Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 1b5d43cc-7043-11ed-9887-01aa75ed71a1

    Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.

    02018R0858 — SV — 06.12.2022 — 003.001


    Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

    ►B

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/858

    av den 30 maj 2018

    om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG

    (Text av betydelse för EES)

    (EGT L 151 14.6.2018, s. 1)

    Ändrad genom:

     

     

    Officiella tidningen

      nr

    sida

    datum

    ►M1

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2144 av den 27 november 2019

      L 325

    1

    16.12.2019

    ►M2

    KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1445 av den 23 juni 2021

      L 313

    4

    6.9.2021

    ►M3

    KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/2236 av den 20 juni 2022

      L 296

    1

    16.11.2022


    Rättad genom:

    ►C1

    Rättelse, EGT L 398, 11.11.2021, s.  29 (2019/2144)




    ▼B

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/858

    av den 30 maj 2018

    om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG

    (Text av betydelse för EES)



    KAPITEL I

    SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

    Artikel 1

    Syfte

    1.  
    I denna förordning fastställs administrativa bestämmelser och tekniska krav för typgodkännande och utsläppande på marknaden av alla nya fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, som avses i artikel 2.1 samt för enskilda fordonsgodkännanden.

    I denna förordning fastställs även bestämmelser för utsläppandet på marknaden och ibruktagandet av delar och utrustning som kan innebära en allvarlig risk för att nödvändiga system i fordon som avses i artikel 2.1 inte fungerar korrekt.

    2.  
    I denna förordning fastställs krav för marknadskontroll av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande. I denna förordning fastställs även krav för marknadskontroll av delar och utrustning för sådana fordon.

    Artikel 2

    Tillämpningsområde

    1.  
    Denna förordning tillämpas på motorfordon i kategorierna M och N och släpfordon till dem i kategori O, som är avsedda att framföras på allmän väg, inbegripet sådana som konstruerats och tillverkats i en eller flera etapper, och på system, komponenter och separata tekniska enheter, samt på delar och utrustning, som konstruerats och tillverkats för sådana fordon och släpfordon till sådana fordon.
    2.  

    Denna förordning ska inte tillämpas på följande fordon:

    a) 

    Jordbruks- eller skogsbruksfordon enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 ( 1 ).

    b) 

    Två- eller trehjuliga fordon och fyrhjulingar, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 ( 2 ).

    c) 

    Bandfordon.

    d) 

    Fordon som är konstruerade och tillverkade eller anpassade för användning endast av försvarsmakten.

    3.  

    För följande fordon får tillverkaren ansöka om typgodkännande eller enskilt fordonsgodkännande enligt denna förordning, förutsatt att fordonen uppfyller kraven i denna förordning:

    a) 

    Fordon som är konstruerade och tillverkade för användning huvudsakligen på byggplatser, i stenbrott, i hamnar eller på flygplatser.

    b) 

    Fordon som är konstruerade och tillverkade eller anpassade för användning av civilförsvaret, brandförsvaret och ordningsmakten.

    c) 

    Självgående fordon som är särskilt konstruerade och tillverkade för att utföra arbete och som på grund av sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefordran och som inte är maskiner som monterats på ett motorfordonschassi.

    Sådana godkännanden ska inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG ( 3 ).

    4.  

    För följande fordon får tillverkaren ansöka om enskilt fordonsgodkännande enligt denna förordning:

    a) 

    Fordon som uteslutande är avsedda för tävling på väg.

    b) 

    Prototyper av fordon som används på väg för utförande av ett särskilt provningsprogram under en tillverkares ansvar under förutsättning att de särskilt har konstruerats och tillverkats för detta ändamål.

    Artikel 3

    Definitioner

    I denna förordning och i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, om inte annat föreskrivs i dessa, avses med

    1.

    typgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

    2.

    EU-typgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i denna förordning.

    3.

    nationellt typgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven i en medlemsstats rätt; ett sådant godkännandes giltighet är begränsat till den medlemsstatens territorium.

    4.

    typgodkännandeintyg : handling genom vilken godkännandemyndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet är typgodkänd.

    5.

    intyg om överensstämmelse : dokument utfärdat av tillverkaren som intygar att ett tillverkat fordon överensstämmer med den godkända fordonstypen och uppfyller kraven i alla regleringsakter som var tillämpliga vid tillverkningstillfället.

    6.

    enskilt fordonsgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven för enskilt EU-fordonsgodkännande eller nationellt enskilt fordonsgodkännande.

    7.

    helfordonstypgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av icke färdigbyggt fordon, färdigbyggt fordon eller etappvis färdigbyggt fordon uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

    8.

    etappvis typgodkännande : förfarande genom vilket en eller flera godkännandemyndigheter intygar att en typ av etappvis färdigbyggt eller icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det befinner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

    9.

    typgodkännande i flera steg : förfarande som består av stegvis insamling av samtliga EU-typgodkännandeintyg eller FN-typgodkännandeintyg för system, komponenter och separata tekniska enheter som ingår i fordonet och som i slutskedet leder till helfordonstypgodkännande.

    10.

    typgodkännande i ett steg : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet i en enda åtgärd intygar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som helhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

    11.

    kombinerat typgodkännande : förfarande för typgodkännande i flera steg genom vilket ett eller flera systemtypgodkännanden erhålls under slutskedet av helfordonstypgodkännandet, utan att EU-typgodkännandeintyg behöver utfärdas för dessa system.

    12.

    systemtypgodkännande : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en typ av system uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

    13.

    typgodkännande av separat teknisk enhet : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en separat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven med avseende på en eller flera angivna fordonstyper.

    14.

    typgodkännande av komponent : förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att en från ett fordon fristående komponenttyp uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven.

    15.

    fordon : motorfordon eller släpfordon till sådana fordon.

    16.

    motorfordon : alla färdigbyggda, etappvis färdigbyggda eller icke färdigbyggda motordrivna fordon som är konstruerade och tillverkade för att framdrivas av egen kraft och som har minst fyra hjul och har en högsta konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim.

    17.

    släpfordon : icke självgående fordon på hjul som är konstruerat och tillverkat för att dras av ett motorfordon och som kan röra sig åtminstone runt en horisontell axel vinkelrätt mot dragmotorfordonets längsgående medianplan och runt en vertikal axel parallellt med dragmotorfordonets längsgående medianplan.

    18.

    system : sammansättning av anordningar kombinerade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett fordon och som omfattas av kraven i denna förordning eller i någon av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    19.

    komponent : anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som får typgodkännas oberoende av det fordonet och som omfattas av kraven i denna förordning eller i någon av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II om det uttryckligen anges i den specifika regleringsakten.

    20.

    separat teknisk enhet : anordning som är avsedd att utgöra en del av ett fordon och som kan typgodkännas separat, men bara med avseende på en eller flera särskilda fordonstyper, och som omfattas av kraven i denna förordning eller i någon av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II om det uttryckligen anges i den specifika regleringsakten.

    21.

    delar : varor som används för montering, reparation och underhåll av ett fordon samt reservdelar.

    22.

    utrustning : alla andra varor än delar som kan läggas till eller installeras på ett fordon.

    23.

    reservdelar : varor som är avsedda att installeras i eller på ett fordon för att ersätta originaldelar av det fordonet, inbegripet varor som är nödvändiga för användningen av fordonet, dock inte bränsle.

    24.

    grundfordon : fordon som används under den inledande etappen av ett etappvis typgodkännande.

    25.

    icke färdigbyggt fordon : fordon som måste genomgå åtminstone en ytterligare etapp i tillverkningsprocessen för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

    26.

    etappvis färdigbyggt fordon : fordon som genomgått etappvis typgodkännande och som uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

    27.

    färdigbyggt fordon : fordon som inte måste byggas färdigt för att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i denna förordning.

    28.

    fordon i slutserier : fordon som finns i lager och som på grund av att nya tekniska krav trätt i kraft enligt vilka det inte har typgodkänts, inte kan eller inte längre kan tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk.

    29.

    alternativbränslefordon : fordon som konstruerats för att kunna drivas med minst ett slags bränsle som antingen är gasformigt vid omgivningens temperatur och under atmosfärstryck eller som huvudsakligen har framställts från annat ämne än mineralolja.

    30.

    fordon tillverkat i små serier : fordonstyp för vilken det antal fordon som tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk inte överskrider de årliga antalsgränserna i bilaga V.

    31.

    fordon avsett för särskilda ändamål : fordon i kategorin M, N eller O som har särskilda tekniska egenskaper som möjliggör att de kan utföra funktioner som kräver specialarrangemang eller specialutrustning.

    32.

    fordonstyp : en särskild grupp av fordon som har åtminstone de väsentliga särdragen i del B i bilaga I gemensamma, inklusive en grupp av fordon som omfattar varianter och versioner enligt vad som avses däri.

    33.

    påhängsvagn : släpfordon vars axel eller axlar är belägna bakom fordonets tyngdpunkt (då fordonet är jämnt lastat) och som är försett med en kopplingsanordning som medger att horisontella och vertikala krafter överförs till dragfordonet.

    34.

    marknadskontroll : den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheter för att säkerställa att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter samt delar och utrustning som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och inte äventyrar hälsa, säkerhet, miljön eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.

    35.

    marknadskontrollmyndighet : den eller de nationella myndigheter som ansvarar för att genomföra marknadskontroll på en medlemsstats territorium.

    36.

    godkännandemyndighet : myndighet eller myndigheter i en medlemsstat, anmälda till kommissionen av den medlemsstaten, som har behörighet att handlägga samtliga led i förfarandet för typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller i ett enskilt fordonsgodkännande, tillståndsförfarandet för delar och utrustning, och som även har behörighet att utfärda och, i förekommande fall, återkalla eller avslå ansökan om intyg om godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att utse de tekniska tjänsterna och säkerställa att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

    37.

    nationell myndighet : godkännandemyndighet eller annan myndighet som arbetar med och ansvarar för marknadskontroll, gränskontroll eller registrering i en medlemsstat med avseende på fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning.

    38.

    teknisk tjänst : organisation eller organ som har utsetts av godkännandemyndigheten för att som provningslaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar och andra provningar eller inspektioner.

    39.

    nationellt ackrediteringsorgan : ett nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2 led 11 i förordning (EG) nr 765/2008.

    40.

    tillverkare : en fysisk eller juridisk person som är ansvarig för alla aspekter av typgodkännandet av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller enskilda fordonsgodkännande eller godkännande av delar och utrustning, för säkerställande av produktionsöverensstämmelse och marknadskontrollfrågor med avseende på fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen, oavsett om personen är eller inte är direkt involverad i alla steg i konstruktionen och tillverkningen av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter.

    41.

    tillverkarombud : en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som är vederbörligen utnämnd av tillverkaren att företräda tillverkaren inför godkännandemyndigheten eller marknadskontrollmyndigheten och handla för tillverkarens räkning i frågor som omfattas av denna förordning.

    42.

    importör : en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som på marknaden släpper ut ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som tillverkats i ett tredjeland.

    43.

    distributör : en återförsäljare eller någon annan fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning på marknaden.

    44.

    ekonomisk aktör : tillverkaren, tillverkarombudet, importören eller distributören.

    45.

    oberoende aktör : en fysisk eller juridisk person, annan än auktoriserad återförsäljare eller verkstad, som direkt eller indirekt är delaktiga i reparation och underhåll av fordon, samt inbegripet verkstäder, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, och även utgivare av teknisk information, bilklubbar, vägassistansaktörer, aktörer som erbjuder inspektions- och provningstjänster, aktörer som erbjuder utbildning för installatörer och tillverkare av och verkstäder för utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen; det inbegriper även auktoriserade verkstäder, återförsäljare och distributörer inom en särskild fordonstillverkares distributionssystem, i den mån de tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon med avseende på vilka de inte ingår i fordonstillverkarens distributionssystem.

    46.

    auktoriserad verkstad : en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon och som verkar inom tillverkarens distributionssystem.

    47.

    oberoende verkstad : en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon och som inte verkar inom tillverkarens distributionssystem.

    48.

    information om reparation och underhåll av fordon : all information, inklusive alla senare ändringar av och tillägg därtill, som krävs för diagnos, underhåll och kontroll av ett fordon, förberedelse av det inför trafiksäkerhetsprovning, reparation, omprogrammering eller ominstallation av ett fordon eller som krävs för fjärrdiagnostiskt stöd till ett fordon eller för montering av delar och utrustning på ett fordon, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade partner, återförsäljare och verkstäder, eller som tillverkarna använder i syfte att utföra reparationer och underhåll.

    49.

    information från system för omborddiagnos eller OBD-information : information som genereras av ett system som finns ombord på ett fordon eller kopplat till en motor som kan upptäcka driftsstörningar och, i tillämpliga fall, kan signalera dem genom ett larmsystem, kan identifiera det sannolika felstället med hjälp av information som lagrats i ett datorminne och kan kommunicera denna information till utrustning utanför fordonet.

    50.

    utsläppande på marknaden : det första tillhandahållandet i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning.

    51.

    tillhandahållande på marknaden : varje form av tillhandahållande av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning på marknaden för distribution eller användning inom ramen för en verksamhet av kommersiell natur, antingen mot betalning eller kostnadsfritt.

    52.

    ibruktagande : den första användningen för avsett ändamål i unionen av ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning.

    53.

    registrering : ett administrativt tillstånd att ta ett godkänt fordon i bruk på väg, vilket omfattar identifiering av fordonet och utfärdande av ett serienummer, som kallas registreringsnummer, som kan vara permanent eller temporärt.

    54.

    virtuell provningsmetod : datorsimulationer, inklusive beräkningar, som visar att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i en regleringsakt som förtecknas i bilaga II, utan att det krävs att ett fysiskt fordon, ett fysiskt system, en fysisk komponent eller en fysisk separat teknisk enhet används.

    55.

    alternativa krav : administrativa bestämmelser och tekniska krav som syftar till att säkerställa en nivå på funktionssäkerhet, miljöskydd och skydd av personer i fordonet som i största rimliga utsträckning motsvarar den nivå som anges i en eller flera av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    56.

    bedömning på plats : en kontroll utförd i en teknisk tjänsts lokaler eller i lokaler som tillhör dennas underentreprenörer eller dotterbolag.

    57.

    övervakningsbedömning på plats : en regelbundet återkommande rutinmässig bedömning på plats som varken är den bedömning på plats som genomförs för det ursprungliga utseendet av den tekniska tjänsten eller av dennas underentreprenörer eller dotterbolag, eller den bedömning på plats som genomförs för förlängning av det utseendet.

    58.

    fordonets tillverkningsdatum : det datum då tillverkningen av ett fordon slutfördes i enlighet med det godkännande som tillverkaren har erhållit.

    Artikel 4

    Fordonskategorier

    1.  

    I denna förordning ska följande fordonskategorier gälla:

    a) 

    Kategori M omfattar motorfordon som är konstruerade och tillverkade primärt för befordran av passagerare och deras bagage, indelade i

    i)

    Kategori M1 : Motorfordon med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och som inte har utrymme för stående passagerare oavsett om antalet sittplatser är begränsat till förarplatsen.

    ii)

    Kategori M2 : Motorfordon med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton oavsett om dessa motorfordon har utrymme för stående passagerare.

    iii)

    Kategori M3 : Motorfordon med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som överstiger 5 ton oavsett om sessa motorfordon har utrymme för stående passagerare.

    b) 

    Kategori N omfattar motorfordon som är konstruerade och tillverkade primärt för godsbefordran, indelade i

    i)

    Kategori N1 : Motorfordon med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.

    ii)

    Kategori N2 : Motorfordon med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte överstiger 12 ton.

    iii)

    Kategori N3 : Motorfordon med en högsta vikt som överstiger 12 ton.

    c) 

    Kategori O omfattar släpfordon, indelade i

    i)

    Kategori O1 : Släpfordon med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.

    ii)

    Kategori O2 : Släpfordon med en högsta vikt som överstiger 0,75 ton men inte överstiger 3,5 ton.

    iii)

    Kategori O3 : Släpfordon med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 10 ton.

    iv)

    Kategori O4 : Släpfordon med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

    2.  
    Kriterierna för kategorisering av fordon, fordonstyper, varianter och versioner anges i bilaga I.

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga I vad gäller fordonstyper och karosserityper för att ta hänsyn till teknikens utveckling.



    KAPITEL II

    ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

    Artikel 5

    Tekniska krav

    1.  
    Fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska uppfylla kraven i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    2.  

    Fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska inte anses uppfylla denna förordning i följande fall i synnerhet:

    a) 

    Om de avviker mer från uppgifterna i EU-typgodkännandeintygen och bilagorna till dem eller från de beskrivande uppgifterna i provningsrapporterna än vad som är tillåtet enligt den relevanta regleringsakten.

    b) 

    Om de prestandakriterier eller gränsvärden för serietillverkning som föreskrivs i den relevanta regleringsakten inte har respekterats i enlighet med alla de krav som fastställs i den relevanta regleringsakten.

    c) 

    Om uppgifter som tillverkaren tillhandahåller i informationsdokumentet inte kan reproduceras under alla förhållanden som fastställs i den relevanta regleringsakten av godkännandemyndigheterna, marknadstillsynsmyndigheterna eller kommissionen.

    Endast kontroller, provningar, inspektioner och bedömningar som utförs av godkännandemyndigheterna, marknadskontrollsmyndigheterna eller kommissionen eller på deras vägnar ska beaktas vid bedömningen av överensstämmelse i enlighet med denna punkt.

    3.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga II för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att införa och uppdatera hänvisningar till de regleringsakter som innehåller de krav som fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska uppfylla.

    Artikel 6

    Medlemsstaternas skyldigheter

    1.  
    Medlemsstaterna ska inrätta eller utnämna deras egna godkännandemyndigheter och marknadskontrollmyndigheter. Medlemsstaterna ska anmäla inrättande och utnämning av dessa myndigheter till kommissionen.

    Anmälan ska innehålla myndigheternas namn, adress, inbegripet deras elektroniska adress, och deras ansvarsområden. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning om och kontaktuppgifter för godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på sin webbplats.

    Medlemsstaterna ska säkerställa att deras godkännandemyndigheter och marknadskontrollmyndigheter respekterar den strikta gränsdragningen mellan respektive roller och ansvarsområden och att de bedriver sin verksamhet oberoende av varandra. Dessa myndigheter får finnas inom samma organisation förutsatt att deras verksamheter förvaltas självständigt som en del av separata strukturer.

    2.  
    En medlemsstat där fler än en godkännandemyndighet ansvarar för fordonsgodkännande, inbegripet enskilt fordonsgodkännande, ska utse en av dem som har befogenhet att utfärda typgodkännanden som den enda typgodkännandemyndighet som är ansvarig för informationsutbyte med andra medlemsstaters godkännandemyndigheter i enlighet med artikel 11 och för uppfyllandet av de skyldigheter som anges i kapitel XV.
    3.  
    En medlemsstat där fler än en marknadskontrollmyndighet ansvarar för marknadskontroll ska utse en av dem som den enda marknadskontrollmyndighet som är ansvarig för informationsutbyte med andra medlemsstaters marknadskontrollmyndigheter i enlighet med artikel 11.
    4.  
    Medlemsstaterna ska endast tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande endast av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller denna förordning.
    5.  
    Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller denna förordning, utom i de fall som avses i kapitel XI.

    Genom undantag från det första stycket i denna punkt får medlemsstaterna välja att inte tillåta användning i trafik på väg, utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon som är typgodkända i enlighet med denna förordning men som överskrider de harmoniserade mått, vikter och axeltryck som anges i bilaga I till rådets direktiv 96/53/EG ( 4 ).

    6.  
    Medlemsstaterna ska organisera och utföra marknadskontroll och kontroller av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som förs in på marknaden i enlighet med den här förordningen och kapitel III i förordning (EG) nr 765/2008.
    7.  
    Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att, när de anser det nödvändigt och motiverat, gå in i de ekonomiska aktörernas lokaler på deras territorium och ta alla nödvändiga stickprov av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter för överensstämmelseprovning.
    8.  
    Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma sin typgodkännandeverksamhet. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart fjärde år och resultaten av dem ska överlämnas till kommissionen och forumet för informationsutbyte om genomförande som avses i artikel 11 (nedan kallat forumet).

    Medlemsstaterna ska ge allmänheten tillgång till en sammanfattning av resultaten av de periodiska översynerna och bedömningarna.

    Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen och forumet om hur de hanterar de rekommendationer som avses i artikel 11.5 utfärdade av forumet.

    9.  
    Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma hur deras marknadskontroll fungerar. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart fjärde år och resultaten av dem ska överlämnas till kommissionen och forumet.

    Medlemsstaterna ska ge allmänheten tillgång till en sammanfattning av resultaten av de periodiska översynerna och bedömningarna.

    Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen och forumet om hur de hanterar de rekommendationer som avses i artikel 11.5 utfärdade av forumet.

    10.  
    Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer gemensamma kriterier för formatet för rapportering om den översyn och bedömning som avses i punkterna 8 och 9 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Artikel 7

    Godkännandemyndigheternas skyldigheter

    1.  
    Godkännandemyndigheterna ska endast godkänna fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som uppfyller denna förordning.
    2.  
    Godkännandemyndigheterna ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta konfidentialitet för att skydda affärshemligheter, med förbehåll för det krav som föreskrivs i artikel 9.4 på att göra information tillgänglig till kommissionen och för andra tillämpliga upplysningskrav som fastställs i unionsrätten för att skydda unionsanvändarnas intressen.

    Godkännandemyndigheterna ska samarbeta med varandra på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och ska dela med sig av upplysningar som är relevanta för deras uppdrag och verksamhet.

    3.  
    För att marknadskontrollmyndigheterna ska kunna utföra kontroller ska godkännandemyndigheterna ge dem tillgång till nödvändig information om typgodkännande av de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är föremål för överensstämmelsekontroller. Den informationen ska åtminstone omfatta den information som anges i EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor i enlighet med artikel 28.1. Godkännandemyndigheterna ska tillhandahålla den informationen till marknadskontrollmyndigheterna utan onödigt dröjsmål.
    4.  
    När en godkännandemyndighet har informerats, i enlighet med kapitel XI, om att ett fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter misstänks utgöra en allvarlig risk eller brista i överensstämmelse ska den vidta alla nödvändiga åtgärder för att se över ett beviljat typgodkännande, och om så är lämpligt korrigera eller återkalla typgodkännandet beroende på orsakerna till och graden av allvar i de påvisade avvikelserna.

    Artikel 8

    Marknadskontrollmyndigheternas skyldigheter

    1.  
    Marknadskontrollmyndigheterna ska regelbundet genomföra kontroller för att kontrollera att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med de tillämpliga kraven. Sådana kontroller ska utföras i lämplig omfattning genom dokumentkontroller och om så är lämpligt provningar i laboratorium och provning på väg genomförda på grundval av statistiskt relevanta urval.

    Marknadskontrollmyndigheterna ska vid genomförandet av sådana kontroller beakta

    a) 

    vedertagna principer för riskbedömning,

    b) 

    motiverade klagomål, och

    c) 

    all annan relevant information, inbegripet den information som utbyts i forumet och de provningsresultat som offentliggjorts av de erkända tredje parter som uppfyller de krav som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 13.10.

    2.  
    Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska marknadskontrollmyndigheterna i varje medlemsstat utföra åtminstone ett minsta antal provningar av fordon per år. Detta minsta antal provningar per medlemsstat ska vara en per varje 40 000 nya fordon som registrerats i den medlemsstaten under det föregående året, men ska dock inte mindre än fem provningar.

    Varje provning ska kontrollera överensstämmelse med de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    3.  
    För marknadskontrollmyndigheter som genomför fler än fem provningar per år ska minst 20 % av det minsta antalet provningar i form av utsläppsrelaterade provningar som är jämförbara med typgodkännandeprovningar som omfattar alla tillämpliga utsläppsrelaterade krav för den provade typen i enlighet med de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    4.  
    En medlemsstats marknadskontrollmyndighet får komma överens med en annan medlemsstats marknadskontrollmyndighet om att den andra medlemsstatens marknadskontrollmyndighet utför de provningar som krävs i punkterna 2 och 3.
    5.  
    En medlemsstats marknadskontrollmyndighet får komma överens med kommissionen om att kommissionen utför de provningar som krävs i punkt 3 på bekostnad av den medlemsstaten. Alla provningar som utförs enligt den här punkten ska bidra till det minsta antal provningar som krävs i punkt 2.
    6.  
    Varje medlemsstat ska varje år utarbeta en heltäckande översikt över dess planerade kontroller av marknadskontroll som den ska överlämna till forumet senast den 1 mars.
    7.  
    Vartannat år ska varje medlemsstat ta fram en rapport om resultaten av de överensstämmelsekontroller den har utfört under de föregående två åren. Den rapporten ska lämnas in till forumet senast den 30 september året efter det att den aktuella tvåårsperioden löpt ut.
    8.  
    Marknadskontrollmyndigheterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ger myndigheterna tillgång till sådan dokumentation, upplysningar och övriga tekniska specifikationer, inbegripet tillgång till programvara och algoritmer, som myndigheterna anser är nödvändiga för att de ska kunna utöva marknadskontroll.
    9.  
    För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska marknadskontrollmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till intyg om överensstämmelse, typgodkännandemärkning eller typgodkännandeintyg som de ekonomiska aktörerna lägger fram.
    10.  
    Marknadskontrollmyndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder för att inom rimlig tid varna användare på medlemsstaters territorier om risker de eller kommissionen upptäckt med ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, för att förebygga eller minska risken för personskador eller andra skador, inklusive genom att göra sådan information tillgänglig på marknadskontrollmyndighetens webbplats.

    Marknadskontrollmyndigheterna ska samarbeta med de ekonomiska aktörerna om åtgärder för att förebygga eller minska risker som orsakas av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de ekonomiska aktörerna har tillhandahållit på marknaden.

    11.  
    Om marknadskontrollmyndigheterna i en medlemsstat i enlighet med kapitel XI beslutar att dra tillbaka ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet från marknaden ska de underrätta den berörda ekonomiska aktören och den berörda godkännandemyndigheten.
    12.  
    Marknadskontrollmyndigheterna ska utföra sina åligganden på ett oberoende och opartiskt sätt. De ska iaktta konfidentialitet för att skydda affärshemligheter, med förbehåll för det krav som föreskrivs i artikel 9.4 på att göra information tillgänglig till kommissionen och andra tillämpliga upplysningskrav som fastställs i unionsrätten för att skydda unionsanvändarnas intressen.
    13.  
    De olika medlemsstaternas marknadskontrollmyndigheter ska samordna sin marknadskontroll, samarbeta med varandra och ska förse varandra och forumet med resultaten av den kontrollen. Om så är lämpligt ska marknadskontrollmyndigheterna komma överens om arbetsfördelning och specialisering.
    14.  
    Om mer än en myndighet i en medlemsstat är ansvarig för marknadskontroll och kontroll av de yttre gränserna ska de myndigheterna samarbeta med varandra på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och ska dela med sig av uppgifter som är relevanta för deras respektive uppdrag och verksamhet.
    15.  
    Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa gemensamma kriterier för fastställande av lämplig omfattning av de överensstämmelsekontroller som avses i punkt 1 i den här artikeln samt för att fastställa gemensamma kriterier för utformningen av översikten och de rapporter som avses i punkterna 6 respektive 7 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Artikel 9

    Kommissionens överensstämmelsekontroll

    1.  
    Kommissionen ska på egen bekostnad organisera och genomföra provningar och inspektioner för att kontrollera att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter uppfyller tillämpliga krav.

    Dessa provningar och inspektioner ska genomföras bl.a. genom provningar i laboratorium och på väg, på grundval av statistiskt relevanta urval, och de ska kompletteras med dokumentkontroller.

    Vid utövandet av dessa provningar och inspektioner ska kommissionen beakta

    a) 

    vedertagna principer för riskbedömning,

    b) 

    motiverade klagomål, och

    c) 

    all annan relevant information, inbegripet information som utbyts i forumet, provningsresultat som offentliggjorts av erkända tredje parter som uppfyller de krav som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 13.10, information avseende ny teknik på marknaden och rapporter som är en följd av fjärranalysenheter på vägarna.

