e8c2ab7c-c0f0-11ee-b164-01aa75ed71a1

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - e8c2ab7c-c0f0-11ee-b164-01aa75ed71a1 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document e8c2ab7c-c0f0-11ee-b164-01aa75ed71a1

Help

Consolidated text: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

Access initial legal act

(

Legal status of the document In force

)

Access current version (01/07/2024) 01/07/2024

HTML

PDF

02019R0159 — SV — 01.01.2024 — 009.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EGT L 031 1.2.2019, s. 27)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/1590 av den 26 september 2019	L 248	28	27.9.2019
M2	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/35 av den 15 januari 2020	L 12	13	16.1.2020
►M3	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/894 av den 29 juni 2020	L 206	27	30.6.2020
M4	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/2037 av den 10 december 2020	L 416	32	11.12.2020
►M5	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1029 av den 24 juni 2021	L 225I	1	25.6.2021
M6	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1091 av den 2 juli 2021	L 236	47	5.7.2021
M7	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/434 av den 15 mars 2022	L 88	181	16.3.2022
►M8	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/664 av den 21 april 2022	L 121	12	22.4.2022
►M9	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/978 av den 23 juni 2022	L 167	58	24.6.2022
►M10	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/104 av den 12 januari 2023	L 12	7	13.1.2023
►M11	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1301 av den 26 juni 2023	L 161	44	27.6.2023
►M12	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1331 av den 29 juni 2023	L 166	98	30.6.2023
►M13	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/2840 av den 14 december 2023	L	1	15.12.2023

Rättad genom:

C1	Rättelse, EGT L 321, 15.12.2022, s. 72 (2022/978)

▼B

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/159

av den 31 januari 2019

om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

Artikel 1

Med förbehåll för artiklarna 6 och 7 öppnas härmed en tullkvot för import till unionen av var och en av de 26 produktkategorier som berörs (definierade genom hänvisning till de KN-nummer som anges i förhållande till den i bilaga I) och för var och en av de perioder som anges i bilaga IV.1 och IV.2.

▼M3

För var och en av de produktkategorier som berörs, och med undantag för produktkategorierna 8 och 25a, tilldelas en del av varje tullkvot de länder som anges i bilaga IV.

Den återstående delen av varje tullkvot, liksom tullkvoten för produktkategorierna 8 och 25, ska tilldelas enligt principen 'först till kvarn', på grundval av en tullkvot som fastställs i lika delar för varje kvartal under tillämpningsperioden.

▼B

Utnyttjandet av varje kvartalsvisa kvot ska stoppas på kommissionens tjugonde arbetsdag efter kvartalets utgång. I slutet av varje kvartal ska den outnyttjade delen av tullkvoten automatiskt överföras till nästa kvartal. De kvantiteter som är outnyttjade i slutet av det sista kvartalet för varje år av tillämpningstiden av den slutgiltiga tullkvoten ska inte överföras.

▼M9

Om den relevanta tullkvoten enligt punkt 2 är uttömd för ett visst land, får import från det landet för vissa produktkategorier äga rum inom den återstående delen av tullkvoten för samma produktkategori. Denna bestämmelse ska endast tillämpas under det sista kvartalet av varje tillämpningsår för den slutgiltiga tullkvoten. För produktkategorierna 5, 9 och 21 kommer ingen ytterligare tillgång till den återstående delen av tullkvoten att vara tillåten. För produktkategorierna 12, 13, 14, 16, 20 och 27 kommer endast tillgång till en bestämd volym inom ramen för den volym för tullkvoten som ursprungligen fanns tillgänglig under det sista kvartalet att vara tillåten. Vad gäller produktkategorierna 1 och 4B får inget exportland tillåtas att ensamt använda mer än 30 % av den återstående tullkvotvolym som ursprungligen fanns tillgänglig under det sista kvartalet för varje år som åtgärderna tillämpas. För produktkategorierna 2, 3A, 3B, 4A, 6, 10, 15, 18, 19, 22, 24, 25B, 26 och 28 kommer tillgång att vara tillåten till den totala volym för tullkvoten som ursprungligen fanns tillgänglig under det sista kvartalet inom respektive produktkategori.

▼B

Om den relevanta tullkvoten förbrukats eller om importen av produktkategorierna inte omfattas av den relevanta tullkvoten, ska en tilläggstull på 25 %, tillämplig på nettopriset fritt unionens gräns före tull, tillämpas på de produktkategorier som anges i bilaga IV.1.

Artikel 2

Ursprunget för alla produkter på vilka denna förordning är tillämplig ska fastställas i enlighet med unionens gällande bestämmelser om icke-förmånsberättigande ursprung.

Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Den dröjsmålsränta som ska betalas vid återbetalning som ger rätt till betalning av dröjsmålsränta ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus en procentenhet.

Artikel 3

De tullkvoter som anges i artikel 1 ska förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med det förvaltningssystem för tullkvoter som anges i artiklarna 49–54 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447.

Artikel 4

Medlemsstaterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete för att se till att denna förordning efterlevs.

Artikel 5

Med förbehåll för punkt 2 ska import av de 26 produktkategorier som anges i bilaga IV och som har sitt ursprung i ett av de länder som anges i bilaga III inte vara föremål för de åtgärder som anges i artikel 1.

För var och en av de 26 produktkategorier som anges i bilaga IV anger bilaga III.2 vilka ursprungsländer som ska omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 6

Produkter med ursprung i Norge, Island och Liechtenstein ska inte omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1.

►M8 Moçambique ska inte heller omfattas av de åtgärder som anges i artikel 1. ◄

Artikel 7

De åtgärder för övervakning i förväg som är i kraft genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 ( 1 ) ska tillfälligt upphävas för de produkter som anges i bilaga IV under tillämpningsperioden för de skyddsåtgärder som anges i artikel 1.

Artikel 8

Under den period som anges i bilagorna IV.1 och IV.2 får kommissionen se över åtgärder i händelse av förändrade omständigheter.

Artikel 9

Belopp som betalats som tilläggstull i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/1013 med avseende på de produkter som anges i bilaga IV till den här förordningen, ska slutgiltigt tas ut till den nivå som fastställs i artikel 1.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1013.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

▼M5

Den ska tillämpas till och med den 30 juni 2024

▼B

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

BILAGA I

Berörda produkter

Produktnummer	Produktkategori	KN-nummer
1	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99
2	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00
3	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10 , 7225 19 90 , 7226 19 80
4	Plåt överdragen med metall	7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 41 00 , 7210 49 00 , 7210 61 00 , 7210 69 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 30 00 , 7212 50 20 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 61 , 7212 50 69 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7225 92 00 , 7225 99 00 , 7226 99 10 , 7226 99 30 , 7226 99 70
5	Plåt överdragen med organiskt material	7210 70 80 , 7212 40 80
6	Bleckprodukter	7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20
7	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00
9	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80
10	Varmvalsad kvartoplåt, rostfri	7219 21 10 , 7219 21 90
11	Kornorienterad elektroplåt	7225 11 00 , 7226 11 00
12	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00
13	Armeringsjärn	7214 20 00 , 7214 99 10
14	Stänger och lätta profiler, rostfria	7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90
15	Valstråd, rostfri	7221 00 10 , 7221 00 90
16	Valstråd, olegerad och annan legerad	7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95
17	Profiler av järn eller olegerat stål	7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90
18	Spont	7301 10 00
19	Järnvägsmateriel	7302 10 22 , 7302 10 28 , 7302 10 40 , 7302 10 50 , 7302 40 00
20	Gasrör	7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77
21	Ihåliga profiler	7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99
22	Rör, sömlösa och rostfria	7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 10 , 7304 49 93 , 7304 49 95 , 7304 49 99
23	Lagerrör	7304 51 12 , 7304 51 18 , 7304 59 32 , 7304 59 38
24	Andra sömlösa rör	7304 19 10 , 7304 19 30 , 7304 19 90 , 7304 23 00 , 7304 29 10 , 7304 29 30 , 7304 29 90 , 7304 31 20 , 7304 31 80 , 7304 39 10 , 7304 39 52 , 7304 39 58 , 7304 39 92 , 7304 39 93 , 7304 39 98 , 7304 51 81 , 7304 51 89 , 7304 59 10 , 7304 59 92 , 7304 59 93 , 7304 59 99 , 7304 90 00
25	Stora svetsade rör	7305 11 00 , 7305 12 00 , 7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00
26	Andra svetsade rör	7306 11 10 , 7306 11 90 , 7306 19 10 , 7306 19 90 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 11 , 7306 30 19 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 20 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00
27	Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd	7215 10 00 , 7215 50 11 , 7215 50 19 , 7215 50 80 , 7228 10 90 , 7228 20 99 , 7228 50 20 , 7228 50 40 , 7228 50 61 , 7228 50 69 , 7228 50 80
28	Olegerad tråd	7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90

BILAGA II

II.1 – Importökning för de 26 produktkategorierna (i ton)

Produktnummer	Produktkategori	2013	2014	2015	2016	2017	Den senaste perioden	Ökning under den senaste perioden jämfört med 2013
1	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	4 867 242	5 263 815	7 854 395	8 610 847	7 048 217	7 209 718	48 %
2	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	1 837 875	1 906 067	2 761 337	2 007 299	2 463 937	2 463 941	34 %
3	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	266 355	284 376	279 777	312 647	377 744	433 526	63 %
4	Plåt överdragen med metall	1 855 325	2 203 135	2 688 830	3 924 906	5 019 132	4 637 052	150 %
5	Plåt överdragen med organiskt material	681 646	725 004	622 482	730 619	919 000	937 693	38 %
6	Bleckprodukter	549 941	660 743	634 722	754 638	616 810	735 928	34 %
7	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	1 439 430	1 968 634	2 573 220	2 834 744	2 549 694	2 374 170	65 %
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	157 197	213 885	247 090	326 631	407 886	408 468	160 %
9	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	645 004	954 179	697 199	753 058	869 091	972 415	51 %
10	Varmvalsad kvartoplåt, rostfri	26 799	34 700	31 586	25 995	27 704	28 677	7 %
12	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	942 999	1 265 397	1 233 328	1 429 511	1 419 973	1 792 392	90 %
13	Armeringsjärn	528 702	972 572	1 430 000	1 292 936	1 191 379	1 755 338	232 %
14	Stänger och lätta profiler, rostfria	114 638	149 670	144 875	149 499	161 973	184 811	61 %
15	Valstråd, rostfri	52 068	71 209	57 542	58 659	63 022	69 786	34 %
16	Valstråd, olegerad och annan legerad	1 107 169	1 267 308	1 694 707	2 001 322	2 093 877	2 354 164	113 %
17	Profiler av järn eller olegerat stål	222 797	274 863	267 851	387 353	262 759	373 732	68 %
18	Spont	15 871	16 497	14 051	36 683	84 549	83 502	426 %
19	Järnvägsmateriel	14 587	25 532	23 202	12 494	18 232	23 013	58 %
20	Gasrör	275 378	349 078	314 471	354 261	401 410	445 569	62 %
21	Ihåliga profiler	485 038	578 426	602 190	757 274	862 889	956 360	97 %
22	Rör, sömlösa och rostfria	42 417	55 590	54 948	51 614	49 593	49 781	17 %
24	Andra sömlösa rör	440 696	509 052	448 761	448 333	410 822	480 600	9 %
25	Stora svetsade rör	295 502	418 808	218 549	171 512	1 053 049	720 886	144 %
26	Andra svetsade rör	462 137	484 915	494 914	526 634	551 764	558 457	21 %
27	Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd	446 086	514 066	479 271	454 924	454 921	501 232	12 %
28	Olegerad tråd	555 798	700 560	683 041	726 158	714 480	762 600	37 %

II.2 – Importökning för de 2 produktkategorierna (i ton)

Produktnummer	Produktkategori	2013	2014	2015	2016	2017	Den senaste perioden	Ökning under den senaste perioden jämfört med 2013
11	Kornorienterad elektroplåt	114 388	112 258	101 737	109 518	99 917	106 570	– 7 %
23	Lagerrör	7 475	8 998	8 337	7 035	6 137	6 265	– 16 %

BILAGA III

III.1 – Förteckning över utvecklingsländer som är medlemmar i WTO

Afghanistan, Albanien, Angola, Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, Bahrain, Bangladesh, Barbados, Belize, Benin, Bolivia, Botswana, Brasilien, Brunei, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Costa Rica, Djibouti, Dominica, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Elfenbenskusten, El Salvador, Fiji, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Gabon, Gambia, Georgien, Ghana, Grenada, Guatemala, Guinea, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, Hongkong, Indien, Indonesien, Jamaica, Jemen, Jordanien, Kambodja, Kamerun, Kap Verde, Kazakstan, Kenya, Kina, Kirgizistan, Demokratiska republiken Kongo, Republiken Kongo, Kuba, Kuwait, Laos, Lesotho, Liberia, Macao, Madagaskar, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Mali, Marocko, Mauretanien, Mauritius, Mexiko, Moçambique, Moldavien, Mongoliet, Montenegro, Myanmar, Namibia, Nepal, Nicaragua, Niger, Nigeria, Oman, Pakistan, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Peru, Qatar, Rwanda, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Salomonöarna, Samoa, Saudiarabien, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Sri Lanka, Surinam, Sydafrika, Swaziland, Tadzjikistan, Tanzania, Tchad, Thailand, Togo, Tonga, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ukraina, Uruguay, Vanuatu, Venezuela, Vietnam, Zambia, Zimbabwe

▼M11

III:2 – Förteckning över produktkategorier med ursprung i utvecklingsländer som omfattas av de slutgiltiga åtgärderna

