INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED EN UTVÄRDERING OCH EN KONSEKVENSBEDÖMNING SOM GENOMFÖRS PARALLELLT

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling om det planerade initiativet och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till, bl.a. om de konsekvenser som de olika alternativen skulle kunna få.

Initiativets titel

Reviderade krav på ekodesign och energimärkning av kyl- och frysprodukter med direktförsäljningsfunktion

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD Energi, enhet B.3 – Byggnader och produkter

Sannolik typ av initiativ

Kommissionens delegerade förordning (ekodesign)

Kommissionens delegerade förordning (energimärkning)

Preliminär tidsplan

Antagande förväntas senast tredje kvartalet 2028

Ytterligare information

Översyn av ekodesign/energimärkning – kyl- och frysapparater med direktförsäljningsfunktion

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras. 

A. Politisk bakgrund, utvärdering, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Ekodesign och energimärkning bidrar till målen för given för en ren industri och handlingsplanen för överkomliga energipriser. Kraven på ekodesign har länge stött den cirkulära ekonomin och stärkt EU:s inre marknad för energirelaterade produkter. Deras införande har avsevärt minskat konsumenternas energiräkningar och förbättrat EU:s energitrygghet genom att minska primärenergiförbrukningen och beroendet av import. De har även bidragit till att minska utsläppen av växthusgaser, vilket på ett kostnadseffektivt sätt har begränsat klimatförändringarna, eftersom de nödvändiga investeringarna uppvägs av att vissa energikostnader har kunnat undvikas.

De befintliga reglerna behöver med jämna mellanrum ses över, så att man säkerställer att de fortfarande är relevanta, effektiva och ändamålsenliga mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen. Kommissionens arbetsplan för ekodesign och energimärkning 2022–2024 1 omfattade en översyn av ekodesign- och energimärkningsåtgärderna för kommersiell kylning (förordningarna (EU) 2019/2024 och (EU) 2019/2018). I arbetsplanen framhåller kommissionen att ekodesign och energimärkning bör bidra mer till den cirkulära ekonomin, t.ex. genom en mer systematisk hantering av materialeffektivitetsfrågor som livslängd, reparerbarhet och möjlighet till återvinning. Den första arbetsplanen inom ramen för förordningen om ekodesign för hållbara produkter har nu offentliggjorts 2 . De uppgifter från den tidigare arbetsplanen som inte slutförts och som inte ingår i övergångsordningen, inbegripet kommersiell kylning, har överförts till den nya arbetsplanen.

Utvärdering

Som en del av översynen av de nuvarande ekodesign- och energimärkningsåtgärderna kommer man i utvärderingen att bedöma hur framgångsrika förordningarna har varit när det gäller att uppnå eller göra framsteg mot att uppnå sina mål (med fokus på tre utvärderingskriterier som anges i riktlinjerna för bättre lagstiftning, dvs. huruvida åtgärderna har varit ändamålsenliga, effektiva och relevanta). Förhållandet mellan de resurser som använts och bestämmelsernas effekter kommer också att analyseras, med beaktande av både kostnader och nytta för olika berörda parter. Samstämmighet kommer att bedömas på ett proportionerligt sätt. Subsidiaritet och europeiskt mervärde kommer inte att granskas i detalj, eftersom de förordningar som utvärderas är sekundärlagstiftning och dessa aspekter beaktades när den grundläggande rättsakten upprättades.

Utvärderingen omfattar hela EU och gäller reglerna från det att de trädde i kraft fram till i dag. 

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

I konsekvensbedömningen gjordes beräkningen att de nuvarande förordningarna om ekodesign och energimärkning skulle kunna minska energiförbrukning hos kyl- och frysprodukter för kommersiellt bruk med 19 TWh fram till 2030, med en minskning av växthusgasutsläpp på 7,4 Mt koldioxidekvivalenter per år jämfört med hur situationen skulle ha varit om åtgärderna inte hade vidtagits 3 . Flera problem har dock identifierats som skulle kunna hindra ytterligare förbättringar av energieffektivitet och miljöprestanda, bland annat följande:

-Energimärkningens tröskelvärden fastställdes på grundval av de bästa uppgifter som fanns tillgängliga vid den tidpunkten, men EPREL-data ger nu en aktuell, fullständig och stabil översikt över modeller på EU-marknaden, vilket gör det möjligt att fastställa tröskelvärden som är mycket mer relevanta för marknaden.

