INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Initiativets titel

Europeisk strategi för inre säkerhet

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD Migration och inrikes frågor – D5

Sannolik typ av initiativ

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet

Preliminär tidsplan

Första kvartalet 2025

Ytterligare information

–

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Decennier av samarbete och integration har skapat ett starkt EU med ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle som bygger på rättsstatsprincipen och en välmående inre marknad för EU. I dag står EU emellertid inför nya och akuta geopolitiska utmaningar – och en rad säkerhetshot från organiserad brottslighet, terrorism och andra fientliga statliga och icke-statliga aktörer. Eftersom samhällena förändras snabbare och blir mer komplexa ökar även säkerhetshotens komplexitet: för varje teknisk innovation finns det de som försöker utnyttja den i skadliga syften.

Den europeiska strategin för inre säkerhet, ett initiativ som tillkännagavs av ordförande Ursula von der Leyen i de politiska riktlinjerna 1 för den nya kommissionen, kommer att omfatta alla inre säkerhetshot, både online och offline. Den kommer att säkerställa att säkerhetsfrågor integreras i EU:s lagstiftning och politik. Strategin kommer att bygga vidare på strategin för EU:s säkerhetsunion 2020–2025 och komplettera kommissionens andra initiativ, särskilt unionens strategi för krisberedskap, vitboken om det europeiska försvarets framtid och det europeiska demokratiförsvaret.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Under den förra kommissionens mandatperiod (2019–2024) utgjorde strategin för EU:s säkerhetsunion en stark ram för uppbyggnad av EU:s kapacitet att hantera hot. Den gjorde EU bättre rustat än tidigare att bemöta säkerhetsutmaningar.

Som påpekas i den senaste lägesrapporten från maj 2024 2 har den geopolitiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga kontexten inom EU och i dess grannskap förändrats djupgående och varaktigt. EU måste vara redo att förutse och motverka inkommande hot i en föränderlig geopolitisk situation. Kriminella nätverk, våldsamma extremister, terrorister och andra fientliga aktörer verkar internationellt och rör sig ledigt mellan den digitala och fysiska miljön. De utnyttjar socialt missnöje och ekonomiska ojämlikheter, och kriminella nätverk använder extremt våld för att öka vinsterna samt korruption för att infiltrera offentliga institutioner, lokalsamhällen och den lagliga ekonomin. Detta undergräver förtroendet för demokratiska institutioner och rättsstatsprincipen. Det finns också fler nya ideologier och hybridideologier samt system- eller regeringsfientliga extremister som uttryckligen försöker rucka på den demokratiska rättsordningen, liksom ökade terroristhot till följd av internationella geopolitiska spänningar och konflikter.

Den globala utvecklingen har en genomgripande inverkan på den inre säkerheten. EU måste hantera spridningseffekterna av den nya geopolitiska maktdynamiken och den yttre instabiliteten – i Ukraina efter Rysslands anfallskrig, i Mellanöstern och i regionen söder om Sahara. EU:s säkerhet påverkas också av dess beroende av länder utanför EU när det gäller exempelvis energi, teknik och it- och telekommunikationsutrustning. I denna besvärliga situation står EU inför hybridhot från både statliga och icke-statliga aktörer (regeringar och andra). Kritisk infrastruktur, inklusive energinät och transportsystem, är målet för cyberattacker och sabotage, vilket inte bara avslöjar hur sårbara grundläggande tjänster är utan också har en allvarlig inverkan på EU:s ekonomiska säkerhet.

Dessutom har den digitala tekniken blivit väsentlig för alla säkerhetsaspekter. De flesta hot har ett cyberinslag och är förenade med desinformation som syftar till att öka splittringen, polariseringen och misstroendet mot europeiska regeringar och institutioner. Slutligen saknar brottsbekämpande myndigheter ofta lämpliga sätt att utreda olagliga finansiella flöden och förberedelser för attacker, eller störa nationella och transnationella kriminella nätverk genom tillgång till de data myndigheterna behöver. Det finns därför ett behov av att stärka det gränsöverskridande och internationella samarbetet så att medlemsstaterna effektivt kan bekämpa organiserad brottslighet och terrorism.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Den materiella rättsliga grunden för initiativet är bestämmelserna om allmännare EU-åtgärder i avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Samarbetet med länder utanför EU inom ramen för initiativet bygger på följande rättsliga grund:

·Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken: EUF-fördraget artiklarna 42–43.

·Förbindelser med internationella organisationer och länder utanför EU: EUF-fördraget, särskilt artikel 220.

·Säkerhetspolitisk dialog: EU-fördraget, artikel 27.2.

Genom detta meddelande som inte avser lagstiftning föreslås inte någon utvidgning av EU:s föreskrivande befogenheter eller några bindande åtaganden för medlemsländerna, utan initiativet syftar till att komplettera och stödja medlemsländernas verksamhet på detta politikområde.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Med tanke på den globala och sammanlänkade miljö där kriminella nätverk, terrorister, extremistgrupper och fientliga statliga och icke-statliga aktörer verkar, både inom och utanför EU, samt de allt allvarligare hoten mot säkerheten, samhället och rättsstatsprincipen i EU, räcker inte längre medlemsstaternas och EU:s befintliga åtgärder för frihet, säkerhet och rättvisa. Det finns ett behov av ytterligare nyckelåtgärder för att skydda dess inre säkerhet nu och i framtiden och för att upprätthålla ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa i linje med EU:s och medlemsstaternas gemensamma befogenheter.

