–

Asociación Autonómica Ambiental e Cultural Petón do Lobo, genom M. Díaz Amor, procuradora, och R.F. García Mondelo, abogado,

–

Dirección Xeral de Planificación Enerxética e Recursos Naturais, genom S. Centeno Huerta, abogada, och M. Pillado Quintáns, letrado,

–

Eurus Desarrollos Renovables, SLU, genom M.J. Gandoy Fernández, procuradora, och Í. Muniozguren Martínez, abogado,

–

Spaniens regering, genom A. Gavela Llopis och P. Pérez Zapico, båda i egenskap av ombud,

–

Tysklands regering, genom J. Möller och P.-L. Krüger, båda i egenskap av ombud,

–

Europeiska kommissionen, genom M. Noll-Ehlers och N. Ruiz García, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 2012, s. 1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 (EUT L 124, 2014, s. 1) (nedan kallat MKB-direktivet).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan, å ena sidan, Asociación Autonómica Ambiental e Cultural Petón do Lobo (nedan kallad sammanslutningen Petón do Lobo), en miljösammanslutning, och, å andra sidan, Dirección Xeral de Planificación Enerxética e Recursos Naturais (generaldirektoratet för energiplanering och naturresurser) i den autonoma regionen Galicien (Spanien) och Eurus Desarrollos Renovables SLU. Målet rör avslag på denna sammanslutnings talan mot beslutet att bevilja detta bolag tillstånd att uppföra en vindkraftpark.

3

I skälen 16–19 i MKB-direktivet anges följande:

4

Skälen 31–33 och 36 i direktiv 2014/52 har följande lydelse:

…

5

I artikel 1.2 i MKB-direktivet föreskrivs följande:

”I detta direktiv gäller följande definitioner:

…

…

6

Artikel 3 i direktivet har följande lydelse:

”1.   Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall på ett lämpligt sätt identifiera, beskriva och bedöma de betydande direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande

2.   Effekterna på faktorerna som avses i punkt 1 ska även omfatta sådana förväntade effekter till följd av projektets utsatthet för risker för allvarliga olyckor och/eller katastrofer som är relevanta för det berörda projektet.”

7

I artikel 5 i nämnda direktiv föreskrivs följande:

”1.   Om det krävs en miljökonsekvensbedömning ska exploatören utarbeta och inlämna en miljökonsekvensbeskrivning. Den information som exploatören ska lämna ska åtminstone omfatta

När ett yttrande enligt punkt 2 har avgetts, ska miljökonsekvensbeskrivningen baseras på yttrandet och innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Exploatören ska, i syfte att undvika dubbelarbete, vid utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.

2.   Om exploatören så begär ska den ansvariga myndigheten, med beaktande av den information som exploatören lämnat i synnerhet om projektets specifika egenskaper, däribland dess lokalisering och tekniska kapacitet, och den miljöpåverkan det antas medföra, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen, i enlighet med punkt 1 i den här artikeln. Den ansvariga myndigheten ska samråda med de myndigheter som avses i artikel 6.1 innan den avger sitt yttrande.

Medlemsstaterna får även kräva att de ansvariga myndigheterna avger ett yttrande som avses i första stycket, oberoende av om exploatören begär det eller inte.

3.   För att se till att miljökonsekvensbeskrivningen är fullständig och av god kvalitet ska

4.   Medlemsstaterna ska om nödvändigt säkerställa att de myndigheter som har tillgång till relevanta uppgifter, särskilt vad avser artikel 3, gör dessa tillgängliga för exploatören.”

8

Artikel 6 i MKB-direktivet har följande lydelse:

”1.   Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd, i tillämpliga fall med beaktande av de fall som avses i artikel 8a.3. I detta syfte ska medlemsstaterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. Den information som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för hur detta samråd ska gå till.

2.   För att se till att den berörda allmänheten på ett effektivt sätt kan delta i beslutsprocesserna ska allmänheten informeras elektroniskt och genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt om följande frågor i ett tidigt skede av de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och senast så snart som information rimligen kan lämnas.

3.   Medlemsstaterna ska inom rimliga tidsramar se till att den berörda allmänheten får tillgång till följande:

4.   Den berörda allmänheten ska på ett tidigt stadium få reella möjligheter att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 och ska för detta ändamål ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myndigheterna innan beslut fattas om ansökan om tillstånd.

…

6.   För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för

7.   Tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om de miljökonsekvensbeskrivningar som avses i artikel 5.1 ska inte vara kortare än 30 dagar.”

