This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52024XC05144
Publication of an approved standard amendment to a product specification of a protected designation of origin or protected geographical indication in the agricultural products and foodstuffs sector, as referred to in Article 6b(2) and (3) of Commission Delegated Regulation (EU) No 664/2014
Offentliggörande av en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i sektorn för jordbruksprodukter och livsmedel enligt artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014
Offentliggörande av en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i sektorn för jordbruksprodukter och livsmedel enligt artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014
PUB/2024/481
EUT C, C/2024/5144, 19.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5144/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Europeiska unionens |
SV C-serien |
C/2024/5144 |
19.8.2024 |
Offentliggörande av en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i sektorn för jordbruksprodukter och livsmedel enligt artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014
(C/2024/5144)
Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 6b.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).
MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV EN STANDARDÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR EN SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING ELLER EN SKYDDAD GEOGRAFISK BETECKNING MED URSPRUNG I EN MEDLEMSSTAT
(förordning (EU) nr 1151/2012)
”Azeite de Trás-os-Montes”
EU-nr: PDO-PT-0216-AM01 – 1.4.2024
SUB (X) SGB ( )
1. Produktens namn
”Azeite de Trás-os-Montes”
2. Medlemsstat till vilken det geografiska området hör
Portugal
3. Myndighet i medlemsstaten som meddelar standardändringen
Direção Geral da Agricultura e Desenvolvimento Rural - Divisão da Qualidade e Recursos Genéticos [Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling – avdelningen för kvalitet och genetiska resurser]
–
4. Beskrivning av den eller de ändringar som godkänts
En förklaring till varför ändringen/ändringarna omfattas av definitionen av en standardändring enligt artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012:
Orsaker till att ändringen/ändringarna omfattas av definitionen av en standardändring enligt artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012:
Dessa ändringar betraktas av följande skäl inte som unionsändringar i den mening som avses i artikel 53 i förordning (EU) nr 1151/2012 i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2021/2117:
a) |
De inbegriper inte någon ändring av namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen eller av användningen av namnet. |
b) |
De riskerar inte att upphäva de samband som visar att produktens kvalitet eller egenskaper i huvudsak beror på en viss geografisk miljö med dess inneboende naturliga och mänskliga faktorer, för en skyddad ursprungsbeteckning. |
c) |
De rör inte en garanterad traditionell specialitet. |
d) |
De innebär inte några ytterligare begränsningar vad gäller saluföringen av produkten. |
1. ”Azeite de Trás-os-Montes”
Det finns inget sammanfattande dokument.
a) |
När det gäller den skyddade ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” är produktspecifikationen mycket gammal och det finns ingen sammanfattning eller något sammanfattande dokument. |
b) |
Sammanfattningen var ett dokument som skapades inom ramen för kommissionens förordning (EG) 383/2004 av den 1 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2081/92, som var i kraft när den skyddade ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” registrerades. |
c) |
Denna sammanfattning var tänkt för offentliggörandet av registrerade namn i Europeiska unionens officiella tidning, i enlighet med huvudpunkterna i varje produktspecifikation. |
d) |
I artikel 2 i ovan nämnda förordning föreskrevs att medlemsstaterna från och med den 21 mars 2004 skulle säkerställa att en sammanfattning upprättades på rätt sätt och överlämnades till kommissionen för varje ursprungsbeteckning och geografisk beteckning som registreras i enlighet med förordning (EEG) nr 2081/92. |
e) |
Portugal har inte upprättat någon sammanfattning för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes”. |
f) |
Sammanfattningen ersattes därefter av det sammanfattande dokumentet, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel, som ersatte förordning (EEG) nr 2081/92. |
g) |
I det sammanfattande dokumentet integrerades förteckningen över dokument som ska lämnas in för ansökan om registrering av en jordbruksprodukts namn som en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning. |
h) |
Formatet för det sammanfattande dokumentet godkändes genom kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006. |
i) |
Vid denna tid kunde medlemsstaterna, i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 510/2006, skicka sammanfattande dokument till Europeiska kommissionen för namn som registrerats före dagen för denna förordnings ikraftträdande. |
j) |
Portugal har inte upprättat ett sammanfattande dokument för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes”. |
k) |
Enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 1151/2012 föreligger fortfarande en skyldighet att lämna in ett sammanfattande dokument, och detta dokument begärdes när den aktuella ansökan gjordes. |
l) |
Det betyder att EU-registreringen av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” inte inbegriper dessa huvudpunkter, vilket kan medföra problem när Europeiska kommissionen underrättas om ändringar. |
1.
Nuvarande version:
Ordalydelse hämtad från artikel 2.2 i produktionsreglerna:
2. Olivodlaren måste använda följande rekommenderade sorter: Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil.
Föreslagen ändring:
”Azeite de Trás-os-Montes” är en olivolja med låg till mycket låg syra som fås från frukten Olea europaea L., utvinns genom manuella eller mekaniska processer från oliver av sorterna Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil och andra traditionella sorter godkända av producentgruppen från olivlundar i det geografiska produktionsområdet.
Motivering:
1. |
Beskrivningen har inte ändrats i förhållandet till den nuvarande specifikationen. Produktspecifikationen har endast anpassats efter de nya formaten för godkännande av produktspecifikationer i enlighet med den ordning som föreskrivs i artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012, i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 av den 2 december 2021. |
2. |
Syrahalt – en parameter som finns i andra delar av den aktuella specifikationen – ingår i beskrivningen av olivoljan på grund av dess relevans för beskrivningen. |
3. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
2.
Nuvarande version:
Sida 70 i produktspecifikationen
”Azeite de Trás-os-Montes” är en balanserad olivolja, med doft och smak av färsk frukt, antydningar av mandel och ett märkbart sött, syrligt, beskt och kryddigt inslag, som gör att den skiljer sig från andra olivoljor från detta land.
Föreslagen ändring:
Organoleptiska egenskaper
”Azeite de Trás-os-Montes” är en balanserad olivolja med låg till mycket låg syra och följande egenskaper:
— |
Gulgrön färg. |
— |
En intensiv doft som domineras av kombinerade eller isolerade dofter av färsk frukt, med antydningar av mandel. |
— |
När det gäller smak är de dominerande smakerna färsk frukt med antydningar av mandel, och ett sött, syrligt, beskt och kryddigt inslag. |
Motivering:
1. |
Innehållet har inte ändrats i förhållande till den nuvarande specifikationen. Produktspecifikationen har endast anpassats efter de nya formaten för godkännande av produktspecifikationer i enlighet med den ordning som föreskrivs i artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012, i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 av den 2 december 2021. |
2. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
3. |
|
Nuvarande version:
a. |
Sida 68–70 i produktspecifikationen Syrahalt: Högst 1,0 % för extra jungfruolivolja Högst 1,5 % för jungfruolivolja Absorptionsgrad: K232 – högst 2,0 K270 – högst 0,20 Delta E – högst 0,01 Peroxidtal: Högst 15 mg/kg Dominant våglängd 577–578 mn Trilinolein Högst 0,3 % Triglycerider LLL – 0,01–0,3 OLLn – 0,1–0,5 PLLn – 0,0–0,2 OLL – 1,0–3,0 PLL – 0,4–0,7 POLn – 0,1–0,4 POL – 3,0–7,0 PPL – högst 1,0 OOO – 36,0–58,0 POO – 13,0–23,0 PPO – 1,0–3,5 StOO – 3,5–8,5 PstO – 0,7–1,5 PPS – 0,5–1,2 FETTSYROR (%) C14:0 – högst 1 % C16:0 – 6,0–12,0 C16:1 – 0,2–1,0 C17:0 – högst 0,4 C17:1 – högst 0,4 C18:0 – 1,5–3,0 C18:1 – 72,0–82,0 C18:2 – 4,0–12,0 C18:3 – 0,5–0,9 C20:0 – högst 0,5 C20:1 – högst 0,3 C22:0 – högst 0,3 C24:0 – högst 0,2 TRANSFETTSYROR (%) TRANSOLSYRA < 0,030 TRANSLINOLSYRA + TRANSLINOLENSYRA < 0,030 ALIFATISKA ALKOHOLER Högst 250 mg/kg STEROLER (%) Kolesterol – högst 0,3 Brassikasterol <eller = 0,1 Kampesterol < eller = 4,0 Stigmasterol < Kampesterol Uppenbar beta-sitosterol > 94,0 Delta7-stigmasterol < 0,4 Minsta totala steroler – 1 000 Högsta erytrodiol + uvaol – 3,5 Vaxer Högst 250 mg/kg |
b. |
Artikel 9 i produktionsreglerna Med ”extra jungfruolivolja” avses jungfruolivolja med premiumsmak och premiumdoft, vars syrahalt uttryckt som oljesyra inte överstiger 1 g per 100 g, och som överensstämmer med förordning (EEG) nr 2568/91. Namnet ”speciell jungfruolivolja” kan användas av extra jungfruolivolja vars syrahalt uttryckt som oljesyra inte överstiger 0,7 g per 100 g, och som överensstämmer med samma förordning. Med ”jungfruolivolja” avses jungfruolivolja med premiumsmak och premiumdoft, vars syrahalt uttryckt som oljesyra inte överstiger 2 g per 100 g, och som överensstämmer med samma förordning. Föreslagen ändring |
2.2. Kemiska egenskaper
Parametervärde
Syrahalt -
Extra jungfruolivolja – högst 0,8 %
Jungfruolivolja – högst 1,5 %
Absorptionsgrad:
K232 – högst 2,0
K270 – högst 0,20
Delta E – högst 0,01
Peroxidvärde – högst 15 mg/kg
Trilinolein – högst 0,3 %
Triglycerider
LLL – 0,01–0,3
OLLn – 0,1–0,5
PLLn – 0,0–0,2
OLL – 1,0–3,0
PLL – 0,4–0,7
POLn – 0,1–0,4
POL – 3,0–7,0
PPL – högst 1,0
OOO – 36,0–58,0
POO – 13,0–23,0
PPO – 1,0–3,5
StOO – 3,5–8,5
PstO – 0,7–1,5
PPSt - 0,5–1,2
FETTSYROR (%)
C14:0 (myristinsyra) – högst 1 %
C16:0 (palmitinsyra) – 6,0–15,0
C16:1 (palmitoleinsyra) – 0,2–1,0
C17:0 (margarinsyra) – högst 0,4
C17:1 (margarolsyra) – högst 0,4
C18:0 (stearinsyra) – 1,5–4,0
C18:1 (oljesyra) – 68,0–83,0
C18:2 (linolsyra) – 4,0–14,0
C18:3 (linolensyra) – 0,5–1,0
C20:0 (arachidsyra) – högst 0,5
C20:1 (gadoleinsyra) – högst 0,3
C22:0 (behensyra) – högst 0,3
C24:0 (lignocerinsyra) – högst 0,2
TRANSFETTSYROR (%)
TRANSOLSYRA < 0,030
TRANSLINOLSYRA + TRANSLINOLENSYRA < 0,030
TRANSOLSYRA < 0,030
STEROLER (%)
Kolesterol – högst 0,3
Brassikasterol < eller = 0,1
Kampesterol < eller = 4,0
Stigmasterol < Kampesterol
Uppenbar beta-sitosterol > 94,0
Delta7-stigmasterol < 0,4
Minsta totala steroler – 1 000
Högsta erytrodiol + uvaol – 3,5
Motivering:
1. |
Som huvudregel har innehållet i produktspecifikationen inte ändrats. Den har endast anpassats efter de nya formaten för godkännande av produktspecifikationer i enlighet med den ordning som föreskrivs i artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012, i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 av den 2 december 2021. |
2. |
Ändringen av syrahalten i den extra jungfruolivoljan beror på klassificeringen av syrahalt i den lagstiftning som gäller för olivolja. |
3. |
Den dominanta våglängden har tagits bort, eftersom den hör samman med mognadsindex. Med tanke på den ökade genomsnittstemperaturen och effekten av torka i regionen Trás-os-Montes, som hör samman med en ökning av skadedjur/sjukdomar (t.ex. olivantraknos) förs olivskörden fram för att begränsa antalet inokulum för senare skördar. |
4. |
Avsnittet om alifatiska alkoholer har tagits bort, eftersom denna parameter är ett kriterium för att skilja ut bomolja, raffinerad olja och olja av pressrester tillsammans med erytrodiol och uvaol. Det är inte en egenskap som är specifik för ”Azeite de Trás-os-Montes”. |
5. |
Avsnittet om vax har tagits bort eftersom det aktuella värdet för jungfruolivoljor är 150 mg/kg eller mindre, och det är inte en särskiljande parameter för ”Azeite de Trás-os-Montes”. |
6. |
Fettsyravärdena som rör palmitinsyra, stearinsyra, oljesyra, linolsyra och linolensyra har ändrats på grund av klimatförändringarna, främst höjningarna av genomsnittstemperaturerna och torkans effekt på regionen Trás-os-Montes, som hör samman med en ökning av skadedjur/sjukdomar (t.ex. olivantraknos). Det har lett till att olivskörden har förts fram för den nuvarande olivgrödan som ett sätt och för att begränsa antalet inokulum för senare grödor. |
7. |
När det gäller innehållet av palmitinsyra (C16:0) nämner många författare, däribland Esmaeili m.fl. (2012) och Beltrán m.fl. (2004), temperaturens effekt på innehållet av palmitinsyra. De slår fast att lägre temperaturer minskar innehållet av palmitinsyra. När det gäller mognad är innehållet av palmitinfettsyra mindre i oliver som är mer mogna. En liknande situation uppstår med fettsyrorna C18:0, C18:2 och C18:3, medan det motsatta gäller för C:18:1, där Aguilera m.fl. (2005) påpekar att fettsyrors profil kan variera beroende på höjd, omättnadsgraden kan minska med latituden och innehållet av oljesyra kan minska med en ökning av temperaturen när oljan bildas i frukten. I detta sammanhang är genomsnittstemperaturerna, framför allt på våren och sommaren, traditionellt högre i kommunerna i regionen Trás-os-Montes. Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
4.
