INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

ANGÅENDE ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till.

Initiativets titel

Investeringsplan för hållbara transporter

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD Transport och rörlighet – enhet B4

Sannolik typ av initiativ

Meddelande från kommissionen

Preliminär tidsplan

Tredje kvartalet 2025

Ytterligare information

-

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

I uppdragsbeskrivningen för kommissionär Apostolos Tziztikostas tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen planerar att lägga fram en investeringsplan för hållbara transporter. Planen ska på ett strategiskt sätt skala upp och prioritera investeringar i lösningar för minskade koldioxidutsläpp från alla transportsätt.

Investeringsplanen för hållbara transporter har inkluderats i kommissionens arbetsprogram för 2025 och presenterades i handlingsplanen för Europas fordonsindustri. Den planeras antas under det tredje kvartalet i år. Kommissionens initiativ konkurrenskraftskompassen för att återställa Europas dynamik och öka den ekonomiska tillväxten anger vidare att investeringsplanen för hållbara transporter kommer att fokusera på att minska riskerna i samband med de investeringar som behövs för att snabbt öka produktionen och distributionen av förnybara och koldioxidsnåla transportbränslen.

Investeringsplanen för hållbara transporter kommer att bedöma investeringsbehoven för att minska koldioxidutsläppen från alla transportsätt. Den kommer också att bidra till i) genomförandet av EU:s lagstiftning och politik för att minska koldioxidutsläppen i transportsektorer där det är särskilt svårt att minska utsläppen, och ii) uppnåendet av Europeiska kommissionens prioriteringar för 2024–2029, som bland annat kräver investeringar i ren energi och teknik. Mer specifikt kommer investeringsplanen för hållbara transporter att bidra till flera politiska mål, inbegripet ”Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft” och ”Europa i världen: utnyttja vår styrka och våra partnerskap”. I detta sammanhang kommer planen att syfta till att skapa en gynnsam investeringsmiljö som behövs för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn, samtidigt som den stärker den europeiska industrins konkurrenskraft och ökar energioberoendet.

Särskilda åtgärder för hållbara vägtransporter och järnvägar kommer att införas som en del av genomförandet av EU:s industristrategier, såsom handlingsplanen för fordonsindustrin (inklusive gröna transportkorridorer), huvudplanen för höghastighetsjärnväg och EU:s framtida strategi för sjöfartsindustrin. 

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Transportsektorn står för cirka 29 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser 1 . Det är den enda sektorn där utsläppen av växthusgaser fortfarande är högre än 1990 års nivåer. Det regelverk som infördes för att minska utsläppen genom 55 %-paketet stakar ut en ambitiös väg för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Investeringsplanen för hållbara transporter kommer att bedöma vilken utsläppsminskningsbana som krävs för varje transportsätt, i linje med kommissionens analys för att uppnå klimatmålet för 2040 enligt den europeiska klimatlagen. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas i) den energiomställning som är nödvändig för att uppnå EU:s rättsliga mål, och ii) de åtgärder som redan vidtagits och det stöd som finns tillgängligt. Järnvägstransporter presterar relativt bra i detta avseende, där över 80 % av trafiken redan är elektrifierad 2 . Betydande framsteg görs också inom vägtransporter: försäljningen av elbilar och lätta nyttofordon ökar och infrastruktur byggs ut, med över en miljon laddningsstationer i TEN-T-nätet. Infrastrukturen är dock inte jämnt fördelad, och ytterligare insatser krävs, särskilt för tunga fordon. Omfattande stöd finns också tillgängligt från nationella stödsystem och från EU:s finansieringsprogram, särskilt genom den nuvarande Fonden för ett sammanlänkat Europa, sammanhållningspolitiska fonder samt moderniserings-, återhämtnings- och resiliensfonder.

Däremot är det fortfarande särskilt svårt att minska växthusgasutsläpp från flyg och vattenvägstransport 3 . ReFuelEU Aviation-förordningen och FuelEU Maritime-förordningen har satt ambitiösa och bindande mål för att driva på en minskning av koldioxidutsläppen inom dessa sektorer. En blandning av åtgärder kommer att behövas, inbegripet tekniska framsteg, driftsförbättringar, energieffektivitet och hållbara alternativa bränslen. Fram till 2050 är förnybara och koldioxidsnåla bränslen avgörande för minskade koldioxidutsläpp i dessa två sektorer, eftersom de är tekniskt mogna, tillgängliga i stor skala och kompatibla med befintliga flottor, som förändras långsamt på grund av sin långa livslängd. EU:s kapacitet att producera och leverera dessa bränslen för att uppnå EU:s bindande mål är dock fortfarande ganska begränsad, samtidigt som den internationella konkurrensen ökar och den storskaliga industriella utveckling som behövs för att säkerställa tillräcklig inhemsk produktion ännu inte har ägt rum.

