EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 17.9.2024

COM(2024) 55 final

2024/0230(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om rök- och aerosolfria miljöer,
som ersätter rådets rekommendation 2009/C 296/02

{SWD(2024) 55 final} - {SWD(2024) 56 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Inledning

I Europas plan mot cancer aviserade kommissionen sin avsikt att uppdatera rådets rekommendation om rökfria miljöer. 1 Ett av planens tobaksrelaterade mål är att bidra till att skapa en ”tobaksfri generation” där mindre än 5 % av invånarna använder tobak senast 2040, jämfört med omkring 25 % i dag. Översynen av rådets rekommendation om rökfria miljöer är ett initiativ som syftar till att på ett positivt sätt bidra till det målet, uppnå syftet att bättre skydda människor i unionen från andrahandsrök som härrör från brännbara tobaksvaror och andrahandsaerosoler som härrör från användning av nya produkter samt främja rökavvänjning och en avnormalisering av rökning och nikotinanvändning.

I rådets nuvarande rekommendation (2009/C 296/02) fastställs rekommendationer till medlemsstaterna om att genomföra Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll (WHO:s ramkonvention) och tillhandahålls således riktlinjer för hur de ska kunna uppfylla sina rättsliga åtaganden om att skydda människor från andrahandsrök på alla arbetsplatser inomhus, allmänna transportmedel och offentliga inomhusmiljöer. Rekommendationens tillämpningsområde omfattar traditionella tobaksvaror, som vid den tiden uppfattades som huvudfrågan, och vissa offentliga platser som på grundval av en riskbedömning omfattas från fall till fall.

I dagsläget kan dock inte rådets nuvarande rekommendation fullt ut tillgodose sitt skyddssyfte med anledning av att dess tillämpningsområde inte omfattar utomhusmiljöer och på grund av marknadsutvecklingen för nya produkter, som kan avge rök och/eller aerosoler, t.ex. upphettade tobaksvaror, elektroniska cigaretter, oavsett om de innehåller nikotin eller är nikotinfria, samt tobaksersättningar och alla andra produkter som avger rök och/eller aerosoler, vilka ursprungligen inte omfattades. Syftet med den föreslagna översynen av rådets rekommendation är därför dubbelt, nämligen att inkludera nya produkter och särskilda utomhusmiljöer. Därmed kommer riskerna för andrahandsexponering för aerosoler från nya produkter samt risken för andrahandsexponering för såväl rök som aerosoler i vissa utomhusmiljöer bättre att kunna bemötas. En översyn av rekommendationen vad gäller dessa två aspekter behövs således för att uppnå syftet att bättre skydda människor i unionen, särskilt barn och ungdomar, från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler. Den föreslagna översynen av rådets rekommendation syftar dessutom till att indirekt stödja en avnormalisering av användningen av såväl tobaksvaror som nya produkter och på så sätt bidra till målet att uppnå en tobaksfri generation.

Den föreslagna översynen av rådets rekommendation innebär att dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta vissa nya produkter och utomhusmiljöer. En viktig drivkraft bakom utvidgningen är de nya produkternas snabba marknadstillväxt och attraktionskraft, särskilt bland ungdomar, sedan 2009, och den nuvarande betydande exponeringen för andrahandsrök och andrahandsaerosoler i vissa utomhusmiljöer. År 2009 hade upphettade tobaksvaror ännu inte gjort sitt intåg på EU-marknaden och elektroniska cigaretter bara i mindre omfattning. Den nuvarande rekommendationen är därför inriktad endast på traditionella tobaksvaror, genom att det hänvisas till ”tobaksrök”, vilket innebär att den inte omfattar alla nya produkter. Sedan 2009 har dock nya produkter, t.ex. elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror, utökat sina marknadsandelar. Bland de tillfrågade i 2023 års Eurobarometerundersökning om EU-invånarnas inställning till tobaksvaror och relaterade produkter använder 3 % elektroniska cigaretter i dagsläget, jämfört med 2 % 2020. En särskild aspekt av användningen av nya produkter på senare år har varit deras attraktionskraft bland barn och ungdomar. 54 % av nuvarande och tidigare rökare började nämligen röka före 19 års ålder och 14 % före 15 års ålder 2 .

Evidens från forskning visar att andrahandsutsläpp från nya produkter kan ha potentiellt skadliga hälsoeffekter. I sitt yttrande om elektroniska cigaretter konstaterade Europeiska kommissionens rådgivande kommitté, vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer), att det finns svag till måttlig evidens för att andrahandsexponering för aerosoler från elektroniska cigaretter medför risker för luftvägsskada, hjärt-kärlskada samt cancerframkallande skada 3 . Inom det EU-finansierade TackSHS-projektet har man visat att belastningen från andrahandsrök fortfarande är betydande, kvantifierat hälsoriskerna och de ekonomiska kostnaderna för flera medlemsstater samt föreslagit insatser som syftar till att minska exponeringen för andrahandsrök för att minska sjukdomsbördan bland barn och vuxna 4 . Världshälsoorganisationen 5 , 6 , 7 , 8 betonade nyligen en av farhågorna med nya produkter, nämligen de negativa hälsoeffekterna av exponering för andrahandsaerosoler. Det finns t.ex. evidens att exponering för andrahandsutsläpp från upphettade tobaksvaror kopplas till betydande avvikelser i luftvägarna samt hjärta och kärl hos personer i närmiljön 9 , 10 , 11 , 12 , 13 , 14 . Dessutom exponerar andrahandsaerosoler från elektroniska cigaretter, såväl med som utan nikotin, personer i närmiljön för kvantifierbara nivåer av partiklar och betydande giftiga och främmande ämnen 15 , 16 , 17 , 18 , 19 , 20 , 21 . Världshälsoorganisationen anser i sammanhanget att elektroniska cigaretter som innehåller nikotin är mycket beroendeframkallande och skadliga för hälsan6,7. Man anser också att ingen nivå av sidoexponering är säker eller acceptabel och att ett försiktigt tillvägagångssätt bör iakttas4. För att högre skyddsnivåer mot andrahandsrök och andrahandsaerosoler ska kunna uppnås måste dessutom bestämmelserna i lagstiftningen om rökfrihet vara heltäckande och omfatta nya produkter5. Flera medlemsstater har redan vidtagit skyddsåtgärder, inbegripet förbud mot rökning inomhus- och utomhusmiljöer eller förbud mot användning av nya produkter på offentliga platser 22 .

Mot bakgrund av ovanstående, och parallellt med att den nuvarande evidensbasen kontinuerligt utvecklas, är en översyn av rådets rekommendation så att den inkluderar nya produkter motiverad och lämplig för att bemöta den risk som följer av exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för folkhälsan. Denna strategi ligger också i linje med kommissionens meddelande om försiktighetsprincipen 23 .

Den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för rekommendationen är ett stort steg mot en avnormalisering av rökning och användning av nya produkter som kan efterlikna rökning, vilket är avgörande för att en tobaksfri generation ska kunna uppnås i unionen senast 2040. Utvidgningen av tillämpningsområdet är särskilt viktig med tanke på att användning av nya produkter, särskilt sådana som innehåller nikotin och särskilt av ungdomar, kan leda till att traditionella brännbara tobaksvaror börjar användas längre fram. Det kan leda till ”dubbel användning” där användarna konsumerar såväl konventionell tobak som nya produkter parallellt och ofta byter mellan de två beroende på vilka regler om rökfrihet som gäller 24 , 25 , 26 , 27 , 28 .

Vad gäller utomhusmiljöer som inte uttryckligen omfattas av den nuvarande rekommendationen är andrahandsexponeringen för rök och aerosoler i dagsläget betydande på platser som t.ex. utomhusmiljöer som hör till hotell- och restauranginrättningar och utomhusmiljöer avsedda att användas av barn och ungdomar. 74 % av de tillfrågade i Eurobarometerundersökningen uppger att de har sett människor röka på uteserveringar under de senaste sex månaderna, och 71 % av de tillfrågade uppger att de har sett människor använda elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror på samma platser. 42 % av de tillfrågade uppger att de har sett människor röka i utomhusmiljöer avsedda att användas av barn och ungdomar, och 49 % av de tillfrågade uppger att de har sett människor använda elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror på samma platser2. Förslaget att utvidga tillämpningsområdet för rådets nuvarande rekommendation så att särskilda utomhusmiljöer omfattas syftar till att bättre skydda människor, särskilt barn och ungdomar, från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler.

Kommissionens stödåtgärder

Förslaget till rådets rekommendation innehåller rekommendationer till medlemsstaterna om hur de risker som följer av exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler i vissa utomhusmiljöer bättre kan bemötas. Kommissionen planerar att vidta en rad åtgärder för att stödja länderna i genomförandet av rekommendationerna.

För det första har kommissionen för avsikt att främja och/eller fördjupa samarbetet mellan medlemsstaterna om utbytet av bästa praxis i fråga om att stärka och/eller utforma politik, program och strategier för rök- och aerosolfrihet som är heltäckande, och stödja utformningen och införandet av ambitiösa och effektiva tillvägagångssätt för att uppnå rök- och aerosolfria miljöer. För det andra planerar kommissionen att tillhandahålla stöd genom befintliga program, diskussionsforum och samarbetsverktyg på EU-nivå till medlemsstaternas genomförande av rekommendationen och till efterlevnaden av kontrollåtgärderna när det gäller tobak och nikotin.