Nuvarande version:
Ordalydelsen i artikel 12 i produktionsreglerna
Jungfruolivolja och extra jungfruolivolja som klassificeras med ursprungsbeteckningen får endast förpackas i behållare med en kapacitet på högst fem (5) liter. Förpackningen ska utföras av förpackningsföretag som finns i den angivna regionen och godkännas av olivodlarföreningen i Trás-os-Montes och Alto Douro (Associação de Olivicultores de Trás-os-Montes e Alto Douro – AOTAD). Det material som används i förpackningen ska vara godkänt av Europeiska kommissionen. Användning av plastmaterial ska inte vara tillåten för olivolja med ursprungsbeteckningen. Designen för en av behållarna för olivolja med ursprungsbeteckningen bifogas.
Föreslagen ändring:
Presentationsform i handeln
Jungfruolivoljan och den extra jungfruolivoljan ”Azeite de Trás-os-Montes” förpackas i behållare med en kapacitet på högst fem (5) liter.
Förpackningen utförs inom det geografiska området av aktörer som har godkänts av producentgruppen. Det material som används i förpackningen måste vara inert och säkert för att komma i kontakt med olivoljan. Lättare förpackningar som är anpassade för den aktuella marknaden får användas.
Motivering:
1. |
Eftersom reglerna för presentation och förpackning måste finnas i beskrivningen av produkten kvarstår ordalydelsen, i uppdaterad form. |
2. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
5.
Nuvarande version:
Ordalydelse och kartor i produktspecifikationen
Det geografiska området är begränsat till följande kommuner:
— |
Mirandela. |
— |
Vila Flor. |
— |
Alfândega da Fé. |
— |
Macedo de Cavaleiros. |
— |
Vila Nova de Foz Côa. |
— |
Carrazeda de Ansiães. |
— |
Valpaços, kommundelarna Sonim, Barreiros, Santa Valha, Vilarandelo, Fornos do Pinhal, Possacos, Valpaços, Vassal, Santiago da Ribeira, Algeriz, Sanfins, Rio Torto, Água Revés e Castro, Santa Maria de Émeres, Canavezes och São Pedro de Veiga de Lila. |
— |
Murça, kommundelarna Vales, Palheiros, Murça, Noura och Candedo. |
— |
Moncorvo, kommundelarna Lousa, Cabeça Boa, Castedo, Horta da Vilariça, Adeganha, Torre de Moncorvo, Cardanha, Larinho, Felgueiras, Felgar och Souto da Velna. |
— |
Mogadouro, kommundelarna Valverde, Paradela, Mogadouro, Brunhoso, Castro Vicente, Vale da Madre Remondes, Soutelo och Azinhoso. |
— |
Vimioso, kommundelen Santulhão. |
— |
Bragança, kommundelarna Izeda och Macedo de Mato. |
Föreslagen ändring:
Det geografiska området är begränsat till följande kommuner:
— |
Mirandela. |
— |
Vila Flor. |
— |
Alfândega da Fé. |
— |
Macedo de Cavaleiros. |
— |
Vila Nova de Foz Côa. |
— |
Carrazeda de Ansiães. |
— |
Valpaços, kommundelarna Sonim, Barreiros, Santa Valha, Vilarandelo, Fornos do Pinhal, Possacos, Valpaços, Vassal, Santiago da Ribeira, Algeriz, Sanfins, Rio Torto, Água Revés e Castro, Santa Maria de Émeres, Canavezes och São Pedro de Veiga de Lila. |
— |
Murça, kommundelarna Vales, Palheiros, Murça, Noura och Candedo. |
— |
Moncorvo, kommundelarna Lousa, Cabeça Boa, Castedo, Horta da Vilariça, Adeganha, Torre de Moncorvo, Cardanha, Larinho, Felgueiras, Felgar och Souto da Velna. |
— |
Mogadouro, kommundelarna Valverde, Paradela, Mogadouro, Brunhoso, Castro Vicente, Vale da Madre Remondes, Soutelo och Azinhoso. |
— |
Vimioso, kommundelen Santulhão. |
— |
Bragança, kommundelarna Izeda och Macedo de Mato. |
Motivering:
1. |
Hela kommunen Valpaços omfattas, eftersom de kommundelar som inte omfattas har samma jord- och klimatförhållanden som området Terra Quente i Trás-os-Montes och området Alto Tâmega och är belägna på mellan 400 och 1 300 meters höjd. |
2. |
Hela kommunen Murça omfattas, eftersom de kommundelar som inte omfattas har samma jord- och klimatförhållanden som området Terra Quente i Trás-os-Montes och är belägna på mellan 400 och 1 300 meters höjd. Det anges att kommundelen Vales tillhör kommunen Murça, men den tillhör kommunen Valpaços. |
3. |
Hela kommunen Moncorvo omfattas, eftersom de kommundelar som inte omfattas har samma jord- och klimatförhållanden som området Terra Quente i Trás-os-Montes och är belägna på mellan 400 och 1 300 meters höjd. |
4. |
När det gäller kommunerna Mogadouro och Bragança har följande kommundelar lagts till efter ändringen av kommundelar 2013:
|
5. |
En uppdaterad karta inkluderas. |
6. |
Att utvidga det geografiska området till de angränsande kommundelarna i samma kommun med samma jord- och klimatförhållanden äventyrar inte eller ogiltigförklarar de orsakssamband som visar att kvaliteten och egenskaperna hos ”Azeite de Trás-os-Montes” i huvudsak eller enbart beror på den specifika geografiska miljön, inbegripet dess naturliga och mänskliga faktorer. |
7. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
6.
Nuvarande version:
I – Ordalydelse hämtad från de tekniska föreskrifterna
Artikel 4
1. Tillståndet för att använda det certifieringsmärke som föreskrivs i artikel 2 är beroende av att systematiska övervakningsåtgärder vidtas av föreningen för yrkesverksamma i olivoljebranschen i Trás-os-Montes och Alto Douro (Associação Inter-Profissional do Azeite de Trás-os-Montes e Alto Douro – AIATAD) för produktions- och tillverkningsvillkoren för de producenter som har fått tillstånd av AOTAD att använda ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes”.
1. |
Övervakningsåtgärderna ska fokusera på följande områden:
|
2. |
I detta syfte ska AIATAD-företrädare systematiskt kontrollera efterlevnaden av var och en av punkterna i AOTAD:s produktionsregler och alltid upprätta motsvarande rapport. |
Artikel 5
AOTAD ska ge AIATAD en kopia av registreringsbladet som beskriver varje producent (...)
Artikel 7
2. Övervakningsåtgärderna ska fokusera på följande områden:
a) |
Villkoren för skörd, förpackning, transport och förvaring av oliver. |
b) |
Råvarornas egenskaper. |
c) |
De tekniska regler och hygienregler som ska följas för mottagande och produktion av olivoljan (inbegripet eventuella prover av oliver och olivolja). |
d) |
Reglerna för förpackning av olivoljan. |
II – Produktionsregler
Artikel 1
Varje olivodlare måste rapportera de olivlundar som denne innehar, antalet olivträd i varje olivlund, antalet olivträd av varje sort och sin respektive produktion.
Artikel 11
8. Olivoljan måste vara producerad och förpackad på platser som har godkänts i förväg av AOTAD.
Platserna måste finnas i den angivna regionen.
Föreslagen ändring:
För att bevisa att ”Azeite de Trás-os-Montes” kommer från det geografiska området tillhandahålls dokumentation för hela produktionsprocessen för olivolja, vilken omfattar kontroller på plats, analyser och organoleptiska kontroller av produkten.
En aktör som har för avsikt att använda ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” måste avge den förklaring som beskrivs nedan till producentgruppen och hålla sina dokument och register uppdaterade i linje med de fastställda villkoren och tidsfristerna.
6.1 Identifiering av aktörerna
En aktör som har för avsikt att använda ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” måste förplikta sig att uppfylla specifikationerna och andra bifogade dokument, genom en identitetsförklaring som skickas till producentgruppen och som innehåller följande uppgifter:
— |
Information om aktören (identitet, status, verksamhet). |
— |
För olivproducenter, en beskrivning av jordlotterna och deras egenskaper (antalet olivträd i varje olivlund, antalet olivträd av varje sort och deras respektive produktion). |
— |
För bearbetningsföretag, en beskrivning av produktionsmetoden för olivolja. För nya aktörer måste förklaringen skickas
|
6.2. Årlig deklaration av olivskörd
Olivproducenter måste lämna en deklaration av olivskörd före den 15 februari året efter skörden, med angivelse av de områden och mängder som har skördats och olivernas destination.
a) Årlig deklaration av total eller delvis icke-produktion
Om det är nödvändigt får alla olivoljeproducenter före den 31 mars innevarande år lämna en årlig avsiktsförklaring om att inte producera avseende all eller en del av sin produktion.
Denna förklaring ska innehålla en förteckning över de jordlotter som identifieras där produktion inte kommer att redovisas för ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes”.
b) Fältbok
Varje olivproducent ska ha en uppdaterad fältbok eller annat dokument som kan registrera odlingsverksamhet som utförs på jordlotterna och relevanta data – storlek på och avlägsnande av beskuret trä, odlingsmetoder, bevattningens slut, skörd, mängd, fruktens mognad och hälsostatus och leverans till pressen.
Informationen i fältboken ska behållas av aktören under det aktuella året och de därpå följande två åren.
c) Registrering av olivoljebearbetning
Aktörer inom olivoljeproduktion som får använda beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” måste registrera de rörelser som möjliggör identifiering av
— |
olivleverantören, |
— |
de insamlade olivernas mängd och ursprung, |
— |
de använda olivernas mängd och destination, |
— |
den producerade olivoljans mängd och ursprung. |
Denna information behålls av aktören under det aktuella året och de därpå följande två åren.
d) Årlig deklaration av produktion
Bearbetningsföretagen måste lämna en deklaration av produktionen senast den 15 februari året efter skörden, med angivande av mängderna
— |
producerad olivolja som får använda beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes”, och olivodlarnas identitet, |
— |
producerad olivolja, i egenskap av tjänsteleverantörer, inbegripet identiteten på den aktör som tjänsten utfördes för. |
Innan olivoljan saluförs eller släpps ut på marknaden för första gången, och inom en minsta tidsram för kontroller måste det bearbetningsföretag som har för avsikt att släppa ut olivolja på marknaden med beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” lämna en deklaration som innehåller de mängder olivolja som det har för avsikt att släppa ut på marknaden, med identifiering av satsen och angivande av var produkten förvaras.
Före den 15 februari året efter skörden måste dessa aktörer lämna in en deklaration som anger den producerade mängden olivolja, identifierar satsen och anger var produkten förvaras.
Årlig lagerdeklaration
De bearbetningsföretag som släpper ut olivolja med beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” på marknaden måste deklarera sitt lager av olivolja före den 1 november varje år, och precisera den mängd olivolja med beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” som de har i lager.
Motivering:
1. |
Bevisen för att produkten har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området beskrevs i detalj i två förordningar som bifogas produktspecifikationen. |
2. |
Ny ordalydelse föreslås, ändrad enligt följande:
|
3. |
Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet. |
7.
Sorter
Nuvarande version:
Ordalydelse hämtad från artikel 2 i produktionsreglerna
1. |
Växtmaterial som rekommenderas av AOTAD måste användas för att plantera nya olivträd. |
2. |
Olivodlaren måste använda följande rekommenderade sorter: Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil. |
Föreslagen ändring:
”Azeite de Trás-os-Montes” kommer från oliver av sorterna Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil och från andra traditionella sorter som har godkänts av producentgruppen.
Motivering:
Produktionsmetoderna hämtades från de produktionsregler som bifogades produktspecifikationen.
I detta förslag uppdateras ordalydelsen.
8.
Nuvarande version: Ej tillämpligt
Föreslagen ändring:
Varje träd måste ha ett minsta område på 24 kvadratmeter. Man kan räkna fram ytan genom att multiplicera de två avstånden mellan raderna med utrymmet mellan träden.
Avståndet mellan träden ska vara minst fyra meter.
Motivering:
1. Produktionsmetoderna hämtades från de produktionsregler som bifogades produktspecifikationen.
Denna ändring har till syfte att skapa regler för att skydda de olivträdssorter som används för att producera ”Azeite de Trás-os-Montes”. Det är också en hållbarhetsåtgärd.
9.
Nuvarande version:
Ordalydelse hämtad från produktionsreglerna:
Artikel 2
1. Växtmaterial som rekommenderas av AOTAD måste användas för att plantera nya olivträd.
2. Olivodlaren måste använda följande rekommenderade sorter: Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil.
Artikel 3
Vid etableringen av olivlunden måste marken rensas från stenar, korsplöjas, kultiveras, harvas och, när så är nödvändigt, dräneras.
Föreslagen ändring:
För att förbereda marken för att etablera olivlunden måste man vidta följande åtgärder: stenröjning, korsplöjning, kultivering, harvning och, när så är nödvändigt, dränering.
Det växtmaterial som ska planteras måste godkännas av producentgruppen.
Motivering:
1. |
Produktionsmetoderna hämtades från de produktionsregler som bifogades produktspecifikationen. |
2. |
I detta förslag uppdateras ordalydelsen. |
10.
Nuvarande version:
Ordalydelse hämtad från produktionsreglerna:
Artikel 4
Olivodlaren måste hålla jorden fri från ogräs och andra typer av vegetationstäckning.
Artikel 5
Beskärning måste utföras ungefär vartannat år, när kronorna är alltför täta och inte får tillräckligt med ljus, för att inte olivlundens produktionskapacitet ska äventyras.
Artikel 6
1. Jordförbättringsmedel och/eller gödningsmedel måste appliceras när det bedöms som nödvändigt på grund av jordanalyser.
