INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED EN KONSEKVENSBEDÖMNING

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling om det planerade initiativet och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att i) yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och ii) att lämna relevant information de har tillgång till, bl.a. om de konsekvenser som de olika alternativen skulle kunna få.

Initiativets titel

Översyn av förordningen om hållbarhetsupplysningar

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, enhet C4 – Kapitalförvaltning

Sannolik typ av initiativ

Lagstiftningsinitiativ

Preliminär tidsplan

Fjärde kvartalet 2025

Kompletterande information

Hållbarhetsupplysningar inom den finansiella tjänstesektorn – Europeiska kommissionen

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Förordningen om hållbarhetsupplysningar inom den finansiella tjänstesektorn har tillämpats sedan mars 2021. Den ingår i ett större paket med regler för hållbarhetsupplysningar som antagits för att förverkliga målen i den gröna given. Förordningen om hållbarhetsupplysningar är nära kopplad till taxonomiförordningen och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Närmare bestämt fastställer förordningen om hållbarhetsupplysningar hur finansmarknadsaktörer ska lämna hållbarhetsinformation till investerare, så att de kan göra välgrundade investeringsval. Förordningen har därför två bredare syften: i) att hjälpa till att locka privat finansiering för att underlätta övergången till större hållbarhet, och ii) att hjälpa europeiska företag att utnyttja konkurrensmöjligheter på det här området. Återkopplingen om förordningen om hållbarhetsupplysningar visar att många anser att den effektivt har ökat transparensen och gett investerare tillgång till detaljerad information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). Trots det säger finansmarknadsaktörer att det är komplicerat och dyrt att genomföra förordningen. Berörda parter har rapporterat om olika problem med genomförandet av förordningen och föreslagit möjliga justeringar för att förbättra ramens ändamålsenlighet och underlätta dess genomförande. De föreslagna justeringarna ska granskas i samband med den översyn av förordningen som planeras i kommissionens arbetsprogram för fjärde kvartalet 2025, i linje med målen i kommissionens förslag om att förenkla företagens hållbarhetsrapportering.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Den omfattande bedömning som inleddes 2023 i enlighet med artikel 19 i förordningen om hållbarhetsupplysningar omfattar i) två samråd (ett offentligt och ett riktat), ii) flera tekniska workshoppar med branschen och iii) samarbete med EU-länder, tillsynsmyndigheter och företrädare för civilsamhället. Det övergripande målet med detta arbete var att få återkoppling på eventuella brister i de nuvarande reglerna och på hur man kan förbättra förordningens funktion – både för finansmarknadsaktörer och för slutinvesterare. Den återkoppling som kommit in hittills visar att det finns ett fortsatt brett stöd både för förordningens allmänna mål och för mervärdet av en gemensam ram för hållbarhetsupplysningar på EU-nivå. Merparten av de berörda parterna framförde dock att förordningen har begränsningar som hindrar att ramens mål uppnås fullt ut. Begränsningarna gäller bland annat i) bristen på rättslig klarhet om centrala begrepp, ii) vissa upplysningskravs begränsade relevans, iii) överlappningar och inkonsekvenser med andra delar av ramen för hållbar finansiering, och iv) problem kopplade till tillgången till uppgifter. Begränsningarna har lett till olika genomförandesvårigheter och onödiga driftskostnader för finansmarknadsaktörer. De har också lett till bristande tydlighet och jämförbarhet när det gäller hållbarheten hos olika finansiella produkter som erbjuds investerare i EU. Detta har i sin tur gett upphov till både en risk för grönmålning och en omotiverad uteslutning av vissa sektorer på grund av hur vissa regler tillämpas i praktiken. Det har gjort reglerna mindre effektiva när det gäller att mobilisera privata investeringar till i) övergången till hållbara affärsmetoder, och ii) EU:s strategiska mål. De här bristerna kommer att kvarstå om man inte inför riktade förenklingar och justeringar, som kommer att undersökas i enlighet med ordförandens uppdragsbeskrivning till kommissionär Maria Luís Albuquerque för att underlätta genomförandet av ramen för hållbar finansiering och främja utveckling och öppen kategorisering av finansiella produkter och tjänster med hållbarhetsegenskaper.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Den rättsliga grunden är densamma som för den befintliga förordningen, dvs. artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Behovet av en enhetlig gemensam ram för hållbarhetsupplysningar om finansiella produkter i hela EU fastställdes i samband med den ursprungliga förordningen. De ursprungliga målen är fortfarande fullständigt relevanta. Utan effektiva åtgärder på unionsnivå skulle de problem som upptäckts kvarstå och hindra ett ökat flöde av privat finansiering som ska bidra till att finansiera konkurrensutsatta möjligheter i den gröna omställningen runt om i EU mot bakgrund av nya och föränderliga konkurrerande strategiska prioriteringar för ansträngda offentliga medel. För att undvika en fragmenterad och ineffektiv inre marknad för hållbar finansiering krävs en förenkling och anpassning av den befintliga ramen som endast kan uppnås på EU-nivå.

