alla medlemsstater, och därför måste det på gemenskapsnivå ⌦ unionsnivå ⌫ klargöras när punktskattepliktiga varor släpps frisläpps för konsumtion och vem som är skyldig att betala punktskatten.

🡻 2008/118/EG skäl 9 (anpassad)

(8)Eftersom punktskatt är en skatt på konsumtion av vissa varor bör skatten inte tas ut för punktskattepliktiga varor som under vissa omständigheter ⌦totalt⌫ förstörts eller gått oåterkalleligen förlorade.

⇩ ny

(9)Utöver total förstörelse eller oåterkallelig förlust av varor kan partiella förluster inträffa till följd av varornas beskaffenhet. För sådana partiella förluster bör någon punktskatt inte tas ut i den mån förlusterna inte överskrider i förväg fastställda gemensamma trösklar för partiella förluster.

(10)För att säkerställa en enhetlig behandling av partiella förluster i unionen bör en befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa gemensamma trösklar för partiella förluster. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 24 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.

🡻 2008/118/EG skäl 10

(11)Bestämmelser om uppbörd och återbetalning av skatt påverkar hur den inre marknaden fungerar och bör därför följa icke-diskriminerande kriterier.

🡻 2008/118/EG skäl 11 (anpassad)

(12)Vid fall av oriktigheter oegentligheter ⌦under flyttningar av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande⌫ bör punktskatten betalas i den medlemsstat på vars territorium den oegentlighet oriktighet som lett till frisläppande för konsumtion begåtts, eller om det inte går att fastställa var oegentligheten oriktigheten begåtts, i den medlemsstat där den upptäcktes. Om de punktskattepliktiga varorna inte når sin destination och ingen oegentlighet oriktighet har upptäckts, ska det antas att oegentligheten oriktigheten begåtts i avsändarmedlemsstaten.

🡻 2008/118/EG skäl 12

⇨ ny

(13)Utöver de fall av återbetalning som anges i detta direktiv bör medlemsstaterna, när detta är förenligt med direktivets syfte ⇨kräver det⇦, kunna återbetala punktskatt som betalats för punktskattepliktiga varor som släppts frisläppts för konsumtion.

🡻 2008/118/EG skäl 13

(14)Bestämmelserna och villkoren för leveranser som är undantagna från betalning av punktskatt bör även fortsättningsvis vara harmoniserade. Vid undantagna leveranser till organisationer i andra medlemsstater bör ett intyg om undantag användas.

⇩ ny

(15)För att säkerställa enhetliga villkor för formen av intyg om undantag bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 25 .

🡻 2008/118/EG skäl 14 (anpassad)

(16)De fall där skattefri försäljning till resande som lämnar gemenskapens ⌦unionens⌫ territorium är tillåten bör fastställas tydligt för att undvika skatteundandraganden och missbruk. Eftersom personer som färdas landvägen kan förflytta sig oftare och friare än personer som färdas med båt eller med flyg är risken för att reglerna om skatte- och avgiftsfri import inte respekteras av de resande, och därmed också kontrollbördan för tullmyndigheterna, väsentligt högre för resor landvägen. Det är därför lämpligt att föreskriva att försäljning av punktskattefria varor vid landgränserna inte bör vara tillåten, vilket redan är fallet i de flesta medlemsstater. En övergångsperiod bör emellertid fastställas under vilken medlemsstaterna tillåts fortsätta att undanta varor som tillhandahålls i befintliga skattefria butiker vid deras landgränser mot ett tredjeland från punktskatt.

🡻 2008/118/EG skäl 15 (anpassad)

(17)Eftersom kontroller måste genomföras i produktions- och lagringsanläggningar för att se till att förfallna skattebelopp ⌦punktskatt⌫ betalas är det nödvändigt att behålla ett system med upplag som godkänts förutsätter tillstånd av de behöriga myndigheterna, för att underlätta sådana kontroller.

🡻 2008/118/EG skäl 16 (anpassad)

(18)Det är också nödvändigt att fastställa krav som godkända upplagshavare och näringsidkare ⌦ekonomiska aktörer⌫ utan ställning som godkända lagerhavare upplagshavare ska uppfylla.

🡻 2008/118/EG skäl 17 (anpassad)

(19)Punktskattepliktiga varor bör, innan de släpps frisläpps för konsumtion, kunna flyttas inom gemenskapen ⌦unionen⌫ under punktskatteuppskov. Sådan flyttning bör medges från ett skatteupplag till olika bestämmelseorter destinationer, särskilt ett annat skatteupplag men även till platser som vid tillämpningen av detta direktiv fyller samma funktion.

🡻 2008/118/EG skäl 18

⇨ ny

(20)Flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov bör också tillåtas från platsen för importen till dessa bestämmelseorter destinationer, och bestämmelser bör därför införas rörande statusen för den person som tillåts avsända, men inte inneha ⇨ lagra ⇦, varorna från platsen för importen.

⇩ ny

(21)För att förfarandet för extern transitering ska kunna användas efter ett förfarande för export bör utförseltullkontoret bli en möjlig destination för en flyttning under punktskatteuppskov. För det fallet bör den tidpunkt då uppskovsförfarandet avslutas anges. Det bör anges att exportmedlemsstatens behöriga myndigheter bör fylla i en exportrapport på grundval av den utförselbekräftelse som utförseltullkontoret skickar till exporttullkontoret när förfarandet för extern transitering påbörjas. För att förfarandet för extern transitering ska kunna ta över ansvaret för punktskattepliktiga varor enligt detta direktiv har artikel 189 i förordning (EU) 2015/2446 ändrats genom förordning (EU) [...]. Således bör även punktskattepliktiga unionsvaror kunna hänföras till förfarandet för extern transitering.

(22)För att de behöriga myndigheterna ska kunna säkerställa konsekvens mellan det elektroniska administrativa dokumentet och tulldeklarationen för import när punktskattepliktiga varor som övergått till fri omsättning flyttas från platsen för import under ett punktskatteuppskov bör den person som deklarerat de punktskattepliktiga varorna för import (nedan kallad deklarant) lämna uppgifter till importmedlemsstatens behöriga myndigheter om avsändare och mottagare och ett bevis för att de importerade varorna kommer att avsändas från importmedlemsstaten till en annan medlemsstat.

🡻 2008/118/EG skäl 19

(23)För att säkra betalning av punktskatten om varuflyttningen inte avslutas bör medlemsstaterna kräva en garantiförbindelse garanti, som bör lämnas ställas av den avsändande godkände upplagshavaren eller av den registrerade avsändaren eller, om avsändarmedlemsstaten tillåter detta, någon annan person som är involverad i flyttningen, på villkor som medlemsstaterna fastställer.

⇩ ny

(24)Flera medlemsstater beviljar redan en garantibefrielse för flyttning av energiprodukter via fasta rörledningar, eftersom denna typ av flyttning innebär en mycket låg skatterisk. För att harmonisera kraven för ställande av garantier i sådana fall bör en befrielse från kravet på en garanti vid flyttning av energiprodukter via fasta rörledningar gälla i samtliga medlemsstater.

🡻 2008/118/EG skäl 20

För att säkra skatteuppbörd enligt de skattesatser som fastställts av medlemsstaterna måste de behöriga myndigheterna ha möjlighet att bevaka flyttningarna av punktskattepliktiga varor, och det bör därför införas bestämmelser om ett övervakningssystem för sådana varor.

🡻 2008/118/EG skäl 21 (anpassad)

⇨ ny

(25)För detta ändamål ⇨ För att säkerställa ett snabbt fullgörande av nödvändiga formaliteter och underlätta övervakningen av flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov ⇦ är det lämpligt att utnyttja det datoriserade system som införts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1152/2003/EG av den 16 juni 2003 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor 26  ⌦för utbytet av elektroniska administrativa dokument mellan berörda personer och behöriga myndigheter⌫. Genom att använda det systemet, i stället för ett pappersbaserat system, påskyndas de nödvändiga formaliteterna och övervakningen av flyttning av punktskattepliktiga varor med punktskatteuppskov underlättas. 

⇩ ny

(26)För att säkerställa att de dokument som används i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande enkelt kan förstås i samtliga medlemsstater och kan behandlas av det datoriserade system som inrättas genom beslut (EU) [...], inbegripet när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, bör en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa dessa dokuments struktur och innehåll.

(27)För att uppnå enhetliga villkor för ifyllande, uppvisande och inlämning av dokument som används i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande, inbegripet när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

🡻 2008/118/EG skäl 22 (anpassad)

(28)Det är lämpligt att fastställa det förfarande enligt vilket näringsidkare ⌦ ekonomiska aktörer ⌫ underrättar ⌦ avsändar- och destinationsmedlemsstaternas ⌫ medlemsstaternas skattemyndigheter ⌦ behöriga myndigheter ⌫ om avsända eller mottagna sändningar av punktskattepliktiga varor. Hänsyn bör tas till situationen för vissa mottagare som inte är anslutna till det datoriserade systemet, men som får ta emot punktskattepliktiga varor som flyttas under skatteuppskov.

🡻 2008/118/EG skäl 23

(29)För att säkerställa att bestämmelserna om flyttning under punktskatteuppskov fungerar på avsett sätt bör villkoren för flyttningens påbörjande och avslutande samt för fullgörande av skyldigheterna klargöras.

⇩ ny

(30)För att de behöriga myndigheterna ska kunna säkerställa konsekvens mellan det elektroniska administrativa dokumentet och tulldeklarationen för export i de fall punktskattepliktiga varor flyttas under punktskatteuppskov innan de förs ut ur unionens territorium, bör den person som deklarerar de punktskattepliktiga varorna för export (deklaranten) meddela exportmedlemsstatens behöriga myndigheter den unika administrativa referenskoden.

(31)För att avsändarmedlemsstaten ska kunna vidta lämpliga åtgärder bör exportmedlemsstatens behöriga myndighet informera avsändarmedlemsstatens behöriga myndighet om alla oriktigheter som äger rum under exporten eller om det faktum att varorna inte längre ska föras ut ur unionens territorium.

(32)För att avsändaren ska kunna tilldela de punktskattepliktiga varorna en ny destination bör avsändarmedlemsstaten informera avsändaren om att varorna inte längre ska föras ut ur unionens territorium.

(33)För att förbättra möjligheten att genomföra kontroller under en flyttning av punktskattepliktiga varor bör den person som medföljer dessa varor eller, om någon medföljande person inte finns, transportören eller fraktföraren kunna lämna den unika administrativa referenskoden, oavsett i vilken form, till de behöriga myndigheterna så att dessa kan inhämta uppgifter om de punktskattepliktiga varorna.

🡻 2008/118/EG skäl 24

(34)Det är nödvändigt att fastställa vilka förfaranden som ska tillämpas när det datoriserade systemet inte är tillgängligt.

⇩ ny

(35)För att anpassa förfarandena enligt detta direktiv till tullförfarandena och förenkla erkännandet av alternativa bevis för utförsel i avsändarmedlemsstaten bör det fastställas en minimiförteckning över alternativa standardbevis för utförsel som styrker att varorna har förts ut ur unionens territorium.

🡻 2008/118/EG skäl 25 (anpassad)

⇨ ny

(36)Medlemsstaterna bör tillåtas införa särskilda bestämmelser för flyttning av punktskattepliktiga varor ⌦under⌫ med punktskatteuppskov som sker helt och hållet på ⌦inom⌫ deras eget territorium, eller ingå bilaterala ⇨eller multilaterala⇦ avtal med andra medlemsstater för att möjliggöra förenkling.

🡻 2008/118/EG skäl 26

(37)Det är lämpligt att, utan att ändra deras allmänna inriktning, klargöra vilka skattebestämmelser och förfaranderegler som gäller vid flyttning av varor för vilka punktskatt redan betalats i en medlemsstat.

🡻 2008/118/EG skäl 27 (anpassad)

(38)När punktskattepliktiga varor förvärvas av enskilda personer för eget bruk och transporteras av dem själva ⌦från en medlemsstats territorium⌫ till en annan medlemsstat ⌦medlemsstats territorium⌫ bör punktskatten tas ut i den medlemsstat där de punktskattepliktiga varorna förvärvats i enlighet med den princip som styr den inre marknaden.

🡻 2008/118/EG skäl 28

⇨ ny

(39)I de fall då punktskattepliktiga varor efter frisläppandet för konsumtion i en medlemsstat innehas ⇨ levereras ⇦ i kommersiellt syfte i en annan medlemsstat, är det nödvändigt att fastställa att punktskatt ska betalas i den andra medlemsstaten. För detta ändamål är det framför allt nödvändigt att definiera begreppet ⇨levereras i⇦ kommersiellt syfte.

⇩ ny

(40)Det datoriserade system som för närvarande används för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov bör utvidgas till att omfatta flyttning av punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som flyttas till en annan medlemsstats territorium för att levereras där i kommersiellt syfte. Användningen av detta datoriserade system kommer att förenkla övervakningen av sådana flyttningar och säkerställa att den inre marknaden fungerar väl.

(41)I de fall punktskattepliktiga varor frisläpps för konsumtion i en medlemsstats territorium och flyttas till en annan medlemsstats territorium för att levereras där i kommersiellt syfte bör det klargöras vem som är ansvarig för att betala punktskatten och när skattskyldigheten inträder.

(42)För att undvika onödiga investeringar bör datoriseringen av flyttning av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som flyttas till en annan medlemsstats territorium för att levereras där i kommersiellt syfte äga rum genom att man i största möjliga utsträckning återanvänder de befintliga arrangemangen för flyttningar under skatteuppskov. För detta ändamål och för att underlätta sådana flyttningar bör bestämmelserna om garantier vid sådana flyttningar vara anpassade till bestämmelserna om garantier vid flyttningar under punktskatteuppskov, så att valet av garanter utvidgas.