2. Växtskyddsmedel måste appliceras om skadedjur eller sjukdomar uppstår under följande tillväxtstadier:
a) |
Vinterstadiet: Om olivknut uppstår måste det avlägsnas genom att de grenar som är drabbade avlägsnas eller genom att knutarna avlägsnas individuellt om de inte är många. Beskärningsskadorna måste desinficeras med en pasta gjord av 250 g kopparsulfat, 250 g osläckt kalk och 3 l vatten. Beskärningsverktyg måste desinficeras omedelbart efter användning på drabbade träd med en tvåprocentig lösning av kvicksilverklorid (II) eller en fyraprocentig kommersiell formaldehydlösning (formalina). Ett säkerhetsintervall på en vecka måste tillämpas. |
b) |
I det stadium som avses ovan måste förekomst av olivbarkborren behandlas genom att den beskärda grenen bränns efter beskärningen för att förhindra att skadedjuret sprider sig. Detta skadedjur är inget problem för friska olivlundar i gott växttillstånd. |
c) |
I stadiet från tillväxtens start till att blomknoppar framträder måste uppkomsten av olivbladfläck behandlas vid frekventa och intensiva utbrott och när det är ständig och hög luftfuktighet och temperaturer mellan 10 och 25 oC. Det kan behandlas med kopparoxiklorid, kopparoxiklorid + zineb (förebyggande åtgärd), zineb och ziram (förebyggande åtgärd). Det säkerhetsintervall som ska tillämpas för varje typ av produkterna ovan är en vecka. |
d) |
Om olivbladloppa uppstår i det stadium som avses ovan måste bara allvarligt drabbade olivlundar behandlas. Sprayning måste utföras under högt tryck på kolonier av olivbladloppa som skyddas av sin bomullslika massa. De verksamma ämnen som är tillåtna för användning är dimetoat (säkerhetsintervall sex veckor), dimetoatfosfamidon (säkerhetsintervall fem veckor) och paration (säkerhetsintervall tre veckor). |
e) |
I stadiet mellan att blomknopparna sväller till dess att blomkronorna är helt synliga får askbarkmott endast behandlas om det finns mycket få blommor och i hårt drabbade olivlundar. Det är mycket viktigt att applicera behandlingen i närheten av där blommorna öppnas. Följande verksamma ämnen kan användas för denna behandling: karbaryl. Olivodlaren måste hålla jorden fri från ogräs. Jordförbättringsmedel och/eller gödningsmedel måste appliceras när det bedöms som nödvändigt på grund av jordanalyser. Växtskyddsmedel måste appliceras om skadedjur eller sjukdomar uppstår under olika tillväxtstadier. Olivträden beskärs minst en gång vartannat år, när kronorna är alltför täta och dåligt upplysta, för att inte olivlundens produktionskapacitet och hälsa ska äventyras. Det beskurna träet avlägsnas från lunderna eller flisas på plats före nästa skörd. Malation (säkerhetsintervall en vecka), diazinon, dimetoat, etoatmetyl, formotion, fention (säkerhetsintervall sex veckor), fosfamidon med ett säkerhetsintervall på fem veckor. Behandling rekommenderas inte under år med omfattande blomning. |
f) |
I det stadium som avses i punkten ovan, när det är nödvändigt för att hantera vivlar och trips, och om det är nödvändigt att vidta åtgärder mot askbarkmott, måste bekämpningsmedel som är lämpliga för att hantera dessa skadedjur samtidigt väljas. När det gäller trips måste bekämpningsmedlet sprayas med högt tryck på bladen, grenarna och stammarna. Dimetoat, som har ett säkerhetsintervall på sex veckor, och paration, som har ett säkerhetsintervall på tre veckor, kan användas för behandlingen. |
g) |
När det gäller det stadium som avses i punkt e i samma led kan behandlingen av olivbladloppa appliceras om den inte applicerades i det fall som avses i punkt c och även om angreppet är omfattande. Följande verksamma ämnen kan användas för behandlingen: dimetoat med ett säkerhetsintervall på sex veckor, fosfamidon med ett säkerhetsintervall på fem veckor och paration med ett säkerhetsintervall på tre veckor. |
h) |
Den bästa tiden för att behandla olivträd som har drabbats av trips är när frukten växer (första stadiet), och behandlingen bör appliceras så snart som möjligt efter fruktsättningen. Karbaryl, malation (säkerhetsintervall en vecka), dimetoat, diazinon, etoatmetyl, formotion, fention (alla med säkerhetsintervall sex veckor) och fosfamidon (säkerhetsintervall fem veckor) kan användas för behandlingen. |
i) |
I det stadium som avses i punkten ovan måste behandlingen för vivlar och trips appliceras om ingen behandling applicerades i stadiet mellan blomknopparnas svällning och när blomkronorna är helt synliga och även om angreppet är omfattande. För trips, se punkt h. När det är nödvändig att hantera dessa skadedjur och det också är nödvändigt att överväga att vidta åtgärder mot trips måste de insektsmedel som är avsedda för behandling av dem samtidigt väljas. Dimetoat, med ett säkerhetsintervall på sex veckor, och paration, med ett säkerhetsintervall på tre veckor, kan användas som verksamma ämnen för behandlingen. |
j) |
När det gäller stadiet som innefattar frukttillväxt (andra stadiet) måste olivsköldlöss behandlas i hårt drabbade olivlundar. Augusti och mitten av september är de bästa tiderna för behandling (när det är flest utbrott). De verksamma ämnen som kan användas för behandlingen är metidation (med ett säkerhetsintervall på åtta veckor), sommarolja + paration, och paration med säkerhetsintervall på tre veckor. |
k) |
I det stadium som avses i punkten ovan består behandlingen för olivfruktflugan av följande: För olivträd avsedda för olivolja får behandlingen endast appliceras när 10 % av oliverna har levande larver. För olivträd där denna angreppsnivå sker i mitten av juli till slutet av augusti måste behandlingen appliceras två gånger – den första appliceringen efter att angreppsnivån har bekräftats och den andra en månad senare. För olivträd avsedda för konserverade oliver måste flaskflugfällor med 2 % ammoniumsulfatlösning eller 4 % ammoniumfosfatlösning användas, och behandlingen appliceras så snart det sker en ökning av de infångade flugorna, vilket syns i fällorna. Ett fåtal synliga bett räcker för att motivera att omedelbara åtgärder vidtas. De verksamma ämnen som används för behandlingen är dekametrin, triklorfon (säkerhetsintervall en vecka), diazinon, dimetoat och etoatmetyl, formotion och fention med säkerhetsintervall på sex veckor och fosmet (med ett säkerhetsintervall på två veckor). När det gäller olivfruktflugan ska följande provtagningsteknik användas för att avgöra hur stor andelen frukt som har drabbats är: sex (6) olivträd med genomsnittlig storlek och produktion som är representativa för olivlunden ska väljas ut, vilket exkluderar de träd som har störst eller minst antal oliver. För provtagningen ska olivträd i mycket torra eller mycket kalla områden inte väljas, eftersom parasitens beteende i dessa områden är onormalt. Efter att träden har markerats ska prov tas varje vecka från att de första tecknen syns på att äggläggningen har börjat, vilket normalt sker i början av augusti. Totalt 150 oliver från de övre, mittersta och undre tredjedelarna av vart och ett av dessa träd ska tas. Oliverna från de sex träden ska blandas i en plastpåse för att utgöra ett allmänt stickprov. Detta stickprov ska sedan minskas till 200 oliver för analys. Varje oliv ska studeras med förstoringsglas, där ett knivblad används för att dissekera varje oliv som misstänks vara angripen. På grundval av den här studien ska antalet oliver med levande larver registreras och andelen beräknas med hjälp av följande formel: % antal oliver med levande larver x 100 totalt antal studerade oliver (200). |
l) |
Olivatraknosbehandling är förebyggande före mognad. Det räcker normalt att applicera behandlingen i mitten av september till mitten av oktober, helst före det första höstregnet. Om det regnar ofta ska behandlingen appliceras en andra gång. De verksamma ämnen som används för behandlingen är kopparoxiklorid + zineb med säkerhetsintervall en vecka. |
m) |
För att behandla olivbladfläck, cercosporios och sotdagg, som uppstår före mognad, kan behandlingen för atraknos användas, eftersom den också är effektiv för att behandla dessa svampar. Följande verksamma ämnen kan användas: kopparoxiklorid, kopparoxiklorid + zineb, zineb och ziram, med säkerhetsintervall på en vecka. |
n) |
Olivfruktflugan, som framträder före mognad, behandlas på det sätt som beskrivs i punkt k. |
2. De säkerhetsintervall som avses i led 2 måste respekteras.
Föreslagen ändring:
Olivodlaren måste hålla jorden fri från ogräs.
Jordförbättringsmedel och/eller gödningsmedel måste appliceras när det bedöms som nödvändigt på grund av jordanalyser.
Växtskyddsmedel måste appliceras om skadedjur eller sjukdomar uppstår under olika tillväxtstadier.
Olivträden beskärs minst en gång vartannat år, när kronorna är alltför täta och dåligt upplysta, för att inte olivlundens produktionskapacitet och hälsa ska äventyras.
Det beskurna träet avlägsnas från lunderna eller flisas på plats före nästa skörd.
Motivering:
1. |
Produktionsmetoderna hämtades från de produktionsregler som bifogades produktspecifikationen. |
2. |
Utöver att uppdatera den ursprungliga ordalydelsen gör detta förslag följande ändringar:
|
11.
Nuvarande version:
Ordalydelsen i artikel 7 i produktionsreglerna:
Skörden av frukten måste inledas när fruktens mognadsstadium är mellan stadium 4 (svart skal och grönt fruktkött) och stadium 5 (svart skal och lila fruktkött). Skörd får endast utföras manuellt eller mekaniskt. Oliverna måste skickas till pressen så snart de har skördats. Oliver som bara har fallit från träden måste skiljas från den allmänna satsen.
Föreslagen ändring:
Skördedatumet fastställs varje år av producentgruppen. Skörden av frukten måste inledas när fruktens mognadsstadium är mellan stadium 4 (svart skal och grönt fruktkött) och stadium 5 (svart skal och lila fruktkött).
Slutet på skörden av oliver som får använda beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” fastställs till den femtiofemte dagen efter skördens start. Oliverna samlas in direkt från trädet utan användning av beskärningsprodukter, eller samlas in genom mekaniska processer med obligatorisk användning av ett nät eller en annan behållare som placeras under trädet för att fånga upp dem.
Det är förbjudet att använda permanenta nät.
Oliver som samlas in från marken får inte användas.
Oliver som är lämpliga för att producera olivolja med beteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” förvaras i lådor eller pallar med spjälor och levereras till pressen inom en dag efter skörden.
Motivering:
Produktionsmetoderna hämtades från de produktionsregler som bifogades produktspecifikationen.
I detta förslag uppdateras ordalydelsen, vilket förbättrar vissa skörderelaterade aspekter som är viktiga för att bevara olivoljans kvalitet.
12.
Nuvarande version:
Produktionsreglernas ordalydelse:
Artikel 8
Oliverna bör helst förpackas i plastlådor, som också kan användas för att transportera dem. Alternativt kan de förpackas i bulk om de är tillräckligt skyddade.
Artikel 11
1. Produktionen av olivoljan börjar när pressen tar emot oliverna. Oliverna måste tvättas och blad avlägsnas före förvaring och/eller bearbetning. Oliverna får inte förvaras i mer än två dagar, för att förhindra att syrahalten ökar eller defekter uppstår.
2. Oliverna måste krossas på ett sådant sätt att pastan blir varken mycket tunn eller mycket tjock, eftersom det gör det svårt att separera den från oljan.
3. Siktens storlek måste ökas under säsongen för att förhindra att emulsioner bildas, när oliverna börjar bli mycket mogna.
4. Malning bör inte vara i mindre än 55 minuter i kontinuerliga system och 30 minuter i klassiska system och temperaturen bör inte överstiga 20–32 oC. När en stor mängd pressrester fäster vid mixerbladen är det ett tecken på att pastan inte har blandats väl. Vid mixerns sista skakning bör olja flyta på ytan.
5. Dekanterarens vätskeutlopp måste rengöras regelbundet. För att starta dekanteraren på nytt låter man bladen nå sin högsta rotation och först därefter tillsätter man pastan. Temperaturen på dekanterarens vatten får inte överstiga 40 oC.
Siktarna måste rengöras dagligen med en stråle varmvatten för att förhindra att fast materia kommer in i de vertikala centrifugerna.
6. Avloppsvattencentrifugen måste rengöras baserat på innehållet av fasta ämnen, högst en gång per timme (utlopp).
Om det inte sker kommer olivolja att hamna i avloppen.
Olivoljan bör komma ut ur avloppsvattencentrifugen i droppar och inte i en kontinuerlig stråle. Ringarna i den vertikala centrifugen måste bytas vid behov. Den olivolja som kommer ut ur centrifugen måste ha gröngul färg. Om den är för mörk och blank tyder det på att temperaturen är för hög.
De vertikala centrifugerna måste demonteras en gång i veckan för grundlig rengöring. Den mängd vatten som tillsätts olivoljan i centrifugen måste alltid vara mindre än den mängd olivolja som förs in.
Det tillsatta vattnets temperatur får inte överstiga 35 oC.
(…) 9. Pressen måste hållas ren och vara i utmärkt hygieniskt skick. Det får inte finnas några lukter i bearbetningsområdet, eftersom olivoljan enkelt kan ta åt sig dem.
Föreslagen ändring:
Olivoljan kommer alltid från en blandning av de olivsorter som anges i led 5.1. Efter skörden skickas oliverna omedelbart till pressen, förpackade i plastlådor eller transporterade i bulk, förutsatt att de skyddas på tillbörligt sätt.
Produktionen av olivoljan börjar när pressen tar emot oliverna. Oliverna måste tvättas och blad avlägsnas före förvaring och/eller bearbetning.
Oliverna får inte förvaras i mer än två dagar, för att förhindra att syrahalten ökar eller sensoriska defekter i oljan uppstår.
Högst fyra dagar får gå mellan skörd och produktion.
Vid utvinningsprocessen används bara mekaniska processer och olivpastan hettas inte upp över 27 oC under något stadium i processen.
Oliverna krossas på ett sådant sätt att pastan varken blir mycket tunn eller mycket tjock, så att den enkelt kan separeras från oljan.
Siktens storlek ökas under säsongen för att förhindra att emulsioner bildas på grund av att oliverna mognar.
Den krossade pastan mals vid en temperatur på högst 20–32 oC i minst 55 minuter för kontinuerliga system och 30 minuter för klassiska system.
Pastan har blandats väl om de sista bladen i mixern har olja som flyter på ytan.
Temperaturen på det vatten som tillsätts i mixern får inte överstiga 40 oC.
Temperaturen på det vatten som tillsätts i centrifugen får inte överstiga 35 oC, för att säkerställa att olivoljan inte blir för mörk.
