EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52023XC0331(01)

Meddelande från kommissionen Ändringar av kommissionens meddelande ”Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder” (Text av betydelse för EES) 2023/C 116/01

C/2023/1923

OJ C 116, 31.3.2023, p. 1–5 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

31.3.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/1


MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Ändringar av kommissionens meddelande ”Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder”

(Text av betydelse för EES)

(2023/C 116/01)

1.   

Genom åren har Europeiska unionens konkurrensregler på ett kraftfullt sätt medverkat till att skydda konkurrensprocessen på EU:s inre marknad (1). Tillämpningen av konkurrensreglerna, dvs. artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ”är gynnsam för Europa genom att den bidrar till rättvisa spelregler när marknader betjänar konsumenter” (2). Tillämpningen av konkurrensreglerna kan dessutom bidra till att nå mål som går längre än konsumenternas välfärd, till exempel åsiktsmångfald i ett demokratiskt samhälle (3).

2.   

Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att unionens konkurrensregler tillämpas på ett kraftfullt och ändamålsenligt sätt. Detta är än mer nödvändigt i hårda ekonomiska tider och med tanke på den tilltagande marknadskoncentration som råder i olika branscher.

3.   

Enligt artikel 102 i EUF-fördraget är det förbjudet för företag som är verksamma på den inre marknaden att missbruka sin dominerande ställning. Förbudet har på ett kraftfullt sätt bidragit till att hålla företag som har en dominerande ställning i styr. Sådana företag har ett särskilt ansvar att inte låta sitt beteende hindra reell och icke snedvriden konkurrens på den inre marknaden (4).

4.   

Den 5 december 2008 antog kommissionen ett meddelande med en vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 [nu artikel 102 i EUF-fördraget] i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder (nedan kallad vägledningen(5).

5.   

I det meddelandet fastställer kommissionen sina prioriteringar vid tillämpningen av konkurrensreglerna med avseende på utestängande missbruk av en dominerande ställning för att öka tydligheten och förutsägbarheten när det gäller kommissionens generella analysram när man avgör om vissa ärenden om utestängande beteenden ska drivas vidare som en prioritering (6). Vägledningen har bidragit till att främja en tillämpning av artikel 102 i EUF-fördrag som är inriktad på ett visst beteendes kapacitet att skada konkurrensen genom att man analyserar marknadsdynamiken, vilket har beskrivits som effektbaserat synsätt (7).

6.   

I vägledningen slog kommissionen dock inte fast vad som är gällande rätt och vägledningen innehöll inte heller någon tolkning av begreppet ”missbruk av en dominerande ställning”, utan endast kommissionens strategi när det gäller att fastställa vilka ärenden som den ska prioritera (8).

7.   

Kommissionens prioriteringar vid tillämpningen har utvecklats över tid, tack vare de erfarenheter som kommissionen har fått genom sin egen praxis där man har beaktat utvecklingen av unionsdomstolarnas rättspraxis (9) liksom utvecklingen på marknaden. Framför allt har unionsdomstolarnas rättspraxis bekräftat ett effektbaserat synsätt gällande artikel 102 i EUF-fördraget samt klargjort innebörden och räckvidden av vissa begrepp som ingår i vägledningen.

8.   

Mot bakgrund av denna utveckling ändras genom detta meddelande de delar av vägledningen som inte längre speglar kommissionens synsätt när det gäller att fastställa vilka ärenden som ska prioriteras. Ändringarna görs i enlighet med principerna om god förvaltning och i syfte att öka transparensen om vilka principer som ligger till grund för kommissionens verkställighetsåtgärder.

9.   

Ändringarna av vägledningen förtecknas i bilagan till detta meddelande.


(1)  Konkurrenslagstiftningen är en av beståndsdelarna för att förverkliga den inre marknaden, som ”innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids”, se protokoll 27 till fördraget om Europeiska unionen.

(2)  Se kommissionens meddelande Att forma EU:s digitala framtid, COM(2020) 67 final, s. 8.

(3)  Dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 1028.

(4)  Dom av den 6 september 2017, Intel mot kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 135 och där angiven rättspraxis, och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations Srl mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 28 och 38.

(5)  EUT C 45, 24.2.2009, s. 7.