Kommissionen har också för avsikt att stödja tobaks- och nikotinkontrollen och beroendeförebyggande åtgärder genom att ytterligare främja forskning. Dessa forskningsinsatser planeras omfatta nya produkter som avger rök eller aerosoler, inbegripet upphettade tobaksvaror, elektroniska cigaretter, oavsett om de innehåller nikotin eller är nikotinfria, samt tobaksersättningar som avger rök eller aerosoler och alla andra produkter som avger rök och/eller aerosoler 29 , och nikotinavgivande produkter och produkter som efterliknar användning av nikotinavgivande produkter. Kommissionen har också för avsikt att fördjupa det internationella samarbetet, inbegripet om forskning, om de ämnesområden som omfattas av denna rekommendation.

Slutligen har kommissionen för avsikt att utarbeta en verktygslåda för förebyggande åtgärder som främjar ett bättre skydd av barns och ungdomars hälsa under de mest sårbara och formativa levnadsåren, inbegripet med inriktning på åtgärder som förebygger rökning och nikotinberoende, och tar itu med kopplingarna mellan psykisk och fysisk hälsa och centrala bestämningsfaktorer för hälsan.

Kommissionen har för avsikt att genomföra alla stödåtgärder i nära samarbete med medlemsstaterna.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag kompletterar Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG 30 . I det direktivet fastställs regler för tobaksvaror och relaterade produkter på EU-marknaden. Det innehåller ett regelverk för bland annat upphettade tobaksvaror och elektroniska cigaretter. Direktivet syftar till att förbättra den inre marknaden för tobaksvaror och relaterade produkter och samtidigt garantera en hög hälsoskyddsnivå för människor i unionen.

Förslaget bidrar också till de tobaksrelaterade målen i Europas plan mot cancer, särskilt målet att uppnå en tobaksfri generation. I nära synergi med planen stöder EU:s canceruppdrag 31 detta mål genom att ny evidens om förebyggande åtgärder och beteendeförändringar tas fram, med utgångspunkt i forskning om tobak som stöds genom programmen Horisont 2020 och Horisont Europa 32 .

Förslaget är ett komplement till Healthier Together, EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar som syftar till att hantera riskfaktorer som är gemensamma för cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar, inbegripet tobaksbruk. Förslaget handlar bland annat om bestämningsfaktorer för hälsan. Genom olika åtgärder inom ramen för programmet EU för hälsa ger förslaget EU-finansiering till åtgärder för bestämningsfaktorer för hälsan som syftar till att bemöta riskfaktorer för olika icke-smittsamma sjukdomar och utforma insatser på viktiga övergripande teman, t.ex. tobakskontroll.

Förslaget är ett komplement till, men har ett bredare tillämpningsområde än, de globala åtgärder för tobakskontroll som fastställs i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll (WHO:s ramkonvention), som är ett internationellt fördrag i vilket Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter, med huvudsakligt mål att främja internationellt samarbete för att få till stånd effektiva, lämpliga och heltäckande internationella insatser mot den epidemiska spridningen av det globala tobaksbruket. Översynen är mer specifikt ett komplement till artikel 8 i ramkonventionen, som handlar om skydd mot exponering för tobaksrök.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta initiativ är förenligt med handlingsplanen för nollförorening 33 , som inom ramen för den europeiska gröna given fastställer målet att luft-, vatten- och markföroreningarna senast 2050 ska minskas till nivåer som inte längre är skadliga för människors hälsa och de naturliga ekosystemen och som respekterar de gränser som vår planet kan klara, vilket leder till en giftfri miljö. Översynen av rådets rekommendation om rökfria miljöer kan få en positiv inverkan på miljön genom att rök och aerosoler som härrör från användning av nya produkter minskas, liksom avfall och nedskräpning från cigarettfimpar, plastfilter och plastenheter som slängs, i synnerhet engångsprodukter, vilka används ihop med nya produkter. Dessutom kan konsumtion av traditionell tobak och nya produkter utgöra en brand- och säkerhetsrisk för miljön.

Förslaget är också förenligt med EU:s strategi för barnets rättigheter 34 , som betonar att EU och medlemsstaterna måste respektera, skydda, främja och uppfylla barns rättigheter. Ett av strategins tematiska områden hänvisar till rätten till goda livsvillkor, utbildning och hälsa för alla barn i EU. Översynen av rådets rekommendation om rökfria miljöer syftar särskilt till att skydda barn och ungdomar från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 168.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), enligt vilken rådet på förslag av kommissionen kan anta rekommendationer för de syften som anges i artikel 168, som rör folkhälsoskyddet. Det främsta syftet med förslaget är att bättre skydda människor i unionen, särskilt barn och ungdomar, från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler. Förslaget till rådets rekommendation kan således antas på grundval av artikel 168.6 i EUF-fördraget.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget bidrar till att höja nivåerna när det gäller att skydda människors hälsa från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler såväl mellan som inom medlemsstaterna. Unionsinsatserna, som kompletterar den nationella politiken, ger nationella insatser ett tydligt mervärde genom att medlemsstater som ännu inte har infört en heltäckande lagstiftning om rökfrihet får rekommendationer för att göra det. Förslaget till rådets rekommendation respekterar medlemsstaternas ansvar för att fastställa sin hälso- och sjukvårdspolitik.

Proportionalitetsprincipen

I förslaget till rådets rekommendation, som grundar sig på artikel 168.6 i EUF-fördraget, beaktas att EU:s insatser, som enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget ska komplettera den nationella politiken, ska inriktas på att förbättra folkhälsan. Syftet med förslaget är att bättre skydda människor i unionen från andrahandsrök och andrahandsaerosoler, med inriktning på att inkludera nya produkter och särskilda utomhusmiljöer i tillämpningsområdet. Den föreslagna översynen av rådets nuvarande rekommendation1 är lämplig för att uppnå det avsedda syftet och går inte utöver vad som är nödvändigt och proportionerligt eftersom den leder till ökade positiva hälsovinster. Dessutom uppvägs de ekonomiska konsekvenserna av folkhälsovinsterna och de förväntade besparingarna för hälso- och sjukvårdssystemen och minskade miljömässiga kostnader.

Val av instrument

Det politiska instrumentet för översynen, dvs. ett förslag till rådets rekommendation, förblir oförändrat och respekterar fullt ut subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna på folkhälsoområdet. Det är ett icke-bindande instrument som gör det möjligt för medlemsstaterna att anpassa sina tillvägagångssätt efter sina nationella behov.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

Samråd med berörda parter

Underlag och återkoppling om initiativet samlades in genom en inbjudan att lämna synpunkter 35 och olika riktade samråd (riktade enkäter, riktade intervjuer och fokusgrupper). Följande grupper av berörda parter rådfrågades: 1) Företrädare för medlemsstaternas behöriga myndigheter. 2) Civilsamhällesorganisationer. 3) Företrädare för industrin för tobaksvaror och relaterade produkter. 4) Företrädare för hotell- och restaurangbranschen. 5) Andra berörda parter, t.ex. inom utbildning och idrottsföreningar. Underlag till ändringarna samlades också in vid ett möte i expertgruppen för tobakspolitik den 3 maj 2023. Slutligen inkom skriftlig återkoppling om de föreslagna ändringarna av rekommendationen från den gemensamma åtgärden om tobakskontroll.

Inbjudan att inkomma med synpunkter var öppen för bidrag mellan den 22 juni och den 20 juli 2022 och gav 207 svar 36 . De flesta icke-statliga organisationer, akademiska institutioner/forskningsinstitut och företrädare för nationella behöriga myndigheter stödde i stor utsträckning de föreslagna uppdateringarna av 2009 års rekommendation. Några punkter som betonades gäller vikten av att lägga till nya produkter (inbegripet nikotinfria produkter) och de positiva effekter som uppdateringarna av rekommendationen får när det gäller att hantera den ökande populariteten, marknadsföringen och användningen i fråga om nya produkter, särskilt bland barn och unga. Dessutom betonades vikten av att säkerställa harmoniseringen av lagarna om rök- och aerosolfrihet i medlemsstaterna. Enligt återkopplingen från företagen motsätter sig dessa i stor utsträckning alla uppdateringar av rekommendationen.

Under de riktade samråden betonade de flesta företrädare för nationella behöriga myndigheter att de föreslagna ändringarna av rekommendationen skulle bidra till att skydda allmänheten från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler. De noterade att detta skulle ha en positiv inverkan när det gäller harmoniseringen av reglerna om rökfrihet inom och mellan medlemsstaterna och att de ekonomiska konsekvenserna och den administrativa bördan till följd av detta skulle bli mindre betydande och uppvägas av hälsovinsterna. Möjliga problem i fråga om kontroll och efterlevnad betonades.

De flesta civilsamhällesorganisationer som rådfrågades var eniga om att den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet till att omfatta nya produkter och utomhusmiljöer skulle ha en positiv inverkan när det gäller att minska exponeringen för andrahandsrök/andrahandsaerosoler och att detta som en konsekvens skulle bidra till att skydda människor, särskilt barn och ungdomar och andra mer sårbara personer, t.ex. de med kroniska sjukdomar eller andra underliggande tillstånd, eller gravida kvinnor. De noterade också att en översyn av rekommendationen skulle bidra till en avnormalisering av rökning och användning av nya produkter. Vissa organisationer betonade vikten av att ”framtidssäkra” den reviderade rekommendationen mot möjlig utveckling och möjliga tendenser i fråga om nya tobaksvaror. Flera organisationer pekade också på miljövinsterna mot bakgrund av en betydande oro över de negativa miljöeffekterna av rökning och användning av nya produkter, t.ex. cigarettfimpar som slängs, ”vapes” för engångsbruk och kasserade batterier. Slutligen såg de flesta civilsamhällesorganisationer branschinblandning och lobbyverksamhet, kontroll samt efterlevnad som utmaningar i samband med översynen.

