I juli 1996 tillkännagav EIB att man beviljat ett lånepaket på 46 miljoner ecu för guldgruvan i Lihir på Papua Nya Guinea. Under trettio år skall en malmfyndighet omfattande 104 miljoner ton exploateras vilket kommer att medföra en restprodukt bestående av 341 miljoner ton gruvavfall. Detta skall tippas i havet vid den närbelägna hamnen Louisiana på Lihir-öns östra sida. Gruvbolaget Rio Tinto använder sig av dagbrott och cyanidlakning vilket är allmänt känt för att vara mycket miljöförstörande. Under gruvans livstid kommer man att framställa 89 miljoner ton giftigt gruvavfall. Gruvavfallet kommer att renas, men det vatten som används vid reningen kommer att släppas ut i havet på stort djup. De metallrester som detta vatten kommer att innehålla inkluderar koppar, arsenik, kadmium, bly, krom och kvicksilver.

På grund av dessa miljökonsekvenser har "The American Overseas Private Investment Corporation" under 1995 inte varit beredd att teckna en försäkring angående "politiska risker". Projektet uppfyller inte Förenta staternas miljökrav.

1. Vilka miljönormer har EIB tillämpat när man har utvärderat Lihirprojektet?

2. Uppfyller Lihirprojektet angående guldutvinning EIB:s miljökrav?

3. Hur avser EIB att övervaka miljöeffekterna med hänsyn till att projektet redan inletts, och vilka miljökriterier avser man att använda vid en eventuell kontroll?

4. Vilken policy har EIB när det gäller att väga in efterlevnaden av multilaterala överenskommelser i kriterierna när det gäller finansiering av förslag till projekt?

5. På vilket sätt har EIB beaktat de principer och den praxis som uttalats i FN:s havsrättskonvention (som trädde i kraft den 16 november 1994) särskilt del XII, artikel 194.1 och 196.1

Svar från Yves-Thibault de Silguy på kommissionens vägnar

(25 juni 1998)

Europeiska investeringsbanken (EIB) tillämpade vid bedömningen av Lihir-projektet i Papua Nya Guinea (PG) sina nuvarande miljöstandarder som beskrivs i bankens yttrande om miljöpolicy. Projektet uppfyller dessa standarder och alla nationella och relevanta internationella erkända krav (främst australiensiska samt USA:s miljöskyddsbyrås krav) och följer bästa tillgängliga och fungerande miljöpraxis. Projektet följer också Förenta nationernas havsrättskonvention som har undertecknats av Papua Nya Guinea.

EIB-finansierade projekt måste följa de internationella avtal som värdlandet har undertecknat. Landets behöriga organ har det formella ansvaret för efterlevnaden av sådana avtal. I Lihir-ärendet skedde beviljandet av miljöplanen på villkor att ett miljöstyrnings- och miljöövervakningsprogram med omfattade rapporteringskrav till respektive myndigheter i Papua Nya Guinea inlämnas, godkänns och efterlevs. Företaget är enligt dessa och andra uppgifter skyldigt att lämna regelbundna rapporter, inklusive oberoende redovisning, till EIB. Dessa krav har uppfyllts.

Top