Med undantag för vatten är användning av bearbetningshjälpmedel för att underlätta utvinningen av olja förbjuden.
Ingen behandling före utvinningen är tillåten, med undantag för rengöring och urkärning, och efter utvinningen bara dekantering, centrifugering och filtrering.
Motivering:
Produktionsmetoderna hämtades från de produktionsregler som bifogades produktspecifikationen.
I detta förslag uppdateras ordalydelsen och de metoder som inte är specifika för produktionen av ”Azeite de Trás-os-Montes” tas bort, exempelvis för rengöringen av maskinerna.
De föreslagna ändringarna avlägsnar inte de orsakssamband som bevisar att oljans kvalitet eller egenskaper i huvudsak eller enbart beror på det geografiska området och de påverkar inte det sammanfattande dokumentet.
Faktorer som fastställer sambandet mellan produkten och den geografiska miljön
13.
Nuvarande version: Ordalydelse på sida 7 i produktspecifikationen
Fysisk geografi – terrängens form och lutning avgör till stor del följande villkor: erosion (branta sluttningar och konvexa former), konservering (svaga sluttningar) och ackumulering (konkava former).
En kortfattad analys av regionens fysiska geografi ger oss två landskap:
— |
Ett antal slätter med relativt mjuka kullar, mer framträdande på Mirandelaplatån och i mindre grad i andra områden, exempelvis mellan Vimioso och Mogadouro, södra Bragança, nära Macedo de Cavaleiros, Izeda, Alfândega da Fé, Freixo de Espada-à-Cinta, Figueira de Castelo Rodrigo, Meda, Franco (mellan Murça och Mirandela), Jou, Rebordelo och Lebução. Dessa områden har jord med ett genomsnittligt djup och kan betraktas som regionens främsta spannmålsodlande områden dominerade av vete, där jorden är mest bördig och där det är varmare, och råg i de minst bördiga och kallaste områdena, som är förknippade med potatisodling. |
— |
Ett antal dalar, så kallade subalpina dalar, som varierar i storlek beroende på ursprung och plats. Dessa dalar kan uppta ett stort område, exempelvis Veiga de Chaves, Vale de Vila Pouca, Vale da Vilariça, Veiga de Carvalhais, Veiga de Lila och Veiga da Campeã, eller ett litet område när det finns små jordlotter nära vattenvägar, relativt öppet mellan höjder. Sådana områden finns i hela regionen. Jorden här är djup, kall och generellt bördig. Det är här som de rikaste grödorna odlas eller där det finns permanenta betesmarker, lokalt kallade lameiros, som utgör huvudkällan till mat för boskap. |
HYPSOGRAFI – För att förstå terrängen bättre har fem olika hypsografiska områden märkts ut på kartan: upp till 400 m, 400 m till 700 m, 700 m till 1 000 m. 1 000 m till 1 300 m och över 1 300 m.
Såsom framgår av den bifogade kartan ligger det område som har flest olivlundar generellt inte högre än 700 meter.
NÄTVERK AV VATTENVÄGAR
Bortsett från en liten jordlott i nordväst (som avvattnas av Cavadofloden) styrs hela vattennätverket av floden Douro, som är regionens största flod och där alla de större bifloderna sammanstrålar: Sabor, Tua, Pinhão, Corgo och Tâmega, från högra banken, och Coa, Teja, Torto, Távora, Varosa och Paiva, från den vänstra.
Längs hela sin sträckning gräver Douro ut en mycket djup dal ur marken. Den har en ganska brant lutning, och varierar i höjd från 550 meter vid gränsen till 20 meter nedströms (där den går samman med floden Paiva). Det sekundära vattennätverket på båda bankarna, som har sitt ursprung på platåhöjderna vid 800/1 000 m över havet, går också genom relativt djupa dalar, åtminstone nära Douro.
När det gäller vattenförvaltning bör det noteras att hela nätverket av vattenvägar är i ständigt flöde, utom det inre subkontinentala tertiära nätverket, särskilt i Terre Quente och övergångsområdena, som torkar helt under den torra årstiden.
KLIMATEGENSKAPER I DEN AKTUELLA REGIONEN
Det råder inga tvivel om att Portugals klimat varierar stor i hela landet, men klimatet inom regionen Trás-os-Montes är precis lika varierande, främst till följd av faktorer såsom exponering och höjd.
”I en region som Trás-os-Montes, som är indelad i berg och platåer, med fåror av djupa dalar och söderläge, stör dessa faktorer – höjd och exponering – den vanliga påverkan av höjden, vilket leder till mycket uttalade klimatkontraster.”
För att fastställa klimatet i regionen i fråga hämtades data från väderstationerna i Mirandela (1951–80), Bragança (1951–80), Vila Flor (1931–60) och Moncorvo (1931–60) och regnstationerna i Alfândega da Fé, Argozelo, Bornes, Campo de Víboras, Carviçais, Chacim, Izeda, Jou, Macedo de Cavaleiros, Mogadouro, Peredo, Pinela, Rebordelo, Rio Torto, Sanhoane, Soutelo och Torre de D. Chama (1951–80).
Det här vidsträckta området kan grupperas i regioner med homogena klimat, såsom anges i den bifogade kartan.
GEOGRAFISK PLACERING AV VÄDER- OCH REGNSTATIONERNA
PLATS |
LAT |
LONG |
HÖJD |
||
Alfandega da Fé |
41°20’ |
6°58’ |
600 |
||
Argozelo |
41°39’ |
6°37’ |
650 |
||
Bornes |
41°28’ |
7°01’ |
700 |
||
Bragança |
41°48’ |
6°44’ |
690 |
||
Campo das Víboras |
41°31’ |
6°33’ |
650 |
||
Carviçais |
41°11’ |
6°54’ |
625 |
||
Celas |
41°42’ |
6°56’ |
970 |
||
Chacim |
41°28’ |
6°55’ |
520 |
||
Izeda |
41°34’ |
6°44’ |
605 |
||
Jou |
41°29’ |
7°25’ |
675 |
||
Macedo de Cavaleiros |
41°33’ |
6°59’ |
550 |
||
Mirandela |
41°31’ |
7°12’ |
250 |
||
Mogadouro |
41°20’ |
6°43’ |
750 |
||
Moncorvo |
41°10’ |
7°03’ |
415 |
||
Peredo |
41°26’ |
6°53’ |
600 |
||
Pinela |
41°41’ |
6°47’ |
870 |
||
Rebordelo |
41°44’ |
7°11’ |
540 |
||
Rio Torto |
41°33’ |
7°17’ |
450 |
||
Sanhoane |
41°23’ |
6°34 |
820 |
||
Soutelo |
41°24’ |
6°45’ |
625 |
||
Torre Dona |
41°39’ |
7°09’ |
335 |
||
|
LUFTTEMPERATUR
Det är känt att temperatur och vatten är avgörande faktorer för markanvändning. De är också de viktigaste faktorerna för att fastställa de regionala och lokala klimaten.
När det gäller temperatur registrerades följande data: genomsnittlig temperatur per månad, genomsnittlig lägsta temperatur, genomsnittlig högsta temperatur och absolut högsta och lägsta temperaturer.
Det är viktigt att känna till de genomsnittliga temperaturregistreringarna, eftersom olivträden, för att slutföra sina tillväxtcykler, behöver cirka 5 300 °C (summa av dagliga genomsnitt), fördelat på följande sätt enligt Galvão:
1. |
Vegetationstillväxten börjar när miljöns genomsnittliga temperatur ligger mellan 10 oC och 11 oC. |
2. |
Blomställningar uppstår vid 15 oC efter ackumulering av 750 oC. |
3. |
Blomningen börjar vid 18 oC till 19 oC med 550 oC ackumulerat över 2 (1 300 oC). |
4. |
Befruktning sker vid 21 °C till 22 °C med ackumulering av 660 oC till 700 oC över 3. |
5. |
Oliverna mognar efter att ha ackumulerat 3 300 °C över 3 innan den intensiva kylan kommer. På grundval av kartan kan det slås fast att dessa kommuner främst finns i regionerna Terra Quente och norra Alto Douro. Resten av olivlundarna finns främst i områdena på gränsen till Terra Quente. Varje kommuns olivlundar har etablerats på sitt eget sätt i en annan form än de andra. Det finns till och med skillnader på kommundelsnivå inom kommuner. Av denna anledning beslutades det att olivlundarna skulle karakteriseras kommun för kommun, och att det skulle visas vilka kommundelar som skiljer sig från normen. |
1 – Området Terra Quente
Mirandela
Kommun med det högsta antalet olivträd i den nordöstra Trás-os-Montes-regionen.
Det finns omkring 8 932 hektar olivlundar i denna kommun, som står för 34,22 % av dess utnyttjade jordbruksområde (UAA).
Olivlundarna består av följande sorter:
— |
Verdeal Transmontana – 40 % |
— |
Cobrançosa – 30 % |
— |
Madural – 10 % |
— |
Cordovil – 13 % |
— |
Övriga – 7 % |
Enligt grödodeklarationerna har 60 % av olivlundarna etablerats i rader medan träden är utspridda i resten. Det är normalt i denna kommun att utföra korsbearbetning av jorden två gånger per år för att bekämpa ogräs. Det är få år då växtskyddsmedel appliceras mot olivfruktfluga (Dacus oleae) och askbarkmott (Prays oleae).
Både korsbearbetning och den låga nivå av växtskyddsmedel som appliceras (eftersom de inte är nödvändiga) kännetecknar detta områdes olivodlingssystem.
Macedo de Cavaleiros
Denna kommun tillhör också regionen Terra Quente, även om dess norra delar har klimategenskaper och därigenom ett naturligt landskap som är typiskt för Terra Fria.
Olivlundarna i denna kommun täcker 7 475 hektar, vilket uppgår till 21,89 % av dess utnyttjade jordbruksområde.
Olivlundarna består generellt av följande sorter:
— |
Cobrançosa – 65 % |
— |
Madural – 22 % |
— |
Verdeal – 10 % |
— |
Övriga – 3 % |
Det finns dock kommundelar i denna kommun som odlar andra olivsorter än den etablerade normen, t.ex. Chacim, Morais och Bagueixe, där man, trots att det bara finns ett fåtal olivträd, främst odlar sorten Santolhana, och Vilar do Monte, där man främst odlar sorten Verdeal (cirka 80 %).
Precis som med Mirandela är de flesta av olivlundarna arrangerade i rader (cirka 55 %).
Alfândega da Fé
Denna kommuns olivlundar omfattar 4 571 hektar.
Den största skillnaden mellan denna kommuns olivlundar och de som finns i de andra kommunerna i Terra Quente (Macedo och Mirandela) är förekomsten av sorten Borrenta eller Borreira, som står för cirka 30 % av denna kommuns olivträd. Resten består av följande: 30 % Verdeal, 20 % Madural, 10 % Cobrançosa och 10 % andra sorter.
Sammansättningen av olivlundarna är homogen i hela kommunen, utom kommundelarna Sambade, där sorten Cordovil utgör omkring 30 % av olivlundarna, och Pombal, där var och en av sorterna Madural, Cordovil och Cobrançosa står för 10 % av olivlundarna.
2 – Området Vila Flor i norra Alto Douro
Av alla kommunerna i nordöstra Trás-os-Montes-regionen, efter Mirandela, är det i Vila Flor som olivträden utgör den största andelen av dess utnyttjade jordbruksområde (32,02 %).
Olivlundarna i den här kommunen omfattar 3 409 hektar och består av följande sorter: Cordovil (35 %), Redondil (15 %), Verdeal (25 %), Madural (10 %), Cobrançosa (12 %) och övriga sorter (3 %).
Olivträden är relativt heterogent fördelade mellan kommundelarna. Nästan alla olivträd i kommundelarna Valverde och Nabo är av sorterna Verdeal respektive Madural, medan olivlundarnas sammansättning liknar det kommunala genomsnittet i övriga kommundelar.
Moncorvo
Moncorvo är den kommundel i nordöstra Trás-os-Montes-regionen som har de tredje största olivlundarna när det gäller yta (4 685 ha).
Dess olivlundar består av följande sorter: Cordovil (cirka 40 %), Verdeal (25 %), Madural (20 %), Negrinha (11 %) (främst i de kommundelar som gränsar till Freixo de Espada-à-Cinta) och andra sorter (4 %).
Denna kommuns olivlundar är relativt heterogena. Det finns kommundelar såsom Castedo, där nästan alla olivträden är av sorten Cordovil, och Cabeça Boa, där cirka 85 % av träden är av sorten Madural.
Carrazeda de Ansiães
Kommunens olivlundar täcker 2 024 ha och 25,08 % av dess utnyttjade jordbruksområde.
Olivlundarna består av följande sorter:
— |
Cordovil – 45 % |
— |
Verdeal – 30 % |
— |
Carrasquenha – 10 % |
— |
Madural – 10 % |
— |
Övriga – 5 % |
Den stora majoriteten av de oliver som produceras i Carrazeda de Ansiães bearbetas utanför kommunen, eftersom det inte finns några kooperativa pressar och knappt någon av de privata pressarna är i drift.
3 – Alto Tâmega
Valpaços
Olivlundarna i denna kommun består av följande sorter: Cordovil (20 %), Madural (30 %), Verdeal (15 %), Cobrançosa (30 %) och övriga sorter (5 %).
Både fördelningen och sammansättningen av olivlundarna i denna kommun är ganska varierad. När det gäller fördelning är det de kommundelar som gränsar till Terra Quente som har störst område med olivträd.
När det gäller olivlundarnas sammansättning finns det några kommundelar med annorlunda sammansättning, däribland Argeriz (60 % Cordovil och 30 % Verdeal) och Veiga de Lila (60 % Madural och 35 % Verdeal).
4 – Området Terra Fria
Bragança
I kommunen Bragança är Izeda en av de enda kommundelar där olivträden täcker ett stort område.
I Izeda är nästan alla olivträd av sorten Santolhana (cirka 90 %), medan resten består av olika sorter, däribland Madural och Cordovil.
Sida 49–68 i produktspecifikationen – beskrivning av en orelaterad studie.