Land / Produktgrupp

25A

25B

Argentina

Brasilien

Kina

Egypten

Indien

Indonesien

Kazakstan

Malaysia

Mexiko

Moldavien

Nordmakedonien

Oman

Sydafrika

Turkiet

Ukraina

Förenade Arabemiraten

Vietnam

Alla övriga utvecklingsländer

▼M9

BILAGA IV

IV.1 – Tullkvoternas volym

Produktnummer	Produktkategori	KN-nummer	Fördelning per land (där tillämpligt)	År 5				År 6				Tilläggstull	Löpnummer
				Från 1.7.2022 till 30.9.2022	Från 1.10.2022 till 31.12.2022	Från 1.1.2023 till 31.3.2023	Från 1.4.2023 till 30.6.2023	Från 1.7.2023 till 30.9.2023	Från 1.10.2023 till 31.12.2023	Från 1.1.2024 till 31.3.2024	Från 1.4.2024 till 30.6.2024
				Tullkvotens volym (netto i ton)				Tullkvotens volym (netto i ton)
1	Varmvalsade plåtar och band, olegerade och andra legerade	7208 10 00 , 7208 25 00 , 7208 26 00 , 7208 27 00 , 7208 36 00 , 7208 37 00 , 7208 38 00 , 7208 39 00 , 7208 40 00 , 7208 52 10 , 7208 52 99 , 7208 53 10 , 7208 53 90 , 7208 54 00 , 7211 13 00 , 7211 14 00 , 7211 19 00 , 7212 60 00 , 7225 19 10 , 7225 30 10 , 7225 30 30 , 7225 30 90 , 7225 40 15 , 7225 40 90 , 7226 19 10 , 7226 91 20 , 7226 91 91 , 7226 91 99	Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8966
			Turkiet	452 373,88	452 373,88	442 539,66	447 456,77	469 183,40	469 183,40	464 083,58	464 083,58	25 %	09.8967
			Indien	287 227,31	287 227,31	280 983,24	284 105,28	297 900,24	297 900,24	294 662,20	294 662,20	25 %	09.8968
			Sydkorea	179 365,46	179 365,46	175 466,21	177 415,83	186 030,40	186 030,40	184 008,33	184 008,33	25 %	09.8969
			Förenade kungariket	150 045,49	150 045,49	146 783,63	148 414,56	155 620,95	155 620,95	153 929,42	153 929,42	25 %	09.8976
			Serbien	159 231,56	159 231,56	155 770,01	157 500,79	165 148,37	165 148,37	163 353,27	163 353,27	25 %	09.8970
			Andra länder	900 290,25	900 290,25	880 718,72	890 504,48	933 743,65	933 743,65	923 594,27	923 594,27	25 %	(1)
2	Kallvalsad plåt, olegerad och annan legerad	7209 15 00 , 7209 16 90 , 7209 17 90 , 7209 18 91 , 7209 25 00 , 7209 26 90 , 7209 27 90 , 7209 28 90 , 7209 90 20 , 7209 90 80 , 7211 23 20 , 7211 23 30 , 7211 23 80 , 7211 29 00 , 7211 90 20 , 7211 90 80 , 7225 50 20 , 7225 50 80 , 7226 20 00 , 7226 92 00	Indien	156 974,80	156 974,80	153 562,31	155 268,55	162 807,74	162 807,74	161 038,10	161 038,10	25 %	09.8801
			Sydkorea	91 042,24	91 042,24	89 063,06	90 052,65	94 425,23	94 425,23	93 398,87	93 398,87	25 %	09.8802
			Förenade kungariket	84 142,99	84 142,99	82 313,80	83 228,39	87 269,62	87 269,62	86 321,03	86 321,03	25 %	09.8977
			Ukraina	69 898,31	69 898,31	68 378,78	69 138,54	72 495,62	72 495,62	71 707,62	71 707,62	25 %	09.8803
			Serbien	39 631,71	39 631,71	38 770,15	39 200,93	41 104,37	41 104,37	40 657,58	40 657,58	25 %	09.8805
			Andra länder	321 824,43	321 824,43	314 828,25	318 326,34	333 782,94	333 782,94	330 154,85	330 154,85	25 %	(2)
3.A	Elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt)	7209 16 10 , 7209 17 10 , 7209 18 10 , 7209 26 10 , 7209 27 10 , 7209 28 10	Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8808
			Förenade kungariket	532,59	532,59	521,01	526,80	552,38	552,38	546,38	546,38	25 %	09.8978
			Iran (Islamiska republiken)	159,72	159,72	156,25	157,98	165,65	165,65	163,85	163,85	25 %	09.8809
			Sydkorea	244,60	244,60	239,29	241,94	253,69	253,69	250,93	250,93	25 %	09.8806
			Andra länder	817,65	817,65	799,87	808,76	848,03	848,03	838,81	838,81	25 %	(3)
3.B		7225 19 90 , 7226 19 80	Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8811
			Sydkorea	33 860,21	33 860,21	33 124,12	33 492,16	35 118,40	35 118,40	34 736,68	34 736,68	25 %	09.8812
			Kina	29 777,29	29 777,29	29 129,96	29 453,62	30 883,77	30 883,77	30 548,08	30 548,08	25 %	09.8813
			Taiwan	23 288,87	23 288,87	22 782,59	23 035,73	24 154,25	24 154,25	23 891,70	23 891,70	25 %	09.8814
			Andra länder	8 303,99	8 303,99	8 123,47	8 213,73	8 612,56	8 612,56	8 518,94	8 518,94	25 %	(4)
4.A	Plåt överdragen med metall	Taric-nummer: 7210410020 , 7210410030 , 7210490020 , 7210490030 , 7210610020 , 7210610030 , 7210690020 , 7210690030 , 7212300020 , 7212300030 , 7212 50 20 , 7212506120 , 7212506130 , 7212506920 , 7212506930 , 7225920020 , 7225920030 , 7225990011 , 7225990022 , 7225990023 , 7225990041 , 7225990045 , 7225990091 , 7225990092 , 7225990093 , 7226993010 , 7226993030 , 7226997011 , 7226997013 , 7226997091 , 7226997093 , 7226997094	Sydkorea	36 115,37	36 115,37	35 330,25	35 722,81	37 457,36	37 457,36	37 050,22	37 050,22	25 %	09.8816
			Indien	51 623,89	51 623,89	50 501,64	51 062,77	53 542,16	53 542,16	52 960,18	52 960,18	25 %	09.8817
			Förenade kungariket	34 028,35	34 028,35	33 288,60	33 658,47	35 292,79	35 292,79	34 909,17	34 909,17	25 %	09.8979
			Andra länder	454 338,51	454 338,51	444 461,58	449 400,05	471 221,03	471 221,03	466 099,06	466 099,06	25 %	(5)
4.B		KN-nummer: 7210 20 00 , 7210 30 00 , 7210 90 80 , 7212 20 00 , 7212 50 30 , 7212 50 40 , 7212 50 90 , 7225 91 00 , 7226 99 10 Taric-nummer: 7210410080 , 7210490080 , 7210610080 , 7210690080 , 7212300080 , 7212506180 , 7212506980 , 7225920080 , 7225990025 , 7225990095 , 7226993090 , 7226997019 , 7226997096	Kina	123 409,30	123 409,30	120 726,49	122 067,90	127 995,00	127 995,00	126 603,75	126 603,75	25 %	09.8821
			Sydkorea	160 163,83	160 163,83	156 682,01	158 422,92	166 115,27	166 115,27	164 309,67	164 309,67	25 %	09.8822
			Indien	73 708,96	73 708,96	72 106,59	72 907,78	76 447,88	76 447,88	75 616,92	75 616,92	25 %	09.8823
			Förenade kungariket	34 028,35	34 028,35	33 288,60	33 658,47	35 292,79	35 292,79	34 909,17	34 909,17	25 %	09.8980
			Andra länder	100 848,08	100 848,08	98 655,73	99 751,91	104 595,44	104 595,44	103 458,53	103 458,53	25 %	(6)
5	Plåt överdragen med organiskt material	7210 70 80 , 7212 40 80	Indien	75 642,86	75 642,86	73 998,45	74 820,66	78 453,64	78 453,64	77 600,88	77 600,88	25 %	09.8826
			Sydkorea	68 363,40	68 363,40	66 877,24	67 620,32	70 903,68	70 903,68	70 132,99	70 132,99	25 %	09.8827
			Förenade kungariket	33 563,94	33 563,94	32 834,29	33 199,12	34 811,13	34 811,13	34 432,75	34 432,75	25 %	09.8981
			Taiwan	21 910,16	21 910,16	21 433,85	21 672,00	22 724,31	22 724,31	22 477,30	22 477,30	25 %	09.8828
			Turkiet	15 126,78	15 126,78	14 797,94	14 962,36	15 688,87	15 688,87	15 518,34	15 518,34	25 %	09.8829
			Andra länder	41 252,54	41 252,54	40 355,75	40 804,14	42 785,42	42 785,42	42 320,36	42 320,36	25 %	(7)
6	Bleckprodukter	7209 18 99 , 7210 11 00 , 7210 12 20 , 7210 12 80 , 7210 50 00 , 7210 70 10 , 7210 90 40 , 7212 10 10 , 7212 10 90 , 7212 40 20	Kina	106 758,00	106 758,00	104 437,17	105 597,58	110 724,96	110 724,96	109 521,43	109 521,43	25 %	09.8831
			Förenade kungariket	38 940,37	38 940,37	38 093,84	38 517,11	40 387,34	40 387,34	39 948,34	39 948,34	25 %	09.8982
			Serbien	21 429,38	21 429,38	20 963,53	21 196,46	22 225,67	22 225,67	21 984,08	21 984,08	25 %	09.8832
			Sydkorea	15 501,05	15 501,05	15 164,07	15 332,56	16 077,04	16 077,04	15 902,29	15 902,29	25 %	09.8833
			Taiwan	12 887,99	12 887,99	12 607,82	12 747,90	13 366,89	13 366,89	13 221,60	13 221,60	25 %	09.8834
			Andra länder	35 715,05	35 715,05	34 938,63	35 326,84	37 042,16	37 042,16	36 639,53	36 639,53	25 %	(8)
			▼M12
7	Kvartoplåt, olegerad och annan legerad	7208 51 20 , 7208 51 91 , 7208 51 98 , 7208 52 91 , 7208 90 20 , 7208 90 80 , 7210 90 30 , 7225 40 12 , 7225 40 40 , 7225 40 60 , 7225 99 00	Ukraina	270 017,57	270 017,57	264 147,62	267 082,59	280 051,01	280 051,01	277 006,97	277 006,97	25 %	09.8836
			Andra länder	554 571,27	554 571,27	542 515,37	548 543,32	575 178,29	575 178,29	568 926,35	568 926,35	25 %	(9)
			Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)	–	–	–	–	5 231,58	5 231,58	5 174,72	5 174,72	25 %	09.8498
			▼M13
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria	7219 11 00 , 7219 12 10 , 7219 12 90 , 7219 13 10 , 7219 13 90 , 7219 14 10 , 7219 14 90 , 7219 22 10 , 7219 22 90 , 7219 23 00 , 7219 24 00 , 7220 11 00 , 7220 12 00	Andra länder							108 314,26	108 314,26	25 %	(10)
8	Varmvalsade plåtar och band, rostfria		Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)							13,13	13,13	25 %	09.8491
9	Kallvalsade plåtar och band, rostfria	7219 31 00 , 7219 32 10 , 7219 32 90 , 7219 33 10 , 7219 33 90 , 7219 34 10 , 7219 34 90 , 7219 35 10 , 7219 35 90 , 7219 90 20 , 7219 90 80 , 7220 20 21 , 7220 20 29 , 7220 20 41 , 7220 20 49 , 7220 20 81 , 7220 20 89 , 7220 90 20 , 7220 90 80	Sydkorea							49 010,58	49 010,58	25 %	09.8846
			Taiwan							45 449,15	45 449,15	25 %	09.8847
			Indien							30 376,69	30 376,69	25 %	09.8848
			Sydafrika							26 432,63	26 432,63	25 %	09.8853
			Förenta staterna							24 714,52	24 714,52	25 %	09.8849
			Turkiet							20 565,57	20 565,57	25 %	09.8850
			Malaysia							13 029,20	13 029,20	25 %	09.8851
			Andra länder							52 263,55	52 263,55	25 %	(12)
			Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)							30,76	30,76	25 %	09.8492
			▼M9
10	Varmvalsad kvartoplåt, rostfri	7219 21 10 , 7219 21 90	Kina	4 731,30	4 731,30	4 628,44	4 679,87	4 907,10	4 907,10	4 853,77	4 853,77	25 %	09.8856
			Indien	2 007,05	2 007,05	1 963,42	1 985,24	2 081,63	2 081,63	2 059,01	2 059,01	25 %	09.8857
			Sydafrika	1 374,32	1 374,32	1 344,44	1 359,38	1 425,39	1 425,39	1 409,89	1 409,89	25 %	09.8859
			Förenade kungariket	827,96	827,96	809,96	818,96	858,73	858,73	849,39	849,39	25 %	09.8984
			Taiwan	764,41	764,41	747,79	756,10	792,81	792,81	784,19	784,19	25 %	09.8858
			Andra länder	1 002,95	1 002,95	981,14	992,04	1 040,21	1 040,21	1 028,91	1 028,91	25 %	(12)
12	Stänger och lätta profiler, olegerade och andra legerade	7214 30 00 , 7214 91 10 , 7214 91 90 , 7214 99 31 , 7214 99 39 , 7214 99 50 , 7214 99 71 , 7214 99 79 , 7214 99 95 , 7215 90 00 , 7216 10 00 , 7216 21 00 , 7216 22 00 , 7216 40 10 , 7216 40 90 , 7216 50 10 , 7216 50 91 , 7216 50 99 , 7216 99 00 , 7228 10 20 , 7228 20 10 , 7228 20 91 , 7228 30 20 , 7228 30 41 , 7228 30 49 , 7228 30 61 , 7228 30 69 , 7228 30 70 , 7228 30 89 , 7228 60 20 , 7228 60 80 , 7228 70 10 , 7228 70 90 , 7228 80 00	Kina	135 003,41	135 003,41	132 068,55	133 535,98	140 019,93	140 019,93	138 497,97	138 497,97	25 %	09.8861
			Förenade kungariket	112 785,82	112 785,82	110 333,95	111 559,89	116 976,77	116 976,77	115 705,28	115 705,28	25 %	09.8985
			Turkiet	101 999,52	101 999,52	99 782,14	100 890,83	105 789,67	105 789,67	104 639,78	104 639,78	25 %	09.8862
			Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8863
			Schweiz	65 555,05	65 555,05	64 129,94	64 842,50	67 990,98	67 990,98	67 251,94	67 251,94	25 %	09.8864
			Belarus	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8865
			Andra länder	58 414,15	58 414,15	57 144,27	57 779,21	60 584,73	60 584,73	59 926,20	59 926,20	25 %	(13)
			▼M13
13	Armeringsjärn	7214 20 00 , 7214 99 10	Turkiet							93 208,76	93 208,76	25 %	09.8866
			Ryssland							Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8867
			Ukraina							43 393,39	43 393,39	25 %	09.8868
			Bosnien och Hercegovina							33 531,95	33 531,95	25 %	09.8869
			Moldavien							28 025,13	28 025,13	25 %	09.8870
			Andra länder							136 103,03	136 103,03	25 %	(14)
			Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)							2 127,24	2 127,24	25 %	09.8493
			▼M9
14	Stänger och lätta profiler, rostfria	7222 11 11 , 7222 11 19 , 7222 11 81 , 7222 11 89 , 7222 19 10 , 7222 19 90 , 7222 20 11 , 7222 20 19 , 7222 20 21 , 7222 20 29 , 7222 20 31 , 7222 20 39 , 7222 20 81 , 7222 20 89 , 7222 30 51 , 7222 30 91 , 7222 30 97 , 7222 40 10 , 7222 40 50 , 7222 40 90	Indien	30 542,92	30 542,92	29 878,94	30 210,93	31 677,84	31 677,84	31 333,52	31 333,52	25 %	09.8871
			Förenade kungariket	4 463,47	4 463,47	4 366,44	4 414,96	4 629,33	4 629,33	4 579,01	4 579,01	25 %	09.8986
			Schweiz	4 393,46	4 393,46	4 297,95	4 345,71	4 556,72	4 556,72	4 507,19	4 507,19	25 %	09.8872
			Ukraina	3 393,31	3 393,31	3 319,54	3 356,42	3 519,40	3 519,40	3 481,14	3 481,14	25 %	09.8873
			Andra länder	4 956,51	4 956,51	4 848,76	4 902,63	5 140,68	5 140,68	5 084,81	5 084,81	25 %	(15)
15	Valstråd, rostfri	7221 00 10 , 7221 00 90	Indien	7 103,74	7 103,74	6 949,31	7 026,53	7 367,70	7 367,70	7 287,62	7 287,62	25 %	09.8876
			Taiwan	4 580,21	4 580,21	4 480,64	4 530,43	4 750,40	4 750,40	4 698,77	4 698,77	25 %	09.8877
			Förenade kungariket	3 679,69	3 679,69	3 599,69	3 639,69	3 816,42	3 816,42	3 774,93	3 774,93	25 %	09.8987
			Sydkorea	2 286,74	2 286,74	2 237,03	2 261,88	2 371,71	2 371,71	2 345,93	2 345,93	25 %	09.8878
			Kina	1 548,74	1 548,74	1 515,07	1 531,90	1 606,28	1 606,28	1 588,83	1 588,83	25 %	09.8879
			Japan	1 536,99	1 536,99	1 503,57	1 520,28	1 594,10	1 594,10	1 576,77	1 576,77	25 %	09.8880
			Andra länder	773,87	773,87	757,04	765,46	802,62	802,62	793,90	793,90	25 %	(16)
16	Valstråd, olegerad och annan legerad	7213 10 00 , 7213 20 00 , 7213 91 10 , 7213 91 20 , 7213 91 41 , 7213 91 49 , 7213 91 70 , 7213 91 90 , 7213 99 10 , 7213 99 90 , 7227 10 00 , 7227 20 00 , 7227 90 10 , 7227 90 50 , 7227 90 95	Förenade kungariket	176 384,36	176 384,36	172 549,92	174 467,14	182 938,53	182 938,53	180 950,07	180 950,07	25 %	09.8988
			Ukraina	118 599,40	118 599,40	116 021,16	117 310,28	123 006,38	123 006,38	121 669,35	121 669,35	25 %	09.8881
			Schweiz	130 373,45	130 373,45	127 539,25	128 956,35	135 217,93	135 217,93	133 748,17	133 748,17	25 %	09.8882
			Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8883
			Turkiet	113 300,38	113 300,38	110 837,33	112 068,85	117 510,45	117 510,45	116 233,16	116 233,16	25 %	09.8884
			Belarus	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8885
			Moldavien	66 581,74	66 581,74	65 134,31	65 858,02	69 055,81	69 055,81	68 305,20	68 305,20	25 %	09.8886
			Andra länder	116 864,97	116 864,97	114 324,43	115 594,70	121 207,50	121 207,50	119 890,02	119 890,02	25 %	(17)
			▼M12
17	Profiler av järn eller olegerat stål	7216 31 10 , 7216 31 90 , 7216 32 11 , 7216 32 19 , 7216 32 91 , 7216 32 99 , 7216 33 10 , 7216 33 90	Ukraina	30 113,25	30 113,25	29 458,61	29 785,93	31 232,21	31 232,21	30 892,73	30 892,73	25 %	09.8891
			Andra länder	64 947,85	64 947,85	63 535,94	64 241,90	67 361,21	67 361,21	66 629,03	66 629,03	25 %	(18)
			Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)	–	–	–	–	14 061,23	14 061,23	13 908,39	13 908,39	25 %	09.8499
			▼M9
18	Spont	7301 10 00	Kina	6 736,44	6 736,44	6 590,00	6 663,22	6 986,76	6 986,76	6 910,82	6 910,82	25 %	09.8901
			Förenade Arabemiraten	3 333,90	3 333,90	3 261,43	3 297,67	3 457,79	3 457,79	3 420,20	3 420,20	25 %	09.8902
			Förenade kungariket	864,55	864,55	845,76	855,16	896,68	896,68	886,93	886,93	25 %	09.8990
			Andra länder	274,44	274,44	268,47	271,45	284,63	284,63	281,54	281,54	25 %	(19)
19	Järnvägsmateriel	7302 10 22 , 7302 10 28 , 7302 10 40 , 7302 10 50 , 7302 40 00	Förenade kungariket	4 916,90	4 916,90	4 810,01	4 863,46	5 099,61	5 099,61	5 044,18	5 044,18	25 %	09.8991
			Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8906
			Turkiet	1 498,14	1 498,14	1 465,57	1 481,86	1 553,81	1 553,81	1 536,92	1 536,92	25 %	09.8908
			Kina	1 449,19	1 449,19	1 417,68	1 433,44	1 503,04	1 503,04	1 486,70	1 486,70	25 %	09.8907
			Andra länder	759,42	759,42	742,91	751,17	787,64	787,64	779,08	779,08	25 %	(20)
20	Gasrör	7306 30 41 , 7306 30 49 , 7306 30 72 , 7306 30 77	Turkiet	47 578,14	47 578,14	46 543,83	47 060,99	49 346,07	49 346,07	48 809,70	48 809,70	25 %	09.8911
			Indien	18 309,56	18 309,56	17 911,53	18 110,55	18 989,92	18 989,92	18 783,51	18 783,51	25 %	09.8912
			Nordmakedonien	6 762,54	6 762,54	6 615,53	6 689,04	7 013,83	7 013,83	6 937,59	6 937,59	25 %	09.8913
			Förenade kungariket	6 432,95	6 432,95	6 293,10	6 363,03	6 671,99	6 671,99	6 599,47	6 599,47	25 %	09.8992
			Andra länder	10 690,62	10 690,62	10 458,21	10 574,41	11 087,86	11 087,86	10 967,34	10 967,34	25 %	(21)
21	Ihåliga profiler	7306 61 10 , 7306 61 92 , 7306 61 99	Turkiet	94 689,32	94 689,32	92 630,86	93 660,09	98 207,83	98 207,83	97 140,35	97 140,35	25 %	09.8916
			Förenade kungariket	50 502,05	50 502,05	49 404,18	49 953,11	52 378,63	52 378,63	51 809,29	51 809,29	25 %	09.8993
			Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8917
			Nordmakedonien	27 955,71	27 955,71	27 347,98	27 651,85	28 994,51	28 994,51	28 679,35	28 679,35	25 %	09.8918
			Ukraina	20 676,33	20 676,33	20 226,85	20 451,59	21 444,63	21 444,63	21 211,54	21 211,54	25 %	09.8919
			Schweiz	15 453,34	15 453,34	15 117,40	15 285,37	16 027,57	16 027,57	15 853,35	15 853,35	25 %	09.8920
			Belarus	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8921
			Andra länder	19 871,64	19 871,64	19 439,65	19 655,65	20 610,04	20 610,04	20 386,02	20 386,02	25 %	(22)
22	Rör, sömlösa och rostfria	7304 11 00 , 7304 22 00 , 7304 24 00 , 7304 41 00 , 7304 49 83 , 7304 49 85 , 7304 49 89	Indien	5 659,79	5 659,79	5 536,75	5 598,27	5 870,10	5 870,10	5 806,30	5 806,30	25 %	09.8926
			Ukraina	3 543,95	3 543,95	3 466,91	3 505,43	3 675,64	3 675,64	3 635,69	3 635,69	25 %	09.8927
			Förenade kungariket	1 798,90	1 798,90	1 759,80	1 779,35	1 865,75	1 865,75	1 845,47	1 845,47	25 %	09.8994
			Sydkorea	1 114,07	1 114,07	1 089,85	1 101,96	1 155,47	1 155,47	1 142,91	1 142,91	25 %	09.8928
			Japan	1 036,03	1 036,03	1 013,51	1 024,77	1 074,53	1 074,53	1 062,85	1 062,85	25 %	09.8929
			Kina	888,89	888,89	869,57	879,23	921,92	921,92	911,90	911,90	25 %	09.8931
			Andra länder	2 586,28	2 586,28	2 530,05	2 558,16	2 682,38	2 682,38	2 653,22	2 653,22	25 %	(23)
24	Andra sömlösa rör	7304 19 10 , 7304 19 30 , 7304 19 90 , 7304 23 00 , 7304 29 10 , 7304 29 30 , 7304 29 90 , 7304 31 20 , 7304 31 80 , 7304 39 50 , 7304 39 82 , 7304 39 83 , 7304 39 88 , 7304 51 81 , 7304 51 89 , 7304 59 82 , 7304 59 83 , 7304 59 89 , 7304 90 00	Kina	36 946,09	36 946,09	36 142,92	36 544,50	38 318,95	38 318,95	37 902,44	37 902,44	25 %	09.8936
			Ukraina	30 880,76	30 880,76	30 209,44	30 545,10	32 028,25	32 028,25	31 680,11	31 680,11	25 %	09.8937
			Belarus	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8938
			Förenade kungariket	11 268,07	11 268,07	11 023,11	11 145,59	11 686,77	11 686,77	11 559,74	11 559,74	25 %	09.8995
			Förenta staterna	8 110,65	8 110,65	7 934,33	8 022,49	8 412,03	8 412,03	8 320,60	8 320,60	25 %	09.8940
			Andra länder	43 742,37	43 742,37	42 791,45	43 266,91	45 367,77	45 367,77	44 874,64	44 874,64	25 %	(24)
			▼M13
25.A	Stora svetsade rör	7305 11 00 , 7305 12 00	Andra länder							118 743,72	118 743,72	25 %	(25)
			Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)							13,70	13,70	25 %	09.8494
			▼M9
25.B	Stora svetsade rör	7305 19 00 , 7305 20 00 , 7305 31 00 , 7305 39 00 , 7305 90 00	Turkiet	14 371,47	14 371,47	14 059,05	14 215,26	14 905,49	14 905,49	14 743,48	14 743,48	25 %	09.8971
			Kina	8 134,62	8 134,62	7 957,78	8 046,20	8 436,89	8 436,89	8 345,18	8 345,18	25 %	09.8972
			Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8973
			Förenade kungariket	5 903,81	5 903,81	5 775,46	5 839,64	6 123,18	6 123,18	6 056,63	6 056,63	25 %	09.8996
			Sydkorea	2 781,17	2 781,17	2 720,71	2 750,94	2 884,52	2 884,52	2 853,16	2 853,16	25 %	09.8974
			Andra länder	6 251,05	6 251,05	6 115,16	6 183,11	6 483,33	6 483,33	6 412,86	6 412,86	25 %	(26)
26	Andra svetsade rör	7306 11 00 , 7306 19 00 , 7306 21 00 , 7306 29 00 , 7306 30 12 , 7306 30 18 , 7306 30 80 , 7306 40 20 , 7306 40 80 , 7306 50 21 , 7306 50 29 , 7306 50 80 , 7306 69 10 , 7306 69 90 , 7306 90 00	Schweiz	46 275,35	46 275,35	45 269,36	45 772,35	47 994,87	47 994,87	47 473,18	47 473,18	25 %	09.8946
			Turkiet	36 650,08	36 650,08	35 853,34	36 251,71	38 011,94	38 011,94	37 598,77	37 598,77	25 %	09.8947
			Förenade kungariket	11 192,00	11 192,00	10 948,70	11 070,35	11 607,88	11 607,88	11 481,71	11 481,71	25 %	09.8997
			Taiwan	8 671,66	8 671,66	8 483,14	8 577,40	8 993,88	8 993,88	8 896,12	8 896,12	25 %	09.8950
			Kina	7 769,95	7 769,95	7 601,04	7 685,50	8 058,67	8 058,67	7 971,08	7 971,08	25 %	09.8949
			Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8952
			Andra länder	19 298,91	19 298,91	18 879,37	19 089,14	20 016,03	20 016,03	19 798,47	19 798,47	25 %	(27)
27	Olegerade och andra legerade stänger, färdigbehandlade i kallt tillstånd	7215 10 00 , 7215 50 11 , 7215 50 19 , 7215 50 80 , 7228 10 90 , 7228 20 99 , 7228 50 20 , 7228 50 40 , 7228 50 61 , 7228 50 69 , 7228 50 80	Ryssland	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8956
			Schweiz	40 584,14	40 584,14	39 701,88	40 143,01	42 092,18	42 092,18	41 634,66	41 634,66	25 %	09.8957
			Förenade kungariket	24 483,32	24 483,32	23 951,08	24 217,20	25 393,08	25 393,08	25 117,07	25 117,07	25 %	09.8998
			Kina	25 900,31	25 900,31	25 337,26	25 618,79	26 862,73	26 862,73	26 570,74	26 570,74	25 %	09.8958
			Ukraina	29 232,30	29 232,30	28 596,82	28 914,56	30 318,53	30 318,53	29 988,98	29 988,98	25 %	09.8959
			Andra länder	30 366,43	30 366,43	29 706,29	30 036,36	31 494,80	31 494,80	31 152,46	31 152,46	25 %	(28)
			▼M13
28	Olegerad tråd	7217 10 10 , 7217 10 31 , 7217 10 39 , 7217 10 50 , 7217 10 90 , 7217 20 10 , 7217 20 30 , 7217 20 50 , 7217 20 90 , 7217 30 41 , 7217 30 49 , 7217 30 50 , 7217 30 90 , 7217 90 20 , 7217 90 50 , 7217 90 90	Belarus							Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8961
			Kina							77 963,72	77 963,72	25 %	09.8962
			Ryssland							Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	25 %	09.8963
			Turkiet							50 733,63	50 733,63	25 %	09.8964
			Ukraina							38 259,97	38 259,97	25 %	09.8965
			Andra länder							48 776,62	48 776,62	25 %	(29)
			Förenade kungariket (till Nordirland från andra delar av Förenade kungariket)							187,47	187,47	25 %	09.8495
			▼M9
(1) Från 1.7 till 31.3: 09.8601 Från 1.4 till 30.6: 09.8602 Från 1.4 till 30.6: För Turkiet: 09.8572, för Indien: 09.8573, för Sydkorea: 09.8574, för Serbien: 09.8575 och för Förenade kungariket: 09.8599 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5. (2) Från 1.7 till 31.3: 09.8603 Från 1.4 till 30.6: 09.8604 Från 1.4 till 30.6: För Indien, Sydkorea, Ukraina, Brasilien, Serbien* och Förenade kungariket: 09.8567 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (3) Från 1.7 till 31.3: 09.8605 Från 1.4 till 30.6: 09.8606 Från 1.4 till 30.6: För Sydkorea, Iran (Islamiska republiken) och Förenade kungariket: 09.8568 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (4) Från 1.7 till 31.3: 09.8607 Från 1.4 till 30.6: 09.8608 09.8816Från 1.4 till 30.6: För Sydkorea, Kina* och Taiwan: 09.8569 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (5) Från 1.7 till 31.3: 09.8609 Från 1.4 till 30.6: 09.8610 Från 1.4 till 30.6: För Indien, Sydkorea och Förenade kungariket: 09.8570 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (6) Från 1.7 till 31.3: 09.8611 Från 1.4 till 30.6: 09.8612 Från 1.4 till 30.6: För Kina: 09.8581, för Sydkorea: 09.8582, för Indien: 09.8583, för Förenade kungariket: 09.8584 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (7) Från 1.7 till 31.3: 09.8613 Från 1.4 till 30.6: 09.8614 (8) Från 1.7 till 31.3: 09.8615 Från 1.4 till 30.6: 09.8616 Från 1.4 till 30.6: För Kina, Sydkorea, Taiwan, Serbien* och Förenade kungariket: 09.8576 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (9) Från 1.7 till 31.3: 09.8617 Från 1.4 till 30.6: 09.8618 (10) Från 1.7 till 31.3: 09.8619 Från 1.4 till 30.6: 09.8620 (11) Från 1.7 till 31.3: 09.8621 Från 1.4 till 30.6: 09.8622 Från 1.4 till 30.6: För Sydkorea, Taiwan Indien, Sydafrika, Förenta staterna, Turkiet och Malaysia: 09.8578 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (12) Från 1.7 till 31.3: 09.8623 Från 1.4 till 30.6: 09.8624 Från 1.4 till 30.6: För Kina, Indien, Sydafrika, Taiwan och Förenade kungariket: 09.8591 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (13) Från 1.7 till 31.3: 09.8625 Från 1.4 till 30.6: 09.8626 Från 1.4 till 30.6: För Kina, Turkiet, Schweiz* och Förenade kungariket: 09.8592 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (14) Från 1.7 till 31.3: 09.8627 Från 1.4 till 30.6: 09.8628 Från 1.4 till 30.6: För Turkiet, Ukraina, Bosnien och Hercegovina* och Moldavien: 09.8593 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (15) Från 1.7 till 31.3: 09.8629 Från 1.4 till 30.6: 09.8630 Från 1.4 till 30.6: För Indien, Schweiz, Ukraina* och Förenade kungariket: 09.8594 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (16) Från 1.7 till 31.3: 09.8631 09.8907 Från 1.4 till 30.6: 09.8632 Från 1.4 till 30.6: För Indien, Taiwan, Sydkorea, Kina, Japan* och Förenade kungariket: 09.8595 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (17) Från 1.7 till 31.3: 09.8633 Från 1.4 till 30.6: 09.8634 Från 1.4 till 30.6: För Ukraina, Schweiz, Turkiet, Moldavien och Förenade kungariket: 09.8558 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (18) Från 1.7 till 31.3: 09.8635 Från 1.4 till 30.6: 09.8636 (19) Från 1.7 till 31.3: 09.8637 Från 1.4 till 30.6: 09.8638 Från 1.4 till 30.6: För Kina, Förenade Arabemiraten och Förenade kungariket: 09.8580 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (20) Från 1.7 till 31.3: 09.8639 Från 1.4 till 30.6: 09.8640 Från 1.4 till 30.6: För Kina, Turkiet och Förenade kungariket: 09.8585 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (21) Från 1.7 till 31.3: 09.8641 Från 1.4 till 30.6: 09.8642 (22) Från 1.7 till 31.3: 09.8643 Från 1.4 till 30.6: 09.8644 (23) Från 1.7 till 31.3: 09.8645 Från 1.4 till 30.6: 09.8646 Från 1.4 till 30.6: För Indien, Ukraina, Sydkorea, Japan, Kina* och Förenade kungariket: 09.8597 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (24) Från 1.7 till 31.3: 09.8647 Från 1.4 till 30.6: 09.8648 Från 1.4 till 30.6: För Kina, Ukraina, Förenta staterna* och Förenade kungariket: 09.8586 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (25) Från 1.7 till 31.3: 09.8657 Från 1.4 till 30.6: 09.8658 (26) Från 1.7 till 31.3: 09.8659 Från 1.4 till 30.6: 09.8660 Från 1.4 till 30.6: För Turkiet, Kina, Sydkorea* och Förenade kungariket: 09.8587 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (27) Från 1.7 till 31.3: 09.8651 Från 1.4 till 30.6: 09.8652 Från 1.4 till 30.6: För Schweiz, Turkiet, Taiwan, Kina och Förenade kungariket: 09.8588 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (28) Från 1.7 till 31.3: 09.8653 Från 1.4 till 30.6: 09.8654 Från 1.4 till 30.6: För Schweiz, Kina , Ukraina* och Förenade kungariket: 09.8539 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5 (29) Från 1.7 till 31.3: 09.8655 Från 1.4 till 30.6: 09.8656 Från 1.4 till 30.6: För Turkiet , Ukraina och Kina: 09.8598 Om deras landspecifika kvoter är uttömda i enlighet med artikel 1.5

