Föredragande:

Teppo SÄKKINEN

Remiss	Europeiska kommissionen, 27.3.2024
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	21.5.2024
Antagande vid plenarsessionen	30.5.2024
Plenarsession nr	588
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	189/5/3

1   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Ett EU-klimatmål för 2040 kommer att synliggöra vägen mot att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och bidra till de globala klimatambitionerna. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder det rekommenderade målet på 90 % senast 2040 eftersom det ligger i linje med de vetenskapliga rönen om EU:s skäliga andel av 1,5-gradersmålet. EESK framhåller att målet är krävande och bara kan uppnås om det införs en politik som gör det möjligt att säkerställa de europeiska industriernas konkurrenskraft och en rättvis omställning, samt genom att använda alla former av koldioxidfri och koldioxidsnål teknik på ett kostnadseffektivt sätt.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) betonar vikten av faktiska utsläppsminskningar genom utfasning av fossila bränslen. Koldioxidupptag spelar en allt viktigare roll för att uppnå EU:s klimatmål, men att i alltför hög grad förlita sig på landbaserade och industriella sänkor är förknippat med osäkerheter och risker för inlåsning till fossilberoende eller förlust av sänkor på grund av skogsbränder, skadegörare och andra faror. För att koldioxidupptag ska kunna spela sin begränsade men betydande roll krävs incitament. EESK uppmanar kommissionen att göra en vetenskaplig och ekonomisk bedömning av balansen mellan minskningar och upptag.

1.3

Ett ambitiöst mål för 2040 bygger på att man lyckas minska nettoutsläppen med minst 55 % senast 2030. EESK understryker att fokus bör ligga på att genomföra 55 %-lagstiftningen och på att hjälpa företagen och hushållen i EU att anpassa sig till det nya regelverket.

1.4

Kommittén framhåller att klimatmålen kräver en aldrig tidigare skådad nivå av investeringar i utfasningen av fossila bränslen. Detta bygger bland annat på ett förutsägbart och konsekvent regelverk, ändamålsenlig forskning, utveckling och innovation, snabbare tillståndsgivning, tillgång till finansiering och kvalificerad arbetskraft samt den europeiska ekonomins övergripande resultat. Målet för 2040 bör kombineras med strävan mot att bygga upp en stark ekonomi genom omställningen, att öka EU:s energitrygghet och att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att öka de globala effekterna av EU:s rena omställning och utnyttja fördelarna med klimatledarskap uppmanar EESK kommissionen att följa och fastställa mål för ökad export av produkter och tjänster från EU inom ren teknik.

1.5

En snabbare utfasning av fossila bränslen i sektorer där minskningskostnaderna är relativt låga och skalbara lösningar existerar är nödvändig för att möjliggöra mer gradvisa framsteg i sektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen. EESK anser att elproduktionen i EU bör vara koldioxidfri senast 2040, och att samma sak kort därefter även bör gälla för uppvärmning och kylning. Tillgång till ren energi till överkomligt pris och en framtidsäkrad energiinfrastruktur är grunden för utfasningen av fossila bränslen i andra sektorer, såsom industri, byggnader och transport. EESK föreslår att ett vägledande utsläppsminskningsmål fastställs för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn genom en nära dialog med jordbrukarna och andra berörda parter som är baserad på vetenskapliga rön, säkerställer EU:s livsmedelstrygghet och tar EU:s olika naturförhållanden i beaktande.

1.6

För att upprätthålla allmänhetens stöd för EU:s klimatpolitik och involvera alla samhällsnivåer understryker EESK att det är viktigt att föra en bred dialog med berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter och det civila samhället, samt att involvera medborgarna i fastställandet av målet för 2040 och utvecklingen av den åtföljande politiken. Denna strukturerade dialog och dessa permanenta rådgivande organ bör också användas i den nationella klimatpolitiken. EESK framhåller möjligheten till ökade utsläppsminskningar och lägre efterfrågan på material och energi genom att ge konsumenterna möjlighet att välja en hållbar livsstil.