(6)  Vägledningen, punkt 2.

(7)  Se pressmeddelandet av den 3 december 2008, Antitrust: Konsumenternas bästa i centrum för kommissionens kamp mot dominerande företags missbruk, IP/08/1877.

(8)  Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 52.

(9)  Sedan antagandet av vägledningen har kommissionen antagit 27 beslut på grundval av artikel 102 i EUF-fördraget (med koppling till utestängande åtgärder), och unionsdomstolarna har utfärdat 32 domar.


BILAGA TILL MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Ändringar av kommissionens meddelande – Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder

1.   

Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är det lämpligt att klargöra att begreppet ”konkurrenshämmande avskärmning” (vägledningen om tillämpning vid prioriteringar (nedan kallad vägledningen), punkt 19) inte bara gäller ärenden där det dominerande företagets beteende kan leda till en konkurrensbegränsning eller en marginalisering av konkurrensen utan också ärenden som är följden av en försvagning av konkurrensen, vilket hämmar marknadens konkurrensstruktur till förmån för det dominerande företaget och till förlust för konsumenterna. Med tanke på kommissionens tillämpningspraxis och unionsdomstolarnas rättspraxis är det dessutom viktigt att klargöra att det inte är lämpligt att använda lönsamhetsfaktorn i det dominerande företagets beteende för att fastställa kommissionens prioriteringar vid tillämpningen, det vill säga att gå vidare med ärenden som en prioritering bara om det dominerande företaget på ett lönsamt sätt kan upprätthålla högre priser än vid fri konkurrens eller på ett lönsamt sätt kan påverka andra konkurrensparametrar, till exempel produktion, innovation, utbud eller kvalitet på varor eller tjänster. Därför ska den andra meningen i punkt 19 i vägledningen ersättas med följande:

”I det här dokumentet används termen ”konkurrenshämmande avskärmning” för att beskriva en situation där det dominerande företagets beteende negativt påverkar en effektiv marknadsstruktur (1a), så att detta företag till fördel för sig självt och till nackdel för konsumenterna kan utöva en negativ inverkan på olika konkurrensparametrar såsom pris, produktion, innovation, mångfald och kvalitet för varor eller tjänster (1b).

(1a)  Dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations Srl mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 36."

(1b)  Dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 281."

2.   

Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är det när det gäller ett dominerande företags prisbaserade utestängande beteende inte lämpligt att enbart som en prioritering gå vidare med ett beteende som kan leda till att konkurrenter som är lika effektiva som det dominerande företaget i termer av kostnadsstruktur lämnar marknaden eller blir marginaliserade. Under vissa förhållanden kan verklig konkurrens alltså komma från företag som är mindre effektiva än det dominerande företaget i termer av deras kostnadsstruktur. Därför görs i enlighet med nedanstående två ändringar av vägledningen:

(a)

I punkt 23 i vägledningen ska den sista meningen ersättas med följande:

”Kommissionen kommer i allmänhet att ingripa för att förebygga konkurrenshämmande avskärmning om det aktuella beteendet redan har hämmat eller kan hämma konkurrensen från konkurrenter som anses vara lika effektiva som det dominerande företaget (1).

(1)  Dom av den 3 juli 1991, AKZO Chemie mot kommissionen, C-62/86, EU:C:1991:286, punkt 72, där EU-domstolen när det gäller en prissättning som lägre än den genomsnittliga totala kostnaden slog fast följande: ’Dessa priser kan nämligen utestänga företag från marknaden, vilka kanske är lika effektiva som det dominerande företaget, men vilka på grund av sin mindre ekonomiska styrka inte kan motstå den konkurrens de utsätts för’. Se också domen av den 10 april 2008, Deutsche Telekom mot kommissionen, T-271/03, EU:T:2008:101, punkt 194, fastställd efter överklagande i domstolens dom (se dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom AG mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603). Domstolen har konstaterat att begreppet ’en lika effektiv’ konkurrent gäller effektiviteten och konsumenternas intresse när det gäller bland annat pris, urval, kvalitet och nyskapade, se dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 134, och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 37.”"