9

I artikel 7.2–7.5 i direktivet föreskrivs följande:

”2.   Om en medlemsstat som mottar information i enlighet med punkt 1 anger att den avser att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras, om den inte redan har gjort det, till den utsatta medlemsstaten översända de uppgifter som ska lämnas i enlighet med artikel 6.2 och göras tillgängliga i enlighet med artikel 6.3 a och b.

3.   De berörda medlemsstaterna ska, var och en i den mån den berörs, även

…

5.   Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna 1–4 i den här artikeln, inklusive fastställandet av tidsramarna för samråd, ska fastställas av de berörda medlemsstaterna utifrån de bestämmelser och tidsramar som avses i artikel 6.5–6.7, och dessa bestämmelser ska göra det möjligt för den berörda allmänheten på den utsatta medlemsstatens territorium att delta på ett effektivt sätt i de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2 för projektet.”

10

Artikel 33.1 i Ley estatal 21/2013 de evaluación ambiental (lag 21/2013 om miljöbedömning) av den 9 december 2013 (BOE nr 296 av den 11 december 2013, s. 98151), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet (nedan kallad lag 21/2013), har följande lydelse:

”Den ordinarie miljökonsekvensbedömningen ska omfatta följande steg:

11

I artikel 35.1 i nämnda lag föreskrivs följande:

”Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 34.6 ska exploatören utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning som åtminstone ska innehålla följande uppgifter enligt bilaga VI:

12

I artikel 36 i nämnda lag föreskrivs följande:

”1.   Exploatören ska presentera projektet och miljökonsekvensbeskrivningen för det materiellt behöriga organet, som under minst 30 arbetsdagar ska hålla dem tillgängliga för allmänheten efter att ett meddelande publicerats i Boletín Oficial del Estado [statens officiella tidning] eller i den relevanta officiella tidningen och på organets webbplats.

Denna offentliga information ska äga rum i ett skede av det materiella tillståndsförfarandet för projektet där alla alternativ för att fastställa projektets innehåll, omfattning och definition är tänkbara.

…

2.   I meddelandet om inledning av tillhandahållande av information till allmänheten ska det organ som är materiellt behörigt eller, i förekommande fall, det organ som är behörigt i miljöfrågor bifoga en sammanfattning av tillståndsförfarandet för projektet, som ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

3.   Det organ som är materiellt behörigt eller, i förekommande fall, det organ som är behörigt i miljöfrågor, ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de handlingar som ska omfattas av informationen till allmänheten i så stor utsträckning som möjligt sprids till allmänheten via elektroniska eller andra kommunikationsmedel.”

13

Artikel 37 i lag 21/2013 har följande lydelse:

”1.   Samtidigt som informationen lämnas till allmänheten ska det organ som är materiellt behörigt samråda med berörda offentliga förvaltningar och berörda personer om projektets eventuella betydande påverkan, inbegripet en analys av den betydande negativa miljöpåverkan som kan bli följden av projektets sårbarhet med avseende på allvarliga olyckshändelser eller katastrofer som påverkar projektet.

…

2.   Det organ som är materiellt behörigt ska begära in följande rapporter, vilka ska vara vederbörligen motiverade:

De autonoma regionerna får, inom ramen för sina befogenheter, fastställa att andra rapporter än de som nämns ovan ska vara obligatoriska.

3.   Samråd ska ske genom ett meddelande som ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

Samråd med berörda offentliga förvaltningar och berörda personer ska ske på elektronisk väg, i form av yttranden eller på annat sätt, under förutsättning att bevis för att samrådet har ägt rum tillhandahålls.

4.   De berörda offentliga förvaltningarna och de berörda personerna ska ha en tidsfrist på högst 30 arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen för att utarbeta rapporter och lämna synpunkter som de anser vara relevanta.

5.   Det ansvariga organet ska göra all annan information än den som anges i punkt 3 tillgänglig för de berörda offentliga myndigheterna och för berörda personer, om denna information endast kan erhållas efter utgången av den informationsperiod som avses i artikel 36 och som är relevant för beslutet om genomförandet av projektet.”