(43)För att underlätta den befintliga registreringen av ekonomiska aktörer som hanterar uppskovsförfaranden måste skatteupplag och registrerade avsändare få möjlighet att, efter att ha informerat avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter, agera som en certifierad avsändare för punktskattepliktiga varor som frisläpps för konsumtion i en medlemsstats territorium och som flyttas till en annan medlemsstats territorium för att levereras där i kommersiellt syfte. Samtidigt bör ett skatteupplag eller en registrerad mottagare kunna agera som en certifierad mottagare av sådana punktskattepliktiga varor.

(44)Det är nödvändigt att fastställa de förfaranden som ska användas när det datoriserade systemet inte är tillgängligt och ersättningsdokument ska användas.

(45)För att säkerställa att de dokument som används i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor som anses levereras i kommersiellt syfte enkelt kan förstås i samtliga medlemsstater och kan behandlas av det datoriserade system som inrättas genom beslut (EU) [...], inbegripet när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, bör en befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa dessa dokuments struktur och innehåll.

(46)För att uppnå enhetliga villkor för ifyllande, uppvisande och inlämning av dokument som används i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor som anses levereras i kommersiellt syfte, inbegripet när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

🡻 2008/118/EG skäl 29 (anpassad)

⇨ ny

(47)När punktskattepliktiga varor förvärvas av personer som inte är godkända upplagshavare eller registrerade mottagare och som inte bedriver en självständig ekonomisk verksamhet, och när dessa varor avsänds eller transporteras direkt eller indirekt av säljaren ⇨en avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet⇦ eller ⌦ som avsänder eller transporterar varorna ⌫ för dennes ⌦ egen ⌫ räkning, bör punktskatt betalas i destinationsmedlemsstaten. , och bBestämmelser om ettdet förfarande som ska följas av säljaren ⇨ avsändaren för betalning av punktskatten ⇦ bör fastställas. ⇨För att säkerställa betalning i destinationsmedlemsstaten bör avsändaren eller dennes skatterepresentant registrera sin identitet och ställa garanti för betalning av punktskatten hos det behöriga kontor som särskilt anvisats och på de villkor som anges i destinationsmedlemsstaten. För att underlätta dessa arrangemang bör avsändaren kunna välja om denne vill använda en skatterepresentant för att fullgöra kraven på registrering och betalning av garantin. Om varken avsändaren eller skatterepresentanten fullgör dessa krav bör mottagaren anses bli betalningsskyldig för punktskatten i destinationsmedlemsstaten ⇦ .

🡻 2008/118/EG skäl 30 (anpassad)

(48)För att undvika intressekonflikter mellan medlemsstater och dubbelbeskattning i fall där punktskattepliktiga varor som redan frisläppts släppts för konsumtion i en medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ flyttas inom ⌦ unionen ⌫gemenskapen, bör bestämmelser införas för situationer där punktskattepliktiga varor är föremål för oegentligheter oriktigheter efter frisläppandet för konsumtion.

🡻 2008/118/EG skäl 31 (anpassad)

(49)Medlemsstaterna bör kunna föreskriva att varor som släpps frisläpps för konsumtion ska vara försedda med skattemärken eller nationella identifieringsmärken. Användning av sådana märken bör inte ställa några hinder i vägen för handeln mellan medlemsstaterna ⌦ inom unionen ⌫. Eftersom användning av dessa märken inte bör leda till dubbelbeskattning, bör det klargöras att alla belopp som betalats eller garanterats för att erhålla sådana märken ska återbetalas, efterges eller utges frisläppas av den medlemsstat som utfärdat märkena, om skattskyldighet har inträtt och punktskatt uppburits i en annan medlemsstat. För att undvika eventuellt missbruk bör de medlemsstater som utfärdade skattemärkena eller identifieringsmärkena dock kunna ställa som villkor för återbetalningen, eftergivandet eller utgivandet ⌦ eftergiften eller frisläppandet ⌫ att märkena bevisligen har avlägsnats eller förstörts.

🡻 2008/118/EG skäl 32

(50)Tillämpning av de sedvanliga kraven i fråga om flyttning och övervakning av punktskattepliktiga varor skulle kunna innebära en oproportionerlig administrativ börda för små vinproducenter. Medlemsstaterna bör därför kunna undanta dessa producenter från vissa krav.

🡻 2008/118/EG skäl 33

(51)Hänsyn bör tas till att man ännu inte kommit fram till någon lämplig gemensam ståndpunkt i fråga om punktskattepliktiga varor för furnering för fartyg och luftfartyg.

🡻 2008/118/EG skäl 34 (anpassad)

(52)När det gäller punktskattepliktiga varor som används för byggande och underhåll av gränsöverskridande broar mellan medlemsstaterna, bör dessa medlemsstater tillåtas att vidta åtgärder som avviker från de normala regler och förfaranden som tillämpas på punktskattepliktiga varor som flyttas från en medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ till en annan ⌦medlemsstats ⌫ ⌦ territorium ⌫, för att minska den administrativa bördan.

🡻 2008/118/EG skäl 35

Åtgärder för genomförande av detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter 27 .

🡻 2008/118/EG skäl 36 (anpassad)

För att kunna medge en period för anpassning till det elektroniska kontrollsystemet för flyttning av varor under punktskatteuppskov bör medlemsstaterna beviljas en övergångsperiod under vilken sådan flyttning fortfarande får genomföras enligt de formaliteter som anges i direktiv 92/12/EEG. ⌦ 2008/118/EG ⌫.

🡻 2008/118/EG skäl 37 (anpassad)

(53)Eftersom målet med detta direktiv, nämligen att fastställa gemensamma regler om vissa aspekter med anknytning till punktskatt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och ⌦ utan ⌫ ⌦ snarare ⌫ det därför, på grund av direktivets omfattning och verkningar, kan uppnås bättre kan uppnås på gemenskapsnivå ⌦ unionsnivå ⌫, kan gemenskapen ⌦ unionen ⌫ vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget ⌦ om Europeiska unionen ⌫. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

⇩ ny

(54)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell rätt bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(55)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga I.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

⌦ Syfte ⌫

1.    I detta direktiv fastställs allmänna regler för punktskatt som direkt eller indirekt drabbar ⌦ påförs på ⌫ konsumtion av följande varor, nedan kallade punktskattepliktiga varor.:

a) Energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG.

b) Alkohol och alkoholdrycker som omfattas av direktiven 92/83/EEG och 92/84/EEG.

c) Tobaksvaror som omfattas av direktiven 2011/64/EU 95/59/EG, 92/79/EEG och 92/80/EEG.

2.    Medlemsstaterna får påföra andra indirekta skatter på punktskattepliktiga varor för särskilda ändamål, förutsatt att dessa skatter är förenliga med gemenskapens ⌦ unionens ⌫ regler om punktskatt eller mervärdesskatt i fråga om bestämning av skattebas, skatteberäkning, skattskyldighet och övervakning, men inte innefattar bestämmelser om undantag från skatteplikt.

3.    Medlemsstaterna får påföra skatter på

a) andra produkter än punktskattepliktiga varor,

b) tillhandahållande av tjänster, även sådana som har anknytning till punktskattepliktiga varor, vilka inte kan betecknas som omsättningsskatter.

Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.

Artikel 2

⌦ Skattskyldighetens inträde ⌫

Punktskattepliktiga varor ska beläggas med punktskatt vid tidpunkten för

a) tillverkningen, inklusive, i förekommande tillämpliga fall, utvinningen, inom ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium,

b) införseln importen till ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium.

Artikel 3

⌦ Tillämpning av unionens tullkodex på punktskattepliktiga varor ⌫

1.    De formaliteter som anges i gemenskapens ⌦ unionens ⌫ tullbestämmelser för införsel av varor till gemenskapens ⌦ unionens ⌫ tullområde ska i tillämpliga delar gälla vid införsel av punktskattepliktiga varor till gemenskapen ⌦ unionens territorium ⌫ från något av de territorier som avses i artikel 5.2.

2.    De formaliteter som anges i gemenskapens ⌦ unionens ⌫ tullbestämmelser för utförsel av varor från gemenskapens ⌦ unionens ⌫ tullområde ska i tillämpliga delar gälla vid utförsel av punktskattepliktiga varor från gemenskapen ⌦ unionens territorium ⌫ till något av de territorier som avses i artikel 5.2.

3.    Finland får genom undantag från punkterna 1 och 2 vid flyttningar av punktskattepliktiga varor mellan sitt territorium i enlighet med artikel 4.2 ⌦ den medlemsstatens territorium ⌫ och de territorier som avses i artikel 5.2 c tillämpa samma förfaranden som för sådana flyttningar inom sitt territorium enligt definitionen i artikel 4.2 ⌦ den medlemsstatens territorium ⌫.

4.    Kapitlen III och IV ska inte tillämpas på punktskattepliktiga varor som omfattas av ett suspensivt tullförfarande eller ett suspensivt tullarrangemang.

⇩ ny

4.    Artiklarna 15–47 får inte tillämpas på punktskattepliktiga varor som har tullstatus som icke-unionsvaror enligt definitionen i artikel 5.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 28 .

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 4

⌦ Definitioner ⌫

I detta direktiv och dess genomförandebestämmelser avses med

(1)1.godkänd upplagshavare: en fysisk eller juridisk person som av en medlemsstats behöriga myndigheter fått tillstånd att i sin affärsverksamhet tillverka, bearbeta, förvara ⇨ lagra ⇦ , ta emot eller avsända punktskattepliktiga varor, enligt ett uppskovsförfarande i ett skatteupplag,

(2)2.medlemsstat och en medlemsstats territorium: territoriet i varje ⌦ en ⌫ medlemsstat i gemenskapen där fördraget ⌦ fördragen ⌫ är tillämpligt tillämpliga i enlighet med artikel 299 i fördraget ⌦artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ⌫, med undantag av tredjeterritorier,

(3)3.gemenskapen och ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium: medlemsstaternas territorium enligt definitionen i punkt 2,

(4)4.tredjeterritorium: de territorier som anges i artikel 5.2 och 5.3,

(5)5. ⌦ tredjeländer ⌫ tredjeland: varje stat eller territorium där fördraget ⌦ fördragen ⌫ inte gäller,

6.suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang: något av de särskilda förfarandena enligt förordning (EEG) nr 2913/92 med anknytning till den tullövervakning som icke-gemenskapsvaror är föremål för vid införsel till gemenskapens tullområde, tillfällig förvaring, frizoner eller frilager samt något av arrangemangen enligt artikel 84.1 a i förordningen,

(6)7.uppskovsförfarande: en skatteordning som tillämpas på tillverkning, bearbetning, förvaring ⇨ lagring ⇦ eller flyttning av punktskattepliktiga varor som inte omfattas av ett suspensivt tullförfarande eller ett suspensivt tullarrangemang, ⌦ och som innebär att ⌫ varvid punktskatten är vilande,

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

(7)8.import av punktskattepliktiga varor: införsel till gemenskapens territorium av punktskattepliktiga varor, såvida inte varorna vid införseln till gemenskapen omfattas av ett suspensivt tullförfarande eller ett suspensivt tullarrangemang eller frisläpps från ett suspensivt tullförfarande eller ett suspensivt arrangemang ⇨varors övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013⇦,

(8)9.registrerad mottagare: en fysisk eller juridisk person som av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter fått tillstånd att i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett, ta emot punktskattepliktiga varor som förflyttas under flyttas enligt ett uppskovsförfarande från en annan medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫,

(9)10.registrerad avsändare: en fysisk eller juridisk person som av importmedlemsstatens behöriga myndigheter fått tillstånd att i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett under ett uppskovsförfarande enbart avsända punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande vid deras övergång när de övergått till fri omsättning i enlighet med artikel 79 201 i förordning (EU) nr 952/2013 (EEG) nr 2913/92,

(10)11.skatteupplag: en plats där punktskattepliktiga varor som är belagda med punktskatt tillverkas, bearbetas, förvaras ⇨ lagras ⇦, mottas eller avsänds enligt ett uppskovsförfarande av en godkänd upplagshavare i dennes affärsverksamhet under de särskilda villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är beläget,.

⇩ ny

(11) certifierad avsändare: en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter i syfte att avsända punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som därefter flyttats till en annan medlemsstats territorium,

(12) certifierad mottagare: en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter i syfte att ta emot punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som därefter flyttats till en annan medlemsstats territorium,

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⌦ (13) destinationsmedlemsstat: den medlemsstat där mottagaren tar emot punktskattepliktiga varor. ⌫

Artikel 5

⌦ Territoriell tillämpning ⌫

1.    Detta direktiv och de direktiv som avses i artikel 1 ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG och 2011/64/EU ⌫ ska tillämpas på ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium.

2.    Detta direktiv och de direktiv som avses i artikel 1 ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG och 2011/64/EU ⌫ ska inte tillämpas på följande territorier, vilka ingår i ⌦ unionens ⌫ gemenskapens tullområde:

a) Kanarieöarna.

🡻 2013/61/EU art. 2.1

b) De franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

🡺1 2013/61/EU art. 2.2

⇨ ny

c) Åland.

d) Kanalöarna.

3.    Detta direktiv och de direktiv som avses i artikel 1 ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG och 2011/64/EU ⌫ ska inte tillämpas på de territorier som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 299.4 ⌦ 355.3 ⌫ i fördraget ⌦ om Europeiska unionens funktionssätt ⌫ och inte heller på följande andra territorier, som inte ingår i ⌦ unionens ⌫ gemenskapens tullområde:

a)Ön Helgoland.

b)Territoriet Büsingen.

c)Ceuta.

d)Melilla.

e)Livigno.;

f)Campione d'Italia.

g)De italienska delarna av Luganosjön.

4.    Spanien får tillkännage att detta direktiv och de direktiv som avses i artikel 1 ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG och 2011/64/EU ⌫ ska tillämpas på Kanarieöarna – med förbehåll för åtgärder för att kompensera för dessas extremt avlägsna läge – med avseende på alla eller vissa av de punktskattepliktiga varor som avses i artikel 1, från och med första dagen i andra månaden efter tillkännagivandet.

