Kommissionen beslutade den 18 september 2023 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (https://competition-cases.ec.europa.eu/search). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32023M11193. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)   EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Kommissionen beslutade den 18 september 2023 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (https://competition-cases.ec.europa.eu/search). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32023M11223. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)   EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Den 28 juni 2023 höll kansliet för Europeiska medborgarpriset sitt årliga möte. Ordförande var Europaparlamentets vice talman och Europeiska medborgarprisets kanslichef Dita Charanzová.

Vid mötet sammanställdes nedanstående förteckning över 2023 års pristagare.

Priserna kommer att delas ut vid offentliga ceremonier i pristagarnas medlemsstater, som anordnas av Europaparlamentets sambandskontor. Dessutom kommer pristagarna att närvara vid en gemensam prisutdelningsceremoni på Europaparlamentet i Bryssel i november 2023.

CIVI EUROPAEO PRAEMIUM

Pristagare/vinnare

Österrike: Mutfluencer*innen

Belgien: Social integrering av personer med trisomi 21 i det europeiska samhället

Belgien: Kvinnoklubben. Stöd- och anpassningsprojekt för ukrainska kvinnor i Belgien

Bulgarien: Utbildnings- och idrottsprojektet DOBRO-HUB

Bulgarien: Generatorer för Ukraina/ #генераторизаукрайна

Kroatien: #speciallikeyou – Tillsammans gör vi svårigheter till möjligheter! (#posebnakaoiti – Učinimo zajedno da poteškoće postanu mogućnosti!)

Cypern: Cyperns årliga Pridefestival

Tjeckien: Livet i en resväska (Život v kufříku)

Tjeckien: Stöd till och integrering av barn och familjer från Ukraina (Podpora a začlenění dětí a rodin z Ukrajiny

Danmark: Europeiska unionens sångbok

Estland: Propastop

Frankrike: MaMaMa

Frankrike: Podden Trait d'Union

Tyskland: Nödhjälp Ukraina (Nothilfe Ukraine)

Grekland: Tempis hjältar (ΗΡΩΕΣ ΤΩΝ ΤΕΜΠΩΝ)

Grekland: Ref Checkpoint

Ungern: Rörelsen ”Jag skulle vilja undervisa”

Irland: AER:s sommarakademi 2022 – Ett Europa för nästa generation

Irland: SHINE-festivalen

Italien: DonnAmbiente®-priset (Premio DonnAmbiente)

Italien: PizzAut – Näring åt inkludering (PizzAut - Nutriamo l'inclusione)

Lettland: LAMPA – Demokratisamtalsfestivalen (Demokrātijas sarunu festivāls LAMPA)

Lettland: Twitterkonvoj (Twitter konvojs)

Litauen: ”Žinau, ką renku” priešrinkiminių kandidatų į merus debatų maratonas (”Jag vet vem jag ska rösta på” – Valdebattmaraton med borgmästarkandidater)

Luxemburg: Ukraine is calling

Malta: Soppköket OFM Valletta

Nederländerna: Euroregional klimatdebatt Maastricht (Euregionaal klimaat Debat Maastricht)

Polen: Dagen U (”Dzień na U ”)

Polen: ”En nutida Askungen:” Ett ambisoniskt ljuddrama för blinda och synskadade (Słuchowiska ambisoniczne dla osób niedowidzących i niewidomych pt.: ”Współczesny Kopciuszek”)

Portugal: Rörelsen ”Eu Voto” (Movimento Eu Voto)

Portugal: Låt oss berätta en historia (Vitória Vitória, vamos contar uma história)

Rumänien: Institutet Autism Voice (Institutul Autism Voice)

Rumänien: En plats för sanning

Slovakien: Komiks Kira

Slovakien: Skolor som förändrar världen Premium (Školy, ktoré menia svet Premium – ŠKMS)

Slovenien: Hjälpprojekt för ukrainska föräldralösa och flyktingar (Projekt pomoči ukrajinskim sirotam in beguncem)

Spanien: Trésdesis

Spanien: CHANGING MINDS

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0647
JPY	japansk yen	157,87
DKK	dansk krona	7,4557
GBP	pund sterling	0,86795
SEK	svensk krona	11,8790
CHF	schweizisk franc	0,9650
ISK	isländsk krona	145,30
NOK	norsk krona	11,4270
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,360
HUF	ungersk forint	386,70
PLN	polsk zloty	4,5925
RON	rumänsk leu	4,9686
TRY	turkisk lira	28,9233
AUD	australisk dollar	1,6496
CAD	kanadensisk dollar	1,4303
HKD	Hongkongdollar	8,3262
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7833
SGD	singaporiansk dollar	1,4529
KRW	sydkoreansk won	1 419,23
ZAR	sydafrikansk rand	19,9970
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7766
IDR	indonesisk rupiah	16 369,76
MYR	malaysisk ringgit	4,9908
PHP	filippinsk peso	60,430
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	38,287
BRL	brasiliansk real	5,2295
MXN	mexikansk peso	18,2660
INR	indisk rupie	88,2975

---

(1)   Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

(1)   EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)   EUT C 160, 5.5.2023, s. 1.

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1) .

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Muscadet Sèvre et Maine”

PDO-FR-A0494-AM02

Datum för meddelandet: 27.6.2023

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Den officiella geografiska kodexen

Förteckningen över de kommuner som ingår i det geografiska området och det omedelbara närområdet har uppdaterats på grundval av 2022 års officiella geografiska kodex.

Denna ändring påverkar inte det geografiska området, utan är en rent redaktionell ändring.

Till följd av denna ändring har punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

2.   Geografiskt område

De datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det geografiska produktionsområdet för de kompletterande geografiska beteckningarna ”Clisson”, ”Gorges” och ”Le Pallet” har lagts till.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3.   Avgränsat odlingsområde

De datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet har lagts till. Avgränsningen av odlingsområdet handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordbrukslotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

4.   Övergångsbestämmelser

De övergångsbestämmelser som inte längre gäller har strukits.