Föreslagen ändring:
De två definierande kännetecknen hos det geografiska område där ”Azeite de Trás-os-Montes” produceras är föreningen med det geografiska område som utgör regionen Terra Quente i Trás-os-Montes och dess höga läge – mellan 400 och 1 300 meter, även om det mest olivträdstäta området finns på en höjd av 700 meter eller lägre.
Det är ett område med distinkt terräng och jord, som korsas av floder, där olivträd växer på höjder upp till 700 meter.
Det geografiska området utgörs av följande: a) Ett antal slätter med relativt mjuka kullar, mer framträdande på Mirandelaplatån och i mindre grad i andra områden, exempelvis mellan Vimioso och Mogadouro, södra Bragança, nära Macedo de Cavaleiros, Izeda, Alfândega da Fé, Freixo de Espada-à-Cinta, Figueira de Castelo Rodrigo, Meda, Franco (mellan Murça och Mirandela), Jou, Rebordelo och Lebução.
Dessa områden har jord med ett genomsnittligt djup och kan betraktas som regionens främsta spannmålsodlande områden dominerade av vete, där jorden är mest bördig och där det är varmare, och råg i de minst bördiga och kallaste områdena, som är förknippade med potatisodling.
b) Ett antal subalpina dalar, som varierar i storlek. Bland de största områdena finns Veiga de Chaves, Vale de Vila Pouca, Vale da Vilariça, Veiga de Carvalhais, Veiga de Lila och Veiga da Campeã, medan de minsta är små jordlotter intill vattenvägar, relativt öppna mellan höjder. Jorden här är djup, kall och generellt bördig. Det är här som de rikaste grödorna odlas eller där det finns permanenta betesmarker, lokalt kallade lameiros, som utgör huvudkällan till mat för boskap.
Det finns en tydlig kontrast mellan den oländiga bergsterrängen och de böljande platåer som genomskärs av ett nätverk av floder inbäddade mellan branta sluttningar.
De kvartära formationer som har skapats av tidigare klippor (och därför är rika på kol) är ibland flera meter höga och erbjuder en utmärkt plats för att odla oliver. Det kvartära arvet består av terrasser som kännetecknas av förekomsten av laminerade material, med relativt grov skiktning.
De geologiska formationerna och hur de har utvecklats har påverkat den morfologiska profilen, precis som vattennätverket, vars större floder (bifloder till Douro) generellt flödar från norr till söder och gräver ut parallella inneslutna dalar.
Bortsett från en liten jordlott i nordväst (som avvattnas av Cavadofloden) styrs hela vattennätverket av floden Douro, som är regionens största flod och där alla de större bifloderna sammanstrålar: Sabor, Tua, Pinhão, Corgo och Tâmega, från högra banken, och Coa, Teja, Torto, Távora, Varosa och Paiva, från den vänstra.
Längs hela sin sträckning gräver Douro ut en mycket djup dal ur marken. Den har en ganska brant lutning, och varierar i höjd från 550 meter vid gränsen till 20 meter nedströms (där den går samman med floden Paiva). Det sekundära vattennätverket på båda bankarna, som har sitt ursprung på platåhöjderna vid 800/1 000 m över havet, går också genom relativt djupa dalar, åtminstone nära Douro. Hela nätverket av vattenvägar är i ständigt flöde, utom det inre subkontinentala tertiära nätverket, särskilt i Terre Quente och övergångsområdena, som torkar helt under den torra årstiden.
Klimatet i regionen Trás-os-Montes varierar efter exponering och höjd. Den kännetecknas dock av ett klimat av medelhavstyp med kontinental påverkan. Den har varma, torra somrar, men också nattemperaturer vintertid som oftast är under noll, samt ett mycket högt årligt temperaturomfång (mellan 17 °C och 18 °C i genomsnitt), utöver betydande dagliga temperaturomfång och temperaturinverteringsfenomen.
Geografisk placering av väder- och regnstationerna
PLATS |
LAT |
LONG |
HÖJD |
||
Alfandega da Fé |
41°20’ |
6°58’ |
600 |
||
Argozelo |
41°39’ |
6°37’ |
650 |
||
Bornes |
41°28’ |
7°01’ |
700 |
||
Bragança |
41°48’ |
6°44’ |
690 |
||
Campo das Víboras |
41°31’ |
6°33’ |
650 |
||
Carviçais |
41°11’ |
6°54’ |
625 |
||
Celas |
41°42’ |
6°56’ |
970 |
||
Chacim |
41°28’ |
6°55’ |
520 |
||
Izeda |
41°34’ |
6°44’ |
605 |
||
Jou |
41°29’ |
7°25’ |
675 |
||
Macedo de Cavaleiros |
41°33’ |
6°59’ |
550 |
||
Mirandela |
41°31’ |
7°12’ |
250 |
||
Mogadouro |
41°20’ |
6°43 |
750 |
||
Moncorvo |
41°10’ |
7°03’ |
415 |
||
Peredo |
41°26’ |
6°53’ |
600 |
||
Pinela |
41°41’ |
6°47’ |
870 |
||
Rebordelo |
41°44’ |
7°11’ |
540 |
||
Rio Torto |
41°33’ |
7°17’ |
450 |
||
Sanhoane |
41°23’ |
6°34’ |
820 |
||
Soutelo |
41°24’ |
6°45’ |
625 |
||
Torre Dona |
41°39’ |
7°09’ |
335 |
||
|
Temperatur och vatten är avgörande faktorer för markanvändning. De är därför också de viktigaste faktorerna för att fastställa de regionala och lokala klimaten.
Regionens genomsnittliga temperatur är en avgörande faktor för produktionen av oliver. För att slutföra sin årliga produktionscykel behöver oliver en ackumulerad temperatur (totala genomsnittliga dagliga temperaturer) på cirka 5 300 °C, fördelat enligt följande:
1. |
Vegetationstillväxten börjar när miljöns genomsnittliga temperatur ligger mellan 10 oC och 11 oC. |
2. |
Blomställningar uppstår vid 15 oC efter ackumulering av 750 oC. |
3. |
Blomningen börjar vid 18 oC till 19 oC med 550 oC ackumulerat över 2 (1 300 oC). |
4. |
Befruktning sker vid 21 °C till 22 °C med ackumulering av 660 oC till 700 oC över 3. |
5. |
Oliverna mognar efter att ha ackumulerat 3 300 °C över 3 innan den intensiva kylan kommer. |
Det finns fler olivlundar i området Terra Quente och Alto Douro.
Området Terra Quente i Trás-os-Montes
Det här området har sina egna klimategenskaper, med mycket varma, torra somrar och bistra vintrar. Jorden består främst av skiffer med lågt innehåll av organiskt material. Området består i huvudsak av vegetationstäckning och växter av medelhavstyp, såsom vingårdar, olivlundar och mandelträdgårdar.
Jorden är mycket dålig när det gäller makronäringsämnen men mycket rik på mikronäringsämnen, på grund av sitt skifferursprung.
Tack vare jorden och klimatet har produkter med ursprung därifrån och som odlas där mycket intensiva dofter och smaker.
Följande kommundelar i det här området bör noteras särskilt:
Mirandela: Den kommun som har det högsta antalet olivlundar i nordöstra Trás-os-Montes-regionen – främst sorterna Verdeal Transmontana och Cobrançosa.
Macedo de Cavaleiros: En kommundel med nordliga klimategenskaper som därför har ett naturligt landskap som är typiskt för Terra Fria. Ett stort område tas upp av olivlundar, framför allt av sorten Cobrançosa.
Alfândega da Fé: Dess egenskaper liknar Macedo och Mirandela, och den främsta sorten är Verdeal.
Norra Alto Douro-området
Det finns en mängd leriga sedimentavlagringar med kvartsstenar i Vale da Vilariça, en dalgång längs floden Vilariça – en biflod till Sabor i Alto Douro. Följande kommundelar i det här området bör noteras särskilt: Vila Flor, Moncorvo och Carrazeda de Ansiães – kommundelar med stora olivlundar, där de främsta sorter som odlas är Cordovil och Verdeal.
Området Alto Tâmega
Det här området består främst av granit- och skifferjord. Kommundelen Valpaços bör nämnas särskilt, som har stora olivlundar där de främsta sorter som odlas är Cordovil och Cobrançosa.
Området Terra Fria
Det här området, som ligger på kanten av Iberiska platån på ett uråldrigt massiv som i huvudsak består av skiffer och granit, har två facies, som generellt motsvarar regionerna – i öster och väster – som har bildats genom en orografisk justering av bergskedjorna Nogueira och Montesinho.
När det gäller sorter har exempelvis oliven Verdeal Transmontana, trots sin sena veraison, lågt innehåll av vatten och olja vid tidpunkten för skörden. Det garanterar god motståndskraft mot den första frosten, som inte har någon effekt på olivoljans kvalitet. Därför plockas oliverna före den svåra frost som kommer oftare under de sista två veckorna i december.
Det betyder att andelen oliver som fortfarande är gröna under skörden är mycket hög. Klorofyll, som är fettlösligt, ger olivoljan dess karakteristiska gröna toner under de första veckorna efter produktionen.
Olivoljan förlorar gradvis dessa gröna toner över tid, men dess organoleptiska egenskaper är oförändrade. Därefter får olivoljan gyllene toner.
Klorofyllpigment bryts faktiskt ned när de utsätts för ljus. Olivoljan är också rik på polyfenoler och är besk och kryddig, vilket också säkerställer att den håller sig väl över tid.
Motivering:
1. |
Det geografiska områdets egenskaper hämtas från produktspecifikationen. |
2. |
Texten om jord- och klimatförhållanden har förbättrats, eftersom den inte innehöll så mycket information om naturliga faktorer. Hela beskrivningen av den studie som utfördes på 80- och 90-talet (sidorna 49–68) har dock tagits bort, eftersom den inte var relevant. Sidorna 49–68. |
3. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
2.14. |
Ändring – Specifika uppgifter om det geografiska området |
14.
Nuvarande version:
Inledningen i produktspecifikationen
Den småskaliga olivodlingen i Trás-os-Montes omfattar cirka 40 000 hektar mark. Fruktig olivolja med låg syra framställs av områdets oliver, som tillhör 30 000 olivodlare och producerar omkring 8 miljoner liter olivolja, vilket motsvarar cirka 200 liter olivolja per hektar olivlundar. Under hela processen med att återställa den portugisiska olivproduktionen har olivodlarna i Trás-os-Montes nästan alltid räknats till de jordbrukare som har varit mest noggranna med att ta hand om sina olivlundar och samla in oliverna för hand under bästa tänkbara förutsättningar.
Än i dag anses olivträdet i området Terra Quente i Trás-os-Montes vara ett heligt träd på grund av sin produktivitet.
[…]
Det finns i princip två orsaker som förklarar tillväxten av olivodlingsområdet Trás-os-Montes, För det första har olivlundarna i Trás-os-Montes bidragit i hög grad till områdets landsbygdsekonomi. För det andra är småskaliga jordbruk ett grundläggande kännetecken hos olivodlingen i Trás-os-Montes och därför utförs olivskörden främst av olivjordbrukarnas familjer, som hjälper varandra under skörden. Det står i kontrast till det som händer i andra provinser, där oliverna samlas in av avlönade arbetare.
Med tanke på denna situation förväntas olivproduktionen i nordöstra Trás-os-Montes öka i förhållande till den genomsnittliga historiska avkastningen, medan olivproduktionen i andra delar av landet förväntas ligga still eller minska. Av denna anledning, och med tanke på att detta är en region som producerar olivolja av bevisat hög kvalitet, beslutades det att studier skulle genomföras för att avgränsa ett område med en ursprungsbeteckning för ”Azeite de Trás-os-Montes”.
Föreslagen ändring:
Det är främst småskaliga familjejordbruk (kastanjer, grönsaker, oliver, vindruvor, körsbär, äpplen, mandlar osv.) som utförs i det geografiska området, där vissa jordbruk verkar som företag, framför allt i olivodlingssektorn.
Området kännetecknas av ett rikt naturligt landskap bestående av olika ekosystem, inbegripet naturliga parker, ekologiska reserver och skyddade områden, samt platser som är viktiga för sin naturliga skönhet.
Olivoljeproduktionen har varit viktig i denna region åtminstone sedan 1500-talet. Planteringen av olivlundar drevs av det enorma mervärde som de gav till marken.
I århundraden kunde de personer som odlade oliver i det här området få ut det mesta av marken för att utveckla en olivolja med tidlöst anseende.
Kvaliteten på den olivolja som producerades i den här regionen är ett resultat av jordbrukarnas kunskaper. I århundraden har de valt de sorter som passar bäst för det lokala klimatet, de har tagit hänsyn till hur olivlundarna exponeras för solljus och de har använt de lämpligaste odlings- och produktionsmetoderna – där man väljer den bästa tiden att skörda och det bästa skördesystemet, bäst förpackning av oliverna före bearbetningen, det bästa bearbetningssystemet och den bästa förvaringen av olivoljan.
Särskilt viktigt är att olivlundarna etableras i rader i vissa områden och utspridda i andra, liksom flisningen av trämaterialet.
Historiskt har de också använt traditionell korsbearbetning två gånger per år för att bekämpa ogräs, men denna metod har övergetts, eftersom den inte är bra för jorden.
Motivering:
Texten om de naturliga faktorerna i det geografiska områdets egenskaper har utvidgats, eftersom det fanns för lite information om denna aspekt i produktspecifikationen.
15.
Nuvarande version: Ej tillämpligt
Föreslagen ändring: De särskilda egenskaperna hos ”Azeite de Trás-os-Montes” beror på att främst sorterna Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil används, på det geografiska områdets särskilda egenskaper och, framför allt, på jorden, klimatet och jordbrukarnas kunskaper.
Oliven Verdeal Transmontana har exempelvis, trots sin sena veraison, lågt innehåll av vatten och olja vid tidpunkten för skörden. Det garanterar god motståndskraft mot den första frosten, som inte har någon effekt på olivoljans kvalitet.
Därför plockas oliverna före den svåra frost som kommer oftare under de sista två veckorna i december.
Det betyder att andelen oliver som fortfarande är gröna under skörden är mycket hög. Klorofyll, som är fettlösligt, ger olivoljan dess karakteristiska gröna toner under de första veckorna efter produktionen.