5.    🡺1 Frankrike får tillkännage att detta direktiv och de direktiv som avses i artikel 1 ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG och 2011/64/EU ⌫ ska tillämpas på de territorier som avses i punkt 2 b, med förbehåll för åtgärder för att kompensera för dessa ⌦ dessas ⌫ territoriers extremt avlägsna läge, med avseende på alla eller vissa av de punktskattepliktiga varor som avses i artikel 1, från och med första dagen i andra månaden efter tillkännagivandet. 🡸

6.    Bestämmelserna i denna artikel detta direktiv ska inte hindra Grekland från att vidmakthålla den särskilda status som garanteras berget Athos genom artikel 105 i den grekiska författningen.

Artikel 6

⌦ Särskild territoriell status ⌫

1.    Mot bakgrund av de konventioner och fördrag som ingåtts med Frankrike, Italien, Cypern respektive Förenade kungariket, ska Monaco, San Marino, Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia och Isle of Man inte betraktas som tredjeländer vid tillämpningen av detta direktiv.

2.    Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att flyttningar av punktskattepliktiga varor som utgår från eller är avsedda för

a) Monaco behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Frankrike,

b) San Marino behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Italien,

c) Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Cypern,

d) Isle of Man behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Förenade kungariket.

3.    Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att flyttningar av punktskattepliktiga varor som utgår från eller är avsedda för Jungholz och Mittelberg (Kleines Walsertal) behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Tyskland.

KAPITEL II

SKYLDIGHET ATT BETALA PUNKTSKATT, ⌦ ORIKTIGHETER VID EN FLYTTNING UNDER PUNKTSKATTEUPPSKOV, ⌫ ÅTERBETALNING ⌦ OCH EFTERGIFT ⌫ AV OCH UNDANTAG FRÅN PUNKTSKATT

AVSNITT 1

Tid och plats för Skattskyldighets skattskyldighets inträde ⌦ och oriktigheter vid en flyttning under punktskatteuppskov ⌫

Artikel 7

⌦ Tidpunkt och plats för skattskyldighets inträde, förstöring och oåterkalleliga förluster ⌫

1.    Skattskyldighet för punktskatt inträder när varan släpps frisläpps för konsumtion och i den medlemsstat där detta sker.

2.    Frisläppande för konsumtion ska vid tillämpningen av detta direktiv anses föreligga vid

a) punktskattepliktiga varors avvikelse, även otillåten, från ett uppskovsförfarande,

b) innehav ⇨ bearbetning eller lagring ⇦ av punktskattepliktiga varor utanför ramen för ett uppskovsförfarande för vilka punktskatt ännu inte har uppburits enligt gällande gemenskapsbestämmelser ⌦ unionsbestämmelser ⌫ eller nationell lagstiftning,

c) tillverkning av punktskattepliktiga varor, även otillåten, utanför ramen för ett uppskovsförfarande,

d) import av punktskattepliktiga varor, även otillåten, såvida inte de punktskattepliktiga varorna omedelbart efter importen hänförs till ett uppskovsförfarande.

3.    Tiden Tidpunkten för frisläppande för konsumtion ⌦ avvikelse från ett uppskovsförfarande enligt punkt 2 a ⌫ ska ⌦ anses ⌫ vara

a) i de situationer som avses i artikel 17.1 a ii, när den registrerade mottagaren tar emot de punktskattepliktiga varorna ⌦ , i de situationer som avses i artikel 17.1 a ii ⌫,

b) i de situationer som avses i artikel 17.1 a iv, när mottagaren tar emot de punktskattepliktiga varorna ⌦ , i de situationer som avses i artikel 17.1 a iv ⌫,

c) i de situationer som avses i artikel 17.2, när de punktskattepliktiga varorna tas emot på platsen för den direkta leveransen ⌦ , i de situationer som avses i artikel 17.4 ⌫.

4.    Att de punktskattepliktiga varorna blivit fullständigt förstörda eller oåterkalleligen gått förlorade inom ramen för ett uppskovsförfarande på grund av varans egen beskaffenhet, oförutsebara omständigheter eller force majeure eller ska, som en följd av de behöriga myndigheternas ⌦ i medlemsstaten ⌫ medgivande tillstånd ⌦ att förstöra varorna ⌫, ska inte betraktas som ett frisläppande för konsumtion.

Vid tillämpningen av detta direktiv ska varor anses vara fullständigt förstörda eller oåterkalleligen ha gått förlorade, om de har gjorts oanvändbara som punktskattepliktiga varor.

⇩ ny

5.    Partiella förluster till följd av varornas beskaffenhet som inträffar under ett uppskovsförfarande ska inte betraktas som ett frisläppande för konsumtion i den utsträckning som förlustvolymen underskrider den gemensamma tröskeln för partiella förluster av sådana punktskattepliktiga varor. Den del av en partiell förlust som överskrider den gemensamma tröskeln för partiella förluster av sådana punktskattepliktiga varor ska betraktas som ett frisläppande för konsumtion.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

6. Att de punktskattepliktiga varorna i fråga har förstörts fullständigt eller oåterkalleligen gått förlorade ⌦ enligt punkterna 4 ⌫ ⇨ och 5 ⇦ ska på ett tillfredsställande sätt kunna påvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där varorna har förstörts fullständigt eller oåterkalleligen gått förlorade eller, om det inte är möjligt att fastställa var förlusten skett, där den upptäcktes.

5.    Varje medlemsstat ska upprätta sina egna bestämmelser och villkor för att fastställa de förluster som det hänvisas till i punkt 4.

⇩ ny

Den garanti som ställts enligt artikel 18 ska frisläppas när tillfredsställande bevis uppvisas.

7.    Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 om fastställande av de gemensamma trösklar för partiella förluster som avses i punkt 5 i den här artikeln och artikel 46.2, med beaktande av varors beskaffenhet och angivande av respektive punktskattepliktig varas gemensamma tröskel för partiella förluster som procentandel av den totala volymen och andra relevanta aspekter avseende lagring och transport av varorna.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 8

⌦ Person som är skyldig att betala punktskatt ⌫

1.    Skyldig att betala punktskatt som förfallit till betalning är ska vara

a) när det gäller punktskattepliktiga varor som avviker från ett uppskovsförfarande enligt artikel 7.2 a

i) den godkände upplagshavaren, den registrerade mottagaren eller någon annan person som frisläpper eller på vars vägnar de punktskattepliktiga varorna frisläpps från uppskovsförfarandet eller, vid en otillåtet frisläppande otillåten avvikelse från skatteupplaget, varje annan person som deltagit i detta frisläppande är involverad i denna avvikelse,

ii) i händelse av en oegentlighet oriktighet under flyttning av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande i enlighet med vad som fastställs i artikel 10.1, 10.2 och 10.4: den godkända upplagshavaren, den registrerade avsändaren eller varje annan person som ställt garanti för betalningen enligt artikel 18.1 och 18.32 eller varje annan person som medverkat i den otillåtna avvikelsen och som var medveten om eller rimligen borde ha varit medveten om att denna avvikelse var otillåten,

b) när det gäller innehav ⇨ bearbetning eller lagring ⇦ av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 7.2 b: den person som innehar ⇨ bearbetar eller lagrar ⇦ de punktskattepliktiga varorna eller varje annan person som varit del i innehavet ⇨ är involverad i bearbetningen eller lagringen av ⇦ dem,

c) när det gäller den tillverkning av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 7.2 c: den person som tillverkar de punktskattepliktiga varorna eller vid otillåten tillverkning varje annan person som har deltagit är involverad i tillverkningen av dem,

d) när det gäller den import av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 7.2 d: ⇨ deklaranten enligt definitionen i artikel 5.15 i förordning (EU) nr 952/2013, ⇦ den person som deklarerar de punktskattepliktiga varorna eller den person på vars vägnar de deklareras vid import eller vid otillåten import varje annan person som medverkar är involverad i importen.

2.    Om flera personer är skyldiga att betala en ⌦ och samma punktskatt ⌫ punktskatteskuld, ska de solidariskt ansvara för denna skuld.

Artikel 9

⌦ Villkor för skattskyldighet och tillämpliga punktskattesatser ⌫

Villkoren för skattskyldighet och den punktskattesats som ska tillämpas ska vara de som är i kraft den dag då skattskyldighet inträder i den medlemsstat där varan frisläpps för konsumtion.

Punktskatt ska påföras och uppbäras och i tillämpliga fall återbetalas eller efterges i enlighet med det förfarande som fastställs av varje medlemsstat. Medlemsstaterna ska tillämpa samma förfaranden för inhemska varor som för varor från andra medlemsstater.

Artikel 10

⌦ Oriktigheter vid flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov ⌫

1.    Om en oegentlighet oriktighet som ger upphov till frisläppande för konsumtion enligt artikel 7.2 a har begåtts vid flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande, ska frisläppandet för konsumtion ske i ⌦ territoriet för ⌫ den medlemsstat där oegentligheten oriktigheten begicks.

2.    Om en oegentlighet oriktighet som ger upphov till frisläppande för konsumtion enligt artikel 7.2 a har konstaterats upptäckts vid flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande, och det inte kan fastställas var oegentligheten oriktigheten har begåtts, ska denna anses ha begåtts i ⌦ på territoriet för ⌫ den medlemsstat där och vid den tidpunkt då den upptäcktes.

3.    I de fall som avses i punkterna 1 och 2 ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där varorna har eller anses ha frisläppts för konsumtion underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.

4.    Om punktskattepliktiga varor som flyttas under ett uppskovsförfarande inte har anlänt till sin destination destinationsorten och ingen oegentlighet oriktighet som ger upphov till deras frisläppande för konsumtion enligt artikel 7.2 a har konstaterats upptäckts under flyttningen, ska oegentligheten en oriktighet anses ha begåtts i avsändarmedlemsstaten och vid den tidpunkt då flyttningen inleddes påbörjades, utom i de fall då det, inom fyra månader efter den tidpunkt då flyttningen inleddes påbörjades enligt artikel 20.1, på ett tillfredsställande sätt kan visas för de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten att flyttningen har avslutats i enlighet med artikel 20.2, eller på vilken plats oegentligheten oriktigheten har begåtts.

Om den person som har tillhandahållit ställt garantin enligt artikel 18 inte har blivit, eller har kunnat bli, informerad om att varorna inte anlänt till sin destination destinationsorten, ska denne beviljas en tidsfrist på en månad från den tidpunkt då denna information lämnas av de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, för att få möjlighet att bevisa att flyttningen har avslutats i enlighet med artikel 20.2, eller på vilken plats oegentligheten oriktigheten har begåtts.

5.    Om det i de fall som avses i punkterna 2 och 4, före utgången av en period på tre år från den dag då flyttningen inleddes påbörjades enligt artikel 20.1, fastställs i vilken medlemsstat oegentligheten oriktigheten faktiskt begicks, ska dock bestämmelserna i punkt 1 tillämpas.

I dessa situationer ska De de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där oegentligheten oriktigheten begicks ska informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där punktskatten har uppburits, varvid dessa ska återbetala eller efterge den så snart som bevis lagts fram på uppbörd av punktskatt i den andra medlemsstaten.

6.    I denna artikel avses med oegentlighet: oriktighet en händelse, annan än sådan som avses i artikel 7.4 ⇨ och 7.5 ⇦, som inträffar under en flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande, genom vilken en flyttning eller en del av en flyttning av punktskattepliktiga varor inte avslutats i enlighet med artikel 20.2.

AVSNITT 2

Återbetalning och eftergift

Artikel 11

⌦ Återbetalning och eftergift ⌫

Utöver i de fall som avses i artiklarna 33.6 38.4, 45.5 36.5 och 47.3 38.3 samt i de fall som anges i de direktiv ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG och 2011/64/EU ⌫ som avses i artikel 1, kan punktskatt på punktskattepliktiga varor som frisläpps för konsumtion, på begäran av en berörd person, återbetalas eller efterges av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten där dessa varor frisläpptes för konsumtion i de situationer som fastställs av medlemsstaten medlemsstaterna och enligt de villkor som ⌦ medlemsstaten ⌫ medlemsstaterna fastställer för att förhindra eventuellt skatteundandragande eller missbruk.

Denna återbetalning eller eftergift får inte leda till undantag av annat slag än de som avses i artikel 12 eller i ett av de direktiv som anges i artikel 1 ⌦ 2003/96/EG, 92/83/EEG, 92/84/EEG eller 2011/64/EU ⌫.

AVSNITT 3

Undantag från skatteplikt

Artikel 12

⌦ Undantag från betalning av punktskatt ⌫

1.    Punktskattepliktiga varor ska undantas från betalning av punktskatt, om de är avsedda att användas

a) i samband med diplomatiska eller konsulära förbindelser,

b) av internationella organisationer som är erkända som sådana av de offentliga myndigheterna i värdmedlemsstaten samt av medlemmar i sådana organisationer, inom de gränser och på de villkor som fastställts genom de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller genom avtal med organisationernas ledning,

c) av de väpnade styrkorna i varje stat som är part i Nordatlantiska fördraget, utom den medlemsstat där skattskyldighet för punktskatten kan tas ut inträder, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som medföljer dem eller för mässar och marketenterier,

d) av Förenade kungarikets väpnade styrkor stationerade i Cypern i enlighet med fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som medföljer dem eller för mässar och marketenterier,

e) för konsumtion enligt ett avtal som ingåtts med tredjeländer eller internationella organisationer, förutsatt att avtalet är tillåtet eller godkänt med hänsyn till undantag från mervärdesskatt.

2.    Undantag från skatteplikt ska gälla med förbehåll för de villkor och begränsningar som fastställts av värdmedlemsstaten. Medlemsstaterna får bevilja undantag genom återbetalning av punktskatten.