    Kommissionen får överlämna utförandet av provningar eller inspektioner till tekniska tjänster, den tekniska tjänsten ska då agera på kommissionens vägnar. Om kommissionen överlämnar utförandet av provningar eller inspektioner till tekniska tjänster för tillämpningen av denna artikel ska den säkerställa att den tekniska tjänst som används inte är densamma som utförde den ursprungliga typgodkännandeprovningen.

    Dessa provningar och inspektioner får utföras på

    a) 

    nya fordon som tillhandahålls av tillverkare eller annan ekonomisk aktör som anges i punkt 2,

    b) 

    registrerade fordon enligt överenskommelse med innehavaren av registreringsbeviset för fordonet.

    2.  
    Tillverkare som innehar typgodkännande eller andra ekonomiska aktörer ska på begäran mot skälig ersättning förse kommissionen med ett statistiskt relevant antal serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, utvalda av kommissionen, som är representativa för de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som får släppas ut på marknaden enligt det typgodkännandet. Sådana fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska tillhandahållas för provning vid en tidpunkt och en plats samt under en sådan tidsrymd som kommissionen bestämmer.
    3.  
    Innan kommissionen genomför sina kontroller och inspektioner ska den underrätta den medlemsstat i vilken typgodkännandet beviljades och den medlemsstat där fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten tillhandahölls på marknaden.

    Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen när kommissionen genomför dessa provningar och inspektioner.

    4.  
    För att kommissionen ska kunna genomföra sådana provningar och inspektioner enligt den här artikeln ska medlemsstaterna utan onödigt dröjsmål ge kommissionen tillgång till nödvändig information som rör typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är föremål för överensstämmelseprovning. Denna information ska åtminstone omfatta den information som anges i EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor enligt artikel 28.1.
    5.  
    Tillverkare ska kostnadsfritt och utan onödigt dröjsmål för kommissionen ge tillgång till alla uppgifter som behövs för överensstämmelseprovning och som inte är tillgängliga i EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor som avses i artikel 28.1.

    Sådana uppgifter ska omfatta alla parametrar och inställningar som krävs för att de provningsförhållanden som rådde vid typgodkännandeprovningen ska kunna återskapas korrekt. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa vilka uppgifter som ska göras tillgängliga, med förbehåll för skydd av affärshemligheter och av personuppgifter i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    6.  
    När kommissionen fastställer att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med de typgodkännandekrav som anges i denna förordning, att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med typgodkännandet eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter ska den inleda det förfarande som föreskrivs i artiklarna 53 eller 54.

    Om provningarna och inspektionerna gör att själva typgodkännandets riktighet kan ifrågasättas ska kommissionen omedelbart underrätta den eller de berörda godkännandemyndigheterna samt forumet.

    Kommissionen ska informera de berörda godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna så att de kan vidta lämpliga åtgärder för att inom rimlig tid varna användare inom unionen om alla fall av bristande överensstämmelse den har upptäckt med avseende på fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, för att förebygga eller minska risken för personskador eller andra skador.

    Kommissionen ska offentliggöra en rapport om sina resultat efter alla överensstämmelseprovningar den har genomfört och översända sina resultat till medlemsstaterna och till forumet. Den rapporten ska innehålla närmare uppgifter de om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som har bedömts samt de berörda tillverkarnas identitet och en kort beskrivning av resultaten, inklusive, i förekommande fall, vilken typ av bristande överensstämmelse det rör sig om.

    Artikel 10

    Kommissionens bedömningar

    1.  
    Kommissionen ska organisera och genomföra bedömningar av de förfaranden som har införts av godkännandemyndigheter som har beviljat EU-typgodkännanden under en period av fem år före bedömningen, i synnerhet förfarandena för beviljande av typgodkännanden, för genomförande av kontroll av produktionsöverensstämmelse och för utseende och övervakning av tekniska tjänster. Sådana bedömningar ska innefatta en utvärdering, genom användande av ett slumpmässigt urval, av huruvida de typgodkännanden som beviljats under de fem år som föregått bedömningen överensstämmer med de tillämpliga krav som avses i artikel 26.2 c.
    2.  
    Bedömningarna ska ha till syfte att underlätta för godkännandemyndigheter som beviljar EU-typgodkännanden att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning och att utbyta bästa praxis.
    3.  
    Bedömningarna ska utföras i överensstämmelse med den berörda medlemsstatens rätt, med vederbörligt beaktande av de berörda myndigheternas rättigheter samt ska vara i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen. Kommissionen ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt och iaktta konfidentialitet för att skydda affärshemligheter i enlighet med tillämplig rätt. Kommissionen ska stå för kostnaderna för sådana bedömningar.
    4.  
    De berörda godkännandemyndigheterna ska underlätta bedömningen genom att samarbeta med kommissionen och ge den allt nödvändigt stöd samt förse den med all nödvändig dokumentation.
    5.  
    Kommissionen ska säkerställa att den personal som deltar i bedömningen är tillräckligt kvalificerad och har fått lämplig handledning. Kommissionen ska, i tillräcklig tid före bedömningen, informera medlemsstaterna och de berörda godkännandemyndigheterna om vilken dag bedömningen ska inledas och om vilka personer som ska genomföra den. Bedömningen i den berörda godkännandemyndighetens lokaler ska normalt inte ta mer än två dagar och inte under några omständigheter mer än tre dagar.
    6.  
    Varje godkännandemyndighet som har beviljat minst ett EU-typgodkännande under en femårsperiod ska bedömas av kommissionen en gång under den perioden.

    Genom undantag från första stycket får bedömningen av en godkännandemyndighet ske mer sällan om kommissionen anser att den första bedömningen av den myndigheten visar att de förfaranden som har införts säkerställer en ändamålsenlig tillämpning av denna förordning, med beaktande av omfattningen av och variationen i beviljade EU-typgodkännanden.

    7.  
    Kommissionen ska meddela forumet resultatet av bedömningen, inklusive eventuella rekommendationer, samt offentliggöra en sammanfattning av resultatet. Forumet ska granska resultatet av bedömningen.
    8.  
    Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen och forumet hur de hanterar eventuella rekommendationer med anledning av bedömningen.
    9.  
    Kommissionen ska, med vederbörligt beaktande av forumets synpunkter, anta genomförandeakter om gemensamma kriterier för fastställande av omfattningen av bedömningen och vilken metod som ska tillämpas, bedömningsgruppens sammansättning, planen för bedömningarna för en period på minst fem år samt de särskilda villkor under vilka sådana bedömningar kan utföras mer sällan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Artikel 11

    Forumet för informationsutbyte om genomförande

    1.  
    Kommissionen ska inrätta, leda och förvalta ett forum för informationsutbyte om genomförande (nedan kallat forumet).

    Forumet ska bestå av företrädare för de typgodkännandemyndigheter och marknadskontrollmyndigheter som varje medlemsstat har utsett.

    När så är lämpligt får tekniska tjänster, erkända utomstående tredje parter som uppfyller de krav som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 13.10, företrädare för Europaparlamentet, branschen, och berörda ekonomiska aktörer liksom aktörer som är involverade i säkerhets- och miljöfrågor bjudas in som observatörer till forumet i enlighet med den arbetsordning som avses i punkt 7 i den här artikeln.

    Målet för forumets rådgivande uppgifter ska vara främjande av bästa praxis för att möjliggöra att denna förordning tolkas och genomförs på ett enhetligt sätt samt informationsutbyte om genomförandeproblem, samarbete, i synnerhet vad gäller bedömning, utseende och övervakning av tekniska tjänster, utveckling av arbetsmetoder och verktyg, utveckling av rutiner för elektroniskt informationsutbyte, samt utvärdering av enhetliga tillämpningsprojekt och sanktioner.

    2.  

    Forumet ska ägna sig åt

    a) 

    frågor som rör den enhetliga tolkningen av de krav som fastställs i denna förordning och i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II vid genomförandet av dessa krav,

    b) 

    resultaten av det typgodkännande och den marknadskontroll som medlemsstaterna har genomfört i enlighet med artikel 6.8 och 6.9,

    c) 

    resultaten av de provningar och inspektioner som kommissionen utfört i enlighet med artikel 9,

    d) 

    de bedömningar som kommissionen genomfört i enlighet med artikel 10,

    e) 

    provningsrapporter om möjliga fall av bristande överensstämmelse som läggs fram av erkända tredje parter som uppfyller de krav som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 13.10,

    f) 

    resultaten av den produktionsöverensstämmelseverksamhet som godkännandemyndigheter bedrivit i enlighet med artikel 31,

    g) 

    den information som medlemsstaterna enligt artikel 67.6 har lämnat in om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av tekniska tjänster och för övervakning av tekniska tjänster,

    h) 

    frågor med allmän relevans för genomförandet av de krav som fastställs i denna förordning när det gäller bedömning, utseende och övervakning av tekniska tjänster i enlighet med artiklarna 67.10 och 78.4,

    i) 

    ekonomiska aktörers överträdelser,

    j) 

    genomförande av de korrigerande eller begränsande åtgärder som fastställs i kapitel XI,

    k) 

    planeringen, samordningen och resultaten av marknadskontrollen,

    l) 

    frågor som rör tillgång till fordons OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordon som fastställs i kapitel XIV och framför allt frågor som rör genomförandet av de förfaranden som fastställs enligt artikel 65.

    3.  
    På grundval av de rapporter som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.7 ska kommissionen offentliggöra en sammanfattande rapport om marknadskontrollverksamheten på tvåårsbasis.
    4.  
    Kommissionen ska varje år förelägga Europaparlamentet en sammanfattning av forumets verksamhet.
    5.  
    Som en del av dess rådgivande uppgift och med beaktande av resultatet av övervägandena enligt punkt 2 kan forumet avge ett yttrande eller utfärda en rekommendation.

    När forumet avger ett yttrande eller utfärdar en rekommendation ska det sträva efter att uppnå konsensus. Om konsensus inte kan uppnås ska forumet avge sitt yttrande eller utfärda sina rekommendationer med en enkel majoritet av medlemsstaterna. Varje medlemsstat ska ha en röst. Medlemsstater med avvikande ståndpunkter kan begära att deras ståndpunkter och skälen till dem tas upp i forumets yttrande eller rekommendationer.

    6.  
    När kommissionen antar genomförandeakter ska den vederbörligen beakta forumets yttranden i enlighet med punkt 5.
    7.  
    Forumet ska fastställa sin arbetsordning.

    Artikel 12

    Uppgiftsutbyte online

    1.  
    Kommissionen och medlemsstaterna ska använda ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation som avses i artikel 27 vad avser EU-typgodkännandeintyg och deras bilagor som avses i artikel 28.1, inklusive provningsrapporter, och ändringar, icke-beviljanden eller återkallanden av ett EU-typgodkännande.

    Kommissionen och medlemsstaterna ska använda systemet för snabbt informationsutbyte (Rapex) som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG ( 5 ) och informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS) som inrättats genom förordning (EG) nr 765/2008 för marknadskontroll, återkallelser och annan relaterad verksamhet mellan marknadskontrollmyndigheter, medlemsstaterna och kommissionen.

    2.  
    Från och med den 5 juli 2026 ska medlemsstaterna ge allmänheten tillgång, genom fordonsidentifieringsnumret, till intyget om överensstämmelse för varje fordon i form av strukturerade data i elektroniskt format i det gemensamma, säkra systemet för elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 37.

    Från och med den 5 juli 2026 ska medlemsstaterna ge allmänheten tillgång till uppgifterna i intyget om överensstämmelse, undantaget fordonsidentifieringsnummer, i form av strukturerade data i elektroniskt format, i det gemensamma, säkra systemet för elektronisk kommunikation i enlighet med artikel 37.

    Kommissionen ska anta genomförandeakter i vilka den fastställer kriterier för tillgång till och format för allmänt tillgänglig information som avses i första och andra styckena i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    3.  
    Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätta ett gränssnitt mellan det gemensamma, säkra systemet för elektronisk kommunikation som avses i artikel 27, Rapex och ICSMS, för att underlätta marknadskontrollverksamhet och säkerställa att den information som lämnas till konsumenter och tredje parter är samordnad, konsekvent och korrekt.
    4.  
    Medlemsstaterna ska använda det gemensamma, säkra systemet för elektronisk kommunikation som avses i artikel 27 för att upprätta en förteckning över de EU-typgodkännanden för fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som de har beviljat, ändrat, vägrat att bevilja eller återkallat samt en förteckning över de tekniska tjänster som har genomfört provningarna för respektive EU-typgodkännande, tillgängliga för allmänheten från och med den 1 september 2022.

    Kommissionen ska anta genomförandeakter i vilka den fastställer kriterier för tillgång till och format för den allmänt tillgängliga information som avses i första stycket i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    5.  
    Kommissionen ska utveckla ett verktyg för att provningsresultat och klagomål över prestandan hos fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter från erkända tredje parter som uppfyller de krav som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 13.10 ska kunna göras tillgängliga för allmänheten.

    Artikel 13

    Tillverkarnas allmänna skyldigheter

    1.  
    Tillverkarna ska säkerställa att de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som de har tillverkat och som har släppt ut på marknaden har tillverkats och godkänts i enlighet med kraven som fastställs i denna förordning, och i synnerhet de i artikel 5.
    2.  
    Tillverkarna ska vara ansvariga inför godkännandemyndigheten för alla delar av godkännandeförfarandet och för säkerställandet av produktionsöverensstämmelse.

    Vid etappvis typgodkännande ska tillverkarna också ansvara för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som de har tillfört under färdigställandet av fordonet. Tillverkare som ändrar komponenter, system eller separata tekniska enheter som redan har godkänts vid tidigare etapper ska ansvara för typgodkännandet av och produktionsöverensstämmelsen för dessa ändrade komponenter, system eller separata tekniska enheter. Tillverkarna i den föregående etappen ska lämna information till tillverkarna i den efterföljande etappen om alla ändringar som kan påverka typgodkännanden av komponenter, system, separata tekniska enheter eller helfordonstypgodkännanden. Informationen ska lämnas så snart som den nya utökningen av helfordonstypgodkännandet har beviljats och senast den dag då tillverkningen av det icke färdigbyggda fordonet börjar.

    3.  
    Tillverkarna som ändrar ett icke färdigbyggt fordon så att det klassificeras i en annan fordonskategori, med följden att krav som redan bedömts i en tidigare typgodkännandeetapp ändras, ska också ansvara för överensstämmelse med tillämpliga krav för den fordonskategori som det ändrade fordonet klassificeras i.
    4.  
    För EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska en tillverkare som är etablerad utanför unionen utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för att företräda tillverkaren inför godkännandemyndigheten. Tillverkaren ska också utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för marknadskontroll, och det kan vara samma ombud som har utsetts för EU-typgodkännanden.
    5.  
    Tillverkarna ska säkerställa att deras fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter inte har utformats för att inbegripa strategier eller andra metoder som ändrar den prestanda som uppvisats under provningsförfaranden på ett sådant sätt att de inte överensstämmer med kraven i denna förordning när de används under förhållanden som rimligen förväntas vid normal drift.
    6.  
    Tillverkarna ska fastställa förfaranden för att säkerställa att serietillverkningen av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter förblir överensstämmande med den godkända typen.
    7.  
    Tillverkarna ska granska alla klagomål de mottar om risker, misstänkta tillbud eller bristande överensstämmelse i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning som de har släppt ut på marknaden.

    Tillverkarna ska dokumentera sådana klagomål, inklusive att för varje klagomål notera en beskrivning av problemet och de närmare uppgifter som krävs för att exakt identifiera den berörda typen av fordon, system, komponent, separat teknisk enhet, del eller utrustning, samt, vid motiverade klagomål, ska tillverkarna hålla deras distributörer och importörer informerade om klagomålen.

    8.  
    Förutom den obligatoriska skylten som anbringas på fordon och de typgodkännandemärken som anbringas på komponenter eller separata tekniska enheter i enlighet med artikel 38 ska tillverkarna även ange deras namn, registrerat handelsnamn eller registrerat varumärke och deras kontaktadress i unionen på de deras fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som de tillhandahåller på marknaden, eller om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer komponenten eller den separata tekniska enheten.
    9.  
    Tillverkarna ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, säkerställa att lagrings- och transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med de krav som fastställs i denna förordning.
    10.  
    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.5 och med förbehåll för skydd av affärshemligheter och av personuppgifter enligt unionsrätten och nationell rätt ska fordonstillverkare ge tillgång till de uppgifter som krävs för provningar av tredje parter med avseende på eventuell bristande överensstämmelse, inbegripet alla parametrar och inställningar som krävs för att de provningsförhållanden som rådde vid typgodkännandeprovningen ska kunna återskapas korrekt.

    Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer vilka uppgifter som ska göras tillgängliga kostnadsfritt samt de krav som måste uppfyllas av tredje parter för att bevisa att de har ett berättigat intresse på områdena allmän säkerhet eller miljöskydd och att de har tillgång till lämpliga provningsanläggningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Artikel 14

    Tillverkarnas skyldigheter i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning som inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

    1.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, separat teknisk enhet, del eller utrustning har släppts ut på marknaden eller har tagits i bruk utan att överensstämma med denna förordning, eller om typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, ska tillverkaren omedelbart vidta korrigerande åtgärder för att få fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen att överensstämma med kraven, dra tillbaka den/det från marknaden eller återkalla den/det, beroende på vad som är lämpligt.

    Tillverkaren ska omgående utförligt informera den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet om den bristande överensstämmelsen och alla åtgärder som vidtagits.

    2.  
    Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska tillverkarna omedelbart till godkännande- och marknadskontrollmyndigheterna lämna utförlig information om risken och alla åtgärder som vidtagits med anledning därav.
    3.  
    Tillverkarna ska hålla EU-typgodkännandeintygen och deras bilagor enligt artikel 28.1 tillgängliga i tio år efter det att giltighetstiden för EU-typgodkännandet för ett fordon har löpt ut och i fem år efter det att EU-typgodkännandet för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet har löpt ut.

    Fordonstillverkarna ska hålla kopior av de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 36 tillgängliga för godkännandemyndigheterna i tio år från och med fordonets tillverkningsdatum.

    4.  
    Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet eller kommissionen förse denna myndighet eller kommissionen med en kopia av EU-typgodkännandeintyget eller det intyg som avses i artikel 55.1 som visar att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den nationella myndigheten eller av kommissionen.

    Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

    Artikel 15

    Tillverkarombudens skyldigheter

    1.  

    Tillverkarombudet ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Den fullmakten ska åtminstone ge ombudet möjlighet att

    a) 

    få tillgång till EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor enligt artikel 28.1 och till intyget om överensstämmelse på ett av unionens officiella språk; denna dokumentation ska hållas tillgänglig för godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att giltigheten för EU-typgodkännandet av ett fordon har upphört att gälla och i fem år efter det att EU-typgodkännandet av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet har upphört att gälla,

    b) 

    efter en motiverad begäran från godkännandemyndigheten ge denna all information, dokumentation och alla andra tekniska specifikationer, inbegripet tillgång till programvara och algoritmer, som krävs för att visa att tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med kraven,

    c) 

    på begäran av godkännandemyndigheterna eller marknadskontrollmyndigheterna samarbeta med dem om de åtgärder som vidtas för att undanröja den allvarliga risken med de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som omfattas av den fullmakten,

    d) 

    omedelbart underrätta tillverkaren om klagomål och rapporter om risker, misstänkta tillbud, eller bristande överensstämmelse som rör fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som omfattas av den fullmakten,

    e) 

    utan sanktion ha rätt att säga upp fullmakten om tillverkaren agerar i strid med sina skyldigheter enligt denna förordning.

    2.  
    Ett tillverkarombud som upphäver fullmakten av de anledningar som avses i punkt 1 e ska omedelbart underrätta både den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet samt kommissionen.

    Den information som ska tillhandahållas ska åtminstone specificera följande:

    a) 

    Dag för uppsägning av fullmakten.

    b) 

    Dag till och med vilken det avgående tillverkarombudet får anges i den information som tillverkaren lämnar, inbegripet eventuellt marknadsföringsmaterial.

    c) 

    Överlåtelse av dokument, inbegripet aspekter som rör konfidentialitet och immaterialrätt.

    d) 

    Det avgående tillverkarombudets skyldighet att efter fullmaktens upphörande till tillverkaren eller det tillträdande tillverkarombudet vidarebefordra alla klagomål eller rapporter om risker och misstänkta tillbud som rör ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som det avgående tillverkarombudet utsetts för.

    Artikel 16

    Importörernas skyldigheter

    1.  
    Importörer får endast släppa ut fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som överensstämmer med denna förordning på marknaden.
    2.  
    Innan fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som typgodkänts släpps ut på marknaden ska importörerna kontrollera att de omfattas av ett giltigt EU-typgodkännandeintyg och att systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har försetts med erforderligt typgodkännandemärke och uppfyller kraven i artikel 13.8.

    När det gäller fordon ska importörerna se till att det åtföljs av det erforderliga intyget om överensstämmelse.

    3.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med kraven i denna förordning, och särskilt om de inte överensstämmer med typgodkännandet, får importörerna inte släppa ut fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden eller tillåta ibruktagande eller registrering förrän den/det överensstämmer med de tillämpliga kraven.
    4.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning innebär en allvarlig risk ska importörerna underrätta tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna. När det gäller typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska importörerna dessutom informera den godkännandemyndighet som har beviljat typgodkännandet om detta.
    5.  
    Importörerna ska ange deras namn, registrerat handelsnamn eller varumärke och deras kontaktadresser på fordonet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i en handling som åtföljer, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen.
    6.  
    Importörerna ska se till att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten åtföljs av de anvisningar och den information som krävs enligt artikel 59, på de berörda medlemsstaternas officiella språk.
    7.  
    För att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet ska importörerna dokumentera klagomål på och återkallelser avseende de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har släppt ur på marknaden och ska hålla sina distributörer underrättade om dessa klagomål och återkallelser.
    8.  
    Importörerna ska omedelbart underrätta den berörda tillverkaren om alla klagomål de har mottagit avseende risker, misstänkta tillbud eller bristande överensstämmelse avseende fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har släppt ut på marknaden.
    9.  
    Importörerna ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, säkerställa att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med de krav som fastställs i denna förordning.

    Artikel 17

    Importörernas skyldigheter i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning som inte överensstämmer med kraven eller utgör en allvarlig risk

    1.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som importörerna har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska importörerna omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen att överensstämma med kraven enligt tillverkarens kontroll, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt. Importörerna ska också informera tillverkaren och den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet.
    2.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som har släppts ut på marknaden utgör en allvarlig risk ska importören omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkarna och godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna.

    Importörerna ska också underrätta godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna om alla åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och alla åtgärder som tillverkaren vidtagit.

    3.  
    I tio år efter det att giltigheten för fordonets EU-typgodkännande har upphört att gälla, och i fem år efter det att giltigheten för ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets EU-typgodkännande har upphört att gälla, ska importörerna behålla ett exemplar av EU-typgodkännandeintyget och dess bilagor som avses i artikel 28.1 och säkerställa att godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna på begäran kan få tillgång till dem.
    4.  
    Importörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten.

    Importörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.

    Artikel 18

    Distributörernas skyldigheter

    1.  
    Distributörerna ska före tillhandahållandet på marknaden av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, kontrollera att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med obligatorisk skylt eller typgodkännandemärke, åtföljs av de erforderliga dokument och instruktioner samt den erforderliga säkerhetsinformation som krävs i artikel 59 på det officiella språket eller de officiella språken i den berörda medlemsstaten samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 13.8 respektive artikel 16.5.
    2.  
    Distributörerna ska omedelbart underrätta den berörda tillverkaren om alla klagomål som de har mottagit om risker, misstänkta tillbud samt bristande överensstämmelse i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.
    3.  
    Distributörerna ska, så länge de har ansvar för ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, säkerställa att lagrings- och transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med de krav som fastställs i denna förordning.

    Artikel 19

    Distributörernas skyldigheter i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning som inte överensstämmer med kraven eller som utgör en allvarlig risk

    1.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning inte överensstämmer med kraven i denna förordning, ska distributörerna informera tillverkaren, importören och den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet om detta, och denne får inte tillhandahålla fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen på marknaden förrän produkten överensstämmer med de tillämpliga kraven.
    2.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning som distributörerna har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska de underrätta tillverkaren, importören och den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandeintyget.
    3.  
    Om ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning utgör en allvarlig risk ska distributörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren, importören och godkännandemyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden.

    Distributörerna ska också underrätta dem om eventuella åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om alla korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.

    4.  
    Distributörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som har tillhandahållits på marknaden.

    Artikel 20

    Fall där importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som tillverkare

    En importör eller en distributör ska vid tillämpningen av denna förordning anses vara tillverkare och ha samma skyldigheter som tillverkaren har enligt artiklarna 8, 13 och 14, om

    a) 

    importören eller distributören tillhandahåller ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden eller ansvarar för dess ibruktagande i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på ett sådant sätt att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten inte längre kan överensstämma med de tillämpliga kraven, eller

    b) 

    importören eller distributören tillhandahåller ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet på marknaden eller ansvarar för dess ibruktagande på grundval av FN-typgodkännanden som beviljats till en tillverkare utanför unionen och det inte är möjligt att fastställa något tillverkarombud inom unionens territorium.

    Artikel 21

    Identifikation av ekonomiska aktörer

    På begäran av en godkännandemyndighet eller marknadskontrollmyndighet ska ekonomiska aktörer i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning lämna uppgifter om följande:

    a) 

    Identiteten på alla ekonomiska aktörer som har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning till dem.

    b) 

    Identiteten på alla ekonomiska aktörer till vilka de har levererat ett fordon, ett system, en komponent, en separat teknisk enhet, en del eller utrustning.



    KAPITEL III

    FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

    Artikel 22

    Förfaranden för EU-typgodkännande

    1.  

    Vid ansökan om helfordonstypgodkännande får tillverkaren välja ett av följande förfaranden:

    a) 

    Typgodkännande i flera steg.

    b) 

    Typgodkännande i ett steg.

    c) 

    Kombinerat typgodkännande.

    Tillverkaren får dessutom välja etappvis typgodkännande för ett icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt fordon.

    2.  
    För systemtypgodkännande, komponenttypgodkännande och typgodkännande av separat teknisk enhet är endast typgodkännande i ett steg tillämpligt, utan att det påverkar kraven i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    3.  
    Etappvis typgodkännande ska beviljas för ett icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt fordon som, med avseende på tillverkningsetapp, överensstämmer med uppgifterna i det underlag som avses i artikel 24 och som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    Etappvis typgodkännande ska också tillämpas på färdigbyggda fordon som har byggts om eller ändrats av en annan tillverkare efter färdigställandet.

    4.  
    EU-typgodkännande av den sista tillverkningsetappen får endast beviljas efter det att godkännandemyndigheten har kontrollerat, i enlighet med förfarandena i bilaga IX, att den fordonstyp som godkänts i den sista etappen uppfyller alla tillämpliga tekniska krav vid tidpunkten för godkännandet. Kontrollen ska inbegripa dokumentkontroll av alla krav som ingår i EU-typgodkännandet för ett icke färdigbyggt fordon som beviljats under loppet av ett etappvis förfarande, även om EU-typgodkännandet beviljats för en annan kategori av fordon.
    5.  
    Det val av förfarande för EU-typgodkännande som avses i punkt 1 får inte påverka tillämpliga krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för beviljandet av helfordonstypgodkännande.
    6.  
    Etappvis typgodkännande får också användas av en och samma tillverkare, förutsatt att det inte används för att kringgå de krav som gäller fordon byggda i ett enda steg. Fordon som byggs av en och samma tillverkare betraktas inte som de har byggts i flera steg vid tillämpningen av artiklarna 41, 42 och 49.

    Artikel 23

    Ansökan om EU-typgodkännande

    1.  
    Tillverkaren ska lämna en ansökan om EU-typgodkännande och det underlag som avses i artikel 24 till godkännandemyndigheten.
    2.  
    Endast en ansökan ska lämnas in för en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet. Den enda ansökan ska endast lämnas in i en medlemsstat och en gång per godkännandemyndighet.

    En ny ansökan får inte lämnas in i en annan medlemsstat för samma typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet om

    a) 

    en godkännandemyndighet har vägrat att bevilja ett godkännande av den typen,

    b) 

    en godkännandemyndighet har återkallat ett typgodkännande av den typen, eller

    c) 

    tillverkaren har dragit tillbaka en ansökan om ett typgodkännande av den typen.