Dessa strykningar medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

5.   Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över och anpassats till ordalydelsen i andra produktspecifikationer. Ändringen är endast redaktionell.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Muscadet Sèvre et Maine

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vinerna är vita, torra och stilla. Vinerna har följande egenskaper: En lägsta naturlig alkoholhalt på 10 volymprocent. En halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 3 gram per liter. En högsta halt av flyktiga syror på 10 milliekvivalenter per liter. En total alkoholhalt efter berikning på högst 12 volymprocent. Den totala halten syror, den totala svaveldioxidhalten och den totala verkliga alkoholhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. Vinerna är vita, torra och stilla. De har en subtil smak som är väl balanserad mellan rundhet och friskhet och utvecklar en sammansatt bouquet av aromer som domineras av fruktighet eller blommighet. En förlängd lagring ger dem ibland god förmåga att åldras. De tappas omsorgsfullt på flaska för att den rika aromen ska bevaras och förstärkas.

De analytiska kriterierna följer gällande lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.   Specifika oenologiska metoder

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 6 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får vara högst 1,50 meter och avståndet mellan plantorna i samma rad måste vara minst 0,90 meter och högst 1,10 meter.

Vinstockarna beskärs med högst 12 skott per stock.

Kortskottsbeskärning med högst 5 kortskott per vinstock.

Enkel eller dubbel guyotbeskärning.

Beskärningen görs innan knoppsprickningen, eller i stadium 5 på Eichhorns och Lorentz skala.

Oavsett beskärningsmetod får vinstockarna beskäras med fyra extra skott per vinstock, under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år, vid det tillväxtstadium som motsvarar 11 eller 12 blad, inte är fler än 12.

Specifika oenologiska metoder

All termisk behandling av vinskörden som leder till temperaturer under -5 °C är förbjuden.

Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 12 volymprocent.

De ligger kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen från slutet av alkoholjäsningen till åtminstone den 1 mars året efter skörden. Vinet ligger kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen fram till tidpunkten för buteljering eller den första flyttningen från vinframställningslokalerna.

Utöver ovanstående bestämmelser ska vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2.   Högsta avkastning

66 hektoliter/hektar.

6.   Avgränsat geografiskt område

Alla steg i produktionen ska äga rum i det geografiska område som godkändes av Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) vid den behöriga nationella kommitténs sammanträde den 15 juni 2017. Området omfattade vid det datum som denna produktspecifikation godkändes av den behöriga nationella kommittén följande kommuner eller delar av kommuner på grundval av 2022 års officiella kommunindelning:

—

Departementet Loire-Atlantique: Aigrefeuille-sur-Maine, Basse-Goulaine, Le Bignon (delvis), La Chapelle-Heulin, Château-Thébaud, Clisson, Divatte-sur-Loire (endast den del som hör till den delegerade kommunen La Chapelle-Basse-Mer), Gétigné (delvis), Gorges, La Haie-Fouassière, Haute-Goulaine, Le Landreau, Le Loroux-Bottereau (delvis), Maisdon-sur-Sèvre, Monnières, Montbert (delvis), Mouzillon, Le Pallet, La Regrippière, Remouillé, Saint-Fiacre-sur-Maine, Saint-Hilaire-de-Clisson, Saint-Julien-de-Concelles, Saint-Lumine-de-Clisson, Les Sorinières (delvis), Vallet och Vertou.

—	Departementet Maine-et-Loire: Sèvremoine (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Saint-Crespin-sur-Moine och Tillières).

—	Departementet Vendée: Cugand (delvis), Montaigu-Vendée – endast den del som hör till den delegerade kommunen Saint-Hilaire-de-Loulay (delvis).

7.   Huvudsakliga druvsorter

Melon B

8.   Beskrivning av samband

8.1.   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Vinodlingarna inom det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Sèvre et Maine” kännetecknas av en mycket varierad relief som hänger samman med det täta nätet av vattendrag. Öster om staden Nantes på de sluttningar som dominerar floden Loire och Goulaines våtmarker, och längre söderut på sluttningarna ned mot floderna Sèvre och Maine och deras bifloder, präglas landskapet av vinodlingarna som täcker kullarna. Området utgör den mellersta delen av det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet” och omfattar delar av departementen Loire-Atlantique, Maine-et-Loire och Vendée.

Klimatet i det geografiska området präglas starkt av inflytandet från Atlanten, men är på sina håll ändå nyanserat. Exempelvis är vintertemperaturerna allmänt mycket milda, men särskilt tempererade i norr, nära floden Loire och Goulaines våtmarker, där området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Goulaine” ligger, liksom i väster i området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Château-Thébaud”, där havets inverkan är ännu större. Vintrarna är betydligt kallare i sydost, i områdena för de kompletterande geografiska beteckningarna ”Mouzillon – Tillières”, ”Gorges” och ”Clisson”, som ligger längre bort från Loire och Goulaines våtmarker. Tack vare havsbrisen är somrarna i allmänhet relativt svala, med låg nederbörd och en betydande solinstrålning.

Den geologiska strukturen i det geografiska området uppvisar en mångfald av olika bergarter som uppstått under paleozoikum:

—	I norr och nordost dominerar glimmerskiffer som kring Goulaines våtmarker blandas upp med gnejs och ådror av grönsten, en metamorf berggrund som bildar fundamentet till området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Goulaine”.

—	I öster ligger ett omfattande gabbromassiv, som utgör den geologiska grunden för området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Gorges” och löper vidare längs vattendraget Sanguèze, där den kompletterande geografiska beteckningen ”Mouzillon – Tillières” tar vid.

—	Den västra delen av det geografiska området vilar på ett substrat som främst består av ortognejs samt gnejs med låg surhetsgrad och av granodiorit, vilka bildar fundamentet till området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Château-Thébaud”.

—

Mitt i det geografiska området ligger området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Le Pallet” i en sektor med lågaltererade bergarter med djupa sprickor, medan den gnejs som vinodlingarna med den kompletterande geografiska beteckningen ”Monnières – Saint-Fiacre” vilar på oftast har en mer altererad struktur.

—	I söder ligger en sprickdal som isolerar ett massiv av grovkornig granit som är kännetecknande för området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Clisson”.

Sediment av lersand med en större eller mindre förekomst av stenar täcker lokalt den primära berggrunden.