14

Artikel 38.2 i lag 21/2013 har följande lydelse:

”Om exploatören, till följd av det offentliga informationsförfarandet och förfarandet för samråd med berörda offentliga myndigheter och berörda personer, gör ändringar i projektet eller i miljökonsekvensbeskrivningen som kan antas medföra annan betydande miljöpåverkan än den som ursprungligen förutsetts, ska det hållas ett nytt offentligt informationsförfarande och samråd enligt vad som anges i artiklarna 36 och 37, och under alla omständigheter innan miljökonsekvensbeskrivningen fastställs.”

15

Enligt artikel 41.1 i lag 21/2013 ska ”det organ som ansvarar för miljöfrågor, när den tekniska bedömningen av miljökonsekvensbedömningen har slutförts, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning”. Enligt artikel 41.2 ska denna beskrivning bland annat innehålla ”[e]n sammanfattning av resultaten av det offentliga informationsförfarandet och samråden med berörda offentliga förvaltningar och berörda parter samt hur dessa har beaktats”.

16

I artikel 33 i Ley autonómica gallega 8/2009 por la que se regula el aprovechamiento eólico en Galicia y se crean el canon eólico y el Fondo de Compensación Ambiental (regional lag 8/2009 om reglering av användningen av vindkraft i Galicien och om införande av vindkraftsavgift och inrättande av fonden för miljökompensation), av den 22 december 2009 (BOE nr 30, av den 4 februari 2010, s. 9842), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet (nedan kallad lag 8/2009) anges följande i punkterna 10–12 och 15:

”10.   Den enhet som ansvarar för förfarandet ska samtidigt informera allmänheten om det projekt som ska genomföras och om miljökonsekvensbeskrivningen vid en vanlig miljökonsekvensbedömning genom offentliggörande i ’Diario Oficial de Galicia’ (Galiciens officiella tidning) samt på webbplatsen för ansvarigt regionalt ministerium på energiområdet. …

11.   Inom den angivna tidsfristen får alla berörda personer, enheter eller organ lämna alla de synpunkter som de finner lämpliga eller begära att handlingarna i ärendet och den tekniska dokumentationen eller en överenskommen del av den granskas. De yttranden som kommer in ska tillställas sökanden så att sökanden kan svara på deras innehåll och detta ska inom 15 dagar översändas till handläggande enhet.

12.   Samtidigt med det offentliga informationsförfarandet ska den enhet som ansvarar för förfarandet höra och genomföra samråd med berörda offentliga myndigheter och berörda personer. Därvid ska åtminstone angivna nödvändiga rapporter för miljöbedömningen begäras in och de berörda kommunerna ges möjlighet att yttra sig. …

15.   Den handläggande enheten ska till exploatören översända de rapporter och synpunkter som mottagits så att denne kan anpassa sig till/beakta dem vid utarbetandet av genomförandeprojektet och miljökonsekvensbeskrivningen. Syftet är att exploatören ska ändra och anpassa vart och ett av dessa dokument. Exploatören ska ha högst en månad på sig att förebringa de slutliga anpassade handlingarna för att förfarandet ska kunna fullföljas …”

17

Slutligen föreskrivs följande i artikel 34.1 i lag 8/2009: ”När utredningen i det administrativa tillståndsförfarandet har genomförts och den sökande har erhållit tillträde till transportnätet eller distributionsnätet, beroende på situationen, och fått tillgång till anslutningen till ett av dem, ska det behöriga generaldirektoratet inom energifrågor meddela beslut om beviljande av det administrativa förhandstillståndet och det administrativa tillståndet för uppförande av vindkraftparken inom två månader från mottagandet av den fullständiga dokumentationen vid det organ som ansvarar för att slutföra förfarandet”.

18

Den 22 december 2017 ansökte bolaget Eurus Desarrollos Renovables SLU, i dess egenskap av exploatör, hos myndigheterna i den autonoma regionen Galicien om beviljande av ett administrativt förhandstillstånd och ett tillstånd för att uppföra anläggningar i vindkraftsparken ”A Raña III”, som är belägen i kommunen Mazaricos, Spanien. Ansökan åtföljdes av olika handlingar, däribland en sådan bedömning av det aktuella projektets miljöpåverkan som föreskrivs i artikel 35 i lag 21/2013.

19

Efter det att de första preliminära rapporterna hade upprättats blev förfarandet föremål för ett offentligt informationsförfarande under en period på 30 dagar och i samband med detta framfördes olika synpunkter.

20

Samtidigt lämnade de organ som är behöriga på områdena för bland annat skog, vatten, natur- och kulturarv, turism, hälsa, elenergi och flygsäkerhet in sina rapporter i enlighet med artikel 37 i lag 21/2013.