    Godkännandemyndigheten ska avslå en ansökan om typgodkännande som gäller ett annat typutseende eller en ändring av en tidigare ansökan, om ändringarna inte är tillräckliga för att utgöra en ny typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.

    3.  

    En ansökan om ett EU-typgodkännande av en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet ska i enlighet med punkt 2 andra stycket innehålla en förklaring från tillverkaren om

    a) 

    att tillverkaren inte har ansökt om ett EU-typgodkännande av samma typ vid någon annan godkännandemyndighet och att inte någon annan godkännandemyndighet beviljat tillverkaren ett sådant godkännande,

    b) 

    att ingen godkännandemyndighet vägrat att bevilja ett typgodkännande av den typen,

    c) 

    att ingen godkännandemyndighet återkallat ett typgodkännande av den typen, och

    d) 

    att tillverkaren inte har dragit tillbaka en ansökan för typgodkännande av den typen.

    4.  
    En separat ansökan ska lämnas in för varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som godkännandet avser.

    Artikel 24

    Underlag

    1.  

    Underlaget ska innehålla följande:

    a) 

    Ett informationsdokument i enlighet med den mall som fastställs i de genomförandeakter som avses i punkt 4 om det gäller helfordonstypgodkännande i ett steg, kombinerat helfordonstypgodkännande eller helfordonstypgodkännande i flera steg, eller, om det gäller typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, i enlighet med den relevanta regleringsakten som förtecknas i bilaga II.

    b) 

    Alla uppgifter, ritningar, fotografier och andra relevanta upplysningar.

    c) 

    För fordon: uppgift om det förfarande eller de förfaranden som valts i enlighet med artikel 22.1.

    d) 

    All ytterligare information som godkännandemyndigheten begär i samband med EU-typgodkännandeförfarandet.

    2.  
    Informationsdokumentet som avses i punkt 1 a för helfordonstypgodkännande ska innehålla fullständiga uppgifter om de egenskaper hos fordonstypen som godkännandemyndigheten behöver för att identifiera fordonstypen och genomföra typgodkännandeförfarandet på ett korrekt sätt.
    3.  
    Tillverkaren ska lämna underlaget till godkännandemyndigheten i ett elektroniskt format som godtas av den myndigheten. Godkännandemyndigheten kan också godta underlag som lämnas i pappersformat.
    4.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen för informationsdokumentet och andra delar av underlaget, samt det harmoniserade elektroniska format enligt punkt 3 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 5 juli 2020.

    Artikel 25

    Ytterligare information i ansökningar om EU-typgodkännande

    1.  
    En ansökan om typgodkännande i flera steg ska, förutom det underlag som avses i artikel 24, åtföljas av den fullständiga uppsättning av EU-typgodkännandeintyg eller FN-typgodkännandeintyg, och tillhörande bilagor som krävs enligt de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    Vid typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, enligt de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till underlaget och i förekommande fall EU-typgodkännandeintyget och tillhörande bilagor till dess att ansökan om helfordonstypgodkännande har beviljats eller avslagits.

    2.  
    En ansökan om kombinerat typgodkännande i flera steg ska, förutom det underlag som avses i artikel 24, åtföljas de EU-typgodkännandeintyg eller FN-typgodkännandeintyg, och tillhörande bilagor, som krävs i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    I fråga om system för vilka inget EU-typgodkännandeintyg eller FN-typgodkännandeintyg uppvisas ska ansökan, förutom det underlag som avses i artikel 24, åtföljas av de uppgifter som krävs för godkännande av dessa system under godkännandet av fordonet samt av en provningsrapport i stället för EU-typgodkännandeintyget eller FN-typgodkännandeintyget.

    3.  

    En ansökan om etappvis typgodkännande ska åtföljas av följande uppgifter:

    a) 

    I första etappen: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg, FN-typgodkännandeintyg eller i tillämpliga fall provningsrapporter som är tillämpliga för grundfordonet i dess aktuella tillverkningsetapp.

    b) 

    I den andra etappen och de följande etapperna: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg eller FN-typgodkännandeintyg som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EU-helfordonstypgodkännande som utfärdades för den föregående etappen och fullständiga uppgifter om alla ändringar och kompletteringar som tillverkaren gjort på fordonet.

    De uppgifter som anges i denna punkt ska lämnas i enlighet med artikel 24.3.

    4.  
    Godkännandemyndigheten och de tekniska tjänsterna ska ha tillgång till fordonets programvara och algoritmer som de anser vara nödvändiga för att utföra sin verksamhet.

    Godkännandemyndigheten och de tekniska tjänsterna får också kräva att tillverkaren tillhandahåller dokumentation eller ytterligare information som behövs för att göra det möjligt för godkännandemyndigheten eller de tekniska tjänsterna att utveckla en relevant förståelse av systemen, inbegripet systemutvecklingsprocessen och systemkonceptet samt programvaru- och algoritmfunktionerna, som krävs för att kontrollera överensstämmelse med kraven i denna förordning, för att besluta om vilka provningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa provningar.



    KAPITEL IV

    HANDLÄGGNING AV FÖRFARANDEN FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE

    Artikel 26

    Allmänna bestämmelser om handläggning av förfaranden för EU-typgodkännande

    1.  
    För varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet får endast ett EU-typgodkännande beviljas.
    2.  

    En godkännandemyndighet som tagit emot en ansökan i enlighet med artikel 23 får endast utfärda ett EU-typgodkännande efter att ha kontrollerat följande:

    a) 

    De rutiner för produktionsöverensstämmelse som avses i artikel 31.

    b) 

    Att den förklaring som avses i artikel 23.3 har lämnats in.

    c) 

    Att typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet överensstämmer med de tillämpliga kraven.

    d) 

    Vid helfordonstypgodkännande i enlighet med typgodkännandeförfarandet i flera steg, det kombinerade typgodkännandeförfarandet eller det etappvisa typgodkännandeförfarandet ska godkännandemyndigheten, i enlighet med artikel 22.4, kontrollera att systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna omfattas av separata och giltiga typgodkännanden som har beviljats enligt de krav som gällde vid tidpunkten för beviljande av helfordonstypgodkännandet.

    3.  
    Förfarandena för EU-typgodkännande som anges i bilaga III och förfarandena för etappvis typgodkännande som anges i bilaga IX ska tillämpas.

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilagorna III och IX för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom uppdatering av förfarandena däri för EU-typgodkännande och etappvis typgodkännande.

    4.  
    Godkännandemyndigheten ska sammanställa tekniskt underlag bestående av det underlag som avses i artikel 24 åtföljt av provningsrapporter och alla andra handlingar som fogats till underlaget av den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten under fullgörandet av sina uppdrag.

    Informationsmaterialet får förvaras elektroniskt. Det ska innehålla ett index som tydligt förtecknar alla sidor, formatet för varje handling och som kronologiskt redovisar eventuella ändringar av EU-typgodkännandet.

    Godkännandemyndigheten ska hålla informationsmaterialet tillgängligt i tio år efter det att giltighetstiden för det berörda EU-typgodkännandet löpt ut.

    5.  
    Godkännandemyndigheten ska avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som överensstämmer med de tillämpliga kraven men ändå utgör en allvarlig risk för säkerheten eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt. Den ska då omedelbart sända övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.
    6.  
    I enlighet med artikel 22.4 ska godkännandemyndigheten vid typgodkännande i flera steg, kombinerat typgodkännande och etappvis typgodkännande avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna inte uppfyller kraven i denna förordning.

    Godkännandemyndigheten ska uppmana de godkännandemyndigheter som beviljade typgodkännanden för systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna att vidta åtgärder i enlighet med artikel 54.2.

    Artikel 27

    Anmälan av beviljat, ändrat, ej beviljat och återkallat EU-typgodkännande

    1.  
    Godkännandemyndigheten ska vid utfärdande eller ändring av EU-typgodkännandeintyg göra en kopia av EU-typgodkännandeintyget, för varje typ av fordon, system, komponent och separat teknisk enhet som den har beviljat ett typgodkännande, inklusive bilagor därtill, inklusive de provningsrapporter som avses i artikel 30, tillgänglig för godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, marknadskontrollmyndigheterna och kommissionen. Den kopian ska göras tillgänglig med hjälp av ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation som anges i de genomförandeakter som avses i punkt 3.
    2.  
    Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen när den inte har beviljat eller har återkallat ett EU-typgodkännande samt ange skälen för beslutet med hjälp av ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation i enlighet med de genomförandeakter som avses i punkt 3.
    3.  
    Vad gäller det gemensamma, säkra systemet för elektronisk kommunikation ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer formatet för de elektroniska dokument som ska göras tillgängliga, utbytesmekanismerna, förfarandena för underrättande av myndigheter om beviljande av EU-typgodkännande, ändringar, icke-beviljande och återkallande av dessa samt de relevanta säkerhetsåtgärderna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 5 juli 2020.

    Artikel 28

    EU-typgodkännandeintyg

    1.  

    EU-typgodkännandeintyget ska innehålla följande bilagor:

    a) 

    Det informationsmaterial som avses i artikel 26.4.

    b) 

    De provningsrapporter som avses i artikel 30 i fråga om typgodkännanden av system, komponenter eller separata tekniska enheter, eller bilagan med provningsresultat i fråga om helfordonstypgodkännande.

    c) 

    För helfordonstypgodkännande namn och namnteckningsprov för den eller de personer som har befogenhet att underteckna intyg om överensstämmelse samt uppgift om deras befattning i företaget.

    d) 

    För helfordonstypgodkännande ett ifyllt provexemplar av intyget om överensstämmelse för fordonstypen.

    2.  
    EU-typgodkännandeintyget ska tilldelas ett unikt nummer i enlighet med ett harmoniserat numreringssystem som åtminstone ska möjliggöra identifiering av den medlemsstat i vilken EU-typgodkännandet beviljades och för fastställande av de krav med vilka fordonstypen, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer.
    3.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallarna för EU-typgodkännandeintyget, det harmoniserade numreringssystemet för intyg respektive bilagan med provningsresultat, inbegripet fastställelse av de relevanta elektroniska formaten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 5 juli 2020.
    4.  

    För varje typ av fordon, system, komponent och separat teknisk enhet ska godkännandemyndigheten

    a) 

    fylla i alla tillämpliga delar av EU-typgodkännandeintyget, inklusive bilagor,

    b) 

    sammanställa indexet till informationsmaterialet som avses i artikel 26.4,

    c) 

    utan dröjsmål utfärda det ifyllda EU-typgodkännandeintyget med tillhörande bilagor till tillverkaren.

    5.  
    I fråga om ett EU-typgodkännande vars giltighet är begränsad i enlighet med artikel 39, artikel 43 eller del III i bilaga II, eller på vilket vissa bestämmelser i denna förordning eller i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II inte är tillämpliga, ska det i EU-typgodkännandeintyget anges vilka begränsningar som gäller eller vilka bestämmelser som inte ska tillämpas.
    6.  
    Om fordonstillverkaren väljer det kombinerade typgodkännandeförfarandet, ska godkännandemyndigheten i informationsmaterialet som avses i artikel 26.4 fylla i hänvisningar till de provningsrapporter som avses i artikel 30 för system, komponenter eller separata tekniska enheter för vilka inget EU-typgodkännandeintyg har utfärdats. Godkännandemyndigheten ska även tydligt ange i informationsmaterialet de tekniska krav i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II som har beaktats vid provningen av fordonet.
    7.  
    Om fordonstillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg ska godkännandemyndigheten till EU-typgodkännandeintyget foga en förteckning över alla relevanta regleringsakter i enlighet med mallen i de genomförandeakter som avses i punkt 3.

    Artikel 29

    Särskilda bestämmelser om EU-typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter

    1.  
    EU-typgodkännande ska beviljas för system, komponenter eller separata tekniska enheter som överensstämmer med uppgifterna i det underlag som avses i artikel 24 och som uppfyller de tekniska kraven i de relevanta regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    2.  
    Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också omfattas av ett systemtypgodkännande avseende ett fordon, krävs inte något ytterligare typgodkännande för komponenten eller den separata tekniska enheten, om ett sådan typgodkännande inte föreskrivs i de relevanta regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    3.  
    Om det endast är i kombination med andra delar av fordonet som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess överensstämmelse med kraven därför endast kan kontrolleras när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar i kombination med dessa andra delar av fordonet, ska räckvidden för EU-typgodkännandet av komponenten eller den separata tekniska enheten begränsas i motsvarande utsträckning.

    I EU-typgodkännandeintyget ska i sådana fall eventuella begränsningar för komponentens eller den separata tekniska enhetens användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid monteringen av den komponenten eller den separata tekniska enheten i ett fordon.

    Om komponenten eller den separata tekniska enheten är monterad i ett fordon ska godkännandemyndigheten kontrollera att, vid tidpunkten för godkännande av fordonet, komponenten eller den separata tekniska enheten är i överensstämmelse med alla tillämpliga monteringskrav eller begränsningar av användningen.

    Artikel 30

    Provningar som krävs för EU-typgodkännande

    1.  
    Med avseende på beviljande av EU-typgodkännande ska godkännandemyndigheten verifiera överensstämmelse med de tekniska kraven i denna förordning genom lämpliga provningar som är utförda av de tekniska tjänsterna.
    2.  
    Provningarnas grundläggande innehåll, inbegripet de tekniska kraven, i fråga om vilket överensstämmelse kontrollerades genom provningarna ska antecknas i en provningsrapport.
    3.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer provningsrapporternas utformning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 5 juli 2020.
    4.  
    Tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till och tillhandahålla de tekniska tjänster som berör de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta regleringsakter som förtecknas i bilaga II krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.
    5.  
    Nödvändiga provningar ska utföras på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är representativa för den typ som godkännandet avser.
    6.  
    Om ett intervall av värden anges för de parametrar och villkor som används för utförandet av de lämpliga provningar som avses i punkt 1, får de tekniska tjänsterna välja valfritt värde inom det intervallet.
    7.  
    På begäran av tillverkaren och med godkännandemyndighetens medgivande får virtuella provningsmetoder användas i enlighet med bilaga VIII som alternativ till de provningar som avses i punkt 1.
    8.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga VIII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förteckningen över regleringsakter med hänvisning till vilka virtuella provningsmetoder får användas av en tillverkare eller en teknisk tjänst samt de villkor på vilka dessa virtuella provningsmetoder får användas.

    Artikel 31

    Rutiner för produktionsöverensstämmelse

    1.  
    En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga IV för att kontrollera, om nödvändigt i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att tillverkaren framställer fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter i överensstämmelse med den godkända typen.
    2.  
    En godkännandemyndighet som beviljat ett helfordonstypgodkännande ska kontrollera ett statistiskt relevant urval av fordon och intyg om överensstämmelse för att se om de följer artiklarna 36 och 37, och de ska kontrollera att uppgifterna i dessa intyg om överensstämmelse är riktiga.
    3.  
    En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera, om nödvändigt i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de rutiner som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln även fortsättningsvis är tillräckliga så att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter även fortsättningsvis kommer att överensstämma med den godkända typen och att det intyget om överensstämmelse även fortsättningsvis överensstämmer med artiklarna 36 och 37.
    4.  
    För att kontrollera att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med den godkända typen ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet vidta nödvändiga åtgärder för att utföra de kontroller eller provningar på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar, som krävs för EU-typgodkännandet.

    I enlighet med bilaga IV ska godkännandemyndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att utföra sådana kontroller eller provningar med den frekvens som anges i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II eller, om ingen frekvens anges i de akterna, minst en gång vart tredje år.

    5.  

    För att kontrollera att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med den godkända typen ska godkännandemyndigheten eller de tekniska tjänsterna

    a) 

    om ett intervall av värden anges i de provningsförfaranden som föreskrivs i de relevanta regleringsakterna som förtecknas i bilaga II fastställa värdena slumpmässigt inom det tillhandahållna intervallet när kontrollerna eller provningarna utförs, och

    b) 

    ha tillgång till programvaran, algoritmerna, dokumentationen och ytterligare information i enlighet med artikel 25.4.

    6.  
    En godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande ska vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera att tillverkaren fullgör skyldigheterna i kapitel XIV. Den ska i synnerhet kontrollera om tillverkaren för att fullgöra dessa skyldigheter har ändrat eller gjort tillägg till OBD-informationen och reparations- och underhållsinformationen för fordonet.
    7.  
    Om en godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande finner att tillverkaren inte längre tillverkar fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i överensstämmelse med den godkända typen eller kraven i denna förordning, eller finner att intygen om överensstämmelse inte längre följer artiklarna 36 och 37 men att tillverkningen trots detta fortsätter, ska denna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rutinerna för produktionsöverensstämmelse tillämpas korrekt eller återkalla typgodkännandet. Godkännandemyndigheten får besluta att vidta alla nödvändiga begränsande åtgärder i enlighet med kapitel XI.
    8.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga IV för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förfarandena för produktionsöverensstämmelse.

    Artikel 32

    Avgifter

    1.  
    Avgifterna för EU-typgodkännandeverksamheten ska betalas av tillverkare som ansöker om EU-typgodkännande i den berörda medlemsstaten.

    Medlemsstaten ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att täcka kostnaderna för marknadskontrollen. Utan att det påverkar nationell rätt får dessa kostnader täckas av avgifter som kan tas ut av den medlemsstat i vilken fordonen släpps ut på marknaden.

    2.  
    Medlemsstaterna får ta ut administrativa avgifter av de tekniska tjänster som ansöker om att utses i syfte att helt eller delvis täcka kostnaderna för den verksamhet som de nationella myndigheterna med ansvar för tekniska tjänster bedriver i enlighet med denna förordning.



    KAPITEL V

    ÄNDRINGAR AV OCH GILTIGHET FÖR EU-TYPGODKÄNNANDEN

    Artikel 33

    Allmänna bestämmelser om ändringar av EU-typgodkännanden

    1.  
    Tillverkaren ska utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet om varje ändring av uppgifterna i informationsmaterialet som avses i artikel 26.4, inbegripet ändringar i det utvidgade dokumentationsmaterialet enligt de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    Godkännandemyndigheten ska besluta huruvida de nya uppgifterna kräver en ändring i form av en revidering eller utökning av EU-typgodkännandet i enlighet med artikel 34, eller huruvida de nya uppgifterna kräver ett nytt EU-typgodkännande.

    2.  
    En ansökan om en ändring får endast lämnas in till den godkännandemyndighet som beviljade det befintliga EU-typgodkännandet.
    3.  
    Om en godkännandemyndighet finner att en ändring kräver att inspektioner eller provningar upprepas ska den underrätta tillverkaren om det.
    4.  
    Om en godkännandemyndighet, på grundval av de inspektioner eller provningar som avses i punkt 3 i den här artikeln, finner att kraven för EU-typgodkännandet fortsätter att vara uppfyllda ska de förfaranden som avses i artikel 34 tillämpas.
    5.  
    Om godkännandemyndigheten finner att ändringarna av uppgifterna i informationsmaterialet inte kan omfattas av en utökning av det befintliga typgodkännandet ska den avslå ansökan om ändring av EU-typgodkännandet och ålägga tillverkaren att ansöka om ett nytt EU-typgodkännande.

    Artikel 34

    Revideringar och utökningar av EU-typgodkännanden

    1.  
    En ändring ska betecknas som en revidering om en godkännandemyndighet finner att den berörda typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet trots ändringarna av uppgifterna i informationsmaterialet som avses i artikel 26.4 fortsätter att uppfylla de tillämpliga kraven för den typen och att inspektioner eller provningar därför inte behöver upprepas.

    I ett sådant fall ska godkännandemyndigheten utan dröjsmål och i nödvändig utsträckning utfärda reviderade blad i informationsmaterialet och på varje reviderat blad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vilken dag det nya bladet utfärdats, eller utfärda en konsoliderad, uppdaterad version av informationsmaterialet med en utförlig beskrivning av ändringarna.

    2.  

    Ändringen ska betecknas som en utökning om godkännandemyndigheten finner att uppgifterna i informationsmaterialet har ändrats och något av följande är tillämpligt:

    a) 

    Ytterligare inspektioner eller provningar krävs för att kontrollera den fortsatta överensstämmelsen med de krav som det befintliga EU-typgodkännandet grundar sig på.

    b) 

    Uppgifter i EU-typgodkännandeintyget, med undantag för bilagorna, har ändrats.

    c) 

    Nya krav i någon av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II blir tillämpliga på den godkända typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.

    Vid utökning ska godkännandemyndigheten utan dröjsmål utfärda ett uppdaterat EU-typgodkännandeintyg vilket ska ange ett utökningsnummer som är i enlighet med det antal utökningar som redan beviljats. Skälet till utökningen, datumen för nya utfärdanden och, i tillämpliga fall, giltighetstid, ska tydligt framgå av det godkännandeintyget.

    3.  
    Varje gång ändringsblad till informationsmaterialet eller en konsoliderad, uppdaterad version av informationsmaterialet utfärdas ska även index till informationsmaterialet ändras så att datum för den senaste utökningen eller revideringen eller datum för den senaste konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.
    4.  
    Det krävs ingen utökning av typgodkännandet av ett fordon om de nya krav som avses i punkt 2 c i tekniskt hänseende saknar betydelse för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskategorier än den som fordonstypen tillhör.

    Artikel 35

    Giltighetens upphörande

    1.  
    Sju år efter den senaste uppdateringen av informationsmaterialet för ett EU-helfordonstypgodkännandeintyg för fordon i kategorierna M1 och N1, och tio år därefter för fordon i kategorierna M2, M3, N2, N3, och O, ska godkännandemyndigheten kontrollera att fordonstypen uppfyller kraven i alla regleringsakter som är relevanta för den typen.

    Om godkännandemyndigheten utför den kontroll som avses i första stycket i denna punkt ska det inte vara nödvändigt att upprepa de provningar som avses i artikel 30.

    2.  

    Ett EU-typgodkännande ska upphöra att gälla i varje följande fall:

    a) 

    Om nya krav på den godkända typen av fordon, system eller separat teknisk enhet blir obligatoriska för tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande, och EU-typgodkännandet inte kan utökas på de grunder som fastställs i artikel 34.2 c.

    b) 

    Om en slutsats av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 i den här artikeln är att fordonet inte uppfyller kraven i alla regleringsakter som är relevanta för den typen.

    c) 

    Om tillverkningen av fordon i överensstämmelse med den godkända fordonstypen upphör slutgiltigt på frivillig basis, vilket ska anses ha skett när inget fordon av den berörda typen har tillverkats under de föregående två åren, sådana typgodkännande av ett fordon ska dock fortsätta att gälla för registrering eller ibruktagande så länge som led a i denna punkt inte är tillämpligt.

    d) 

    Om EU-typgodkännandet har återkallats i enlighet med artikel 31.7.

    e) 

    Om EU-typgodkännandeintyget upphör att gälla på grund av en sådan begränsning som avses i artikel 39.6.

    f) 

    Om typgodkännandet har konstaterats vara grundat på falska uppgifter eller förfalskade provningsresultat eller om uppgifter som skulle ha lett till avslag på ansökan om typgodkännande har undanhållits.

    3.  
    Om helfordonstypgodkännandet av enbart en variant av en fordonstyp eller en version av en variant upphör att gälla blir helfordonstypgodkännandet av fordonstypen i fråga ogiltigt bara för denna variant eller version.
    4.  
    Om tillverkningen av en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet upphör slutgiltigt, ska tillverkaren utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet.

    Inom en månad från det att den godkännandemyndighet som beviljade typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet EU-typgodkännande tar emot den underrättelse som avses i första stycket, ska den underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater.

    5.  
    Om ett EU-typgodkännandeintyg snart kommer att upphöra att gälla, ska tillverkaren utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet om detta.
    6.  
    När den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet tar emot underrättelsen från tillverkaren ska den utan dröjsmål förse de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och kommissionen med all relevant information för tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, beroende på vad som är lämpligt.

    För fordon ska det i underrättelsen som avses i första stycket i denna punkt anges det sist tillverkade fordonets tillverkningsdatum och fordonsidentifieringsnummer (VIN), enligt definitionen i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 ( 6 ).



    KAPITEL VI

    INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING

    Artikel 36

    Intyg om överensstämmelse i pappersformat

    1.  
    Tillverkaren ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i pappersformat som ska åtfölja varje fordon, vare sig det är färdigbyggt, icke färdigbyggt eller etappvis färdigbyggt, som tillverkas i överensstämmelse med den godkända fordonstypen. För detta ändamål ska tillverkare använda den mall som anges i de genomförandeakter som avses i punkt 4.

    Intyget om överensstämmelse i pappersformat ska beskriva fordonets huvudegenskaper och dess tekniska prestanda i konkreta termer. Intyget om överensstämmelse i pappersformat ska innehålla fordonets tillverkningsdatum. Intyget om överensstämmelse i pappersformat ska utformas på ett sådant sätt att förfalskning förhindras.

    Intyget om överensstämmelse i pappersformat ska tillhandahållas köparen kostnadsfritt tillsammans med fordonet. Tillhandahållandet får inte förenas med villkor om en uttrycklig begäran eller lämnande av ytterligare information till tillverkaren.

    2.  
    Från och med den 5 juli 2026, ska tillverkaren undantas från skyldigheten i punkt 1 i den här artikeln att utfärda ett intyg om överensstämmelse på papper som ska åtfölja varje fordon, om tillverkaren gör intyget om överensstämmelse tillgängligt som strukturerade data i elektroniskt format i enlighet med artikel 37.1.
    3.  
    Under en period av tio år från fordonets tillverkningsdatum ska fordonstillverkaren på fordonsägarens begäran utfärda en kopia av intyget om överensstämmelse i pappersformat, mot en ersättning som inte överskrider kostnaden för att utfärda kopian av intyget. Ordet ”kopia” ska vara väl synligt på framsidan av en kopia av intyget.
    4.  

    Kommissionen ska anta genomförandeakter om intyget om överensstämmelse i pappersformat för att fastställa i synnerhet

    a) 

    mallen för intyget om överensstämmelse,

    b) 

    de säkerhetsdetaljer som ska göra att intyget om överensstämmelse inte går att förfalska, och

    c) 

    specifikationerna för hur intyget om överensstämmelse ska undertecknas.

    Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas före den 1 september 2020.

    5.  
    Intyget om överensstämmelse i pappersformat ska upprättas på åtminstone ett av unionens officiella språk.
    6.  
    Den eller de personer som är behöriga att underteckna intyg om överensstämmelse i pappersformat ska vara anställda av tillverkaren och ska vara vederbörligen befullmäktigade att binda tillverkaren rättsligt när det gäller ansvar för fordonets utformning och konstruktion eller produktionsöverensstämmelsen.
    7.  
    Hela intyget om överensstämmelse i pappersformat ska fyllas i och det får inte innehålla andra begränsningar för användningen av fordonet än de som föreskrivs i denna förordning eller i någon av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    8.  
    Om det rör sig om ett icke färdigbyggt grundfordon ska tillverkaren bara fylla i de fält på intyget om överensstämmelse i pappersformat som är relevanta med tanke på i vilken mån fordonet är färdigställt.
    9.  
    I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon ska tillverkaren endast fylla i de fält på intyget om överensstämmelse i pappersformat som rör tillägg eller ändringar på det aktuella stadiet av godkännande samt, i tillämpliga fall, bifoga samtliga intyg om överensstämmelse i pappersformat som har tillhandahållits under de föregående etapperna.