De flesta företrädare för industrin för tobaksvaror och relaterade produkter som rådfrågades motsatte sig ändringar av den nuvarande rekommendationen när det gällde att inkludera nya produkter och utomhusmiljöer. De betonade att nya produkter inte bör vara föremål för samma nivå av restriktioner som traditionella brännbara tobaksvaror inom ramen för reglerna om rökfrihet. Vissa företrädare för tobaksindustrin var dock också eniga om att en utvidgning av reglerna till utomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas kan bidra till att skydda dem från andrahandsrök och andrahandsaerosoler.

Företrädarna för hotell- och restaurangbranschen hade olika åsikter. Vissa stödde i stor utsträckning de föreslagna ändringarna i fråga om tillämpningsområdet för såväl produkter som miljöer. De noterade att det i branschen skulle ha en positiv inverkan på de anställdas hälsa, eftersom det skulle bidra till att skydda dem från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler. Andra uttryckte en viss reservation mot den föreslagna översynen av rekommendationen, särskilt mot åtgärden att inkludera utomhusmiljöer som hör till hotell- och restauranginrättningar. Företrädarna för hotell- och restaurangbranschen betonande att man oroar sig över att förlora kunder, befarar att man eventuellt måste lägga resurser på att anpassa sig efter nya åtgärder och att kunderna, när det gäller hotellbranschen, riskerar att gå över till korttidsuthyrning, vilket leder till illojal konkurrens. Inga kvantitativa uppgifter eller faktiska uppskattningar lämnades till stöd för de omnämnda negativa ekonomiska konsekvenserna. Företrädare för anställda inom hotell- och restaurangbranschen trodde dock att de ekonomiska konsekvenserna skulle bli neutrala och försumbara.

Företrädare för tobaksindustrin nämnde att initiativet skulle minska efterfrågan på såväl traditionella tobaksvaror som nya produkter, t.ex. elektroniska cigaretter, vilket även skulle ha en negativ inverkan på sysselsättningen inom industrin för tobak och nya produkter.

Expertgruppen för tobakspolitik och den gemensamma åtgärden om tobakskontroll gav sitt stöd till att inkludera nya produkter och utomhusmiljöer.

Underlag, förslag och rekommendationer från medlemsstaterna och andra berörda parter har analyserats och beaktats i så stor utsträckning som möjligt och i enlighet med relevanta och tillgängliga vetenskapliga rön. De detaljerade resultaten av alla samrådsaktiviteter och hur dessa har beaktats beskrivs i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Som nämnts ovan anordnades till stöd för denna rekommendation flera samråd som riktade sig till berörda parter för att samla in åsikter och synpunkter.

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning ansågs inte nödvändig eftersom det föreslagna initiativet är en icke-bindande rekommendation för medlemsstaterna och lämnar utrymme för olika nationella tillvägagångssätt. Syftet med initiativet är att uppdatera den tidigare rekommendationen från 2009 till följd av den tekniska utvecklingen för nya produkter sedan 2009 och undvika att reglerna om rökfrihet tillämpas på offentliga platser från fall till fall. Studien från 2021 37 om rökfria miljöer och reklam för tobaksvaror och relaterade produkter visade att översynen förväntas ha en positiv inverkan på hälsa och samhälle och att de eventuella negativa ekonomiska konsekvenserna för ekonomiska aktörer är begränsade och/eller obetydliga. Underlagen och slutsatserna från studien presenteras i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

Grundläggande rättigheter

[…]

4.BUDGETKONSEKVENSER

Ej tillämpligt.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen har för avsikt att rapportera om framstegen med genomförandet av denna rekommendation, på grundval av den information som lämnas av medlemsstaterna, inom fem år efter det att den antagits.

Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Ej tillämpligt.

2024/0230 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om rök- och aerosolfria miljöer,
som ersätter rådets rekommendation 2009/C 296/02

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.6,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt Världshälsoorganisationen är exponering för andrahandstobaksrök en utbredd orsak till dödlighet, sjuklighet och funktionsnedsättning i unionen. Sådan exponering kopplas till tobakskonsumtion, som fortfarande är den främsta orsaken till de cancerformer som kan förebyggas, och 27 % av alla cancerformer beror på tobaksanvändning.

(2)Tobaksanvändningen är fortfarande utbredd globalt och i hela unionen. År 2023 beräknades 24 % av invånarna i EU vara rökare 38 .

(3)Den globala årliga ekonomiska kostnaden för rökning uppskattades till 1,4 biljoner US-dollar 2012, vilket motsvarar 1,8 % av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Redan 2009 uppgick kostnaden för tobaksrökning i EU till 544 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 4,6 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNP 39 .

(4)Det är lämpligt att bidra till att antalet personer som röker i unionen minskar, i enlighet med målet i Europas plan mot cancer 40 om en tobaksfri generation där endast 5 % av invånarna i unionen använder tobaksvaror jämfört med dagens 24 %.

(5)Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll utarbetades i syfte att främja effektiva och heltäckande internationella insatser mot den epidemiska spridningen av det globala tobaksbruket. Enligt artikel 8 i ramkonventionen ska parterna erbjuda ett effektivt skydd mot andrahandstobaksrök på arbetsplatser, allmänna transportmedel och platser inomhus. De bifogade riktlinjerna syftar till att hjälpa parterna att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 8 i ramkonventionen.

(6)I den europeiska strategi för tobakskontroll som antogs av WHO:s regionkommitté för Europa i september 2002 rekommenderades att medlemsstaterna garanterar allmänheten rätten till en rökfri miljö bland annat genom att göra offentliga platser, arbetsplatser och allmänna transportmedel rökfria, förbjuda rökning utomhus vid alla utbildningsinstitutioner för minderåriga, vid alla vårdinrättningar och vid offentliga evenemang samt genom att klassificera miljötobaksrök som cancerframkallande 41 .

(7)Andrahandsutsläpp från nya produkter kan ha potentiellt skadliga hälsoeffekter. Världshälsoorganisationen betonar att andrahandsutsläpp från nya produkter kan exponera människor för potentiellt skadliga halter av partiklar och betydande giftiga ämnen.

(8)Världshälsoorganisationen 42 , 43 , 44 har betonat en av farhågorna med nya produkter, nämligen de negativa hälsoeffekterna av exponering för andrahandsaerosoler. På senare tid finns det t.ex. evidens som visar att exponering för andrahandsutsläpp från upphettade tobaksvaror kopplas till betydande avvikelser i luftvägarna samt hjärta och kärl hos personer i närmiljön 45 , 46 , 47 , 48 , 49 , 50 . Dessutom exponerar andrahandsaerosoler från elektroniska cigaretter, såväl med som utan nikotin, personer i närmiljön för kvantifierbara nivåer av partiklar och betydande giftiga och främmande ämnen 51 , 52 , 53 , 54 , 55 , 56 , 57 .

(9)Världshälsoorganisationen anser att ingen nivå av sidoexponering är säker eller acceptabel4, och ett försiktigt tillvägagångssätt bör således iakttas. Världshälsoorganisationen rekommenderar att man tillämpar åtgärder för tobakskontroll, inbegripet skydd mot exponering för elektroniska cigaretter 58 4,5.

(10)I sitt yttrande om elektroniska cigaretter från 2021 59 konstaterade vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer) att det finns svag till måttlig evidens för att andrahandsexponering för aerosoler från elektroniska cigaretter medför risker för luftvägsskada, hjärt-kärlskada samt cancerframkallande skada.

(11)Rök- och aerosolfria miljöer är en globalt erkänd och beprövad strategi för att på ett adekvat sätt skydda människors hälsa från effekterna av andrahandstobaksrök och andrahandsaerosoler.

(12)På senare år har dock marknadsandelarna för nya produkter, t.ex. elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror, stärkts och användningen av dessa ökar. Enligt Eurobarometeruppgifter är utbredningen av elektroniska cigaretter i unionen 3 % och utbredningen av upphettade tobaksvaror 2 %.

(13)En fråga som är särskilt oroande när det gäller marknadsutvecklingen för nya produkter, t.ex. elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror, är deras särskilda användning och attraktionskraft bland barn och ungdomar.

(14)Exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler kan vara särskilt farligt för barn och ungdomar och kan öka sannolikheten för att de själva börjar röka4,5,6.

(15)2023 beräknades 54 % av nuvarande och tidigare rökare ha börjat röka regelbundet före 19 års ålder. 14 % börjar före 15 års ålder, under barndomen1.

(16)Användning av nya produkter som innehåller nikotin, särskilt av ungdomar, kopplas till beroende och kan leda till att traditionella tobaksvaror börjar användas längre fram4.

(17)Det är viktigt att beakta den senaste tidens marknadsutveckling och tekniska utveckling för nya produkter, men också att bättre samordna och framtidssäkra de nationella regelverken för rök- och aerosolfrihet.

(18)I dagsläget är andrahandsexponeringen för rök och aerosoler betydande på platser som t.ex. utomhusmiljöer som hör till hotell- och restauranginrättningar och utomhusmiljöer avsedda att användas av barn och ungdomar. Enligt uppgifter från Eurobarometerundersökning 2023 uppger 74 % av de tillfrågade att de har sett människor röka på uteserveringar under de senaste sex månaderna, och 71 % av de tillfrågade uppger att de har sett människor använda elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror på samma platser. 42 % av de tillfrågade uppger att de har sett människor röka i utomhusmiljöer avsedda att användas av barn och ungdomar, och 49 % av de tillfrågade uppger att de har sett människor använda elektroniska cigaretter och upphettade tobaksvaror på samma platser1.

