—

med beaktande av framställning nr 0004/2023 och framställning nr 1033/2015 och den relevanta diskussionen i utskottet för framställningar av den 22 mars 2023,

—

med beaktande av protokoll nr 19 till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar (11997D/PRO/02),

—

med beaktande av artikel 67.1 och 67.2 i EUF-fördraget, enligt vilka unionen ska utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, som ”ska säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer vid de inre gränserna”,

—

med beaktande av artikel 2 i EU-fördraget, enligt vilken unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter,

—

med beaktande av artiklarna 20 och 21.1 i EUF-fördraget, enligt vilka varje unionsmedborgare måste ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

—

med beaktande av artikel 18 i EUF-fördraget, enligt vilken all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden,

—

med beaktande av artiklarna 4.3 och 13.1 och 13.2 i EU-fördraget vad gäller EU-institutionernas skyldighet att utöva ömsesidigt och lojalt samarbete,

—

med beaktande av artikel 4.2 i akten av den 21 juni 2005 om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (1),

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bland annat artikel 45 i denna, som föreskriver att varje unionsmedborgare har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 juni 2011 om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien (2),

—

med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 9–10 juni 2011, den 22–23 september 2011, den 25–26 oktober 2012, den 7–8 mars 2013, 5–6 december 2013 samt 8–9 december 2022,

—

med beaktande av rådets beslut (EU) 2017/1908 av den 12 oktober 2017 om inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket rörande Informationssystemet för viseringar i Republiken Bulgarien och Rumänien (3),

—

med beaktande av rådets beslut (EU) 2018/934 av den 25 juni 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (4),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 maj 2022 Rapport om Schengenläget 2022 (COM(2022)0301) och kommissionens meddelande av den 16 maj 2023 Rapport om Schengenläget 2023 (COM(2023)0274), med uppmaning om att ”slutför[a] utvidgningen av Schengenområdet genom ett beslut av rådet om den fullständiga tillämpningen av Schengenregelverket för Bulgarien och Rumänien före utgången av 2023”,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2022 Ett starkare Schengen genom att Bulgarien, Rumänien och Kroatien fullt ut deltar i området utan inre gränskontroller (COM(2022)0636), inbegripet rapporten från informationsuppdraget på frivillig grund i Rumänien och Bulgarien om tillämpningen av Schengenregelverket och dess utveckling sedan 2011 (5), som offentliggjordes tillsammans med meddelandet,

—

med beaktande av rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013 (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner av den 13 oktober 2011 och av den 18 oktober 2022 om Rumäniens och Bulgariens anslutning till Schengenområdet (8),

—

med beaktande av rapporten av den 23 november 2022 från det kompletterande informationsuppdraget på frivillig grund i Rumänien och Bulgarien om tillämpningen av Schengenregelverket och dess utveckling sedan 2011, som skickades till Europaparlamentet i december 2022,

—

med beaktande av förklaringen av den 9 december 2022 om Österrikes ställning, som offentliggjordes av Österrikes förbundsministerium för europeiska och internationella frågor,

—

med beaktande av artikel 227.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Schengenområdet är en av EU-projektets pelare och är nödvändigt inom ramen för Europeiskt medborgarskap och utformat för att utgöra grunden för Europeiska unionen och den inre marknaden som helhet. Schengenområdet är den mest symboliska framgången för den europeiska integrationen och utgör ett påtagligt uttryck för den europeiska livsstilen, som driver ekonomin och förenar européer över de inre gränserna.

B.

Under mer än ett årtionde har Rumänien och Bulgarien inte åtnjutit alla fördelar med Schengenområdet på grund av att de fortfarande inte är fullvärdiga medlemmar, trots att de har uppfyllt alla de skyldigheter som fastställs i Schengenregelverket.

C.

Varje dag korsar omkring 3,5 miljoner människor de inre gränserna för att arbeta eller studera eller besöka familjer och vänner. Nästan 1,7 miljoner människor bor i ett Schengenland, men arbetar i ett annat. De som bor i Europa gör uppskattningsvis 1,25 miljarder resor inom Schengenområdet varje år, vilket också är till stor nytta för turism- och kultursektorn (9).

D.

Rumäniens och Bulgariens uteblivna anslutning till Schengen utgör en viktig samhällelig och ekonomisk börda för företagen och befolkningen i de två länderna. Rumänien har en befolkning på mer än 19 miljoner invånare och Bulgarien har en befolkning på nästan 7 miljoner invånare, till vilka bör läggas medlemmarna i deras respektive diasporagrupper, som är EU-medborgare som bor i andra medlemsstater och regelbundet bär samma börda.

E.