    Artikel 37

    Intyg om överensstämmelse i elektroniskt format

    1.  
    Utan att det påverkar artikel 36.1 ska tillverkaren från och med den 5 juli 2026 utan kostnad och utan onödigt dröjsmål efter fordonets tillverkningsdag göra intyget om överensstämmelse tillgängligt för den godkännandemyndighet som beviljat helfordonstypgodkännandet i form av strukturerade data i elektroniskt format i enlighet med de genomförandeakter som avses i punkt 8 i denna artikel.
    2.  
    Utan att det påverkar artikel 36.1 får tillverkare göra intyg om överensstämmelse tillgängliga i enlighet med punkt 1 i den här artikeln före den 5 juli 2026.
    3.  
    Godkännandemyndigheten ska göra intyget om överensstämmelse tillgängligt i form av strukturerade data i elektroniskt format i enlighet med de genomförandeakter som avses i punkt 8 så att godkännandemyndigheterna, marknadskontrollmyndigheterna och registreringsmyndigheterna i medlemsstaterna liksom kommissionen kan få åtkomst till intyget om överensstämmelse.
    4.  
    Medlemsstaterna får befria tillverkarna från skyldigheten som fastställs i punkt 1 i den här artikeln i fråga om fordonstyper som har nationellt fordonstypgodkännande för små serier i enlighet med artikel 42.
    5.  
    Den godkännandemyndighet som tar emot intyget om överensstämmelse i form av strukturerade data i elektroniskt format i enlighet med de genomförandeakter som avses i punkt 8 i den här artikeln ska bevilja skrivskyddad åtkomst till intyget om överensstämmelse som fastställs i artikel 12.2. I fall av fordon byggda etappvis ska sådan åtkomst ges åt tillverkaren i nästföljande etapp.
    6.  
    Allt datautbyte i enlighet med denna artikel ska utföras med hjälp av ett säkert protokoll för datautbyte.
    7.  
    Medlemsstaterna ska fastställa hur deras datanät ska organiseras och struktureras för att möjliggöra datamottagning av intygen om överensstämmelse i form av strukturerade data i elektroniskt format i enlighet med de genomförandeakter som avses i punkt 8 från och med den 1 september 2025, företrädesvis med användning av befintliga system för utbyte av strukturerade data.
    8.  

    Med beaktande av de data som ska lämnas på intyget om överensstämmelse i pappersformat ska kommissionen anta genomförandeakter om intyget om överensstämmelse i form av strukturerade data i elektroniskt format med fastställande av i synnerhet

    a) 

    det grundformat och den grundstruktur som dataelementen ska ha i intyg om överensstämmelse i elektroniskt format och de meddelanden som ska användas vid utbytet,

    b) 

    minimikraven för säkert datautbyte, inbegripet förhindrande av dataförvanskning och missbruk av uppgifter samt åtgärder för att garantera de elektroniska uppgifternas äkthet genom till exempel användning av en digital signatur,

    c) 

    metoden för utbyte av uppgifterna i intyget om överensstämmelse i elektroniskt format,

    d) 

    minimikraven för en fordonsspecifik unik identifiering och informationsformuläret för köparen i enlighet med punkt 5,

    e) 

    den skrivskyddade åtkomsten som avses i punkt 5,

    f) 

    undantag för tillverkare av särskilda fordonskategorier och fordonstyper som tillverkas i små serier.

    Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas före den 1 september 2020.

    9.  
    Medlemsstaterna ska kunna utbyta intyg om överensstämmelse i elektroniskt format i enlighet med denna artikel med de andra medlemsstaterna senast från och med den 5 juli 2026.
    10.  
    Från och med den 5 juli 2026 ska tillverkaren om en nationell myndighet, i undantagsfall, så begär utfärda en kopia av intyget om överensstämmelse i pappersformat.

    Artikel 38

    Tillverkarens obligatoriska skyltar och tilläggskyltar, märkningar och typgodkännandemärkning för komponenter och separata tekniska enheter

    1.  
    Fordonstillverkaren ska på varje fordon som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen anbringa en obligatorisk skylt, i relevanta fall tilläggsskyltar, samt uppgifter eller symboler, med de märkningar som krävs enligt denna förordning och de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    2.  
    Tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter ska på varje komponent och separat teknisk enhet som tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen anbringa typgodkännandemärke i enlighet med de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II, oavsett om den ingår i ett system eller inte.

    Om inget sådant typgodkännandemärke krävs ska tillverkaren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke, samt en typbeteckning eller ett identifikationsnummer, på komponenten eller den separata tekniska enheten.

    3.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen för EU-typgodkännandemärket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 5 juli 2020.
    4.  
    Endast fordon, komponenter och separata tekniska enheter som är märkta på ett sätt som är förenligt med denna förordning får släppas ut på marknaden eller tillhandahållas på marknaden av de ekonomiska aktörerna.



    KAPITEL VII

    NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER

    Artikel 39

    Undantag för ny teknik eller nya principer

    1.  
    Tillverkaren får ansöka om EU-typgodkännande med avseende på en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som inbegriper ny teknik eller nya principer som är oförenliga med en eller flera av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    2.  

    Godkännandemyndigheten ska bevilja det EU-typgodkännande som avses i punkt 1 om alla följande förutsättningar föreligger:

    a) 

    I ansökan om EU-typgodkännande anges varför den nya tekniken eller de nya principerna gör fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna oförenliga med en eller flera av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    b) 

    I ansökan om EU-typgodkännande beskrivs den nya teknikens eller de nya principernas säkerhets- och miljöeffekter och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att ett minst likvärdigt skydd av säkerhet och miljö uppnås i förhållande till de krav från vilka undantag söks.

    c) 

    Beskrivningar och resultat av provningar uppvisas som styrker att villkoret i led b är uppfyllt.

    3.  
    Beviljandet av EU-typgodkännande som innebär undantag för ny teknik eller nya principer ska vara föremål för kommissionens tillstånd.

    Kommissionen ska anta genomförandeakter för att bestämma huruvida det tillstånd som avses i det första stycket i denna punkt ska beviljas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    4.  
    I väntan på antagandet av de genomförandeakter som avses i punkt 3 får godkännandemyndigheten bevilja ett tillfälligt EU-typgodkännande, som är giltigt enbart på godkännandemyndighetens medlemsstats territorium, av en typ av fordon som omfattas av det sökta undantaget. Godkännandemyndigheten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta utan dröjsmål genom ett dokument som innehåller de uppgifter som avses i punkt 2.

    Att det rör sig om ett tillfälligt EU-typgodkännande med geografiskt begränsad giltighet ska framgå av rubriken på EU-typgodkännandeintyget och rubriken på intyget om överensstämmelse.

    5.  
    Andra medlemsstaters godkännandemyndigheter får godta det tillfälliga EU-typgodkännande som avses i punkt 4 på sitt territorium, förutsatt att de skriftligen informerar den godkännandemyndighet som beviljade det tillfälliga godkännandet om sitt godtagande.
    6.  
    I förekommande fall ska det i de genomförandeakter som avses i punkt 3 anges huruvida tillstånden är förenade med begränsningar, särskilt i fråga om största antal fordon som omfattas. I samtliga fall ska EU-typgodkännandet vara giltigt i minst 36 månader.
    7.  
    Om kommissionen antar genomförandeakter som avses i punkt 3 i syfte att inte bevilja tillstånd, ska godkännandemyndigheten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga EU-typgodkännande som avses i punkt 4 om att godkännandet av det tillfälliga EU-typgodkännandet kommer att upphävas sex månader efter dagen för genomförandeakten.

    Fordon som tillverkats i överensstämmelse med det tillfälliga EU-typgodkännandet innan det slutade gälla får dock släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk i de medlemsstater som godtagit det tillfälliga EU-typgodkännandet i enlighet med punkt 5.

    Artikel 40

    Senare anpassning av regleringsakter

    1.  
    Om kommissionen tillåter beviljande av ett EU-typgodkännande i enlighet med artikel 39 ska den omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa de berörda regleringsakterna till den senaste tekniska utvecklingen.

    Om ett undantag enligt artikel 39 avser FN-föreskrifter ska kommissionen föreslå en ändring i de berörda FN-föreskrifterna i enlighet med det förfarande som är tillämpligt inom ramen för den reviderade överenskommelsen av år 1958.

    2.  
    Så snart de relevanta regleringsakterna har ändrats ska eventuella begränsningar i de genomförandeakter som avses i artikel 39.3 upphävas.
    3.  
    Om de nödvändiga åtgärder för anpassning av de regleringsakter som avses i punkt 1 i den här artikeln inte har vidtagits, får kommissionen, på begäran av den medlemsstat som beviljade det tillfälliga EU-typgodkännandet, anta genomförandeakter för att besluta huruvida förlängningen av giltigheten för det tillfälliga EU-typgodkännandet ska beviljas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.



    KAPITEL VIII

    FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

    Artikel 41

    EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

    1.  
    På begäran av tillverkaren och inom de årliga antalsgränser för fordonskategorierna M, N och O som fastställs i punkt 1 i del A i bilaga V ska medlemsstaterna bevilja EU-typgodkännande för en fordonstyp som tillverkas i små serier som åtminstone uppfyller de tekniska kraven som fastställs i tillägg 1 till del I i bilaga II.
    2.  
    Punkt 1 ska inte tillämpas på fordon avsedda för särskilda ändamål.
    3.  
    EU-typgodkännandeintyget för fordon som tillverkas i små serier ska tilldelas ett unikt nummer i enlighet med ett harmoniserat numreringssystem som åtminstone ska möjliggöra identifiering av den medlemsstat i vilken EU-typgodkännandet beviljades och identifiering av de krav med vilka fordonstypen, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer.
    4.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen och numreringssystemet för EU-typgodkännandeintygen för fordon som tillverkas i små serier. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.
    5.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra tillägg 1 till del I i bilaga II för att ange tekniska krav för fordonskategorierna M, N och O och att ändra punkt 1 i del A i bilaga V vad gäller de årliga antalsgränserna på motsvarande sätt.

    Artikel 42

    Nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

    1.  
    Tillverkarna får ansöka om nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier inom de årliga antalsgränser som fastställs i punkt 2 i del A i bilaga V. Dessa gränser ska tillämpas på tillhandahållande på marknaden, registrering och ibruktagande av fordon av den godkända typen på varje medlemsstats marknad under ett visst år.
    2.  
    Medlemsstaterna får besluta att undanta alla fordonstyper som avses i punkt 1 från skyldigheten att uppfylla ett eller flera av kraven i denna förordning eller ett eller flera av kraven i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, förutsatt att de medlemsstaterna har fastställt relevanta alternativa krav.
    3.  
    För nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier ska godkännandemyndigheten godta system, komponenter och separata tekniska enheter som är typgodkända i enlighet med de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    4.  
    Intyget om nationellt typgodkännande för fordon som tillverkas i små serier ska tilldelas ett unikt nummer i enlighet med ett harmoniserat numreringssystem som åtminstone ska möjliggöra att identifiera den medlemsstat i vilken typgodkännandet beviljades och att se att godkännandet har beviljats för en liten nationell serie.
    5.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen och det harmoniserade numreringssystemet för intyget om nationellt typgodkännande för fordon som tillverkas i små serier, vilket ska ha rubriken Intyg om nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier, och i det ska omfattningen av och karaktären på de undantag som beviljats enligt punkt 2 i den här artikeln anges. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Till dess att kommissionen har antagit sådana genomförandeakter får medlemsstaterna fortsätta att avgöra vilket format de nationella typgodkännandeintygen ska ha.

    Artikel 43

    Giltighet för nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier

    1.  
    Giltigheten för ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier ska vara begränsad till territoriet i den medlemsstat vars godkännandemyndighet beviljade typgodkännandet.
    2.  
    På tillverkarens begäran ska godkännandemyndigheten till godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren har valt sända en kopia av det nationella typgodkännandeintyget, inbegripet relevanta delar av informationsmaterialet som avses i artikel 26.4, antingen som rekommenderat brev eller med e-post.
    3.  
    Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta det nationella typgodkännandet, såvida de inte har skälig grund att anse att de nationella tekniska kraven i enlighet med vilka fordonstypen godkändes inte är likvärdiga med deras egna.
    4.  
    Godkännandemyndigheterna i de medlemsstater som tillverkaren har valt ska inom två månader efter mottagandet av de handlingar som avses i punkt 2 meddela den godkännandemyndighet som beviljat det nationella typgodkännandet sitt beslut om huruvida de godtar typgodkännandet eller inte. Om inget sådant beslut har meddelats inom denna period av två månader ska det nationella typgodkännandet anses vara godtaget.
    5.  
    På begäran av en sökande som önskar registrera eller ta i bruk ett fordon med ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier, eller släppa ut ett sådant på marknaden, i en annan medlemsstat ska den godkännandemyndighet som beviljade det nationella typgodkännandet av fordon som tillverkas i små serier förse den andra medlemsstatens nationella myndighet med en kopia av typgodkännandeintyget, inklusive relevanta delar av informationspaketet.

    Den andra medlemsstatens nationella myndighet ska tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av ett sådant fordon, såvida den inte har skälig grund att anse att de nationella tekniska kraven i enlighet med vilka fordonstypen godkändes inte är likvärdiga med dess egna.



    KAPITEL IX

    ENSKILT FORDONSGODKÄNNANDE

    Artikel 44

    Enskilt EU-fordonsgodkännande

    1.  
    Medlemsstaterna ska bevilja ett enskilt EU-fordonsgodkännande för fordon som uppfyller kraven som fastställs i tillägg 2 till del I i bilaga II, eller för fordon avsedda för särskilda ändamål i del III i bilaga II.

    Detta kapitel får inte tillämpas på icke färdigbyggda fordon.

    2.  
    En ansökan om enskilt EU-fordonsgodkännande ska lämnas in av fordonsägaren, tillverkaren, tillverkarombudet eller importören.
    3.  
    Medlemsstaterna får inte genomföra förstörande provning för att avgöra om fordonet uppfyller kraven som avses i punkt 1 utan ska i stället använda alla relevanta uppgifter som sökanden lämnar för detta ändamål.
    4.  
    Det enskilda EU-fordonsgodkännandeintyget ska tilldelas ett unikt nummer i enlighet med ett harmoniserat numreringssystem som åtminstone ska möjliggöra identifiering av den medlemsstat i vilken det enskilda EU-fordonsgodkännandet beviljades.
    5.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen och numreringssystemet för enskilda EU-fordonsgodkännandeintyg. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Den första av dessa genomförandeakter ska antas senast den 5 juli 2020.
    6.  
    Medlemsstaterna ska tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon med ett giltigt intyg om enskilt EU-fordonsgodkännande.
    7.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra del I i bilaga II för att ange tekniska krav för fordon i kategorierna M, N och O.

    Artikel 45

    Nationellt enskilt fordonsgodkännande

    1.  
    Medlemsstaterna får besluta att medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från skyldigheten att uppfylla en eller flera av kraven i denna förordning eller ett eller flera av kraven i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, förutsatt att de medlemsstaterna har fastställt relevanta alternativa krav.
    2.  
    En ansökan om nationellt enskilt fordonsgodkännande ska lämnas in av fordonsägaren, tillverkaren, tillverkarombudet eller importören.
    3.  
    Medlemsstaterna får inte genomföra förstörande provning för att avgöra om fordonet uppfyller de alternativa kraven som avses i punkt 1 utan ska i stället använda alla relevanta uppgifter som sökanden lämnar för detta ändamål.
    4.  
    För nationellt enskilt fordonsgodkännande ska godkännandemyndigheten godta system, komponenter och separata tekniska enheter som är typgodkända i enlighet med de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.
    5.  
    En medlemsstat ska utan dröjsmål utfärda ett intyg om nationellt enskilt fordonsgodkännande om fordonet överensstämmer med den beskrivning som är fogad till ansökan och uppfyller de relevanta alternativa kraven.
    6.  
    Det nationella enskilt fordonsgodkännandeintyget ska tilldelas ett unikt nummer i enlighet med ett harmoniserat numreringssystem som åtminstone ska möjliggöra identifiering av den medlemsstat i vilken godkännandet beviljades och identifiering av de krav med vilka fordonet överensstämmer.
    7.  
    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen och numreringssystemet för intyget om nationellt enskilt fordonsgodkännande. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Till dess att kommissionen har antagit sådana genomförandeakter får medlemsstaterna fortsätta att avgöra vilket format intygen om nationellt enskilt fordonsgodkännande ska ha.

    Artikel 46

    Giltighet för nationellt enskilt fordonsgodkännande

    1.  
    Ett nationellt enskilt fordonsgodkännande gäller endast i den medlemsstat som beviljat enskilt fordonsgodkännande.
    2.  
    På begäran av en sökande som önskar registrera eller ta i bruk ett fordon som beviljats ett nationellt enskilt fordonsgodkännande, eller tillhandahålla ett sådant på marknaden, i en annan medlemsstat ska den medlemsstat som beviljat godkännandet ge den sökande en redogörelse för de tekniska kraven på grundval av vilka fordonet godkänts.
    3.  
    En medlemsstat ska tillåta att ett fordon som en annan medlemsstat beviljat nationellt enskilt fordonsgodkännande i enlighet med artikel 45 tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk på dess territorium, såvida den medlemsstaten inte har skälig grund att anse att de relevanta alternativa krav på grundval av vilka fordonet godkänts inte är likvärdiga med dess egna eller att fordonet inte uppfyller de kraven.
    4.  
    Denna artikel tillämpas på fordon som har blivit typgodkända i enlighet med denna förordning och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

    Artikel 47

    Särskilda bestämmelser

    1.  
    Förfarandena i artiklarna 44 och 45 får tillämpas på ett enskilt fordon som byggts etappvis.
    2.  
    Förfarandena i artiklarna 44 och 45 får inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.



    KAPITEL X

    TILLHANDAHÅLLANDE PÅ MARKNADEN, REGISTRERING ELLER IBRUKTAGANDE

    Artikel 48

    Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av andra fordon än fordon i slutserier

    1.  
    Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 51, 52 och 53 får fordon för vilka helfordonstypgodkännande är obligatoriskt eller för vilka tillverkaren erhållit sådant typgodkännande tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i överensstämmelse med artiklarna 36 och 37.

    Registrering och ibruktagande av ickefärdigbyggda fordon får vägras så länge som fordonen inte är färdigbyggda. Ickefärdigbyggda fordon får inte registreras och tas i bruk i syfte att kringgå tillämpningen av artikel 49.

    2.  
    Antalet fordon som tillverkas i små serier och som har tillhandahållits på marknaden, registrerats eller tagits i bruk under samma år får inte överskrida de årliga antalsgränser som föreskrivs i bilaga V.

    Artikel 49

    Tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon i slutserier

    1.  
    Medlemsstaterna får, med förbehåll för de begränsningar som anges i del B i bilaga V, och under en begränsad period som fastställs i punkt 2, registrera och tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av fordon som överensstämmer med en fordonstyp vars EU-typgodkännande inte längre är giltigt.

    Första stycket ska tillämpas endast på fordon inom unionens territorium som omfattades av ett giltigt EU-typgodkännande när de tillverkades, och som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EU-typgodkännande gick ut.

    2.  
    För färdigbyggda fordon ska möjligheten i punkt 1 endast vara tillämplig i 12 månader från och med den dag då EU-typgodkännandet upphörde att gälla, och för etappvis färdigbyggda fordon i 18 månader från och med den dagen.
    3.  
    En tillverkare som vill utnyttja punkt 1 ska lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i varje medlemsstat som berörs av registreringen eller ibruktagandet av de berörda fordonen. I begäran ska det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte kan uppfylla de nya tekniska kraven.

    De berörda medlemsstaterna ska, inom tre månader från mottagandet av begäran, besluta om registrering eller ibruktagandet ska tillåtas för dessa fordon inom deras territorium, och i så fall hur många sådana fordon.

    4.  
    Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att antalet fordon som ska registreras eller ska tas i bruk inom ramen för det förfarande som anges i denna artikel övervakas effektivt.

    Artikel 50

    Tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter

    1.  
    Komponenter och separata tekniska enheter, även sådana avsedda för eftermarknaden, får endast tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk om de överensstämmer med kraven i de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II och är märkta i enlighet med artikel 38.
    2.  
    Punkt 1 ska inte gälla komponenter eller separata tekniska enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för fordon som inte omfattas av denna förordning.
    3.  
    Medlemsstaterna får tillåta tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter som har undantagits enligt artikel 39 eller som är avsedda att monteras på fordon som omfattas av godkännanden som beviljats enligt artiklarna 41, 42, 44 och 45 och som avser den ifrågavarande komponenten eller separata tekniska enheten.
    4.  
    Medlemsstaterna får också tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av komponenter och separata tekniska enheter som ska användas till fordon som inte behövde typgodkännas enligt denna förordning eller direktiv 2007/46/EG då de fordonen tillhandahölls på marknaden, registrerades eller togs i bruk.
    5.  
    Medlemsstaterna får också tillåta tillhandahållande på marknaden eller ibruktagande av ersättningskomponenter och separata tekniska enheter som ska användas till fordon för vilka typgodkännande beviljades innan de krav som anges i de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II trädde i kraft, i enlighet med kraven i den berörda akt som var tillämplig när dessa typgodkännanden ursprungligen beviljades.



    KAPITEL XI

    SKYDDSKLAUSULER

    Artikel 51

    Nationell utvärdering av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som misstänks utgöra en allvarlig risk eller brista i överensstämmelse

    Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter, på grundval av deras egen marknadskontrollverksamhet, eller på grundval av information från en godkännandemyndighet eller från en tillverkare eller på grundval av klagomål, har tillräckliga skäl att anta att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning eller inte uppfyller kraven i denna förordning, ska de utvärdera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga med avseende på de relevanta krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna och de berörda godkännandemyndigheterna ska samarbeta fullt ut med marknadskontrollmyndigheterna, vilket ska inbegripa översändande av resultaten av alla relevanta kontroller eller provningar som utförs i enlighet med artikel 31.

    Artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 ska vara tillämplig på riskbedömningen av fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga.

    Artikel 52

    Nationella förfaranden för att hantera fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk eller brister i överensstämmelse

    1.  
    Om en medlemsstats marknadskontrollmyndighet, efter att ha gjort en utvärdering enligt artikel 51, konstaterar att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning, ska den utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att utan dröjsmål vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att säkerställa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga vid utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande inte längre utgör en sådan risk.
    2.  
    Om en medlemsstats marknadskontrollmyndighet, efter att ha gjort en utvärdering enligt artikel 51, konstaterar att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med denna förordning men inte utgör en allvarlig risk i den mening som avses i punkt 1 i den här artikeln, ska den utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att inom en rimlig tidsperiod vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet ska vara i överensstämmelse. Tidsperioden ska stå i proportion till icke-överensstämmelsens grad av allvar för att säkerställa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga är i överensstämmelse vid utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande.

    Ekonomiska aktörer ska i enlighet med de skyldigheter som fastställs i artiklarna 13–21 säkerställa att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de har släppt ut på marknaden, registrerat eller för vars ibruktagande i unionen den ansvarar.

    3.  
    Om ekonomiska aktörer inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den relevanta tidsperiod som avses i punkt 1 eller 2, eller om risken kräver snabba åtgärder, ska de nationella myndigheterna vidta alla lämpliga provisoriska begränsande åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av de berörda fordonen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enheterna på sin nationella marknad, dra tillbaka dem från den marknaden eller återkalla dem.

    Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på sådana begränsande åtgärder som avses i första stycket i denna punkt.

    4.  
    Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer en klassificering av den bristande överensstämmelsens grad av allvar och lämpliga åtgärder som nationella myndigheter ska vidta för att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Artikel 53

    Korrigerande och begränsande åtgärder på unionsnivå

    1.  
    Den medlemsstat som vidtar korrigerande eller begränsande åtgärder i enlighet med artikel 52 ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna med användning av ICSMS. Den ska utan dröjsmål även informera den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet om sina resultat.

    I den information som lämnas ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga, dess ursprung, typen av påstådd bristande överensstämmelse och vilken risk som är aktuell, vilken typ av nationella korrigerande och begränsande åtgärder som vidtagits och deras varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter.

    2.  

    Den medlemsstat som vidtar korrigerande eller begränsande åtgärder ska också ange huruvida risken eller den bristande överensstämmelsen beror på något av följande:

    a) 

    Fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller inte krav som rör personers hälsa eller säkerhet, miljöskydd eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning.

    b) 

    Brister i de tillämpliga regleringsakter som förtecknas i bilaga II.

    3.  
    Andra medlemsstater än den medlemsstat som vidtar korrigerande eller begränsande åtgärder ska inom en månad efter den underrättelse som avses i punkt 1 informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla korrigerande eller begränsande åtgärder som de har vidtagit och om eventuell ytterlig information som de har tillgång till med avseende på fordonets, systemets, komponentens eller den separata tekniska enhetens bristande överensstämmelse med kraven och risk samt eventuella invändningar mot den anmälda nationella åtgärden.
    4.  
    En åtgärd ska anses vara berättigad om ingen medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter den underrättelse som avses i punkt 1 har rest invändningar mot den underrättade nationella åtgärden. De andra medlemsstaterna ska se till att liknande korrigerande eller begränsande åtgärder vidtas utan dröjsmål på deras territorier med avseende på det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som berörs.
    5.  
    Om en medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter den underrättelse som avses i punkt 1 invänder mot en underrättad nationell åtgärd, eller om kommissionen anser att en underrättad nationell åtgärd strider mot unionsrätten, ska kommissionen utan dröjsmål samråda med de berörda medlemsstaterna och den eller de ekonomiska aktörerna i fråga.

    På grundval av det samråd som avses i första stycket i denna punkt ska kommissionen anta genomförandeakter i syfte att besluta om harmoniserade korrigerande eller begränsande åtgärder på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Kommissionen ska omedelbart delge den eller de berörda ekonomiska aktörerna beslutet som avses i andra stycket. Medlemsstaterna ska genomföra dessa akter utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.

    Om kommissionen anser att en underrättad nationell åtgärd inte är berättigad ska den berörda medlemsstaten dra tillbaka eller anpassa åtgärden, i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i det andra stycket.

    6.  
    Om kommissionen efter att ha utfört provningar och inspektioner i enlighet med artikel 9 fastställer att en korrigerande eller begränsande åtgärd är nödvändig på unionsnivå ska den utan dröjsmål samråda med de berörda medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna.

    På grundval av det samråd som avses i första stycket i denna punkt ska kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att besluta om korrigerande eller begränsande åtgärder på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Kommissionen ska omedelbart delge den eller de berörda ekonomiska aktörerna beslutet som avses i det andra stycket. Medlemsstaterna ska genomföra dessa akter utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.

    7.  

    Om risken eller den bristande överensstämmelsen tillskrivs brister i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II ska kommissionen föreslå lämpliga åtgärder enligt följande:

    a) 

    Om det gäller unionsrättsakter ska kommissionen föreslå nödvändiga ändringar av de berörda akterna.

    b) 

    Om det gäller FN-föreskrifter ska kommissionen utarbeta utkast till nödvändiga ändringar av de berörda FN-föreskrifterna i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt den reviderade överenskommelsen av år 1958.

    8.  
    Om en korrigerande åtgärd anses vara berättigad i enlighet med denna artikel eller är föremål för de genomförandeakter som avses i punkt 5 eller 6 ska den åtgärden vara tillgänglig kostnadsfritt för innehavare av registreringar för berörda fordon. Om reparationer har utförts på registreringsinnehavarens bekostnad innan den korrigerande åtgärden antogs ska tillverkaren ersätta kostnaden för sådana reparationer upp till kostnaden för de reparationer som krävs på grund av den korrigerande åtgärden.

    Artikel 54

    Icke-överensstämmande EU-typgodkännande

    1.  
    Om en godkännandemyndighet finner att ett typgodkännande som har beviljats inte överensstämmer med denna förordning ska den vägra att erkänna det godkännandet.
    2.  
    Godkännandemyndigheten ska underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet, de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och kommissionen om dess vägran. Om typgodkännandets bristande överensstämmelse inom en månad efter underrättelsen bekräftas av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet ska denna godkännandemyndighet återkalla typgodkännandet.
    3.  
    Om den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet inom en månad efter underrättelsen som avses i punkt 2 reser invändningar ska kommissionen utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna och särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet samt med den berörda ekonomiska aktören.
    4.  
    På grundval av det samråd som avses i punkt 3 i denna artikel ska kommissionen anta genomförandeakter i syfte att besluta huruvida en vägran att erkänna ett EU-typgodkännande som avses i punkt 1 i denna artikel är berättigad. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Kommissionen ska omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna beslutet som avses i första stycket. Medlemsstaterna ska genomföra dessa akter utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.

    5.  
    Om kommissionen, efter att ha utfört provningar och inspektioner i enlighet med artikel 9, fastställer att ett typgodkännande som har beviljats inte överensstämmer med denna förordning ska kommissionen utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna och särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet samt med den berörda ekonomiska aktören.

    På grundval av det samråd som avses i första stycket i denna punkt ska kommissionen anta genomförandeakter i syfte att besluta om vägran att erkänna typgodkännandet som avses i punkt 1 i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    6.  
    Artiklarna 51, 52 och 53 tillämpas på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av ett icke-överensstämmande typgodkännande och som redan har tillhandahållits på marknaden.

