EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document EESC-2023-02432-AC

Yttrande - Europeiska ekonomiska och sociala kommittén - Översyn av EU:s handelsnormer för jordbruksprodukter

EESC-2023-02432-AC

YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Översyn av EU:s handelsnormer för jordbruksprodukter

_____________

Översyn av EU:s handelsnormer för jordbruksprodukter
[COM(2023) 201 final – 2023/0105(COD)]

NAT/884

Föredragande: Kerli Ats

SV

Remiss

Europaparlamentet, 08/05/2023

Rådet, 04/05/2023

Rättslig grund

Artiklarna 43.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

Antagande av sektionen

07/09/2023

Antagande vid plenarsessionen

21/09/2023

Plenarsession nr

581

Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)

170/0/03

1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har redan slagit fast att främjandet av hälsosamma och hållbara kostvanor 1 är av största vikt för att förbättra människors hälsa, ekosystemens tillstånd samt välbefinnandet i samhället i allmänhet och på landsbygden i synnerhet. Detta förutsätter att tillgången till och konsumtionen av hållbara produkter ökar, att medborgarna får utbildning om sundare kostvanor, att omformulering av produkter främjas och att obligatorisk ursprungsmärkning utökas till specifika produkter. Det är viktigt att ta dessa förändringar i beaktande och uppdatera reglerna i förhållande till rådande samhällsproblem och konsumentkrav, samtidigt som konkurrenskraften och goda arbetsvillkor inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn upprätthålls.

1.2Biodlarna i EU och andra aktörer i honungsförsörjningskedjan är i en svår situation på grund av bristande insyn i honungsblandningars ursprung, vilket påverkar deras inkomster och den övergripande marknadssituationen i Europa. De insatser som görs för att bekämpa bedrägerier och illojal konkurrens är otillräckliga. EESK välkomnar förslaget om att se över honungsdirektivet och att införa obligatorisk ursprungsmärkning för att öka konsumenternas insyn, men beklagar dess låga ambitionsnivå när det gäller att vidta och främja ytterligare åtgärder för att bekämpa bedrägerier.

1.3EESK efterlyser mer långtgående åtgärder i syfte att skydda europeiska honungsproducenter, genomdriva stränga handelsnormer, utföra systematiska tester och spårbarhetskontroller avseende honung som importeras till EU samt kräva ursprungslandsmärkning för honungsblandningar. Denna märkning bör innehålla uppgifter om respektive andel av varje honungs ursprung, angett i procent i fallande ordning.

1.4Insatser bör göras för att överbrygga utmaningarna när det gäller att analysera och kvantifiera procentandelarna av honung av varje ursprung i honungsblandningar. EESK betonar med eftertryck behovet av att agera skyndsamt för att utarbeta en tillförlitlig och lättillgänglig analysmetod eftersom det utgör grunden för genomförandet av den obligatoriska ursprungsmärkningen, som ska skydda konsumenterna mot bedrägerier.

1.5Insatser bör göras för att utveckla ett spårbarhetssystem med hjälp av vilket all honung som säljs kommersiellt, oavsett om den produceras i eller importeras till EU, får en identifieringskod som gör det möjligt att spåra honungen tillbaka till den biodlare som har skördat honungen. Enligt EESK skulle detta förslag underlätta administrativa kontroller i syfte att kontrollera procentandelen i honungsblandningar, men det är viktigt att se till att företag (särskilt små och medelstora företag) inte belastas med alltför höga kostnader.

1.6EESK betonar att det behövs särskilda märkningskrav för industriellt bearbetad honung i syfte att öka konsumenternas medvetenhet och främja hälsosammare val. Märkningarna ”ultrafiltrerad” och ”pastöriserad” bör införas för att tydligt belysa de förändringar som sker under dessa processer som försämrar honungens naturliga egenskaper och fördelar. En korrekt märkning är avgörande för att vägleda konsumenternas beslut, driva på efterfrågan på hållbara biodlingsmetoder och stödja biodlare som prioriterar binas välbefinnande samt bevarande av livsmiljöer.