1.7

När lagstiftningsförslaget avseende målet för 2040 utarbetas uppmanar EESK kommissionen att utöka konkurrenskraftskontrollen i förhållande till andra större ekonomier bland annat när det gäller deras politik för klimat, energi och industri samt ekonomiska indikatorer, att lägga fram förslag på hur EU:s globala konkurrenskraft och industriella bas kan stärkas samt skydda vår modell för en öppen marknadsekonomi med höga miljömässiga och sociala standarder.

2   Inledning

2.1

EU har fastställt rättsligt bindande mål om att minska utsläppen med minst 55 % senast 2030 och att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Som en ytterligare milstolpe är kommissionen enligt den europeiska klimatlagen skyldig att föreslå ett delmål för 2040.

2.2

I kommissionens meddelande (1) föreslås ett mål om att minska utsläppen med 90 %. Meddelandet och den bifogade konsekvensbedömningen täcker tre möjliga alternativ: Alternativ 1, en minskning med upp till 80 % som följer en linjär utvecklingsbana. Alternativ 2, en minskning med 85–90 %. Alternativ 3, en minskning med 90–95 %. I meddelandet föreslås också en vägledande beräknad budget för växthusgaser på 16 Gt koldioxidekvivalenter för perioden 2030–2050.

2.3

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar rekommenderade en minskning med 90–95 % som mål för 2040 i sin rapport i juni 2023, och de rekommenderade även en växthusgasbudget på 11–14 Gt koldioxidekvivalenter för perioden 2030–2050 (2). Det mål för 2040 som kommissionen föreslår ligger i linje med det målintervall som föreslogs av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, vilket även fick bredast stöd i det offentliga samråd som kommissionen höll 2023.

2.4

Meddelandet är en utgångspunkt för en dialog om målet för 2040 och vägen dit. Syftet med detta EESK-yttrande är att bidra till denna diskussion. Ett lagstiftningsförslag om målet för 2040 kommer att utarbetas av kommissionen under nästa mandatperiod, och den kommer även att utarbeta den politiska ram för perioden efter 2030 som krävs för att nå målet.

3   Det globala sammanhanget för EU:s mål för 2040

3.1

Vid FN:s klimatkonferens COP28 som hölls 2023 uppmanades parterna att fasa ut alla fossila bränslen, bidra till att tredubbla den förnybara energin och fördubbla åtgärderna för energieffektivitet senast 2030, samt påskynda införandet av ren teknik. Vid COP28 uppmanades dessutom parterna att anpassa sina nästa nationellt fastställda bidrag till vägen mot 1,5 grader i linje med de vetenskapliga rönen.

3.2

Som anges i meddelandet kommer målet för 2040 att ligga till grund för EU:s nya nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet, som kräver att EU senast i början av 2025 lägger fram ett mål till UNFCCC som återspeglar EU:s högsta möjliga ambition för 2035. EESK betonar att klimatmålet för 2040 i likhet med det motsvarande målet för 2035 därför måste respektera de åtaganden som alla parter gjorde vid COP28, och att det ska antas utan dröjsmål.

3.3

Kommittén framhåller att EU för närvarande står för 7 % av de globala utsläppen, en andel som fortsätter att minska i takt med att EU går mot att uppnå klimatneutralitet 2050. Samtidigt bär EU ansvaret för att tillhöra dem som historiskt sett släppt ut mest. EU har som en ledande stor ekonomi lyckats minska sina territoriella utsläpp med 32 % sedan 1990 och frikoppla den ekonomiska tillväxten från växthusgasutsläppen. Mot denna bakgrund är det tydligt att EU har både ett ansvar och en möjlighet att ta en ledande roll i de globala klimatåtgärderna, och att man behöver samarbeta med andra stora ekonomier för att uppnå målen i Parisavtalet. EESK påminner om sitt förslag att uppgradera klimatdiplomatin till en flaggskeppsåtgärd i EU:s yttre förbindelser (3).

3.4

Det europeiska globala ledarskapet för att begränsa klimatförändringarna måste kompletteras med politik som säkerställer konkurrenskraften för EU:s industrier, förebygger koldioxidläckage och främjar likvärdiga förutsättningar och samtidigt bidrar till det globala samarbetet för att bekämpa klimatförändringarna genom klimatfinansiering, tekniköverföring, tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad. EESK välkomnar kommissionens initiativ att inrätta en arbetsgrupp för koldioxidmarknader. Genom att stödja inrättandet av system för koldioxidprissättning i tredjeländer i kombination med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, kan EU främja en utökning av koldioxidprissättningen, som för närvarande omfattar mindre än en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen (4).