-Energimärknings- och informationskraven skulle kunna bidra till att ge köparna ytterligare information i frågor som rör den cirkulära ekonomin.

-Kraven bör uppdateras för att återspegla marknads- och teknikutvecklingen så att alla besparingar som totalt sett är ekonomiskt motiverade uppnås för de produkter som omfattas av bestämmelserna. I uppdateringen beaktas också utveckling som drivs av EU:s bestämmelser om fluorerade växthusgaser och av ekonomiskt tryck.

-Man skulle kunna uppnå energi- och miljöbesparingar i samband med produkter som för närvarande inte omfattas, t.ex. kollektivkylfack för livsmedel (kylskåp som efter försäljning används utanför livsmedelsbutiker), smarta varuautomater, kyl- och frysdiskar för livsmedelsbutiker anslutna till kretslopp med vattenkylning eller med koldioxid som köldmedium (båda blir vanligare på grund av f-gasreglerna).

-Man behöver säkerställa att justeringsfaktorer för lagringstemperaturer och för skillnaderna mellan integrerade och centralkylda system för kyl- och frysdiskar för livsmedelsbutiker fortfarande är lämpliga.

-Förordningarna skulle kunna anpassas för att inte hindra livsmedelsindustrin från att uppnå energibesparingar genom att anpassa lagringstemperaturerna för frysta livsmedel (vissa förespråkar en övergång från -18 °C till -15 °C för att uppnå energibesparingar).

-Andra aspekter som förtecknas i artikel 8 i förordning (EU) 2019/2024 kan också leda till ytterligare positiva effekter och ett bättre genomförande av reglerna.

Olika metoder för att förenkla lagstiftningen och minska de administrativa kostnaderna kommer också att utvärderas.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Energimärkningsförordningen (EU) 2017/1369 4 baseras på artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) 5 , som utgör den rättsliga grunden för åtgärder för att främja energieffektivitet.

Förordningen om ekodesign för hållbara produkter (EU) 2024/1781 6 baseras på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket är den rättsliga grunden för åtgärder som påverkar den inre marknadens funktionssätt.

Genom dessa rättsakter har Europaparlamentet och rådet gett kommissionen lagstiftningsmandat att reglera energirelaterade produkters miljöprestanda, särskilt deras energieffektivitet.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

EU-lagstiftningen för dessa produkter föreskriver att kommissionen ser över lagstiftningen mot bakgrund av teknikutvecklingen. Reglerna kan endast uppdateras genom åtgärder på EU-nivå. Det kan finnas aspekter som inte omfattas av lagstiftningen och som medlemsländerna skulle vilja reglera. Om EU inte vidtar åtgärder på dessa områden kan medlemsländerna fastställa sina egna regler för aspekter och produkter som inte omfattas av lagstiftningen. Detta skulle leda till en fragmentering av reglerna på grund av den tekniska komplexiteten, vilket skulle kunna störa den inre marknadens funktion.

B. Mål och politiska alternativ

Huvudsyftet med ramlagstiftningen är att, på den inre marknaden, minska produkternas miljöpåverkan – inbegripet växthusgasutsläpp – på ett kostnadseffektivt sätt, särskilt genom ökad energieffektivitet. Åtminstone följande huvudsakliga aspekter kommer att undersökas i konsekvensbedömningen:

1.Mät- och provmetoder.

2.Krav på energi- och materialeffektivitet.

3.Aspekter av energimärkning, inbegripet skalan på energietiketten.

4.Vilka produkter som omfattas.

5.Andra miljökonsekvenser.

Åtminstone följande alternativ kommer att behandlas i konsekvensbedömningen:

1.Inga EU-åtgärder (”inga åtgärder vidtas”).

2.Frivilliga avtal.

3.Reviderade krav på ekodesign, nämligen följande:

a.Utvidgning av tillämpningsområdet.

b.Översyn av kraven mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och bättre marknadsdata (EPREL).

c.Informationskrav.

d.Reviderade krav på materialeffektivitet, eventuellt inbegripet hållbarhet, återtillverkning och reparerbarhet, materialåtervinningsbarhet och återvunnet innehåll.