1.7EESK vill att man undersöker huruvida att tillåta att uppgiften ”inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker” anges i samband med produktnamnet skulle kunna uppmuntra till ökad konsumtion av juice i stället för av hel färsk frukt. För att komma till rätta med detta föreslår EESK att producenter av nektar å ena sidan ska åläggas att ange uppgiften ”innehåller tillsatt socker” i tillämpliga fall och att uppgiften ”utan tillsatt socker” å andra sidan gradvis ska fasas ut. Denna åtgärd främjar transparens och ger konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade beslut om sina kostvanor.

1.8EESK anser att en ökad frukthalt i extra sylt utöver nuvarande 450 g/kg inte kommer att leda till en slutprodukt med mindre socker. Däremot stöder kommittén en ökning av frukthalten i vanlig sylt till 400 g/kg. Detta kompromissförslag gynnar inte bara hälsosammare val utan bidrar också till att upprätthålla livsmedelsindustrins konkurrenskraft.

1.9EESK anser att de föreslagna ändringarna av direktiv 2001/114/EG är rimliga och välgrundade.

2.Bakgrund

2.1Den 22 mars 2023 lade Europeiska kommissionen, gemensamma forskningscentrumet och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning fram en studie om bedrägerier med honung som importeras till EU 2 . I studien konstateras att 46 % av den honung som importeras från tredjeländer och släpps ut på EU-marknaden misstänks inte uppfylla kraven i honungsdirektivet, och det betonas att snabba framsteg med en ambitiös översyn av direktivet är avgörande för att få på plats rättvisa metoder i den internationella handeln och skydda europeiska biodlare.

2.2Den 21 april 2023 offentliggjorde kommissionen ett förslag till ändring av följande direktiv:

·Direktiv 2001/110/EG om honung

·Direktiv 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel

·Direktiv 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel

·Direktiv 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel

”Frukostdirektiven” är sju direktiv som innehåller gemensamma regler om sammansättning, beteckning, märkning och presentation av vissa livsmedel i syfte att skydda konsumenternas intressen och säkerställa den fria rörligheten för dessa produkter på den inre marknaden.

2.3De huvudsakliga ändringar som föreslås är följande:

2.3.1Honung

·När det gäller honungsblandningar ska ursprungslandet anges för varje honung i blandningen och uppgifterna ”blandning av EU-honung”, ”blandning av icke-EU-honung” och ”blandning av EU- och icke-EU-honung” kommer inte längre att vara tillåtna former av ursprungsmärkning. Blandningar av honung i förpackningar som innehåller 25 g eller mindre åtnjuter ett undantag.

2.3.2Fruktjuice

·Vid märkning av fruktjuicer får uppgiften ”inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker” anges i samma synfält som beteckningen på produkten. För närvarande är uppgiften ”utan tillsatt socker” tillåten för nektar, i vilken socker får tillsättas, men inte för fruktjuice, som det enligt reglerna är förbjudet att tillsätta socker i.

·De nya produktkategorierna ”fruktjuice med minskat innehåll av socker” och ”fruktjuice från koncentrat med minskat innehåll av socker” läggs till. Produkter med sådana beteckningar innehåller minst 30 % mindre socker än liknande produkter. De processer som är godkända för produktion av fruktjuice med minskat innehåll av socker (t.ex. jäsning med jäst) läggs också till.

·Det görs skillnad på mängden socker som tillsätts till nektar beroende på typ av frukt.

·Beteckningen ”kokosvatten” kan användas som en synonym till ”kokosjuice”.

·Ett brixtal på 4,5 för kokosnöt (Cocos nucifera) läggs till i tabellen över lägsta tillåtna brixtal för rekonstituerad fruktjuice och rekonstituerad fruktpuré.