Artikel 13

⌦ Intyg om undantag ⌫

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.1 Punktskattepliktiga ska punktskattepliktiga varor som flyttas under ett uppskovsförfarande till en mottagare ⌦ inom ramen för ett undantag från skatteplikt ⌫ enligt artikel 12.1 ska åtföljas av ett intyg om undantag. ⇨ Intyget om undantag ska ange beskaffenheten och kvantiteten av de punktskattepliktiga varor som ska levereras, varornas värde, identiteten hos den mottagare som omfattas av undantaget och den värdmedlemsstat som intygar undantaget. ⇦

2.    Kommissionen ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 43.2, fastställa form och innehåll för intyget om undantag.

⇩ ny

2. Medlemsstaterna får använda det intyg om undantag som avses i punkt 1 för att täcka andra områden av indirekt beskattning och säkerställa att intyget är förenligt med de villkor och begränsningar som gäller för beviljande av undantag i deras nationella rätt.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av ett formulär för intyget om undantag. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

43.    Förfarandet i artiklarna 21–2827 ska inte tillämpas på flyttningar av punktskattepliktiga varor som görs under ett uppskovsförfarande till de väpnade styrkor som avses i artikel 12.1 c, om de omfattas av ett förfarande som direkt grundar sig på Nordatlantiska fördraget.

Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att det förfarande som anges i artiklarna 21–2827 ska användas för sådana flyttningar som helt äger rum på ⌦ inom ⌫ deras territorium eller, genom ett avtal mellan de berörda medlemsstaterna, mellan deras territorier.

Artikel 14

⌦ Undantag från betalning av punktskatt för passagerare som reser till tredjeländer eller tredjeterritorier ⌫

1.    Medlemsstaterna får undanta punktskattepliktiga varor som tillhandahålls av skattefria butiker och medtas i det personliga bagaget av resande vid flyg- eller sjöresa till ett tredjeterritorium eller tredjeland från betalning av punktskatt.

2.    Varor som tillhandahålls ombord på ett luftfartyg eller fartyg under flyg- eller sjöresa till ett tredjeterritorium eller tredjeland ska behandlas på samma sätt som varor som tillhandahålls av skattefria butiker.

3.    Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de undantag som föreskrivs i punkterna 1 och 2 tillämpas på så sätt att skatteundandragande, skatteflykt eller missbruk förebyggs.

4.    De medlemsstater som den 1 juli 2008 har skattefria butiker belägna någon annanstans än inom en flygplats eller hamn får fram till den 1 januari 2017 fortsätta att undanta punktskattepliktiga varor som tillhandahålls av dessa skattefria butiker och medtas i det personliga bagaget av resande till ett tredjeterritorium eller tredjeland.

45.    I denna artikel avses med

a) skattefri butik: inrättning belägen inom en flygplats eller hamn vilken uppfyller de villkor som har fastställts av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, särskilt enligt punkt 3,

b) resande till ett tredjeterritorium eller tredjeland: passagerare som innehar en färdhandling för flyg- eller sjöresa vilken anger att den slutliga destinationen är en flygplats eller hamn i ett tredjeterritorium eller tredjeland.

KAPITEL III

TILLVERKNING, BEARBETNING OCH FÖRVARING ⌦ LAGRING ⌫

Artikel 15

⌦ Allmänna bestämmelser ⌫

1.    Varje medlemsstat ska fastställa sina egna regler i fråga om tillverkning, bearbetning och förvaring ⇨ lagring ⇦ av punktskattepliktiga varor, om inte annat följer av detta direktiv.

2.    Tillverkningen, bearbetningen och ⇨ lagringen ⇦ förvaringen av punktskattepliktiga varor för vilka punktskatt inte har betalats ska äga rum i ett skatteupplag.

Artikel 16

⌦ Villkor för tillstånd som godkänd upplagshavare ⌫

1.    En godkänd upplagshavares öppnande och drift av ett skatteupplag ska godkännas förutsätta ett tillstånd av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är beläget.

Godkännandet ska ske Tillståndet ska beviljas på de villkor som myndigheterna har rätt att fastställa för att förhindra eventuellt skatteundandragande eller missbruk.

2.    En godkänd upplagshavare ska

a) vid behov lämna en garantiförbindelse ställa en garanti som täcker risken i samband med tillverkningen, bearbetningen och förvaringen ⇨ lagringen ⇦ av punktskattepliktiga varor,

b) rätta sig efter de krav som fastställts av den medlemsstat inom vars territorium skatteupplaget är beläget,

c) för varje skatteupplag föra räkenskaper över varulager och flyttningar av punktskattepliktiga varor,

d) när en flyttningen avslutats föra in registrera alla punktskattepliktiga varor som flyttats under ett uppskovsförfarande i ⌦ räkenskaperna för ⌫ sitt skatteupplag samt föra in registrera dem i sina ⌦ övergripande ⌫ räkenskaper, utom i de fall där artikel 17.42 tillämpas,

e) samtycka till all övervakning och alla varulagerinventeringar.

Villkoren för den garantiförbindelse som avses i led a ska bestämmas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är godkänt.

KAPITEL IV

FLYTTNING AV PUNKTSKATTEPLIKTIGA VAROR UNDER PUNKTSKATTEUPPSKOV MED UPPSKOV

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 17

⌦ Allmänna bestämmelser om avsändnings- och destinationsplatser för en flyttning ⌫

1.    Punktskattepliktiga varor får flyttas under ett uppskovsförfarande ⌦ mellan följande platser ⌫ inom ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium, även om varorna flyttas via ett tredjeland eller ett tredjeterritorium:

a) Från från ett skatteupplag till

i) ett annat skatteupplag,

ii) en registrerad mottagare,

iii) en plats där de punktskattepliktiga varorna lämnar ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium enligt artikel 2625.1, eller

iv) en mottagare enligt ⌦ en mottagare som avses i ⌫ artikel 12.1, om varorna avsänds från en annan medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫,

⇩ ny

   v) ett utförseltullkontor som samtidigt utgör avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering när detta föreskrivs i artikel 189 i förordning (EU) 2015/2446 29 .

🡻 2008/118/EG (anpassad)

b) Från från platsen för importen till någon av de destinationer som avses i led a, om varorna avsänds av en registrerad avsändare.

I denna artikel avses med platsen för import den plats där varorna befinner sig när de övergår till fri omsättning enligt artikel 201 79 i förordning (EEG) nr 2913/92 (EU) nr 952/2013.

⇩ ny

2.    Utom när importen sker inom ett skatteupplag får punktskattepliktiga varor bara flyttas från platsen för import under ett uppskovsförfarande om deklaranten lämnar följande till importmedlemsstatens behöriga myndigheter:

a)Det unika punktskattenummer enligt artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 30 som identifierar den registrerade avsändaren för flyttningen.

b)Det unika punktskattenummer enligt artikel 19.2 a i förordning (EU) nr 389/2012 som identifierar den mottagare till vilken varorna avsänds.

c)Bevis för att avsikten är att de importerade varorna ska avsändas från importmedlemsstatens territorium till en annan medlemsstats territorium.

3.    Medlemsstaterna får föreskriva att det bevis som avses i punkt 2 c enbart behöver lämnas till de behöriga myndigheterna på begäran.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

42.    Genom undantag från punkt 1 a i och ii och punkt 1 b i denna artikel, och utom i de situationer som anges i artikel 19.3, får destinationsmedlemsstaten på av den angivna villkor tillåta att punktskattepliktiga varor flyttas under ett uppskovsförfarande till en plats för direkt leverans direkt leveransplats på dess territorium, om denna plats har angetts av den godkände upplagshavaren i destinationsmedlemsstaten eller av den registrerade mottagaren ⌦ , utom registrerade mottagare vars tillstånd är begränsat i enlighet med artikel 19.3 ⌫ .

Denne godkände upplagshavare eller denne registrerade mottagare ska ansvara för inlämnandet av den mottagningsrapport som avses i artikel 2524.1.

53.    Punkterna 1 och 2 ska även tillämpas på flyttningar av punktskattepliktiga varor med nollskattesats som inte har frisläppts för konsumtion.

Artikel 18

⌦ Garanti ⌫

1.    De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska på av dem angivna villkor kräva att riskerna i samband med flyttning under punktskatteuppskov täcks av en garantiförbindelse som ställs lämnas av den avsändande godkände upplagshavaren eller den registrerade godkända avsändaren.

⇩ ny

2.    För flyttningar av energiprodukter via fasta rörledningar ska det inte krävas någon garanti.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

32.    Med avvikelse från punkt 1 får avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter på av dem angivna villkor medge att den garantiförbindelse som anges i punkt 1 ställs tillhandahålls av transportören eller fraktföraren, de punktskattepliktiga varornas ägare, mottagaren eller gemensamt av två eller flera av dessa personer och de personer som anges i punkt 1.

43.    Garantin ska vara giltig i hela ⌦ unionen ⌫ gemenskapen. Närmare bestämmelser om denna garanti ska fastställas av medlemsstaterna.

54.    Avsändarmedlemsstaten får göra undantag från kravet på garantiförbindelse för följande flyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande:

a) Flyttningar flyttningar som sker helt och hållet på dess eget territorium,.

b) Flyttningar flyttningar av energiprodukter till sjöss eller via fasta rörledningar inom gemenskapen ⌦ unionen ⌫, om övriga berörda medlemsstater samtycker till detta.

⌦ 6.     Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser om ställande av garantier och deras giltighet. ⌫

Artikel 19

⌦ Registrerad mottagare ⌫

1.    En registrerad mottagare får ⌦ inte ⌫ varken inneha ⇨ tillverka, bearbeta, lagra ⇦ eller avsända punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande.

2.    En registrerad mottagare ska uppfylla följande krav:

a) Att före Före avsändandet av de punktskattepliktiga varorna garantera betalning av punktskatt på de villkor som anges av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter.

b) Att när När flyttningen avslutats föra in registrera de punktskattepliktiga varor som mottagits enligt ett uppskovsförfarande i sina räkenskaper.

c) Att samtycka Samtycka till varje kontroll som gör det möjligt för destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter att förvissa sig om att varorna verkligen har tagits emot.

3.    För en registrerad mottagare som endast mottar punktskattepliktiga varor vid enstaka tillfällen ska det tillstånd som avses i artikel 4.9 begränsas till att gälla en viss kvantitet punktskattepliktiga varor, en enda avsändare och en viss tidsperiod. Medlemsstaterna kan begränsa tillståndet till en enda flyttning.

Artikel 20

⌦ Påbörjan och avslutande av flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov ⌫

1.    Flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande ska i det fall som avses i artikel 17.1 a i detta direktiv anses påbörjas

i) i det fall som avses i artikel 17.1 a, när de punktskattepliktiga varorna lämnar det avsändande skatteupplaget,

ii) och i de fall som avses i dess artikel 17.1 b, när varorna övergår till fri omsättning enligt artikel 79 201 i förordning (EEG) nr 2913/92 (EU) nr 952/2013.

2.    Flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande ska i de fall som avses i artikel 17.1 a i, ii och iv och 17.1 b anses avslutas

i) i de fall som avses i artikel 17.1 a i, ii och iv och 17.1 b, när mottagaren tagit emot leveransen av de punktskattepliktiga varorna, och 

ii) i de fall som avses i artikel 17.1 a iii, när varorna har lämnat ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium,.

⇩ ny

iii)    i de fall som avses i artikel 17.1 a v, när varorna hänförts till förfarandet för extern transitering. 

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

AVSNITT 2

Förfarande som ska följas vid flyttning ⌦ flyttningar ⌫ av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov uppskov

Artikel 21

⌦ Elektroniskt administrativt dokument ⌫

1.    En flyttning av punktskattepliktiga varor ska endast anses äga rum under ett uppskovsförfarande om varorna åtföljs av ett elektroniskt administrativt dokument som behandlas i enlighet med punkterna 2 och 3.

2.    För Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska avsändaren lämna ett preliminärt elektroniskt administrativt dokument till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, med hjälp användning av det datoriserade system som avses i artikel 1 i beslut nr 1152/2003/EG (nedan kallat det datoriserade systemet).

3.    De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna på det preliminära elektroniska administrativa dokumentet.

Om uppgifterna inte är giltiga, ska avsändaren underrättas om det utan dröjsmål.

Om uppgifterna är giltiga, ska avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter myndigheterna tilldela dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna.

4.    I de fall som avses i artikel 17.1 a i, ii och iv och 17.1 b samt 17.42 ska de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten utan dröjsmål vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, vilka ska vidarebefordra det till mottagaren om denne , som är en godkänd upplagshavare eller en registrerad mottagare.

Om de punktskattepliktiga varorna är avsedda för en godkänd upplagshavare i avsändarmedlemsstaten, ska de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet direkt till denne.

56.    Avsändaren ska lämna den unika administrativa referenskoden till den person som medföljer de punktskattepliktiga varorna ⇨ eller, i de fall ingen person medföljer varorna, transportören eller fraktföraren ⇦ en utskriftsversion av det elektroniska administrativa dokumentet eller ett annat kommersiellt dokument som innehåller en tydlig uppgift om den unika administrativa referenskoden. Detta dokument ska på begäran kunna uppvisas för ⇨ Den person som medföljer de punktskattepliktiga varorna, transportören eller fraktföraren ska på begäran kunna lämna denna kod till ⇦ de behöriga myndigheterna under hela flyttningen under ett uppskovsförfarande.

67.    Avsändaren kan ⇨ med hjälp av det datoriserade systemet ⇦ återkalla det elektroniska administrativa dokumentet innan flyttningen ⌦ så länge som flyttningen inte ⌫ har påbörjats enligt artikel 20.1.