3.5

Ökade geopolitiska spänningar belyser behovet av att övergå från fossila bränslen och samtidigt undvika att skapa nya beroenden av teknik och kritiska råvaror. Genom att fasa ut beroendet av importerade fossila bränslen stöds EU:s öppna strategiska oberoende och konkurrenskraft. Ett ambitiöst mål för 2040 skulle kunna bidra till att EU:s energitrygghet ökar betydligt, och potentiellt halvera beroendet av importerad energi från mer än 55 % 2021 (5) till 26 % 2040. 2023 stod nettoimportkostnaderna för fossila bränslen för 2,4 % av EU:s BNP. Den senaste tidens kriser, såsom covid-19-pandemin och energikrisen till följd av Rysslands anfallskrig, belyser behovet av att upprätthålla försörjningstryggheten när det kommer till energi och material under alla steg av omställningen. Inom den närmaste framtiden är det avgörande att stoppa de återstående ryska energiimporterna till EU för att kapa de inkomstflöden som finansierar den ryska invasionen av Ukraina.

3.6

Den globala ekonomiska situationen har blivit mer utmanande på grund av USA:s lag om inflationsminskning och Kinas växande dominans i leveranskedjorna för ren teknik. EESK betonar på nytt att EU behöver upprätthålla en stark industriell bas, samt att man måste förbättra forskningen, utvecklingen och innovationen inom EU samt produktionskapaciteten för nettonollteknik och kritiska råvaror och diversifiera hållbara försörjningskällor. Detta behöver göras för att vi ska kunna minska koldioxidutsläppen i vår ekonomi och konkurrera med Förenta staterna och Kina på lika villkor (6). EU:s svar på en global kapplöpning om subventioner bör bygga på våra starka sidor, såsom skyddet och utvecklingen av den inre marknaden. I Antwerpenförklaringen (7) betonas det att en stark industriell struktur och en förstärkt social dialog är avgörande för att EU:s gröna giv ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

3.7

EESK noterar med oro att 2023 enligt Meteorologiska världsorganisationen (WMO) var det varmaste året som någonsin uppmätts och att Europa värms upp dubbelt så fort som det globala genomsnittet. I den första europeiska klimatriskbedömningen någonsin (EUCRA 2024) (8) uppges det att vissa regioner i Europa är särskilt utsatta för flera klimatrisker, såsom skogsbränder, konsekvenser av värme och vattenbrist, översvämningar, erosion och saltvattenintrång. Ett beslutsamt globalt agerande för att bekämpa klimatförändringarna skulle förhindra en betydande andel dödsfall, hälsoeffekter och ekonomiska förluster. Kostnaden för att inte vidta klimatåtgärder är mycket högre än kostnaden för att vidta åtgärder. EESK framhåller därför de socioekonomiska fördelar som optimalt utformade och brådskande klimatåtgärder kan ha, till exempel högre livskvalitet och minskade hälso- och sjukvårdskostnader, och betonar även att ekonomiska konsekvenser kan undvikas.

3.8

EESK erinrar om EU:s åtaganden inom ramen för det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald och framhåller förhållandet mellan klimat och biologisk mångfald, eftersom klimatförändringarna innebär ökade risker för naturen och naturbaserade lösningar som uppnås genom rika ekosystem är mycket effektiva verktyg för begränsning och anpassning. Återställning av våtmarker kommer till exempel att bidra till att hantera översvämningar samt spillvatten och dagvatten, samtidigt som bevarandet av naturskog kan skydda stora kollager.

4   Klimatmålet för 2040

4.1

Ett EU-klimatmål för 2040 kommer att synliggöra vägen mot att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och bidra till de globala klimatambitionerna. EESK stöder det rekommenderade målet med minskade nettoutsläpp på 90 % senast 2040 eftersom det ligger i linje med de vetenskapliga rönen om EU:s skäliga andel av 1,5-gradersmålet (9). Samtidigt framhåller EESK att målet är krävande och endast kan uppnås genom politik som gör det möjligt att säkerställa de europeiska industriernas konkurrenskraft och en rättvis omställning, samt genom att använda alla former av koldioxidfri och koldioxidsnål teknik på ett kostnadseffektivt sätt.