21

Den 17 juni 2022 fastställde Dirección Xeral de Calidade Ambiental, Sostenibilidade e Cambio Climático (generaldirektoratet för miljökvalitet, hållbarhet och klimatförändring) i den autonoma regionen Galicien den miljökonsekvensbeskrivning som föreskrivs i artikel 41 i lag 21/2013.

22

Efter det att Eurus Desarrollos Renovables hade företett den begärda tekniska dokumentationen, beviljade generaldirektoratet för energiplanering och naturresurser i den autonoma regionen Galicien den 30 juni 2022 de begärda tillstånden.

23

Sammanslutningen Petón do Lobo överklagade det tysta avslagsbeslutet avseende sammanslutningens överklagande av beslutet av den 30 juni 2022 till Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Överdomstolen i den autonoma regionen Galicien, Spanien), som är den hänskjutande domstolen.

24

Det framgår av beslutet om hänskjutande att sammanslutningen inom ramen för sitt överklagande har åberopat en grund för ogiltigförklaring som avser att det projekt som slutligen godkändes inte har omfattats av förfarandet för information till allmänheten och har i detta avseende hänvisat till en dom av den 14 januari 2022 från den hänskjutande domstolen. I den domen fann den hänskjutande domstolen, i ett liknande mål och på grundval av samma nationella och regionala lagstiftning, att eftersom det i denna lagstiftning inte föreskrevs att de rapporter som nämns i artikel 37 i lag 21/2013 skulle överlämnas till berörda parter för att dessa skulle kunna yttra sig, innebär nämnda lagstiftning ett åsidosättande av det krav på information till allmänheten som föreskrivs i artikel 6.3 i MKB-direktivet.

25

Denna dom upphävdes av Sala de lo Contencioso-Administrativo del Tribunal Supremo (avdelningen för förvaltningsrättsliga mål vid Högsta domstolen, Spanien) den 21 december 2023, bland annat med motiveringen att MKB-direktivet gav medlemsstaterna olika processuella möjligheter vad gäller vid vilken tidpunkt information skulle lämnas till den berörda allmänheten och samråd med de myndigheter som kan komma att beröras av projektet skulle äga rum, på grund av deras särskilda miljöansvar eller deras lokala och regionala behörighet.

26

Den hänskjutande domstolen anser emellertid att de organ som prövar ansökningar om tillstånd för projekt som påverkar miljön, enligt artikel 6 i MKB-direktivet är skyldiga att vidta tre föregående åtgärder. De två första, vars kronologiska ordning inte har fastställts, består i att ge allmänheten möjlighet att yttra sig om projektet och att samla in rapporter från de organ som är behöriga inom olika områden. Den tredje åtgärden vidtas därefter och består i att lämna ut de viktigaste rapporterna och utlåtandena från dessa organ till den berörda allmänheten, så att denna kan yttra sig innan det slutliga beslutet antas.

27

Den hänskjutande domstolen anser nämligen att den skyldighet som åligger medlemsstaterna enligt artikel 6.3 i MKB-direktivet är tydlig, det vill säga att de ska säkerställa att dessa huvudsakliga rapporter görs tillgängliga för den berörda allmänheten för att denna ska kunna utöva sin rätt enligt punkt 4 i denna artikel att inom en tidsram på minst 30 dagar yttra sig innan beslut fattas om bedömningen av det aktuella projektets miljöpåverkan.

28

Den hänskjutande domstolen anser att de rapporter som avses i artikel 37.2 i lag 21/2013 omfattas av uttrycket ”de viktigaste rapporter och utlåtanden” i artikel 6.3 b i MKB-direktivet, eftersom innehållet i dessa rapporter har en direkt och betydande inverkan på bedömningen av ett projekts miljöpåverkan. Nämnda rapporter innehåller nämligen värdefull teknisk information som tagits fram av myndigheter som är specialiserade på de områden som anges i artikel 3 i direktivet. Väsentliga och relevanta uppgifter för bedömningen av ett projekt som kan antas medföra ”betydande miljöpåverkan”, i den mening som avses i denna bestämmelse, framgår åtminstone av innehållet i de rapporter som avses i artikel 37.2 a–g och i) i lag 21/2013.