Trots sina olikheter har dessa geologiska bildningar oftast gett upphov till bruna filtrerande jordar, sandiga, steniga och ibland berikade med lera över en grund bestående av gabbro. De jordbrukslotter där druvorna skördas utgörs av väldefinierade lotter där jorden är välfiltrerande och har en god förmåga att behålla värme, en begränsad förmåga att hålla kvar vatten och en måttlig kemisk fertilitet.

Munken Saint Martin, som grundade klostret Vertou på 500-talet, var den förste som organiserade vinodlingen på kullarna längs floderna Sèvre och Maine. Vinodlingarna utvecklades under hela medeltiden längs de farbara delarna av de två floderna, vilket tidigt ledde till urskiljningen av de kompletterande geografiska beteckningarna ”Château-Thébaud”, ”Monnières – Saint-Fiacre” och ”Le Pallet”. Från och med 1500-talet börjar druvsorten melon B odlas i regionen, under inverkan av den internationella vinhandel som etablerats i Nantes. Namnet ”Muscadet” förekommer för första gången 1635, på ett hyresavtal som bevarats i Gorges. I slutet av 1700-talet växte det redan vinstockar på nästan en tredjedel av den mark som hörde till församlingen Monnières, vilket vittnar om regionens specialisering på vinodling.

Efter härjningarna i samband med krigen i Vendée 1793–1794, och de skador som orsakats av vinlusen, anpassades vinodlingen med nya tekniker, som plantering i rader och guyotbeskärning. Detta innebär att yrkeskunskaperna inom produktionen har kodifierats: druvsorten melon B används, planteringstätheten hålls hög, belastningen på vinstockarna begränsas liksom avkastningen, och druvorna skördas fullmogna.

8.2.   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet 2

För att kunna producera rikare och mer nyanserade viner använder aktörerna särskilda tekniker vid vinframställningen, den så kallade Nantesmetoden, som består i att lagra vinerna på de fina jäsningsresterna från vinframställningen under minst en vinter utan omtappning, en yrkeskunskap som kommer sig av producenternas vana att spara en tunna av sitt bästa vin på jäsningsresterna ”sur lie” till kommande högtider. Denna specifika lagringsmetod ger vinerna en rundhet och fetma genom att de berikas med bland annat mannoproteiner och andra komponenter från jästcellernas nedbrytning. Metoden baseras på att man inte hanterar vinet utan låter det ligga i en koldioxidrik miljö, vilket kraftigt begränsar oxideringen och utsöndringen av flyktiga komponenter. Detta gör att man kan bevara de aromer som bildas under jäsningen fram till våren och längre än så. Under lagringen utvecklas också tertiära aromer hos vinerna. Druvan melon B och den must och de viner som framställs av denna druva har nämligen en betydande halt av glukosylerade aromprekursorer. Det är molekyler som består av sockerbundna algykoner och som i sig är doftlösa. Genom olika kemiska och enzymatiska processer bryts beta-glukoskedjorna ned, vilket genererar starkt doftande sammansättningar, huvudsakligen monoterpener och C13-norisoprenoider, och bland annat bildas beta-damascone, ett ämne som är känt för sin förmåga att lyfta vinets fruktiga aromer. Aktörerna har utvecklat en särskild sakkunskap för att skydda vinerna från varje form av oxidering under lagringen och för att buteljera dem med omsorg så att dessa aromämnen ska kunna frigöras under så lång tid som möjligt och göra vinerna mer sammansatta. Metoderna anpassas ibland efter omgivningens variationer, exempelvis skördas druvorna mycket välmogna för de kompletterande geografiska beteckningarna ”Clisson”, ”Monnières – Saint-Fiacre” och ”Mouzillon – Tillières”, en hög halt av organiska syror upprätthålls i musten till de kompletterande geografiska beteckningarna ”Gorges” och ”Château-Thébaud”, druvorna skördas i förtid till den kompletterande geografiska beteckningen ”Goulaine” och de bästa cuvéerna får ligga kvar längre på de fina jäsningsresterna från vinframställningen. Viner med en kompletterande geografisk beteckning ligger kvar på jäsningsresterna fram till buteljeringen. De tappas på flaska direkt i vinframställningslokalerna för att begränsa risken för oxidering och minska förlusten av aromer.

För att slå vakt om vinernas kvalitet och anseende erhöll producenterna i kommunen La Haie-Fouassière och dess omgivningar redan 1925 på rättslig väg möjligheten att deklarera sina viner under beteckningen ”Muscadet Grands Crus de Sèvre et Maine”. År 1936 godkändes den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Sèvre et Maine”. Reglerna gällande det traditionella uttrycket ”sur lie” (lagrat på jäsningsrester) fastställdes 1977, och innebär sedan 1994 att vinet ska tappas på flaska året efter skörden i de lokaler där det framställs, för att begränsa antalet omtappningar och omdragningar av vinet.

Det geografiska områdets inriktning på vinodling är i dag mycket tydlig och i de flesta kommunerna odlas nästan bara druvsorten melon B. Med sammanlagt omkring 8 000 hektar som 2016 brukades av 600 producenter står viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Sèvre et Maine” för nära 70 % av den saluförda volymen av alla kontrollerade ursprungsbeteckningar från vinområdena kring Nantes. Mer än hälften av dessa viner får märkas med uttrycket ”sur lie”.

8.3.   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet 3

Viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Sèvre et Maine” är vita, torra och stilla. De har en subtil smak som är väl balanserad mellan rundhet och friskhet och utvecklar en sammansatt bouquet av aromer som domineras av fruktighet eller blommighet. De tappas omsorgsfullt på flaska för att den rika aromen ska bevaras och förstärkas.

Viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” har ofta en rundare, balanserad smak och en mer sammansatt doftbouquet och de är ibland lätt spritsiga på grund av den restkolsyra som bildas vid jäsningen. För att bevara friskheten, den rika aromen och den endogena kolsyran skyddas vinerna från oxidering under lagringen. Eftersom koldioxidhalten är för hög för att vinet ska kunna förpackas i mjuka behållare tappas det på flaska och kräver en särskild omsorg under buteljeringen.