4.2

Målet på 90 % är ett nettomål där man slår ihop utsläppsminskningar och koldioxidupptag som är möjliga genom biologiska och tekniska sänkor. Kommittén betonar att faktiska utsläppsminskningar måste prioriteras och att koldioxidupptag bör vara ett komplement. EESK uppmanar kommissionen att noggrant utvärdera balansen mellan utsläppsminskningar och koldioxidupptag för att undvika att i alltför hög grad förlita sig på landbaserade och industriella sänkor som är förknippade med osäkerheter och risker samt att detta ska göras på grundval av vetenskapliga rön och en ekonomisk analys. Samtidigt måste koldioxidupptag uppmuntras för att de ska kunna spela sin begränsade men betydande roll med utgångspunkt i den nyligen antagna ramen för certifiering av koldioxidupptag.

4.3

Koldioxidavskiljning i industriell skala från industriprocesser är en nödvändig del av ett ambitiöst mål för 2040 och vägen mot nettonollutsläpp, vilket erkänns av IPCC, ESABCC och Internationella energiorganet (IEA). EESK betonar att koldioxidavskiljning framför allt ska användas för utsläppsrester i sektorer där det är svårt att uppnå utsläppsminskningar, för att undvika inlåsning av en fortsatt användning av fossila bränslen där genomförbara alternativ för utfasning av fossila bränslen redan finns. Koldioxidavskiljning kräver betydande investeringar i avskiljning, logistik och lagring, och ökar efterfrågan på energi. Koldioxidavskiljning bör därför inte vara det främsta alternativet för att minska koldioxidutsläppen i sektorer där en utfasning av fossila bränslen redan skulle vara genomförbar och kostnadseffektiv. Avskiljning av biogent koldioxid kan generera permanenta upptag och tillhandahålla hållbara källor till koldioxid för industriell användning.

4.4

Metoder som nybeskogning, trädjordbruk, stoppad avskogning, ett hållbart skogsbruk, lämplig förvaltning och återställning av torvmark och kolinlagrande jordbruk behövs för att vända minskningen av EU:s kolsänkor. Europas skogar och fält bidrar också till klimatåtgärder genom att tillhandahålla biobaserade material som kan ersätta fossila resurser och lagra koldioxid i byggmaterial av trä och andra produkter med lång livslängd. Att förlita sig på stora biologiska sänkor är osäkert, på grund av oklarheter i rapporteringen om naturliga processer och, vilket är mer oroväckande, ökade risker för bl.a. skogsbränder, skadegörare, sjukdomar samt väderhändelser som förvärras av den pågående klimatförändringen. Därför bör allt större fokus ligga på anpassning, och LULUCF-andelen av nettomålet bör vara försiktigt. Pålitliga övervakningssystem är nödvändiga för att ge regelbunden och aktuell information om kollagrens tillstånd.

4.5

Målet för 2040 bygger på att man lyckas minska nettoutsläppen med minst 55 % senast 2030. EESK noterar med oro att de nuvarande nationella energi- och klimatplanerna inte är tillräckliga för att nå målet för 2030 (10). EESK uppmanar medlemsstaterna att åtgärda bristerna i de uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna och uppmanar kommissionen att fokusera på genomförandet av den politiska ramen för 2030. Flera inslag i 55 %-lagstiftningen, som till exempel ETS2 eller CBAM, är bara på väg att träda i kraft. Företagen (framför allt små och medelstora företag) och hushållen inom EU kommer att behöva utrymme och stöd för att anpassa sig till det nya regelverket, vilket även inbegriper investeringssäkerhet.