(19)Flera medlemsstater har infört skyddsåtgärder, inbegripet förbud mot rökning i inomhus- och utomhusmiljöer eller förbud mot användning av nya produkter på offentliga platser 60 61 .

(20)Det är därför lämpligt att utvidga rekommendationens tillämpningsområde till att omfatta särskilda utomhusmiljöer i syfte att bättre skydda människor i unionen, särskilt barn och ungdomar och sårbara personer, t.ex. de med kroniska sjukdomar eller andra underliggande tillstånd, eller gravida kvinnor, från exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler från nya produkter, t.ex. upphettade tobaksvaror, elektroniska cigaretter, oavsett om de innehåller nikotin eller är nikotinfria, samt tobaksersättningar och alla andra produkter som avger rök och/eller aerosoler.

(21)Till stöd för översynen av rekommendationen fanns tillfälle att inkomma med synpunkter från juni till juli 2022, och företrädare för medlemsstaternas behöriga myndigheter, civilsamhällesorganisationer, berörda ekonomiska aktörer och andra berörda parter rådfrågades genom riktade samråd från mars till maj 2023.

(22)Kommissionen har för avsikt att stödja medlemsstaterna i det faktiska genomförandet av rekommendationen genom befintliga program och samarbetsverktyg på EU-nivå.

(23)Kommissionen planerar särskilt att bidra till att stärka forskningen på området. Forskningsinsatserna bör omfatta nya produkter (t.ex. elektroniska cigaretter, oavsett om de innehåller nikotin eller är nikotinfria, och upphettade tobaksvaror), tobaksersättningar som avger rök eller aerosoler och alla andra produkter som avger rök och/eller aerosoler. nikotinavgivande produkter och produkter som liknar användningen av nikotinavgivande produkter. Det internationella samarbetet, inbegripet om forskning, om de ämnesområden som omfattas av denna rekommendation planeras också att fördjupas.

(24)Kommissionen har för avsikt att ta fram en verktygslåda för förebyggande åtgärder som främjar ett bättre skydd av barns och ungdomars hälsa under de mest sårbara och formativa levnadsåren, inbegripet med inriktning på åtgärder som förebygger rökning och nikotinberoende, och tar itu med kopplingarna mellan psykisk och fysisk hälsa och centrala bestämningsfaktorer för hälsan.

(25)Bilagan Riktlinjer för skydd mot tobaksrök, antagna av den andra konferensen med parterna i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll bör beaktas. Medlemsstaterna bör uppmuntras att utvidga och gå längre än åtgärderna i riktlinjerna.

(26)Denna rekommendation har ett bredare tillämpningsområde än rekommendation 2009/C 296/02 och ersätter den, i syfte att bättre skydda människor i unionen från andrahandsrök och andrahandsaerosoler, bidra positivt till de tobaksrelaterade målen i Europas plan mot cancer samt till minskad utbredning och avnormalisering av rökning och användning av nya produkter.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE.

1.Erbjuda ett effektivt skydd mot exponering för tobaksrök på arbetsplatser inomhus, i offentliga inomhusmiljöer och i allmänna transportmedel i enlighet med artikel 8 i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll (WHO:s ramkonvention) och på grundval av riktlinjerna om skydd mot exponering för tobaksrök i bilagan som antogs av den andra konferensen med parterna i ramkonventionen.

2.Erbjuda ett effektivt skydd på arbetsplatser inomhus, i offentliga inomhusmiljöer och i allmänna transportmedel mot exponering för andrahandsutsläpp som härrör från användning av nya produkter som avger rök eller aerosoler, t.ex. upphettade tobaksvaror, elektroniska cigaretter, oavsett om de innehåller nikotin eller är nikotinfria, samt tobaksersättningar och alla andra produkter som avger rök och/eller aerosoler.

3.Erbjuda ett effektivt skydd mot exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler i särskilda rekreationsområden utomhus, särskilt där barn ofta kan vistas. Dessa bör inkludera allmänna lekplatser, nöjesparker, simbassänger, djurparker och andra liknande utomhusmiljöer.

4.Erbjuda ett effektivt skydd mot andrahandsrök och andrahandsaerosoler i alla miljöer utomhus eller delvis utomhus (t.ex. delvis täckta, kringgärdade, inhägnade eller på annat sätt avgränsade områden intill eller nära en inrättning, inbegripet takterrasser, balkonger, verandor eller uteplatser) som hör till serviceinrättningar. Dessa bör inkludera utomhusmiljöer som hör till restauranger, barer, kaféer och andra liknande lokaler.

5.Erbjuda ett effektivt skydd mot andrahandsrök och andrahandsaerosoler i miljöer utomhus eller delvis utomhus som är knutna till allmänna transportmedel, inbegripet vid hållplatser för buss, spårvagn och tåg och på flygplatser.

6.Erbjuda ett effektivt skydd mot andrahandsrök och andrahandsaerosoler i alla utomhusmiljöer som är knutna till en arbetsplats.

7.Erbjuda ett effektivt skydd mot andrahandsrök och andrahandsaerosoler i alla utomhusmiljöer som hör till lokaler för hälso- och sjukvård. Dessa bör inkludera sjukhus, kliniker, vårdcentraler, vårdhem och andra liknande lokaler.

8.Erbjuda ett effektivt skydd mot andrahandsrök och andrahandsaerosoler i alla utomhusmiljöer som hör till lokaler där utbildning till barn och ungdomar erbjuds. Sådana miljöer bör omfatta förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, yrkesskolor, universitet, ungdomscentrum och andra liknande lokaler.

9.Överväga att inkludera andra utomhusmiljöer där allmänheten sannolikt vistas, inbegripet barn, minderåriga eller sårbara personer, i kompletterande insatser för att förhindra användning och beroende av tobak och nikotin, och för att bidra till heltäckande rök- och aerosolfria miljöer. Sådana miljöer kan bland annat omfatta utomhusmiljöer där evenemang anordnas, läktare och åskådarplatser vid offentliga evenemang, och miljöer som hör till byggnader öppna för allmänheten där många fotgängare sannolikt vistas (t.ex. entréer till köpcentrum, gårdsplaner som hör till byggnader öppna för allmänheten).

10.Överväga att inkludera andra miljöer, t.ex. privata bilar där barn, minderåriga eller sårbara personer vistas, i kompletterande insatser för att förhindra användning och beroende av tobak och nikotin, och för att bidra till heltäckande rök- och aerosolfria miljöer.

11.Utforma och/eller stärka politiken för rök- och aerosolfria miljöer, särskilt genom att göra följande:

a)Ta fram nationella strategier och program för att säkerställa ett effektivt skydd mot exponering för andrahandsrök och andrahandsaerosoler.

b)Tillämpa och/eller ta fram förebyggande åtgärder, rökavvänjning och upplysningskampanjer, t.ex. utbildning, utåtriktad verksamhet och informationskampanjer för att säkerställa efterlevnad av åtgärderna för rök- och aerosolfrihet. Sådana kampanjer kan också ingå i initiativ för minskat beroende. De kan bygga på och/eller komplettera sådana förebyggande initiativ som ingår i Europas plan mot cancer.

c)Säkerställa att det finns lämpliga strukturer och mekanismer för att främja efterlevnad och tillämpa och/eller ta fram bästa praxis som kan förbättra genomförandet och efterlevnaden av åtgärder för rök- och aerosolfria miljöer.

12.Samarbeta om utbytet av bästa praxis i fråga om att utforma ny politik eller nya program och strategier för rök- och aerosolfrihet eller stärka befintliga sådana för att säkerställa att de är heltäckande, och utforma och införa ambitiösa och effektiva tillvägagångssätt för att uppnå rök- och aerosolfria miljöer.

13.Bedriva ett nära samarbete med varandra och med kommissionen för att ta fram en enhetlig ram för definitioner, riktmärken och indikatorer för ett effektivt genomförande av denna rekommendation, och övervaka, utvärdera och uppdatera åtgärderna i rekommendationen, beroende på vad som är lämpligt.

14Rapportera till kommissionen, närmare bestämt till expertgruppen för folkhälsa och expertgruppen för tobakspolitik, om genomförandet och framstegen när det gäller de åtgärder som inledningsvis vidtas tre år efter antagandet av denna rekommendation och därefter vart femte år.

Denna rekommendation ersätter rekommendation 2009/C 296/02.

Utfärdad i Strasbourg den

(1)    Rådets rekommendation av den 30 november 2009 om rökfria miljöer (EUT C 296, 5.12.2009, s. 4).

(2)    Särskild Eurobarometerundersökning 539, 2023, Attitudes of Europeans towards tobacco and related products, ISBN: 978-92-68-07599-9.

(3)    Scheer (vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker), Opinion on electronic cigarettes, 16 april 2021.

(4)     https://www.tackshs.eu/wp-content/uploads/2019/10/TackSHS-leaflet_20191023.pdf .

(5)    Världshälsoorganisationen, Report on the global tobacco epidemic 2021: addressing new and emerging products, 2021, ISBN: 978 92 4 003209 5, s. 30–38.

(6)    Världshälsoorganisationen, Report on the global tobacco epidemic 2023: protect people from tobacco smoke, 2023, ISBN: 978-92-4-007716-4, s. 31–32.