    Artikel 55

    Utsläppande på marknaden och ibruktagande av delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

    1.  
    Delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk för den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för ett fordons säkerhet eller dess miljöprestanda får inte släppas ut på marknaden, får inte tas i bruk och ska vara förbjudna, om de inte har beviljats tillstånd av en godkännandemyndighet i enlighet med artikel 56.
    2.  
    Sådana tillstånd ska enbart tillämpas på det begränsade antalet delar eller utrustningar som är uppförda på den förteckning som avses i punkt 4.
    3.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa krav för tillstånd förde delar och den utrustning som avses i punkt 1 i den här artikeln.

    Dessa krav får baseras på de regleringsakter som förtecknas i bilaga II eller bestå av en jämförelse mellan delarnas eller utrustningens miljö- eller säkerhetsprestanda och originaldelarnas eller originalutrustningens miljö- eller säkerhetsprestanda, beroende på vad som är lämpligt. I vardera fallet ska kraven säkerställa att delarna eller utrustningen inte försämrar funktionen hos de system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

    4.  

    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga VI för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att fastställa och uppdatera förteckningen över delar eller utrustning på grundval av en utvärdering av följande:

    a) 

    I vilken mån det förekommer en allvarlig risk avseende säkerhet eller miljöprestanda hos fordon som är utrustades med de aktuella delarna eller den aktuella utrustningen.

    b) 

    De potentiella konsekvenserna för konsumenter och eftermarknadstillverkare av ett eventuellt tillstånd för delarna eller utrustningen enligt artikel 56.1.

    5.  
    Punkt 1 ska inte tillämpas på originaldelar eller originalutrustning eller på delar eller utrustning som hör till ett system som har typgodkänts i enlighet med någon av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, utom om typgodkännandet avser andra aspekter än sådana allvarliga risker som avses i punkt 1.

    Vid tillämpningen av denna artikel menas med originaldelar eller originalutrustning delar eller utrustning som tillverkas enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder för montering av fordonet i fråga.

    6.  
    Punkt 1 i den här artikeln får inte tillämpas på delar eller utrustning som är avsedda uteslutande för tävlingsfordon. Delar eller utrustning som förtecknas i bilaga VI och som används både i tävlingsfordon och i fordon för trafik på väg får endast göras tillgängliga på marknaden för fordon avsedda för användning på allmän väg, om de uppfyller kraven som fastställs i de delegerade akter som avses i punkt 3 i den här artikeln och har godkänts av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att besluta om dessa tillstånd ska beviljas eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Artikel 56

    Kompletterande krav på delar eller utrustningsom kan utgöra en allvarlig risk för nödvändiga systems korrekta funktion

    1.  
    En tillverkare av delar eller utrustning får ansöka om sådant tillstånd som avses i artikel 55.1 genom att lämna en ansökan till godkännandemyndigheten tillsammans med en provningsrapport från en teknisk tjänst som intygar att de delar eller den utrustning för vilka tillstånd söks uppfyller de krav som avses i artikel 55.3. En sådan tillverkare får endast lämna in en ansökan per typ av del eller utrustning, och endast till en godkännandemyndighet.
    2.  
    Ansökan om tillstånd ska innehålla uppgifter om tillverkaren av delarna eller utrustning, om typ, identifikation och nummer för delen eller utrustningen, fordonstillverkarens namn, fordonstypen och i förekommande fall tillverkningsår och annan information som medger identifikation av det fordon som delarna eller utrustningen ska monteras i.

    Godkännandemyndigheten ska tillåta utsläppande på marknaden och ibruktagande av delarna eller utrustningen om den med beaktande av den provningsrapport som avses i punkt 1 i den här artikeln och annat underlag finner att delarna eller utrustningen i fråga uppfyller de krav som avses i artikel 55.3.

    Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål utfärda ett tillståndsintyg till tillverkaren.

    Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer mallen och numreringssystemet för tillståndsintyget som avses i tredje stycket i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    3.  
    Tillverkaren ska utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som utfärdade tillståndet om eventuella ändringar som påverkar de villkor enligt vilka tillståndet utfärdades. Den godkännandemyndigheten ska besluta om det är nödvändigt att revidera tillståndet eller utfärda ett nytt och om ytterligare provningar är nödvändiga.

    Tillverkaren ska säkerställa att delarna eller utrustningen tillverkas och fortsätter att tillverkas enligt de villkor enligt vilka tillståndet utfärdades.

    4.  
    Innan något tillstånd utfärdas ska godkännandemyndigheten kontrollera att det finns rutiner och förfaranden för att säkerställa effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen.

    Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för utfärdandet av tillståndet inte längre är uppfyllda ska den ålägga tillverkaren att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att delarna eller utrustningen bringas i överensstämmelse. Om det är nödvändigt ska den återkalla tillståndet.

    5.  
    På begäran av en annan medlemsstats nationella myndighet ska den godkännandemyndighet som utfärdat tillståndet, inom en månad från mottagandet av begäran, till den förstnämnda myndigheten översända en kopia av det utfärdade tillståndsintyget inklusive bilagor via ett gemensamt och säkert system för elektronisk kommunikation. Kopian får även föreligga i form av en säker elektronisk fil.
    6.  
    En godkännandemyndighet som invänder mot ett tillstånd utfärdat av en annan medlemsstat ska underrätta kommissionen om skälen för sin invändning. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att lösa oenigheten. Kommissionen får, bland annat, vid behov och efter samråd med de berörda godkännandemyndigheterna anta genomförandeakter som kräver återkallelse av tillståndet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.
    7.  
    Till dess att den förteckning som avses i artikel 55.4 har upprättats får medlemsstaterna behålla nationella bestämmelser avseende vilka delar eller vilken utrustning som kan påverka den korrekta funktionen hos system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.



    KAPITEL XII

    INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

    Artikel 57

    FN-föreskrifter som krävs för EU-typgodkännande

    1.  
    FN-föreskrifter eller ändringar av dessa som unionen har röstat för eller som unionen tillämpar och som förtecknas i bilaga II ska vara en del av de krav som ställs för EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter.
    2.  
    Om unionen har röstat för en FN-föreskrift eller ändringar därtill med avseende på helfordonstypgodkännande ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att komplettera denna förordning genom att göra den FN-föreskriften eller ändringarna därtill obligatorisk eller att ändra denna förordning.

    Dessa delegerade akter ska innehålla uppgift om den dag från vilken den FN-föreskriften eller de ändringarna ska vara obligatoriska och ska, i lämpliga fall, inbegripa övergångsbestämmelser och, om det är tillämpligt för EU-typgodkännande, första registrering och ibruktagande av fordon eller tillhandahållande på marknaden av system, komponenter och separata tekniska enheter.

    Artikel 58

    FN-föreskrifternas likvärdighet vid EU-typgodkännande

    1.  
    De FN-föreskrifter som förtecknas i del II i bilaga II ska erkännas som likvärdiga med motsvarande regleringsakter i den mån de har samma tillämpningsområde och syfte.
    2.  
    Medlemsstaternas godkännandemyndigheter ska godta typgodkännanden som beviljats i enlighet med de FN-föreskrifter som avses i punkt 1 samt, i förekommande fall, tillhörande godkännandemärken i stället för motsvarande typgodkännanden och godkännandemärken som beviljats i enlighet med denna förordning och de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.



    KAPITEL XIII

    TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

    Artikel 59

    Information för användare

    1.  
    Tillverkaren får inte tillhandahålla teknisk information om egenskaperna hos en typ av fordon, system, komponent, separat teknisk enhet, del eller utrustning som föreskrivs i denna förordning, eller i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, som avviker från uppgifterna i det typgodkännande som beviljats av godkännandemyndigheten.
    2.  
    Tillverkaren ska ge användarna tillgång till all relevant information och nödvändiga instruktioner som beskriver eventuella särskilda villkor eller begränsningar för användningen av fordon, system, komponent, separat teknisk enhet, del eller utrustning.
    3.  
    Den information som avses i punkt 2 ska tillhandahållas på det eller de officiella språken i den medlemsstat där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen ska släppas ut på marknaden, registreras eller tas i bruk. Informationen ska även lämnas i instruktionsboken.

    Artikel 60

    Information för tillverkare

    1.  
    Fordonstillverkare ska ge tillverkare av system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning tillgång till alla uppgifter som är nödvändiga för EU-typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter eller för att få ett sådant tillstånd som avses i artikel 55.1.

    Fordonstillverkare får kräva att tillverkarna av system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig, inklusive information som hänför sig till immateriella rättigheter, ska hållas konfidentiell.

    2.  
    Tillverkare av system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning ska förse fordonstillverkaren med all utförlig information om de begränsningar som gäller för deras typgodkännanden och som antingen avses i artikel 29.3 eller gäller enligt en av de regleringsakter som förtecknas i bilaga II.



    KAPITEL XIV

    TILLGÅNG TILL OBD-INFORMATION OCH INFORMATION OM REPARATION OCH UNDERHÅLL AV FORDON

    Artikel 61

    Tillverkarnas skyldigheter att ge tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon

    1.  
    Tillverkarna ska ge oberoende aktörer obegränsad, standardiserad och icke-diskriminerande tillgång till OBD-information, diagnosutrustning och annan utrustning samt verktyg, inbegripet fullständiga referenser till, och tillgängliga nedladdningar av, tillämplig programvara, och information om reparation och underhåll av fordon. Informationen ska presenteras på ett lättillgängligt sätt i form av maskinläsbara, elektroniskt behandlingsbara dataset. Oberoende aktörer ska ha tillgång till de fjärrdiagnostjänster som används av tillverkarna samt auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

    Tillverkarna ska tillhandahålla en standardiserad, säker möjlighet för fjärrdiagnos, så att oberoende verkstäder kan slutföra arbeten som kräver tillgång till fordonets skyddssystem.

    2.  
    Till dess att kommissionen har antagit en relevant standard genom arbetet vid Europeiska standardiseringskommittén (CEN) eller ett jämförbart standardiseringsorgan ska OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon presenteras på ett lättillgängligt sätt som kan behandlas med rimlig ansträngning av oberoende aktörer.

    OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser i ett standardiserat format, eller om detta inte är möjligt på grund av informationens art i något annat lämpligt format. När det gäller andra oberoende aktörer än verkstäder ska informationen även presenteras i ett maskinläsbart format som kan behandlas elektroniskt med allmänt tillgängliga informationstekniska verktyg och programvaror, och som gör det möjligt för oberoende aktörer att utföra sina uppgifter inom ramen för sin affärsverksamhet i leveranskedjan på eftermarknaden.

    3.  

    I följande fall ska det emellertid vara tillräckligt att tillverkaren lämnar den begärda informationen snabbt och på ett lättillgängligt sätt när en oberoende aktör så begär:

    a) 

    För fordonstyper som omfattas av ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier som avses i artikel 42.

    b) 

    För fordon avsedda för särskilda ändamål.

    c) 

    För fordonstyper i kategorierna O1 och O2 som inte använder diagnosverktyg eller fysisk eller trådlös kommunikation med den elektroniska styrenheten eller de elektroniska styrenheterna ombord för diagnos eller omprogrammering av fordonen.

    d) 

    För den sista etappen av typgodkännandet i ett förfarande för etappvis typgodkännande, förutsatt att den sista etappen enbart rör ett karosseri som inte innehåller elektroniska fordonskontrollsystem och alla elektroniska fordonskontrollsystem i grundfordonet förblir oförändrade.

    4.  
    Närmare tekniska föreskrifter om krav på tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon, särskilt tekniska specifikationer för hur OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas, föreskrivs i bilaga X.
    5.  
    Tillverkarna ska även ge oberoende aktörer och auktoriserade återförsäljare och verkstäder tillgång till utbildningsmaterial.
    6.  
    Tillverkaren ska säkerställa att OBD-information om reparation och underhåll av fordonen alltid är tillgänglig, utom när underhållsarbete måste utföras på informationssystemen.

    Tillverkarna ska på sina webbplatser tillgängliggöra efterföljande ändringar och tillägg till OBD-informationen om reparation och underhåll av fordon samtidigt som dessa ställs till förfogande för auktoriserade verkstäder.

    7.  
    För tillverkning och underhåll av ersättnings- eller servicekomponenter samt diagnosverktyg och provningsutrustning som är OBD-kompatibla ska tillverkarna, på ett icke-diskriminerande sätt, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar eller reparerar komponenter, diagnosverktyg eller provningsutrustning.
    8.  
    För konstruktion, tillverkning och reparation av fordonssystem för alternativbränslefordon ska tillverkarna, på ett icke-diskriminerande sätt, tillhandahålla relevant OBD-information samt information om reparation och underhåll av fordonen till alla berörda företag som tillverkar, installerar eller reparerar utrustning för alternativbränslefordon.
    9.  
    Om ett fordons reparations- och underhållsregister lagras i en central databas hos fordonstillverkaren eller för dennes räkning ska oberoende verkstäder ha kostnadsfri tillgång till detta register och kunna föra in uppgifter om reparation och underhåll som de utfört.
    10.  
    Detta kapitel ska inte tillämpas på fordon som omfattas av enskilt fordonsgodkännande.
    11.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga X för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling eller förebygga missbruk genom att uppdatera kraven om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon, inbegripet reparations- och underhållsverksamhet som stöds av trådlösa globala datanät, samt genom att anta och införliva sådana standarder som avses i punkt 2 i den här artikeln. Kommissionen ska ta hänsyn till aktuell informationsteknik, fordonsteknikens förutsebara utveckling, befintliga ISO-standarder och möjligheten till en världsomspännande ISO-standard.

    Artikel 62

    Ansvar när det gäller flera innehavare av typgodkännande

    1.  
    Den tillverkare som är ansvarig för respektive typgodkännande av system, komponenter eller separata tekniska enheter eller för en viss etapp i ett fordon ska vid kombinerat typgodkännande, typgodkännande i flera steg eller etappvis typgodkännanden ansvara för att förse både sluttillverkaren och oberoende aktörer med information om reparation och underhåll av det system, den komponent, den separata tekniska enhet eller den etapp som berörs.
    2.  
    Vid etappvis typgodkännande ska sluttillverkaren ansvara för att ge tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon för sin tillverkningsetapp eller sina tillverkningsetapper och ge en länk till tidigare etapp eller etapper.

    Artikel 63

    Avgifter för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon

    1.  
    Tillverkaren får ta ut rimliga och proportionella avgifter för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, utom de register som avses i artikel 61.10. Dessa avgifter får inte avskräcka från tillgång till sådan information genom att inte stå i proportion till den utsträckning den oberoende aktören använder sig av den. Nationella myndigheter, kommissionen och tekniska tjänster ska erbjudas kostnadsfri tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.
    2.  
    Tillverkaren ska tillhandahålla information om reparation och underhåll av fordon, inklusive transaktionstjänster som omprogrammering eller tekniskt stöd, per timme, dag, månad och år, med avgifter för tillgång till sådan information som varierar beroende på den tidsperiod för vilken tillgången beviljas.

    Som komplement till tidsbaserad tillgång får tillverkare erbjuda transaktionsbaserad tillgång där avgiften tas ut per transaktion och inte beroende på hur länge tillgången beviljas.

    Om tillverkaren erbjuder bägge tillgångssystemen, ska oberoende verkstäder välja tillgångssystem, vilket kan vara antingen tidsbaserat eller transaktionsbaserat.

    Artikel 64

    Bevis på att skyldigheter i fråga om OBD-information och om information om reparation och underhåll efterlevs

    1.  
    En tillverkare som har ansökt om EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande ska förse godkännandemyndigheten med bevis på att detta kapitel efterlevs inom sex månader från dagen för typgodkännandet.
    2.  
    Om sådant bevis inte tillhandahålls inom den tid som avses i punkt 1 i den här artikeln ska godkännandemyndigheten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 65.

    Artikel 65

    Efterlevnad av kraven på tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet

    1.  
    En typgodkännandemyndighet får när som helst, på eget initiativ, efter ett klagomål eller på grundval av en teknisk tjänsts bedömning, kontrollera om en tillverkare efterlever detta kapitel och med tillverkarens intyg om tillgång till fordonets OBD-information och till information om reparation och underhåll av fordonet som avses i tillägg 1 till bilaga X.
    2.  
    Om en typgodkännandemyndighet finner att tillverkaren underlåtit att fullgöra sina skyldigheter rörande tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska den godkännandemyndighet som beviljade det aktuella typgodkännandet vidta lämpliga åtgärder för att råda bot på läget.

    Åtgärderna får omfatta återkallelse eller tillfälligt upphävande av typgodkännandet, sanktionsavgifter eller andra åtgärder som vidtas enligt artikel 84.

    3.  
    Om en oberoende aktör eller en branschorganisation för oberoende aktörer inger ett klagomål till godkännandemyndigheten om att tillverkaren inte efterlever detta kapitel ska godkännandemyndigheten genomföra en revision av tillverkarens efterlevnad. Godkännandemyndigheten ska begära att den godkännandemyndighet som beviljade helfordonstypgodkännandet undersöker klagomålet och därefter av fordonstillverkaren efterfrågar bevis som visar att det system som fordonstillverkaren har infört överensstämmer med denna förordning. Resultaten av den undersökningen ska överlämnas till den nationella godkännandemyndigheten och den oberoende aktören eller branschorganisationen i fråga inom tre månader efter begäran.
    4.  
    Vid revisionen får godkännandemyndigheten be en teknisk tjänst eller någon annan oberoende expert att undersöka huruvida skyldigheterna i fråga om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon har iakttagits.

    Artikel 66

    Forum för tillgång till fordonsinformation

    1.  
    Forumet för tillgång till fordonsinformation, som rör tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon, inrättat i enlighet med artikel 13.9 i kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 ( 7 ), ska också täcka alla fordon som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

    Forumet ska bedriva sin verksamhet i enlighet med bilaga X till denna förordning.

    2.  
    Forumet för tillgång till fordonsinformation ska överväga huruvida tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon påverkar framstegen med att minska fordonsstölder och lägga fram rekommendationer om förbättring av de krav som rör tillgång till sådan information. Forumet för tillgång till fordonsinformation ska särskilt ge kommissionen råd om införandet av ett förfarande genom vilket ackrediterade organisationer godkänner och auktoriserar oberoende aktörer för att dessa ska få tillgång till information om ett fordons skydd.

    Kommissionen får besluta att hålla forumet för tillgång till fordonsinformations överläggningar och resultat konfidentiella.



    KAPITEL XV

    BEDÖMNING, UTSEENDE, ANMÄLAN OCH ÖVERVAKNING AV TEKNISKA TJÄNSTER

    Artikel 67

    Typgodkännandemyndighet med ansvar för tekniska tjänster

    1.  
    Den godkännandemyndighet som medlemsstaten utser i enlighet med artikel 6.2 (i detta kapitel kallad typgodkännandemyndigheten), ska ansvara för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av tekniska tjänster, i förekommande fall inbegripet de tekniska tjänsternas underentreprenörer eller dotterbolag. Typgodkännandemyndigheten får besluta att bedömningen och övervakningen av tekniska tjänster och, i förekommande fall, av de tekniska tjänsternas underentreprenörer eller dotterbolag ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan.
    2.  
    Typgodkännandemyndigheterna ska omfattas av referentbedömning med avseende på varje verksamhet som de bedriver i samband med bedömning och övervakning av tekniska tjänster.

    Referentbedömningarna ska omfatta de bedömningar av hela verksamheten eller delar av de tekniska tjänsternas verksamhet som typgodkännandemyndigheterna har utfört i enlighet med artikel 73.4, inklusive bedömningar av personalens kompetens, provnings- och inspektionsmetodens riktighet samt provningsresultatens riktighet på grundval av ett fastställt antal regleringsakter som förtecknas i del I i bilaga II.

    Verksamheter som rör bedömning och övervakning av tekniska tjänster som enbart hanterar nationella enskilda godkännanden som har beviljats i enlighet med artikel 45 eller nationella typgodkännanden av fordon som tillverkas i små serier som har beviljats i enlighet med artikel 42 är undantagna från referentbedömningarna.

    Typgodkännandemyndigheternas bedömningar av ackrediterade tekniska tjänster ska vara undantagna från referentbedömningarna.

    3.  
    Typgodkännandemyndigheterna ska inte omfattas av referentbedömningar om de utser alla sina tekniska tjänster uteslutande på grundval av ackreditering av tekniska tjänster.
    4.  
    Typgodkännandemyndigheten får inte tillhandahålla konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensutsatt basis.
    5.  
    Typgodkännandemyndigheten ska ha tillgång till tillräckligt med personal för att kunna utföra de uppgifter som föreskrivs i denna förordning.
    6.  
    Varje medlemsstat ska förse kommissionen, forumet och, andra medlemsstater som så begär, med information om sina förfaranden för bedömning, utseende och anmälan av tekniska tjänster och för övervakning av tekniska tjänster och om eventuella ändringar av dem.

    Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer mallen för tillhandahållande av information om de av medlemsstaternas förfaranden som avses i första stycket i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    7.  
    De typgodkännandemyndigheter som är föremål för referentbedömningar ska inrätta förfaranden för intern revision i enlighet med tillägg 2 till bilaga III. Sådana interna revisioner ska genomföras minst en gång om året. Frekvensen för de interna revisionerna får dock minskas om typgodkännandemyndigheten kan visa att dess ledningssystem införs på ett effektivt sätt och har bevisad stabilitet.
    8.  
    Minst en gång vart femte år ska en typgodkännandemyndighet genomgå en referentbedömning som utförs av en grupp för referentbedömning bestående av två typgodkännandemyndigheter från andra medlemsstater.

    Kommissionen får besluta att delta i gruppen för referentbedömning på grundval av en riskanalys.

    Referentbedömningen ska utföras under ansvar av den godkännandemyndigheten som är föremål för bedömningen och ska omfatta ett besök i lokalerna hos en teknisk tjänst som har valts ut av gruppen för referentbedömning.

    De typgodkännandemyndigheter som inte är föremål för referentbedömning i enlighet med punkt 3 får inte delta i någon av de verksamheter som rör gruppen för referentbedömning.

    9.  
    Med tillbörlig hänsyn till överläggningarna i forumet får kommissionen anta genomförandeakter för att upprätta en plan för referentbedömning som ska täcka en period på minst fem år och där det fastställs kriterier för sammansättningen av gruppen för referentbedömning, den metod som används vid bedömningen, tidsplanen, frekvensen och andra uppgifter som rör bedömningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.
    10.  
    Referentbedömningarnas resultat ska granskas av forumet. Kommissionen ska göra en sammanfattning av referentbedömningarnas resultat och offentliggöra dessa.

    Artikel 68

    Utseende av tekniska tjänster

    1.  

    Beroende på kompetensområde ska typgodkännandemyndigheterna utse tekniska tjänster för en eller flera av följande verksamhetskategorier:

    a) 

    Kategori A: Provningar som avses i denna förordning och i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II som de tekniska tjänsterna kan utföra på deras egna anläggningar.

    b) 

    Kategori B: Övervakning av de provningar, inbegripet förberedelse av provningar, som avses i denna förordning och i de regleringsakter som förtecknas i bilaga II, när sådana provningar utförs på tillverkarens anläggningar eller på en tredje parts anläggningar.

    c) 

    Kategori C: Regelbunden bedömning och övervakning av tillverkarens förfaranden för kontroll av produktionsöverensstämmelse.

    d) 

    Kategori D: Övervakning eller genomförande av provningar eller inspektioner för kontroll av produktionsöverensstämmelse.

    2.  
    Varje medlemsstat får utse en typgodkännandemyndighet till teknisk tjänst för en eller flera av de kategorier av verksamheter som avses i punkt 1.
    3.  
    En teknisk tjänst ska inrättas enligt en medlemsstats rätt och vara en juridisk person; undantag gäller dock för en teknisk tjänst som hör till en typgodkännandemyndighet och för tillverkarens interna ackrediterade tekniska tjänst som avses i artikel 72.
    4.  
    En teknisk tjänst ska teckna ansvarsförsäkring för sin verksamhet, såvida inte medlemsstaten i enlighet med nationell rätt tar på sig ett sådant ansvar eller såvida inte medlemsstaten själv är direkt ansvarig för bedömningen av överensstämmelse.
    5.  
    Tekniska tjänster i ett tredjeland, utöver dem som har utsetts i enlighet med artikel 72, får endast utses och får endast anmälas till kommissionen som teknisk tjänst i den mening som avses i artikel 74 om möjligheten att utse sådana tekniska tjänster föreskrivs i ett bilateralt avtal mellan unionen och det berörda tredjelandet. Detta ska inte hindra en teknisk tjänst som är etablerad i enlighet med en medlemsstats rätt i enlighet med punkt 3 i den här artikeln från att etablera dotterbolag i tredjeländer, förutsatt att dessa dotterbolag står under den utsedda tekniska tjänstens direkta ledning och kontroll.

    Artikel 69

    De tekniska tjänsternas oberoende

    1.  
    En teknisk tjänst, inbegripet dess personal, ska vara oberoende och utföra den verksamhet den har utsetts att utföra med största möjliga yrkesintegritet och erforderlig teknisk kompetens på det specifika område den är verksam inom och vara fri från påtryckningar och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka dess omdöme eller resultaten av dess bedömningar, särskilt påtryckningar och incitament från personer eller grupper av personer som berörs av verksamhetens resultat.
    2.  
    En teknisk tjänst ska vara en fristående organisation eller ett fristående organ som inte är involverat i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer, provar eller inspekterar.

    En organisation eller ett organ som hör till en branschsammanslutning eller yrkesförening som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som organisationen eller organet bedömer, provar eller inspekterar kan anses uppfylla kraven i första stycket om dess oberoende och frihet från alla intressekonflikter kan styrkas för den berörda medlemsstatens typgodkännandemyndighet.

    3.  
    En teknisk tjänst, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra de verksamheter för vilka de utsetts i enlighet med artikel 68.1 får inte konstruera, tillverka, leverera eller underhålla de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de bedömer och inte heller företräda parter som är involverade i sådana verksamheter. Detta ska inte hindra användning av sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är nödvändig för den tekniska tjänstens verksamhet eller användning av sådana fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter för personligt bruk.
    4.  
    En teknisk tjänst ska se till att dess dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten inom de verksamhetskategorier som tjänsten har utsetts att utföra.
    5.  
    Personalen vid en teknisk tjänst ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av de uppgifter som följer av denna förordning, utom gentemot typgodkännandemyndigheten och, i relevanta fall det nationella ackrediteringsorganet, eller när det krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.

    Artikel 70

    De tekniska tjänsternas kompetens

    1.  

    En teknisk tjänst ska kunna genomföra all den verksamhet för vilken den ansöker om att bli utsedd i enlighet med artikel 68.1. Den ska visa för typgodkännandemyndigheten eller det nationella ackrediteringsorgan som utför bedömningen eller övervakningen av denna tekniska tjänst att den uppfyller samtliga följande villkor:

    a) 

    Dess personal har lämpliga färdigheter, särskild teknisk kunskap, yrkesutbildning samt tillräcklig och lämplig erfarenhet för att utföra den verksamhet för vilken den ansöker om att bli utsedd.

    b) 

    Den har beskrivningar av de förfaranden som är relevanta för utövandet av den verksamhet för vilken den ansöker om att bli utsedd för, med vederbörlig hänsyn tagen till den tekniska komplexiteten hos fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga och produktionsprocessens omfattning eller seriemässiga karaktär. Den tekniska tjänsten ska visa att dessa förfaranden är öppna och reproducerbara.

    c) 

    Den har nödvändiga medel för att utföra uppgifterna relaterade till de verksamhetskategorier för vilka den ansöker om att bli utsedd för, och den har tillgång till den utrustning eller de hjälpmedel som är nödvändiga.

    2.  
    En teknisk tjänst ska också visa att den har lämpliga färdigheter, särskild teknisk kunskap och styrkt erfarenhet att utföra provningar och inspektioner för bedömning av huruvida fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med denna förordning och ska visa dess överensstämmelse med de standarder som förtecknas i tillägg 1 till bilaga III. De standarder som förtecknas i tillägg 1 till bilaga III gäller dock inte den sista etappen i ett nationellt förfarande i etapper enligt vad som avses i artikel 47.1.
    3.  
    Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 för att ändra bilaga III vad gäller kraven för bedömningen av de tekniska tjänsterna.