2.3.3Sylt

·Vad gäller sammansättningen av ”sylt” och ”extra sylt” höjs kravet på frukthalt.

·Enligt direktivet krävs inte längre att produktens sockerhalt anges på etiketten med orden ”total sockerhalt ... g per 100 g”, eftersom detta redan är obligatoriskt enligt förordning (EU) nr 1169/2011.

·Beteckningen ”marmelad” får hädanefter användas för produkter gjorda av alla sorters frukt.

2.3.4Delvis eller helt dehydratiserad mjölk

·Processer för produktion av laktosfria kondenserade mjölkprodukter kommer att tillåtas. Laktoshalten kan minskas genom att laktos omvandlas till glukos och galaktos.

2.4Övergångsperioden är på 24 månader från och med antagandet av direktivet.

3.Allmänna kommentarer

3.1Att främja hälsosamma och hållbara kostvanor är en grundläggande del av livsmedelspolitiken, eftersom vi måste ställa om våra kostval i syfte att förbättra människors hälsa, ekosystemens tillstånd, samhällets välbefinnande och landsbygdens livskraft 3 . För att åstadkomma detta måste tillgången till och konsumtionen av hållbara produkter öka, medborgarna utbildas om sundare kostvanor, omformulering av produkter främjas och obligatorisk ursprungsmärkning utvidgas till specifika produkter.



3.2I från jord till bord-strategin inkluderades planer på att se över handelsnormer, och dessa förväntades omfatta frukostdirektiven eftersom de i stor mån liknar handelsnormer. Syftet med denna översyn är att främja anammandet av och tillgången till hållbara produkter. Tillförlitlig information och vägledning om näring är avgörande, och EESK rekommenderar att man med beaktande av kulturella och geografiska särdrag utvecklar nya riktlinjer för hållbar kost. Dessa riktlinjer skulle ge en tydligare inriktning för det jordbruksbaserade livsmedelssystemet och bidra till att sundare och hållbarare livsmedel kan produceras, bearbetas, distribueras och säljas till skäligare priser 4 .

3.3EESK välkomnar förslaget att ta itu med frukostdirektiven, som har funnits i mer än 20 år och senast ändrades för mer än 10 år sedan, och som kan hindra innovation eller riskera att inte uppfylla konsumenternas förväntningar. EESK konstaterar att marknaderna för livsmedel har förändrats avsevärt under det senaste decenniet till följd av innovation och ny lagstiftning, men också förändrade samhällsintressen och förändrad efterfrågan bland konsumenter. Mot bakgrund av detta är det lämpligt att inleda en översyn av vissa regler.

3.4Enligt kommissionen är det främsta målet med frukostdirektiven att ge konsumenterna möjlighet att göra välgrundade och hållbara livsmedelsval. I sitt tidigare yttrande ”Mot en ram för märkning av hållbara livsmedel för att ge konsumenterna möjlighet att göra hållbara livsmedelsval” 5 föreslog EESK att det skulle inrättas en öppen och vetenskapligt baserad ram för märkning av hållbara livsmedel. Syftet var att skapa en ram som är enkel och praktisk och som hjälper företagen att utvärdera och förbättra sina produkters hållbarhet, samtidigt som konsumenterna får värdefull information så att de kan göra välgrundade val. Både kommissionen och EESK ställer sig bakom målet att ge konsumenterna möjlighet att göra välgrundade och hållbara livsmedelsval.