Flera avancerade projekt för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (även kända som syntetiska bränslen eller e-bränslen) för flyg- och sjötransporter pågår för närvarande utanför EU. Även marknaden i EU svarar på detta, med cirka 40 projekt över hela Europa, men på grund av en rad riskfaktorer och osäkerheter väntar dessa fortfarande på slutgiltiga investeringsbeslut. Om dessa projekt genomförs kan de placera europeisk industri i framkant av den globala produktionen och skapa en konkurrenskraftig och hållbar bränsleindustri i Europa, vilket också stärker EU:s energisäkerhet inom denna sektor.

Förnybara och koldioxidsnåla bränslen är också betydligt dyrare, mellan två och tio gånger dyrare 4 , än fossila bränslen. Denna prisskillnad avskräcker slutanvändare inom näringslivet att köpa dessa bränslen, särskilt de av icke-biologiskt ursprung, och detta hindrar investeringar i nya produktionsanläggningar inom EU. Detta får återverkningar på den bredare industriella värdekedjan, inbegripet tillverkning av fartyg och flygplan.

Trots den lagstiftning och politiska ram som finns möter initiativtagare till EU-baserade projekt för produktion av alternativa bränslen finansieringshinder som hindrar dem från att fatta slutgiltiga investeringsbeslut. Dessa innefattar i) oro över tillgången till och kostnaden för energi och material, ii) kostnadsskillnader i viktiga produktionsfaktorer (arbetskraft, grön el), iii) risker relaterade till pris- och intäktsstabilitet och iv) svårigheten att teckna långsiktiga off-take-avtal med flygbolag och rederier. Nuvarande stödmekanismer, på både nationell nivå och EU-nivå, har ännu inte kunnat frigöra tillräckliga investeringar inom EU.

Det är avgörande att stimulera produktionen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen samtidigt som EU:s tekniska och industriella bas för transporter stärks. Endast på detta sätt kan vi uppnå de bindande målen för minskade koldioxidutsläpp enligt initiativen ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime, stärka Europas motståndskraft och strategiska autonomi, minska vårt energiberoende och öka konkurrenskraften och innovationen i EU. Vi måste därför snarast undanröja de hinder som motverkar investeringar inom dessa viktiga områden för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn och öka den inhemska produktionen i EU.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Insatserna som beaktas i investeringsplanen för hållbara transporter är avsedda att bidra till genomförandet av FuelEU Maritime-förordningen och ReFuelEU Aviation-förordningen. Dessa förordningar antogs på grundval av avdelning VI i föredraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 100.2 och 91, som ger EU-institutionerna befogenhet att fastställa lämpliga bestämmelser inom transportsektorn. 

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Utmaningen att kraftigt öka produktionen av alternativa bränslen är alltför stor för att på ett effektivt sätt hanteras på nationell nivå. Hittills har endast ett fåtal slutgiltiga investeringsbeslut fattats om etablering av anläggningar för produktion av e-bränslen i EU. En EU-omfattande strategi är avgörande för att mobilisera stöd i nödvändig skala, säkerställa lika tillgång för alla marknadsaktörer och förhindra marknadsfragmentering. Det är också viktigt med tanke på Europas konkurrenskraft, eftersom det skulle minska oljeberoendet och skapa marknadsmöjligheter för investeringar i ren teknik i EU. Slutligen skulle en EU-omfattande strategi också säkerställa att energiomställningsplanerna för transportsektorn uppfyller de överenskomna målen och motsvarande regelkrav på EU-nivå och internationell nivå.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Investeringsplanen för hållbara transporter ska på ett strategiskt sätt skala upp och prioritera investeringar i lösningar för minskade koldioxidutsläpp från alla transportsätt. Planen kommer särskilt att syfta till att minska riskerna med privata investeringar i förnybara och koldioxidsnåla bränslen i syfte att skala upp och öka deras produktion i EU. Detta kommer att ligga i linje med målen för minskade koldioxidutsläpp i EU:s regelverk. Samtidigt kommer det att stärka EU:s strategiska autonomi, minska dess oljeberoende och öka dess tekniska ledarskap.

Planen kommer särskilt att presentera lösningar för att undanröja nuvarande osäkerheter och marknadshinder som bränsleproducenter möter på denna framväxande marknad Dessa problem hämmar investerare och pionjärer 5 , och gör att de inte fattar investeringsbeslut.

För att minska denna osäkerhet på marknaden kommer initiativet att inrätta ett ramverk för att vägleda investerare, projektägare och myndigheter. Det kommer att skapa tydlighet genom att identifiera investeringsgap och branschens behov samt tillhandahålla färdplaner för varje transportsätt med fokus på nödvändig teknik för vidare utveckling.

För att övervinna ekonomiska hinder och hjälpa projektägare att fatta slutgiltiga investeringsbeslut och utöka bränsleproduktionen kommer investeringsplanen för hållbara transporter att identifiera riktade kortsiktiga insatser inom EU:s nuvarande finansieringsinstrument och sätt att mobilisera bidrag från EU:s medlemsländer. Planen kommer också att bedöma behovet av eventuella nya mekanismer för att minska risken för privata investeringar på medellång sikt, såsom ”differenskontrakt” och ”dubbelriktade auktioner”. Dessutom kommer det att uppmuntra investeringsbidrag från enskilda medlemsländer och en sammanslagning av nationell finansiering inom detta strategiska område.