Olivoljan förlorar gradvis dessa gröna toner över tid, men dess organoleptiska egenskaper är oförändrade. Därefter får olivoljan gyllene toner. Klorofyllpigment bryts faktiskt ned när de utsätts för ljus. Olivoljan är också rik på polyfenoler och är besk och kryddig, vilket också säkerställer att den håller sig väl över tid.
Den olivolja som framställs på detta sätt har låg till mycket låg syrahalt och dofter av färsk frukt, ibland med toner av mandel. Den har gröngul färg med dominerande smaker av färsk frukt med antydningar av mandel, och ett sött, syrligt, beskt och kryddigt inslag.
Studier visar att margarinoljor eller grova olivoljor är en följd av ett varmt, torrt klimat (Ferreira Lapa) och jordens egenskaper (Ferreira da Silva), medan de lenaste olivoljorna produceras i granitformationer och i prekambriskt och siluriskt skiffer – geologin i distrikten Bragança och Vila Real.
När det gäller syrahalt är innehållet av palmitoleinsyra i jungfruolivolja från regionen Trás-os-Montes i detta sammanhang samma som eller lägre än dess innehåll av palmitinsyra, vilket är tvärtom jämfört med de nivåer som finns i olivoljan från övriga Portugal.
Denna speciella situation när det gäller innehåll av palmitin- och palmitoleinsyra verkar därför vara ett av kännetecknen på jungfruolivolja från området Terra Quente i Trás-os-Montes.
Motivering:
1. |
Beskrivningen av produktens särskilda egenskaper ingick inte den inledande produktspecifikationen, men den föreskrivs i artikel 7.1 e och f i förordning (EU) nr 1151/2012 och är viktig för att visa olivoljans orsakssamband med det geografiska området. |
2. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
16.
Nuvarande version:
Sida 6 (Historisk kommentar)
Baserat på historiska dokument som fortfarande finns i vår besittning och på obestridliga bevis från moderna vetenskapliga verk har olivolja från Trás-os-Montes – sedan urminnes tider och fram till i dag – betraktats som en av de bästa i landet.
Konsumtionen av olivolja i Trás-os-Montes går också tillbaka till urminnes tider, såsom nämns av Francisco da Fonseca Henriques på sida 344 i hans bok Medicina Lusitana (Portugisisk medicin):
”Alla som under olivoljesäsongen äter varmt bröd med den färska olivoljan i pressen, innan den renas eller raffineras, kommer att få mindre magproblem och fortsätta i flera dagar till, precis som en del landsbygdsbor har gjort i Trallos Montes, vilket har gynnat dem”. Planteringen av olivträd i Mirandela och dess omgivningar har ägt rum sedan 1500-talets första hälft, då João de Barros i sin bok Geografia (Geografi) skrev att ”[...] de första olivträden planterades där alldeles nyligen, och nu har landet mycket olivolja”.
Det verkar som att de första olivträden planterades – i större antal än vad som just nu är fallet i Mirandela – på floden Tuas högra bank, eftersom det är där som olivträd kan beundras än i dag, och deras storlek tyder på att de har stått där i århundraden. Manuel Severim de Faria beskrev en dag som tillbringades i staden Miranda do Douro i slutet av 1609, och skrev följande om trakten nära Pocinho: ”Olivlundarna är ännu unga, eftersom de planterades här först för 20 år sedan. Även om det här området fram till den tidpunkten inte hade sådana träd är de nu emellertid så många att de inte är grönare eller mer välväxta någon annanstans.”
År 1886 bestod produktionen av olivolja i kommunen Mirandela av 457 fat (625 l) som vardera innehöll 25 almude (25 l), enligt rapporten från den civila guvernören vid denna tid.
År 1894 producerades 776 000 liter.
År 1896 fanns det tolv olivoljepressar i Mirandela, som tilldelades silvermedaljen för olivolja av Ohmpio Guedes de Andrade vid jordbruksmässan 1903 i Real Tapada da Ajuda.
Enligt boken Notas de Portugal (Kommenterar om Portugal) (Lissabon 1908) var de främsta olivsorterna i olivlundarna i Mirandela följande: Madural, Verdeal, Cordovil, Sevilhana, Lentisca, Carrasquenha, Bical och Redondil.
År 1942 identifierade Costa Netto och Canhoto Vidal tre producerande regioner enbart och uteslutande på grundval av en solid tradition av olivoljeproduktion och på det naturliga erkännandet av dessa områden. En av dessa regioner var Além Douro (området i nordöstra Trás-os-Montes eller området Terra Quente i Trás-os-Montes).
Föreslagen ändring:
Hur det geografiska områdets särdrag påverkar produktens särdrag (orsakssamband)
Kvaliteten på ”Azeite de Trás-os-Montes” bestäms av jord- och klimatförhållandena i det geografiska området, de olivsorter som odlas, exponeringen av olivlundarna, producenternas kunskaper – särskilt i förhållande till skördetiden, skördesystemet och transport- och bearbetningsverksamheterna – och olivoljans anseende.
Det geografiska områdets egenskaper tillsammans med de naturliga eller mänskliga faktorerna har format olivodlingslandskapet i området Terra Quente i Trás-os-Montes och påverkat de särskilda egenskaperna hos ”Azeite de Trás-os-Montes”.
Klimatet i regionen Trás-os-Montes varierar efter exponering och höjd. Den kännetecknas dock av ett klimat av medelhavstyp med kontinental påverkan. Den har varma, torra somrar, men också nattemperaturer vintertid som oftast är under noll, samt ett mycket högt årligt temperaturomfång (mellan 17 °C och 18 °C i genomsnitt), betydande dagliga temperaturomfång och temperaturinverteringsfenomen.
Som en följd av det frekventa temperaturomfångfenomenet på vintern men också på våren och hösten odlas inga olivträd i låglänta områden. De kvartära formationer som har skapats av tidigare klippor (och därför är rika på kol) är ibland flera meter höga och erbjuder en utmärkt plats för att odla oliver. Alla dessa egenskaper har bidragit till att vissa sorter har valts ut för odling, däribland Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil, vilket har påverkat karaktären hos ”Azeite de Trás-os-Montes”. Oliven Verdeal Transmontana har exempelvis, trots sin sena veraison, lågt innehåll av vatten och olja vid tidpunkten för skörden. Det garanterar god motståndskraft mot den första frosten, som inte har någon effekt på olivoljans kvalitet.
Därför plockas oliverna före den svåra frost som kommer oftare under de sista två veckorna i december.
Det betyder att andelen oliver som fortfarande är gröna under skörden är mycket hög. Klorofyll, som är fettlösligt, ger olivoljan dess karakteristiska gröna toner under de första veckorna efter produktionen.
Sedan finns även producenternas kunskaper, efter att de har lyckats anpassa jorden och klimategenskaperna i regionen, på ett sätt som avspeglas i deras val av sorter, deras förvaltningsmetoder för olivlundar och, naturligtvis, deras val av skördetid, rotationen av oliverna och de tekniska stadierna i olivoljeproduktionen (Suzana Dias, 1984).
Förpackningen av oliverna före bearbetningen, bearbetningssystemet och lagringen av olivoljan påverkar också olivoljans kvalitet. Orsakssambandet mellan ”Azeite de Trás-os-Montes” och det geografiska området har erkänts genom det faktum att kvaliteten på en olivolja avgörs av ett stort antal faktorer, exempelvis jord- och klimatförhållandena, olivträdssorterna, olivlundarnas exponering, skördetiden och skördesystemet, förpackningen av oliverna före bearbetningen, bearbetningssystemet och lagringen av olivoljan.
Produktionen av olivolja har varit viktigt i det geografiska område där ”Azeite de Trás-os-Montes” produceras sedan åtminstone 1500-talet, såsom framgår av att olivolja nämns i boken Geografia (Geografi) av João de Barros: ”de första olivträden planterades där alldeles nyligen, och nu har landet mycket olivolja”.
Manuel Severim de Faria beskrev en dag som tillbringades i staden Miranda do Douro i slutet av 1609, och skrev följande om trakten nära Pocinho: ”Olivlundarna är ännu unga, eftersom de planterades här först för 20 år sedan. Även om det här området fram till den tidpunkten inte hade sådana träd är de nu emellertid så många att de inte är grönare eller mer välväxta någon annanstans.”
Det finns också hänvisningar till sorterna av olivträd, exempelvis 1908, i boken Notas de Portugal (Kommentarer om Portugal) (Lissabon 1908), där det står att de främsta olivsorterna i Mirandelas olivlundar var Madural, Verdeal, Cordovil, Sevilhana, Lentisca, Carrasquenha, Bical och Redondil.
År 1942 identifierade Costa Netto och Canhoto Vidal tre producerande regioner enbart och uteslutande på grundval av en solid tradition av olivoljeproduktion och på det naturliga erkännandet av dessa områden. En av dessa regioner var Além Douro (området i nordöstra Trás-os-Montes eller området Terra Quente i Trás-os-Montes).
Avslutningsvis känner konsumenterna igen ”Azeite de Trás-os-Montes”. Man kan säga att man har konsumerat olivolja i Trás-os-Montes sedan urminnes tider, för på sida 344 i sin bok Medicina Lusitana (Portugisisk medicin) skrev Francisco da Fonseca Henriques följande:
”Alla som under olivoljesäsongen äter varmt bröd med den färska olivoljan i pressen, innan den renas eller raffineras, kommer att få mindre magproblem och fortsätta i flera dagar till, precis som en del landsbygdsbor har gjort i Trallos Montes, vilket har gynnat dem”.
”Azeite de Trás-os-Montes” har nu fått utmärkt anseende. Enligt ”EVOO World Ranking”, som skapades av World Association of Journalists and Writers of Wines, Liquors and others (WAWWJ) för att upplysa konsumenterna om kvaliteten på de mest prisbelönta extra jungfruolivoljorna i världen och som har offentliggjorts varje år i över ett årtionde på grundval av klassificeringen av World Ranking Wine and Spirit (WRW&S), finns de ursprungsbeteckningar som är förknippade med olivolja, däribland ”Azeite de Trás-os-Montes”, ständigt bland de 100 främsta varje år i världen, medan portugisiska olivoljor, när det gäller rankning, alltid får flest utmärkelser varje år, oavsett om de produceras av kooperativ eller av pressar och privata producenter.
Motivering:
1. |
Beskrivningen av orsakssambandet mellan produktens särskilda egenskaper och det geografiska området hämtades från olika delar av inledningen i den ursprungliga produktspecifikationen. |
2. |
Enligt artikel 7.1 e och f i förordning (EU) nr 1151/2012 är det viktigt att visa olivoljans samband med det geografiska området. |
3. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
17.
Nuvarande version:
Ordalydelse hämtad från de interna föreskrifterna
Artikel 1
Olivoljan certifieras genom att ett märke (som ange i bilagan) fästs vid varje förpackningsenhet när den lämnar produktionsanläggningen.
Artikel 2
Godkännandet av det certifieringsmärke som avses i artikeln ovan utförs av det privata inspektions- och certifieringsorganet, föreningen för yrkesverksamma i olivoljebranschen i Trás-os-Montes och Alto Douro (Associação Inter-Profissional do Azeite de Trás-os-Montes e Alto Douro – AIATAD), eller av representanter som auktoriserats av AIATAD.
Producenter av ”Azeite de Trás-os-Montes” har inte rätt att delegera den auktorisation som avses i punkten ovan.
Artikel 3
Certifiering får endast beviljas olivolja som uppfyller villkoren i bilagorna till förordning nr 136/66/EEG och förordning (EEG) nr 2568/91 och som har
a) |
producerats i enlighet med produktionsreglerna från olivodlarföreningen i Trás-os-Montes och Alto Douro (Associação de Olivicultores de Trás-os-Montes e Alto Douro – AOTAD), |
b) |
inspekterats av AIATAD. |
Artikel 4 (del 1)
1. Tillståndet för att använda det certifieringsmärke som föreskrivs i artikel 2 är beroende av att systematiska övervakningsåtgärder vidtas av AIATAD när det gäller produktions- och tillverkningsvillkoren för de producenter som har fått tillstånd av AOTAD att använda ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes”.
3. Övervakningsåtgärderna ska fokusera på följande områden:
a) |
Villkoren för skörd, förpackning, transport och förvaring av oliver. |
b) |
Råvarornas egenskaper. |
c) |
De tekniska regler och hygienregler som ska följas för mottagande och produktion av olivoljan (inbegripet eventuella prover av oliver och olivolja). |
d) |
Reglerna för förpackning av olivoljan. |
4. I detta syfte ska AIATAD-företrädare systematiskt kontrollera efterlevnaden av var och en av punkterna i AOTAD:s produktionsregler och alltid upprätta motsvarande rapport.
5. En kopia av denna rapport, som måste undertecknas av inspektionstjänstemannen och den producent som är föremål för inspektionen, måste skickas till AOTAD.
Artikel 6
1. Inspektionen av efterlevnaden av produktionsreglerna och produktionsvillkoren ska utföras av AIATAD genom dess tjänstemän och tjänstemän som har ackrediterats för detta syfte.
2. Under sitt arbete ska ovan nämnda AIATAD-inspektionstjänstemän ha fri tillgång till alla de lokaler och anläggningar som ägs av de olivoljeproducenter och tillverkare som är registrerade och associerade med olivoljans produktion, dvs. olivlundarna och produktions- och förvaringsanläggningarna.
3. I utförandet av sina uppgifter ska inspektionstjänstemännen också ha fri tillgång till alla arkiv som tillhör producenterna och som rör produktion, inspektion och marknadsföring av olivoljan.
4. Inspektionstjänstemännen är skyldiga att bevara den yrkesmässiga sekretessen när det gäller data som de tar emot under sitt arbete. Denna skyldighet måste också uppfyllas efter att de har slutat arbeta för AIATAD.
5. Inspektionstjänstemännen får inte ha några privata intressen i de företag som de inspekterar, och deras ersättning ska inte vara direkt beroende av olivoljeproducenterna och tillverkarna eller av de kvantiteter olivolja som inspekteras och certifieras.
Artikel 9
1. AIATAD har en certifieringsnämnd som består av företrädare för
a) |
producenter av olivolja, |
b) |
tillverkare av olivolja, |
c) |
distributörer av olivolja, |
d) |
konsumenter, |
e) |
säljare av olivolja. |
2. Denna nämnd ansvarar för AIATAD:s övergripande verksamhetspolicyer avseende inspektionen och certifieringen av ”Azeite de Trás-os-Montes” och för övervakning av hela den tekniska och ekonomiska processen för inspektion och certifiering.