4.6

Målet för 2040 kommer att fastställa utvecklingsbanan mot klimatneutralitet senast 2050. En icke-linjär väg kommer att medföra möjligheter och utmaningar som påverkar EU:s ställning i förhållande till andra större ekonomier, bland annat behovet av att tidigarelägga investeringar och införandet av teknik samt möjligheten till ett minskat beroende av energiimport och ledarskap inom ren teknik. När lagstiftningsförslaget avseende målet för 2040 utarbetas uppmanar EESK kommissionen att utöka konkurrenskraftskontrollen i förhållande till andra större ekonomier bland annat när det gäller deras politik för klimat, energi och industri samt ekonomiska indikatorer, och att lägga fram förslag om hur vägen mot en snabbare utfasning av fossila bränslen ska utformas för att stärka EU:s globala konkurrenskraft och industriella bas samt skydda vår modell för en öppen marknadsekonomi med höga miljömässiga och sociala standarder (11).

4.7

För att upprätthålla allmänhetens stöd för den europeiska klimatpolitiken och engagera alla nivåer av samhället understryker EESK att det är viktigt att föra en bred dialog med berörda parter samt att involvera medborgarna i fastställandet av målet för 2040 och den åtföljande politiken. EESK uppmuntrar en fortsättning av dialogerna om ren omställning, och stöder att man i meddelandet erkänner behovet av en strukturerad och systematisk dialog med arbetsmarknadens parter och det civila samhället samt av regionala aktörers deltagande. Kommittén uppmanar också alla medlemsstater att upprätta energi- och klimatdialoger och att inrätta nationella klimatrådgivande organ

5   Vägen mot målet för 2040

5.1

Klimatmålet för 2040 måste åtföljas av möjliggörande strategier som till exempel fokuserar på en rättvis omställning och på EU:s industriella konkurrenskraft. EESK uppmanar kommissionen att inleda en dialog om den politiska ramen för perioden efter 2030 så snart som möjligt.

5.2

Kommittén välkomnar att meddelandet inkluderar alla former av koldioxidfri och koldioxidsnål teknik. Enligt IEA är merparten av den teknik som behövs för allt snabbare klimatåtgärder fram till 2030 redan tillgänglig på marknaden. För att uppnå klimatneutralitet senast 2050 krävs det dock att teknik som fortfarande är under utveckling börjar användas (12). Ett ambitiöst mål för 2040 kommer därför att vara beroende av att befintlig teknik som är såväl kostnadseffektiv som testad och beprövad, som till exempel förnybar energi, värmepumpar och elfordon, börjar användas på bred front. Dessutom behöver man utveckla och bygga ut ny teknik som avancerade biobränslen, förnybar och koldioxidsnål vätgas, batterier, syntetiska bränslen och material, små och modulära kärnreaktorer samt avskiljning, användning och lagring av koldioxid framför allt i sektorer där det är svårt att minska utsläppen.

5.3

För att utnyttja fördelarna med klimatledarskap bör EU sträva mot att erbjuda en attraktiv driftsmiljö och ett gynnsamt regelverk för att utveckla, testa, bygga ut och producera ren teknik och rena material. I rättsakten om nettonollindustri fastställs mål för EU:s självförsörjning när det gäller nettonollteknik, men EU bör också övervaka och sträva efter att öka exporten av produkter och tjänster inom ren teknik. Digitalisering och avancerad tillverkning behövs för att driva på EU:s återindustrialisering. Detta bör i sin tur leda till arbetstillfällen av god kvalitet, med rättvisa arbetsvillkor och bra lön. Politiken efter 2030 bör syfta till att förenkla och effektivisera EU:s miljöregler, framför allt för att ta hänsyn till den administrativa bördan för små och medelstora företag.

5.4

En snabbare utfasning av fossila bränslen i sektorer där minskningskostnaderna är relativt låga och skalbara lösningar existerar är nödvändig för att möjliggöra mer gradvisa framsteg i sektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen. Energisektorn kommer att gå i spetsen för EU:s väg mot klimatneutralitet. EESK anser att elproduktionen i EU bör vara koldioxidfri senast 2040, och att samma sak kort därefter även bör gälla för uppvärmning och kylning. Elektrifiering är en av de viktigaste strategierna för utfasning av fossila bränslen. Att öka andelen elanvändning från 23 % år 2021 (13) till över 50 % senast 2040 kommer att kräva att elproduktionen nästan fördubblas, medan den totala energiförbrukningen minskar genom ökad energieffektivitet.