Investeringsplanen för hållbara transporter förväntas även omfatta åtgärder som syftar till att stärka samarbetet med länder utanför EU och med internationella organisationer. Ett sådant samarbete skulle fokusera på att främja ett globalt införande av standarder för förnybara och koldioxidsnåla bränslen, i syfte att skapa incitament för produktion och användning av dessa bränslen

Förväntade konsekvenser

Investeringsplanen för hållbara transporter kommer att utformas som ett icke-lagstiftande policymeddelande. Det kommer därför enbart att ange politiska mål och de viktigaste frågorna där ytterligare initiativ eller åtgärder kan behövas.

Detta initiativ kommer att skapa större säkerhet kring produktionen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen samt hantera de finansierings- och marknadshinder som industrin för närvarande står inför. På så sätt kommer initiativet att underlätta investeringsbeslut och leda till en starkare roll för EU:s produktion när det gäller att uppnå EU:s bindande mål för utsläppsintensiteten från bränslen i transportsätt där det är särskilt svårt att minska utsläppen. Att stödja pionjärer kommer sannolikt att påskynda inlärningen för både industriella aktörer och finanssektorn och mobilisera ytterligare privat kapital samtidigt som EU:s konkurrenskraft stärks.

Detta initiativ kommer sannolikt också att leda till en betydande industriell utveckling inom EU. Detta kommer att stärka EU:s strategiska autonomi, förstärka dess industriella ledarskap och öka dess oberoende av import av oljebaserad energi.

Planen skulle också

·bidra till att skapa en global marknad för bränsleproduktion som kan i) bidra till att minska bränslens växthusgasintensitet globalt, ii) tillhandahålla tillräcklig produktion för slutkonsumenter i EU, och iii) ge EU tillgång till kritiska råvaror, och

·förbättra EU:s ställning när det gäller att påverka och utforma globala regleringar. 

Framtida övervakning

Investeringsplanen för hållbara transporter förväntas leda till en ökning av produktionen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Framstegen kommer att bedömas mot de mål som fastställs i ReFuelEU Aviation-förordningen och FuelEU Maritime-förordningen.

Eftersom det tar lång tid att utveckla nya bränsleproduktionsprojekt kommer kommissionen att övervaka slutliga investeringsbeslut genom alliansen för förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Alliansen, som sammanför hela leveranskedjan, finanssektorn och användarna, övervakar regelbundet utvecklingen av nya projekt inom denna sektor. Parallellt kommer kommissionen att övervaka offentliga uttalanden från industrin, medlemsländerna och finansiella institutioner, den årliga marknadsrapporten om hållbara flygbränslen från Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet samt andra relevanta statistiska källor.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Detta är ett icke-lagstiftningsinitiativ som kommer att ge klarhet och en översikt över befintliga och kommande insatser för att göra transportsektorn mer hållbar. Initiativet kommer att undersöka sätt för EU och medlemsländerna att bättre utnyttja befintliga stödinstrument för att minska investeringsriskerna och kommer att undersöka behovet av eventuella framtida förändringar och nya instrument på medellång och lång sikt. Det kommer inte att skapa någon ny rättslig förpliktelse, så det finns inget behov av en konsekvensbedömning. Individuella konsekvensbedömningar kommer dock att genomföras för särskilda initiativ som kan komma att tillkännages i meddelandet, och där det är motiverat med tanke på politiska val eller konsekvenser.

Samrådsstrategi

Kommissionen kommer att samråda så brett som möjligt för att samla in viktig information och se till att allmänintresset i hela EU återspeglas väl i initiativets utformning. Den aktuella inbjudan att lämna synpunkter, som kommer att vara öppen i fyra veckor, ger både allmänheten och berörda parter möjlighet att föra fram sina åsikter och lämna information och underlag.

Kommissionen kommer också att hålla riktade samråd med berörda parter. En dialog om genomförande för ökning av produktionen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjöfart och flyg i EU genomfördes den 17 juli. I dialogen utvärderades genomförandet av det nuvarande regelverket, identifierades hinder för genomförande och diskuterades möjliga sätt att överbrygga investeringsgapet när det gäller förnybara och koldioxidsnåla bränslen.

Ett seminarium/en workshop för att samla in ytterligare information från strategiska berörda parter har anordnats inom ramen för alliansen för förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Evenemanget samlade 300 aktörer i bränsleförsörjningskedjan och finanssektorn. Strukturerade dialoger pågår också med offentliga finansieringsinstitut som är relevanta för detta initiativ, såsom Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och nationella utvecklingsbanker.

Dessutom anordnade kommissionens generaldirektorat för energi den 10 juni ett offentligt evenemang i samband med EU-veckan för hållbar energi för att samla in synpunkter från relevanta berörda parter, icke-statliga organisationer och allmänheten.