(b)

I punkt 24 i vägledningen ska den första meningen ersättas med följande:

”Samtidigt inser kommissionen att en mindre effektiv konkurrent i vissa fall också kan utöva ett tryck som bör beaktas vid bedömningen av om ett visst prisbeteende leder till konkurrenshämmande avskärmning (1a).

(1a)  Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 59–60 och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, ECLI:EU:C:2023:33, punkt 57.”"

3.   

Enligt vad som framkommit av kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är ”lika effektiv konkurrent-testet” i fråga om pris och kostnad bara en av flera metoder för att bedöma – tillsammans med alla andra relevanta omständigheter – om ett beteende kan skapa utestängande effekter. Domstolen har också klargjort att användningen av ”lika effektiv konkurrens-testet” är frivilligt och att ett test av det slaget kan vara olämpligt beroende på vilken typ av metod eller den relevanta marknadsdynamiken (2). Detta får till följd att en allmän användning av ett sådant test för att fastställa vilka ärenden om prisbaserad utestängning som ska drivas vidare som en prioritering inte är berättigad och om ett sådant test görs, bör dess resultat i alla händelser bedömas tillsammans med alla andra relevanta omständigheter. Därför görs i enlighet med nedanstående två ändringar av vägledningen:

(a)

I punkt 25 i vägledningen ska den första meningen ersättas med följande:

”För att avgöra om det är troligt att det aktuella beteendet skulle innebära att till och med en hypotetisk konkurrent som är lika effektiv som det dominerande företaget i kostnadstermer troligen skulle avskärmas, kan kommissionen granska ekonomiska uppgifter om tillverkningskostnad och försäljningspris och framförallt om det dominerande företaget använder sig av underprissättning (1b).”

(1b)  Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 61, dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot Europeiska kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 141, dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 643 samt dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 57, 58 och 62.”"

(b)

Punkt 27 i vägledningen ska ersättas med följande:

”När uppgifterna analyseras för att bedöma om en lika effektiv konkurrent kan konkurrera effektivt med det dominerande företagets prissättning kommer kommissionen ta med denna analys i sin allmänna bedömning av om det förekommer konkurrenshämmande avskärmning (se avsnitt B) och samtidigt ta hänsyn till andra relevanta kvantitativa och kvalitativa bevis (4).”

(4)  Dom av den 30 januari 2020, Generics (UK) m.fl., C-307/18, EU:C:2020:52, punkt 154, dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España mot kommissionen, T-336/07, EU:T:2012:172, punkt 175, dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603, punkt 175 samt dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 28."

4.   

Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis när det gäller tillträdet till det dominerande företagets insatsvaror eller tillgångar och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis om sådant tillträde är det viktigt att skilja mellan situationer med ren och skär leveransvägran från situationer där det dominerande företaget ger tillträde på orättvisa villkor (”implicit leveransvägran”). I situationer med implicit leveransvägran är det inte lämpligt att som en prioritering bara driva vidare ärenden som gäller leverans av en oundgänglig insatsvara eller tillträde till en nödvändig funktion. Detta ligger i linje med unionsdomstolarnas rättspraxis där det har klargjorts att sådana ärenden inte kan jämställas med en ren och skär leveransvägran och att kriteriet om att den aktuella varan eller tjänsten är oumbärlig därför inte kan tillämpas (3).

Därför ska de två sista meningarna i punkt 79 utgå.

5.   

Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är det inte lämpligt att som en prioritering gå vidare med ärenden om marginalpress bara då dessa ärenden gäller en produkt eller tjänst som är objektivt nödvändig för att kunna konkurrera effektivt i ett senare marknadsled. Det ligger i linje med unionsdomstolarnas rättspraxis där det har klargjorts att marginalpress inte är en typ av leveransvägran utan en självständig form av missbruk som omfattas av andra bedömningskriterier. Därför görs i enlighet med nedanstående fyra ändringar av vägledningen.

(a)

Rubriken före punkt 75 i vägledningen ska ersättas med följande:

”D. Leveransvägran”.

(b)

Punkt 80, inklusive fotnoterna 8 och 9, ska utgå.