IV.2 – Volym för övergripande och återstående tullkvoter per kvartal

Produktnummer	Fördelning per land (där tillämpligt)	År 2				År 3
		Från 1.7.2022 till 30.9.2022	Från 1.10.2022 till 31.12.2022	Från 1.1.2023 till 31.3.2023	Från 1.4.2023 till 30.6.2023	Från 1.7.2023 till 30.9.2023	Från 1.10.2023 till 31.12.2023	Från 1.1.2024 till 31.3.2024	Från 1.4.2024 till 30.6.2024
		Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)	Tullkvotens volym (netto i ton)
1	Andra länder	900 290,25	900 290,25	880 718,72	890 504,48	933 743,65	933 743,65	923 594,27	923 594,27
2	Andra länder	321 824,43	321 824,43	314 828,25	318 326,34	333 782,94	333 782,94	330 154,85	330 154,85
3A	Andra länder	817,65	817,65	799,87	808,76	848,03	848,03	838,81	838,81
3B	Andra länder	8 303,99	8 303,99	8 123,47	8 213,73	8 612,56	8 612,56	8 518,94	8 518,94
4A	Andra länder	454 338,51	454 338,51	444 461,58	449 400,05	471 221,03	471 221,03	466 099,06	466 099,06
4B	Andra länder	100 848,08	100 848,08	98 655,73	99 751,91	104 595,44	104 595,44	103 458,53	103 458,53
5	Andra länder	41 252,54	41 252,54	40 355,75	40 804,14	42 785,42	42 785,42	42 320,36	42 320,36
6	Andra länder	35 715,05	35 715,05	34 938,63	35 326,84	37 042,16	37 042,16	36 639,53	36 639,53
7	Andra länder	554 571,27	554 571,27	542 515,37	548 543,32	575 178,29	575 178,29	568 926,35	568 926,35
8	Andra länder	105 581,29	105 581,29	103 286,04	104 433,67	109 504,53	109 504,53	108 314,26	108 314,26
▼M11
9	Andra länder	63 645,29	63 645,29	62 261,69	62 953,49	52 837,87	52 837,87	52 263,55	52 263,55
▼M9
10	Andra länder	1 002,95	1 002,95	981,14	992,04	1 040,21	1 040,21	1 028,91	1 028,91
12	Andra länder	58 414,15	58 414,15	57 144,27	57 779,21	60 584,73	60 584,73	59 926,20	59 926,20
13	Andra länder	132 668,90	132 668,90	129 784,79	131 226,85	137 598,67	137 598,67	136 103,03	136 103,03
14	Andra länder	4 956,51	4 956,51	4 848,76	4 902,63	5 140,68	5 140,68	5 084,81	5 084,81
15	Andra länder	773,87	773,87	757,04	765,46	802,62	802,62	793,90	793,90
16	Andra länder	116 864,97	116 864,97	114 324,43	115 594,70	121 207,50	121 207,50	119 890,02	119 890,02
17	Andra länder	64 947,85	64 947,85	63 535,94	64 241,90	67 361,21	67 361,21	66 629,03	66 629,03
18	Andra länder	274,44	274,44	268,47	271,45	284,63	284,63	281,54	281,54
19	Andra länder	759,42	759,42	742,91	751,17	787,64	787,64	779,08	779,08
20	Andra länder	10 690,62	10 690,62	10 458,21	10 574,41	11 087,86	11 087,86	10 967,34	10 967,34
21	Andra länder	19 871,64	19 871,64	19 439,65	19 655,65	20 610,04	20 610,04	20 386,02	20 386,02
22	Andra länder	2 586,28	2 586,28	2 530,05	2 558,16	2 682,38	2 682,38	2 653,22	2 653,22
24	Andra länder	43 742,37	43 742,37	42 791,45	43 266,91	45 367,77	45 367,77	44 874,64	44 874,64
25A	Andra länder	115 747,59	115 747,59	113 231,34	114 489,47	120 048,60	120 048,60	118 743,72	118 743,72
25B	Andra länder	6 251,05	6 251,05	6 115,16	6 183,11	6 483,33	6 483,33	6 412,86	6 412,86
26	Andra länder	19 298,91	19 298,91	18 879,37	19 089,14	20 016,03	20 016,03	19 798,47	19 798,47
27	Andra länder	30 366,43	30 366,43	29 706,29	30 036,36	31 494,80	31 494,80	31 152,46	31 152,46
28	Andra länder	47 545,89	47 545,89	46 512,29	47 029,09	49 312,63	49 312,63	48 776,62	48 776,62

IV.3 – Högsta volym för återstående kvot som finns tillgänglig under de sista kvartalen för länder med landspecifik kvot

Produktkategori	Ny tilldelad kvot i ton
Produktkategori	Från 1.4.2023 till 30.6.2023	Från 1.4.2024 till 30.6.2024
1	Särskild ordning	Särskild ordning
2	318 326,34	330 154,85
3.A	808,76	838,81
3.B	8 213,73	8 518,94
4.A	449 400,05	466 099,06
4.B	Särskild ordning	Särskild ordning
5	Ingen tillgång till återstående kvot under fjärde kvartalet	Ingen tillgång till återstående kvot under fjärde kvartalet
6	35 326,84	36 639,53
7	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
8	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
9	Ingen tillgång till återstående kvot under fjärde kvartalet	Ingen tillgång till återstående kvot under fjärde kvartalet
10	992,04	1 028,91
12	22 671,97	23 514,42
13	53 215,94	55 193,36
14	3 652,73	3 788,46
15	765,46	793,90
16	18 138,68	18 812,69
17	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
18	271,45	281,54
19	751,17	779,08
20	960,89	996,60
21	Ingen tillgång till återstående kvot under fjärde kvartalet	Ingen tillgång till återstående kvot under fjärde kvartalet
22	2 558,16	2 653,22
24	43 266,91	44 874,64
25.A	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
25.B	6 183,11	6 412,86
26	19 089,14	19 798,47
27	4 699,24	4 873,85
28	47 029,09	48 776,62

▼M10

BILAGA V

Unionsmarknadens attraktionskraft

(1) I det ursprungliga fastställandet förklarade kommissionen att unionens stålmarknad var attraktiv för import vad gäller storlek och priser ( 2 ). Enligt uppgifter från OECD ( 3 ) var unionsmarknaden, under åren innan den undersökning som ledde till införandet av skyddsåtgärder inleddes, den största importmarknaden i fråga om volymer, som svarade för 13,8 % till 18,4 % av den globala andelen import under denna period.

(2) Utöver volymerna var unionsmarknaden också mycket attraktiv i fråga om priser. En analys av relevanta uppgifter ( 4 ) visade att de viktigaste länderna som exporterade stål till unionen uppnådde ett högre pris på unionsmarknaden för en stor andel av sin export (från 46 % till 78 % av de berörda KN-numren) jämfört med exportpriserna på övriga tredjelandsmarknader för samma KN-nummer. För dessa länder gick även en betydande del av deras export till unionsmarknaden, eftersom den var den huvudsakliga eller en av de viktigaste exportdestinationerna. I vissa fall uppgick andelen till över 25 % och till och med 32 % under ett visst år ( 5 ).

(3) Unionsmarknadens attraktionskraft bekräftades också av det faktum att medan de viktigaste stålexporterande länderna ( 6 ) minskade exporten till tredjeländer, ökade de samtidigt exporten till unionen i snabb takt. Exporten till övriga tredjeländer från dessa länder minskade med mer än 11 miljoner ton (– 8 %) 2018 ( 7 ) jämfört med 2017 ( 8 ). Å andra sidan ökade importen till unionen från dessa länder med mer än 3 miljoner ton (+ 14 %) under samma period ( 9 ). Dessa motsatta tendenser visade att även om importen till övriga tredjeländer generellt minskade i samband med ökad överkapacitet och ökade begränsningar i samband med tillträde till marknaderna över hela världen (se avsnitten 1.1.1 och 1.1.2), samt i brist på någon större positiv utveckling av deras inhemska förbrukning, tog exporterande tillverkare tillfället i akt att avyttra ännu större volymer till unionsmarknaden.

(4) Därför visar ovanstående uppgifter otvetydigt att unionsmarknaden var attraktiv för exporterande tillverkare både när det gäller volymer och priser.

1. ANALYS

1.1. Ökad import till följd av oförutsedda omständigheter

(5) I följande underavsnitt ges således ytterligare information och en mer detaljerad förklaring som kopplar varje konstaterad oförutsedd omständighet till den ökade importen, vilket kompletterar de ursprungliga slutsatserna.

1.1.1. Ökning av importen till unionen på grund av global överkapacitet inom stålsektorn

(6) I det ursprungliga fastställandet slog kommissionen fast att det fanns överkapacitet inom stålsektorn och att den hade ökat under undersökningsperioden, trots ansträngningar att minska den ( 10 ).

(7) Flera källor har konsekvent bekräftat det direkta sambandet mellan överkapaciteten inom stålsektorn och dess inverkan på exporten. OECD konstaterade till exempel att ”överkapacitet inom stålproduktionen har betydande konsekvenser för stålindustrin och är ofta förknippade med överutbud, låga priser och svag lönsamhet” ( 11 ). Vidare noterades att ”på global nivå överförs effekterna av överskottskapacitet via handel. Överkapacitet kan medföra exportökningar, vilket leder till prisnedgångar och förlust av marknadsandelar för inhemska tillverkare som konkurrerar med importen” ( 12 ).