Med en längre lagringstid utvecklas ibland en god förmåga att åldras, vilket också gäller vinerna med en kompletterande geografisk beteckning:

—	”Château-Thébaud”, vars viner vanligtvis utmärker sig med sin finess och elegans i bouqueten, som varierar kring fruktiga, blommiga och örtiga aromer, vilka även återfinns i smaken i de lätt saltiga, friska och strama vinerna.

—	”Clisson”, vars viner i allmänhet kännetecknas av mycket koncentrerade smaker och intensiva aromer, framför allt av frukt (mogen och torkad).

—	”Gorges”, vars viner oftast utmärker sig med en kraftfull smak, uppbackad av syra och beska, samt aromer av mineral eller mentol.

—	”Goulaine”, vars viner ofta har en intensiv bouquet som domineras av färsk och torkad frukt och blommiga nyanser och som uttrycker sig med balans, rundhet, en mycket lätt beska och en lång och len eftersmak.

—	”Mouzillon – Tillières”, vars viner är slutna som unga men med tiden ofta får ett intensivt uttryck av blommiga aromer, citrus, örter, med toner av brioche och mineraler, och en smak vars koncentrerade struktur backas upp av fina beska toner och en lätt strävhet.

—	”Monnières – Saint-Fiacre”, vars viner ofta kännetecknas av den kraftfulla doften av torkad eller kanderad frukt och balsamiska toner, medan smaken är rik och generös med en krämighet som balanseras upp med en mycket lätt beska.

—	”Le Pallet”, vars viner ofta utmärker sig med en balanserad sötma i smaken och en mycket finstämd doftbouquet som domineras av det blommiga inslaget.

För att bevara vinsterna med lagringen och undvika varje form av oxidering och förlust av aromer buteljeras vinerna med dessa kompletterande geografiska beteckningar direkt i vinframställningslokalerna.

Det geografiska områdets gamla berggrunder har gett upphov till en grovt texturerad jord som gör att vinstockens vegetationscykel startar tidigt och inte blir alltför kraftfull. De milda vintrarna bidrar också till den tidiga utvecklingen, och sommarens solinstrålning och havsvindarna skyddar växtligheten från skadegörare. Jordens beskaffenhet garanterar också vinstockarna en regelbunden och måttlig vattentillförsel, vilket gör att de mognar bra tack vare markens begränsade vattenhållning och dess genomsläpplighet som låter plantorna skjuta djupa rötter. Den tidigt mognande druvsorten melon B har genom århundradena funnit sin plats i denna miljö, särskilt eftersom de relativt svala sommartemperaturerna i det geografiska området är idealiska för att vinet ska få den friskhet och de aromer som kännetecknar vinerna från denna delikata gröna druvsort.

Det geografiska områdets långa vinhistoria, dess tidiga specialisering och den typiska planteringstätheten i vinodlingarna har sedan länge gynnat gemensamma odlingsmetoder. Producenterna, som var angelägna om att skydda sina produkters äkthet, inledde under 1920-talet ett förfarande för att få ett godkännande av den kontrollerade ursprungsbeteckningen, och 1936 godkändes den som en av de första kontrollerade ursprungsbeteckningarna i Frankrike.

8.4.   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet 4

Aktörernas kunskaper innebar även att de kunde kontrollera produktionen och skörda fullmogna friska druvor. Vinerna framställs enligt traditionellt bruk och får ligga kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen fram till buteljeringen, utan att tappas om. Tack vare de milda vintrarna i det geografiska området, som gynnar jäsningsresternas inverkan på vinet, fortsätter vinerna att utvecklas under lagringen och får en fylligare smak redan efterföljande vår. En varsam buteljering gör att vinernas väsentliga egenskaper bevaras och vissa aromer fortsätter att utvecklas även i flaskan. Denna yrkeskunskap, som med tiden anpassats perfekt till den potential som finns i den naturliga omgivningen och druvsorten melon B, gör att de doftmolekyler som bildas vid jäsningen och de glukosylerade aromprekursorerna kan komma till sin fulla rätt i vinerna.

Viner med beteckningen ”Muscadet Côtes de Grandlieu” kompletterad med uttrycket ”sur lie” buteljeras under året efter skörden, och behåller sin karakteristiska friskhet, som framhävs av en lätt spritsighet på grund av den restkolsyra som bildas vid jäsningen. För att undvika varje form av oxidering tappas vinerna på flaska direkt i den lokal där vinet framställs. Detta traditionella bruk, som minimerar hanteringen av produkten, är perfekt anpassat för att bevara vinets känsliga doftkomponenter. Mångfalden av olika bergarter och de jordar de har gett upphov till, de topografiska variationerna och de klimatvariationer som beror på hur långt de enskilda vinodlingarna ligger från de stora vattenmassorna, är en del av förklaringen till de aromatiska variationer som man finner i vinerna. Man har kunnat utnyttja den naturliga miljöns mångfald och med hjälp av krävande vinframställningsmetoder särskilja vinernas särskilda egenskaper och främja de olika kompletterande geografiska beteckningar som utgör kärnan i den kontrollerade ursprungsbeteckningen:

—

”Château-Thébaud”, vars västliga läge på de kullar som kantar floden Maine ger ett klimat som gynnar en tidig växtstart och där jorden, som bildats av gnejs och granodiorit, låter vinstockarna skjuta djupa rötter, vilket ger vinmuster som är rika på organiska syror och som efter en lång lagring ger fina och strama viner med friska och mineraliska toner.

—	”Clisson”, där samspelet mellan relativt sena vårar, grunda sandjordar av granit, branta sluttningar mot Sèvre eller Maine och en vinodling inriktad på mognad och lång lagring på de fina jäsningsresterna från vinframställningen, ger vinerna rika smaker och karakteristiska fruktiga aromer.

—

”Gorges”, vars leriga jordar som bildats av altererad gabbro och det lokala klimatets relativt sena vårar, i kombination med metoder som går ut på att skörda druvorna innan de tekniskt sett är fullmogna och sedan lagra vinerna länge i en reducerande miljö på de fina jäsningsresterna från vinframställningen, ger livliga viner med en mycket frisk mineralton i doften.

—

”Goulaine”, där jorden som bildats över lågaltererade metamorfa bergarter i ett klimat som tempereras av närheten till Loire och våtmarkerna, gynnar en snabb mognad hos druvorna som tack vare den tidiga skörden av fullmogna druvor ger uttrycksfulla, balanserade och mjuka viner med aromer av färsk frukt och nötter.