(7)    Världshälsoorganisationen, Technical note on the call to action on electronic cigarettes, 2023, s. 3–4 ( https://www.who.int/publications/m/item/technical-note-on-call-to-action-on-electronic-cigarettes ).

(8)    Världshälsoorganisationen, Electronic cigarettes call to action, 2023 ( https://www.who.int/publications/m/item/electronic-cigarettes---call-to-action ).

(9)    Världshälsoorganisationen, Heated tobacco products: summary of research and evidence of health impacts, 2023, s. 12–13 ( https://www.who.int/publications/i/item/9789240042490 ).

(10)    Världshälsoorganisationen, WHO study group on tobacco product regulation: Report on the scientific basis of tobacco product regulation: eighth report of a WHO study group, 2021 ( https://www.who.int/publications/i/item/9789240022720 ).

(11)    Yoshioka T, Shinozaki T, Hori A, Okawa S, Nakashima K, Tabuchi T, ”Association between exposure to secondhand aerosol from heated tobacco products and respiratory symptoms among current non-smokers in Japan: a cross-sectional study”, BMJ Open, vol. 13(2023), e065322, doi: 10.1136/ bmjopen-2022-065322.

(12)    Imura Y, Tabuchi T, ”Exposure to secondhand heated-tobacco-product aerosol may cause similar incidence of asthma attack and chest pain to secondhand cigarette exposure: the JASTIS 2019 study”, Int J Environ Res Public Health, vol. 18(2021):4, 1766, doi: 10.3390/ijerph18041766.

(13)    Uguna CN, Snape CE, ”Should IQOS emissions be considered as smoke and harmful to health? A review of the chemical evidence”, ACS Omega, vol. 7(2022):26, 22111–24, doi: 10.1021/ acsomega.2c01527.

(14)    Auer R, Concha-Lozano N, JacotSadowski I, Cornuz J, Berthet A, ”Heat-not-burn tobacco cigarettes: smoke by any other name”, JAMA Intern Med., vol. 177(2017):7, 1050–2, doi: 10.1001/ jamainternmed.2017.1419.

(15)    Fernández E, Ballbè M, Sureda X, Fu M, Saltó E, Martínez-Sánchez JM, ”Particulate matter from electronic cigarettes and conventional cigarettes: a systematic review and observational study”, Curr Environ Health Rep, vol. 2(2015):4, 423–9, doi: 10.1007/s40572- 015-0072-x.

(16)    Li L, Lin Y, Xia T, Zhu Y, ”Effects of electronic cigarettes on indoor air quality and health”, Annu Rev Public Health. vol. 41(2020):1, 363–80, doi: 10.1146/ annurev-publhealth-040119-094043.

(17)    Hess I, Lachireddy K, Capon A., ”A systematic review of the health risks from passive exposure to electronic cigarette vapour”, Public Health Research & Practice, vol. 26(2016):2.

(18)    Borgini A, Veronese C, De Marco C, Boffi R, Tittarelli A, Bertoldi M et al, ”Particulate matter in aerosols produced by two last generation electronic cigarettes: a comparison in a real-world environment”, Pulmonology, 2021.

(19)    ”Exposure to aerosols from smoking-proxy electronic inhaling systems: a systematic review”, Barcelona, Tobacco Control Unit, Institut Català d’Oncologia, 2016.

(20)    Lerner CA, Sundar IK, Yao H, Gerloff J, Ossip DJ, McIntosh S et al, ”Vapors produced by electronic cigarettes and e-juices with flavorings induce toxicity, oxidative stress, and inflammatory response in lung epithelial cells and in mouse lung”, PLoS One, vol. 10(2015):2, e0116732.

(21)    Glantz, S.A., Nguyen, N., & Oliveira da Silva, A.L., ”Population-Based Disease Odds for E-Cigarettes and Dual Use versus Cigarettes”, NEJM Evidence, vol 3(2024):3, doi: 10.1056/EVIDoa2300229.

(22)    Några medlemsstater har redan vidtagit skyddsåtgärder, t.ex. Spanien, Lettland och Sverige (arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer rådets rekommendation om rök- och aerosolfria miljöer, som ersätter rådets rekommendation 2009/C 296/02).

(23)    Meddelande från kommissionen om försiktighetsprincipen (KOM(2000) 1 slutlig).

(24)    Särskild Eurobarometerundersökning 506, 2021, Attitudes of Europeans towards tobacco and related products. ISBN: 978-92-76-27171-0, s. 10.

(25)    Världshälsoorganisationen, Report on the global tobacco epidemic 2021: addressing new and emerging products, 2021, ISBN: 978 92 4 003209 5, s. 36.

(26)    Kalkhoran S, Glantz SA, ”E-cigarettes and smoking cessation in real-world and clinical settings: a systematic review and meta-analysis”, Lancet Respiratory Medicine, vol. 4(2016):2, 116–28.

(27)    Felicione NJ, Ozga-Hess JE, Ferguson SG, Dino G, Kuhn S, Haliwa I et al, ”Cigarette smokers’ concurrent use of smokeless tobacco: dual use patterns and nicotine exposure”, Tobacco Control, vol. 30(2021):1, 24–29.

(28)    Wang JB, Olgin JE, Nah G, Vittinghoff E, Cataldo JK, Pletcher MJ et al, ”Cigarette and e-cigarette dual use and risk of cardiopulmonary symptoms in the Health eHeart Study”, PLoS One, vol. 13(2018):7, e0198681.

(29)    Inom ramen för detta förslag till rådets rekommendation är tobaksersättningar varor utan tobak som avger rök eller aerosoler som kan användas samtidigt som tobaksvaror eller som kan efterlikna användning av tobaksvaror.

(30)    EUT L 127, 29.4.2014, s. 1.

(31)     https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/eu-missions-horizon-europe/eu-mission-cancer_sv .

(32)    Inom ramen för programmen Horisont 2020 och Horisont Europa finansierades mer än 55 forskningsprojekt om tobak, med en total budget på omkring 110 miljoner euro.

(33)    Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM(2021) 400 final).

(34)    EU:s strategi för barnets rättigheter (COM (2021) 142 final).

(35)    Kom med synpunkter, Rökfria miljöer – uppdaterad rekommendation, tillfälle att lämna synpunkter , 22 juni 2022–20 juli 2022.

(36)    Svar inkom från EU-invånare (101), företag, konsument- och branschorganisationer (47), icke-statliga organisationer (28), akademiska institutioner/forskningsinstitut (6) och medlemsstaternas offentliga myndigheter (4).

(37)    Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, Study on smoke-free environments and advertising of tobacco and related products , 2021, ISBN: 978-92-76-42343-0.

(38)    Särskild Eurobarometerundersökning 539, 2023, Attitudes of Europeans towards tobacco and related products. ISBN: 978-92-68-07599-9.

(39)    Health Promotion (who.int), Tobacco and Smoking | Knowledge for policy (europa.eu).

(40)    Meddelande från kommissionen om Europas plan mot cancer (COM(2021) 44 final).

(41)    Världshälsoorganisationen, 2002, European Strategy for Tobacco Control (https://iris.who.int/handle/10665/107455).

(42)    Världshälsoorganisationen, Report on the global tobacco epidemic 2023: protect people from tobacco smoke, 2023, ISBN: 978-92-4-007716-4, s. 31–32.

(43)    Världshälsoorganisationen, Technical note on the call to action on electronic cigarettes, 2023, s. 3–4 ( https://www.who.int/publications/m/item/technical-note-on-call-to-action-on-electronic-cigarettes ).

(44)    Världshälsoorganisationen, Electronic cigarettes call to action, 2023 ( https://www.who.int/publications/m/item/electronic-cigarettes---call-to-action ).

(45)    Världshälsoorganisationen, Heated tobacco products: summary of research and evidence of health impacts, 2023, s. 12–13 (https://www.who.int/publications/i/item/9789240042490).

(46)    Världshälsoorganisationen, WHO study group on tobacco product regulation: Report on the scientific basis of tobacco product regulation: eighth report of a WHO study group, 2021 (https://www.who.int/publications/i/item/9789240022720).

(47)    Yoshioka T, Shinozaki T, Hori A, Okawa S, Nakashima K, Tabuchi T, ”Association between exposure to secondhand aerosol from heated tobacco products and respiratory symptoms among current non-smokers in Japan: a cross-sectional study”, BMJ Open, vol. 13(2023), e065322, doi: 10.1136/ bmjopen-2022-065322.

(48)    Imura Y, Tabuchi T, ”Exposure to secondhand heated-tobacco-product aerosol may cause similar incidence of asthma attack and chest pain to secondhand cigarette exposure: the JASTIS 2019 study”, Int J Environ Res Public Health, vol. 18(2021):4, 1766, doi: 10.3390/ijerph18041766.

(49)    Uguna CN, Snape CE, ”Should IQOS emissions be considered as smoke and harmful to health? A review of the chemical evidence”, ACS Omega, vol. 7(2022):26, 22111–24, doi: 10.1021/ acsomega.2c01527.

(50)    Auer R, Concha-Lozano N, JacotSadowski I, Cornuz J, Berthet A, ”Heat-not-burn tobacco cigarettes: smoke by any other name”, JAMA Intern Med., vol. 177(2017):7, 1050–2, doi: 10.1001/ jamainternmed.2017.1419.

(51)    Fernández E, Ballbè M, Sureda X, Fu M, Saltó E, Martínez-Sánchez JM, ”Particulate matter from electronic cigarettes and conventional cigarettes: a systematic review and observational study”, Curr Environ Health Rep, vol. 2(2015):4, 423–9, doi: 10.1007/s40572- 015-0072-x.