(8) Likaså pekar andra undersökningar i samma riktning. Ett dokument från Economic Policy Institute från 2014 ( 13 ), där man noterade att ”överkapacitet innebär att stålproduktionsanläggningar har kapacitet att producera mycket mer stål än vad marknaden kräver. Höga fasta kostnader, kapitalintensitet och storskalig ståltillverkning uppmuntrar till export av överskottet till priser som ligger under marknadspriserna. […] Överkapacitet leder till överproduktion och kraftiga exportökningar [och] den höga kapitalintensiteten inom industrin medför att tillverkarna maximerar produktionen för att täcka de fasta kostnaderna, vilket i sin tur leder till att de dumpar överskottsproduktionen på de utländska marknaderna, särskilt den attraktiva marknaden i Förenta staterna, när den inhemska efterfrågan sjunker. Detta har lett till upprepade kraftiga ökningar av otillbörlig handel med stål under årens lopp.”

(9) På samma sätt uppgav även kommissionen i ett meddelande från 2016 att ”[ö]verproduktionen på stål har lett till en drastisk exportökning, vilket har destabiliserat världsmarknaden för stål och pressat ned stålpriserna i hela världen” ( 14 ).

(10) Det finns därför en allmänt accepterad ekonomisk logik som förklarar de exporterande tillverkarnas åtgärder för att avyttra sin överskottskapacitet till marknader i tredjeländer (vanligtvis till lägre priser) för att åtminstone täcka en del av sina kostnader.

(11) Kommissionen bedömde därefter närmare det direkta sambandet mellan den bekräftade befintliga (och ökande) överkapaciteten inom stålsektorn och den ökade importen till unionen.

(12) I en situation med överkapacitet skulle de exporterande tillverkarna, som har ett incitament att avyttra sin överkapacitet, vända sig till de marknader där de i princip kan sälja större volymer (helst) till bättre priser (jämfört med marknader i övriga tredjeländer). I detta avseende förklarade kommissionen i skälen 1–4 att unionen var en attraktiv marknad för exporterande tillverkare både när det gäller storlek och prisnivåer. De tillgängliga importuppgifterna visade också att importen till unionen hade ökat snabbt och med stora volymer under den period då överkapaciteten också ökade ( 15 ) och att den ökade i mycket snabbare takt än förbrukningen i unionen ( 16 ). Dessutom visade de att importen till unionen fortsatte att öka medan exporten till övriga tredjeländer minskade. Vidare visade uppgifterna i förordningen om provisorisk tull att de exporterande tillverkarna konsekvent underskred unionstillverkarnas priser (i vissa fall betydligt). Detta visade att de var fast beslutna att fortsätta att dra nytta av de attraktiva villkoren på unionsmarknaden ( 17 ). Storleken på och takten för importen till unionen till genomgående lägre priser än de från unionsindustrin, i samband med en mycket långsammare ökning av förbrukningen, kan knappast ha någon rimlig förklaring från början förutom den ökade överkapaciteten, vilken orsakade de exporterande tillverkarnas beteende.

(13) Kommissionen drog därför slutsatsen att importen till unionen ökade till följd av överkapacitet inom stålsektorn under den ursprungliga undersökningsperioden.

1.1.2. Ökning av handelspolitiska skyddsåtgärder och handelsbegränsande åtgärder i tredjeländer

(14) I skälen 33 och 34 i förordningen om provisorisk tull förklarade kommissionen att användningen av handelspolitiska skyddsinstrument inom stålsektorn hade ökat avsevärt, särskilt under åren innan EU:s undersökning om skyddsåtgärder inleddes. I förordningen om provisorisk tull uppges att det ”i genomsnitt [inleddes] 77 stålrelaterade undersökningar om året under perioden 2011–2013 och att denna siffra ökade till 117 undersökningar under perioden 2015–2016”. Dessutom fortsatte tredjeländer att införa handelsbegränsande åtgärder under 2017 ( 18 ).

(15) Totalt sett noterade kommissionen utifrån de uppgifter ( 19 ) som den analyserade att över 300 handelspolitiska skyddsåtgärder för stålprodukter ( 20 ) hade införts under perioden 2013–2017.

(16) En uppdelning av dessa siffror visade att dessa åtgärder hade införts av ett stort antal länder (minst 24 jurisdiktioner) och däribland alla de viktigaste stålimporterande länderna ( 21 ). Dessa länder hade infört 157 åtgärder under perioden 2013–2017, dvs. mer än 52 % av det totala antalet åtgärder.

(17) Samtidigt omfattades länderna med den största exporten till unionen under denna period av en stor mängd åtgärder i många jurisdiktioner. Exempelvis konstaterade kommissionen att de sju största exportörerna till unionen ( 22 ) omfattades av omkring 200 åtgärder, dvs. omkring 66 % av de totala åtgärderna i minst 24 olika tredjeländer.

(18) Kommissionen bekräftade därför att de handelspolitiska skyddsåtgärderna var mycket omfattande i fråga om antalet enskilda åtgärder och berörda länder (både länder som infört och länder som omfattades av åtgärderna). Kommissionen noterade vidare att uppgifterna i de ursprungliga ärendehandlingarna tydde på att dessa siffror utgjorde ett ganska försiktigt antagande ( 23 ). De tullar som infördes på grundval av dessa åtgärder föreföll dessutom vara tillräckligt höga för att påverka importnivån till dessa marknader jämfört med perioden innan åtgärderna infördes. Detta avspeglades i en total minskning av exporten från länder som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder till marknader i tredjeländer (se skäl 19), trots att de övergripande marknadsförhållandena inte hade ändrats väsentligt ( 24 ) och därför i princip inte motiverade en så stor minskning av exportvolymerna om det inte hade varit för verkningarna på åtgärdsnivå.

(19) I detta avseende bekräftade kommissionen på grundval av de analyserade uppgifterna att införandet av handelspolitiska skyddsåtgärder som en gemensam effekt medförde en (i många fall betydande) minskning av importen till de länder som omfattas av åtgärder under perioden efter införandet. I detta avseende konstaterade kommissionen, på grundval av en analys av sina egna undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder avseende stålprodukter ( 25 ), att importen i genomsnitt minskade med upp till 82 % jämfört med den importnivå under undersökningsperioden som ledde till att åtgärder infördes. I dessa fall var de berörda importvolymerna betydande ( 26 ). Kommissionen bekräftade också att handelspolitiska skyddsåtgärder på stål som infördes av tredjeländer hade en liknande effekt. I ett urval av 26 fall som bedömdes ( 27 ) bekräftade kommissionen att importen i genomsnitt minskade med 73 % och att de berörda volymerna också var relevanta ( 28 ). Därför minskade tredjeländers införande av handelspolitiska skyddsåtgärder exportvolymen till dessa länder och denna volym riktades åtminstone delvis mot unionsmarknaden.

(20) En annan uppsättning uppgifter som visar det tydliga sambandet mellan det ökande antalet handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer och ökningen av importen till unionsmarknaden är den motsatta utvecklingen för exporten från de viktigaste stålexportländerna till unionen, som förklaras i skäl 3 ( 29 ). Med tanke på det stora antalet handelspolitiska skyddsåtgärder som införts av tredjeländer och de effekter de har på importvolymerna till de länder som inför en åtgärd (se skälen 18 och 19), bekräftar denna utveckling att deras förmåga att exportera till tredjeländer minskade avsevärt. De försökte därför avyttra dessa ytterligare volymer (som också påverkades av överkapacitet) till den attraktiva unionsmarknaden, som till följd av detta upplevde en genomgående ökning av importen under samma period, i betydligt snabbare takt än utvecklingen av förbrukningen.

(21) Denna utveckling visas i följande diagram ( 30 ).

(22) Kommissionen noterade också att den totala stålförbrukningen inte minskade avsevärt under den perioden och skulle kunna förklara en sådan minskning av exporten till tredjeländer. Minskningen av exporten till övriga tredjeländer kunde därför endast rimligen förklaras av den begränsande effekten från den breda uppsättning handelspolitiska skyddsåtgärder eller andra handelsbegränsande åtgärder som ett stort antal jurisdiktioner infört.

(23) Kommissionen drog därför slutsatsen att ökningen av handelspolitiska skyddsåtgärder och andra handelsbegränsande åtgärder i tredjeländer hade lett till ökad import till unionen under skadeundersökningsperioden.

1.1.3. Åtgärder enligt Section 232

(24) I skälen 58–61 i förordningen om slutgiltig tull förklarade kommissionen sambandet mellan åtgärderna enligt Section 232 i US Trade Expansion Act och ökningen av import till unionen. Dessutom bedömde kommissionen även utvecklingen av importen både till unionsmarknaden och till marknaden i Förenta staterna i skälen 101–110 i förordningen om slutgiltig tull ( 31 ).

(25) Eftersom bedömningen för att fastställa en ökning av importen endast omfattade uppgifter som sträckte sig fram till slutet av juni 2018 (slutet av den senaste perioden) omfattade de utvecklingen av importen till unionen och till Förenta staterna under en relativt kort period efter det att åtgärderna enligt Section 232 trätt i kraft. Såsom förklaras i skäl 58 i förordningen om slutgiltig tull inleddes den undersökning som ledde fram till de amerikanska åtgärderna redan i april 2017 och den rapport som utgjorde grunden för det senare antagandet av åtgärden offentliggjordes i januari 2018. Således hade de första tecknen på en omläggning av handeln redan fastställts.

(26) Uppgifterna visade att medan importen till Förenta staterna minskade med nästan en miljon ton (– 7 %) under första halvåret 2018 jämfört med samma period 2017, följde importen till unionen en nästan identisk motsatt trend, med en ökning av importen med 1,2 miljoner ton (+ 7 %).

(27) Den bakomliggande orsaken till denna utveckling var att de länder som exporterade mest stål till unionen också exporterade relevanta volymer till marknaden i Förenta staterna. Medan exportvolymerna till Förenta staterna minskade (till följd av effekterna från tullen på 25 % i åtgärden enligt Section 232), ökade exportvolymen från vissa av dessa länder till unionen parallellt. Som förklaras i skäl 3 minskade dessutom exporten från dessa länder till marknader i övriga tredjeländer generellt.

(28) Det faktum att det inte var möjligt att exportera samma volymer till Förenta staterna efter det att åtgärden enligt Section 232 trädde i kraft innebar därför att exportländerna hamnade i en situation där de tvingades leta efter andra avsättningsmöjligheter för sitt stål. Eftersom unionsmarknaden var mycket attraktiv i fråga om storlek och priser jämfört med marknader i övriga tredjeländer, var den ett naturligt mål för exporterande länder i denna situation och detta ledde till ökad import, särskilt från ursprungsländer som förlorade exportvolymer till Förenta staterna. Denna utveckling visas i följande diagram ( 32 ).

(29) Mot bakgrund av dessa omständigheter bekräftade kommissionen att den ökning av importen till unionen som ägde rum under undersökningsperioden berodde på åtgärderna enligt Section 232 (tillsammans med de andra oförutsedda omständigheter som fastställts).

Sammantagen bedömning

(30) Kommissionen drog också slutsatsen att ökningen av importen berodde på en kombination av alla fastställda oförutsedda omständigheter (global överkapacitet, ökade handelspolitiska skyddsåtgärder och handelsbegränsande åtgärder i tredjeländer och åtgärden enligt Section 232). Det faktum att det förelåg flera oförutsedda omständigheter samtidigt stärker slutsatsen om ett logiskt samband mellan ökningen av importen till unionen, som var en attraktiv och viktig marknad för stålexport, och de konstaterade oförutsedda omständigheterna.

1.2. Hot om allvarlig skada

(31) I det ursprungliga fastställandet slog kommissionen fast att det förelåg hot om allvarlig skada för de inhemska tillverkarna om unionen inte införde skyddsåtgärder, eftersom importen förväntades fortsätta att öka, särskilt på grund av (men inte begränsat till) omläggningen av handeln med ursprung i åtgärden enligt Section 232. Detta skulle i sin tur medföra ett ökat importtryck i fråga om priser och volymer ( 33 ). I detta avsnitt i förordningen ska det redogöras närmare för varför det förelåg hot om allvarlig skada som var välgrundat mot bakgrund av den bevisning som fanns tillgänglig när den slutgiltiga åtgärden infördes. I detta syfte kommer ytterligare förklaringar och förtydliganden att tillhandahållas i detta avsnitt av förordningen avseende följande aspekter som ledde till slutsatsen om ett hot om allvarlig skada: i) Unionsindustrins situation och de skäl som förklarar dess partiella återhämtning 2017. ii) Den roll som EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder spelade för unionsindustrins situation. iii) Inverkan av åtgärden enligt Section 232 – inbegripet den senaste utvecklingen av importen till unionen. iv) Den senaste utvecklingen av priserna på stål och råvaror. v) Lägesrapport om handelspolitiska åtgärder i tredjeländer och överkapacitet. vi) Marknadsutsikter och prognoser.

Unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft

(32) I skälen 1–4 förklarade kommissionen varför unionsmarknaden var attraktiv i fråga om storlek och priser och hur dessa faktorer bidrog till en ökande import till unionsmarknaden under undersökningsperioden.

(33) Kommissionen ansåg att dessa egenskaper kvarstod i slutet av den undersökning som ledde till införandet av den slutgiltiga skyddsåtgärden, vilket bekräftar att unionsmarknaden under 2018 fortsatt var en attraktiv marknad i fråga om storlek ( 34 ) och priser. De viktigaste länderna som exporterade stål till unionen uppnådde ett högre pris på unionsmarknaden jämfört med exportpriserna till marknader i övriga tredjeländer för 48–81 % av de berörda KN-numren ( 35 ). Detta bekräftar unionsmarknadens fortsatta attraktionskraft i fråga om priser. I fråga om storlek fortsatte unionen att vara en relevant exportmarknad, som för vissa exportländer stod för nästan 40 % och för några av dem för omkring 25 % av den totala exporten, beroende på exportland ( 36 ).

(34) Kommissionen drog dessutom slutsatsen att det bland de uppgifter som bedömdes, inbegripet inlagor från berörda parter, inte förelåg någonting som tydde på att unionsmarknaden skulle bli mindre attraktiv inom en snar framtid. Såsom framgår av denna bilaga (se till exempel avsnitten 1.2.3 och 1.2.5) fanns det en ökande brist på alternativa avsättningsmöjligheter där de exporterande tillverkarna kunde nå samma eller liknande exportvolymer som tidigare, och importtrycket på den attraktiva unionsmarknaden skulle därför öka ytterligare.

1.2.1. Unionsindustrins situation och faktorer som förklarar dess partiella återhämtning 2017

(35) I avsnitt VI.1 i förordningen om provisorisk tull och avsnitten 5.1–5.3 i förordningen om slutgiltig tull redogörs för unionsindustrins situation i slutet av den analyserade perioden och utvecklingen av skadeindikatorerna sedan 2013, och där konstateras att unionsindustrin befann sig i en bräcklig och sårbar situation.