—

”Monnières – Saint-Fiacre”, där vinodlingarna ligger på kullarna och sluttningarna längs floden Sèvre, och där jordarna utvecklats ur vittrad eller altererad gnejs med låg surhetsgrad som gör att druvorna mognar långsamt och kan skördas vid en hög mognadsgrad, vilket ger täta och kraftfulla viner med toner av mogen frukt som utvecklas mot kanderad frukt.

—

”Mouzillon – Tillières” i den östra delen av vinodlingsområdet, där samverkan mellan ett mer kontinentalt klimat och lersandjordarna som bildats på lågaltererad gabbrogrund gynnar en snabbare mognad som ger viner som får sitt uttryck med tiden, efter en omsorgsfull lagring, med intensiva aromer som för tankarna till brioche, kryddor, frukt och blommor.

—

”Le Pallet”, där en lång tradition av vinodling och producenternas sammanhållning har bidragit till att befästa en yrkeskunskap som på bästa sätt utnyttjar potentialen hos druvor som skördas fullmogna på de steniga och genomsläppliga jordarna som är avgörande för vinernas smakharmonier och finstämda blommiga aromer.

Aktörerna har lärt sig att bevara de aromatiska särdragen hos dessa lagringsdugliga viner, genom att i största möjliga mån begränsa kontakten med luftens syre vid buteljeringen. I detta syfte och i enlighet med traditionella metoder tappas vinerna på flaska i samma lokaler som de framställs i.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” förpackas inom det avgränsade området.

För att bevara de särskilda kännetecken som kommer sig av metoderna för vinframställning och lagring, särskilt vinernas friskhet, sammansatta aromer – varav vissa kommer till uttryck efter buteljeringen – och den lätta spritsigheten som beror på deras endogena kolsyrehalt, och för att begränsa antalet omtappningar, ska de viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” buteljeras i de lokaler där vinet framställts, mellan den 1 mars och den 31 december året efter skörden.

Denna specifika lagringsmetod ger vinerna en rundhet och fetma genom att de berikas med bland annat mannoproteiner och andra komponenter från jästcellernas nedbrytning. Metoden baseras på att man inte hanterar vinet utan låter det ligga i en koldioxidrik miljö, vilket kraftigt begränsar oxideringen och utsöndringen av flyktiga komponenter.

Eftersom koldioxidhalten är för hög för att vinet ska kunna förpackas i mjuka behållare tappas det på flaska och kräver en särskild omsorg under buteljeringen.

Vinet ligger kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen fram till tidpunkten för buteljering eller den första flyttningen från vinframställningslokalerna.

Omedelbart närområde (1)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området.

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet som fastställts genom undantag för framställning och beredning och lagring av vin samt framställning, beredning, lagring och buteljering av viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” (lagrat på jäsningsrester) omfattar följande kommuner eller delar av kommuner på grundval av 2022 års officiella kommunindelning:

—

Departementet Loire-Atlantique: Ancenis, La Bernerie-en-Retz, Le Bignon (delvis), La Boissière-du-Doré, Bouaye, Bouguenais, Boussay, Brains, Carquefou, Le Cellier, Chaumes-en-Retz, Chauvé, Cheix-en-Retz, La Chevrolière, Corcoué-sur-Logne, Couffé, Divatte-sur-Loire (endast den del som hör till den delegerade kommunen Barbechat), Frossay, Geneston, Gétigné (delvis), Legé, Ligné, La Limouzinière, Loireauxence (endast den del som hör till de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Sauveur och Varades), Le Loroux-Bottereau (delvis), Machecoul-Saint-Même, La Marne, Mauves-sur-Loire, Mésanger, Montbert (delvis), Montrelais, Les Moutiers-en-Retz, Oudon, Paulx, Le Pellerin, La Planche, Pont-Saint-Martin, Pornic, Port-Saint-Père, La Remaudière, Rezé, Rouans, Saint-Aignan-Grandlieu, Saint-Colomban, Sainte-Pazanne, Saint-Étienne-de-Mer-Morte, Saint-Géréon, Saint-Hilaire-de-Chaléons, Saint-Léger-les-Vignes, Saint-Lumine-de-Coutais, Saint-Mars-de-Coutais, Saint-Père-en-Retz, Saint-Philbert-de-Grand-Lieu, Saint-Viaud, Les Sorinières (delvis), Thouaré-sur-Loire, Touvois, Vair-sur-Loire, Vieillevigne, Villeneuve-en-Retz och Vue.

Omedelbart närområde (2)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området.

Beskrivning av villkoret:

Vair-sur-Loire, Vieillevigne, Villeneuve-en-Retz, Vue.

—

Departementet Maine-et-Loire: Beaupréau-en-Mauges (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Beaupréau et Gesté), Ingrandes-Le Fresne sur Loire (endast den del som hör till den delegerade kommunen Fresne-sur-Loire), Mauges-sur-Loire (endast den del som hör till de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Florent, Le Marillais och Saint-Florent-le-Vieil), Montrevault-sur-Èvre (endast den del som hör till de delegerade kommunerna La Boissière-sur-Èvre, La Chaussaire, Le Fief-Sauvin, Le Fuilet, Montrevault, Le Puiset-Doré, Saint-Pierre-Montlimart och Saint-Rémy-en-Mauges), Orée d’Anjou och Sèvremoine (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Montfaucon-Montigné och Saint-Germain-sur-Moine).

—	Departementet Vendée: Cugand, Montaigu-Vendée (endast de delegerade kommunerna Montaigu och Saint-Hilaire-de-Loulay) och Saint-Étienne-du-Bois. Saint-Philbert-de-Bouaine.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn får kompletteras med uttrycket ”sur lie” på de viner som uppfyller de produktionskrav som fastställs för detta uttryck i produktspecifikationen.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen ”Val de Loire” enligt de regler som anges i produktspecifikationen för användningen av denna geografiska beteckning.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med de kompletterande geografiska beteckningarna ”Clisson”, ”Gorges”, ”Le Pallet”, ”Château-Thébaud”, ”Goulaine”, ”Monnières – Saint-Fiacre” eller ”Mouzillon – Tillières” på de viner som uppfyller de produktionskrav som fastställs för dessa kompletterande geografiska beteckningar i produktspecifikationen.