29

I lag 21/2013 föreskrivs emellertid inte någon åtgärd efter mottagandet av dessa rapporter som ger den berörda allmänheten en reell möjlighet att delta i bedömningsförfarandet. Artikel 37.5 i lag 21/2013 kompenserar inte heller för denna brist, eftersom det i denna bestämmelse inte klart anges vilken information som avses och det där endast föreskrivs ett ”tillgängliggörande” av informationen och inte ett verkligt förfarande som gör det möjligt att utöva ”[rätten] att yttra sig” som tillerkänns den allmänhet som berörs av artikel 6.4 i MKB-direktivet.

30

Den hänskjutande domstolen anser följaktligen att det skulle kunna förhålla sig så att artiklarna 36–38 i lag 21/2013 samt artiklarna 33 och 34 i lag 8/2009 inte innebär att kraven i artikel 6.3 i MKB-direktivet har införlivats på ett korrekt sätt.

31

Mot denna bakgrund beslutade Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Överdomstolen i den autonoma regionen Galicien, Spanien) att vilandeförklara målet och att ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:

32

Genom beslut av domstolens ordförande av den 10 september 2024, Asociación Petón do Lobo (C‑461/24, EU:C:2024:758), avslogs den hänskjutande domstolens ansökan om att förevarande begäran om förhandsavgörande skulle handläggas skyndsamt i enlighet med artikel 105 i domstolens rättegångsregler. Genom samma beslut beslutade domstolens ordförande att förevarande mål skulle handläggas med förtur i enlighet med artikel 53.3 i domstolens rättegångsregler.

33

Den hänskjutande domstolen har ställt sina tre frågor, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida MKB-direktivet, och särskilt artikel 6.3 b däri, ska tolkas så, att det utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken, inom ramen för en miljökonsekvensbedömning av ett projekt som omfattas av detta direktiv, samråd ska ske med de myndigheter som kan komma att beröras av projektet på grund av deras särskilda miljöansvar eller lokala och regionala behörighet, samtidigt som med den berörda allmänheten, utan att den berörda allmänheten därefter har rätt att till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet yttra sig över de utlåtanden som avgetts av de myndigheter som hörts i detta sammanhang.

34

Enligt artikel 1.2 g ii) i MKB-direktivet ska miljökonsekvensbedömningen omfatta ”genomförande av samråd i enlighet med artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 7”.

35

Enligt artikel 6 i MKB-direktivet ska samråd ske med dels de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av ett projekt, dels den berörda allmänheten.

36

Den sistnämndas rätt till samråd utgör en väsentlig del av det bedömningsförfarande som föreskrivs i MKB-direktivet.

37

Såsom preciseras i skäl 16 i MKB-direktivet har allmänheten om den faktiskt deltar i beslutsprocessen möjlighet att avge yttranden och uttrycka farhågor som kan vara relevanta för besluten, och beslutsfattaren får möjlighet att beakta dessa, vilket ökar ansvarigheten och öppenheten i beslutsprocessen och bidrar till att öka allmänhetens miljömedvetenhet och stöd för fattade beslut.

38

I detta syfte föreskrivs i artikel 6.2 och 6.3 i MKB-direktivet att allmänheten ska, beroende på det enskilda fallet, informeras om en rad uppgifter om projekt som är föremål för en miljökonsekvensbedömning ”i ett tidigt skede av … beslutsprocesser … och senast så snart som information rimligen kan lämnas” eller göras tillgänglig för den berörda allmänheten ”inom rimliga tidsramar”. I artikel 6.4 i direktivet anges dessutom att ”[d]en berörda allmänheten på ett tidigt stadium [ska] få reella möjligheter att delta i … beslutsprocesser … och för detta ändamål [ska] ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myndigheterna innan beslut fattas om ansökan om tillstånd”. I artikel 6.7 i direktivet anges slutligen att tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om de miljökonsekvensbeskrivningar som avses i artikel 5.1 i samma direktiv inte ska vara kortare än 30 dagar.

39

Mot bakgrund av dessa bestämmelser konstateras följande. Att den information som ligger till grund för allmänhetens deltagande inom ramen för förfarandet för bedömning och godkännande av projekt som omfattas av MKB-direktivet, meddelas eller görs tillgänglig för denna och att allmänheten ges möjlighet att yttra sig över och framföra synpunkter på denna information och mer allmänt över projektet och dess miljöpåverkan är något som ska ske på ett tidigt stadium och under alla omständigheter innan ett beslut fattas om tillstånd för projektet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 februari 2022, Namur-Est Environnement, C‑463/20, EU:C:2022:121, punkterna 70 och 71).