B. Mål och politiska alternativ

Det övergripande målet med översynen är att förbättra förordningens funktion. Fokus kommer att ligga på att undanröja onödiga bördor och förenkla och rationalisera kraven. Här ingår arbete för att minska bördan för ESG-rapportering för finansmarknadsaktörer så att de i stället kan fokusera på den information som är mest meningsfull för investerare. Översynen bör öka den rättsliga klarheten och säkerställa övergripande samstämmighet mellan reglerna inom ramen för hållbar finansiering, däribland de föreslagna åtgärderna för att förenkla företagens hållbarhetsrapportering. Översynen syftar därför till att anpassa ramen till de potentiella ändringarna av företagens rapporteringskrav enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och EU:s taxonomiregler, samtidigt som man också beaktar frivilliga rapporteringsstandarder för mindre företag. Utifrån den återkoppling som hittills har samlats in finns det ett brett stöd för en reviderad förordning som skulle i) ta hänsyn till olika investerargrupper och typer av finansiella produkter, ii) göra det lättare för icke-professionella investerare att förstå investeringsprodukter, iii) ta större hänsyn till investeringarnas internationella räckvidd och exponering, samt iv) bidra till att styra investeringarna mot olika hållbarhetsorienterade mål och samtidigt undvika grönmålning (så att inte bara verksamhet som redan är grön omfattas, utan även investeringar i företag som befinner sig i ett tidigare skede av omställningen och investeringar som stöder andra mål såsom säkerhet). I det här syftet bör översynen av förordningen om hållbarhetsupplysningar syfta till att klargöra ramen för både finansmarknadsaktörer och slutinvesterare. Detta omfattar att i) förenkla nyckelbegrepp, ii) rationalisera och minska upplysningskraven, med fokus på den information som är allra viktigast för investerare, och iii) undersöka möjligheten att kategorisera finansiella produkter som försetts med hållbarhetsrelaterade påståenden. De potentiella produktkategorierna bör i) vara lättbegripliga för icke-professionella investerare, ii) ta hänsyn till olika hållbarhetsmål som återspeglar EU:s mål, och iii) på lämpligt sätt beakta nuvarande marknadspraxis när det gäller tillgängliga data och hållbarhetsinriktade finansiella produkter som erbjuds. Möjliga alternativ som ska utforskas för en reviderad förordning om hållbarhetsupplysningar är i) riktade ändringar och förtydliganden av de befintliga upplysningskraven, eller ii) mer långtgående förändringar som inbegriper inrättandet av ett antal kategorier som återspeglar olika hållbarhetsmål för finansiella produkter, på grundval av gemensamma kriterier (t.ex. produkter som bidrar till ett hållbarhetsmål, produkter som bidrar till omställningen eller produkter som bidrar till andra ESG-strategier). Slutligen bör alternativen samverka med EU-reglerna för distribution av finansiella produkter till investerare.

C. Förväntade konsekvenser

Att förbättra tydligheten, avlägsna inkonsekvenser och ta itu med problem med tillgången till uppgifter skulle förenkla kraven. Detta skulle i sin tur i) avsevärt minska drifts- och efterlevnadskostnaderna på EU:s marknad, ii) bidra till att lagstiftningens mål uppnås på ett bättre sätt, och iii) underlätta hållbara investeringar. Det potentiella skapandet av produktkategorier skulle kunna ge investerare en mer lättbegriplig översikt över tillgängliga produkter, med lägre risk för grönmålning. Initiativet skulle också kunna bidra till att fördjupa kapitalmarknaderna och öka finansieringsmöjligheterna för EU-företag i omställningen till en hållbar ekonomi. Eventuella nya administrativa bördor förväntas vara begränsade och uppvägas av fördelarna med förenklade upplysningskrav.

D. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning kommer att genomföras för att stödja utarbetandet av initiativet. Rapporten kommer att åtföljas av en utvärderingsbilaga. Utöver allmänhetens återkoppling bygger beredningsarbetet också på ytterligare detaljerade rapporter och synpunkter om möjliga ändringar av reglerna, till exempel från finansiella tillsynsmyndigheter och marknadsexperter.

Samrådsstrategi

Den omfattande bedömning av förordningen om hållbarhetsupplysningar som inleddes i december 2022 omfattade i) ett riktat och ett offentligt samråd (som varade 12 veckor), ii) flera tekniska workshoppar med branschen och iii) samarbete med EU-länder, tillsynsmyndigheter och företrädare för civilsamhället. Inga vidare offentliga samråd kommer att genomföras. Resultaten av denna inbjudan att lämna synpunkter och andra samråd kommer att ligga till grund för konsekvensbedömningen. När kommissionen slutför sina förslag kan den komma att ytterligare på ett målinriktat sätt kontakta företrädare för berörda parter, tillsynsmyndigheter och andra experter.