3.5EU:s livsmedelssystem står för närvarande inför olika utmaningar relaterade till hälsa, samhälle, klimat och miljö, och dessa har nått en kritisk nivå. För att dessa utmaningar ska kunna bemötas på ett effektivt sätt måste man skyndsamt uppmuntra till förändrade konsumentbeteenden. Genom att främja inrättandet av ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd förespråkar EESK en mer integrerad och deltagandebaserad strategi för utformningen av livsmedelspolitiken. Detta råd skulle påskynda samordningen av politiken på EU-nivå samt nationell och lokal nivå och säkerställa större enhetlighet och konsekvens. Detta skulle i sin tur förbättra kvaliteten på och legitimiteten i EU:s livsmedelspolitik och göra den mer effektiv när det gäller att ta itu med de problem som livsmedelssystemet står inför. Rådet skulle utgöra en plattform för omfattande diskussioner och beslutsprocesser. EESK anser att det europeiska livsmedelspolitiska rådet genom att ta hänsyn till faktorer relaterade till miljö, klimat, hälsa och samhälle skulle bidra till att fastställa bestämmelser och riktlinjer som stöder hållbara produktionsmetoder, skyddar konsumenternas hälsa och hanterar sociala problem 6 . På det hela taget skulle det europeiska livsmedelspolitiska rådet anpassas till de bredare målsättningarna om att främja ett hållbart och välbalanserat livsmedelssystem.



4.Särskilda kommentarer

4.1EESK välkomnar och värdesätter kommissionens proaktiva initiativ för att hitta möjligheter att främja sundare kostvanor och uppmuntra till omformulering av produkter, särskilt när det gäller livsmedel med hög halt av fett, socker och salt. EESK stöder dessutom genomförandet av tydliga och obligatoriska bestämmelser om ursprungsmärkning, som syftar till att ge konsumenterna bättre information om ursprungsland eller ursprungsländer för de produkter de köper.

4.2Direktiv 2001/110/EG om honung

4.2.1De europeiska biodlarna och de andra aktörerna i honungsförsörjningskedjan är djupt bekymrade över bristen på insyn i honungsblandningars ursprung. Dessa biodlare är starkt beroende av honungsproduktionen för sina inkomster och upplever för närvarande att marknadssituationen i hela Europa är problematisk. Insatser görs för att lätta på bördan och förbättra marknadsvillkoren genom att bekämpa honungsbedrägerier, ta itu med illojal konkurrens, tillämpa spegelåtgärder och främja insyn i livsmedelssektorn 7 . Det krävs dock ytterligare åtgärder och därför välkomnar EESK förslaget till översyn av direktivet om honung, som inför en skyldighet att ange alla enskilda ursprungsländer (både medlemsstater och tredjeländer) på etiketten när det gäller blandningar. EESK betonar med eftertryck behovet av att agera skyndsamt för att utarbeta en tillförlitlig och lättillgänglig analysmetod eftersom det utgör grunden för genomförandet av den obligatoriska ursprungsmärkningen, som ska skydda konsumenterna mot bedrägerier.

4.2.2EESK efterlyser mer långtgående åtgärder för att värna de europeiska honungsproducenterna. Även om kommissionen har tagit hänsyn till en del av sektorns krav, behövs ett starkare engagemang för att skydda sektorn mot bedrägerier. Kommittén är fast övertygad om att man i handelsnormerna bör ställa strikta krav på honungsprodukter som förs in på EU-marknaden och att honungsliknande produkter bör märkas på lämpligt sätt. Detta kommer att ge konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade köpbeslut på grundval av korrekt produktinformation.

4.2.3Som svar på de utmaningar som bedrägerier och illojal konkurrens i form av förfalskade importerade honungsprodukter resulterar i är de europeiska biodlarna och andra aktörer i honungsförsörjningskedjan redo och villiga att vidta ytterligare åtgärder. De åtar sig att märka honungsblandningar med heltäckande information som uppfyller konsumenternas förväntningar och garanterar att deras egen honung av toppkvalitet fortbestår.

4.2.4EESK stöder biodlarnas krav på obligatorisk märkning av ursprungsland för honungsblandningar. Denna märkning bör innehålla uppgifter om respektive andel av varje honungs ursprung, angett i procent i fallande ordning.