40

Vidare ska deltagandet vara effektivt, vilket innebär att allmänheten ska kunna yttra sig inte bara på ett meningsfullt och fullständigt sätt om det berörda projektet och dess miljöpåverkan, utan även vid en tidpunkt då alla alternativ står öppna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 februari 2022, Namur-Est Environnement, C‑463/20, EU:C:2022:121, punkt 72).

41

Vad beträffar samråd med de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av ett projekt, anges i artikel 6.1 i MKB-direktivet i huvudsak att dessa myndigheter ska ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd.

42

Det ska emellertid för det första påpekas att det i artikel 6.1 i MKB-direktivet inte preciseras i vilket skede av förfarandet för bedömning och godkännande av projekt som omfattas av detta direktiv som samråd ska ske med dessa myndigheter. I den bestämmelsen anges tvärtom att medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för hur detta samråd ska genomföras.

43

Tidpunkten för ett sådant samråd framgår inte heller av övriga bestämmelser i artikel 6. Artikel 6.6 i samma direktiv avser samråd med dels myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av projektet, dels samråd med den berörda allmänheten, utan att det anges i vilken ordning dessa samråd ska äga rum.

44

Någon sådan precisering återfinns inte heller i artikel 1.2 g ii) i MKB-direktivet eller, vad gäller samråd som i förekommande fall ska genomföras i en annan medlemsstat som i betydande grad kan påverkas av ett projekt, i artikel 7.3 i direktivet.

45

För det andra nämns inte i artikel 6.2 och 6.3 i MKB-direktivet, bland de uppgifter som ska lämnas till allmänheten eller som den berörda allmänheten ska få tillgång till, yttranden enligt artikel 6.1 som avges av de myndigheter som avses i sistnämnda bestämmelse. I artikel 6.4 i MKB-direktivet föreskrivs inte heller att den berörda allmänheten har rätt att till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet yttra sig om de utlåtanden som i enlighet med artikel 6.1 i direktivet har avgetts av de myndigheter som avses där.

46

Vad närmare bestämt gäller artikel 6.3 b i MKB-direktivet, i vilken det anges att ”de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndigheterna” ska göras tillgängliga för den berörda allmänheten, ska det påpekas att denna bestämmelse inte heller hänvisar till artikel 6.1 i direktivet, utan tvärtom till medlemsstaternas nationella rätt.

47

Även om begreppet ”de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndigheterna” i artikel 6.3 b i MKB-direktivet, med hänsyn till syftet med MKB-direktivet, kan omfatta alla handlingar som är relevanta för bedömningen av det aktuella projektets miljöpåverkan och som denna myndighet eller dessa myndigheter förfogar över, ska det påpekas att räckvidden av artikel 6.3 b är begränsad till de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndigheterna ”vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras i enlighet med punkt 2 i den här artikeln”.

48

Även om det enligt nationell rätt inte kan uteslutas att de mest relevanta utlåtanden som enligt artikel 6.1 i MKB-direktivet har avgetts av de berörda myndigheter som avses i sistnämnda bestämmelse, enligt artikel 6.3 b i samma direktiv ska lämnas ut till den berörda allmänheten när utlåtandena har tillställts de behöriga myndigheterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras, går det inte heller att av denna bestämmelse dra slutsatsen att dessa utlåtanden under alla omständigheter ska ingå bland de uppgifter som ligger till grund för samrådet med den berörda allmänheten.

49

Det framgår således inte av ordalydelsen i MKB-direktivet att samrådet enligt artikel 6.1 i direktivet med de myndigheter som kan komma att beröras av projektet, på grund av deras särskilda miljöansvar eller lokala och regionala behörighet, ska äga rum före samrådet med den berörda allmänheten. Det framgår inte heller att den berörda allmänheten under alla omständigheter ska ha rätt att yttra sig över utlåtanden som enligt artikel 6.1 i nämnda direktiv avgetts av de myndigheter som avses i denna bestämmelse, till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet.

50

Medlemsstaterna får således samråda med dels de myndigheter som kan komma att beröras av projektet, på grund av deras särskilda miljöansvar eller deras lokala och regionala behörighet, dels den berörda allmänheten, samtidigt och utan att den berörda allmänheten därefter har rätt att yttra sig över utlåtanden som avgetts i detta sammanhang av de myndigheter som hörts, till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet, såsom i förevarande fall.