(36) Slutsatsen att unionsindustrin var sårbar trots den partiella förbättringen 2017 förklaras av ett antal faktorer som gjorde det möjligt för unionsindustrin att först 2017 uppnå en övergripande hälsosammare lönsamhetsnivå än under tidigare år trots att importen kontinuerligt ökade ( 37 ).

(37) För det första uppvisade unionsindustrin i allmänhet dåliga resultat när det gällde lönsamheten under hela den analyserade perioden, med förluster (2013) eller mycket låga vinstnivåer (2014–2016). Under 2017 uppnådde industrin för första gången på fem år en hälsosammare lönsamhetsnivå, men den var inte tillräcklig för att kompensera för det tidigare resultatet under en fyraårsperiod. Även under det året förblev lönsamheten låg för ett stort antal produktkategorier. Tre produktkategorier fortsatte gå med förlust och vinsten låg nära noll för 13 produktkategorier. Endast sju produktkategorier lyckades komma upp till en vinstnivå på över 6 % år 2017 ( 38 ). I detta avseende hade en annan viktig faktor under 2017 samband med utvecklingen och nivån på dess försäljningspriser per enhet och skillnaden när det gällde tillverkningskostnaden jämfört med föregående år. När det gäller priset ökade det med omkring 18 % under 2017 jämfört med föregående år (en ökning med 106 euro per ton). Även om produktionskostnaden också ökade det året (med 82 euro/ton jämfört med föregående år) ( 39 ) kunde unionsindustrin samtidigt uppnå den största (positiva) marginalen mellan dessa båda faktorer under den analyserade perioden (36 euro/ton), vilket ledde till högre lönsamhet ( 40 ). Enligt den senaste utveckling som analyserades i undersökningen förväntades denna exceptionella ( 41 ) situation emellertid inte förbli bestående och det fanns tydliga tendenser som visade att utvecklingen redan höll på att vända (se avsnitt 1.2.4).

(38) För det andra kunde unionsindustrin, fastän den sammanlagt kunde öka sina försäljningsvolymer med 7 % 2017 jämfört med 2013 ( 42 ), vilket bidrog till att till viss del förbättra dess resultat det året, uppenbarligen inte fullt ut dra nytta av en mycket större ökning av förbrukningen under samma period (+ 14 %) ( 43 ) på unionsmarknaden, även om den fortsatt hade tillräcklig kapacitet tillgänglig 2017 (ett kapacitetsutnyttjande på 76 % 2017 jämfört med 75 % 2016) ( 44 ), för att öka sin inhemska försäljning ytterligare. Det är värt att notera att unionsindustrin knappt kunde förbättra kapacitetsutnyttjandet under 2017 jämfört med föregående år. Ett sådant undertryckt resultat kan förklaras av den betydande ökningen av importtrycket (i fråga om volymer och priser) som unionsindustrin utsattes för under den bedömda perioden. Importen gynnades tvärt om i mycket större utsträckning än unionstillverkarna av den ökade förbrukningen. Medan unionstillverkarna konsekvent förlorade marknadsandelar på årsbasis (från 87,2 % till 81,9 %) ( 45 ) ökade importen drastiskt (+ 71 %) ( 46 ), vilket motsvarar en ökning av deras marknadsandel från 12,7 % 2013 till 18,8 % 2017 ( 47 ). Importens marknadsandel under den senaste perioden var 18,8 %, vilket till och med var högre än 2017 (18,1 %). Denna utveckling kan förklaras av ett konsekvent prisunderskridande för importen ( 48 ), vilket därmed hindrade unionsindustrin från att utnyttja marknadsutvecklingens fulla (eller åtminstone större) potential.

(39) För det tredje förbättrades de övergripande marknadsförhållandena (med ökad förbrukning, ökad inhemsk försäljning och ökade prisnivåer), men unionsindustrin kunde fortfarande inte omsätta detta till ökad sysselsättning, trots att sysselsättningen hade minskat med nästan 10 000 arbetstagare i unionen under perioden 2013–2017 ( 49 ). Under 2017 minskade sysselsättningsnivån till och med något jämfört med 2016. Slutligen ökade lagren med 19 % under undersökningsperioden och lagernivåerna var fortsatt höga under 2017 ( 50 ).

(40) Unionsindustrin förbättrade därför delvis sitt resultat 2017 till följd av en kombination av faktorer, särskilt den ökade förbrukningen och inhemska försäljningen samt den ökade skillnaden mellan stål- och råvarupriserna ( 51 ). Denna förbättring begränsades emellertid av det importtryck som unionsindustrin utsattes för det året, vilket gjorde det omöjligt för den att dra nytta av sådana befintliga faktorer i någon större utsträckning. Den kontinuerliga förlusten av marknadsandelar och det ihållande prisunderskridandet mellan produktkategorierna samt de arbetstillfällen som inte kunde återbesättas, var tydliga tecken på att industrin inte hade återhämtat sig fullt ut från effekterna av tidigare negativa resultat under föregående år och på att importtrycket spelade en avgörande roll och hindrade en sådan återhämtning.

(41) Eftersom vissa av dessa faktorer som utvecklades positivt under 2017 vände under 2018 (se nedan den senaste utvecklingen och de förväntade resultaten för stål- och råvarupriserna samt den förväntade utvecklingen av förbrukningen) i en situation där importtrycket förväntades öka i fråga om volymer och priser, skulle inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation bli negativ.

(42) Även om unionsindustrin delvis kunde återhämta sig på grund av den kumulerade positiva utvecklingen för en rad nyckelfaktorer på marknaden och den långsammare ökningen av importen under 2017 jämfört med tidigare år ( 52 ), medförde den negativa utvecklingen för de flesta av dessa faktorer i slutet av 2018 med andra ord nödvändigtvis att unionsindustrins situation försämrades. Mot bakgrund av den pågående ytterligare ökningen av importtrycket och på grund av dess omfattning och de förväntade rådande marknadsförhållandena, kunde unionsindustrin inte stå emot. Därför var unionsindustrins situation sårbar för en ytterligare ökning av importen i slutet av undersökningsperioden.

1.2.2. Den roll som EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder spelade för unionsindustrins situation 2017

(43) I detta avsnitt tillhandahåller kommissionen ytterligare nödvändiga förklaringar och stödjande uppgifter om den roll som de handelspolitiska skyddsåtgärderna spelade för unionsindustrins delvisa återhämtning 2017.

(44) För att genomföra undersökningen valde kommissionen inledningsvis ut de åtgärder som införts under åren 2015 och 2016, eftersom den ansåg att unionsindustrins resultat 2017 delvis skulle kunna hänföras till verkningarna från dessa åtgärder ( 53 ). Enligt dessa parametrar hade kommissionen före 2017 således infört sex handelspolitiska skyddsåtgärder på import från produktkategorier som senare omfattades av skyddsåtgärden ( 54 ).

(45) Dessa åtgärder omfattade kommissionens genomförandeförordningar ( 55 ) (EU) 2015/501 ( 56 ), (EU) 2016/181 ( 57 ), (EU) 2016/1778 ( 58 ), (EU) 2016/113 ( 59 ), (EU) 2016/1777 ( 60 ) och (EU) 2017/969 ( 61 ).

(46) Kommissionen konstaterade att unionstillverkarnas lönsamhet systematiskt förbättrades inom dessa produktkategorier under året efter införandet av åtgärderna. Kommissionen konstaterade särskilt att lönsamheten i allmänhet förbättrades under 2017 ( 62 ), även om den fortsatt var låg för ett stort antal produktkategorier, särskilt för de produktkategorier som nyligen omfattades av handelspolitiska skyddsåtgärder, och att importpriserna för tredjeländer (andra än de som omfattas av de berörda handelspolitiska skyddsåtgärderna) i allmänhet ökade tillfälligt 2017 efter införandet av dessa skyddsåtgärder ( 63 ).

(47) Dessutom utgjorde de volymer som påverkades av de aktuella införda handelspolitiska skyddsåtgärderna omkring 40 % av den totala importen inom de produktkategorier som omfattades av de aktuella handelspolitiska skyddsåtgärderna under skadeundersökningsperioden ( 64 ), och under åren efter införandet av dessa åtgärder sjönk deras volymer på unionsmarknaden med över än 90 % ( 65 ). Den betydande minskning av orättvis import som införandet av åtgärder medförde gjorde det därför i allmänhet möjligt för unionstillverkare och andra exporterande länder att höja sina försäljningspriser 2017.

(48) Dessutom uppvisade alla produktkategorier som omfattas av nyligen genomförda handelspolitiska skyddsåtgärder en betydande förbättring av lönsamheten ( 66 ), varav flera översteg 6 % år 2017 ( 67 ). För övriga kategorier var bilden mer varierad, med ett fåtal kategorier som överskred eller nästan nådde 6 % lönsamhet ( 68 ), andra kategorier som förbättrades men som fortfarande uppvisade svaga eller låga lönsamhetsnivåer ( 69 ), och andra som gick med förlust eller med en lönsamhet på omkring 1 % ( 70 ), oberoende av den senaste utvecklingen. Detta visar att bilden inte var enhetlig i fråga om lönsamhetsutvecklingen mellan kategorierna och att de flesta kategorier på det hela taget ( 71 ) antingen gick med förlust eller hade en ohälsosam lönsamhet under 2017, även om deras situation i vissa fall hade förbättrats jämfört med föregående år. Detta bekräftar således att unionsindustrins allmänna situation var bräcklig trots att den var bättre än föregående år.

(49) Såsom förklaras nedan var tendensen med stigande priser under 2017 emellertid tillfällig och började vända 2018 när unionen stod inför en ökning av importen, främst från tredjeländer som inte omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder och den omläggning av handeln som orsakades av åtgärden enligt Section 232. Detta framgår av att importvolymen under den senaste perioden nådde ett nytt rekord på 31 314 ton trots att handelspolitiska skyddsåtgärder nyligen införts för vissa produktkategorier. Detta visade att även om de nyligen införda åtgärderna bidrog till en delvis och tillfällig förbättring för unionsindustrin, gynnade de även de exporterande länder som inte omfattades av åtgärder, som också hade börjat öka sin närvaro på unionsmarknaden avsevärt ( 72 ).

(50) Kommissionen bekräftade därför att införandet av handelspolitiska skyddsåtgärder bidrog till unionstillverkarnas totala resultat när det gäller dessa kategorier ( 73 ).

(51) Dessutom visade resonemanget i avsnitten 1.2.1 och 1.2.2 tydligt att vissa faktorer som förklarar unionens partiella återhämtning (t.ex. förbrukning) inte påverkade eller gynnade unionstillverkarna och exportländerna på samma eller liknande sätt, eftersom exportländerna kunde öka sin närvaro på unionsmarknaden avsevärt (+ 71 % i volym) på unionstillverkarnas bekostnad. Unionstillverkarna förlorade i stället marknadsandelar och upplevde endast en relativt blygsam ökning av de totala försäljningsvolymerna (+ 7 %) jämfört med den stadigt ökande importen.

1.2.3. Påverkan från åtgärden enligt Section 232

(52) I förordningen om slutgiltig tull ( 74 ) drog kommissionen slutsatsen att Section 232 skulle orsaka en betydande omläggning av handeln till unionsmarknaden.

(53) I detta avseende har kommissionen genomfört en mer detaljerad analys av importmönstren till unionen och Förenta staterna, först totalt sett och sedan ytterligare analyserat vissa exportländers beteende. Denna analys visade att när man jämförde importen till Förenta staterna och till unionen under första halvåret 2018 med första halvåret 2017 minskade importen till Förenta staterna med nästan en miljon ton (– 7 %) jämfört med samma period 2017, medan importen till unionen hade en nästan identisk motsatt utveckling, med en ökning av importen på 1,2 miljoner ton (+ 7 %) (se skäl 26). Vid bedömningen av utvecklingen under andra halvåret 2018 och samma period 2017 blir denna motsatta utveckling ännu starkare. Importen till Förenta staterna minskade med 2,4 miljoner ton (– 19 %) medan importen till unionen ökade med mer än 2 miljoner ton (+ 15 %) ( 75 ).

(54) Detta ledde till en total årlig minskning av importen till Förenta staterna med 3,3 miljoner ton (– 13 %) och en ökning av importen till unionen med 3,2 miljoner ton (+ 11 %), varav 72 % av den totala minskningen av volymerna till Förenta staterna och 63 % av den ökade importen till unionen ägde rum under andra halvåret 2018 ( 76 ).

(55) Därför visade den takt och omfattning i vilken denna utveckling av importen ökade under andra halvåret 2018 att åtgärden enligt Section 232 stegvis fick allt större effekt, eftersom den redan hade varit i kraft under några månader, och att exportländerna snabbt hade anpassat sig till den nya marknadssituationen ( 77 ).

(56) Kommissionen bekräftade denna utveckling efter en närmare granskning av exportländernas beteende på marknaden i både Förenta staterna och EU. Till exempel var utvecklingen avseende länder som Turkiet, Ryssland, Sydkorea och Taiwan ( 78 ), som stod för betydande exportvolymer till Förenta staterna och unionen, följande under 2018 jämfört med 2017: Turkiet minskade exporten till Förenta staterna med omkring 850 000 ton (– 45 %) och ökade exporten till unionen med 2,6 miljoner ton (+ 56 %). På ett liknande sätt minskade Rysslands export till Förenta staterna med mer än 250 000 ton (– 36 %) och ökade med 870 000 ton (+ 23 %) till unionen, Sydkoreas export till Förenta staterna minskade med mer än 880 000 ton (– 27 %) och ökade till unionen med omkring 250 000 ton (+ 8 %), och slutligen minskade Taiwans export till Förenta staterna med omkring 160 000 ton (– 14 %), samtidigt som den ökade med mer än 500 000 ton (+ 40 %) till unionen ( 79 ).

(57) Dessa siffror visade därför att de exporterande tillverkarna i allmänhet åtminstone kunde leverera en del av de volymer de förlorade i Förenta staterna till unionsmarknaden och i vissa fall öka sin närvaro på unionsmarknaden med betydligt större volymer än de som förlorades i Förenta staterna. Med tanke på storleken på marknaden i Förenta staterna ( 80 ), det faktum att åtgärden enligt Section 232 än så länge bara hade tillämpats under några månader och därför ännu inte hade uppnått sin fulla avsedda verkan ( 81 ), var det rimligt att exporten till Förenta staterna kunde förväntas fortsätta att minska med betydande volymer samt att de exporterande tillverkarna skulle kunna anpassa sig till dessa omständigheter och öka sin närvaro på unionsmarknaden ännu mer.

(58) Kommissionen bekräftade därför att åtgärden enligt Section 232 sannolikt kommer att medföra en ännu större omläggning av handeln när det gäller exporten till unionsmarknaden inom den närmaste framtiden.