5.5

Förnybar energi, särskilt sol- och vindkraft, kommer att stå för den största delen av ökningen av elproduktionen, och kärnkraften kommer att täcka en betydande del av basbelastningen i de medlemsstater som väljer att använda den. Tillgången till ren energi som är stabil och kan fås till ett överkomligt pris är grunden för utfasningen av fossila bränslen i andra sektorer såsom industri, byggnader och transport. EESK påminner om vikten av investeringar i energisystem såsom nät, flexibilitet och lagring, och en ökad sammanlänkning av EU:s energimarknad genom gränsöverskridande energiinfrastruktur från nät till vätgasledningar (14), vilket även uppmärksammas i Letta-rapporten om den inre marknaden. För att kanalisera finansiella flöden till produktion av och infrastruktur för ren energi efterlyser EESK en utfasning av skadliga subventioner till fossila bränslen.

5.6

EESK noterar att EU:s klimatmål kräver en aldrig tidigare skådad nivå av investeringar i utfasningen av fossila bränslen i befintliga industriprocesser och transporter, investeringar i tillverkning av nettonollteknik och klimatneutrala material samt investeringar i ren energi och värmeförsörjning för att göra dessa satsningar möjliga. Detta bygger bland annat på ett förutsägbart och konsekvent regelverk, snabbare tillståndsgivning samt tillgång till finansiering – framför allt för små och medelstora företag – och kvalificerad arbetskraft. Ett ambitiöst mål för 2040 kommer att kräva tidigareläggning av årliga investeringar i utfasningen av fossila bränslen, som beräknas uppgå till 710 miljarder euro per år från 2030 till 2040. Detta kommer att behöva finansieras främst genom mobilisering av finansiering från privata aktörer och från medlemsstaterna. Den roll som EU:s finansieringsinstrument spelar för att tillgodose efterfrågan bör beaktas när nästa fleråriga budgetram (FBR) förbereds.

5.7

Utsläppshandelssystemet har varit EU:s mest framgångsrika drivkraft för utsläppsminskningar och kommer att vara det viktigaste verktyget för att uppnå klimatmålen för 2030 och 2040. Enligt den linjära utvecklingsbanan kommer utsläppsrätterna inom utsläppshandelssystemet att löpa ut i slutet av 2030-talet. Vissa sektorer där det är svårt att minska utsläppen, bland annat den kemiska industrin och sjötransporter, kommer fortfarande att vara beroende av fossila bränslen även i de mest ambitiösa scenarierna. Utsläppshandelssystemet kommer att ses över under 2026. EESK understryker att det är viktigt att ge utsläppshandelssystemets slutmål synlighet och förutsägbarhet och att samtidigt skydda systemets integritet. Ett alternativ för att utfärda begränsade utsläppsrätter för utsläppsrester utan att äventyra utsläppstaket är att koppla robusta koldioxidupptag till utsläppshandelssystemet.

5.8

Utsläppen från jordbruket har i stort sett varit oförändrade sedan 2000-talet. Processer inom jordbruket, till exempel jordbearbetning och boskapens matsmältningsprocess, skapar oundvikliga utsläpp samtidigt som jordbruket självt påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Lämpliga metoder kan dock minska dessa utsläpp, och jordbrukarna kan även möjliggöra koldioxidupptag genom kolinlagrande jordbruk. EESK föreslår att ett vägledande utsläppsminskningsmål fastställs för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn i nära dialog med jordbrukarna och andra berörda parter, med den strategiska dialogen om jordbrukets framtid som utgångspunkt och baserat på vetenskapliga rön och forskning. Målet ska säkerställa hållbara livsmedelssystem, livsmedelstrygghet och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion inom EU (15) samt ta EU:s olika naturförhållanden i beaktande. Kommittén framhåller jordbrukarnas och skogsbrukarnas roll i den cirkulära bioekonomin. EESK uppmanar kommissionen att prioritera forskning och utveckling som kan stödja det europeiska jordbrukets gröna omställning till en mer hållbar produktion med mindre växthusgasutsläpp. EESK uppmanar även kommissionen att prioritera medel för att stödja jordbruksföretagens gröna omställning i EU.