    Artikel 71

    Dotterbolag och underentreprenörer till tekniska tjänster

    1.  
    En teknisk tjänst får med sin utseende typgodkännandemyndighets medgivande lägga ut vissa av de verksamhetskategorier för vilka den utsetts i enlighet med artikel 68.1 på entreprenad eller låta den verksamheten utföras av ett dotterbolag.
    2.  
    Om en teknisk tjänst lägger ut specifika uppgifter inom de verksamhetskategorier som den utsetts för på entreprenad eller har ett dotterbolag som utför dessa uppgifter ska den säkerställa att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven som fastställs i artiklarna 68, 69 och 70 och informera typgodkännandemyndigheten om detta.
    3.  
    De tekniska tjänsterna ska ta det fulla ansvaret för alla uppgifter som utförs av deras underentreprenörer eller dotterbolag, oavsett var de är etablerade.
    4.  
    De tekniska tjänsterna ska se till att den utseende typgodkännandemyndigheten har tillgång till de relevanta handlingarna rörande den bedömning som typgodkännandemyndigheten utför eller den ackreditering som det nationella ackrediteringsorganet utför av underentreprenören eller dotterbolaget och de uppgifter som de har utfört.

    Artikel 72

    Tillverkarens interna tekniska tjänst

    1.  
    En intern teknisk tjänst hos en tillverkare får utses till teknisk tjänst förverksamhet enligt kategori A som avses i artikel 68.1 a men bara med avseende på de regleringsakter som förtecknas i bilaga VII. En intern teknisk tjänst ska utgöra en separat och urskiljbar del av tillverkarens företag och får inte medverka i konstruktion, tillverkning, leverans eller underhåll av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den bedömer.
    2.  

    En intern teknisk tjänst som avses i punkt 1 ska uppfylla följande krav:

    a) 

    Den är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan och uppfyller kraven som fastställs i tillägg 1 och 2 till bilaga III.

    b) 

    Den interna tekniska tjänsten, inbegripet dess personal, är organisatoriskt åtskild och har rapporteringsmetoder inom det tillverkarföretag som den ingår i som säkerställer att den är opartisk samt styrker detta för den berörda typgodkännandemyndigheten och för det nationella ackrediteringsorganet.

    c) 

    Varken den interna tekniska tjänsten eller dess personal deltar i någon verksamhet som kan påverka dess oberoende eller integritet i samband med den verksamhet för vilken den utsetts.

    d) 

    Den tillhandahåller sina tjänster endast till det tillverkarföretag som den ingår i.

    3.  
    Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga VII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling genom att uppdatera förteckningen över regleringsakter och begränsningar i dessa regleringsakter.

    Artikel 73

    Bedömning och utseende av tekniska tjänster

    1.  
    Den sökande tekniska tjänsten ska lämna in en formell ansökan till typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den ansöker om att utses i enlighet med punkt 4 i tillägg 2 till bilaga III. De verksamhetskategorier för vilka den tekniska tjänsten ansöker om att utses ska anges i ansökan.
    2.  
    Innan en typgodkännandemyndighet utser en teknisk tjänst ska typgodkännandemyndigheten eller det nationella ackrediteringsorganet bedöma den på grundval av en checklista för bedömning som åtminstone omfattar de krav som fastställs i tillägg 2 till bilaga III. Bedömningen ska omfatta en bedömning på plats av den sökande tekniska tjänstens lokaler och i förekommande fall en bedömning av alla dotterbolag eller underentreprenörer oavsett om de befinner sig i eller utanför unionen.
    3.  
    I fall där bedömningen utförs av ett nationellt ackrediteringsorgan ska den sökande tekniska tjänsten tillhandahålla typgodkännandemyndigheten ett giltigt ackrediteringsintyg och motsvarande bedömningsrapport som intygar att den tekniska tjänsten uppfyller kraven som fastställs i tillägg 2 till bilaga III för de verksamhetskategorier för vilka den sökande tekniska tjänsten ansöker om att utses.
    4.  
    I fall där bedömningen utförs av typgodkännandemyndigheten ska typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten har ansökt om att utses formellt tillsätta en gemensam bedömningsgrupp som ska bestå av företrädare för minst två andra medlemsstaters typgodkännandemyndigheter och en företrädare för kommissionen.

    Om den tekniska tjänsten ansöker om att utses i en annan medlemsstat än i den medlemsstat där den är etablerad ska en av de företrädare för den gemensamma bedömningsgruppen vara från typgodkännandemyndigheten i dess etableringsmedlemsstat, såvida inte den typgodkännandemyndigheten beslutar att inte delta i den gemensamma bedömningsgruppen.

    Den gemensamma bedömningsgruppen ska delta i bedömningen av den sökande tekniska tjänsten, inbegripet i bedömningen på plats. Den utseende typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten har ansökt om att utses ska ge den gemensamma bedömningsgruppen allt nödvändigt stöd och i god tid ge tillgång till all dokumentation som krävs för att bedöma den sökande tekniska tjänsten.

    5.  
    I fall där bedömningen av sådana tekniska tjänster som ansöker om att utföra provningar uteslutande för nationellt enskilt fordonsgodkännande i enlighet med artikel 45 utförs av den utseende typgodkännandemyndigheten ska typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten har ansökt om att utses vara undantagen från skyldigheten att tillsätta en gemensam bedömningsgrupp. De tekniska tjänster som endast kontrollerar att komponenter i kategorierna O1 och O2 är korrekt installerade ska också vara undantagna från bedömning.
    6.  
    Om den tekniska tjänsten har ansökt om att utses av en eller flera typgodkännandemyndigheter från andra medlemsstater än den medlemsstat där den är etablerad i enlighet med artikel 74.2 ska bara en bedömning utföras, under förutsättning att hela räckvidden för utseendet av den tekniska tjänsten omfattas av den bedömningen.
    7.  
    Den gemensamma bedömningsgruppen ska under bedömningen ta upp resultat som tyder på att den sökande tekniska tjänsten inte överensstämmer med kraven som fastställs i artiklarna 68–72, artiklarna 80 och 81 samt tillägg 2 till bilaga III. Dessa resultat ska diskuteras i den gemensamma bedömningsgruppen.
    8.  
    Den gemensamma bedömningsgruppen ska efter bedömningen på plats utfärda en rapport om i vilken omfattning den sökande tekniska tjänsten uppfyller kraven som fastställs i artiklarna 68–72, artiklarna 80 och 81 samt i tillägg 2 till bilaga III.
    9.  
    Den rapport som avses i punkt 8 ska innehålla en sammanfattning om fastställd bristande överensstämmelse, med en rekommendation om huruvida sökanden kan utses till teknisk tjänst.
    10.  
    Typgodkännandemyndigheten ska till kommissionen överlämna uppgifter om namnen på och sakkunskapen hos sina företrädare som ska delta i varje gemensam bedömningsgrupp.
    11.  
    Typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten har begärt att bli utsedd ska i enlighet med förfarandena som fastställs i tillägg 2 till bilaga III översända rapporten om bedömningsresultatet till kommissionen och, på begäran, till de andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter. Denna rapport ska inbegripa dokumentunderlag för den tekniska tjänstens kompetens och de arrangemang som typgodkännandemyndigheten har infört för att se till att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet.
    12.  
    De andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter och kommissionen får se över bedömningsrapporten och dokumentunderlaget, ställa frågor, lämna synpunkter och begära ytterligare dokumentunderlag inom en månad från dagen för mottagandet av bedömningsrapporten och dokumentunderlaget.
    13.  
    Typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten har ansökt om att utses ska svara på frågorna, synpunkterna och begäran om ytterligare dokumentunderlag inom fyra veckor efter mottagandet av dem.
    14.  
    Inom fyra veckor efter mottagandet av det svar som avses i punkt 13 får de andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter eller kommissionen enskilt eller gemensamt rikta rekommendationer till typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten har ansökt om att utses. Den typgodkännandemyndigheten ska beakta rekommendationerna när den fattar beslut om utseende av den tekniska tjänsten. Om den typgodkännandemyndigheten beslutar att inte följa de andra medlemsstaternas eller kommissionens rekommendationer ska den motivera det inom två veckor efter att ha fattat beslutet.
    15.  
    Ett utseende av en teknisk tjänst ska begränsas till att gälla i fem år.
    16.  
    En typgodkännandemyndighet som avser att utses till teknisk tjänst i enlighet med artikel 68.2 ska visa att den uppfyller denna förordning genom en bedömning utförd av oberoende inspektörer. Dessa inspektörer kan komma från samma organisation under förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal som utför den verksamhet som är föremål för bedömning och under förutsättning att de uppfyller kraven i tillägg 2 till bilaga III.

    Artikel 74

    Anmälan till kommissionen om utseende av tekniska tjänster

    1.  
    Typgodkännandemyndigheterna ska till kommissionen anmäla namn, adress inklusive elektronisk adress, ansvariga personer och verksamhetskategori för varje teknisk tjänst som de har utsett. I anmälan ska de tydligt ange utseendets räckvidd, verksamheter rörande bedömning av överensstämmelse, överensstämmelseförfaranden, typer av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, och vilka av de områden som förtecknas i bilaga II som de tekniska tjänsterna har utsetts för, samt eventuella underentreprenörer och dotterbolag till de tekniska tjänsterna, och eventuellt senare ändringar av någon dessa uppgifter.

    En sådan anmälning ska göras innan den berörda utsedda tekniska tjänsten bedriver någon verksamhet som avses i artikel 68.1.

    2.  
    En teknisk tjänst får utses av en eller fler typgodkännandemyndigheter i andramedlemsstater än den där den är etablerad, under förutsättning att hela räckvidden för detta utseende av typgodkännandemyndigheten omfattas av en ackreditering utfärdad i enlighet med artikel 73.3 eller av en bedömning som har utförts i enlighet med artikel 73.4.
    3.  
    Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra, och hålla uppdaterad, en förteckning med kontaktuppgifter om de utsedda tekniska tjänster, de av deras underentreprenörer och de av deras dotterbolag som anmälts i enlighet med denna artikel.

    Artikel 75

    Ändringar och förnyelse av utseenden av tekniska tjänster

    1.  
    Om den typgodkännandemyndigheten har konstaterat eller informerats om att en teknisk tjänst inte längre uppfyller de krav som anges i denna förordning ska den typgodkännandemyndigheten begränsa eller återkalla utseendet tillfälligt eller slutgiltigt, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven är.

    Typgodkännandemyndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter om ett utseende begränsas, tillfälligt återkallas, eller slutgiltigt återkallas.

    Kommissionen ska på motsvarande sätt uppdatera förteckningen som avses i artikel 74.3.

    2.  
    I händelse av begränsning eller tillfällig eller slutgiltig återkallelse av utseendet eller om den tekniska tjänsten har upphört med verksamheten, ska typgodkännandemyndigheten hålla den tekniska tjänstens akter tillgängliga för godkännandemyndigheterna eller marknadskontrollmyndigheterna eller överföra dessa akter till en annan teknisk tjänst som ska väljas av tillverkaren enligt överenskommelse med den tekniska tjänsten.
    3.  
    Typgodkännandemyndigheten ska inom tre månader efter den underrättelse som avses i andra stycket i punkt 1 bedöma huruvida den tekniska tjänstens bristande överensstämmelse påverkar EU-typgodkännandeintyg som utfärdats på grundval av inspektions- och provningsrapporter från den tekniska tjänst som ändringen av utseendet avser och meddela de övriga typgodkännandemyndigheterna och kommissionen detta.

    Inom två månader efter anmälan av ändringen av utseendet ska typgodkännandemyndigheten lämna en rapport om sina resultat i fråga om bristande överensstämmelse till kommissionen och de andra typgodkännandemyndigheterna. Om så krävs för att säkerställa säkerheten hos fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden ska den utseende typgodkännandemyndigheten uppdra åt de berörda typgodkännandemyndigheterna att inom rimlig tid tillfälligt eller slutgiltigt återkalla eventuella otillbörligt utfärdade EU-typgodkännandeintyg.

    4.  
    Om utseendet av en teknisk tjänst har begränsats, återkallats tillfälligt eller återkallats slutgiltigt ska de EU-typgodkännandeintyg som utfärdats på grundval av inspektions- och provningsrapporter från dessa tekniska tjänster förbli giltiga såvida inte dessa typgodkännanden upphör att gälla i enlighet med artikel 35.2 f.
    5.  
    Utökningar av räckvidden för utseendet av den tekniska tjänsten som leder till fastställande av ytterligare en kategori av verksamheter enligt artikel 68.1 ska bedömas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 73.

    Utökningar av räckvidden för utseendet av en teknisk tjänst endast för de regleringsakter som avses i bilaga II får genomföras i enlighet med de förfaranden som fastställs i tillägg 2 till bilaga III och med förbehåll för sådan anmälan som avses i artikel 74.

    6.  
    Utseendet av en teknisk tjänst får förlängas endast efter det att typgodkännandemyndigheten har kontrollerat att den tekniska tjänsten fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning. Bedömningen ska utföras i enlighet med förfarandet som fastställs i artikel 73.

    Artikel 76

    Övervakning av tekniska tjänster

    1.  
    Den utseende typgodkännandemyndigheten ska löpande övervaka de tekniska tjänsterna för att säkerställa att kraven som fastställs i artiklarna 68–72, 80 och 81 samt tillägg 2 till bilaga III följs.

    Det första stycket i denna punkt får inte tillämpas på verksamhet hos sådana tekniska tjänster som övervakas av ackrediteringsorgan i enlighet med artikel 67.1 för att säkerställa att kraven som fastställs i artiklarna 68–72, 80 och 81 samt tillägg 2 till bilaga III följs.

    De tekniska tjänsterna ska på begäran överlämna all relevant information och alla relevanta dokument som krävs för att den utseende typgodkännandemyndigheten eller det nationella ackrediteringsorganet ska kunna kontrollera att de kraven följs.

    De tekniska tjänsterna ska utan dröjsmål underrätta den utseende typgodkännandemyndigheten eller det nationella ackrediteringsorganet om alla förändringar, särskilt i fråga om deras personal, anläggningar, dotterbolag eller underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i artiklarna 68–72, 80 och 81 samt tillägg 2 till bilaga III, eller deras förmåga att göra överensstämmelsebedömningar av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de utsetts för.

    2.  
    De tekniska tjänsterna ska utan dröjsmål besvara en begäran från en typgodkännandemyndighet eller från kommissionen rörande överensstämmelsebedömningar som de utfört.
    3.  
    Den utseende typgodkännandemyndigheten ska säkerställa att den tekniska tjänsten fullgör den skyldighet som föreskrivs i punkt 2 i denna artikel, utom om det finns skälig grund att inte göra det.

    Om den typgodkännandemyndigheten erkänner en skälig grund ska den underrätta kommissionen om detta.

    Kommissionen ska utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna. På grundval av detta samråd ska kommissionen anta genomförandeakter i syfte att besluta huruvida den skäliga grunden är motiverad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.

    Den tekniska tjänsten och den utseende typgodkännandemyndigheten får begära att all information som har lämnats till en annan medlemsstats typgodkännandemyndighet eller till kommissionen ska behandlas med konfidentialitet.

    4.  
    Minst var trettionde månad ska den utseende typgodkännandemyndigheten bedöma huruvida samtliga tekniska tjänster under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i artiklarna 68–72, 80 och 81 samt tillägg 2 till bilaga III. Den bedömningen ska inbegripa en bedömning på plats hos varje teknisk tjänst under dess ansvar.

    Inom två månader efter färdigställandet av bedömningen av den tekniska tjänsten ska varje medlemsstat rapportera till kommissionen och de andra medlemsstaterna om denna övervakning. Dessa rapporter ska innehålla en sammanfattning av bedömningen, vilken ska offentliggöras.

    Artikel 77

    Ifrågasättande av de tekniska tjänsternas kompetens

    1.  
    Kommissionen ska i samarbete med typgodkännandemyndigheten i den berörda medlemsstaten undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på farhågor om en teknisk tjänsts kompetens eller en teknisk tjänsts fortvariga uppfyllelse av de krav och ansvar som gäller för den enligt denna förordning. Kommissionen får också inleda en sådan undersökning på eget initiativ.

    Kommissionen ska undersöka den tekniska tjänstens ansvar om det har visats, eller om det finns skälig grund att anta att ett typgodkännande har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, att provningsresultaten har förfalskats eller att uppgifter eller tekniska specifikationer som skulle ha lett till avslag på ansökan om typgodkännande har undanhållits.

    2.  
    Kommissionen ska samråda med den utseende typgodkännandemyndigheten som ett led i sådana undersökningar som avses i punkt 1. Den typgodkännandemyndigheten ska på begäran förse kommissionen med all relevant information om den berörda tekniska tjänstens resultat och uppfyllelse av kraven på oberoende och kompetens.
    3.  
    Kommissionen ska se till att all känslig information som erhållits i samband med undersökningarna behandlas konfidentiellt.
    4.  
    Om kommissionen finner att en teknisk tjänst inte uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för utseende eller att den är ansvarig för någon av de omständigheter som avses i punkt 1, ska den underrätta den utseende typgodkännandemyndighetens medlemsstat om detta.

    Kommissionen ska ålägga den medlemsstaten att vidta begränsande åtgärder, inbegripet begränsning, tillfälligt återkallande eller slutgiltigt återkallande av utseendet om så krävs.

    Om en medlemsstat underlåter att vidta nödvändiga begränsande åtgärder får kommissionen anta genomförandeakter i syfte att begränsa, tillfälligt, återkalla eller slutgiltigt återkalla utseendet av den berörda tekniska tjänsten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om dessa genomförandeakter och ska uppdatera de offentliga uppgifter som avses i artikel 74.3 i enlighet med detta.

    Artikel 78

    Informationsutbyte om bedömning, utseende och övervakning av tekniska tjänster

    1.  
    Typgodkännandemyndigheterna ska samråda med varandra och med kommissionen om frågor av generell betydelse för tillämpningen av kraven i denna förordning som rör bedömning, utseende och övervakning av tekniska tjänster.
    2.  
    Typgodkännandemyndigheterna ska till varandra och kommissionen överlämna en mall för checklistan för bedömningar i enlighet med artikel 73.2 senast den 5 juli 2020 och därefter alla senare ändringar av den checklistan till dess att kommissionen antagit en harmoniserad checklista för bedömningar. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att fastställa en mall för denna harmoniserade checklista för bedömningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.2.
    3.  
    Om de bedömningsrapporter som avses i artikel 73.8 visar att typgodkännandemyndigheternas praxis skiljer sig åt får medlemsstaterna eller kommissionen begära ett informationsutbyte.

    Informationsutbytet ska samordnas av forumet.

    Artikel 79

    Samarbete med nationella ackrediteringsorgan

    1.  
    Om utseendet av en teknisk tjänst bygger på ackreditering i den mening som avses i förordning (EG) nr 765/2008 ska det nationella ackrediteringsorganet och typgodkännandemyndigheten samarbeta fullt ut och utbyta relevant information i överensstämmelse med förordning (EG) nr 765/2008, inbegripet tillbudsrapporter och annan information som rör frågor under den tekniska tjänstens kontroll, om informationen är relevant för bedömningen av den tekniska tjänstens resultat.
    2.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad håller det nationella ackrediteringsorgan som ansvarar för en viss teknisk tjänsts ackreditering underrättad om eventuella resultat som är av relevans för ackrediteringen. Det nationella ackrediteringsorganet ska underrätta typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat i vilken den tekniska tjänsten är etablerad om sina resultat.

    Artikel 80

    Krav på de tekniska tjänsternas verksamhet

    1.  
    Tekniska tjänster ska genomföra den verksamhet för vilken de har utsetts i enlighet med artikel 68.1.
    2.  

    Vid alla tidpunkter ska de tekniska tjänsterna

    a) 

    låta den utseende typgodkännandemyndigheten bevittna den tekniska tjänstens verksamhet under provningen för typgodkännande, och.

    b) 

    på begäran förse den utseende typgodkännandemyndigheten med information om de verksamhetskategorier de utsetts för.

    3.  
    Om en teknisk tjänst konstaterar att en tillverkare inte följer kraven i denna förordning, ska den rapportera denna icke-överensstämmelse till typgodkännandemyndigheten så att den typgodkännandemyndigheten kan ålägga tillverkaren att vidta lämpliga korrigerande åtgärder. Typgodkännandemyndigheten ska vägra att utfärda typgodkännandeintyg om dessa lämpliga korrigerande åtgärder inte har vidtagits.

    Artikel 81

    Informationskrav för de tekniska tjänsterna

    1.  

    De tekniska tjänsterna ska underrätta den utseende typgodkännandemyndigheten om följande:

    a) 

    Varje upptäckt bristande överensstämmelse som kan föranleda att ett intyg om typgodkännande måste avslås, begränsas eller återkallas tillfälligt eller slutgiltigt.

    b) 

    Alla omständigheter som inverkar på utseendets räckvidd och villkor.

    c) 

    Varje begäran från marknadskontrollmyndigheterna om information om deras verksamheter.

    2.  
    På den utseende typgodkännandemyndighetens begäran ska de tekniska tjänsterna tillhandahålla information om verksamheterna inom ramen för deras utseende, eller om all annan verksamhet som de har utfört, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.



    KAPITEL XVI

    DELEGERADE BEFOGENHETER OCH GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

    Artikel 82

    Utövande av delegeringen

    1.  
    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
    2.  
    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2, 5.3, 26.3, 30.8, 31.8, 41.5, 44.7, 55.3, 55.4, 57.2, 61.11, 70.3, 72.3 och 85.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 4 juli 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
    3.  
    Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2, 5.3, 26.3, 30.8, 31.8, 41.5, 44.7, 55.3, 55.4, 57.2, 61.11, 70.3, 72.3 och 85.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
    4.  
    Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
    5.  
    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
    6.  
    En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.2, 5.3, 26.3, 30.8, 31.8, 41.5, 44.7, 55.3, 55.4, 57.2, 61.11, 70.3, 72.3 och 85.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

    Artikel 83

    Kommittéförfarande

    1.  
    Kommissionen ska biträdas av tekniska kommittén för motorfordon. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
    2.  
    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

    Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.



    KAPITEL XVII

    SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 84

    Sanktioner

    1.  
    Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för ekonomiska aktörers och tekniska tjänsters överträdelser av denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Dessa sanktioner ska särskilt stå i proportion till allvaret av förekomsten av bristande överensstämmelse och antalet icke överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på marknaden i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska senast den 1 september 2020 anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen och ska utan dröjsmål underrätta den om alla senare ändringar som berör dem.
    2.  

    De typer av överträdelser av ekonomiska aktörer och tekniska tjänster som ska beläggas med sanktioner ska åtminstone vara följande:

    a) 

    Lämnande av falska uppgifter under godkännandeförfarandet eller korrigerande eller begränsande åtgärder som åläggs i enlighet med kapitel XI.

    b) 

    Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande eller marknadskontroll.

    c) 

    Undanhållande av uppgifter eller tekniska specifikationer som kan leda till återkallelse av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter eller till att EU-typgodkännandeintyg återkallas eller inte utfärdas.

    d) 

    De tekniska tjänsternas bristande överensstämmelse med de krav som ligger till grund för att de utsågs.

    3.  

    Förutom de typer av överträdelser som anges i punkt 2 ska de typer av överträdelser av ekonomiska aktörer som också är belagda med sanktioner vara åtminstone följande:

    a) 

    Vägran att ge tillgång till information.

    b) 

    Tillhandahållande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på marknaden vilka omfattas av kraven på godkännande, utan något sådant godkännande eller med förfalskade handlingar, intyg om överensstämmelse, obligatoriska skyltar eller godkännandemärken i denna avsikt.

    4.  
    Medlemsstaterna ska varje år rapportera till kommissionen om de sanktioner de påfört under det föregående året. Om inga sanktioner har påförts ett visst år ska medlemsstaterna inte vara förpliktigade att rapportera till kommissionen.
    5.  
    Kommissionen ska varje år utarbeta en sammanfattande rapport om de sanktioner som medlemsstaterna har påfört. Den rapporten får innehålla rekommendationer till medlemsstaterna och ska lämnas in till forumet.

    Artikel 85

    Administrativa sanktionsavgifter för att stödja korrigerande och begränsande åtgärder på unionsnivå

    1.  
    När kommissionen fattar beslut i enlighet med artikel 53 får den påföra den berörda ekonomiska aktören administrativa sanktionsavgifter om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med kraven i denna förordning. De administrativa sanktionsavgifterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. De administrativa sanktionsgifterna ska särskilt stå i proportion till antalet icke-överensstämmande fordon som registreras på unionsmarknaden eller antalet icke-överensstämmande system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på unionsmarknaden.

    De administrativa sanktionsavgifter som kommissionen påför får inte läggas till de sanktioner som medlemsstaterna påför i enlighet med artikel 84 för samma överträdelse. De administrativa sanktionsavgifter som kommissionen påför får inte överstiga 30 000  EUR per icke-överensstämmande fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.

    Kommissionen får inte inleda, på nytt inleda eller fortsätta förfaranden enligt denna artikel mot ekonomiska aktörer vid överträdelser av denna förordning som de berörda ekonomiska aktörerna redan har bötfällts för eller som de har frikänts från ansvar för i enlighet med artikel 84 genom ett tidigare beslut som inte längre kan överklagas.

    2.  
    Kommissionen ska på grundval av principerna i punkt 3 i den här artikeln anta delegerade akter i enlighet med artikel 82, som kompletterar denna förordning genom att fastställa förfarandet för, samt metoder för beräkning och uppbörd av, de administrativa sanktionsavgifter som avses i punkt 1 i den här artikeln.
    3.  

    De delegerade akter som avses i punkt 2 ska iaktta följande principer:

    a) 

    Kommissionens förfarande ska iaktta rätten till god förvaltning, och i synnerhet rätten att yttra sig och rätten att få tillgång till akten, med förbehåll för berättigade intressen vad avser konfidentialitet och affärshemligheter,

    b) 

    Vid beräkningen av lämplig administrativ sanktionsavgift ska kommissionen vägledas av principerna om effektivitet, proportionalitet och avskräckande effekt och i relevanta fall överväga hur allvarlig överträdelsen är och vilka verkningar den har, huruvida den ekonomiska aktören handlat i god tro, den noggrannhet och samarbetsvilja som den ekonomiska aktören visat, huruvida överträdelsen upprepats, hur ofta den begåtts eller hur länge den varat samt tidigare påföljder mot samma ekonomiska aktör.

    c) 

    Administrativa sanktionsavgifter ska drivas in utan onödig fördröjning genom att tidsfrister fastställs för erläggande, inbegripet möjligheten att på lämpligt sätt dela upp betalningar i flera delbetalningar och etapper.

    4.  
    De administrativa sanktionsavgifternas belopp ska betraktas som inkomster i unionens allmänna budget.

    Artikel 86

    Ändringar av förordning (EG) nr 715/2007

    1.  

    Förordning (EG) nr 715/2007 ska ändras på följande sätt:

    1. 

    Titeln ska ersättas med följande:

    ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6)”

    2. 

    Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

    ”2.  
    Därutöver fastställs i denna förordning bestämmelser om överensstämmelse för fordon i drift, hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar, system för omborddiagnos (OBD) samt mätningen av bränsleförbrukning.”
    3. 

    Artikel 3.14 och 3.15 ska utgå.

    4. 

    Kapitel III ska utgå.

    5. 

    Artikel 13.2 e ska utgå.

    2.  
    Hänvisningar till de strukna bestämmelserna i förordning (EG) nr 715/2007 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 1 i bilaga XI till den här förordningen.

    Artikel 87

    Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

    1.  

    Förordning (EG) nr 595/2009 ska ändras på följande sätt:

    1. 

    Titeln ska ersättas med följande:

    ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG samt om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG”.

    2. 

    Artikel 1 andra stycket ska ersättas med följande:

    ”Därutöver fastställs i denna förordning regler om överensstämmelse för fordon och motorer i drift, hållbarheten hos utsläppsbegränsande anordningar, system för omborddiagnos (OBD) samt mätningen av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.”

    3. 

    Artikel 3.11 och 3.13 ska utgå.

    4. 

    Artikel 6 ska utgå.

    5. 

    Artikel 11.2 e ska utgå.

    2.  
    Hänvisningar till de strukna bestämmelserna i förordning (EG) nr 595/2009 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 2 i bilaga XI till den här förordningen.