1.2.4. Den senaste utvecklingen av priserna på stål och råvaror

(59) I förordningen om slutgiltig tull noterade kommissionen att ”stålpriserna i unionen [började] följa en nedåtgående trend från och med tredje kvartalet 2018” ( 82 ).

(60) I detta avseende noterade kommissionen i avsnitt 1.2.1 att en av de faktorer som förklarade att unionsindustrins resultat delvis förbättrades under 2017 var att skillnaden mellan stålpriset och råvarukostnaderna var större än under något av de föregående åren under den analyserade perioden. Vid en ytterligare detaljerad analys av den senaste utvecklingen före införandet av en slutgiltig åtgärd framgick emellertid att denna utveckling vände och att den positiva skillnaden mellan de två gradvis minskade, och att detta därför skulle få en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska resultat.

(61) Såsom visas i diagram 4 ( 83 ) minskade stålpriserna i unionen stadigt under andra halvåret 2018. Denna trend kan förväntas fortsätta mot bakgrund av de osäkra marknadsutsikterna (se avsnitt 1.2.6) och till följd av det kontinuerliga och ökande importtrycket i fråga om volymer och priser. Mot bakgrund av försämrade eller osäkra marknadsvillkor får detta sannolikt en negativ effekt på priserna, vilket skulle göra det omöjligt för unionsindustrin att anpassa sina priser till de ökade kostnaderna. I diagram 5 ( 84 ) visas hur priset på några av de viktigaste råvarorna för stålframställning stadigt ökade under samma period.

(62) Sådana kombinerade tendenser, för vilka det inte förelåg några tecken på omsvängningar inom den närmaste framtiden, skulle därför medföra en ännu mer ansträngd ekonomisk situation för unionsindustrin.

(63) Dessutom ansåg kommissionen att de tendenser till underskridande av de inhemska priserna som konstaterades i den ursprungliga undersökningen skulle förvärras ytterligare i en situation med ytterligare importtryck och på en marknad där det saknas någon betydande tillväxt. Detta skapar ytterligare svårigheter för de unionstillverkare som ställas inför beslutet att antingen konkurrera om marknadsandelar, på bekostnad av mer hållbara priser, eller att behålla en högre prisnivå på bekostnad av en fortsatt förlust av marknadsandelar. I båda situationerna skulle deras ekonomiska resultat påverkas negativt.

(64) Dessutom noterade kommissionen att denna prisutveckling sammanföll med en period när provisoriska skyddsåtgärder redan hade införts (sedan mitten av juli 2018). Detta visade därför att exportländerna hade ett ännu mer aggressivt importbeteende inom ramen för åtgärden och visade fortsatt intresse för att komma in på unionsmarknaden med stora volymer trots att en provisorisk skyddsåtgärd hade införts.

1.2.5. Lägesrapport om handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer och överkapacitet

(65) I avsnitten 1.1.1 och 1.1.2 har kommissionen redogjort för utvecklingen och den mer aktuella situationen med överkapacitet och handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer. Mot bakgrund av dessa uppgifter ansåg kommissionen att det var mycket osannolikt att den nuvarande situationen skulle vända inom den närmaste framtiden. Till exempel införs handelspolitiska skyddsåtgärder vanligtvis för en period på fem år, och de kan förlängas ytterligare. Eftersom många av åtgärderna hade införts inom de närmaste åren innan EU antog sina skyddsåtgärder för stål ( 85 ), skulle de fortsätta att vara tillämpliga åtminstone under den närmaste framtiden. När det gäller överkapacitet visade de rapporter som kommissionen hänvisade till inte att det fanns tecken på att överkapaciteten skulle minska i någon betydande utsträckning, eller överhuvudtaget. I stället pekade de på att den globala överkapaciteten inom sektorn till och med skulle kunna försämras ytterligare ( 86 ). Det globala forumet för överkapacitet i stålsektorn (Global Forum of Steel Excess capacity) var också mycket tydligt i sin slutsats att överkapaciteten fortfararande var ett pågående problem i slutet av 2018. Där noterades att ”överkapacitet inom stålproduktionen – en global utmaning som fortsätter att plåga sektorn – skapar betydande svårigheter för ståltillverkare både i utvecklade ekonomier och tillväxt- och utvecklingsekonomier” ( 87 ).

(66) De påvisade effekterna från dessa faktorer på unionsmarknaden i form av en betydande ökning av importen beskrivs närmare i avsnitt 1.1 samt i förordningen om slutgiltig tull. Eftersom det fastställts att dessa faktorer inte skulle ändra sig under den närmaste framtiden förväntades deras effekter därmed vara av samma karaktär och därför, tillsammans med åtgärden enligt Section 232, medföra en ytterligare ökning av importen till unionen, vilket skulle medföra negativa effekter för unionsindustrin om inga skyddsåtgärder infördes.

(67) Kommissionen drog därför slutsatsen att dessa faktorer skulle fortsätta att spela en viktig roll på unionens stålmarknad inom den närmaste framtiden och därför var relevanta för analysen av hot om allvarlig skada.

1.2.6. Marknadsutsikter och prognoser

(68) Under hela den analyserade perioden ökade förbrukningen av stål på unionsmarknaden för varje år ( 88 ). Denna utveckling gjorde att det generellt sett även var möjligt för unionsindustrin att öka sin försäljningsvolym, vilket i sin tur gjorde att den i viss utsträckning kunde mildra effekterna av det importtryck som den utsattes för och som visade sig genom de ihållande prisunderskridandet och den kontinuerliga förlusten av marknadsandelar. Såsom förklaras i avsnitt 1.2.1 gjorde denna ökade försäljning under 2017 att unionsindustrin delvis kunde återhämta sig från det genomgående negativa ekonomiska resultatet under tidigare år i samband med prisåterhämtningen (både totalt sett och jämfört med kostnadsutvecklingen). I avsnitt 1.2.4 noterade kommissionen en nedåtgående utveckling av stålpriserna i unionen parallellt med en ökning av råvarupriserna.

(69) Kommissionen bedömde därefter de ekonomiska utsikterna och prognoserna för perioden efter slutförandet av undersökningen för att bedöma förekomsten av hot om allvarlig skada och analyserade olika specialiserade marknadskällor.

(70) I detta avseende pekade källorna konsekvent på att situationen var osäker samt på att den globala efterfrågan på stål skulle avmattas inom den närmaste framtiden. Worldsteel Association noterade att ”den minskade efterfrågan på stål kommer att fortsätta under 2019 […]. Inget Brexitavtal och handelskrig utgör risker” ( 89 ). Sammanslutningen erinrade vidare om att ”medan den starka återhämtningen av efterfrågan på stål under 2017 har fortsatt under 2018, har riskerna ökat. Ökande handelsspänningar och volatila valutarörelser ökar osäkerheten” ( 90 ).

(71) OECD noterade att ”återhämtningen (av villkoren på stålmarknaden) ser bräcklig ut på grund av ihållande strukturella obalanser” ( 91 ). Denna osäkerhet avspeglas i andra marknadskällor såsom S&P Global Platts globala marknadsprognos från december 2018.

(72) Dessutom drog det globala forumet om överkapacitet i stålsektorn i september 2018 slutsatsen att ”även om villkoren på stålmarknaden har uppvisat en viss konjunkturell återhämtning 2017 är den underliggande utvecklingen av den globala efterfrågan på stål fortfarande svag och överkapaciteten förblir betydande” ( 92 ).

(73) På samma sätt noterade Eurofer (en intresseorganisation för EU:s stålindustri) att ”[…] pågående handelsproblem med Förenta staterna och mindre global efterfrågan talar för att de externa riskerna kan fortsätta att öka, vilket i sin tur leder till ökad osäkerhet och sämre utsikter för stålanvändare i EU” ( 93 ).

(74) De uppgifter som analyserades från en rad olika källor visade därför konsekvent att stålförbrukningen i bästa fall förväntades öka något. Men inte ens detta var säkert, eftersom utsikterna försämrades på grund av den växande osäkerheten. Till följd av detta skulle den stagnerande globala efterfrågan på stål ytterligare öka sannolikheten att stålexportörer skulle sälja till den attraktiva unionsmarknaden.

Slutsats om hot om allvarlig skada

(75) De uppgifter som analyserats i detta avsnitt bekräftade att det var mycket sannolikt att importen skulle öka med relevanta volymer och att importtrycket därmed skulle fortsätta, både i fråga om volymer och priser, till följd av den ihållande överkapaciteten och det ökande antalet handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer, vilka skulle fortsätta att påverka exporten. Dessutom skulle åtgärderna enligt Section 232 sannolikt få allt större verkningar allteftersom månaderna gick, vilket ytterligare ökar trycket på unionsmarknaden genom en ökad risk för omläggning av handeln. De första tecknen på detta har redan visat sig.

(76) Mot denna bakgrund bekräftade kommissionen även den motsatta utvecklingen av stål- och råvarupriserna under andra halvåret 2018 och de osäkra marknadsutsikterna för den närmaste framtiden.

(77) Mot bakgrund av de faktorer som analyseras i denna bilaga och slutsatserna i det ursprungliga fastställandet bekräftade kommissionen därför att det förelåg hot om allvarlig skada och att sådan allvarlig skada skulle ha uppkommit om kommissionen inte hade infört en slutgiltig skyddsåtgärd.

1.3. Skyldigheter vars verkningar ledde till en ökning av importen

(78) I artikel XIX.1 a i Gatt 1994 föreskrivs i relevanta delar följande: ”Om till följd av […] verkningarna av de skyldigheter som en [medlem] ådrar sig enligt detta avtal, inbegripet tullmedgivanden, importen av en produkt till [medlemmens] territorium ökar så mycket […]”.

(79) Produkten i fråga består av flera tullpositioner ( 94 ).

(80) För samtliga dessa tullpositioner har Europeiska unionen tullåtaganden till följd av tullmedgivanden som gjorts under tidigare rundor av de multilaterala handelsförhandlingarna enligt följande ( 95 ):

—

0 % värdetull.

(81) Dessa medgivanden infördes vid tidpunkten för fastställandet av skyddsåtgärder i del I, avsnitt II i Europeiska unionens lista över medgivanden och åtaganden, certifierad som lista EU CLXXIII – Europeiska unionen, den 1 december 2016 ( 96 ), i dess ändrade lydelse. Kolumnen för ”övriga tullar och avgifter” i denna lista för ovannämnda tullpositioner var tom.

(82) Till följd av dessa medgivanden i Europeiska unionens lista över medgivanden och åtaganden, som fogats till Gatt och införlivats i enlighet med artikel II.7 i Gatt 1994, hade Europeiska unionen, vid tidpunkten för fastställandet av skyddsåtgärderna, ådragit sig skyldigheter enligt Gatt 1994, särskilt enligt följande: Artikel XI.1, som förbjuder icke-tariffära restriktioner för import av ovannämnda produkter, och framför allt, artikel II.1 a och b första och andra meningarna i Gatt 1994. Enligt artikel II.1 b första meningen får EU inte, om det inte föreligger ett tillämpligt undantag, införa ordinarie tullar på produkten i fråga utöver de som fastställs och föreskrivs i den relevanta delen av EU:s lista över medgivanden och åtaganden, dvs. den nolltullsats som anges ovan för var och en av de tullpositioner som omfattas. Vid tidpunkten för det ursprungliga fastställandet av skyddsåtgärder och införandet av de slutgiltiga skyddsåtgärderna var EU:s importtullar 0 % på den produkt som omfattas av skyddsåtgärden. För ordinarie tullar var dessa tariffer med andra ord redan de högsta tillåtna enligt artikel II.1 a och II.1 b första meningen i Gatt 1994. I fråga om andra tullar eller avgifter tillåts inte någon flexibilitet enligt artikel II.1 b andra meningen att införa andra ytterligare tullar eller avgifter än ordinarie tullar.

(83) Den produkt som omfattas av skyddsåtgärderna importerades i större kvantiteter (såsom fastställts i den slutgiltiga skyddsåtgärden) till följd av ovannämnda skyldigheter enligt Gatt 1994 (artikel XI.1, artikel II.1 a och II.1 b första och andra meningen i Gatt 1994). Genom dessa skyldigheter, i kombination med de tullmedgivanden som Europeiska unionen gjorde i de successiva omgångarna av de multilaterala handelsförhandlingarna, förbättrades och säkrades nämligen villkoren för marknadstillträde för import av den produkt som omfattades av åtgärderna på Europeiska unionens marknad. EU:s ovannämnda tullåtaganden ledde således till ökad import och gav inte EU något utrymme att höja de ordinarie tullarna i stället för att införa skyddsåtgärder. Detta förklarar samtidigt hur skyldigheterna i fråga ledde till en ökning av importen som hotade att orsaka allvarlig skada.

(84) De angivna skyldigheterna enligt Gatt hindrade samtidigt EU från att höja de importtullar som tillämpades på den berörda produkten. Det var det frågan om Europeiska unionens ”skyldigheter enligt GATT 1994 [som] begränsar dess förmåga att förhindra eller avhjälpa skador till följd av ökad import”. Samtidigt ”upphäv[de] [Europeiska unionen] dessa skyldigheter som ett resultat av” sina skyddsåtgärder.

( 1 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/670 av den 28 april 2016 om införande av unionsövervakning i förväg av import av vissa järn- och stålprodukter med ursprung i vissa tredjeländer (EUT L 115, 29.4.2016, s. 37).

( 2 ) Se skäl 35 i förordningen om provisorisk tull och avsnitt 4 i förordningen om slutgiltig tull.

( 3 ) Se OECD, Recent Developments in Steel Trade and Trade Policy Measures, DSTI/SC(2018)3, s. 9, tabell 3.

( 4 ) Källa: GD Handels beräkningar av med hjälp av uppgifter från Global Trade Atlas (https://ihsmarkit.com/index.html) – rådata tillgängliga efter abonnemang – analyserad period: 2014–2017. För närmare uppgifter, se noteringen till ärendehandlingarna från den 30 november 2022, tabell 1.

( 5 ) Ibid.

( 6 ) Dessa länder var Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Taiwan, Turkiet och Ukraina, och stod för omkring 75 % av den totala importen till unionen 2018.

( 7 ) Uppgifter för hela året 2018 extrapolerade på grundval av tillgängliga uppgifter för perioden januari–november 2018.

( 8 ) Källa: Global Trade Atlas (https://ihsmarkit.com/index.html) – tillgänglig via abonnemang.

( 9 ) Se skäl 32 i förordningen om provisorisk tull.

( 10 ) Se skälen 31 och 32 i förordningen om provisorisk tull och skälen 51–54 i förordningen om slutgiltig tull.