4.2.5EESK konstaterar att en analys och kvantifiering av procentandelen av varje ursprung i honungsblandningar innebär utmaningar, men lovordar de insatser som syftar till att hitta lösningar för att ta itu med denna fråga och övervinna denna utmaning. Detta inbegriper att utföra laboratorietester av honung, inrätta ett gemenskapsreferenscentrum för honung och uppdatera förteckningen över laboratoriemetoder som kan avslöja bedrägliga metoder i enlighet med direktiv 2001/110/EG.

4.2.6Tidsplanen för att inrätta ett gemenskapsreferenscentrum och uppdatera laboratoriemetoderna bör fastställas. Ansträngningar bör göras för att fastställa officiella analysmetoder som gör det möjligt att ange exakta procentandelar för honungens ursprung. Vidare bör det inte vara ett officiellt krav att göra angivandet av procentandelar obligatoriskt förrän officiella analysmetoder finns tillgängliga.

4.2.7EESK framhåller att spårbarheten inom honungsförsörjningskedjan måste förbättras, bland annat med blockkedjeteknik. EESK rekommenderar att all honung som säljs kommersiellt, oavsett om den produceras i eller importeras till EU, får en identifieringskod kopplad till ett spårbarhetssystem som gör det möjligt att spåra honungen tillbaka till biodlaren som har skördat honungen. Detta skulle underlätta administrativa kontroller i syfte att kontrollera procentandelen i honungsblandningar. EESK anser att det är viktigt att se till att företag (särskilt små och medelstora företag) inte belastas med alltför höga kostnader. Kommittén tillstår att nämnda fall överensstämmer med förordning (EU) nr 1169/2011, men betonar med kraft att alla honungsliknande produkter måste märkas tydligt för att klargöra att de inte är honung, i enlighet med direktiv 2001/110/EG om honung. Det är absolut nödvändigt att direktivet inte lämnar utrymme för tvetydigheter eller feltolkningar. Denna hållning är särskilt viktig när det gäller att bekämpa bedrägerier inom honungssektorn.

4.2.8Med tanke på att ett av huvudsyftena med direktivet är att öka konsumenternas medvetenhet och styra dem mot hälsosammare alternativ är det absolut nödvändigt att särskilda märkningskrav införs för industriellt bearbetad honung. EESK anser att märkningarna ”ultrafiltrerad” och, med beaktande av vissa tids- och temperaturgränser som måste fastställas, ”pastöriserad” bör införas för att tydligt belysa de förändringar som sker när honung bearbetas enligt dessa särskilda processer. Det är viktigt att notera att dessa bearbetningar leder till att vissa naturliga egenskaper och fördelar som vanligtvis förknippas med honung försämras. Det är därför nödvändigt att visuellt återge och informera om hur dessa bearbetningsmetoder påverkar slutprodukten. EESK anser att en detaljerad märkning gör det möjligt för konsumenterna att göra välgrundade val som stämmer överens med deras kostvanor och stödja biodlare som prioriterar välbefinnande för bin och deras livsmiljöer.

4.2.9EESK anser att det föreslagna undantaget för förpackningar på högst 25 g bör utökas till 30 g så att även de glasburkar som vanligtvis finns på hotell omfattas. I dessa fall skulle det kunna vara frivilligt att i en QR-kod länka till informationen om honungsblandningens ursprungsländer.



4.3Direktiv 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel

4.3.1På det stora hela anser EESK att de föreslagna ändringarna av direktivet är rimliga och nödvändiga.

4.3.2EESK vill dock att man undersöker risken för att människor uppmuntras till ökad konsumtion av juice i stället för av hel färsk frukt om uppgiften ”inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker” tillåts i samma synfält som produktnamnet. Det är av yttersta vikt att konsumenternas utbildning förbättras och medvetenhet ökar. EESK rekommenderar därför att nektarproducenterna åläggs att i förekommande fall inkludera uppgiften ”innehåller tillsatt socker”. Uppgiften ”utan tillsatt socker” skulle gradvis tas bort för nektar för vilken den för närvarande används, och det skulle inte längre finnas något behov av en sådan uppgift för fruktjuice. Denna åtgärd främjar transparens och ger konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade beslut om sina kostvanor.

