1)

Utgör artiklarna 9 och 11.6 i rådets direktiv 89/391 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (1) hinder för en bindande nationell lagstiftning och praxis enligt vilka arbetstagarna inte har rätt att vända sig direkt till den arbetsmiljöansvariga myndigheten med klagomål, om de anser att de åtgärder som arbetsgivaren har vidtagit inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, och inte heller kan väcka talan vid domstol om de anser att arbetsgivaren inte har uppfyllt sina skyldigheter vad gäller klassificeringen som arbetsplatser [där arbetstagarna utsätts för] särartade förhållanden, vare sig för den fullgjorda tjänstgöringstiden eller för den framtida anställningsperioden?

2)

Har artikel 11.6 i direktiv 89/391 vertikal direkt effekt och ger denna artikel, jämförd med artiklarna 31.1 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, arbetstagarna rätt till domstolsskydd för det fall rättsinnehavare inte uppfyller sina lagstadgade skyldigheter?