De bokstäver som används för uttrycket ”sur lie” och för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken vara högre, bredare eller fetare än de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

På de viner som märks med uttrycket ”sur lie” eller någon av de kompletterande geografiska beteckningarna ”Clisson”, ”Gorges” eller ”Le Pallet” ska även årgången anges.

De kompletterande geografiska beteckningarna ska anges i samma synfält som namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen. De bokstäver som används ska vara lika höga, breda och feta som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Märkningen av viner som inte märks med en kompletterande geografisk beteckning kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt

att det rör sig om en registrerad plats, och

att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Namnet på den registrerade platsen trycks med bokstäver som varken är högre, bredare eller fetare än hälften av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn. Namnet ska stå i samma synfält som namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-27ebf794-be90-4cf6-8774-84534674caec

---

(1)   EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

Ansökan om en unionsändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning med ursprung i en medlemsstat

(förordning (EU) nr 1151/2012)

”Ser koryciński swojski”

EU-nr: PGI-PL-0835-AM02 – 28.4.2023

SUB ( ) SGB (X)

1.   Produktens namn

”Ser koryciński swojski”

2.   Ansökande grupp och berättigat intresse

ZARZECCY Sp. z o.o., FOODTECH Zbigniew Rybak och SEROWAR PODLASKI Aneta Łukaszuk-Łapińska – certifierade producenter av ”Ser koryciński swojski”.

3.   Medlemsstat till vilken det geografiska området hör

Polen

4.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen eller ändringarna

☐	Produktens namn

☒

Samband

☐	Saluföringsbegränsningar

5.   Typ av ändring(ar)

Detta är en ändring i den mening som avses i artikel 53.2 b i förordning (EU) nr 1151/2012, som riskerar att göra sambandet som avses i artikel 5.2 b för skyddade geografiska beteckningar ogiltigt.

I punkt 5 i det sammanfattande dokumentet uppges att särdragen hos ”ser koryciński swojski” härrör från att den bland annat är gjord av opastöriserad helmjölk, vilket ger den en karakteristisk arom av färsk mjölk.

6.   Ändring(ar)

Samband

Beskrivning

Denna ändring rör användning av pastörisering för att framställa mjölk för produktionen av ”ser koryciński swojski”. Möjligheten har införts för att även producera ”ser koryciński swojski” av pastöriserad mjölk. Användningen av lågpastörisering och en mjölksyrakultur är en förändring som inte kommer att påverka produktens särskilda egenskaper (inbegripet förlust av den karakteristiska aromen av färsk mjölk) eller dess samband med området. Osten kommer att fortsätta att produceras i samma region, dvs. Korycin, vilket betyder att det inte kommer att ske någon betydande förändring av produktionsmetoden, utöver möjligheten att använda lågpastörisering och tillsätta en mjölksyrakultur.

Användningen av lågpastörisering och tillsatsen av en mjölksyrakultur garanterar att mikrofloran som finns i obehandlad mjölk reproduceras med en identisk sammansättning, medan risken för kontamination av råvaran av patogena bakterier elimineras, vilket leder till en produkt med sensoriska egenskaper i enlighet med produktspecifikationen.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

”Ser koryciński swojski” tillverkades ursprungligen av opastöriserad mjölk, eftersom man inte kände till pastöriseringsprocessen. Tekniska framsteg har gjort att pastöriserad mjölk kan användas utan att produktens (ostens) egenskaper, som i huvudsak kan tillskrivas dess geografiska ursprung i den mening som avses i artikel 5.2 b i förordning (EU) nr 1151/2012, går förlorade. Konsumenterna gynnas av den föreslagna ändringen eftersom den ökar produktsäkerheten. Produktionen av osten från inympad pastöriserad mjölk – i stället för enbart obehandlad mjölk – förändrar inte ostens sensoriska eller fysikalisk-kemiska egenskaper.

Vetenskapliga forskningsrön visar att pastörisering av mjölk inte ger några negativa förändringar av ostens sensoriska eller fysikalisk-kemiska egenskaper, oavsett om den är färsk, lagrad eller vällagrad.

Livsmedelsaktörer som producerar mejeriprodukter måste tillämpa förfaranden som säkerställer att mjölken omedelbart före värmebehandlingen har ett bakterieantal vid 30 0C under 300 000/ml. Det betyder att det finns mycket lite utrymme för mikrobiell tillväxt mellan mjölknings- och mjölkbearbetningsstegen. Under denna tid måste dessutom kylkedjan bevaras, för att säkerställa att mjölken är kyld i enlighet med gällande lagstiftning. I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 852/2004 är aktörer i livsmedelsbranschen ansvariga för att uppfylla de relevanta hygienkraven i alla steg i produktionen, bearbetningen och distributionen under deras kontroll.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Ser koryciński swojski”

EU-nr: PGI-PL-0835-AM02 – 28.4.2023

SGB (X) SUB ( )

1.   Namn [på SUB eller SGB]

”Ser koryciński swojski”

2.   Medlemsstat

Polen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

”Ser koryciński swojski” är en lagrad ost som framställs av obehandlad eller pastöriserad helmjölk från kor, till vilken löpe och bordssalt tillsätts. När pastöriserad helmjölk från kor används tillsätts också en mjölksyrakultur. Kryddor och örter kan tillsättas, liksom frön, frukt, nötter, grönsaker och svamp.

”Ser koryciński swojski” är platt och klotrund till formen med en ellipsformad snittyta. Osten är upp till 30 cm i diameter (beroende på vilken storlek på ostform som används vid framställningen och på hur mycket ost som placeras i ostformen) och väger 2,5–5 kg (beroende på vilken ostform som används och på hur länge osten lagras).

”Ser koryciński swojski” är täckt med små hål i olika storlekar och former. Ostens yta är räfflad.

För ost som säljs med beteckningen ”ser koryciński swojski” finns tre lagringsperioder:

”Ser koryciński swojski” – świeży (färsk) lagras i 2–4 dagar,

”ser koryciński swojski” – leżakowany (lagrad) lagras i 5–14 dagar, och

”ser koryciński swojski” – dojrzały (vällagrad) lagras i minst 14 dagar.