78.    Vid en flyttning under ett uppskovsförfarande kan avsändaren via ⌦ med hjälp av ⌫ det datoriserade systemet ändra ⌦ de punktskattepliktiga varornas destination ⌫ bestämmelseort, till en ny bestämmelseort, som måste vara någon av de destinationer som avses i artikel 17.1 a i, ii, eller iii ⇨ eller v ⇦ eller, i tillämpliga fall, i artikel 17.42. ⇨ För detta ändamål ska avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet lämna ett preliminärt elektroniskt dokument om destinationsändring till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Om mottagaren har ändrats ska avsändaren också lämna ett nytt elektroniskt administrativt dokument. ⇦

⌦ Artikel 22 ⌫

⌦ Hantering av det elektroniska administrativa dokumentet för varor som exporteras ⌫

15.    I det fall ⌦ de fall ⌫ som avses i artikel 17.1 a iii ⇨ och v ⇦ i detta direktiv ska de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportdeklarationen har inlämnats i enlighet med artikel 161.5 221.2 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 förordning (EEG) nr 2913/92 (nedan kallad exportmedlemsstaten) om det gäller en annan medlemsstat än avsändarmedlemsstaten.

⇩ ny

2.    Deklaranten ska till exportmedlemsstatens behöriga myndigheter lämna den unika administrativa referenskoden för de punktskattepliktiga varor som avses i exportdeklarationen.

3.    Exportmedlemsstatens behöriga myndigheter ska innan varorna frigörs för export kontrollera att uppgifterna i det elektroniska administrativa dokumentet stämmer överens med uppgifterna i exportdeklarationen.

4.    Vid bristande överensstämmelse mellan det elektroniska administrativa dokumentet och exportdeklarationen ska exportmedlemsstatens behöriga myndigheter underrätta avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter.

5.    Om varorna inte längre ska föras ut ur unionens territorium ska exportmedlemsstatens behöriga myndigheter med hjälp av det datoriserade systemet underrätta avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter om detta så snart som de blir medvetna om detta. Avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter ska utan dröjsmål vidarebefordra denna underrättelse till avsändaren.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

Artikel 2322

⌦ Särskilda bestämmelser för flyttningar av energiprodukter ⌫

1.    Vid flyttningar av energiprodukter under ett uppskovsförfarande till sjöss eller på inre vattenvägar till en mottagare som inte är slutgiltigt känd när avsändaren lämnar in det preliminära elektroniska administrativa dokumentet enligt artikel 21.2, kan de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ge avsändaren tillstånd att utelämna uppgifterna om mottagaren i dokumentet.

2.    Så snart uppgifterna om mottagaren är kända eller senast när flyttningen har avslutats, ska avsändaren sända dem till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten enligt det förfarande som avses i artikel 21.78.

⇩ ny

3. Denna artikel ska inte tillämpas på flyttningar som avses i artikel 17.1 a iii och v.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 2423

⌦ Uppdelning av sändningar ⌫

1. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten får, på av den medlemsstaten fastställda villkor, tillåta att avsändaren delar upp en flyttning av energiprodukter under punktskatteuppskov i två eller flera flyttningar, under förutsättning att

a)1. den totala kvantiteten punktskattepliktiga varor inte ändras,

b)2. uppdelningen sker på territoriet hos en medlemsstat som tillåter sådan uppdelning,

c)3.de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat informeras om var uppdelningen sker.

2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen om de tillåter uppdelning av flyttningar på sitt territorium och om de villkor som i så fall är tillämpliga. Kommissionen ska översända dessa upplysningar till de andra medlemsstaterna.

Artikel 2524

⌦ Formaliteter vid destinationen ⌫

1.    Vid mottagande av punktskattepliktiga varor på någon av de destinationer som avses i artikel 17.1 a i, ii eller iv eller 17.42 ska mottagaren utan dröjsmål och senast fem arbetsdagar efter det att flyttningen avslutats, förutom i fall som vederbörligen styrkts på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt, med hjälp av det datoriserade systemet lämna en rapport om att varorna mottagits (nedan kallad mottagningsrapport) ⌦ till destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter ⌫.

2.    De behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstatens ska besluta om hur mottagningsrapporten för varor till de mottagare som avses i artikel 12.1 ska överlämna rapporten om att varor mottagits överlämnas.

3.    De behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna i mottagningsrapporten.

Om uppgifterna inte är giltiga, ska mottagaren underrättas om det utan dröjsmål.

Om uppgifterna är giltiga, ska destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter ⌦ lämna en bekräftelse ⌫ till mottagaren bekräfta ⌦ om ⌫ registrering av mottagningsrapporten och sända den ⌦ bekräftelsen ⌫ till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.

4.    De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra mottagningsrapporten till avsändaren. När avsändnings- och destinationsortplatserna är belägna i samma medlemsstat, ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten vidarebefordra mottagningsrapporten direkt till avsändaren.

Artikel 2625

⌦ Formaliteter vid avslutandet av en flyttning av varor som exporteras ⌫

1.    I de fall som avses i artikel 17.1 a iii och, i tillämpliga förekommande fall, 17.1 b i detta direktiv ska en exportrapport fyllas i av de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten, på grundval av den påskrift som utfärdas av ⌦ de uppgifter om varornas utförsel som de har mottagit av utförseltullkontoret ⌫ utfartstullkontoret enligt artikel 793.2 329.1 i kommissionens förordning genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen 31 eller av det kontor där formaliteterna ⌦ för varornas utförsel från tullområdet ⌫ enligt artikel 3.2 i detta direktiv fullgjorts, med intyg om att de punktskattepliktiga varorna har lämnat ⌦ unionens ⌫ gemenskapens territorium ⇨ och med hjälp av det datoriserade systemet ⇦ .

⇩ ny

2. I de fall som avses i artikel 17.1 a v ska en exportrapport fyllas i av exportmedlemsstatens behöriga myndigheter på grundval av de uppgifter som de har mottagit av utförseltullkontoret enligt artikel 329.5 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447. 

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

32.    De behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna i den påskrift som avses i punkt ⌦ de uppgifter på grundval av vilka exportrapporten ska fyllas i i enlighet med punkterna ⌫ 1 ⇨ och 2 ⇦ . Så snart dessa uppgifter kontrollerats och i de fall avsändarmedlemsstaten är en annan än exportmedlemsstaten ska exportmedlemsstatens behöriga myndigheter sända exportrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.

3. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra exportrapporten till avsändaren.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 2726

⌦ Avsaknad av tillgång till det datoriserade systemet ⌫

1.    Med avvikelse från artikel 21.1 får avsändaren, när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, påbörja en flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande, förutsatt att

a) varorna åtföljs av ett pappersdokument ⇨ ersättningsdokument ⇦ som innehåller samma uppgifter som det preliminära elektroniska administrativa dokument som avses i artikel 21.2,

b) avsändaren informerar de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten innan flyttningen påbörjas.

Avsändarmedlemsstaten kan också begära ⌦ att avsändaren lämnar ⌫ en kopia av det dokument som avses i första stycket led a, ⌦ att avsändarmedlemsstaten gör ⌫ en kontroll av uppgifterna i den kopian och, när avsändaren är ansvarig för otillgängligheten ⌦ hos det datoriserade systemet ⌫, relevant information om anledningen till denna otillgänglighet, innan flyttningen påbörjas.

2.    När ⌦ Så snart som ⌫ det datoriserade systemet åter blir tillgängligt ska avsändaren lämna ett preliminärt elektroniskt administrativt dokument enligt artikel 21.2.

Så snart uppgifterna i det ⌦ preliminära ⌫ elektroniska administrativa dokumentet godkänts ⌦ har kontrollerats ⌫ i enlighet med artikel 21.3 ⌦ och om dessa uppgifter är giltiga, ⌫ ska detta dokument ersätta det pappersdokument ⇨ ersättningsdokument ⇦ som avses i punkt 1 a i den här artikeln. Artikellarna 21.4, och 21.5 22.1 samt artiklarna, 2524 och 2625 ska gälla i tillämpliga delar.

3.    Till dess att uppgifterna i det elektroniska administrativa dokumentet har godkänts anses flyttningen av punktskattepliktiga varor äga rum under ett uppskovsförfarande med stöd av det pappersdokument som avses i punkt 1 a.

34.    En kopia av det pappersdokument ⇨ ersättningsdokument ⇦ som avses i punkt 1 a ska arkiveras av avsändaren till stöd för ⌦ i ⌫ dennes bokföring.

45.    När det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, får avsändaren ⇨ ändra varornas destination enligt artikel 21.7 eller dela upp en flyttning av energiprodukter enligt artikel 24 och ska då lämna uppgifter om detta ⇦ lämna de uppgifter som avses i artikel 21.8 eller artikel 23 ⌦ till avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter ⌫ på annat sätt. Avsändaren ska innan en ändring av destinationen eller en uppdelning av flyttningen görs underrätta de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten om ändringen. Punkterna 2–4 och 3 i den här artikeln ska gälla i tillämpliga delar.

⇩ ny

5.    När i de fall som avses i artikel 17.1 a iii och v det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten ska avsändaren lämna en kopia av det ersättningsdokument som avses i punkt 1 a till deklaranten.

Deklaranten ska till exportmedlemsstatens behöriga myndigheter lämna en kopia av det ersättningsdokumentet, vars uppgifter överensstämmer med de punktskattepliktiga varor som deklarerats i exportdeklarationen, eller ersättningsdokumentets unika identifieringskod.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 2827

⌦ Ersättningsdokument vid destinationen eller vid export ⌫

1.    Om i de fall som avses i artikel 17.1 a i, ii och iv, 17.1 b och 17.42 den mottagningsrapport som avses i artikel 2524.1 inte kan lämnas in efter avslutandet av en flyttning av punktskattepliktiga varor inom den tidsfrist som anges i den artikeln, antingen på grund av att det datoriserade systemet är otillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller på grund av att förfarandena enligt artikel 2726.2 i det fall som avses i artikel 2726.1 ännu inte fullföljts, ska mottagaren, utom i vederbörligen motiverade fall, till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten lämna ett pappersdokument ⇨ ersättningsdokument ⇦ innehållande samma uppgifter som mottagningsrapporten och med en försäkran om att flyttningen har avslutats.

Utom i de fall då den mottagningsrapporten som anges i artikel 24.1 med kort varsel kan lämnas in av mottagaren via med hjälp av det datoriserade systemet ⌦ i enlighet med artikel 25.1 ⌫ eller ⌦ utom i vederbörligen ⌫ i väl motiverade fall, ska de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten skicka en kopia av det ⇨ ersättningsdokument ⇦ pappersdokument som avses i första stycket till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, som ska vidarebefordra dent till avsändaren eller hålla det tillgängligt för denne. Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller förfarandena i artikel 2726.2 fullföljts ska mottagaren lämna in en mottagningsrapport i enlighet med artikel 2524.1. Artikel 2524.3 och 2524.4 ska gälla i tillämpliga delar.

2.    Om i det fall som avses i artikel 17.1 a iii ⇨ eller v ⇦ en exportrapport enligt artikel 2625.1 ⇨ och 26.2 eller en underrättelse enligt artikel 22.5 om att varorna inte längre kommer att föras ut ur unionen ⇦ inte kan upprättas fyllas i efter avslutandet av en flyttning av punktskattepliktiga varor, antingen på grund av att det datoriserade systemet är otillgängligt i exportmedlemsstaten eller på grund av att förfarandena enligt artikel 2726.2 i det fall som avses i artikel 2726.1 ännu inte fullföljts, ska de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten lämna ett pappersdokument innehållande samma uppgifter som exportrapporten ⇨ eller underrättelsen ⇦ och en försäkran om att flyttningen har avslutats ⇨ eller om att varorna inte kommer att föras ut ur unionen, ⇦ utom i de fall då en exportrapport enligt artikel 25.1 ⇨ eller en underrättelse ⇦ med kort varsel kan upprättas fyllas i via med hjälp av det datoriserade systemet, eller i andra vederbörligen motiverade fall.

De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra en kopia av det pappersdokument som avses i första stycket till avsändaren eller hålla det tillgängligt för denne.

Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i exportmedlemsstaten eller förfarandena i artikel 2726.2 fullföljts, ska de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten lämna en exportrapport i enlighet med artikel 2625.1⇨ och 26.2 eller en underrättelse enligt artikel 22.5 ⇦ . Artikel 2625.2 och 25.3 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 2928

⌦ Alternativa bevis för mottagning och bevis för utförsel ⌫

1.    Trots vad som sägs i Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2827 ska den mottagningsrapport som avses i artikel 2524.1 eller den exportrapport som avses i artikel 2625.1 ⇨ och 26.2 ⇦ utgöra bevis på att flyttningen av punktskattepliktiga varor har avslutats i enlighet med artikel 20.2.

2.    Om mottagningsrapporten eller exportrapporten saknas av andra anledningar än de som anges i artikel 2827 kan, med avvikelse från punkt 1, avslutandet av flyttningen av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande, ⌦ styrkas med alternativa bevis i enlighet med punkterna 3 och 4 . ⌫

3.    I i de fall som avses i artikel 17.1 a i, ii och iv, 17.1 b och 17.42 ⌦ kan alternativa bevis för att flyttningen avslutats lämnas i form av ⌫ styrkas genom en påteckning påskrift från de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten, grundadt på tillfredställande bevis, om att de avsända punktskattepliktiga varorna har nått den angivna destinationsorten sin destination eller, i det fall som avses i artikel 17.1 a iii, av en påskrift från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utfartstullkontoret är beläget om att de punktskattepliktiga varorna har lämnat gemenskapens territorium.

⇨ Ett ersättningsdokument som avses artikel 28.1 a ⇦ Vid tillämpningen av första stycket ska ett dokument som lämnas av mottagaren och som innehåller samma uppgifter som mottagningsrapporten eller exportrapporten utgöra tillfredsställande bevis.