(52)    Li L, Lin Y, Xia T, Zhu Y, ”Effects of electronic cigarettes on indoor air quality and health”, Annu Rev Public Health, vol. 41(2020):1, 363–80, doi: 10.1146/ annurev-publhealth-040119-094043.

(53)    Hess I, Lachireddy K, Capon A., ”A systematic review of the health risks from passive exposure to electronic cigarette vapour”, Public Health Research & Practice, vol. 26(2016):2.

(54)    Borgini A, Veronese C, De Marco C, Boffi R, Tittarelli A, Bertoldi M et al, ”Particulate matter in aerosols produced by two last generation electronic cigarettes: a comparison in a real-world environment”, Pulmonology, 2021.

(55)    ”Exposure to aerosols from smoking-proxy electronic inhaling systems: a systematic review”, Barcelona, Tobacco Control Unit, Institut Català d’Oncologia, 2016.

(56)    Lerner CA, Sundar IK, Yao H, Gerloff J, Ossip DJ, McIntosh S et al, ”Vapors produced by electronic cigarettes and e-juices with flavorings induce toxicity, oxidative stress, and inflammatory response in lung epithelial cells and in mouse lung”, PLoS One, vol. 10(2015):2, e0116732.

(57)    Glantz, S.A., Nguyen, N., & Oliveira da Silva, A.L., ”Population-Based Disease Odds for E-Cigarettes and Dual Use versus Cigarettes”, NEJM Evidence, vol 3(2024):3, doi: 10.1056/EVIDoa2300229.

(58)    ”Applying tobacco control measures to e-cigarettes, including the supply and demand reduction measures of the WHO FCTC” (s. 3, https://cdn.who.int/media/docs/default-source/tobacco-hq/regulating-tobacco-products/ends-call-to-action.pdf?sfvrsn=ea4c4fdb_12&download=true , med hänvisning till ramkonventionen om tobakskontroll, s. 8, https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/42811/9241591013.pdf?sequence=1 ).

(59)    Scheer (vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker), Opinion on electronic cigarettes, 16 april 2021.

(60)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer rådets rekommendation om rök- och aerosolfria miljöer, som ersätter rådets rekommendation 2009/C 296/02 [hänvisning].

(61)    Study on smoke-free environments and advertising of tobacco and related products, 2021.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 17.9.2024

COM(2024) 55 final

BILAGA

till

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om rök- och aerosolfria miljöer,

som ersätter rådets rekommendation 2009/C 296/02

{SWD(2024) 55 final} - {SWD(2024) 56 final}

BILAGA

Riktlinjer för skydd mot tobaksrök, antagna av den andra konferensen med parterna i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

SYFTE, MÅL OCH CENTRALA ÖVERVÄGANDEN

Riktlinjernas syfte

1.Dessa riktlinjer, som stämmer överens med övriga bestämmelser i WHO:s ramkonvention för tobakskontroll och med intentionerna bakom partskonferensen, är avsedda att hjälpa parterna uppfylla sina åtaganden enligt artikel 8 i konventionen. Riktlinjerna bygger på de mest tillförlitliga tillgängliga uppgifterna och på erfarenheter från parter som genomfört effektiva åtgärder för att minska exponeringen för tobaksrök.

2.Riktlinjerna innehåller överenskomna principförklaringar och definitioner av relevanta begrepp samt överenskomna rekommendationer om vilka åtgärder som måste vidtas för att uppfylla konventionens krav. I riktlinjerna behandlas även åtgärder för ett effektivt skydd mot de faror som andrahandstobaksrök innebär. Parterna uppmuntras att använda dessa riktlinjer för att uppfylla sina juridiska skyldigheter enligt konventionen, men också för att ta efter bästa praxis när det gäller att skydda folkhälsan.

Målen med riktlinjerna

3.Dessa riktlinjer har två mål som hänger samman med varandra. Det första målet är att underlätta för parterna att uppfylla sina åtaganden enligt artikel 8 i WHO:s ramkonvention på ett sätt som överensstämmer med vetenskapligt belagda uppgifter om exponering för andrahandstobaksrök och med bästa praxis runtom i världen när det gäller åtgärder för rökfrihet. Syftet med detta är att åstadkomma en hög nivå av ansvarighet för fördragsefterlevnaden samt att underlätta för parterna att främja bästa uppnåeliga hälsonivå. Det andra målet är att kartlägga de viktigaste elementen i den lagstiftning som krävs för att effektivt skydda människor från exponering för tobaksrök, så som krävs i artikel 8.

Grundläggande överväganden

4.Dessa riktlinjer har tagits fram med följande grundläggande överväganden i åtanke.

a)Den skyldighet att skydda mot tobaksrök som uttrycks i artikel 8 följer av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Eftersom det är skadligt att andas in andrahandstobaksrök ligger skyldigheten att skydda mot tobaksrök implicit i bl.a. rätten till liv och till bästa uppnåeliga hälsonivå, vilket bekräftas i ett stort antal internationella rättsliga instrument (t.ex. WHO:s stadgar, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter), som tas upp i ingressen till WHO:s ramkonvention och som erkänns i många nationella grundlagar.

b)Skyldigheten att skydda enskilda mot tobaksrök hänger samman med regeringarnas skyldighet att se till att det stiftas lagar som skyddar enskilda från hot mot deras grundläggande fri- och rättigheter. Detta ansvar är inte begränsat till vissa befolkningsgrupper, utan gäller alla människor.

c)Det har konstaterats av flera trovärdiga vetenskapliga institutioner att andrahandstobaksrök är cancerframkallande. Vissa av parterna i WHO:s ramkonvention (t.ex. Finland och Tyskland) har klassat andrahandstobaksrök som cancerframkallande och förebygger exponering för andrahandstobaksrök på arbetsplatsen via sin arbetsmiljölagstiftning. Utöver kraven i artikel 8 kan många parter alltså vara skyldiga att hantera farorna med exponering för tobaksrök till följd av sin lagstiftning kring arbetsmiljö eller beträffande exponering för skadliga ämnen, inklusive cancerogener.

PRINCIPFÖRKLARING OCH RELEVANTA DEFINITIONER I SAMBAND MED SKYDD MOT EXPONERING FÖR TOBAKSRÖK

Principer

5.Som påpekas i artikel 4 i WHO:s ramverkskonvention krävs det ett starkt politiskt engagemang för att få till stånd åtgärder för att skydda alla människor mot exponering för tobaksrök. De överenskomna principerna nedan bör tjäna som riktlinjer vid genomförandet av artikel 8 i konventionen.

Princip 1

6.Effektiva åtgärder för att skydda mot exponering för tobaksrök i enlighet med artikel 8 i WHO:s ramkonvention innebär att rökning och tobaksrök helt måste elimineras från en specifik plats, så att en fullständigt rökfri miljö skapas. Det finns ingen säker exponeringsnivå för tobaksrök, och idéer som exempelvis tröskelvärden för giftnivåerna i andrahandsrök måste avvisas eftersom de går stick i stäv mot vetenskapliga belägg. Lösningar som bygger på andra principer än en fullständigt rökfri miljö, t.ex. ventilation, filtrering och markerade rökområden (med eller utan separata ventilationssystem) har gång på gång visat sig vara ineffektiva, och såväl avgörande vetenskapliga belägg som andra erfarenheter visar att byggnadstekniska lösningar inte skyddar mot tobaksrök.

Princip 2

7.Alla människor bör skyddas mot exponering för tobaksrök. Alla arbetsplatser inomhus och offentliga platser inomhus bör vara rökfria.

Princip 3

8.Det krävs lagstiftning för att skydda människor mot exponering för tobaksrök. Frivilliga regler för rökfrihet har upprepade gånger visat sig vara ineffektivt och ge otillräckligt skydd. Lagstiftningen bör vara enkel, klar och utformad så att efterlevnaden kan kontrolleras.

Princip 4

9.God planering och tillräckliga resurser är avgörande för att lagstiftning om rökfrihet ska kunna genomföras och efterlevnaden kontrolleras.

Princip 5

10.Civilsamhället har en central roll att spela när det gäller att bygga upp stöd för rökfrihetsåtgärder och se till att de efterlevs och bör därför bjudas in att delta aktivt i arbetet med att utarbeta och genomföra lagstiftningen och se till att den efterlevs.

Princip 6

11.Rökfrihetslagstiftningens genomförande, kontrollen av dess efterlevnad och de effekter lagstiftningen får bör övervakas och utvärderas. Som en del i detta arbete bör man, så som anges i artikel 20.4 i WHO:s ramkonvention, övervaka och reagera på verksamhet hos tobaksindustrin som syftar till att undergräva genomförandet av lagstiftningen och kontrollen av dess efterlevnad.

Princip 7

12.Skyddet mot exponering för tobaksrök bör stärkas och utökas om det behövs. Detta kan innebära ny eller ändrad lagstiftning, förbättrad kontroll av efterlevnaden och andra åtgärder med utgångspunkt i nya vetenskapliga belägg och erfarenheter från fallstudier.

Definitioner

13.När lagstiftningen utformas är det viktigt att definiera nyckelbegreppen med omsorg. Nedan ges rekommendationer för goda definitioner, baserade på erfarenheter från flera olika länder. Definitionerna i detta avsnitt utgör ett komplement till dem som ingår i WHO:s ramkonvention.