Mognadslagringens längd ändrar inte de specifika egenskaper hos ”ser koryciński swojski” som anges i punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

Beskrivning av ”ser koryciński swojski” beroende på lagringsperiodens längd

Grupp av egenskaper eller ingredienser	Egenskap eller ingrediens	Färsk ”ser koryciński swojski”	Lagrad ”ser koryciński swojski”	Vällagrad ”ser koryciński swojski”
Färg	Yttre färg	krämfärgad	halmfärgad-gulaktig	gulaktig eller gul
	Inre färg	krämfärgad	krämfärgad-halmfärgad	halmfärgad-gulaktig
Konsistens	Yttre konsistens	samma yttre som inre konsistens	halvfast på utsidan och mjuk på insidan	tunn gul skalk med en vitaktig beläggning på utsidan
	Inre textur	våt och mycket elastisk med jämnt fördelade små hål (cirka 1 mm)	fuktig och elastisk med jämnt fördelade och lika stora hål (cirka 2 mm)	något fuktig och elastisk med jämnt fördelade och lika stora hål
Organoleptiska egenskaper	Smak	huvudsakligen mild och krämig, typiskt gummiartad och gnisslande vid tuggning	aningen salt med en urskiljbar nötig överton	påtagligt torr med ett tämligen salt ytterlager och något mindre salt i mitten med en något nötig smak
	Doft	dominerande doft av färskt smör	lätt doft av torkad ost	doft av torkad ost
Fysikalisk-kemiska egenskaper	Vattenhalt	≤ 53 %	≤ 48 %	≤ 43 %
	Fetthalt	≤ 20 %	≤ 22 %	≤ 30 %

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

”Ser koryciński swojski” framställs av mjölk från kor som hålls på betesmark minst 150 dagar om året. Djuren utfodras enligt traditionella metoder och fodret består vintertid främst av ängshö, spannmålsfoder (korn, råg, vete och spannmålsblandningar) eller höensilage.

—	De grundläggande råvaror som används vid framställningen är komjölk, löpe och bordssalt (cirka 3 gram per 10 liter mjölk), samt salt som gnids in i osten efter formningen. När pastöriserad mjölk används tillsätts också en mjölksyrakultur.

—	Valfria råvaror – peppar, chili, basilika, dill, persilja, libbsticka, mynta, svartkummin, sandlök, kummin, paprika, mejram, oregano, vitlök, gräslök, oliver, svamp, frön, grönsaker, nötter, frukt.

Osten framställs av obehandlad eller pastöriserad helmjölk. Ingen fysikalisk eller kemisk bearbetning är tillåten, utom pastörisering och filtrering av makroskopiska orenheter.

Användningen av olika kryddor syftar endast till att ge ”ser koryciński swojski” arom och ändrar inte dess egenskaper.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

—	Uppvärmning eller pastörisering av mjölken och tillsats av löpe och salt. Om pastöriserad mjölk används, även tillsats av en mjölksyrakultur.

—	Löpläggning

—	Vassleavskiljning

—	Vassleavtappning

—

Formning

—	Ingnidning med salt

—

Lagring

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Alla producenter av ”ser koryciński swojski” måste använda den gemensamma logotypen för ”ser koryciński swojski” på sina etiketter. Logotypen för ”ser koryciński swojski” delas ut av Zrzeszenie Producentów Sera Korycińskiego (sammanslutning för producenter av Korycin-ost).

Reglerna för utdelning av logotypen är inte på något sätt diskriminerande mot producenter som inte hör till sammanslutningen

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

”Ser koryciński swojski” framställs i tre kommuner i regionen Podlaskie i distriktet Sokółka, nämligen Korycin, Suchowola och Janów.

5.   Samband med det geografiska området

Sambandet mellan ”ser koryciński swojski” och området baseras på de specifika egenskaper som anges i punkt 5.2 och på produktens anseende.

”Ser koryciński swojski” har en specifik form som beror på de ostformar som används för att framställa produkten. Ostformarna ger också osten dess karakteristiska räfflade yta. Osten framställs av opastöriserad eller pastöriserad helmjölk, vilket ger den en karakteristisk arom av färsk mjölk. Om pastöriserad mjölk används bevaras färsk mjölks karakteristiska arom genom lågpastörisering och inympning av råvaran med en mjölksyrakultur som framställs av obehandlad mjölk. Osten är fuktig och elastisk, med många jämnt fördelade små hål av samma storlek.

Produktens specifika egenskaper har utvecklats under de många år som den har producerats, och framställningsmetoden och de därmed förknippade praktiska kunskaperna har förts vidare från en generation till nästa, eftersom mejeritekniken och produktionsmanualerna för mejeriprodukter inte omfattar framställningen av denna produkt, som är nära förknippad med det geografiska område som anges i punkt 4. Produkten har ett gott anseende, vilket framgår av antalet artiklar i pressen och hänvisningar på internet samt det antal priser som osten vunnit. ”Ser koryciński swojski” säljs i ansedda butiker för ett pris som kan vara 50 % högre än för andra löpeostar. ”Ser koryciński swojski” säljs på internet till exakt samma pris som ”oscypek”, som är en skyddad ursprungsbeteckning.

Det geografiska framställningsområdet för ”ser koryciński swojski” utgörs av mesoregionen Białystok-högländerna (Wysoczyzna Białostocka), som är en del av makroregionen norra Podlaskie-lågländerna (Niziny Północnopodlaskiej), ett moränområde med sjöar som utmärks av sanka svackor mitt ibland vidsträckta högslätter. Områdets varierade landskap har formats genom kontinuerlig påverkan av inlandsisen. Norra Podlaskie-lågländerna omfattar flera små delområden med dalar, svackor, slätter och högslätter, däribland Białystok-högländerna. Högslätterna har bildats av morän och har en mycket stor morfologisk mångfald. De vanligaste landformerna i området är eroderade moränkullar och moränåsar som på vissa platser når upp till 200 meters höjd över havet.