Certifieringsnämnden utses för en period om tre år och består av följande personer:
Ordförande: Manuel Maria Meneses, chef för Moncorvos olivodlarkooperativ (Cooperativa dos Olivicultores de Moncorvo).
Ledamöter:
En representant för olivproducenter:
António Clemente Menéres Manso, ordförande för AOTAD, jordbruksingenjör och olivodlare.
En representant för olivtillverkare: Francisco Almiro Cristino, chef för Macedo de Cavaleiros jordbrukskooperativ (Cooperativa Agrícola de Macedo de Cavaleiros).
En representant för distributörer: Normando Augusto Pereira, olivpackare.
En representant för olivsäljare: Manuel Rodrigues da Silva, ordförande för Mirandelas närings- och branschförening (Associação comercial e industrial de Mirandela).
En konsumentrepresentant: João de Deus da Silva, farmaceut.
4. Certifieringsnämnden sammanträder på begäran av AIATAD eller någon av de berörda parterna. Ordföranden har bara rösträtt vid lika röstetal bland ledamöterna.
Artikel 10
AIATAD måste uppfylla de krav som föreskrivs i lag för ett organ som erkänns som privat inspektions- och certifieringsorgan.
Artikel 11
Kostnaderna för inspektion och certifiering beräknas provisoriskt på grundval av kostnaden för certifieringsmärket, plus resekostnaderna per km för AIATAD:s tjänstemän och kostnaderna för att samla in, hantera och analysera proverna.
Föreslagen ändring:
Den behöriga myndigheten för att kontrollera efterlevnaden av produktspecifikationen är generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Direção-Geral de Agricultura e Desenvolvimento Rural – DGADR).
Avenida Afonso Costa 3 |
1949–002 Lisbon, Portugal |
Tfn +351 218442 200 |
E-post: dqrg@dgadr.pt |
Den behöriga myndigheten får delegera denna befogenhet till ett kontrollorgan som utses av producentgruppen och ackrediteras för detta syfte i enlighet med lagen (standard EN 17065).
Detta organs identitet finns på DGADR:s webbplats och i Europeiska kommissionens databas.
Motivering:
1. |
Ordalydelsen i detta avsnitt har ändrats för att rubriken och innehållet ska stämma överens med artikel 7.1 g i förordning (EU) nr 1151/2012 och de officiella kontrollregler som har godkänts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 (officiell kontroll). |
2. |
De särskilda kontrollbestämmelserna har hämtats från kontrollplanen. |
3. |
Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
18.
Ordalydelsen om märkning har hämtats från artikel 8 i produktionsreglerna –
AOTAD kommer att skapa en etikett för olivolja klassificerad med ursprungsbeteckningen, vilken måste innehålla följande uppgifter:
1. |
Ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” |
2.1. |
Jungfruolivolja eller |
2.2. |
Extra jungfruolivolja, |
2.3. |
Speciell extra jungfruolivolja. |
3. |
Syrahalt |
4. |
Sats |
5. |
Hållbarhetsdatum, skrivet som ”Bäst före utgången av...” |
6. |
Nettokvantitet Namnet på och adressen till både produktions- och förpackningsföretaget. Föreslagen ändring: Märkningen av ”Azeite de Trás-os-Montes” måste innehålla följande ordalydelse och grafiska element:
|
Motivering:
1. |
För att ordalydelsen ska ligga i linje med de valfria märkningsreglerna i artikel 7.1 h och artikel 12.4 och 12.5 i förordning (EU) nr 1151/2012 samt artikel 3 i förordning (EU) nr 668/2014, för att stärka kontrollerna och identifiera den registrerade beteckningen. |
2. |
För att ersätta den tidigare logotypen med en ny för beteckningen. |
3. |
Denna ändring begränsar inte marknadsföringen och påverkar inte det sammanfattande dokumentet. |
Slutsatserna om ändringen av produktspecifikationen:
1. |
I enlighet med de tidigare analyserna av produktspecifikationen beskriver och motiverar ansökan om en ändring av produktspecifikationen ändringarna, visar att de föreslagna ändringarna utgör ”standardändringar” och sammanfattar orsakerna till att ändringarna behövs, i enlighet med artikel 6b i förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013. |
2. |
Alla de föreslagna ändringarna är standardändringar, eftersom de inte är unionsändringar (artikel 53 i förordning (EU) nr 1151/2012 och artiklarna 6 och 6b i förordning (EU) nr 664/2014). |
3. |
Registreringen av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Azeite de Trás-os-Montes” hade inget sammanfattande dokument, eftersom inget sådant dokument behövdes när beteckningen registrerades. |
4. |
Det föreslagna sammanfattande dokumentet uppfyller bestämmelserna i bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 668/2014. Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet. |
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
”Azeite de Trás-os-Montes”
EU-nr: PDO-PT-0216-AM01 – 1.4.2024
SUB (X) SGB ( )
1. Namn [på SUB eller SGB]
”Azeite de Trás-os-Montes”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Portugal
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1. Produkttyp [se bilaga XI]
Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor osv.)
3.2. Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt
”Azeite de Trás-os-Montes” är en olivolja med låg till mycket låg syra som fås från frukten Olea europaea L., utvinns genom manuella eller mekaniska processer för ”Azeite de Trás-os-Montes” från oliver av sorterna Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil och andra traditionella sorter godkända av producentgruppen från olivlundar i det geografiska produktionsområdet.
Organoleptiska egenskaper
”Azeite de Trás-os-Montes” är en balanserad olivolja med låg till mycket låg syra och följande egenskaper:
— |
Gulgrön färg. |
— |
En intensiv doft som domineras av kombinerade eller isolerade dofter av färsk frukt, med antydningar av mandel. |
— |
När det gäller smak är de dominerande smakerna färsk frukt med antydningar av mandel, och ett sött, syrligt, beskt och kryddigt inslag. |
Kemiska egenskaper:
Parametervärde
Syrahalt –
Extra jungfruolivolja – högst 0,8 %
Jungfruolivolja – högst 1,5 %
Absorptionsgrad:
K232 – högst 2,0
K270 – högst 0,20
Delta E – högst 0,01
Peroxidtal – 15 mg/kg mekv O2/kg
Trilinolein – högst 0,3 %
Triglycerider (%) –
LLL – 0,01–0,3
OLLn – 0,1–0,5
PLLn – 0,0–0,2
OLL – 0,1–3,0
PLL – 0,4–0,7
POLn – 0,1–0,4
POL – 3,0–7,0
PPL – högst 1,0
OOO – 36,0–58,0
POO – 13,0–23,0
PPO – 1,0–3,5
StOO – 3,5–8,5
PstO – 0,7–1,5
PPSt – 0,5–1,2
Fettsyror (%) –
C14:0 (myristinsyra) – mindre än 0,03 %
C16:0 (palmitinsyra) – 6,0–15,0
C16:1 (palmitoleinsyra) – 0,2–1,0
C17:0 (margarinsyra) – högst 0,4
C17:1 (margarolsyra) – högst 0,4
C18:0 (stearinsyra) – 1,5–4,0
C18:1 (oljesyra) – 68,0–83,0
C18:2 (linolsyra) – 4,0–14,0
C18:3 (linolensyra) – 0,5–1,0
C20:0 (arachidsyra) – högst 0,5
C20:1 (gadoleinsyra) – högst 0,3
C22:0 (behensyra) – högst 0,3
C24:0 (lignocerinsyra) – högst 0,2
Transfettsyror –
TRANSOLSYRA < 0,03
TRANSLINOLSYRA + TRANSLINOLENSYRA < 0,03
TRANSOLSYRA < 0,03
Steroler (%)
Kolesterol – högst 0,3
Brassikasterol < eller = 0,1
Kampesterol < eller = 4,0
Stigmasterol < Kampesterol
Uppenbar beta-sitosterol > 94,0
Delta7-stigmasterol < 0,4
Summa steroler (mg/kg) 1 000
Högsta erytrodiol + uvaol – 3,5
3.3. Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)
Ej tillämpligt
3.4. Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Produktionen av råvaror, bearbetning och lagring måste äga rum inom det avgränsade geografiska området.
3.5. Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser
Jungfruolivoljan och den extra jungfruolivoljan ”Azeite de Trás-os-Montes” förpackas i behållare med en kapacitet på högst fem (5) liter.
Det material som används i förpackningen måste vara inert och säkert för att komma i kontakt med olivoljan. Lättare förpackningar som är anpassade för den aktuella marknaden får användas.
3.6. Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser
Märkningen av ”Azeite de Trás-os-Montes” måste innehålla följande ordalydelse och grafiska element:
— |
Orden ”Azeite de Trás-os-Montes” – ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”SUB”. |
— |
Symbolen för Europeiska unionen. |
— |
Identiteten på producenten/aktören (namn, företagsnamn och adress). |
— |
Logotypen som anges nedan, anpassad efter de olika förpackningsformaten. |
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det är begränsat till följande kommundelar: Mirandela, Vila Flor, Alfândega da Fé, Macedo de Cavaleiros, Vila Nova de Foz Côa, Carrazeda de Ansiães, Valpaços, Murça, Moncorvo, Bragança: unionen av kommundelarna Izeda, Calvelhe och Paradinha Nova, Macedo de Mato, Vimioso: kommundelen Santulhão, Mogadouro: unionen av kommundelarna Mogadouro, Valverde, Vale de Porco och Vilar de Rei, Paradela, Brunhoso, Castro Vicente, Vale da Madre, unionen av kommundelarna Remondes och Soutelo, och Azinhoso.
5. Samband med det geografiska området
Kvaliteten på ”Azeite de Trás-os-Montes” bestäms av jord- och klimatförhållandena i det geografiska området, de olivsorter som odlas, exponeringen av olivlundarna, producenternas kunskaper – specifikt i förhållande till skördetiden, skördesystemet och transport- och bearbetningsverksamheterna – och olivoljans anseende.
5.1. Specifika uppgifter om det geografiska området – naturliga faktorer
De två definierande kännetecknen hos det geografiska område där ”Azeite de Trás-os-Montes” produceras är föreningen med det geografiska område som utgör regionen Terra Quente i Trás-os-Montes och dess höga läge – mellan 400 och 1 300 meter, även om det mest olivträdstäta området finns på en höjd av 700 meter eller lägre.
Det är ett område med distinkt terräng och jord, som korsas av floder, där olivträd växer på höjder upp till 700 meter. Det finns en tydlig kontrast mellan den oländiga bergsterrängen och de böljande platåer som genomskärs av ett nätverk av floder inbäddade mellan branta sluttningar.
De kvartära formationer som har skapats av tidigare klippor (och därför är rika på kol) är ibland flera meter höga och erbjuder en utmärkt plats för att odla oliver. Det kvartära arvet består av terrasser som kännetecknas av förekomsten av laminerade material, med relativt grov skiktning.
De geologiska formationerna och hur de har utvecklats har påverkat den morfologiska profilen, precis som vattennätverket, vars större floder (bifloder till Douro) generellt flödar från norr till söder och gräver ut parallella inneslutna dalar.
Bortsett från en liten jordlott i nordväst (som avvattnas av Cavadofloden) styrs hela vattennätverket av floden Douro, som är regionens största flod och där alla de större bifloderna sammanstrålar: Sabor, Tua, Pinhão, Corgo och Tâmega, från högra banken, och Coa, Teja, Torto, Távora, Varosa och Paiva, från den vänstra.
Längs hela sin sträckning gräver Douro ut en mycket djup dal ur marken. Den har en ganska brant lutning, och varierar i höjd från 550 meter vid gränsen till 20 meter nedströms (där den går samman med floden Paiva). Det sekundära vattennätverket på båda bankarna, som har sitt ursprung på platåhöjderna vid 800/1 000 m över havet, går också genom relativt djupa dalar, åtminstone nära Douro. Hela nätverket av vattenvägar är i ständigt flöde, utom det inre subkontinentala tertiära nätverket, särskilt i Terre Quente och övergångsområdena, som torkar helt under den torra årstiden.
Klimatet i regionen Trás-os-Montes varierar efter exponering och höjd. Den kännetecknas dock av ett klimat av medelhavstyp med kontinental påverkan. Den har varma, torra somrar, men också nattemperaturer vintertid som oftast är under noll, samt ett mycket högt årligt temperaturomfång (mellan 17 °C och 18 °C i genomsnitt), utöver betydande dagliga temperaturomfång och temperaturinverteringsfenomen.
Temperatur och vatten är avgörande faktorer för markanvändning. De är därför också de viktigaste faktorerna för att fastställa de regionala och lokala klimaten.
Regionens genomsnittliga temperatur är en avgörande faktor för produktionen av oliver. För att slutföra sin årliga produktionscykel behöver oliver en ackumulerad temperatur (totala genomsnittliga dagliga temperaturer) på cirka 5 300 °C, fördelat enligt följande:
1. |
Vegetationstillväxten börjar när miljöns genomsnittliga temperatur ligger mellan 10 oC och 11 oC. |
2. |
Blomställningar uppstår vid 15 oC efter ackumulering av 750 oC. |
3. |
Blomningen börjar vid 18 oC till 19 oC med 550 oC ackumulerat över 2 (1 300 oC). |
4. |
Befruktning sker vid 21 °C till 22 °C med ackumulering av 660 oC till 700 oC över 3. |
5. |
Oliverna mognar efter att ha ackumulerat 3 300 °C över 3 innan den intensiva kylan kommer. |
Det finns fler olivlundar i området Terra Quente och Alto Douro.
Området Terra Quente i Trás-os-Montes
Det här området har sina egna klimategenskaper, med mycket varma, torra somrar och bistra vintrar. Jorden består främst av skiffer med lågt innehåll av organiskt material. Området består i huvudsak av vegetationstäckning och växter av medelhavstyp, såsom vingårdar, olivlundar och mandelträdgårdar.
Jorden är mycket dålig när det gäller makronäringsämnen men mycket rik på mikronäringsämnen, på grund av sitt skifferursprung. Tack vare jorden och klimatet har produkter med ursprung därifrån och som odlas där mycket intensiva dofter och smaker.