Med tanke på den starka kopplingen mellan säkerhetspolitikens inre och yttre aspekter och med tanke på att säkerhetshot sträcker sig över och utanför EU:s gränser förväntas åtgärder på EU-nivå ge ett påtagligt mervärde jämfört med åtgärder som vidtas av enskilda medlemsstater.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Initiativet förväntas resultera i en mångsidig och övergripande plan för att stärka EU:s inre säkerhet och tillkännage särskilda åtgärder som ska vidtas under denna kommissions mandatperiod. Strategin kommer också att ta fasta på de många EU-insatser som redan har gjorts för att skydda EU:s säkerhet och hur EU kommer att bygga vidare på dem genom operativa åtgärder och lagstiftningsåtgärder.

Strategin syftar till att integrera säkerhet i EU:s politik, lagstiftning och program, med fokus på

·förmågan att förutse och reagera på hot,

·behovet av att förebygga skada och skydda människor,

·behovet av att agera på alla nivåer (från den globala till den lokala nivån) och

·behovet av att säkerställa att internationellt samarbete gynnar EU:s inre säkerhet.

Alla berörda parter som kan bidra till den inre säkerheten, bland annat den privata sektorns partner och det civila samhället, ska dessutom involveras genom ett samhälleligt helhetsgrepp.

Rent konkret kommer strategin att stärka EU:s arkitektur för inre säkerhet, vilket innebär en ökning av den operativa kapaciteten genom utvidgning av både Europol och Frontex. Dessutom ska Eurojusts och Europeiska åklagarmyndighetens funktion diskuteras.

Digital teknik kommer att vara väsentlig i strategin. Man bör bland annat överväga att vidta åtgärder för brottsbekämpande myndigheters tillgång till uppgifter samt lagring av uppgifter, bekämpa it-brottslighet och terrorisminnehåll online och främja samarbete med teknikplattformar via EU:s internetforum. Dessutom ger digital teknik och artificiell intelligens stora möjligheter att förbättra brottsbekämpningskapaciteten och effektivt hantera framväxande hot.

Som ett led i strategin ska kommissionen också tillkännage en ny EU-agenda för förebyggande och bekämpning av terrorism och våldsbejakande extremism, inklusive finansiering av terrorism, samt krafttag för att förebygga radikalisering.

Den kommer att tillkännage en europeisk handlingsplan mot narkotikahandel och framtida insatser för att se över reglerna om organiserad brottslighet och dra åt nätet kring kriminella nätverk.

För att stärka beredskapen kommer ett EU-system för kritisk kommunikation att tillkännages för att förbättra det dagliga operativa samarbetet mellan blåljuspersonal, såsom polis och brandmän, i kampen mot terrorism och brottslighet och för att rädda liv i nödsituationer.

Slutligen kommer strategin att framhäva behovet av att stärka EU:s rättsliga ram för att ta itu med övergripande säkerhets- och hybridhot, bland annat när det gäller gränsförvaltning, sabotage och spionage.

Förväntade konsekvenser

Åtgärderna i strategin kommer att ge offentliga institutioner, brottsbekämpande myndigheter, domstolar och andra offentliga och privata aktörer möjlighet att förebygga, skydda sig mot och reagera på säkerhetshot från organiserad brottslighet, terrorism och fientliga statliga och icke-statliga aktörer. Den kommer att göra det lättare för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter att utreda, lagföra och pröva grov och organiserad brottslighet och terrorism, och säkerställa ansvarsskyldighet och rättvisa för brottsoffren.

Initiativet kommer att göra det lättare att uppnå FN:s mål 16 för hållbar utveckling om fred, rättvisa och starka institutioner, eftersom det syftar till att öka allmänhetens säkerhet och upprätthålla rättsstatsprincipen, med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

Framtida övervakning

Initiativen i strategin för inre säkerhet kommer att bedömas och övervakas individuellt.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Detta initiativ är ett meddelande och kommer att innehålla en allmän politisk strategi utan konkreta lagstiftningsåtgärder.

Samrådsstrategi

För detta initiativ uppmanar kommissionen offentliga och privata berörda parter, både i och utanför EU, att lämna synpunkter inom ramen för denna inbjudan. Initiativet kommer att utvärdera resultaten från studier och rapporter och resultaten av EU:s tidigare strategiska dokument om säkerhetspolitik.

De viktigaste berörda parterna som ska rådfrågas är

·brottsbekämpande myndigheter på EU-nivå och nationell nivå, inbegripet tull-, skatte- och gränsmyndigheter, rättsliga myndigheter, offentliga förvaltningar och institutioner och organ som ansvarar för att bekämpa grov och organiserad brottslighet, terrorism och radikalisering och för att säkerställa gränssäkerhet och cybersäkerhet,

·det civila samhällets organisationer,

·den akademiska världen

·och privata företag, inklusive onlineplattformar.

Synpunkter kommer också att förväntas från viktiga internationella partner som FN, Interpol, arbetsgruppen för finansiella åtgärder och Europarådet.