⇩ ny

4.    För att i det fall som avses i artikel 17.1 a iii eller v fastställa huruvida de punktskattepliktiga varorna under de omständigheter som beskrivs i punkt 2 har förts ut ur unionens territorium ska avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter beakta följande som bevis för att varorna har förts ut ur unionens territorium:

(a)En påteckning av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utförseltullkontoret är beläget som intygar att de punktskattepliktiga varorna har lämnat unionens territorium eller att de punktskattepliktiga varorna har hänförts till ett förfarande för extern transitering i enlighet med artikel 17.1 a v.

(b) En packsedel.

(c)Ett dokument som intygar varornas utförsel och som undertecknats eller bestyrkts av den ekonomiska aktör som har fört ut de punktskattepliktiga varorna ur unionens tullområde.

(d)Ett dokument där en medlemsstats eller ett tredjelands tullmyndighet intygar varornas leverans i enlighet med de regler och förfaranden som gäller för ett sådant intygade i den staten eller det landet.

(e)Ekonomiska aktörers bokföring av varor som levererats till fartyg, luftfartyg eller offshoreanläggningar.

(b)Avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter kan ta hänsyn till andra alternativa bevis.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

5. När detta tillfredsställande bevis har godkänts av de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, ska dessa avsluta flyttningen i det datoriserade systemet.

Artikel 3029

⌦ Delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter avseende de dokument som ska utbytas under ett uppskovsförfarande ⌫

1.    Kommissionen ska, ⇨ anta delegerade akter ⇦ anta åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5543.2, för att fastställa 

a) form och innehåll för de ⌦ elektroniska administrativa dokument ⌫ meddelanden som enligt vid tillämpning av artiklarna 21–2625 ska utbytas utbyts ⇨ via det datoriserade system som avses i artikel 21.2 ⇦ ⌦ och för de ersättningsdokument som avses i artiklarna 27 och 28 i samband med ⌫ mellan de personer och behöriga myndigheter som berörs av en flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande.,

2.b) ⇨ Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa ⇦ regler och förfaranden för utbyte av de meddelanden ⌦ elektroniska administrativa dokument via det datoriserade systemet ⌫ som avses i led a, artikel 21.2⌦ i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov ⌫ ⇨ och regler och förfaranden för användning av sådana ersättningsdokument som avses i artiklarna 27 och 28. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2. ⇦

c) formen för de pappersdokument som avses i artiklarna 26 och 27.

32.    Varje medlemsstat ska för tillämpningen av och i enlighet med artiklarna 2726 och 2827 fastställa i vilka fall det datoriserade systemet kan anses vara otillgängligt och de regler och förfaranden som ska gälla i dessa fall.

AVSNITT 3

Förenklade förfaranden

Artikel 3130

⌦ Förenklade förfaranden i en enda medlemsstat ⌫

Medlemsstaterna får införa förenklade förfaranden för sådana flyttningar av punktskattepliktiga varor enligt ett uppskovsförfarande som helt sker på deras territorium, inklusive möjligheten att frångå kravet på elektronisk övervakning av sådana flyttningar.

Artikel 3231

⌦ Förenklade förfaranden i två eller fler medlemsstater ⌫

I samförstånd och enligt villkor som fastställs av samtliga berörda medlemsstater får förenklade förfaranden inrättas för sådana flyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande som sker ofta och regelbundet mellan två eller flera medlemsstaters territorium.

Denna bestämmelse inbegriper flyttningar via fasta rörledningar.

KAPITEL V

FLYTTNING OCH BESKATTNING AV PUNKTSKATTEPLIKTIGA VAROR EFTER FRISLÄPPANDE FÖR KONSUMTION

AVSNITT 1

Enskilda personers förvärv

Artikel 3332

⌦ Enskilda personers förvärv ⌫

1.    För punktskattepliktiga varor, som förvärvas av en enskild person för dennes eget bruk, och som transporteras av denne person från en medlemsstat ⌦medlemsstats territorium ⌫ till en annan ⌦ medlemsstats territorium ⌫, ska punktskatten endast tas ut i den medlemsstat där de punktskattepliktiga varorna förvärvas.

2.    För att avgöra om de punktskattepliktiga varor som avses i punkt 1 är avsedda för den enskildes enskilde personens eget bruk ska medlemsstaterna beakta framför allt åtminstone följande faktorer:

a) Innehavarens kommersiella ställning och dennes skäl för att inneha de punktskattepliktiga varorna.

b) Den plats där de punktskattepliktiga varorna finns eller, i tillämpliga fall, det transportsätt som använts.

c) Alla handlingar som hänför sig till de punktskattepliktiga varorna.

d) De punktskattepliktiga varornas beskaffenhet.

e) De punktskattepliktiga varornas kvantitet.

3.    Vid För tillämpningen av punkt 2 e kan medlemsstaterna fastställa referensnivåer, enbart till ledning för bevisningen. Dessa referensnivåer får inte understiga följande värden:

a) Tobaksvaror

–Cigaretter: 800 stycken.

–Cigariller (med en vikt av högst 3 gram per styck): 400 stycken.

–Cigarrer: 200 stycken.

–Röktobak: 1,0 kg.

b) Alkoholdrycker

–Spritdrycker: 10 liter.

–Mellanprodukter: 20 liter.

–Vin: 90 liter (varav högst 60 liter mousserande vin).

–Öl 110 liter.

4.    Medlemsstaterna kan också föreskriva att punktskatt ska tas ut i den medlemsstat där förbrukningen sker vid förvärv av mineraloljor som redan frisläppts för förbrukning i en annan medlemsstat, om dessa produkter transporteras med ovanliga transportsätt av en enskild person eller för dennes räkning.

Med ovanliga transportsätt avses i denna punkt transport av bränslen på annat sätt än i fordonstankar eller lämpliga reservdunkar liksom transport av flytande eldningsbränsle på annat sätt än med tankbilar som används ⌦ för ekonomiska aktörers räkning ⌫ i yrkesmässig trafik.

AVSNITT 2

Innehav i ⌦ Förfaranden som ska följas i fråga om flyttning av punktskattepliktiga varor som frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som flyttas till ⌫ en annan medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium för att levereras där i kommersiellt syfte ⌫

Artikel 3433

⌦ Allmänt ⌫

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 36.1 ska Om punktskattepliktiga varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ och som innehas för kommersiella syften i ⇨ flyttas till en annan medlemsstats territorium ⇦ en annan medlemsstat för att levereras eller användas där ⇨ i kommersiellt syfte ⇦ , ⌦ ska de ⌫ beläggas med punktskatt som ska tas ut i denna andra medlemsstat ⌦ i destinationsmedlemsstaten ⌫.

⇩ ny

Inom ramen för reglerna i detta avsnitt får punktskattepliktiga varor bara flyttas från en certifierad avsändare till en certifierad mottagare.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

2. Med innehav i kommersiellt syfte avses i denna artikel innehav av punktskattepliktiga varor ⇨ Vid tillämpning av denna artikel ska punktskattepliktiga varor anses bli levererade i kommersiellt syfte om de har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium, har flyttats från den medlemsstaten till en annan medlemsstats territorium och levereras antingen ⇦ ⇨ till ⇦ av en annan person än en enskild person eller ⌦ till ⌫ av en enskild person av andra orsaker än för dennes eget bruk. ⇨ Punktskattepliktiga varor ska dock inte anses bli levererade i kommersiellt syfte om de ⇦ och som transporteras av ⌦ denna enskilda person för eget bruk ⌫ denne i enlighet med artikel 32 ⇨ när de flyttas från den andra medlemsstatens territorium ⇦.

⇩ ny

3.    En flyttning av punktskattepliktiga varor enligt denna artikel ska anses påbörjas när varorna lämnar den certifierade avsändarens lokaler.

4.    En flyttning av punktskattepliktiga varor enligt denna artikel ska anses avslutas när den certifierade mottagaren tagit emot varorna.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

52.    Villkoren för skattskyldighet och den skattesats som ska tillämpas ska vara de som är i kraft den dag då skattskyldighet inträder i den andra medlemsstaten ⌦ i ⌫ ⌦ destinationsmedlemsstaten ⌫.

3.    Betalningsskyldig för punktskatten ska, i de fall som anges i punkt 1, vara antingen den person som verkställt leveransen eller som innehar de varor som är avsedda att levereras, eller den person till vilken varorna levererats i den andra medlemsstaten.

4.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38 ska punktskattepliktiga varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat och flyttas inom gemenskapen i kommersiellt syfte, inte anses innehas för sådant syfte förrän de kommer fram till destinationsmedlemsstaten, förutsatt att de flyttas med stöd av de förfaranden som anges i artikel 34.

Artikel 35

⌦ Skattskyldighetens inträde ⌫

⇩ ny

1.    Den certifierade mottagaren ska vara betalningsskyldig för punktskatten och skattskyldigheten för denna ska inträda när varorna har levererats till destinationsmedlemsstaten, utom när en oriktighet enligt artikel 47 sker under flyttningen.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

25.    När punktskattepliktiga varor förvaras ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som reser mellan två medlemsstater ⌦ medlemsstaters territorium ⌫ och varorna inte är till försäljning när fartyget eller luftfartyget befinner sig på någon av medlemsstaternas territorium ska det inte anses som att de innehas för kommersiella syften ⇨ de inte omfattas av punktskatt ⇦ i den medlemsstaten.

6.    Punktskatten ska på begäran återbetalas eller efterges i den medlemsstat där frisläppandet för konsumtion ägde rum om de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten konstaterar att skattskyldighet har inträtt och punktskatt uppburits i den medlemsstaten.

Artikel 3634

⌦ Villkor för flyttning av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt ⌫

1. I de situationer som avses i artikel 33.1 ska de punktskattepliktiga varor som flyttas mellan olika medlemsstaters territorier åtföljas av ett följedokument som upptar de viktigaste uppgifterna i det dokument som avses i artikel 21.1.

Kommissionen ska enligt förfarandet i artikel 43.2 anta bestämmelser som fastställer följedokumentets form och innehåll.

⇩ ny

1. En flyttning av punktskattepliktiga varor ska endast anses äga rum enligt detta avsnitt om varorna åtföljs av ett elektroniskt förenklat administrativt dokument som behandlas i enlighet med artikel 37.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

2.    De personer som avses i artikel 33.3 ⇨ Den certifierade mottagaren enligt artikel 35.1 ⇦ska iaktta ⌦ samtliga ⌫ följande krav:

a) Lämna en deklaration till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten och ställa garanti för betalning av punktskatten innan varorna avsänds.

⇩ ny

a)Ställa en garanti som täcker riskerna i samband med flyttningen.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

b) Betala ⌦ den tillämpliga ⌫ punktskatten i destinationsmedlemsstaten i enlighet med det förfarande som fastställts av den medlemsstaten ⇨ när varorna levererats ⇦.

c) Samtycka till varje kontroll som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten att förvissa sig om att de punktskattepliktiga varorna faktiskt har mottagits och att den punktskatt som belastar dem har erlagts.

⌦ 3. Med avvikelse från punkt 2 a får destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter ⌫ I de fall och på de villkor som den själv bestämmer kan destinationsmedlemsstaten ⇨ på villkor som de fastställt tillåta att garantin ställs av transportören, fraktföraren, ägaren till de punktskattepliktiga varorna, den certifierade avsändaren eller gemensamt av två eller fler av dessa personer eller den person som nämns i artikel 35.1 ⇦ förenkla eller bevilja undantag från kraven i led a. I så fall ska den underrätta kommissionen som i sin tur ska informera de övriga medlemsstaterna.

⇩ ny

4.    Garantin ska vara giltig i hela unionen.

5. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser om ställande av garantier och deras giltighet.

6.    En godkänd upplagshavare eller en registrerad avsändare får agera som certifierad avsändare vid tillämpning av detta avsnitt efter att ha informerat avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter.

7.    En godkänd upplagshavare eller en registrerad mottagare får agera som certifierad mottagare vid tillämpning av detta avsnitt efter att ha informerat destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter.

Artikel 37

Elektroniskt förenklat administrativt dokument

1.    När punktskattepliktiga varor ska flyttas enligt detta avsnitt ska den certifierade avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet lämna ett preliminärt elektroniskt förenklat administrativt dokument till avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter.

2.    De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna på det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokumentet.

Om dessa uppgifter inte är giltiga, ska den certifierade avsändaren underrättas om detta utan dröjsmål.

Om dessa uppgifter är giltiga, ska avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter tilldela dokumentet en unik förenklad administrativ referenskod och underrätta den certifierade avsändaren om denna.

3.    Avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter ska utan dröjsmål vidarebefordra det elektroniska förenklade administrativa dokumentet till destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter, som ska vidarebefordra det till den certifierade mottagaren.

4.    Den certifierade avsändaren ska lämna den unika förenklade administrativa referenskoden till den person som medföljer de punktskattepliktiga varorna eller, i de fall ingen person medföljer varorna, transportören eller fraktföraren. Den person som medföljer de punktskattepliktiga varorna, transportören eller fraktföraren ska på begäran lämna denna kod till de behöriga myndigheterna under flyttningens gång.

5.    Under en flyttning av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt får den certifierade avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet ändra destinationen till en annan leveransplats i samma medlemsstat som drivs av samma certifierade mottagare, eller till avsändningsplatsen. För detta ändamål ska den certifierade avsändaren med hjälp av det datoriserade systemet lämna ett preliminärt elektroniskt dokument om destinationsändring till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.

Artikel 38

Mottagningsrapport

1.    Vid mottagande av punktskattepliktiga varor ska den certifierade mottagaren utan dröjsmål och senast fem arbetsdagar efter det att flyttningen avslutats, förutom i fall som vederbörligen styrkts på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsställande sätt, med hjälp av det datoriserade systemet lämna en rapport om att varorna mottagits till destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter.

2.    De behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten ska göra en elektronisk kontroll av uppgifterna i mottagningsrapporten.