Följande kommundelar i det här området bör noteras särskilt:
Mirandela: Den kommun som har det högsta antalet olivlundar i nordöstra Trás-os-Montes-regionen – främst sorterna Verdeal Transmontana och Cobrançosa.
Macedo de Cavaleiros: En kommundel med nordliga klimategenskaper som därför har ett naturligt landskap som är typiskt för Terra Fria. Ett stort område tas upp av olivlundar, framför allt av sorten Cobrançosa.
Alfândega da Fé: Dess egenskaper liknar Macedo och Mirandela, och den främsta sorten är Verdeal.
Norra Alto Douro-området
Det finns en mängd leriga sedimentavlagringar med kvartsstenar i Vale da Vilariça, en dalgång längs floden Vilariça – en biflod till Sabor i Alto Douro. Följande kommundelar i det här området bör noteras särskilt: Vila Flor, Moncorvo och Carrazeda de Ansiães – kommundelar med stora olivlundar, där de främsta sorter som odlas är Cordovil och Verdeal.
Området Alto Tâmega
Det här området består främst av granit- och skifferjord. Kommundelen Valpaços bör nämnas särskilt, som har stora olivlundar där de främsta sorter som odlas är Cordovil och Cobrançosa.
Området Terra Fria
Det här området, som ligger på kanten av Iberiska platån på ett uråldrigt massiv som i huvudsak består av skiffer och granit, har två facies, som generellt motsvarar regionerna – i öster och väster – som har bildats genom en orografisk justering av bergskedjorna Nogueira och Montesinho.
När det gäller sorter har exempelvis oliven Verdeal Transmontana, trots sin sena veraison, lågt innehåll av vatten och olja vid tidpunkten för skörden. Det garanterar god motståndskraft mot den första frosten, som inte har någon effekt på olivoljans kvalitet. Därför plockas oliverna före den svåra frost som kommer oftare under de sista två veckorna i december.
Det betyder att andelen oliver som fortfarande är gröna under skörden är mycket hög. Klorofyll, som är fettlösligt, ger olivoljan dess karakteristiska gröna toner under de första veckorna efter produktionen.
Olivoljan förlorar gradvis dessa gröna toner över tid, men dess organoleptiska egenskaper är oförändrade. Därefter får olivoljan gyllene toner. Klorofyllpigment bryts faktiskt ned när de utsätts för ljus och olivoljan är också rik på polyfenoler och är besk och kryddig, vilket också säkerställer att den håller sig väl över tid.
5.2. Specifika uppgifter om det geografiska området – mänskliga faktorer
Det är främst småskaliga familjejordbruk (kastanjer, grönsaker, oliver, vindruvor, körsbär, äpplen, mandlar osv.) som utförs i det geografiska området, där vissa jordbruk verkar som företag, framför allt i olivodlingssektorn.
Området kännetecknas av ett rikt naturligt landskap bestående av olika ekosystem, inbegripet naturliga parker, ekologiska reserver och skyddade områden, samt platser som är viktiga för sin naturliga skönhet.
Olivoljeproduktionen har varit viktig i denna region åtminstone sedan 1500-talet. Planteringen av olivlundar drevs av det enorma mervärde som de gav till marken. I århundraden kunde de personer som odlade oliver i det här området få ut det mesta av marken för att utveckla en olivolja med tidlöst anseende.
Kvaliteten på den olivolja som producerades i den här regionen är ett resultat av jordbrukarnas kunskaper. I århundraden har de valt de sorter som passar bäst för det lokala klimatet, de har tagit hänsyn till hur olivlundarna exponeras för solljus och de har använt de lämpligaste odlings- och produktionsmetoderna – där man väljer den bästa tiden att skörda och det bästa skördesystemet, bäst förpackning av oliverna före bearbetningen, det bästa bearbetningssystemet och den bästa förvaringen av olivoljan.
Särskilt viktigt är att olivlundarna etableras i rader i vissa områden och utspridda i andra, liksom flisningen av trämaterialet. Historiskt har de också använt traditionell korsbearbetning två gånger per år för att bekämpa ogräs, men denna metod har övergetts, eftersom den inte är bra för jorden.
5.3 Produktens särskilda egenskaper
De särskilda egenskaperna hos ”Azeite de Trás-os-Montes” beror på att främst sorterna Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil används, på det geografiska områdets särskilda egenskaper och, framför allt, på jorden, klimatet och jordbrukarnas kunskaper.
Oliven Verdeal Transmontana har exempelvis, trots sin sena veraison, lågt innehåll av vatten och olja vid tidpunkten för skörden. Det garanterar god motståndskraft mot den första frosten, som inte har någon effekt på olivoljans kvalitet.
Därför plockas oliverna före den svåra frost som kommer oftare under de sista två veckorna i december.
Det betyder att andelen oliver som fortfarande är gröna under skörden är mycket hög. Klorofyll, som är fettlösligt, ger olivoljan dess karakteristiska gröna toner under de första veckorna efter produktionen.
Olivoljan förlorar gradvis dessa gröna toner över tid, men dess organoleptiska egenskaper är oförändrade. Därefter får olivoljan gyllene toner. Klorofyllpigment bryts faktiskt ned när de utsätts för ljus. Olivoljan är också rik på polyfenoler och är besk och kryddig, vilket också säkerställer att den håller sig väl över tid.
Den olivolja som framställs på detta sätt har låg till mycket låg syrahalt och dofter av färsk frukt, ibland med toner av mandel. Den har gröngul färg med dominerande smaker av färsk frukt med antydningar av mandel, och ett sött, syrligt, beskt och kryddigt inslag.
Enligt Ferreira Lapa (1) är margarinoljor eller grova olivoljor resultatet av ett varmt, torrt klimat, medan Ferreira da Silva förknippar det med jordens egenskaper. De lenaste olivoljorna sägs vara de som produceras i granitformationer och i prekambriskt och siluriskt skiffer – geologin i distrikten Bragança och Vila Real.
När det gäller syrahalt är innehållet av palmitoleinsyra i jungfruolivolja från regionen Trás-os-Montes i detta sammanhang samma som eller lägre än dess innehåll av palmitinsyra, vilket är tvärtom jämfört med de nivåer som finns i olivoljan från övriga Portugal.
Denna speciella situation när det gäller innehåll av palmitin- och palmitoleinsyra verkar därför vara ett av kännetecknen på jungfruolivolja från området Terra Quente i Trás-os-Montes.
5.4. Hur det geografiska områdets särdrag påverkar produktens särdrag (orsakssamband)
Kvaliteten på ”Azeite de Trás-os-Montes” bestäms av jord- och klimatförhållandena i det geografiska området, de olivsorter som odlas, exponeringen av olivlundarna, producenternas kunskaper – specifikt i förhållande till skördetiden, skördesystemet och transport- och bearbetningsverksamheterna – och olivoljans anseende.
Det geografiska områdets egenskaper tillsammans med de naturliga eller mänskliga faktorerna har format olivodlingslandskapet i området Terra Quente i Trás-os-Montes och påverkat de särskilda egenskaperna hos ”Azeite de Trás-os-Montes”.
Klimatet i regionen Trás-os-Montes varierar efter exponering och höjd. Den kännetecknas dock av ett klimat av medelhavstyp med kontinental påverkan. Den har varma, torra somrar, men också nattemperaturer vintertid som oftast är under noll, samt ett mycket högt årligt temperaturomfång (mellan 17 °C och 18 °C i genomsnitt), betydande dagliga temperaturomfång och temperaturinverteringsfenomen. Som en följd av det frekventa temperaturomfångfenomenet på vintern men också på våren och hösten odlas inga olivträd i låglänta områden.
De kvartära formationer som har skapats av tidigare klippor (och därför är rika på kol) är ibland flera meter höga och erbjuder en utmärkt plats för att odla oliver.
Alla dessa egenskaper har bidragit till att vissa sorter har valts ut för odling, däribland Verdeal Transmontana, Madural, Cobrançosa och Cordovil, vilket har påverkat karaktären hos ”Azeite de Trás-os-Montes”.
Sedan finns även producenternas kunskaper, efter att de har lyckats anpassa jorden och klimategenskaperna i regionen, på det sätt som avspeglas i deras val av sorter, deras förvaltningsmetoder för olivlundar och, naturligtvis, deras val av skördetid, rotationen av oliverna och de tekniska stadierna i olivoljeproduktionen (Suzana Dias, 1984) (2).
Förpackningen av oliverna före bearbetningen, bearbetningssystemet och lagringen av olivoljan påverkar också olivoljans kvalitet.
Produktionen av olivolja har varit viktigt i det geografiska område där ”Azeite de Trás-os-Montes” produceras sedan åtminstone 1500-talet, såsom framgår av att olivolja nämns av João de Barros. Han var samtida med Manuel I av Portugal och var krönikör och historiker samt författare av Geografia de Entre Douro e Minho (Geografin mellan Douro och Minho), där han skrev följande: ”man har funnit att oliver har växt där sedan åtminstone 1548 och de första olivträden planterades där alldeles nyligen, och nu har landet mycket olivolja” (3).
Manuel Severim de Faria beskrev en dag som tillbringades i staden Miranda do Douro i slutet av 1609, och skrev följande om trakten nära Pocinho: ”Olivlundarna är ännu unga, eftersom de planterades här först för 20 år sedan. Även om det här området fram till den tidpunkten inte hade sådana träd är de nu emellertid så många att de inte är grönare eller mer välväxta någon annanstans.”
Det finns också hänvisningar till sorterna av olivträd, exempelvis 1908, i boken Notas de Portugal (Kommentarer om Portugal) (Lissabon 1908) (4), där det står att de främsta olivsorterna i Mirandelas olivlundar var Madural, Verdeal, Cordovil, Sevilhana, Lentisca, Carrasquenha, Bical och Redondil.
År 1942 identifierade Costa Netto och Canhoto Vidal (5) tre producerande regioner enbart och uteslutande på grundval av en solid tradition av olivoljeproduktion och på det naturliga erkännandet av dessa områden. En av dessa regioner var Além Douro (området i nordöstra Trás-os-Montes eller området Terra Quente i Trás-os-Montes).
Avslutningsvis känner konsumenterna igen ”Azeite de Trás-os-Montes”.
Man kan säga att man har konsumerat olivolja i Trás-os-Montes sedan urminnes tider, för på sida 344 i sin bok Medicina Lusitana (Portugisisk medicin) skrev Francisco da Fonseca Henriques följande: ”Alla som under olivoljesäsongen äter varmt bröd med den färska olivoljan i pressen, innan den renas eller raffineras, kommer att få mindre magproblem och fortsätta i flera dagar till, precis som en del landsbygdsbor har gjort i Trallos Montes, vilket har gynnat dem” (6).
”Azeite de Trás-os-Montes” har nu fått utmärkt anseende. Enligt ”EVOO World Ranking”, som skapades av World Association of Journalists and Writers of Wines, Liquors and others (WAWWJ) för att upplysa konsumenterna om kvaliteten på de mest prisbelönta extra jungfruolivoljorna i världen och som har offentliggjorts varje år i över ett årtionde på grundval av klassificeringen av World Ranking Wine and Spirit (WRW&S), finns de ursprungsbeteckningar som är förknippade med olivolja, däribland ”Azeite de Trás-os-Montes”, ständigt bland de 100 främsta varje år i världen, medan portugisiska olivoljor, när det gäller rankning, alltid får flest utmärkelser varje år, oavsett om de produceras av kooperativ eller av pressar och privata producenter.
(1) |
Lapa, João Inácio Ferreira, 1823–1892, Lissabon: National Press, 1871, digital kopia tillgänglig på HathiTrust Digital Library, Technologia rural, ou artes chimicas, agricolas e florestaes (Landsbygdsteknologi eller kemi-, jordbruks- eller skogsbruksverksamhet) / João Ignacio Ferreira Lapa. |
(2) |
Ferreira Dias, M.S.L. (1984), Contribuição Estatística para o Estudo da Viabilidade de Demarcação de Regiões Oleícolas Portuguesas, (Statistiskt bidrag till studien av genomförbarheten av att avgränsa portugisiska olivoljeregioner), rapport i slutet av praktiktjänstgöring för examen i jordbruksindustriteknik vid det tekniska universitetet i Lissabon, jordbruksskolan, s. 51. |
(3) |
BARROS, João – Geografia de Entre Douro e Minho e Trás-os-Montes. (Geografi mellan Douro och Minho och Trás-os-Montes). Porto: Edição da Câmara Municipal do Porto (Porto City Council Publishing Press). 1919, s. 0. Barros, João de (1505? till 1553?). Författare, moralist och geograf. I Geografia d’Entre Douro e Minho e Trallosmontes (Samling av ej publicerade manuskript. Vol. 5. Porto: Stadsbiblioteket i Porto, 1919), skriven omkring 1549, bland hans många kommentarer om regionen Trás-os-Montes, skrev han följande om Mirandela: ”de första olivträden planterades där alldeles nyligen, och nu har landet mycket olivolja”. På grundval av skrifterna av João de Barros tror vi att de första olivträd som planterades i Mirandelas lågland (Carvalhais, Vale Pereiro, Vale Madeiro, Frecha osv.) och Freixo de Espada à Cinta (Carril, Vale de Igreja osv.) har en historia som går tillbaka till 1400-talet/början av 1500-talet. |
(4) |
Nationella utställningen i Rio de Janeiro, Rio de Janeiro, 1908, Azeite, óleos e condimentos, Notas sobre Portugal, (Olivolja, oljor och smaksättare. Kommentarer om Portugal) vol. I, Lissabon, Imprensa Nacional, 1908–1909. |
(5) |
Vidal, V. Canhoto och Neto, I. Costa: Azeites elementares (Elementära olivoljor), meddelande som presenterades vid den första nationella kongressen för jordbruksvetenskap. |
(6) |
Henriques (Francisco da Fonseca).— MEDICINA LUSITANA // SOCORRO DELPHICO (Portugisisk medicin // Delfiskt bistånd), Porto, Manuel Pedroso Coimbras biskopskontor, 1750. |
Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen
https://tradicional.dgadr.gov.pt/images/prod_imagens/azeites/docs/CE_AzeiteTrasMontes_270224.pdf
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5144/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)