Andrahandstobaksrök eller miljötobaksrök

14.Flera alternativa termer används för den typ av rök som avses i artikel 8 i WHO:s ramkonvention, t.ex. ”andrahandsrök”, ”miljötobaksrök” och ”andras rök”. Termer som ”passiv rökning” och ”ofrivillig exponering för tobaksrök” bör undvikas eftersom erfarenheter från Frankrike och andra länder tyder på att tobaksindustrin kan utnyttja dessa termer för att göra gällande att ”frivillig” exponering är godtagbart. ”Andrahandstobaksrök” och ”miljötobaksrök” är de termer som är att föredra. I dessa riktlinjer används ”andrahandstobaksrök”.

15.Andrahandstobaksrök kan definieras som ”rök från en glödande cigarett eller annan tobaksprodukt, vanligtvis i kombination med den rök som rökaren andas ut”.

16.Rökfri luft är luft som är fullständigt fri från rök. Denna definition innefattar, men är inte begränsad till, luft där ingen tobaksrök syns, känns på lukten, uppfattas på annat sätt eller kan uppmäta 1 .

Rökning

17.Denna term bör definieras så att den innefattar innehav av eller kontroll över en tänd tobaksprodukt, även om röken inte aktivt andas in eller blåses ut.

Offentliga platser

18.Definitionen av offentlig plats varierar mellan olika rättssystem, men det är viktigt att definitionen i lagstiftningssammanhang görs så vid som möjligt. Definitionen bör täcka in alla platser som är tillgängliga för allmänheten eller platser som används kollektivt, oavsett ägandeförhållanden och tillträdesrätt.

Plats inomhus eller sluten plats

19.I artikel 8 ställs krav på skydd mot tobaksrök på arbetsplatser och offentliga platser inomhus. Det finns potentiella fallgropar att se upp med vid definitionen av inomhus, och därför bör man särskilt undersöka olika länders erfarenheter när det gäller att definiera detta begrepp. Definitionen bör vara så vid och så tydlig som möjligt, och man bör undvika att skapa listor som öppnar för tolkningar som utesluter potentiellt relevanta platser inomhus. Det rekommenderas att platser inomhus (eller ”slutna” platser) ges en definition som innefattar alla utrymmen som täcks av ett tak eller som omges av en eller flera väggar eller sidor, oavsett vilket material taket, väggarna eller sidorna är tillverkade av och oavsett om konstruktionen är tillfällig eller permanent.

Arbetsplats

20.Arbetsplats bör definieras så vitt som möjligt som ”vilken plats som helst som människor använder i samband med sin anställning eller sitt arbete”. Utöver arbete mot ersättning bör också frivilligarbete omfattas, om det rör sig om en typ av arbete som normalt utförs mot ersättning. Därutöver inbegriper arbetsplats inte bara den plats där arbetet utförs utan också alla platser i anslutning som används av arbetstagarna inom ramen för deras anställning, t.ex. korridorer, hissar, trapphus, hallutrymmen, gemensamma anläggningar, cafeterior, toaletter, sällskapsrum och lunchrum, liksom uthusbyggnader som skjul och baracker. Fordon som används i arbetet är arbetsplatser och bör särskilt fastställas som sådana.

21.Arbetsplatser som också utgör människors hem eller bostad, t.ex. fängelser, inrättningar för psykiatrisk vård eller vårdhem bör ägnas särskild uppmärksamhet. Dessa platser utgör även arbetsplatser för andra, som också bör skyddas mot exponering för tobaksrök.

Allmänna transportmedel

22.Allmänna transportmedel bör ges en definition som innefattar vilket fordon som helst som används för att transportera personer ur allmänheten, vanligtvis mot ersättning eller i kommersiellt syfte. Detta skulle innefatta taxibilar.

EFFEKTIV LAGSTIFTNING – TILLÄMPNINGSOMRÅDE

23.Enligt artikel 8 ska effektiva åtgärder vidtas för att skydda människor mot exponering för tobaksrök på 1) arbetsplatser inomhus, 2) offentliga platser inomhus 3) allmänna transportmedel och 4) ”i förekommande fall” på ”andra offentliga platser”.

24.Detta skapar en skyldighet att inrätta ett universellt skydd genom att se till att alla offentliga platser inomhus och arbetsplatser inomhus, alla allmänna transportmedel och eventuellt andra offentliga platser (utomhus eller delvis utomhus) är fria från exponering för andrahandstobaksrök. Det finns ingen hälsomässig eller juridisk grund för några undantag. Om undantag ändå måste övervägas bör de vara så begränsade som möjligt. Vidare skapas genom artikel 8 en fortlöpande skyldighet för parter som inte omedelbart kan åstadkomma universellt skydd att så fort som möjligt avskaffa alla undantag så att skyddet blir universellt. Var och en av parterna bör sträva efter att inrätta universellt skydd inom fem år efter det att WHO:s ramkonvention trätt i kraft för den aktuella parten.

25.Det finns inga säkra exponeringsnivåer för andrahandsrök, och som tillkännagavs i beslut FCTC/COP1(15) från partskonferensen kan inte byggnadstekniska lösningar som ventilation, luftbyte eller markerade rökområden skydda mot exponering för tobaksrök.

26.Skydd bör ges på alla arbetsplatser inomhus eller slutna arbetsplatser, inbegripet motorfordon som utgör arbetsplatser (t.ex. taxibilar, ambulanser eller leveransfordon).

27.Enligt konventionens skrivning krävs skyddsåtgärder inte bara på alla offentliga platser ”inomhus” utan även på ”andra” offentliga platser (dvs. offentliga platser utomhus eller delvis utomhus) ”i förekommande fall”. När parterna fastställer de offentliga platser utomhus eller delvis utomhus där lagstiftning är lämplig bör de överväga beläggen för möjliga hälsorisker i olika miljöer och inrätta det mest effektiva skyddet mot exponering i samtliga fall där det finns belägg för hälsorisker.

28.Om allmänheten ska förstå och stödja lagstiftningsåtgärderna är det viktigt att myndigheterna i samverkan med civilsamhället genomför fortlöpande informationskampanjer för att öka allmänhetens och opinionsbildarnas medvetenhet om riskerna med exponering för andrahandstobaksrök. Viktiga berörda parter är företag, föreningar för hotell- och restaurangbranschen, arbetsgivarföreningar, fackföreningar, medier, personer inom vårdyrkena, barn- och ungdomsorganisationer, studie- och trossamfund, forskarsamhället och allmänheten i stort. Initiativ för att öka medvetenheten bör innefatta samråd med berörda företag och andra organisationer och institutioner under det att lagstiftningen utformas.

29.Man bör framför allt betona att exponering för andrahandstobaksrök är skadligt, att det enda vetenskapligt underbyggda sättet att säkerställa fullständigt skydd mot exponering är att eliminera all rök inomhus, att alla arbetstagare har samma rätt till lagligt skydd och att det inte är fråga om att väga hälsomässiga faktorer mot ekonomiska eftersom erfarenheterna från ett växande antal stater visar att rökfria miljöer är gynnsamma ur båda dessa aspekter. Informationskampanjer riktade till allmänheten bör också sätta fokus på områden där lagstiftning kanske inte är möjligt eller önskvärt, t.ex. privata hem.

30.Omfattande samråd med berörda parter är också avgörande för att utbilda och mobilisera människor och öka chanserna att lagstiftningen får stöd när den väl antagits. När lagstiftningen har antagits bör man driva en utbildningskampanj fram till dess genomförande. Företagsägare och fastighetsförvaltare bör ges översiktlig information om lagen och sitt ansvar, samt tillhandahållas material, t.ex. skyltar. Sådana åtgärder ökar chanserna att genomförandet blir smärtfritt och att lagstiftningen frivilligt efterlevs. Budskap som stärker icke-rökarnas ställning och tackar rökarna för att de respekterar lagen främjar allmänhetens delaktighet och underlättar genomförandet.

KONTROLL AV EFTERLEVNADEN

Efterlevnadsplikt

31.Effektiv lagstiftning bör medföra att både berörda företag och enskilda rökare har juridiskt ansvar att följa reglerna. Lagstiftningen bör innefatta bestämmelser om påföljder vid överträdelser för företag och eventuellt också för rökare. Kontrollen av efterlevnaden bör i normalfallet huvudsakligen riktas mot företagen. I lagstiftningen bör ansvaret för efterlevnaden läggas på ägaren, chefen eller den person som på annat sätt ansvarar för lokalerna. Det bör tydligt anges vilka åtgärder han eller hon måste vidta. Skyldigheterna bör innefatta:

a)Skyldighet att vid ingångar och på andra lämpliga ställen sätta upp tydliga skyltar om att rökning inte är tillåtet. Skyltarnas text och utformning bör bestämmas av hälsomyndigheten eller annan myndighet. På skyltarna kan anges ett telefonnummer eller någon annan kontaktväg som allmänheten kan använda för att rapportera överträdelser, samt namnet på den person i lokalen som klagomål kan framföras till.

b)Skyldighet att ta bort alla askfat från lokalerna.

c)Skyldighet att övervaka att reglerna följs.

d)Skyldighet att vidta rimliga, närmare angivna åtgärder för att hindra människor från att röka i lokalerna. Sådana åtgärder kan t.ex. vara att be personen att inte röka, att inte betjäna honom eller henne, att be personen lämna lokalerna eller att kontakta polis eller annan myndighet.

Påföljder

32.I lagstiftningen bör det specificeras vilka böter eller andra ekonomiska påföljder överträdelser leder till. Bötessummornas storlek kommer naturligtvis att variera i enlighet med sed och praxis i varje land, men följande principer bör användas som vägledning när de fastställs. Först och främst bör påföljderna vara tillräckliga för att avskräcka från överträdelser, eftersom de annars riskerar att ignoreras av lagöverträdaren eller ses som vanliga omkostnader i affärsverksamheten. Större bötessummor krävs för att avskräcka företag som begår överträdelser än för att avskräcka enskilda rökare, som i allmänhet inte har samma resurser. Bötessummorna bör öka vid upprepade överträdelser och ligga i linje med hur andra lika allvarliga överträdelser behandlas i det aktuella landet.