Om dessa uppgifter inte är giltiga, ska den certifierade mottagaren underrättas om detta utan dröjsmål.

Om uppgifterna är giltiga, ska destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter lämna en bekräftelse av registreringen av mottagningsrapporten till den certifierade mottagaren och sända mottagningsrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.

Mottagningsrapporten ska anses utgöra ett tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter och betalat all tillämplig punktskatt till destinationsmedlemsstaten.

3.    De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra mottagningsrapporten till den certifierade avsändaren.

4.    Den punktskatt som betalats i avsändarmedlemsstaten ska på begäran återbetalas på grundval av den mottagningsrapport som avses i punkt 1.

Artikel 39

Ersättningsrutiner och återställning av data vid avsändningsplatsen

1.    Med avvikelse från artikel 37 får den certifierade avsändaren, när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, påbörja en flyttning av punktskattepliktiga varor, förutsatt att

a)varorna åtföljs av ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokument som avses i artikel 36.1,

b)den certifierade avsändaren informerar de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten innan flyttningen påbörjas.

Avsändarmedlemsstaten kan begära att den certifierade avsändaren lämnar en kopia av det dokument som avses i första stycket led a, att avsändarmedlemsstaten gör en kontroll av uppgifterna i den kopian och, när den certifierade avsändaren är ansvarig för otillgängligheten hos det datoriserade systemet, relevant information om anledningen till denna otillgänglighet, innan flyttningen påbörjas.

2.    Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt ska den certifierade avsändaren lämna ett preliminärt elektroniskt förenklat administrativt dokument i enlighet med artikel 37.1.

Så snart uppgifterna i det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokumentet har kontrollerats i enlighet med artikel 37.2 och om dessa uppgifter är giltiga, ska detta dokument ersätta det ersättningsdokument som avses i punkt 1 a i den här artikeln. Artiklarna 37.3 och 38 ska gälla i tillämpliga delar.

3.    En kopia av det ersättningsdokument som avses i punkt 1 a ska arkiveras av den certifierade avsändaren i dennes bokföring.

4.    När det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten får den certifierade avsändaren ändra varornas destination enligt artikel 37.5 och ska då lämna uppgifter om detta till avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter på annat sätt. Den certifierade avsändaren ska informera de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten innan destinationsändringen påbörjas. Punkterna 2–3 i den här artikeln ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 40

Ersättningsdokument och återställning av data - mottagningsrapport

När punktskattepliktiga varor ska flyttas enligt detta avsnitt och mottagningsrapporten inte kan lämnas vid avslutandet av flyttningen i enlighet med artikel 38.1, antingen till följd av att tillgång saknas till det datoriserade systemet i destinationsmedlemsstaten eller eftersom de förfaranden som avses i artikel 39.2 ännu inte har fullgjorts, ska den certifierade mottagaren, utom i vederbörligen motiverade fall, lämna ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som mottagningsrapporten och anger att flyttningen har avslutats till destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter.

Utom i de fall då mottagningsrapporten med kort varsel kan lämnas av den certifierade mottagaren med hjälp av det datoriserade systemet i enlighet med artikel 38.1 eller utom i vederbörligen motiverade fall, ska de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten skicka en kopia av det ersättningsdokument som avses i första stycket till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra kopian till den certifierade avsändaren eller hålla den tillgänglig för denne.

Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller förfarandena i artikel 39.2 har fullföljts ska den certifierade mottagaren lämna en mottagningsrapport i enlighet med artikel 38.1. Punkterna 2 och 3 i artikel 38 skall gälla i tillämpliga delar.

Artikel 41

Alternativa bevis för mottagning

1.    Trots vad som sägs i artikel 40 ska den mottagningsrapport som krävs enligt artikel 38.1 utgöra ett bevis på att de punktskattepliktiga varorna har levererats till den certifierade mottagaren.

2.    Med avvikelse från punkt 1 och i avsaknad av en mottagningsrapport av andra anledningar än de som nämns i artikel 40 får ett alternativt bevis för leverans av punktskattepliktiga varor tillhandahållas i form av en på tillfredsställande bevis grundad påteckning av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter om att de avsända punktskattepliktiga varorna har nått sin destination.

Vid tillämpning av första stycket ska det ersättningsdokument som avses i artikel 40 första stycket utgöra ett tillfredsställande bevis.

3.    I de fall påteckningen av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter har godtagits av avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter ska den anses utgöra ett tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter och betalat all tillämplig punktskatt till destinationsmedlemsstaten.

Artikel 42

Undantag för certifierade avsändare och certifierade mottagare från skyldigheten att använda det datoriserade systemet

Medlemsstaterna får tillåta att en flyttning av punktskattepliktiga varor äger rum med varorna åtföljda av ett ersättningsdokument enligt artikel 39.1 a, om den certifierade avsändaren och certifierade mottagaren enbart vid enstaka tillfällen flyttar punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt.

Medlemsstaterna får begränsa detta tillstånd till att gälla en viss kvantitet punktskattepliktiga varor, en enda certifierad avsändare och certifierad mottagare, en specifik tidsperiod eller en enda flyttning av punktskattepliktiga varor.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 4335

⌦ Flyttning av varor frisläppta för konsumtion mellan två platser inom en och samma medlemsstats territorium via en annan medlemsstats territorium ⌫

1.    När punktskattepliktiga varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ ska flyttas till en annan destination i samma medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ via en annan medlemsstats territorium gäller följande krav:

a) Flyttningen ska ske med stöd av det följedokument ⇨ elektroniska förenklade administrativa dokument ⇦ som avses i artikel 3634.1 och via ⌦ följa ⌫ en lämplig resväg.

b) Avsändaren ska, innan de punktskattepliktiga varorna avsänds, lämna en deklaration till de behöriga myndigheterna på avsändningsorten.

b)c) ⇨ Den certifierade ⇦ Mottagaren mottagaren ska intyga mottagandet av varorna i enlighet med de krav som fastställts av de behöriga myndigheterna i destinationsorten.

cd)⇨ Den certifierade ⇦ Avsändaren avsändaren och ⇨ den certifierade ⇦ mottagaren ska samtycka till alla kontroller som gör det möjligt för deras respektive behöriga myndigheter att förvissa sig om att varorna verkligen har mottagits.

2.    Om punktskattepliktiga varor ofta och regelbundet flyttas på det sätt som avses i punkt 1, kan de berörda medlemsstaterna i samförstånd och på de villkor som de själva bestämmer, förenkla kraven i punkt 1.

⇩ ny

Artikel 44

Delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter avseende flyttning av varor som ska levereras i kommersiellt syfte

1.    Kommissionen ska för tillämpning av artiklarna 37 och 38 och i enlighet med artikel 55 anta delegerade akter för att fastställa form och innehåll för de elektroniska administrativa dokument som utbyts via det datoriserade systemet och för de ersättningsdokument som avses i artiklarna 39, 40 och 42 i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt.

2.    Kommissionen ska för tillämpning av artiklarna 37 och 38 anta genomförandeakter för att fastställa de regler och förfaranden som ska följas vid utbyte av elektroniska administrativa dokumentet via det datoriserade systemet och regler och förfaranden för användning av de ersättningsdokument som avses i artiklarna 39, 40 och 42 i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 53.2.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

AVSNITT 3

Distansförsäljning

Artikel 4536

Distansförsäljning

1.    Punktskattepliktiga varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ och som köps av en annan person än en godkänd upplagshavare, eller en registrerad mottagare ⇨ eller en certifierad mottagare ⇦ som är etablerad i en annan medlemsstat och som inte bedriver en självständig ekonomisk verksamhet, och som avsänds eller transporteras direkt eller indirekt till en annan medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ av säljaren ⇨ en avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet ⇦ eller för hans ⌦ dennes ⌫ räkning ska vara punktskattepliktiga i destinationsmedlemsstaten.

Med destinationsmedlemsstat avses i denna artikel den medlemsstat dit försändelsen eller transporten ankommer.

2.    I det fall som avses i punkt 1 inträder skattskyldigheten i destinationsmedlemsstaten när de punktskattepliktiga varorna levereras. De villkor för skattskyldighet och den punktskattesats som ska tillämpas ska vara de som är i kraft den dag då skattskyldighet inträder.

Punktskatten ska betalas enligt det förfarande som fastställts av destinationsmedlemsstaten.

3.    Den person som är betalningsskyldig för punktskatten i destinationsmedlemsstaten ska vara säljaren ⇨ avsändaren ⇦ .

Destinationsmedlemsstaten kan emellertid föreskriva att den skattskyldige ska vara ⇨ tillåta avsändaren att utse ⇦ en skatterepresentant som är etablerad i destinationsmedlemsstaten ⇨ som den person som är betalningsskyldig för punktskatten. ⇦ och ⌦ Skatterepresentanten ska vara ⌫ godkänd av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten. ⌦ Medlemsstaterna får föreskriva att ⌫ eller, i de fall säljaren ⇨ avsändaren ⇦ ⇨ eller skatterepresentanten ⇦ inte har iakttagit bestämmelserna i punkt 4 a, ⌦ den person som är betalningsskyldig för punktskatten ska vara ⌫mottagaren av de punktskattepliktiga varorna.

4.    Säljaren ⇨ Avsändaren ⇦ eller skatterepresentanten ska uppfylla följande krav:

a) Registrera sin identitet och ställa garanti för betalning av punktskatten i det behöriga kontor som särskilt anvisats och på de villkor som destinationsmedlemsstaten fastställt innan de punktskattepliktiga varorna avsänds.

b) Betala punktskatten i det kontor som avses i led a efter det att de punktskattepliktiga varorna ⌦ har levererats ⌫ anlänt.

c) Föra räkenskaper över leveranserna av punktskattepliktiga varor.

De berörda medlemsstaterna kan på de villkor som de fastställer förenkla dessa krav på grundval av bilaterala ⇨ eller multilaterala ⇦ avtal.

5.    I det fall som avses i punkt 1 ska punktskatten i den första medlemsstaten på säljarens begäran ⇨ av avsändaren ⇦ betalas återbetalas eller efterges, om säljaren ⇨ avsändaren ⇦ eller dennes skatterepresentant följt de förfaranden som är fastställda i punkt 4.

6.    Medlemsstaterna får fastställa särskilda regler för tillämpningen av punkterna 1–5 när det gäller punktskattepliktiga varor som omfattas av särskilda nationella distributionsregler.

AVSNITT 4

Förstöring och förluster

Artikel 4637

⌦ Förstöring och förlust ⌫

1.    När punktskattepliktiga varor förstörts helt fullständigt eller gått oåterkalleligen förlorade under transporten i ⌦ territoriet för ⌫ en annan medlemsstat än den medlemsstat där de frisläppts för konsumtion, på grund av varans egen beskaffenhet, oförutsebara omständigheter eller force majeure, eller till följd av denna medlemsstats behöriga myndigheters medgivande tillstånd ⌦ att förstöra varorna ⌫, ska punktskatten, i de fall som avses i artiklarna 3433.1 och 4536.1, inte tas ut i den medlemsstaten.

⇩ ny

Vid tillämpning av detta direktiv ska varor anses vara fullständigt förstörda eller oåterkalleligen ha gått förlorade, om de har gjorts oanvändbara som punktskattepliktiga varor.

2. Vid en partiell förlust av varor till följd av deras beskaffenhet som inträffar under deras transport i territoriet för en annan medlemsstat än den medlemsstat där de frisläppts för konsumtion ska skattskyldighet för punktskatt inte inträda i den medlemsstaten när förlustvolymen underskrider den gemensamma tröskel för partiella förluster av sådana punktskattepliktiga varor som fastställts i enlighet med artikel 7.7.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

3. Att de punktskattepliktiga varorna i fråga ⌦ varor som avses i punkterna 1 och 2 ⌫ har förstörts helt eller gått oåterkallerligen förlorade ska på ett tillfredsställande sätt kunna påvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där varorna förstördes helt eller gick oåterkallerligen förlorade förlorades eller, om det inte är var möjligt att fastställa var förlusten skett, där den upptäcktes.

Den garanti som ställts enligt ⌦ i enlighet med ⌫ artikel 3436.2 a eller artikel 3645.4 a ska släppas fri.

2.    Varje medlemsstat ska föreskriva sina egna regler och villkor för fastställandet av de förluster som avses i punkt 1.

AVSNITT 5

Oegentligheter Oriktigheter under flyttning av punktskattepliktiga varor

Artikel 4738

⌦ Oriktigheter under flyttning av punktskattepliktiga varor ⌫

1.    När en oegentlighet oriktighet har begåtts i samband med en flyttning av punktskattepliktiga varor i enlighet med artikel 3433.1 eller artikel 4536.1 i ⌦ territoriet för ⌫ en annan medlemsstat än den ⌦ medlemsstats territorium ⌫ där varorna frisläppts för konsumtion, ska de vara punktskattepliktiga och punktskatten ska tas ut i den medlemsstat där oegentligheten oriktigheten begåtts.

2.    Om en oegentlighet oriktighet har begåtts upptäckts under flyttning av punktskattepliktiga varor i enlighet med artikel 3433.1 eller artikel 4536.1 i ⌦ territoriet för ⌫ en annan medlemsstat än den ⌦ medlemsstats territorium ⌫ i vilken där de frisläppts för konsumtion och när det inte går att avgöra var oegentligheten oriktigheten begåtts, ska oegentligheten oriktigheten anses ha begåtts och punktskatten ska utkrävas tas ut i den medlemsstat där oegentligheten oriktigheten konstaterades upptäcktes.

Om det, före utgången av en treårsperiod från den dag då de punktskattepliktiga varorna förvärvades, fastställs i vilken medlemsstat ⌦ medlemsstats territorium ⌫ som oegentligheten oriktigheten faktiskt begåtts, ska dock bestämmelserna i punkt 1 tillämpas.