    Artikel 88

    Upphävande av direktiv 2007/46/EG

    Direktiv 2007/46/EG ska upphöra att gälla med verkan från den 1 september 2020.

    Hänvisningar till direktiv 2007/46/EG ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i punkt 3 i bilaga XI till den här förordningen.

    Artikel 89

    Övergångsbestämmelser

    1.  
    Denna förordning ska inte ogiltiggöra något helfordonstypgodkännande eller EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats senast den 31 augusti 2020.
    2.  
    Godkännandemyndigheterna ska bevilja utökningar och revideringar av helfordonstypgodkännanden och EU-typgodkännanden av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1 i den här artikeln i enlighet med artiklarna 33 och 34.
    3.  
    Tekniska tjänster som redan är utsedda före den 4 juli 2018 ska genomgå en sådan bedömning som avses i artikel 73.

    Utseendet av tekniska tjänster som redan är utsedda före den 4 juli 2018 ska förnyas senast den 5 juli 2022, förutsatt att de tekniska tjänsterna uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.

    Giltigheten för ett utseende av en teknisk tjänst som redan är utsedd före den 4 juli 2018 ska upphöra senast den 5 juli 2022.

    Artikel 90

    Rapportering

    1.  
    Senast den 1 september 2025 ska medlemsstaterna informera kommissionen om tillämpningen av de förfaranden för typgodkännande och marknadskontroll som föreskrivs i denna förordning.
    2.  
    Senast den 1 september 2026, på grundval av den information som lämnas enligt punkt 1 i den här artikeln, ska kommissionen överlämna en utvärderingsrapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, bland annat tillämpningen av kontroller av överensstämmelse i enlighet med artikel 9.

    Artikel 91

    Ikraftträdande och tillämpning

    Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Den ska tillämpas från och med den 1 september 2020.

    Från och med den 5 juli 2020 får dock nationella myndigheter, efter en begäran från en tillverkare, inte vägra att bevilja ett EU-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för en ny fordonstyp, eller förbjuda registrering, utsläppande på marknaden eller ibruktagande av ett nytt fordon om det berörda fordonet uppfyller kraven i denna förordning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.




    FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

    Bilaga I

    Allmänna definitioner, kriterier för kategorisering av fordon, fordonstyper och karosserityper

    Tillägg 1:

    Förfarande för kontroll av huruvida ett fordon kan kategoriseras som terränggående fordon

    Tillägg 2:

    Siffror som kompletterar koderna som ska användas för olika slags karosserier

    Bilaga II

    Krav för EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter

    Del I

    Regleringsakter för EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i obegränsade serier

    Tillägg 1:

    Regleringsakter för EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier enligt artikel 41

    Tillägg 2:

    Krav för enskilt EU-fordonsgodkännande enligt artikel 44

    Del II

    Förteckning över FN-föreskrifter som erkänns som alternativ till de direktiv och förordningar som anges i del I

    Del III

    Förteckning över regleringsakter med krav för EU-typgodkännande av fordon för särskilda ändamål

    Tillägg 1:

    Campingbilar, ambulanser och likbilar

    Tillägg 2:

    Bepansrade fordon

    Tillägg 3:

    Rullstolsanpassade fordon

    Tillägg 4:

    Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inbegripet specialgrupper, redskapsbärare och husvagnar)

    Tillägg 5:

    Mobilkranar

    Tillägg 6:

    Fordon för transport av exceptionell last

    Bilaga III

    Förfaranden för EU-typgodkännande

    Tillägg 1:

    Standarder som de tekniska enheter som avses i artikel 68 ska uppfylla

    Tillägg 2:

    Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

    Bilaga IV

    Förfaranden för produktionsöverensstämmelse

    Bilaga V

    Gränser för små serier och slutserier

    Bilaga VI

    Förteckning över delar eller utrustning som kan utgöra en allvarlig risk vad gäller korrekt funktion av system som är väsentliga för fordonets säkerhet eller miljöprestanda, prestandakrav för sådana delar och sådan utrustning, tillämpliga provningsförfaranden samt märknings- och förpackningsföreskrifter

    Bilaga VII

    Regleringsakter enligt vilka en tillverkare får utses till teknisk tjänst

    Tillägg:

    Utnämningen av en intern teknisk tjänst hos en tillverkare till teknisk tjänst och underentreprenad

    Bilaga VIII

    Villkor för användning av virtuella provningsmetoder av en tillverkare eller teknisk tjänst

    Tillägg 1:

    Allmänna villkor för användning av virtuella provningsmetoder

    Tillägg 2:

    Särskilda villkor för användning av virtuella provningsmetoder

    Tillägg 3:

    Valideringsprocess

    Bilaga IX

    Förfaranden vid etappvis typgodkännande

    Tillägg:

    Mall för tillverkarens extraskylt

    Bilaga X

    Tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet

    Tillägg 1:

    Tillverkarens intyg om tillgång till fordonets OBD-information och till information om reparation och underhåll av fordonet

    Tillägg 2:

    Fordonets OBD-information

    Bilaga XI

    Jämförelsetabell




    BILAGA I

    ALLMÄNNA DEFINITIONER, KRITERIER FÖR KATEGORISERING AV FORDON, FORDONSTYPER OCH KAROSSERITYPER

    INLEDNING

    Definitioner och allmänna bestämmelser

    1.   Definitioner

    1.1

    sittplats

    :

    varje plats som rymmer en sittande person som är minst lika stor som

    a) 

    en provdocka som motsvarar en vuxen man i 50:e percentilen i fråga om föraren,

    b) 

    en provdocka som motsvarar en vuxen kvinna i 5:e percentilen i alla övriga fall.

    1.2

    säte :
    komplett anordning med klädsel, oavsett om anordningen ingår som en del av fordonets karosseri eller inte, avsedd som sittplats för en person.
    Som säten räknas både enskilda säten och odelade säten liksom uppfällbara och löstagbara säten.

    1.3

    gods :
    i huvudsak alla flyttbara föremål.
    Termen inbegriper bulkprodukter, tillverkat gods, vätskor, levande djur, grödor och odelbara laster.

    1.4

    högsta vikt : högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    2.   Allmänna bestämmelser

    2.1   Antal sittplatser

    2.1.1

    Kraven rörande antalet sittplatser gäller säten som är avsedda för användning när fordonet färdas på väg.

    2.1.2

    Kraven gäller inte säten som är avsedda för användning när fordonet står stilla och som är tydligt märkta för användarna genom piktogram eller en skylt med lämplig text.

    2.1.3

    Följande krav gäller för bestämning av antalet sittplatser:

    a) 

    Varje enskilt säte ska räknas som en sittplats.

    b) 

    I fråga om odelade säten ska varje utrymme med en bredd på minst 400 mm mätt på sittdynans nivå räknas som en sittplats.

    Detta villkor ska inte hindra tillverkaren från att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt punkt 1.1.

    c) 

    Ett utrymme enligt led b ska dock inte räknas som en sittplats om

    i) 

    det odelade sätet har egenskaper som hindrar en naturlig sittställning för provdockan, t.ex. förekomsten av en fast konsolbox, ett ej vadderat område eller inredningsdetaljer som påverkar den nominella sittytan,

    ii) 

    utformningen av golvplattan omedelbart framför en antagen sittplats (t.ex. förekomsten av en tunnel) hindrar naturlig placering av provdockans fötter.

    2.1.4

    För fordon som omfattas av FN-föreskrifterna nr 66 och nr 107 ska det mått som avses i punkt 2.1.3 b anpassas till det minsta utrymme som krävs för en person med avseende på de olika fordonsklasserna.

    2.1.5

    När ett fordon har sätesförankringar för löstagbara säten ska dessa löstagbara säten räknas vid bestämning av antalet sittplatser.

    2.1.6

    Ett utrymme avsett för en rullstol med sittande person ska betraktas som en sittplats.

    2.1.6.1

    Denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av kraven i punkterna 3.6.1 och 3.7 i bilaga 8 till FN-föreskrifter nr 107.

    2.2   Högsta vikt

    2.2.1

    I fråga om dragbilar för påhängsvagn ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet inkludera påhängsvagnens högsta vikt som bärs av vändskivan.

    2.2.2

    I fråga om motorfordon som kan dra en släpkärra eller en släpvagn med stel dragstång ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av motorfordonet inkludera den högsta vikt som överförs till dragfordonet genom kopplingen.

    2.2.3

    I fråga om påhängsvagnar, släpkärror och släpvagnar med stel dragstång ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet motsvara den högsta vikt som överförs till marken av hjulen på en axel eller en grupp av axlar när fordonet är kopplat till dragfordonet.

    2.2.4

    I fråga om dollyaxlar ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet inkludera påhängsvagnens högsta vikt som bärs av vändskivan.

    2.3   Specialutrustning

    2.3.1

    Fordon som primärt har monterad utrustning såsom maskiner eller apparater ska anses tillhöra kategori N eller O.

    2.4   Enheter

    2.4.1

    Om inte annat anges ska alla måttenheter och associerade symboler följa rådets direktiv 80/181/EEG ( 8 ).

    3.   Kategorisering av fordon av kategorier

    3.1

    Tillverkaren har ansvaret för att kategorisera en viss fordonstyp i en viss kategori.

    För detta ska alla relevanta kriterier som anges i denna bilaga uppfyllas.

    3.2

    Godkännandemyndigheten får kräva att tillverkaren lämnar lämplig ytterligare information för att demonstrera att en fordonstyp måste kategoriseras som fordon avsett för särskilda ändamål i specialgruppen (kod SG).

    DEL A

    Kriterier för kategorisering av fordon

    1.   Fordonskategorier

    För såväl EU-typgodkännande och nationellt typgodkännande som för enskilt EU-fordonsgodkännande och nationellt enskilt fordonsgodkännande ska fordonen kategoriseras i enlighet med den klassificering som avses i artikel 4.

    Godkännande får enbart beviljas för de kategorier som avses i artikel 4.1.

    2.   Delkategorier för fordon

    2.1   Terränggående fordon

    Terränggående fordon (ORV) :
    fordon som tillhör kategori M eller N och som har särskilda tekniska egenskaper som gör att fordonet kan användas utanför normala vägar.
    För dessa fordonskategorier ska bokstaven ”G” läggas till som suffix till den bokstav och det nummer som identifierar fordonskategorin.
    Kriterierna för delkategorisering av fordon som ORV anges i punkt 4 i denna del.

    2.2   Fordon avsedda för särskilda ändamål (SPV)

    2.2.1

    För icke-färdigbyggda fordon som är avsedda för delkategorin SPV ska bokstaven ”S” läggas till som suffix efter bokstaven och numret som identifierar fordonskategorin.

    De olika typerna av fordon avsedda för särskilda ändamål definieras och förtecknas i punkt 5.

    2.3   Terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål

    2.3.1

    Terränggående fordon för särskilda ändamål (ORV-SPV) :
    fordon som antingen tillhör kategori M eller N och vars särskilda tekniska egenskaper anges i punkterna 2.1 och 2.2.
    För dessa fordonskategorier ska bokstaven ”G” läggas till som suffix till den bokstav och det nummer som identifierar fordonskategorin.
    För icke färdigbyggda fordon som är avsedda för delkategorin SPV ska dessutom bokstaven ”S” läggas till som ett andra suffix.

    3.   Kriterier för kategorisering av fordon av kategori N

    3.1

    Kategoriseringen av en fordonstyp av kategori N ska basera sig på fordonets tekniska egenskaper enligt vad som anges i punkterna 3.2–3.6.

    3.2

    Principiellt ska lastytan vara helt separerad från den eller de avdelningar där alla sittplatser finns.

    3.3

    Genom undantag från kraven i punkt 3.2 får personer och gods transporteras i samma avdelning, förutsatt att lastytan har säkringsanordningar som skyddar personerna som transporteras mot rubbning av lasten under färden, som vid kraftig inbromsning och kraftiga svängar.

    3.4

    Säkringsanordningarna – surrningsanordningarna – avsedda för säkring av lasten enligt kraven i punkt 3.3 och uppdelningssystem avsedda för fordon upp till 7,5 ton ska konstrueras i enlighet med avsnitten 3 och 4 i internationella standarden ISO 27956:2009 Vägfordon – Säkring av last i distributionsbilar – Krav och provningsmetoder.

    3.4.1

    Kraven i punkt 3.4 får verifieras genom ett intyg om överensstämmelse från tillverkaren.

    3.4.2

    Som ett alternativ till kraven enligt punkt 3.4 kan tillverkaren demonstrera på ett nöjaktigt sätt inför godkännandemyndigheten att de installerade säkringsanordningarna ger en motsvarande skyddsnivå som anordningarna enligt den angivna standarden.

    3.5

    Antalet sittplatser utöver förarplatsen får inte överskrida

    a) 

    6 för N1-fordon,

    b) 

    8 för N2-fordon eller N3-fordon.

    3.6

    Fordonen ska ha en godskapacitet som är lika med eller större än personkapaciteten uttryckt i kg.

    3.6.1

    För detta ändamål ska följande ekvationer gälla för alla konfigurationer, särskilt när alla sittplatser är upptagna:

    a) 

    när N = 0:

    P – M ≥ 100 kg

    b) 

    när 0 < N ≤ 2:

    P – (M + N × 68) ≥ 150 kg

    c) 

    när N > 2:

    P – (M + N × 68) ≥ N × 68

    där bokstäverna betyder följande:

    ”P” : högsta tekniskt tillåtna lastade vikt.

    ”M” : vikten i körklart skick.

    ”N” : antalet sittplatser utöver förarplatsen.

    3.6.2

    Vikten hos utrustning som monteras på fordonet för transport av gods (t.ex. tank eller karosseri), för hantering av gods (t.ex. kran eller hiss) och för säkring av gods (t.ex. säkringsanordningar för last) ska inkluderas i M.

    3.6.3

    Vikten hos utrustning som inte används för de ändamål som anges i punkt 3.6.2 (såsom en kompressor, en vinsch, en elgenerator eller sändningsutrustning) ska inte inkluderas i M vid tillämpning av de formler som anges i punkt 3.6.1.

    3.7

    De krav som anges i punkterna 3.2–3.6 ska vara uppfyllda för alla varianter och versioner inom en fordonstyp.

    3.8

    Kriterier för kategorisering av fordon som N1.

    3.8.1

    Ett fordon ska kategoriseras som N1 när alla tillämpliga kriterier är uppfyllda.

    Om ett eller flera av kriterierna inte är uppfyllda ska fordonet kategoriseras som M1.

    3.8.2

    Utöver de allmänna kriterier som avses i punkterna 3.2–3.6 ska de kriterier som anges i denna punkt vara uppfyllda för kategorisering av fordon där föraren och lasten befinner sig inom en och samma enhet (t.ex. karosseri ”BB”).

    3.8.2.1

    De tillämpliga kriterierna måste uppfyllas även i fall där det finns en vägg eller avdelare, som kan vara helt eller delvis avskiljande, mellan en sätesrad och lastutrymmet.

    3.8.2.2

    Kriterierna ska vara följande:

    a) 

    Godset ska kunna lastas genom en bakdörr, baklucka eller en sidodörr som är konstruerad och byggd för detta ändamål.

    b) 

    Om fordonet har en bakdörr eller en baklucka ska lastningsöppningen uppfylla följande krav:

    i) 

    Om fordonet endast har en sätesrad eller enbart förarsäte ska lastningsöppningen ha en höjd på minst 600 mm.

    ii) 

    Om fordonet har två eller flera sätesrader ska lastningsöppningen ha en höjd på minst 800 mm och öppningens yta ska vara minst 12 800  cm2.

    c) 

    Lastutrymmet ska uppfylla nedan angivna krav.

    lastutrymme : den del av fordonet som finns bakom sätesraden (sätesraderna) eller bakom förarsätet i fordon som endast har en förarplats.

    i) 

    Lastytan ska i regel vara plan.

    ii) 

    Om fordonet bara har en sätesrad eller bara ett säte ska lastytan ha en minimilängd som utgör minst 40 % av hjulbasen.

    iii) 

    Om fordonet har två eller flera sätesrader ska lastytan ha en minimilängd som utgör minst 30 % av hjulbasen.

    Om sätena på sista sätesraden enkelt kan lösgöras från fordonet utan användning av specialverktyg ska kraven på lastytans längd vara uppfyllda när alla säten är installerade i fordonet.

    iv) 

    Kraven rörande lastytans längd ska vara uppfyllda när första eller sista radens säten, beroende på vad som är tillämpligt, är i upprätt normalläge för sittande passagerare.

    3.8.2.3

    Särskilda villkor för mätning

    3.8.2.3.1   Definitioner

    a)

    lastningsöppningens höjd : det vertikala avståndet mellan två horisontella plan längs med högsta punkten på öppningens lägre del respektive lägsta punkten på öppningens övre del.

    b)

    lastningsöppningens yta : den största ytan av den vinkelräta projektionen på ett vertikalt plan, vinkelrätt mot fordonets mittlinje, av den maximalt möjliga öppningen när bakdörren (bakdörrarna) eller bakluckan är vidöppen.

    c)

    hjulbas

    :

    vid tillämpning av formlerna i punkterna 3.8.2.2 och 3.8.3.1 avståndet mellan

    i) 

    framaxelns mittlinje och den andra axelns mittlinje om fordonet har två axlar, eller

    ii) 

    framaxelns mittlinje och mittlinjen för en virtuell axel på lika stort avstånd från den andra och tredje axeln om fordonet har tre axlar.

    3.8.2.3.2   Sätenas inställningar

    a) 

    Sätena ska ställas i sin yttersta bakre position.

    b) 

    Inställningsbara ryggstöd ska justeras så att den tredimensionella H-punktsapparaten har en bålvinkel på 25 grader.

    c) 

    Fasta ryggstöd ska vara i den position som fordonstillverkaren anger.

    d) 

    Säten som kan höjdjusteras ska vara i sin lägsta position.

    3.8.2.3.3   Fordonsförhållanden

    a) 

    Fordonet ska vara lastat enligt högsta vikt.

    b) 

    Fordonets hjul ska vara rakt framåtriktade.

    3.8.2.3.4

    Kraven i punkt 3.8.2.3.2 ska inte gälla om fordonet har en vägg eller avdelare.

    3.8.2.3.5

    Mätning av lastutrymmets längd:
    a) 

    Om fordonet inte har någon avdelare eller vägg ska längden mätas från ett vertikalt plan längs den yttersta bakre punkten för sätets översta punkt till den bakre innerpanelen eller dörren eller bakluckan i stängd position.

    b) 

    Om fordonet har en avdelare eller en vägg ska längden mätas från ett vertikalt plan längs den yttersta bakre punkten för avdelaren eller väggen till innerpanelen eller dörren eller bakluckan, beroende på fall, i stängd position.

    c) 

    Kraven rörande längd ska uppfyllas minst längs en horisontell linje som ligger i det längsgående vertikala planet som passerar fordonets mittlinje, på nivån för lastgolvet.

    3.8.3

    Utöver de allmänna kriterier som avses i punkterna 3.2–3.6 ska de kriterier som anges i denna punkt uppfyllas vid kategorisering av fordon där föraren och lasten inte befinner sig inom en och samma enhet (t.ex. karosseri ”BE”).

    3.8.3.1

    Om fordonet har sluten kaross gäller följande:

    a) 

    Godset ska gå att lasta genom en bakdörr, en baklucka eller en panel eller på annat sätt.

    b) 

    Lastningsöppningens minimihöjd ska vara minst 800 mm och öppningen ska ha en yta på minst 12 800  cm2.

    c) 

    Lastytans minimilängd ska vara minst 40 % av hjulbasen.

    3.8.3.2

    Om fordonet har ett öppet lastutrymme ska endast de bestämmelser som avses i punkt 3.8.3.1 a och c gälla.

    3.8.3.3

    Vid tillämpning av de bestämmelser som avses i punkt 3.8.3 ska definitionerna i punkt 3.8.2.3.1 gälla.

    3.8.3.4

    Kraven rörande lastutrymmets längd ska dock vara uppfyllda minst längs en horisontell linje som ligger i det längsgående planet som passerar fordonets mittlinje, på nivån för lastgolvet.

    4.   Kriterier för delkategorisering av fordon som terränggående fordon

    4.1

    M1- eller N1-fordon ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller följande villkor samtidigt:

    a) 

    Minst en framaxel och minst en bakaxel som har konstruerats för samtidig drivning även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

    b) 

    Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

    c) 

    Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

    d) 

    Fordonet uppfyller minst fem av de nedan angivna sex kraven:

    i) 

    Främre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

    ii) 

    Bakre infallsvinkeln ska vara minst 20 grader.

    iii) 

    Rampvinkeln ska vara minst 20 grader.

    iv) 

    Markfrigången under framaxeln ska vara minst 180 mm.

    v) 

    Markfrigången under bakaxeln ska vara minst 180 mm.

    vi) 

    Markfrigången mellan axlarna ska vara minst 200 mm.

    4.2

    Fordon av kategorierna M2, N2 eller M3 vars högsta vikt inte överstiger 12 ton ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller antingen villkoret enligt led a eller villkoren enligt både led b och c nedan.

    a) 

    Alla axlar har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en eller flera axlar kan kopplas ur.

    b) 
    i) 

    Minst en framaxel och minst en bakaxel har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

    ii) 

    Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med samma funktion.

    iii) 

    Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

    c) 

    Fordonet uppfyller minst fem av de nedan angivna sex kraven i fall där högsta vikten inte överstiger 7,5 ton och minst fyra av kraven om högsta vikten överstiger 7,5 ton.

    i) 

    Främre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

    ii) 

    Bakre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

    iii) 

    Rampvinkeln ska vara minst 25 grader.

    iv) 

    Markfrigången under framaxeln ska vara minst 250 mm.

    v) 

    Markfrigången mellan axlarna ska vara minst 300 mm.

    vi) 

    Markfrigången under bakaxeln ska vara minst 250 mm.

    4.3

    Fordon av kategorierna M3 eller N3 vars högsta vikt överstiger 12 ton ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller antingen villkoret enligt led a eller villkoren enligt både led b och c nedan.

    a) 

    Alla axlar har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en eller flera axlar kan kopplas ur.

    b) 
    i) 

    Minst hälften av axlarna (eller två axlar av tre i fråga om fordon med tre axlar och tre axlar i fråga om fordon med fem axlar) har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

    ii) 

    Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

    iii) 

    Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

    c) 

    Fordonet uppfyller minst fyra av de nedan angivna sex kraven:

    i) 

    Främre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

    ii) 

    Bakre infallsvinkeln ska vara minst 25 grader.

    iii) 

    Rampvinkeln ska vara minst 25 grader.

    iv) 

    Markfrigången under framaxeln ska vara minst 250 mm.

    v) 

    Markfrigången mellan axlarna ska vara minst 300 mm.

    vi) 

    Markfrigången under bakaxeln ska vara minst 250 mm.

    4.4

    Förfarandet för kontroll av överensstämmelse med de geometriska krav som avses i denna del ska anges i tillägg 1.

    4.5

    Kraven i punkterna 4.1 a, 4.2 a, 4.2 b, 4.3 a och 4.3 b om axlar för samtidig drivning anses vara uppfyllda när ett av följande villkor är uppfyllt:

    a) 

    Överföringen av framdrivning till samtliga axlar sker endast på mekanisk väg, vilket förser fordonet med framdrivning i svår terräng.

    b) 

    Vart och ett av hjulen på axeln i fråga drivs av en enskild hydraulisk eller elektrisk motor.

    Om axlarna enligt kraven i punkterna 4.1 a, 4.2 a, 4.2 b, 4.3 a, 4.3 b gällande axlar för samtidig drivning inte enbart försörjs på mekanisk väg ska framdrivningen av de enskilda hjulen vara avsedd för körning i svår terräng. I sådant fall ska det säkerställas att minst 75 % av totala framdrivningen kan överföras till hjulet i fråga när dragningsförhållandena under andra hjul inte medger adekvat överföring av framdrivning via dessa hjul.

    Drivhjälpsystemet enligt punkt 4.5 b får inte möjliggöra automatisk urkoppling av framdrivningen förrän fordonet når 75 % av sin högsta konstruktiva hastighet eller 65 km/tim.

    5.   Fordon avsedda för särskilda ändamål



     

    Namn

    Kod

    Definition

    5.1

    Campingbil

    SA

    Ett fordon av kategori M med boendemöjligheter som omfattar minst följande utrustning:

    a)  Sittplatser och bord.

    b)  Sovplatser, även sådana som görs om från sittplatser.

    c)  Matlagningsmöjligheter.

    d)  Förvaringsmöjligheter.

    Denna utrustning ska vara ordentligt fastsatt i boendeutrymmet.

    Bordet får dock vara konstruerat så att det enkelt kan flyttas.

    5.2

    Bepansrat fordon

    SB

    Fordon som är avsett för skydd av personer eller varor ombord och har skottsäker pansarplåt.

    5.3

    Ambulans

    SC

    Ett fordon av kategori M avsett för transport av sjuka eller skadade personer och med särskild utrustning för detta ändamål.

    5.4

    Likbil

    SD

    Fordon av kategori M avsett för transport av avlidna och med särskild utrustning för detta ändamål.

    5.5

    Rullstolsanpas-sade fordon

    SH

    Fordon av kategori M1 som särskilt tillverkats eller konverterats för att ha plats för en eller flera rullstolsburna personer som färdas sittande i sin(a) rullstol(ar).

    5.6

    Husvagnar

    SE

    Fordon av kategori O enligt definitionen av term 3.2.1.3 i internationella standarden ISO 3833:1977.

    5.7

    Mobilkran

    SF

    Ett specialfordon av kategori N3 som inte är utrustat för godstransporter och vars kran har ett lyftmoment på minst 400 kNm.

    5.8

    Specialgrupp

    SG

    Ett fordon som är avsett för särskilda ändamål och som inte omfattas av någon av definitionerna i denna del.

    5.9

    Dollyaxel

    SJ

    Ett fordon av kategori O försett med en vändskiva som bär upp en påhängsvagn så att denna konverteras till ett släpfordon.

    5.10

    Släpvagn för transport av exceptionell last

    SK

    Ett fordon av kategori O4 avsett för transport av odelbara laster som på grund av sina mått är föremål för hastighets- och trafikbegränsningar.

    Denna term omfattar också hydrauliska modulära släpvagnar oavsett antalet moduler.

    5.11

    Motorfordon för transport av exceptionell last

    SL

    Ett dragfordon eller en dragbil för påhängsvagn av kategori N3 som uppfyller alla följande krav:

    a)  Det har fler än två axlar och minst hälften av axlarna (två axlar av tre i fråga om fordon med tre axlar och tre axlar av fem i fråga om fordon med fem axlar) har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

    b)  Det har konstruerats för att dra eller skjuta på ett släpfordon för transport av exceptionell last av kategori O4.

    c)  Det har en lägsta motoreffekt på 350 kW.

    d)  Det kan utrustas med ytterligare en främre kopplingsanordning för tunga släpfordonsvikter.

    5.12

    Redskapsbärare

    SM

    Ett terränggående fordon av kategori N (enligt definitionen i punkt 2.3) som utformats och tillverkats för att dra, skjuta, frakta och styra viss utbytbar utrustning,

    a)  med minst två monteringsområden för denna utrustning,

    b)  med standardiserade mekaniska, hydrauliska och/eller elektriska gränssnitt (t.ex. kraftuttag) för drift och styrning av den utbytbara utrustningen, och

    c)  som uppfyller definitionen i punkt 3.1.4 i internationella standarden ISO 3833-1977 (specialfordon).

    Om fordonet är utrustat med en lastplattform får dess längd inte överstiga

    a)  1,4 gånger fordonets främre eller bakre spårvidd, beroende på vilken som är störst, när det gäller fordon med två axlar, eller

    b)  2,0 gånger fordonets främre eller bakre spårvidd, beroende på vilken som är störst, när det gäller fordon med fler än två axlar.

    6.   Anmärkningar

    6.1

    Typgodkännande får inte beviljas för

    a) 

    dollyaxlar enligt definitionen i punkt 5.9 i denna del,

    b) 

    släpvagnar med stel dragstång enligt definitionen i punkt 5.4 i del C,

    c) 

    släpfordon som får färdas med personer ombord.

    6.2

    Punkt 6.1 ska inte påverka tillämpningen av artikel 42 på nationellt typgodkännande av små serier.