33.Utöver ekonomiska påföljder kan lagstiftningen också ge utrymme för administrativa sanktioner, t.ex. indragna verksamhetstillstånd, i överensstämmelse med praxis och rättssystem i landet. Även om sådana sanktioner kan ses som en sista utväg som sällan används är det mycket viktigt att de finns, så att företag som väljer att upprepade gånger bryta mot lagen kan tvingas till efterlevnad.

34.Om det är lämpligt med tanke på de juridiska och kulturella förhållandena i landet kan man också överväga att skriva in strängare påföljder.

Strukturer för kontrollen av efterlevnaden

35.Lagstiftningen bör innefatta bestämmelser om vilken eller vilka myndigheter som ansvarar för att kontrollera efterlevnaden samt ett system för att övervaka efterlevnaden och åtala lagöverträdare.

36.Övervakningen bör innefatta en procedur för inspektion av företagen för att kontrollera om de följer lagen. Det är sällan man behöver inrätta nya inspektionssystem för att kontrollera efterlevnaden av rökfrihetslagstiftningen. Normalt kan efterlevnaden övervakas via en eller flera av de mekanismer för inspektion av affärslokaler och arbetsplatser som redan finns. Det brukar finnas en rad olika möjligheter på det här området. I många länder kan efterlevnadsinspektionerna integreras i inspektioner som görs i samband med verksamhetstillstånd, sanitära kontroller, arbetsmiljöinspektioner, brandsäkerhetsinspektioner eller liknande program. Det kan vara värdefullt att använda fler än ett av dessa sätt för att samla in information.

37.Så långt det är möjligt rekommenderas det att låta lokala inspektörer eller organ sköta inspektionerna, eftersom det sannolikt ger större tillgängliga resurser för åtgärderna och en högre nivå av efterlevnad, Denna lösning kräver att en nationell samordningsmekanism inrättas så att samma tillvägagångssätt tillämpas i hela landet.

38.Oavsett hur den mekanism som används är utformad bör övervakningen baseras på en övergripande plan för kontroll av efterlevnad samt omfatta en procedur för effektiv utbildning av inspektörer. Effektiv övervakning kan bestå av en kombination av reguljära inspektioner och oförberedda inspektioner samt besök till följd av klagomål. Sådana besök kan mycket väl göras i utbildningssyfte under den första tiden efter det att lagen trätt i kraft, eftersom de flesta överträdelser då kan förväntas vara oavsiktliga. Den nya lagstiftningen bör innehålla bestämmelser som ger inspektörerna rätt att beträda de lokaler som omfattas av lagen samt att samla in prover och bevismaterial, om befintlig lagstiftning inte redan tillåter detta. Lagstiftningen bör också förbjuda företag från att hindra inspektörerna i deras arbete.

39.Effektiv övervakning medför inga överdrivet stora kostnader. Man behöver inte anställa något större antal inspektörer eftersom inspektionerna kan genomföras inom ramarna för andra program med befintlig personal och eftersom det har visat sig att rökfrihetslagstiftning snabbt blir självkontrollerande, dvs. allmänheten kontrollerar i stor utsträckning efterlevnaden. Åtal behövs kanske bara i ett fåtal fall om lagstiftningen genomförs omsorgsfullt och aktiva ansträngningar görs för att utbilda företag och allmänhet.

40.Även om dessa program inte medför några stora utgifter måste resurser avsättas för att informera företag, utbilda inspektörer, samordna inspektionerna och kompensera anställda för inspektioner som äger rum utanför normal arbetstid. Det bör fastställas hur denna verksamhet ska finansieras. Effektiva program för kontroll av efterlevnaden har finansierats på en rad olika sätt, bl.a. öronmärkta skatteintäkter, tillståndsavgifter från företag och öronmärkta intäkter från böter som betalats av lagöverträdare.

Strategier för att se till att lagstiftningen efterlevs

41.Strategiska lösningar för att se till att lagstiftningen följs kan ge bättre efterlevnad, underlätta genomförandet av lagstiftningen och göra kontrollen av efterlevnaden mindre resurskrävande.

42.Särskilt de åtgärder för att säkerställa efterlevnad som vidtas under perioden direkt efter det att lagen trätt i kraft är avgörande för hur väl den kommer att fungera i fråga om övervakning och kontroll av efterlevnaden. Många stater rekommenderar att man under en första period använder milda metoder för att se till att lagen följs. Det innebär att lagöverträdarna varnas, men inte får någon påföljd. En sådan lösning bör kombineras med en aktiv utbildningskampanj där företagsägare informeras om vilket ansvar de har enligt lagen. Det bör göras klart för företagarna att den inledande mindre stränga perioden eller infasningsperioden kommer att följas av hårdare kontroll av efterlevnaden.

43.Under den period när den aktiva kontrollen av efterlevnaden påbörjas rekommenderar många stater att man använder åtal som väcker stor uppmärksamhet som ett sätt att öka lagstiftningens avskräckande effekt. Genom att avslöja prominenta lagöverträdare som aktivt trotsat lagen eller som är välkända bland medborgarna, genom att agera snabbt och beslutsamt och genom att i så stor utsträckning som möjligt dra allmänhetens uppmärksamhet till verksamheten kan myndigheterna visa på sin beslutsamhet och på allvaret i lagstiftningen. Detta ökar den frivilliga efterlevnaden och minskar de resurser som krävs för övervakning och kontroll av efterlevnaden på längre sikt.

44.Även om rökfrihetslagstiftning snabbt blir självkontrollerande är det av avgörande betydelse att myndigheterna är beredda att snabbt och beslutsamt vidta åtgärder mot enskilda fall av flagrant överträdelse. Särskilt när en lag just träder i kraft kan det förekomma att lagöverträdare öppet trotsar lagen. Kraftfulla åtgärder i sådana fall visar att lagen förväntas efterlevas, vilket underlättar framtida ansträngningar, medan ett obeslutsamt agerande snabbt kan leda till utbredda överträdelser.

Medborgarnas delaktighet och engagemang

45.Program för övervakning och kontroll av efterlevnaden blir effektivare om medborgarna görs delaktiga. Om man söker medborgarnas stöd och uppmuntrar dem att övervaka efterlevnaden och rapportera överträdelser, får ansvariga myndigheter lättare att nå ut och det krävs mindre resurser för att se till att lagen följs. Faktum är att klagomål från allmänheten i många stater är det främsta verktyget för att säkerställa efterlevnad. Därför bör det anges i rökfrihetslagstiftningen att privatpersoner kan inge klagomål och att privatpersoner eller frivilligorganisationer har rätt att initiera åtgärder i syfte att se till att bestämmelserna kring exponering för andrahandsrök efterlevs. Ett avgiftsfritt telefonnummer eller ett annat liknande system som allmänheten kan använda för att rapportera överträdelser bör utgöra en del av programmet för kontroll av efterlevnaden.

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER

46.Övervakning och utvärdering av åtgärder för att minska exponeringen för tobaksrök är viktigt av flera skäl.

a)För att öka stödet hos politiker och allmänhet för en starkare och mer omfattande lagstiftning.

b)För att dokumentera de framsteg som görs så att andra länder kan dra nytta av erfarenheterna.

c)För att kartlägga och offentliggöra tobaksindustrins försök att undergräva genomförandet.

47.Hur omfattande och komplext arbetet med att övervaka och utvärdera åtgärderna blir kommer att variera mellan olika stater, beroende på tillgången till expertis och resurser. Oavsett detta är det viktigt att resultatet av åtgärderna utvärderas och då särskilt den nyckelindikator som exponeringen för andrahandsrök på arbetsplatser och offentliga platser utgör. Det går att hitta kostnadseffektiva sätt att göra detta, exempelvis genom att använda data eller information som samlats in vid rutinmässiga aktiviteter som arbetsplatsinspektioner.

48.Följande åtta processer och resultatindikatorer bör uppmärksammas 2 : (2)

Processer

a)Kunskap, attityder och stöd för rökfrihetsbestämmelser hos befolkningen i stort och eventuellt också hos specifika grupper, t.ex. barpersonal.

b)Kontroll av efterlevnaden av rökfrihetsbestämmelserna och graden av efterlevnad.

Resultat

a)Minskning av arbetstagares exponering för andrahandstobaksrök på arbetsplatser och offentliga platser.

b)Minskning av mängden andrahandstobaksrök i luften på arbetsplatser (särskilt restauranger) och offentliga platser.

c)Minskad dödlighet och sjuklighet till följd av exponering för andrahandstobaksrök.

d)Minskad exponering för andrahandstobaksrök i privata hem.

e)Förändringar av rökningens utbredning och förändringar i beteenden som är kopplade till rökning.

f)Ekonomiska konsekvenser.

(1)    Ämnen som ingår i tobaksrök skulle kunna finnas i luften i mängder som är för små för att uppmätas. Risken att tobaksindustrin eller hotell- och restaurangbranschen försöker utnyttja begränsningarna av denna definition bör inte negligeras.

(2)    I publikationen WHO policy recommendations: protection from exposure to second-hand tobacco smoke (Genève, WHO, 2007) finns referenser och länkar till övervakningsstudier kring samtliga dessa indikatorer.