Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014TN0435

Mål T-435/14: Talan väckt den 9 juni 2014 – Tose’e Ta’avon Bank mot rådet

OJ C 253, 4.8.2014, p. 59–60 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

4.8.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/59


Talan väckt den 9 juni 2014 – Tose’e Ta’avon Bank mot rådet

(Mål T-435/14)

2014/C 253/80

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Tose’e Ta’avon Bank (Teheran, Iran) (ombud: advokaten J.-M. Thouvenin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara rådets beslut att bibehålla den sanktionsåtgärd som sökandens ålagts, som det framgår av meddelandet av den 15 mars 2014,

slå fast att rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 saknar verkan med avseende på sökanden,

slå fast att rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 saknar verkan med avseende på sökanden,

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden: Felaktig rättstillämpning

Skälen för att behålla de restriktiva åtgärderna mot sökanden anges inte i svarandens motivering för att anta dessa restriktiva åtgärder.

2.

Andra grunden: Felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna.

Uppenbart oriktig bedömning då sökanden inte styrs av den iranska staten och inte ger något ekonomiskt stöd till den iranska regeringen.

3.

Tredje grunden: Bristande motinvering

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och äganderätten.

5.

Femte grunden: Invändning om rättstridighet vad avser förordning nr 267/2012 (1) och beslut 2010/413 (2), som det angripna beslutet antogs för att genomföra, eftersom motveringsskyldigheten i artikel 296 FEUF åsidosatts vid antagandet av dessa rättsakter liksom att ett åsidosättande av artikel 215 FEUF skett. De relevanta bestämmelserna i de aktuella rättsakterna, som utgjorde grunden för att bibehålla de restriktiva åtgärderna mot sökanden, utgör dessutom ett åsidosättande av fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.


(1)  Rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1)

(2)  Rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39)


Top