    DEL B

    Kriterier för fordonstyper, varianter och versioner

    1.   Kategori M1

    1.1   Fordonstyp

    1.1.1

    En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Tillverkarens företagsnamn.

    Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

    b) 

    Konstruktion och montering av centrala delar av karosseriet i fordon med självbärande kaross.

    Samma ska gälla för fordon vars karosseri är fäst med bultar eller svetsat på en separat ram.

    1.1.2

    Genom undantag från kraven i punkt 1.1.1 b får fordon där tillverkaren bygger olika slags karosserier (t.ex. sedan och kupé) så att de har samma golvdel och centrala element i framdelen omedelbart framför vindrutebasen anses tillhöra samma typ. Tillverkaren ska lämna en verifikation på detta.

    1.1.3

    En typ ska bestå av minst en variant och en version.

    1.2   Variant

    1.2.1

    En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

    a) 

    Antalet sidodörrar eller typen av karosseri enligt definitionen i punkt 2 i del C när tillverkaren använder kriteriet enligt punkt 1.1.2.

    b) 

    Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper:

    i) 

    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

    ii) 

    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

    iii) 

    Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L4, V6 eller annat).

    c) 

    Antal axlar.

    d) 

    Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

    e) 

    Antal styraxlar.

    f) 

    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt).

    g) 

    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

    1.3   Version

    1.3.1

    En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikten.

    b) 

    Slagvolym (förbränningsmotorer).

    c) 

    Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

    d) 

    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

    e) 

    Högsta antal sittplatser.

    f) 

    Ljudnivå under körning.

    g) 

    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 5, Euro 6 eller annan).

    h) 

    Koldioxidutsläpp vid blandad eller viktad, blandad körning.

    i) 

    Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning).

    j) 

    Bränsleförbrukning vid blandad eller viktad, blandad körning.

    Som ett alternativ till kriterierna i leden h, i och j ska gruppen av fordon som utgör en version ha gemensamt alla de provningar som genomförs för beräkning av deras koldioxidutsläpp, elenergiförbrukning och bränsleförbrukning i enlighet med underbilaga 6 till bilaga XXI i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 ( 9 ).

    2.   Kategorierna M2 och M3

    2.1   Fordonstyp

    2.1.1

    En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Tillverkarens företagsnamn.

    Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

    b) 

    Kategori.

    c) 

    Följande aspekter av konstruktion och tillverkning:

    i) 

    Konstruktion och tillverkning av de centrala delar som bildar chassit.

    ii) 

    Konstruktion och tillverkning av de centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

    d) 

    Antal våningar (en eller två).

    e) 

    Antal sektioner (stela/ledade).

    f) 

    Antal axlar.

    g) 

    Sättet för kraftförsörjning (internt eller externt).

    2.1.2

    En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

    2.2   Variant

    2.2.1

    En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har alla följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

    a) 

    Typen av karosseri enligt definitionen i punkt 3 i del C.

    b) 

    Fordonsklassen eller kombinationen av fordonsklasser enligt definitionen i punkt 2.1.1 i FN-föreskrifter nr 107 (endast för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

    c) 

    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

    d) 

    Motorn, med avseende på följande konstruktionsegenskaper:

    i) 

    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

    ii) 

    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

    iii) 

    Antal cylindrar och cylinderarrangemang för förbränningsmotorer (L6, V8 eller annat).

    e) 

    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

    2.3   Version

    2.3.1

    En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har alla följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    b) 

    Fordonets förmåga att dra en släpvagn eller inte.

    c) 

    Slagvolym för förbränningsmotorer.

    d) 

    Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

    e) 

    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

    f) 

    Ljudnivå under körning.

    g) 

    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 4, Euro 5 eller annan).

    3.   Kategori N1

    3.1   Fordonstyp

    3.1.1

    En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Tillverkarens företagsnamn.

    Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

    b) 

    Konstruktion och montering av centrala delar av karosseriet i fordon med självbärande kaross.

    c) 

    Konstruktion och tillverkning av centrala delar som bildar chassit i fordon som inte har självbärande kaross.

    3.1.2

    Genom undantag från kraven i punkt 3.1.1 b kan fordon där tillverkaren bygger olika slags karosserier (t.ex. skåpbil, chassi med hytt, olika hjulbaser och olika takhöjder) så att de har samma golvdel och centrala element i framdelen omedelbart framför vindrutebasen, anses tillhöra samma typ. Tillverkaren ska lämna intyg om detta.

    3.1.3

    En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

    3.2   Variant

    3.2.1

    En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

    a) 

    Antalet sidodörrar eller typen av karosseri enligt definitionen i punkt 4 i del C (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) när tillverkaren använder kriteriet i punkt 3.1.2.

    b) 

    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

    c) 

    Motorn, med avseende på följande konstruktionsegenskaper:

    i) 

    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

    ii) 

    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

    iii) 

    Antal cylindrar och cylinderarrangemang för förbränningsmotorer (L6, V8 eller annat).

    d) 

    Antal axlar.

    e) 

    Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

    f) 

    Antal styraxlar.

    g) 

    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

    3.3   Version

    3.3.1

    En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    b) 

    Slagvolym för förbränningsmotorer.

    c) 

    Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

    d) 

    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

    e) 

    Högsta antal sittplatser.

    f) 

    Ljudnivå under körning.

    g) 

    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 5, Euro 6 eller annan).

    h) 

    Koldioxidutsläpp vid blandad eller viktad, blandad körning.

    i) 

    Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning).

    j) 

    Bränsleförbrukning vid blandad eller viktad, blandad körning.

    k) 

    Förekomsten av en unik uppsättning innovativ teknik i enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 ( 10 ).

    Som ett alternativ till kriterierna i leden h, i och j ska gruppen av fordon som utgör en version ha gemensamt alla de provningar som genomförs för beräkning av deras koldioxidutsläpp, elenergiförbrukning och bränsleförbrukning i enlighet med underbilaga 6 till bilaga XXI i förordning (EU) 2017/1151.

    4.   Kategorierna N2 and N3

    4.1   Fordonstyp

    4.1.1

    En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Tillverkarens företagsnamn.

    Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

    b) 

    Kategori.

    c) 

    Gemensam konstruktion och tillverkning av chassit för en viss produktlinje.

    d) 

    Antal axlar.

    4.1.2

    En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

    4.2   Variant

    4.2.1

    En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

    a) 

    Typ av kaross eller typ av karosseri enligt definitionen i punkt 4 i del C och i tillägg 2 (endast för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

    b) 

    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

    c) 

    Motorn, med avseende på följande konstruktionsegenskaper:

    i) 

    Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan).

    ii) 

    Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan).

    iii) 

    Antal cylindrar och cylinderarrangemang för förbränningsmotorer (L6, V8 eller annat).

    d) 

    Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

    e) 

    Antal styraxlar.

    f) 

    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

    4.3   Version

    4.3.1

    En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    b) 

    Fordonets förmåga att dra ett släpfordon eller inte, enligt följande:

    i) 

    Obromsat släpfordon.

    ii) 

    Släpfordon med påskjutsbromsningssystem enligt definitionen i punkt 2.12 i FN-föreskrifter nr 13.

    iii) 

    Släpfordon med bromssystem av genomgående eller delvis genomgående typ enligt definitionen i punkterna 2.9 och 2.10 i FN-föreskrifter nr 13.

    iv) 

    Släpfordon av kategori O4 så att kombinationens högsta vikt inte överskrider 44 ton.

    v) 

    Släpfordon av kategori O4 så att kombinationens högsta vikt överskrider 44 ton.

    c) 

    Slagvolym.

    d) 

    Största motoreffekt.

    e) 

    Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle eller annat).

    f) 

    Ljudnivå under körning.

    g) 

    Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 4, Euro 5 eller annan).

    5.   Kategorierna O1 and O2

    5.1   Fordonstyp

    5.1.1

    En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Tillverkarens företagsnamn.

    Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

    b) 

    Kategori.

    c) 

    Den princip som definieras i punkt 5 i del C.

    d) 

    Följande aspekter av konstruktion och tillverkning:

    i) 

    Konstruktion och tillverkning av de centrala delar som bildar chassit.

    ii) 

    Konstruktion och tillverkning av de centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

    e) 

    Antal axlar.

    5.1.2

    En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

    5.2   Variant

    5.2.1

    En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktionsegenskaper gemensamma:

    a) 

    Typ av karosseri enligt tillägg 2 (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

    b) 

    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

    c) 

    Typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

    d) 

    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

    5.3   Version

    5.3.1

    En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    b) 

    Principen för upphängning (pneumatisk, stål eller gummi, torsionsstav eller annat).

    c) 

    Principen för dragstång (triangel, rör eller annat).

    6.   Kategorierna O3 and O4

    6.1   Fordonstyp

    6.1.1

    En fordonstyp ska bestå av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Tillverkarens företagsnamn.

    Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

    b) 

    Kategori.

    c) 

    Principen för släpvagnen i relation till definitionerna i punkt 5 i del C.

    d) 

    Följande aspekter av konstruktion och tillverkning:

    i) 

    Konstruktion och tillverkning av de centrala delar som bildar chassit.

    ii) 

    Konstruktion och tillverkning av de centrala delar som bildar karosseriet i släpvagnar med självbärande kaross.

    e) 

    Antal axlar.

    6.1.2

    En fordonstyp ska bestå av minst en variant och en version.

    6.2   Varianter

    6.2.1

    En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon som har följande konstruktions- och tillverkningsegenskaper gemensamma:

    a) 

    Typ av karosseri enligt tillägg 2 (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

    b) 

    Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

    c) 

    Principen för upphängning (stål, pneumatisk eller hydraulisk).

    d) 

    Följande tekniska egenskaper:

    i) 

    Huruvida chassit kan förlängas eller inte.

    ii) 

    Våningsgolvets höjd (normal, låggolv, låglastande osv.).

    e) 

    För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

    6.3   Versioner

    6.3.1

    En version inom en variant ska vara en grupp av fordon som har följande egenskaper gemensamma:

    a) 

    Högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    b) 

    De uppdelningar eller kombinationer av uppdelningar som avses i punkterna 3.2 och 3.3 i bilaga I till direktiv 96/53/EG och till vilka axelavståndet mellan två på varandra följande axlar i en grupp hör.

    c) 

    Definition av axlarna med avseende på följande:

    i) 

    Lyftaxlar (antal och placering).

    ii) 

    Belastningsbara axlar (antal och placering).

    iii) 

    Styraxlar (antal och placering).

    7.   Gemensamma krav för alla fordonskategorier

    7.1

    I fall där ett fordon räknas in i flera kategorier på grund av högsta vikt eller antalet sittplatser eller båda, får tillverkaren välja att använda kriterierna för den ena eller den andra fordonskategorin för definition av varianter och versioner.

    7.1.1

    Exempel:

    a) 

    Ett fordon A får typgodkännas enligt N1 (3,5 ton) och N2 (4,2 ton) i förhållande till fordonets högsta vikt. I ett sådant fall får de parametrar som anges för kategori N1 också användas för ett fordon som räknas till kategori N2 (eller tvärtom).

    b) 

    Ett fordon B får typgodkännas enligt M1 och M2 i förhållande till antalet sittplatser (7 + 1 eller 10 + 1), och då får de parametrar som anges för kategori M1 också användas för ett fordon som räknas till kategori M2 (eller tvärtom).

    7.2

    Ett fordon av kategori N får typgodkännas enligt bestämmelserna rörande kategori M1 eller M2, beroende på fall, när fordonet är avsett att konverteras till ett fordon av den kategorin under nästa etapp av ett typgodkännandeförfarande i flera etapper.

    7.2.1

    Detta alternativ ska endast tillåtas för icke färdigbyggda fordon.

    Sådana fordon ska identifieras med en särskild variantkod som anges av grundfordonets tillverkare.

    7.3

    Typ-, variant- och versionsbeteckningar

    7.3.1

    Tillverkaren ska tilldela en alfanumerisk kod för varje fordonstyp, fordonsvariant och fordonsversion, bestående av latinska bokstäver och/eller arabiska siffror.

    Det är tillåtet att använda parenteser och bindestreck så länge de inte ersätter en bokstav eller en siffra.

    7.3.2

    Hela koden ska tilldelas enligt följande: Typ-Variant-Version eller TVV.

    7.3.3

    TVV ska klart och otvetydigt identifiera en unik kombination av tekniska egenskaper i förhållande till de kriterier som definieras i denna del.

    7.3.4

    Samma tillverkare får använda samma kod för att definiera en fordonstyp när fordonstypen räknas in i två eller flera kategorier.

    7.3.5

    Samma tillverkare får inte använda samma kod för att definiera en fordonstyp för mer än ett typgodkännande inom samma fordonskategori.

    7.4

    Antal tecken för TVV

    7.4.1

    Antalet tecken får inte överstiga

    a) 

    15 för koden för fordonstypen,

    b) 

    25 för koden för en variant,

    c) 

    35 för koden för en version.

    7.4.2

    Den fullständiga alfanumeriska TVV-koden får inte ha mer än 75 tecken.

    7.4.3

    Om TVV används i sin helhet ska det finnas ett blanksteg mellan typ, variant och version.

    Exempel: 159AF[…blanksteg]0054[…blanksteg]977K(BE).

    DEL C

    Definitioner av karosserityper

    1.   Allmänt

    1.1

    Typen av karosseri såväl som koden för karosseri ska anges genom koder.

    Kodförteckningarna ska primärt gälla färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon.

    1.2

    För fordon i M-kategorierna ska typen av karosseri betecknas med två bokstäver i enlighet med punkterna 2 och 3.

    1.3

    För fordon av kategorierna N och O ska typen av karosseri betecknas med två bokstäver i enlighet med punkterna 4 och 5.

    1.4

    Där det är nödvändigt (särskilt för de typer av karosseri som anges i punkterna 4.1 respektive 4.6 och i punkterna 5.1–5.4) ska koderna kompletteras med två siffror.

    1.4.1

    Förteckningen över siffror ska anges i tillägg 2.

    1.5

    För fordon avsedda för särskilda ändamål ska den typ av karosseri som används kopplas till fordonskategorin.

    2.   Fordon av kategori M1



    Ref.

    Kod

    Namn

    Definition

    2.1

    AA

    Sedan

    Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.1 i internationella standarden ISO 3833:1977, med minst fyra sidofönster.

    2.2

    AB

    Halvkombi

    Sedan enligt definitionen i punkt 2.1 med halvkombibaklucka.

    2.3

    AC

    Stationsvagn

    Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.4 i internationella standarden ISO 3833:1977.

    2.4

    AD

    Kupé

    Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.5 i internationella standarden ISO 3833:1977.

    2.5

    AE

    Cabriolet

    Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.6 i internationella standarden ISO 3833:1977.

    En cabriolet får dock sakna dörr.

    2.6

    AF

    Fordon avsett för flera ändamål

    Annat fordon än AG och fordon enligt AA–AE avsett för transport av personer och deras bagage eller tillfälligt också gods, i en enda avdelning.

    2.7

    AG

    Lastkombi

    Fordon enligt definitionen av term 3.1.1.4.1 i internationella standarden ISO 3833:1977.

    Bagageutrymmet måste dock vara helt separerat från passagerarutrymmet.

    Dessutom behöver referenspunkten för förarens sittplacering inte vara minst 750 mm över ytan som bär upp fordonet.

    3.   Fordon av kategori M2 eller M3



    Ref.

    Kod

    Namn

    Definition

    3.1

    CA

    Envåningsfordon

    Ett fordon där passagerarutrymmena finns på en enda nivå eller ordnade så att de inte bildar två våningar ovanför varandra.

    3.2

    CB

    Tvåvåningsfordon

    Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.6 i FN-föreskrifter nr 107.

    3.3

    CC

    Ledat envåningsfordon

    Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.3 i FN-föreskrifter nr 107 med en enda våning.

    3.4

    CD

    Ledat tvåvåningsfordon

    Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.3.1 i FN-föreskrifter nr 107.

    3.5

    CE

    Envånings låggolvsfordon

    Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.4 i FN-föreskrifter nr 107 med en enda våning.

    3.6

    CF

    Tvåvånings låggolvsfordon

    Fordon enligt definitionen i punkt 2.1.4 i FN-föreskrifter nr 107 med två våningar.

    3.7

    CG

    Ledat envånings låggolvsfordon

    Ett fordon vars tekniska egenskaper är en kombination av punkterna 3.3 och 3.5 i denna tabell.

    3.8

    CH

    Ledat tvåvånings låggolvsfordon

    Ett fordon vars tekniska egenskaper är en kombination av punkterna 3.4 och 3.6 i denna tabell.

    3.9

    CI

    Envåningsfordon med öppet tak

    Ett fordon med delvis öppet tak eller utan tak.

    3.10

    CJ

    Tvåvåningsfordon med öppet tak

    Ett fordon där övre våningen har helt eller delvis öppet tak.

    3.11

    CX

    Busschassi

    Ett icke-färdigbyggt fordon med chassi av enbart skenor eller rör, framdrivningsanordning och axlar som är avsett att färdigbyggas med karosseri som är anpassat till slutanvändarens behov.

    4.   Motorfordon av kategorierna N1, N2 eller N3



    Ref.

    Kod

    Namn

    Definition

    4.1

    BA

    Lastbil

    Ett fordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för transport av gods.

    En lastbil får också dra ett släpfordon.

    4.2

    BB

    Skåpbil

    En lastbil där förarutrymme och lastutrymme finns inom samma enhet.

    4.3

    BC

    Dragfordon för påhängsvagn

    Ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för dragning av påhängsvagnar.

    4.4

    BD

    Dragfordon för släpvagn

    Ett dragfordon som är konstruerat och byggt uteslutande eller huvudsakligen för dragning av släpvagnar som inte är påhängsvagnar.

    4.5

    BE

    Pick-up

    Ett fordon vars högsta vikt inte överstiger 3 500  kg och med sittplatser och lastutrymme i skilda avdelningar.

    4.6

    BX

    Chassi med hytt eller chassi med kåpa

    Ett icke-färdigbyggt fordon med enbart en hytt (hel eller halv), med chassi av skenor, framdrivningsanordning och axlar som är avsett att färdigbyggas med karosseri som är anpassat till slutanvändarens behov.

    5.   Fordon av kategori O



    Ref.

    Kod

    Namn

    Definition

    5.1

    DA

    Påhängsvagn

    Ett släpfordon som är konstruerat och tillverkat för koppling till en dragbil eller en dollyaxel och som kan utöva en avsevärd vertikal belastning på dragfordonet eller dollyaxeln.

    Kopplingen som används för en fordonskombination ska bestå av en axeltapp och en vändskiva.

    5.2

    DB

    Släpvagn med dragstång

    Ett släpfordon som har minst två axlar av vilka minst en är en styraxel och som

    a)  är försedd med en släpanordning som kan röra sig vertikalt (i förhållande till släpfordonet), och

    b)  som utövar en statisk vertikal belastning mindre än 100 daN på dragfordonet.

    5.3

    DC

    Släpkärra

    Ett släpfordon där axeln (axlarna) är placerad(e) nära fordonets tyngdpunkt (vid jämnt fördelad last) så att endast en liten statisk vertikal belastning som inte överstiger 10 % av belastningen som motsvarar släpfordonets högsta vikt eller en belastning på 1 000  daN (det lägsta värdet av dessa gäller) utövas på dragfordonet.

    5.4

    DE

    Släpvagn med stel dragstång

    Ett släpfordon med en axel eller en grupp av axlar med en dragstång som utövar en statisk belastning som inte överstiger 4 000  daN på dragfordonet på grund av konstruktionen och som inte motsvarar definitionen av en släpkärra.

    Kopplingen som används för en fordonskombination får inte bestå av en axeltapp och en vändskiva.

    ▼M3

    5.5

    DF

    Link-påhängsvagn

    En påhängsvagn med ett femte hjul längst bak som gör att det går att dra ytterligare en påhängsvagn.

    5.6

    DG

    Link-släpvagn med dragstång

    En släpvagn med dragstång med ett femte hjul längst bak som gör att det går att dra ytterligare en påhängsvagn.

    ▼B




    Tillägg 1

    Förfarande för kontroll av huruvida ett fordon kan kategoriseras som terrängfordon

    1.   Allmänt

    1.1

    För klassificering av ett fordon som terrängfordon ska förfarandet enligt detta tillägg tillämpas.

    2.   Provningsförhållanden för geometriska mätningar

    2.1

    Fordon av kategori M1 eller N1 ska vara utan last med en provdocka som motsvarar en man i 50:e percentilen installerad i förarsätet samt försett med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg och reservhjul (om de ingår som originalutrustning).

    Provdockan kan ersättas med en liknande anordning med samma vikt.

    2.2

    Andra fordon än de som avses i punkt 2.1 ska lastas upp till deras högsta tekniskt tillåtna lastvikt.

    Viktfördelningen på axlarna ska representera ett värstafallscenario när det gäller uppfyllandet av respektive kriterier.

    2.3

    Ett fordon som är representativt för typen ska lämnas in till den tekniska tjänsten i det skick som anges i punkt 2.1 eller 2.2. Fordonet ska stå stilla med hjulen riktade rakt framåt.

    Underlaget på vilket mätningarna görs ska vara så platt och horisontellt som möjligt (största lutning 0,5 %).

    3.   Mätning av främre och bakre infallsvinkel och rampvinkel

    3.1

    Främre infallsvinkeln ska mätas enligt punkt 6.10 i internationella standarden ISO 612:1978.

    3.2

    Bakre infallsvinkeln ska mätas enligt punkt 6.11 i internationella standarden ISO 612:1978.

    3.3

    Rampvinkeln ska mätas enligt punkt 6.9 i internationella standarden ISO 612:1978.

    3.4

    Vid mätning av bakre infallsvinkel kan bakre underkörningsskydd som är justerbara i höjdled ställas i det övre läget.

    3.5

    Föreskrifterna i punkt 3.4 ska inte anses betyda att grundfordonet måste ha ett bakre underkörningsskydd som originalutrustning. Tillverkaren av grundfordonet ska dock underrätta följande etapps tillverkare om att fordonet måste uppfylla kraven om bakre infallsvinkel när fordonet förses med ett bakre underkörningsskydd.

    4.   Mätning av markfrigång

    4.1   Markfrigång mellan axlarna

    4.1.1

    Markfrigång mellan axlarna: det kortaste avståndet mellan markplanet och fordonets lägsta fasta punkt.

    Vid tillämpning av definitionen ska avståndet mellan sista axeln i en främre grupp axlar och den första axeln i en bakre grupp axlar beaktas.

    image

    4.1.2

    Ingen stel del av fordonet får sträcka sig in i det skuggade området i skissen.

    4.2   Markfrigång under en axel

    4.2.1

    Markfrigång under en axel: avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

    image

    4.2.2

    Där det är lämpligt ska mätning av markfrigången göras på varje axel i en grupp av axlar.

    5.   Stigningsförmåga

    5.1

    Stigningsförmåga: ett fordons förmåga att klara uppförslutningar.

    5.2

    För kontroll av stigningsförmågan hos ett icke-färdigbyggt och färdigbyggt fordon av kategori M2, M3, N2 och N3 ska en provning utföras.

    5.3

    Provningen ska göras av den tekniska tjänsten på ett fordon som är representativt för den typ som provas.

    5.4

    På begäran av tillverkaren och under de förhållanden som anges i bilaga VIII kan stigningsförmågan hos en fordonstyp demonstreras genom virtuell provning.

    6.   Provningsförhållanden och kriterier för godkänt och underkänt

    6.1

    Villkoren i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 ( 11 ) ska tillämpas.

    6.2

    Fordonet ska klara uppförsbacken med stadig hastighet utan att något hjul glider i längdled eller sidled.




    Tillägg 2

    Siffror som kompletterar koderna som ska användas för olika slags karosserier

    01.

    Öppet flak.

    02.

    Flaklämmar.

    03.

    Skåp.

    04.

    Konditionerad kaross med isolerade väggar och utrustning för att upprätthålla innetemperatur.

    05.

    Konditionerad kaross med isolerade väggar, utan utrustning för att upprätthålla innetemperatur.

    06.

    Med gardinsida.

    07.

    Växelflak (utbytbar karosseristomme).

    08.

    Containerfordon.

    09.

    Fordon försedda med lyftkrok.

    10.

    Tippfordon.

    11.

    Tankfordon.

    12.

    Tankfordon avsedda för transport av farligt gods.

    13.

    Fordon för transport av levande djur.

    14.

    Fordon för transport av fordon.

    15.

    Betongblandare.

    16.

    Fordon med betongpump.

    17.

    Timmerfordon.

    18.

    Fordon för transport av avfall.

    19.

    Fordon för gatusopning, gaturengöring och avloppsrening.

    20.

    Kompressorfordon.

    21.

    Fordon för transport av båtar.

    22.

    Fordon för transport av glidflygare.

    23.

    Fordon för detaljhandel eller förevisning.

    24.

    Bärgningsfordon.

    25.

    Maskinstege (stegbil).

    26.

    Kranbil (annan än mobilkranar enligt definitionen i punkt 5.7 i del A).

    27.

    Fordon med lyftplattform.

    28.

    Väghållningsfordon.

    29.

    Låggolvssläpvagn.

    30.

    Fordon för glastransport.

    31.

    Brandbil.

    ▼M3

    32.

    Flaklämmar och presenning.

    ▼B

    99.

    Karosseri som inte ingår i denna förteckning.




    BILAGA II

    KRAV FÖR EU-TYPGODKÄNNANDE AV FORDON, SYSTEM, KOMPONENTER ELLER SEPARATA TEKNISKA ENHETER

    ▼M3

    DEL I

    Regleringsakter för EU-typgodkännande av fordon som tillverkas i obegränsade serier

    FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

    till tabellen för fordon som tillverkas i obegränsade serier

    X

    :

    Gäller den fordonskategori, den separata tekniska enhet eller den komponent i enlighet med den regleringsakt som anges.

    IF

    :

    Gäller endast om systemet, den separata tekniska enheten eller komponenten är monterad på fordonet av respektive fordonskategori.



    Punkt

    Område

    Regleringsakt

    M1

    M2

    M3

    N1

    N2

    N3

    O1

    O2

    O3

    O4

    Separat teknisk enhet

    Komponent

    A

    FASTHÅLLNINGSANORDNINGAR, KROCKTESTER, BRÄNSLESYSTEMETS INTEGRITET OCH HÖGSPÄNNINGSELSÄKERHET

    A1

    Inredningsdetaljer

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    A2

    Säten och nackstöd

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

     

    A3

    Bussäten

    Förordning (EU) 2019/2144

     

    X

    X

     

     

     

     

     

     

     

     

    X

    A4

    Säkerhetsbältenas förankringar

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

     

    A5

    Säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

    X

    X

    A6

    Bältespåminnare

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

     

    A7

    Avskiljningsanordningar

    Förordning (EU) 2019/2144

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    X

     

    A8

    Fästen för fasthållningsanordningar för barn

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    IF X

    IF X

    IF X

    IF X

    IF X

     

     

     

     

     

     

    A9

    Fasthållningsanordningar för barn (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

    X

    X

    A10

    Utökade fasthållningsanordningar för barn (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

    X

    X

    A11

    Främre underkörningsskydd

    Förordning (EU) 2019/2144

     

     

     

     

    X

    X

     

     

     

     

    X

    X

    A12

    Bakre underkörningsskydd

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    A13

    Sidoskydd

    Förordning (EU) 2019/2144

     

     

     

     

    X

    X

     

     

    X

    X

     

     

    A14

    Bränsletanksäkerhet (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

    A15

    LPG-säkerhet (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

    X

    A16

    CNG- och LNG-säkerhet (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

    X

    A17

    Vätgassäkerhet (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

    X

    A18

    Materialkrav för vätgassystemet (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

    X

    A19

    Elsäkerhet vid drift (IF)

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

    X

    X

    X

    X

    X

     

     

     

     

     

    X

    A20

    Frontalkollision, delvis

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

     

     

    X

     

     

     

     

     

     

     

     

    A21

    Frontalkollision, fullbredd

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

     

     

    X

     

     

     

     

     

     

     

     

    A22

    Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

    Förordning (EU) 2019/2144

    X

     

     

    X

     

     

     

     

     

     

    X

     

    A23

    Utbyteskrockkuddar

    Förordning (EU) 2019/2144

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    X

     

    A24

    Islag i hytten

    Förordning (EU) 2019/2144