51

I den mån som syftet med allmänhetens faktiska deltagande i beslutsfattandet betonas i skälen 16–19 i direktiv 2011/92, ska det tilläggas att det följer av ordalydelsen i artikel 6.2, 6.4 och 6.6 b samt artikel 7.5 i MKB-direktivet att unionslagstiftaren har beaktat detta syfte vid formuleringen av dessa artiklar, utan att för den skull uttryckligen kräva att samråd sker med de myndigheter som kan komma att beröras av projektet, på grund av deras särskilda miljöansvar eller lokala och regionala befogenheter, före samrådet med den berörda allmänheten eller att den berörda allmänheten har rätt att yttra sig över utlåtanden som avgetts i detta sammanhang av de myndigheter som hörts, till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet.

52

I artikel 6.7 i MKB-direktivet har unionslagstiftaren dessutom valt den konsekvensbeskrivning som avses i artikel 5 i MKB-direktivet som utgångspunkt för den tidsram på minst 30 dagar som den berörda allmänheten under alla omständigheter ska förfoga över för samrådet. Detta tyder på att det enligt unionslagstiftaren är den konsekvensbeskrivningen som är avgörande för ett faktiskt deltagande i beslutsprocessen från allmänhetens sida.

53

Det framgår dessutom av skälen 31–33 i direktiv 2014/52 att unionslagstiftaren, genom ändringarna av artikel 5 i och bilaga IV till direktiv 2011/92, har avsett att de uppgifter och den information som exploatören lämnat i nämnda miljökonsekvensbeskrivning ska vara fullständiga och av tillräckligt hög kvalitet och att de experter som anlitas för att utarbeta miljökonsekvensbeskrivningar för ett projekt som omfattas av MKB-direktivet ska vara kvalificerade och kompetenta.

54

Av detta följer att i den mån den berörda allmänheten, i syfte att samråda under förfarandet för bedömning och godkännande av de projekt som omfattas av MKB-direktivet, förfogar över alla de uppgifter som avses i artikel 6.2 och 6.3 i MKB-direktivet och framför allt, under minst 30 dagar, den miljökonsekvensbeskrivning som utarbetats i enlighet med kraven i artikel 5 i nämnda direktiv och i dess bilaga IV, kan den berörda allmänhetens deltagande anses vara ett faktiskt deltagande. Det är däremot härvidlag inte nödvändigt att den berörda allmänheten under alla omständigheter har rätt att inom ramen för detta samråd även yttra sig över de utlåtanden som avges med stöd av artikel 6.1 i MKB-direktivet av de myndigheter som avses i sistnämnda bestämmelse.

55

Såsom den tyska regeringen och Europeiska kommissionen i huvudsak har understrukit i sina skriftliga yttranden skulle en motsatt lösning dessutom kunna visa sig vara orimligt betungande för de berörda nationella myndigheterna och förlänga förfarandet, vilket inte skulle vara förenligt med syftet med ett effektivt beslutsfattande som anges i skäl 36 i direktiv 2014/52.

56

Det ska emellertid erinras om att medlemsstaterna i artikel 6.3 c i MKB-direktivet åläggs att i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2003/4 ge den berörda allmänheten tillgång till annan relevant information än den som avses i artikel 6.2 som blir tillgänglig efter det att den berörda allmänheten har informerats i enlighet med sistnämnda bestämmelse.

57

Av det anförda följer att tolkningsfrågorna ska besvaras enligt följande. MKB-direktivet ska tolkas så, att det inte utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken, inom ramen för en miljökonsekvensbedömning av ett projekt som omfattas av detta direktiv, samråd ska ske med de myndigheter som kan komma att beröras av projektet på grund av deras särskilda miljöansvar eller lokala och regionala behörighet, samtidigt som med den berörda allmänheten, utan att den berörda allmänheten därefter har rätt att till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet yttra sig över de utlåtanden som avgetts av de myndigheter som hörts i detta sammanhang.

58

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014,

ska tolkas så,

att det inte utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken, inom ramen för en miljökonsekvensbedömning av ett projekt som omfattas av detta direktiv, samråd ska ske med de myndigheter som kan komma att beröras av projektet på grund av deras särskilda miljöansvar eller lokala och regionala behörighet, samtidigt som med den berörda allmänheten, utan att den berörda allmänheten därefter har rätt att till den eller de myndigheter som är behöriga att godkänna projektet yttra sig över de utlåtanden som avgetts av de myndigheter som hörts i detta sammanhang.