5.9

EESK noterar att mer hållbara konsumtionsmönster, som att övergå till mer hälsosamma kostvanor, minska energi- och materialförbrukningen samt att prioritera att åka kollektivt, cykla och gå när det är möjligt, bidrar avsevärt till att minska utsläppen både inom EU och i tredjeländer. De bidrar även till att minska materialfotavtrycket och de investeringar som behövs för att uppnå klimatmålen. Ett viktigt inslag i omställningen är att man ökar konsumenters och hushålls egenmakt, till exempel genom att ge dem tillgång till vetenskapligt underbyggd information, se till att miljöpåståenden är tillförlitliga, använda digitala produktpass, genomföra principerna om rätt till reparation och ekodesign samt skapa incitament för hållbara val till överkomliga priser. En övergång till hållbara livsstilar bör också stödjas genom utbildning och medvetandehöjande åtgärder.

5.10

Omställningen till en grön ekonomi på vägen mot klimatmålet för 2040 kommer att kräva en arbetskraft som är kvalificerad inom ny teknik och hållbara metoder. Denna omställning innebär en möjlighet för ungdomar att delta i nya utbildningsprogram och utbildning inom grön kompetens och anpassa sina karriärvägar till behoven i en koldioxidsnål ekonomi. Behovet av omskolning och kompetenshöjning av den befintliga arbetskraften bör också erkännas. Strategins tonvikt på innovation och forskning bör förbättra utbildningsmöjligheterna inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik med anknytning till klimatvetenskap och grön teknik.

5.11

Slutligen erinrar EESK återigen om behovet av en stark politisk ram för en rättvis omställning som är människocentrerad och lyhörd för lokala förhållanden, skyddar naturen och miljön och tar tillvara möjligheter (16).

---

(1)   ”Att säkra vår framtid Europas klimatmål för 2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle”, COM(2024) 63 final.

(2)   https://climate-advisory-board.europa.eu/news/eu-climate-advisory-board-recommends-ambitious-2040-climate-target-and-urgent-transitions-for-the-european-union.

(3)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om EU:s klimatdiplomati (yttrande på eget initiativ) (EUT C, C/2024/1575, 5.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1575/oj).

(4)   https://www.worldbank.org/en/news/press-release/2023/05/23/record-high-revenues-from-global-carbon-pricing-near-100-billion.

(5)   https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Energy_statistics_-_an_overview.

(6)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En industriplan i den gröna given för nettonollåldern (COM(2023) 62 final), b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter (rättsakt om nettonollindustrin) (COM(2023) 161 final – 2023/0081 (COD)) (EUT C 349, 29.9.2023, s. 179).

(7)   https://antwerp-declaration.eu/pdf/declaration.pdf.

(8)   https://www.eea.europa.eu/en/newsroom/news/europe-is-not-prepared-for.

(9)  Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar rekommenderar ambitiösa klimatmål för 2040 och brådskande omställningar för EU, https://climate-advisory-board.europa.eu/news/eu-climate-advisory-board-recommends-ambitious-2040-climate-target-and-urgent-transitions-for-the-european-union.

(10)   https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_6622.

(11)  Konkurrenskraftens relation till miljömässiga och sociala standarder har varit föremål för ytterligare diskussion i Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet [COM(2021) 550 final] (EUT C 275, 18.7.2022, s. 101), ”Att säkerställa konkurrenskraft bör inte misstolkas som en ursäkt för att bedriva verksamhet med utgångspunkt i den minsta gemensamma nämnaren när det gäller gröna standarder på en global marknad.”

(12)   https://www.iea.org/reports/net-zero-by-2050.

(13)   https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Energy_statistics_-_an_overview.

(14)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022) 108 final) (EUT C 323, 26.8.2022, s. 123).

(15)  Den jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrenskraft har beskrivits närmare i Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Livsmedelstrygghet och hållbara livsmedelssystem (Förberedande yttrande på begäran av det franska ordförandeskapet) (EUT C 194, 12.5.2022, s. 72).

(16)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Framsteg med EU:s politiska ram för en rättvis omställning: vilka åtgärder krävs? (förberedande yttrande på begäran av det belgiska ordförandeskapet) (EUT C, C/2024/1576, 5.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1576/oj).