EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62014CN0133
Mål C-133/14: Talan väckt den 21 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd
Case C-133/14: Action brought on 21 March — European Commission v Council of the European Union
Mål C-133/14: Talan väckt den 21 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd
OJ C 175, 10.6.2014, p. 25–25 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/25 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd
(Mål C-133/14)
2014/C 175/31
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal, W. Mölls och D. Martin)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
ogiltigförklara rådets direktiv 2013/64/EU av den 17 december 2013 om ändring av rådets direktiv 91/271/EEG och 1999/74/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2006/7/EG, 2006/25/EG och 2011/24/EU med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (1), |
|
— |
upprätthålla verkningarna av direktiv 2013/64/UE till dess att ett nytt direktiv som antagits på korrekt rättslig grund trätt i kraft, och |
|
— |
förplikta Europeiska unionens råd att bära rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen har yrkat att direktiv 2013/64/EU som rådet antog med stöd av artikel 349 FEUF ska ogiltigförklaras.
Kommissionen har kritiserat rådets antagande av detta direktiv då kommissionen hade föreslagit att det skulle antas på grundval av sektorsspecifika grundläggande rättsakter, närmare bestämt artiklarna 43.2, 114, 153.2, 168 och 192.1 FEUF.
I enlighet med syftet med det angripna direktivet bedömde kommissionen att artikel 349 FEUF inte kunde användas som rättslig grund. Artikel 349 FEUF är endast tillämplig när fråga är om undantag från principen att primärrätten ska tillämpas på de yttersta randområdena, såsom föreskrivs i artikel 355.1 FEUF. Det aktuella direktivet anpassar emellertid endast sekundärrätten för att bemöta den situation som uppstått genom ändringen av Mayottes ställning, utan att göra undantag från fördragen. Denna tolkning bekräftas inte bara av lydelsen av artikel 349 FEUF, utan även av fördragets system för rättsliga grunder, samt av denna artikels historiska ursprung.