(c)

Punkterna 81–90 ska omnumreras enligt följande:

Punkt 81 ska numreras om till punkt 80. Punkt 82 ska numreras om till punkt 81. Punkt 83 ska numreras om till punkt 82. Punkt 84 ska numreras om till punkt 83. Punkt 85 ska numreras om till punkt 84. Punkt 86 ska numreras om till punkt 85. Punkt 87 ska numreras om till punkt 86. Punkt 88 ska numreras om till punkt 87. Punkt 89 ska numreras om till punkt 88. Punkt 90 ska numreras om till punkt 89.

(d)

Efter den nya punkt 89 i vägledningen ska följande rubrik och punkt läggas till:

”E.   Marginalpress”

”90.

Ett dominerande företag kan ta ut ett pris för produkten i tidigare marknadsled som, jämfört med det pris som tas ut i senare marknadsled (3), innebär att inte ens en lika effektiv konkurrent varaktigt kan bedriva lönsam handel på marknaden i senare led (så kallad marginalpress) (4). I fall med marginalpress kommer kommissionen i regel att använda sig av den långsiktiga genomsnittliga marginalkostnaden för det integrerade dominerande företagets enhet i efterföljande led som jämförelsetal för att fastställa en lika effektiv konkurrents kostnader (5).

(3)  Detta omfattar fall där ett integrerat företag som säljer en serie kompletterande produkter säljer en av produkterna separat till en konkurrent som producerar en annan kompletterande produkt."

(4)  Detta beteende utgör en självständig form av missbruk som skiljer sig från leveransvägran, dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 56."

(5)  I vissa fall kan den långsiktiga genomsnittliga marginalkostnaden för en icke integrerad konkurrent i efterföljande marknadsled dock användas som jämförelsetal, till exempel när det inte går att tydligt dela upp det dominerande företagets kostnader mellan verksamheter i tidigare och i senare marknadsled.”"


(1a)  Dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations Srl mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 36.

(1b)  Dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 281.

(1)  Dom av den 3 juli 1991, AKZO Chemie mot kommissionen, C-62/86, EU:C:1991:286, punkt 72, där EU-domstolen när det gäller en prissättning som lägre än den genomsnittliga totala kostnaden slog fast följande: ’Dessa priser kan nämligen utestänga företag från marknaden, vilka kanske är lika effektiva som det dominerande företaget, men vilka på grund av sin mindre ekonomiska styrka inte kan motstå den konkurrens de utsätts för’. Se också domen av den 10 april 2008, Deutsche Telekom mot kommissionen, T-271/03, EU:T:2008:101, punkt 194, fastställd efter överklagande i domstolens dom (se dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom AG mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603). Domstolen har konstaterat att begreppet ’en lika effektiv’ konkurrent gäller effektiviteten och konsumenternas intresse när det gäller bland annat pris, urval, kvalitet och nyskapade, se dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 134, och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 37.”

(1a)  Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 59–60 och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, ECLI:EU:C:2023:33, punkt 57.”

(1b)  Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 61, dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot Europeiska kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 141, dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 643 samt dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 57, 58 och 62.”

(4)  Dom av den 30 januari 2020, Generics (UK) m.fl., C-307/18, EU:C:2020:52, punkt 154, dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España mot kommissionen, T-336/07, EU:T:2012:172, punkt 175, dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603, punkt 175 samt dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 28.

(3)  Detta omfattar fall där ett integrerat företag som säljer en serie kompletterande produkter säljer en av produkterna separat till en konkurrent som producerar en annan kompletterande produkt.

(4)  Detta beteende utgör en självständig form av missbruk som skiljer sig från leveransvägran, dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 56.

(5)  I vissa fall kan den långsiktiga genomsnittliga marginalkostnaden för en icke integrerad konkurrent i efterföljande marknadsled dock användas som jämförelsetal, till exempel när det inte går att tydligt dela upp det dominerande företagets kostnader mellan verksamheter i tidigare och i senare marknadsled.””


(2)  Se till exempel dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 57–58.

(3)  Dom av den 25 mars 2021, Slovak Telekom mot kommissionen (Slovak Telekom) , C-165/19 P, EU:C:2021:239, punkterna 50–51 och dom av den 12 februari 2023, Lietuvos geležinkeliai AB mot Europeiska kommission, C-42/21 P, EU:C:2023:12, punkterna 81–84 och 91.


Top