( 11 ) Se OECD, Excess Capacity in the Global Steel Industry: The Current Situation and Ways Forward 2015, s. 3.

( 12 ) Se OECD, Evaluating the Financial Health of the Steel Industry, DSTI/SU/SC(2015)12/FINAL, 9.6.2017, s. 25.

( 13 ) Finns på https://www.epi.org/publication/surging-steel-imports.

( 14 ) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken, Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU, COM(2016) 155 final, 16.3.2016.

( 15 ) Se OECD, Excess Capacity in the Global Steel Industry: The Current Situation and Ways Forward, 2015, tabell på s. 2.

( 16 ) Under undersökningsperioden ökade importen med 71 %, medan förbrukningen ökade med 14 %.

( 17 ) Särskilt fastställdes ett prisunderskridande som varierade mellan 1,2 % och 23 % för 17 produktkategorier.

( 18 ) Se skäl 33 i förordningen om provisorisk tull.

( 19 ) Källa: WTO, Integrated Trade Intelligence Portal (I-TIP) – uppgifterna hämtade 28.11.2018, kl. 10.58.

( 20 ) Bedömningen omfattade de stålprodukter på vilka skyddsåtgärden var tillämplig och inte de åtgärder som EU införtsamt åtgärder som infördes mot import från exporterande tillverkare i EU. För en överblick över de handelspolitiska skyddsåtgärder som EU infört för produktkategorier som också omfattas av skyddsåtgärden, se bilaga 1.B. till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1382 av den 2 september 2019 om ändring av vissa förordningar om införande av antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder för vissa stålprodukter som omfattas av skyddsåtgärder, EUT L 227, 3.9.2019, s. 1.

( 21 ) För hänvisning till de viktigaste stålimporterande länderna under undersökningsperioden, se OECD, Recent developments in steel trade and trade policy measures - A closer look at non-tariff trade measures,DSTI/SC(2018)3, 26.1.2018, s. 9, tabell 3. Finns på följande länk: (https://one.oecd.org/document/DSTI/SC(20183/en/pdf)

( 22 ) Dessa länder var (i alfabetisk ordning) Indien (9 %), Kina (10 %), Ryssland (14 %), Sydkorea (10 %), Taiwan (5 %), Turkiet (22 %) och Ukraina (7 %). De stod i genomsnitt för omkring 75 % av importen av den berörda produkten till unionen under perioden 2013–2017.

( 23 ) Se skäl 76 i Eurofers inlaga av den 16 april 2018 i den ursprungliga undersökningen som innehåller mer detaljerad information om var och en av de berörda åtgärderna, enligt bilaga A07 D.1. Källa: SBB Platts.

( 24 ) Se uppgifter från CRU: Förbrukningen under 2017 och 2018 var relativt stabil (med en ökning på enbart omkring 2 %).

( 25 ) En liknande utveckling observerades vid bedömningen av de handelspolitiska skyddsåtgärdernas inverkan på andra produkter än stål.

( 26 ) Omkring 15 miljoner ton kombinerad import påverkades av dessa åtgärder, varav endast drygt 2 miljoner ton fortsatte att komma in på marknaden efter åtgärderna. Mer information finns i noteringen i ärendehandlingarna, tabell 2.

( 27 ) Se noteringen i ärendehandlingarna från 30.11.2022, tabell 3.

( 28 ) Vid införandet av en handelspolitisk skyddsåtgärd måste de volymer som berörs av varje undersökning överstiga miniminivån. Dessutom handlas stål vanligtvis i ganska stora volymer, vilket framgår av exemplen från EU:s praxis när det gäller handelspolitiska skyddsåtgärder och av de fall av handelspolitiska skyddsåtgärder i övriga tredjeländer som ingick i urvalet.

( 29 ) Dessa länder stod konsekvent för omkring 75 % av den totala importen till unionen under undersökningsperioden.

( 30 ) Källa: För import till unionen: Eurostat, för handelspolitiska skyddsåtgärder: WTO, Integrated Trade Intelligence Portal (I-TIP).

( 31 ) För att förklara sambandet mellan åtgärderna enligt Section 232 och den ökade importen, hänvisar kommissionen i dessa skäl endast till uppgifterna fram till juni 2018. Detta beror på att den ökade import som bedömts i förordningen om slutgiltig tull omfattar perioden fram till den månaden.

( 32 ) Källa: GTA, sammantagen export från Turkiet, Sydkorea, Ryssland och Taiwan till Förenta staterna (diagram 2) och sammantagen export från samma länder till Förenta staterna och unionen (diagram 3).

( 33 ) Se skälen 90 och 110 i förordningen om slutgiltig tull.

( 34 ) Se OECD Steel Committee – Recent development in steel trade and trade political measures,17–18 september 2018, s. 8, tabell 2 (som visar att unionen under 2018 ytterligare konsoliderade sin position som huvudsaklig stålimportör globalt).

( 35 ) Källa: GD Handels beräkningar av med hjälp av uppgifter från Global Trade Atlas (https://ihsmarkit.com/index.html) – rådata tillgängliga efter abonnemang. För närmare upplysningar se noteringen i ärendehandlingarna från den 30 november 2022, tabell 1.

( 36 ) Ibid.

( 37 ) Till denna förbättring bidrog även införandet av handelspolitiska åtgärder för vissa produktkategorier, men deras särskilda roll analyseras i avsnitt 1.2.2.

( 38 ) Skäl 53 i förordningen om provisorisk tull.

( 39 ) Se tabell 15 i förordningen om slutgiltig tull.

( 40 ) Denna utveckling bedömdes för den berörda produkten och inte för enskilda produktkategorier.

( 41 ) På grundval av en jämförelse mellan samtliga år under den undersökta perioden.

( 42 ) Se tabell 4 i förordningen om slutgiltig tull.

( 43 ) Ibid.

( 44 ) Se tabell 5 i förordningen om slutgiltig tull.

( 45 ) Se tabell 4 i förordningen om slutgiltig tull.

( 46 ) Se tabell 2 i förordningen om slutgiltig tull.

( 47 ) Ibid.

( 48 ) Se bilaga III till förordningen om provisorisk tull.

( 49 ) Se tabell 7 i förordningen om slutgiltig tull.

( 50 ) Se tabell 5 i förordningen om slutgiltig tull.

( 51 ) Se avsnitt 1.2.2 för en förklaring av den roll som de nyligen införda handelspolitiska skyddsåtgärderna spelade för unionsindustrins resultat 2017.

( 52 ) Den totala importen ökade med omkring 1 miljon ton och dess marknadsandel ökade från 17,9 % till 18,1 % från 2016 till 2017, vilket är mindre än tidigare årliga ökningar, både i absoluta och relativa termer.

( 53 ) I detta avseende ansåg kommissionen exempelvis att en handelspolitisk skyddsåtgärd som infördes 2013 låg för långt tillbaka i tiden för att kunna ha samband med unionens förbättrade resultat 2017, och att de utvalda åtgärderna därför ger en mer exakt och lämplig grund för analysen.

( 54 ) I vissa fall kan det hända att tillämpningsområdet för en handelspolitisk skyddsåtgärd för en viss produkt inte överensstämmer fullt ut med produktdefinitionen för motsvarande produktkategori inom ramen för skyddsåtgärden i fråga om KN-nummer och denna bedömning är därför en uppskattning.

( 55 ) Hänvisningarna till dessa förordningar avser förordningar om införande av provisoriska åtgärder, eftersom en tull (provisorisk eller slutgiltig) så länge den var i kraft, av praktiska skäl antogs ha en liknande inverkan på handelsvolymerna. I alla dessa fall ledde undersökningen till att en slutgiltig åtgärd infördes.

( 56 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/501 av den 24 mars 2015 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (EUT L 79, 25.3.2015, s. 23).

( 57 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/181 av den 10 februari 2016 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen (EUT L 37, 12.2.2016, s. 1).

( 58 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1778 av den 6 oktober 2016 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 272, 7.10.2016, s. 33).

( 59 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/113 av den 28 januari 2016 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 23, 29.1.2016, s. 16).

( 60 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1777 av den 6 oktober 2016 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av viss grovplåt av olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 272, 7.10.2016, s. 5).

( 61 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/969 av den 8 juni 2017 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/649 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 146, 9.6.2017, s. 17).

( 62 ) Källa: GD Handels analys av de skadeindikatorer som offentliggjorts i de relevanta åtgärderna och analys av svaren på frågeformuläret från unionsindustrin per produktkategori inom ramen för den ursprungliga undersökningen om skyddsåtgärder. För närmare upplysningar, se noteringen i ärendehandlingarna från den 30 november 2022, tabell 4.

( 63 ) Källa: Eurostat.

( 64 ) Sammanlagt uppgick den import som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder i dessa undersökningar (även om de avser olika undersökningsperioder och olika år, t.ex. 2013–2015) till drygt 5 miljoner ton.

( 65 ) Källa: GD Handels analys av sina egna fall av handelspolitiska skyddsåtgärder när det gäller importvolymerna under den relevanta undersökningsperioden, och Eurostat när det gäller importsiffror efter undersökningsperioden för var och en av dessa undersökningar för detta genomförande.

( 66 ) Kategorierna 1, 2, 7, 9, 12 och 13.

( 67 ) Kategorierna 1, 2 och 9.

( 68 ) Se kategorierna 4, 8 och 14.

( 69 ) Se kategorierna 5, 6, 15, 16 och 26.

( 70 ) Se kategorierna 3, 17, 18, 20, 21, 22, 23, 25 och 28.

( 71 ) Minst 15 kategorier av totalt 23 som omfattas av en provisorisk åtgärd (för vilka en uppdelning tillhandahölls i bilaga III till förordningen om provisorisk tull).

( 72 ) Till exempel ökade Turkiet sin närvaro på unionsmarknaden under kategori 1, där Kina omfattades av handelspolitiska skyddsåtgärder fr.o.m. oktober 2016, från 1 062 247 ton 2016 till 2 miljoner ton 2017 (och nästan 3 miljoner ton 2018). På samma sätt ökade Indien, från 443 551 ton till 1 121 334 ton 2017, och Egypten, från 47 400 ton 2016 till 409 432 ton 2017.

( 73 ) I avsnitt 1.2.1 förklaras orsakerna till den övergripande förbättringen för unionsindustrin när det gäller den berörda produkten.

( 74 ) Se skälen 57–62 och tabell 12 i förordningen om slutgiltig tull.

( 75 ) För att sätta denna volym i ett sammanhang, visar en grundläggande beräkning mot bakgrund av det genomsnittliga stålpriset i unionen 2017 att EU-industrin skulle kunna förlora omkring 1,4 miljarder euro i inhemsk försäljning på grund av denna ytterligare import. Detta visar att den potentiella påverkan från denna ytterligare försäljning var relevant.

( 76 ) Ökningen av importen till unionen från 2016 till 2017 var mycket mindre, och uppgick till omkring 1 miljon ton.

( 77 ) Se även OECD Steel Committee – Recent development in steel trade and trade political measures,17–18.9.2018, s. 8, tabell 2.

( 78 ) När den slutgiltiga skyddsåtgärden antogs hade endast följande fyra handelspolitiska skyddsåtgärder som påverkade importen till unionen införts (tre mot Ryssland och en mot Taiwan): Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1795 av den 5 oktober 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Brasilien, Iran, Ryssland och Ukraina och om avslutande av undersökningen av import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Serbien, EUT L 258, 6.10.2017, s. 24. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1328 av den 29 juli 2016 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen, EUT L 210, 4.8.2016, s. 1. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1469 av den 1 oktober 2018 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryska federationen och Ukraina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT L 246, 2.10.2018, s. 20. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1429 av den 26 augusti 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan, EUT L 224, 27.8.2015, s. 10.

( 79 ) Källa: För import till Förenta staterna (GTA), för import till EU (Eurostat).

( 80 ) Stålmarknaden i Förenta staterna var en av de främsta importdestinationerna i fråga om storlek – se OECD, Recent Developments in Steel Trade and Trade Policy Measures, DSTI/SC (2018)3, s. 9, tabell 3.

( 81 ) Enligt skäl 35 i förordningen om provisorisk tull: ”Förenta staterna har beräknat att införandet av en enda enhetlig tull för alla produkter inom ramen för sektion 232, som i princip gäller för nästan alla länder, skulle ge en minskning av importen med ungefär 13 miljoner ton – vilket motsvarar 7 % av förbrukningen i unionen.”

( 82 ) Se skäl 89 i förordningen om slutgiltig tull.

( 83 ) Källa: Eurostat för importpriser och S&P Global Commodity Insights för priser på produkter av varmförzinkat stål och varmvalsade produkter i rullform.

( 84 ) Källa: S&P Global Commodity Insights.

( 85 ) Omkring 140 av de undersökningar som ledde till att åtgärder har antagits inleddes 2015 eller senare, och därför är de i princip tillämpliga åtminstone till 2021 (dvs. minst två år efter slutförandet av EU:s undersökning om skyddsåtgärder). Källa: WTO, Integrated Trade Intelligence Portal (I-TIP).

( 86 ) Se OECD, Recent Developments in Steelmaking Capacity, DSTI/SC (2018) 2/FINAL: ”Den uppdaterade informationen om de aviserade investeringsprojekten tyder på att bruttokapacitetsökningar på nästan 52 miljoner ton för närvarande är planerade och skulle kunna komma igång under treårsperioden 2018–2020. Ytterligare 39 miljoner ton kapacitetsökningar befinner sig för närvarande på planeringsstadiet med en möjlig start under samma tidsperiod.”

( 87 ) Det globala forumet om överkapacitet i stålsektorn, ministerrapport, 20.9.2018, punkt 2.

( 88 ) Förordningen om slutgiltig tull, tabell 4.

( 89 ) Se Worldsteel Association – Global Steel Market Outlook – möte från OECD:s stålkommitté, 17.9.2018.

( 90 ) Se Worldsteel Association – Worldsteel Short Range Outlook October 2018, pressmeddelande.

( 91 ) Se OECD Steel Market Development, 85:e mötet i OECD:s stålkommitté, september 2018. Se även sidorna 7 och 8 i OECD:s globala ekonomiska prognos av den 17 september 2018, som visar att den förväntade tillväxten revideras nedåt (även i unionen), och att ”den globala handeln hade saktat ned på grund av växande handelspolitisk osäkerhet”.

( 92 ) Det globala forumet om överkapacitet i stålsektorn, ministerrapport, 20.9.2018, punkt 2.

( 93 ) Se Eurofer – Economic and Steel Market Outlook 2018-2019, 25.10.2018.

( 94 ) Se bilaga I till förordningen om slutgiltig tull.

( 95 ) För ytterligare information, se noteringen till ärendeakten från den 30 november 2022, tabell 5.

( 96 ) WTO doc. WT/Let/1220.

Top

Choose the experimental features you want to try