3.    Punktskatten ska betalas av den person som ställt garanti för betalning av skatten enligt artikel 3634.2 a eller artikel 4536.4 a och av varje person som medverkat i oegentligheten oriktigheten. ⇨ Om flera gäldenärer är betalningsskyldiga för en och samma punktskatt, ska de ha solidariskt betalningsansvar för denna. ⇦

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de punktskattepliktiga varorna frisläppts för konsumtion ska på begäran återbetala eller efterge punktskatten när den uppburits i den medlemsstat där oegentligheten oriktigheten begåtts eller konstaterats upptäckts. De behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten ska frisläppa den garanti som ställts enligt artikel 3634.2 a eller artikel 4536.4 a.

4.    I denna artikel avses med oegentlighet oriktighet ett fall som inträffat under en flyttning av punktskattepliktiga varor enligt artikel 3433.1 eller artikel 4536.1, som inte omfattas av artikel 4637, och på grund av vilket en flyttning eller en del av en flyttning av punktskattepliktiga varor inte avslutats i vederbörlig ordning.

KAPITEL VI

ÖVRIGT

AVSNITT 1

Märkning

Artikel 4839

⌦ Märkning ⌫

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.1 får medlemsstaterna kräva att punktskattepliktiga varor bär skattemärken eller nationella identifieringsmärken för fiskala ändamål när de frisläpps för konsumtion på deras territorium eller, i de fall som avses i artikel 3433.1 första stycket och artikel 4536.1, när de förs in på deras territorium.

2.    Varje medlemsstat som kräver användning av sådana skattemärken eller nationella identifieringsmärken som avses i punkt 1 ska göra dem tillgängliga för godkända upplagshavare från övriga medlemsstater. En medlemsstat kan dock föreskriva att dessa görs tillgängliga för de skatterepresentanter som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten.

3.    Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser som de kan komma att införa för att säkra en korrekt tillämpning av denna artikel och för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt eller missbruk, se till att de skattemärken eller nationella identifieringsmärken som avses i punkt 1 inte skapar hinder för den fria rörligheten för punktskattepliktiga varor.

När sådana märken anbringas på punktskattepliktiga varor ska alla belopp, utom kostnaderna för deras utfärdande, som betalats eller ställts som garanti säkerhet för erhållandet av sådana märken återbetalas, efterges eller utges ⌦ frisläppas ⌫ av den medlemsstat som utfärdade dem om punktskatteplikten har utlösts och har skattskyldighet för punktskatt har inträtt och punktskatt har uppburits i en annan medlemsstat.

Den medlemsstat som utfärdade dessa skattemärken eller identifieringsmärken får dock ställa som villkor för återbetalningen, eftergivandet eller utgivandet ⌦ eftergiften eller frisläppandet ⌫ av det belopp som betalats eller ställts som garanti säkerhet, att det på ett tillfredsställande sätt kan visas för dess behöriga myndigheter att märkena har avlägsnats eller förstörts.

4.    De skattemärken eller nationella identifieringsmärken som avses i punkt 1 ska vara giltiga i den medlemsstat som utfärdat dem. Medlemsstater kan dock komma överens om ett ömsesidigt erkännande av varandras märken.

AVSNITT 2

Små vinproducenter

Artikel 4940

⌦ Små vinproducenter ⌫

1.    Medlemsstaterna kan undanta små vinproducenter från kraven i kapitlen III och IV artiklarna 15–32 och från de övriga krav som avser flyttning och övervakning. När sådana små producenter genomför transaktioner inom gemenskapen ⌦ unionen ⌫ ska de underrätta berörda myndigheter och iaktta de krav som fastställts i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 32  (EG) nr 884/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för följedokument vid transport av vinprodukter och för register som skall föras inom vinsektorn 33 .

2.    När små vinproducenter är undantagna från krav enligt punkt 1 ska mottagaren, genom den handling som krävs enligt förordning (EG) nr 884/2001 (EU) 2018/273 eller genom en hänvisning till denna, underrätta de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten om de mottagna leveranserna av vin.

3.    Med små vinproducenter avses i denna artikel personer som producerar i genomsnitt mindre än 1 000 hektoliter vin per år.

AVSNITT 3

Furnering för fartyg och luftfartyg

Artikel 5041

⌦ Furnering för fartyg och luftfartyg ⌫

Till dess att rådet har antagit gemenskapsbestämmelser ⌦ unionsbestämmelser ⌫ om furnering för fartyg och luftfartyg får medlemsstaterna bibehålla sina nationella bestämmelser avseende undantag för sådan furnering.

AVSNITT 4

Särskilda regler

Artikel 5142

⌦ Särskilda regler ⌫

De medlemsstater som har ingått ett avtal om ansvarsfördelningen när det gäller byggande eller underhåll av en gränsöverskridande bro får anta åtgärder som avviker från bestämmelserna i detta direktiv för att underlätta förfarandet för uppbörd av punktskatt på de punktskattepliktiga varor som används för byggandet och underhållet av den bron.

Vid tillämpningen av dessa åtgärder ska den bro och de byggplatser som avses i avtalet anses utgöra en del av territoriet i den medlemsstat som är ansvarig för byggandet eller underhållet av bron i enlighet med avtalet.

De berörda medlemsstaterna ska anmäla dessa åtgärder till kommissionen, som i sin tur ska informera de övriga medlemsstaterna.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

Kapitel VII

⌦ UTÖVANDE AV DELEGERING OCH ⌫ ⌦ KOMMITTÉFÖRFARANDE ⌫ KOMMITTÉN FÖR PUNKTSKATTER

⇩ ny

Artikel 52

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.7, 30.1 och 44.1 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den tjugonde dagen efter det att detta direktiv har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.7, 30.1 och 44.1 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.7, 30.1 och 44.1 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på rådets initiativ.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

⇨ ny

Artikel 5343

⌦ Kommittéförfarande ⌫

1.    Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad kommittén för punktskatter. ⇨ Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. ⇦

2.    När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG ⇨ artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 ⇦ tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

Artikel 44

Kommittén för punktskatter ska, förutom de uppgifter som avses i artikel 43, granska de ärenden som kommitténs ordförande tar upp, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat, när det gäller tillämpningen av gemenskapsbestämmelser om punktskatt.

KAPITEL VIII

⌦ RAPPORTERINGS-, ⌫ ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

⇩ ny

Artikel 54

 Rapportering om genomförandet av detta direktiv

Vart femte år ska kommissionen lämna en rapport om genomförandet av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet. Den första rapporten ska lämnas senast fem år efter antagandet av detta direktiv.

Artikel 55

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska tillåta att punktskattepliktiga varor avsänds enligt de formaliteter som anges i artiklarna 33, 34 och 35 i direktiv 2008/118/EG till och med den 13 februari 2022 och att punktskattepliktiga varor tas mot enligt dessa formaliteter till och med den 31 december 2022.

De underrättelser som avses i artikel 22.5 i detta direktiv får göras på annat sätt än via det datoriserade systemet till och med den 13 februari 2024.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

Artikel 45

1.    Senast den 1 april 2013 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om genomförandet av det datoriserade systemet och i synnerhet om skyldigheterna enligt artikel 21.6 samt om de förfaranden som är tillämpliga om systemet är otillgängligt.

2.    Senast den 1 april 2015 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om genomförandet av detta direktiv.

3.    De rapporter som avses i punkterna 1 och 2 ska i synnerhet grunda sig på uppgifter från medlemsstaterna.

Artikel 46

1.    Avsändarmedlemsstaten kan till och med den 31 december 2010 tillåta att flyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande påbörjas enligt de förfaranden som anges i artiklarna 15.6 och 18 i direktiv 92/12/EEG.

Dessa flyttningar och deras avslutande ska omfattas av de bestämmelser som avses i första stycket samt av artiklarna 15.4, 15.5 och 19 i direktiv 92/12/EEG. Artikel 15.4 i det direktivet ska tillämpas på alla garanter som utses i enlighet med artikel 18.1 och 18.2 i det här direktivet.

Artiklarna 21–27 i det här direktivet ska inte tillämpas på sådana flyttningar.

2.    Flyttningar av punktskattepliktiga varor som påbörjats före den 1 april 2010 ska utföras och avslutas i enlighet med bestämmelserna i direktiv 92/12/EEG.

Detta direktiv ska inte tillämpas på dessa flyttningar.

🡻 Bilaga III.6 2

3.    Utan att det påverkar artikel 32 får de medlemsstater som inte avses i artikel 2.2 tredje och fjärde styckena i direktiv 92/79/EEG i fråga om cigaretter som förs in på deras territorium utan ytterligare betalning av punktskatter från och med den 1 januari 2014 tillämpa en kvantitativ begränsning på lägst 300 i fråga om cigaretter som förs in från en medlemsstat som i enlighet med artikel 2.2 tredje och fjärde styckena i det direktivet tillämpar lägre punktskatter än de som följer av artikel 2.2 första stycket.

De medlemsstater som avses i artikel 2.2 tredje och fjärde styckena i direktiv 92/79/EEG som tar ut en punktskatt på minst 77 EUR per 1 000 cigaretter får oberoende av det vägda genomsnittliga detaljhandelspriset från och med den 1 januari 2014 tillämpa en kvantitativ begränsning på lägst 300 i fråga om cigaretter som utan ytterligare betalning av punktskatter förs in på deras territorium från en medlemsstat som tillämpar en lägre punktskatt i enlighet med artikel 2.2 tredje stycket i det direktivet.

Medlemsstater som tillämpar en kvantitativ begränsning i enlighet med första och andra styckena i denna punkt ska informera kommissionen om detta. De får utföra nödvändiga kontroller under förutsättning att dessa inte påverkar den inre marknadens sätt att fungera.

🡻 2008/118/EG (anpassad)

Artikel 5648

⌦ Införlivande ⌫

1.    Medlemsstaterna ska senast ⌦ den 31 december 2020 ⌫ den 1 januari 2010 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ⌦ artiklarna 3, 4, 7, 13, 17, 18, 20–23, 26–30, 34–47, 55, 56 och 58 ⌫ detta direktiv från och med den 1 april 2010. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa lagar och andra författningar tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

⌦ Om inte annat sägs i artikel 55, ska de tillämpa dessa åtgärder från och med den 1 april 2021. ⌫

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. ⌦ De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. ⌫ Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ⌦ och om hur uppgiften ska formuleras ⌫ ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.    Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5747

⌦ Upphävande ⌫

1.    Direktiv 92/12/EG ⌦2008/118/EG, ändrat genom de akter som anges i del A i bilaga I, ⌫ ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 april 2010 ⌦ 1 april 2021, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och tillämpningsdatum av direktiven som anges i del B i bilaga I ⌫.

Det direktivet ska emellertid fortsätta att tillämpas med de begränsningar och för de ändamål som fastställs i artikel 46.

2.    Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet ⌦ och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II ⌫.

Artikel 5849

⌦ Ikraftträdande och tillämpning ⌫

Detta direktiv träder i kraft ⌦ den tjugonde ⌫ dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

⌦ Artiklarna 1, 2, 5, 6, 8–12, 14–16, 19, 20, 24, 25, 31–33, 48–51, 52–54, 57 och 59 ska tillämpas från och med den 1 april 2021. ⌫ 

Artikel 5950

⌦ Adressater ⌫

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1).

(2)    COM(2016) 710 final.

(3)    COM(2017) 184 final.

(4)    FISC 271 ECOFIN 957.

(5)    Ett skatteupplag är en plats där punktskattepliktiga varor kan tillverkas, bearbetas och lagras utan att någon punktskatt betalas förrän varorna förs bort från den platsen.

(6)    C(2018) 2794.

(7)    COM(2016) 710 final.

(8)    https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/0cbff781-33f7-449d-8e8a-7ff031fa91bd

(9)    https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/18eef1c0-b9c0-11e5-8d3c-01aa75ed71a1

(10)    https://ec.europa.eu/taxation_customs/consultations-get-involved/customs-consultations/publiconsultation-general-arrangements-excise-duty-harmonisation-and-simplification_en

(11)    COM(2018) 341 final.

(12)    Deklaranten är den person som gör en tulldeklaration. I detta sammanhang en person som gör en deklaration för övergång till fri omsättning (import) eller en exportdeklaration.

(13)    Detta nummer kallas också SEED-registreringsnummer och är ett unikt nummer som tilldelas ekonomiska aktörer som har tillstånd till eller är registrerade för att genomföra punktskatterelaterade transaktioner.

(14)    Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 9, 14.1.2009, s. 12).

(15)    EGT L 76, 23.3.1992, s. 1.

(16)    EGT L 316, 31.10.1992, s. 8.

(17)    EGT L 316, 31.10.1992, s. 10.

(18)    Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (EUT L 176, 5.7.2011, s. 24).

(19)    Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 21).

(20)    Rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 29).

(21)    EGT L 291, 6.12.1995, s. 40.

(22)    Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

(23)    EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(24)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(26)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1152/2003/EG av den 16 juni 2003 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor (EUT L 162, 1.7.2003, s. 5).

(27)    EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(28)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(29)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).

(30)    Rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 (EUT L 121, 8.5.2012, s. 1).

(31)    EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(32)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 av den 11 december 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, vinodlingsregistret, följedokument och certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer, anmälningar och offentliggörande av anmäld information, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller och sanktioner, ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 555/2008, (EG) nr 606/2009 och (EG) nr 607/2009 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/560 (EUT L 58, 28.2.2018, s. 1).

(33)    EGT L 128, 10.5.2001, s. 32.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.5.2018

COM(2018) 346 final

BILAGOR

till

Förslag till rådets direktiv

om allmänna regler för punktskatt (omarbetning)

{SEC(2018) 255 final}
{SWD(2018) 260 final}
{SWD(2018) 261 final}

BILAGA I

Del A

Upphävt direktiv
och en förteckning över ändringar av detta
(som det hänvisas till i artikel 57)

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning

(som det hänvisas till i artikel 57)

BILAGA II

Jämförelsetabell