Alla medborgare i Bulgarien och Rumänien diskrimineras på grund av förseningar, alltför stora byråkratiska bördor och merkostnader när de reser eller gör affärer utomlands, jämfört med sina motsvarigheter från Schengenländerna. Vetot om Rumäniens och Bulgariens anslutning till Schengenområdet kan leda till antieuropeiska stämningar i dessa länder, vilket leder till ett minskat förtroende för EU-projektet och dess institutioner. Parlamentet betonar att identitetskontroller ökar handelskostnaderna för varor med omkring 0,4–0,9 % av värdet på handeln vid varje Schengengräns, medan ännu högre kostnader gäller för handeln med tjänster. Parlamentet betonar att handelskostnaderna för hela Schengenområdet uppgår till 6,5–13 miljarder euro per år.

F.

Vid sitt möte den 8 december 2022 stödde rådet inte beslutet om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Rumänien och Bulgarien, trots kommissionens positiva utvärdering, enligt vilken det betonades att Rumänien och Bulgarien fortfarande uppfyller alla kriterier för att fullt ut ansluta sig till Schengenområdet.

G.

De argument som användes i Österrikes officiella motivering till omröstningen som offentliggjordes den 9 december 2022 (10) rör inte de villkor som fastställts för Rumäniens anslutning till Schengenområdet, såsom nämns i artikel 4.2 i 2005 års akt om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen.

H.

Rumänien och Bulgarien har framgångsrikt slutfört utvärderingsprocessen för Schengenregelverket i enlighet med artikel 4.2 i 2005 års akt om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till unionen. Dessa två länders beredskap att genomföra alla bestämmelser i Schengenregelverket bekräftades av experter från arbetsgruppen för Schengenutvärdering och av rådet i dess slutsatser av den 9–10 juni 2011. Rådet konstaterade den 8 juli 2011 att båda länderna hade uppfyllt de nödvändiga villkoren för tillämpning av Schengenregelverket på alla områden. Fullt deltagande i Schengenområdet, när alla överenskomna villkor har verifierats och uppfyllts, är inte en fråga om privilegier utan snarare en lagbaserad rättighet i enlighet med EU-fördragen.

I.

Informationsuppdragen på frivillig grund från oktober och november 2022 visade att Bulgarien och Rumänien kontinuerligt har tillämpat Schengenregelverket och dess verktyg sedan 2011 på ett heltäckande sätt och bidrar därför värdefullt till att Schengenområdet fungerar väl.

J.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) har på grundval av statistiska uppgifter tydligt angett att Rumänien och Bulgarien inte utgör någon migrationsväg mot resten av Schengenområdet. Alla medlemsstater som tillhör Schengenområdet är skyldiga att efterleva Schengenregelverket, även när det gäller grundläggande rättigheter i enlighet med artikel 4 i kodexen om Schengengränserna (11).

K.

Enligt kommissionen har Rumänien på ett effektivt sätt, i enlighet med Schengenstandarderna, hanterat de över 4,5 miljoner ukrainska flyktingar (12) som har kommit in i landet sedan Rysslands olagliga aggressionskrig mot Ukraina inleddes.

L.

Kommissionen och Europaparlamentet har uppmanat rådet att utan ytterligare dröjsmål fatta alla nödvändiga beslut för att Bulgarien och Rumänien ska bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet.

M.

Miljön, liksom hälsan för förare, tullarbetare och människor som bor i gränsövergångsområdena, står på spel på grund av de ökade föroreningarna från de många tusentals fordon som köar dagligen, väntar i timmar eller till och med dagar på att korsa gränsen mellan Ungern och Rumänien, Rumänien och Bulgarien samt Bulgarien och Grekland. Evidensbaserad information (13) belyste att 46 000 ton koldioxid släpps ut per år på grund av att Rumänien och Bulgarien inte har upphävt de inre gränskontrollerna.

N.

Väntetiden för lastbilar som passerar gränserna mellan Schengenländerna var mellan 10 och 30 minuter 2021, och många av gränsövergångarna var inte försenade alls, medan förseningarna vid gränsövergångarna för länder som inte tillhör Schengen kan sträcka sig från några timmar till flera dagar (14). År 2022 var lastbilsköerna mer än 25 km vid Rumäniens västra gränser (15). De långa köerna i tullen som varade i flera dagar har en mycket negativ effekt på arbetsvillkoren för lastbilsförare och miljön.

O.

Både Rumänien och Bulgarien har registrerat betydande ekonomiska förluster under de senaste elva åren trots att de uppfyller alla nödvändiga kriterier för att ansluta sig till Schengenområdet, och samtidigt kan de därmed inte dra nytta av närstående rättigheter.