4.4Direktiv 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel

4.4.1EESK anser att en ökad frukthalt i extra sylt utöver nuvarande 450 g/kg inte kommer att leda till en slutprodukt med mindre socker, utan att den kommer att innehålla lite mer fruktos och lite mindre glukos, vilket med avseende på hälsan inte gör någon skillnad. Detta beror på att sylten måste uppnå en sockerhalt motsvarande ett brixtal på 60 för att nå den halt som garanterar hållbarhet. Om för mycket frukt tillsätts i början innebär det bara att mer vatten måste avdunsta i en längre tillagningsprocess för vilken det krävs mer energi och som i slutändan påverkar syltens organoleptiska kvalitet negativt eftersom frukten förlorar smak, färg och textur. Däremot stöder kommittén en ökning av frukthalten i vanlig sylt till 400 g/kg. Detta kommer att ge en hälsosammare produkt till de delar av befolkningen som behöver det mest, samtidigt som en livskraftig marknad för industrin upprätthålls.

4.4.2EESK välkomnar och stöder målet att uppmuntra till en ökad daglig konsumtion av frukt bland medborgarna. EESK uttrycker dock oro över huruvida det är praktiskt och effektivt att förlita sig på syltproduktion för att uppnå detta mål. Som tidigare nämnts kan genomförandet av en sådan förändring inom sektorn få negativa miljökonsekvenser på grund av produktens ökade resursanvändning och större miljöavtryck. Det finns dessutom potentiella ekonomiska konsekvenser, såsom högre produktionskostnader, en potentiell minskning av kundnöjdheten och minskad konkurrenskraft. Dessutom skulle det kunna få sociala konsekvenser, t.ex. om välbetalda arbetstillfällen skulle gå förlorade.

4.5EESK anser att de föreslagna ändringarna av direktiv 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel är rimliga och välgrundade. Med tanke på utvecklingen när det gäller den europeiska befolkningens hälsa är laktosfria kondenserade mjölkprodukter ett välkommet tillägg.

4.6Med tanke på att de föreslagna ändringarna av direktiven förväntas medföra merkostnader för företagen avseende investeringar i nya processer för märkning och förpackning för att efterleva de föreslagna ändringarna, anser EESK att den planerade övergångsperioden på 24 månader från och med direktivets antagandedatum är rimlig. 

4.6.1Vid dessa anpassningar bör man ta hänsyn till arbetstagarnas arbetsvillkor och rättigheter under övergången.

4.6.2För att undvika matsvinn bör de produkter som redan släppts ut på marknaden före den tidsfristen inte dras tillbaka.

Bryssel den 21 september 2023

Oliver Röpke

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

_____________

(1)    EESK:s yttrande ”Att främja hälsosamma och hållbara kostvanor i EU”, EUT C 190, 5.6.2019, s. 9 .
(2)     https://food.ec.europa.eu/safety/eu-agri-food-fraud-network/eu-coordinated-actions/honey-2021-2022_sv#qapdf .
(3)    EESK:s yttrande ”Att främja hälsosamma och hållbara kostvanor i EU”, EUT C 190, 5.6.2019, s. 9 .
(4)    EESK:s yttrande ”Från jord till bord: en strategi för hållbara livsmedel”, EUT C 429, 11.12.2020, s. 268 .
(5)    EESK:s yttrande på eget initiativ med titeln ”Mot en ram för märkning av hållbara livsmedel för att ge konsumenterna möjlighet att göra hållbara livsmedelsval”, EUT C 75, 28.2.2023, s. 97 .
(6)    EESK:s yttrande på eget initiativ med titeln ”Mot ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd som en ny styrningsmodell i den framtida EU-ramen för hållbara livsmedelssystem” .
(7)    EPBA (europeiska sammanslutningen för professionella biodlare), 2023.
Top