Klimatet i detta lågland blir mer påtagligt kontinentalt österut (medan västra Polen har ett mer utpräglat kustklimat). Framställningsområdet för ”ser koryciński swojski” ligger i den södra delen av nordöstra Polen, som förutom bergen anses vara den kallaste regionen i landet. Vintrarna är långa (i genomsnitt 110 dagar), med de lägsta temperaturerna i landet: medeltemperaturen i januari ligger på mellan -5 och -6 °C (medeltemperaturen i januari i Warszawa ligger på cirka -3,5 °C), och marken är snötäckt tämligen länge. Somrarna varar i genomsnitt i 90 dagar och är tämligen varma, med en medeltemperatur i juli på cirka 18 °C. Övergångsperioderna är kortare än i landets centrala delar. Medelårsnederbörden uppgår till cirka 650 mm, och regn är vanligast under perioden april–september. Att det regnar under just denna period är gynnsamt, eftersom 70 % av all nederbörd inträffar under växtsäsongen, vilket främjar ängarnas och betesmarkernas växtlighet. Nederbördens frekvens under växtsäsongen är också gynnsam, eftersom det i genomsnitt regnar under 94 dagar. Den korta växtsäsongen börjar under den andra tredjedelen av april och pågår till slutet av oktober. Den varar i cirka 200 dagar.

I den region där ”ser koryciński swojski” framställs finns ingen tung industri. Industrierna i området är verksamma inom jordbruk och livsmedelsberedning, särskilt mjölk. Merparten av marken används för jordbruk eller är skogbevuxen, och jordbruksmarken, som är dominerande i området, brukas nästan uteslutande av enskilda jordbruksföretag. Området består till största delen av glest beskogad jordbruksmark med ett lågt tillverkningsvärde.

Regionen Podlaskie, där det avgränsade område som anges i punkt 4 ingår, är inriktad på produktion av mjölk och mjölkprodukter, vilket framgår av att Podlaskie har den största andelen betesmark i Polen, på 35,4 % av det odlade området. Området består till 13 % av betesmark och till 22,4 % av ängar. Regionen har landets näst största nötkreatursbestånd och var tredje liter mjölk som produceras i Polen och var femte smörpaket kommer från regionen. Mjölkproducenterna i området producerar i genomsnitt 33,3 ton mjölk, jämfört med det nationella genomsnittet på 16,2 ton, och områdets andel av den nationella produktionen ökar stadigt.

Området har traditionellt sett varit inriktat på produktion av mjölk och mjölkprodukter på grund av den historiskt låga industrialiseringsnivån och de fortsatt låga investeringsnivåerna, den höga arbetslösheten och de låga lönerna. Tidigare såldes främst obehandlad mjölk, men många gårdar tillverkade även smör och ”ser koryciński swojski” för eget bruk eller för försäljning. Osttillverkning var framför allt ett sätt att ta vara på den mjölk som producerades på jordbruksföretagen och att variera kosten. Ostproducenternas specifika kompetens visar sig framför allt genom att helmjölk från kor används vid framställningen av ”ser koryciński swojski” och genom att producenternas kunskap och erfarenhet används för att avgöra när produkten ska vändas under lagringens olika skeden.

Korycin-ost (ser koryciński) vann 2004 första pris och titeln ”Smak Roku” vid jordbruksmässan Polagra Farm i Poznań, en ”Perła” i tävlingen Vårt kulinariska arv (Nasze Kulinarne Dziedzictwo) och titeln ”Podlaska Marka Roku” i smakkategorin. En ostfestival har hållits i Korycin (Święto sera korycińskiego) varje höst sedan 2004 och 2005 förde ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling upp ”ser koryciński swojski” på den nationella förteckningen över traditionella produkter.

”Ser koryciński swojski” blir alltmer välkänd och efterfrågad, särskilt i norra och centrala Polen. Osten marknadsförs varje år i Warszawa vid festivalen Podlasie i huvudstaden (Podlasie w stolicy). Hänvisningar till Korycin-ostens popularitet och erkännande förekommer ofta i den regionala och nationella pressen: Gazeta Wyborcza (Białystok), 4–5 juni 2005 – ”Podlasie w stolicy”; Kurier Poranny, 4 juli 2005 – ”Tłoczno i smacznie”; Gazeta Współczesna, 12 september 2005 – ”Zrób sobie swojski ser”; Gazeta Współczesna, 29 september 2005 – ”Święto sera po raz drugi”; Gazeta Współczesna, 4 oktober 2005 – ”Gospodynie z Gminy Korycin twierdzą, że nie ma to jak … Swojskiego sera smak”; Gazeta Współczesna, 29 november 2005 – ”Projekt dla sera”; Gazeta Współczesna, 24 september 2007 – ”Magia Smaku”; Gazeta Współczesna, 25 september 2007 – ”Pierwsza przydomowa serowarnia”; Gazeta Współczesna, 23 oktober 2007 – ”Sery to jest przyszłość”; Kurier Poranny, 17 oktober 2007 – ”Niektórzy wracają”; Kurier Poranny, 19 januari 2008 – ”Dobra marka To jest to!”; Gazeta Współczesna, 17 mars 2008 – ”Pierwszy Festiwal Kuchni Podlaskiej”; GWAGRO, 19 maj 2008 – ”Danie warte ’Perły’ ”; Gazeta Współczesna, 11 juni 2008 – ”Podlasie w stolicy”; Gazeta Współczesna, 19 juni 2008 – ”Serowarnia po polsku”; Gazeta Wyborcza Duży Format, 16 februari 2009 – ”Bambus w szynce”; Gazeta Współczesna, 17 mars 2009 – ”To były smaki”; Gazeta Wyborcza (Białystok), 15 maj 2009 – ”Wspólna dla wszystkich jest kaczka – mowa o potrawach przygotowanych na Międzynarodowy Festiwal Kuchni”; Gazeta Współczesna, 9 juni 2009 – ”Dobre smaki można promować”; Gazeta Współczesna, 16 juni 2009 – ”Regionalne specjały – próbujmy i kupujmy”. En internetsökning på ”ser koryciński” ger tio sidor med träffar. ”Ser koryciński swojski” beskrivs också på Wikipedia, den fria encyklopedin.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://www.gov.pl/web/rolnictwo/wnioski-przekazane-komisji-europejskiej

---

(1)   EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.