4.Reviderade krav på energimärkning, till exempel följande:

a.Uppdaterade energieffektivitetsklasser.

b.Information om aspekter som rör den cirkulära ekonomin.

c.Genomförbarheten för en mer detaljerad produktklassificering, bl.a. genom att skillnaden mellan integrerade och centralkylda skåp beaktas.

C. Förväntade konsekvenser

Striktare ekodesignkrav kan leda till höjda anskaffningskostnader, högre priser och ökad omsättning för tillverkare, grossister och återförsäljare. Dessa förändringar inom näringsverksamheten kommer sannolikt att leda till motsvarande förändringar av sysselsättningen. Eventuella ändringar av kraven på materialeffektivitet skulle återspeglas i tillverkarnas skyldigheter enligt direktiv (EU) 2024/1799 om gemensamma regler för att främja reparation av varor. Det är troligt att energimärkningen leder till ökad konkurrens i fråga om prestanda vad gäller de centrala egenskaper som framgår av etiketten, särskilt energieffektivitet.

Produktens huvudsakliga miljöpåverkan härrör från dess energianvändning i drift. Lägre energianvändning kommer att mildra de därmed sammanhängande negativa konsekvenserna för miljön, minska konsumentkostnaderna och minska energiförsörjningsindustrins omsättning. Syftet med energieffektivitetskraven är att uppnå den lägsta livscykelkostnaden för konsumenten, så att de förväntade kostnadsbesparingarna kompenserar för ökade produktpriser.

Andra miljökrav skulle kunna öka de initiala kostnaderna. Vilka ekonomiska konsekvenser som de krav som påverkar produktens livslängd får hänger på om konsumenterna väljer att förlänga livslängden, t.ex. genom reparationer, och hur mycket det kostar. Längre livslängd kommer att leda till minskad försäljning och omsättning.

Konkurrenskraften förväntas inte påverkas eftersom kraven kommer att gälla för alla likvärdiga produkter. Påverkan kan dock uppstå vid eventuella specialiseringar som gäller ett visst produktsegment eller en viss prisnivå. Förändringar vad gäller omsättning förväntas inte påverka de ekonomiska aktörernas lönsamhet. Fokus på rationalisering av registrering och produktkategorier syftar till att minska bördan för leverantörerna.

D. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning och utvärdering

En jämförande utvärdering och konsekvensbedömning kommer att tas fram till stöd för genomförandet av detta initiativ och som underlag för kommissionens beslut. Utvärderingen förväntas bli klar under fjärde kvartalet 2025. Konsekvensbedömningen förväntas granskas av nämnden för lagstiftningskontroll fjärde kvartalet 2026.

Samrådsstrategi

Samrådets syfte är att informera allmänheten och berörda parter samt att be om synpunkter på det planerade initiativet. Syftet med analysen är att samla in kvalitativ information (tillgänglig teknik, synpunkter från köpare, leverantörer och miljöorganisationer, m.fl.) och kvantitativa uppgifter (EPREL-data, marknadsuppgifter om försäljning och priser, laboratorietestresultat).

-Denna inbjudan att lämna synpunkter kommer att åtföljas av ett offentligt samråd på portalen Kom med synpunkter 7 . Samrådet, som ska hållas på alla EU-språk, kommer att pågå under en 12-veckorsperiod.

-En presentation av arbetet med utvärderingen och konsekvensbedömningen i forumet för ekodesign och energimärkning. Forumet sammanför medlemsstaterna, branschorganisationer och företrädare för det civila samhället och ger dem en möjlighet att bidra under hela processen. 

-Som en del av de ordinarie antagningsförfarandena kommer utkastet till lagstiftningsförslag att vara föremål för en fyra veckor lång återkopplingsperiod, och att anmälas till Världshandelsorganisationen (WTO).

Varför ordnar vi samråd?

Vi ordnar samråd för att ge berörda parter möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av genomförandet av de nuvarande förordningarna för kyl- och frysprodukter för kommersiellt bruk och lämna sina synpunkter på de viktigaste alternativen som identifierats för konsekvensbedömningen, samt ytterligare synpunkter på den marknads- eller teknikutveckling som har skett.

Målgrupp

Experter och företrädare för alla relevanta berörda parter, inbegripet branschorganisationer (för tillverknings-, detaljhandels-, installations- och reparationsföretag), enskilda företag, miljö- och konsumentorganisationer, nationella myndigheter och privatpersoner.