EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.11.2022

COM(2022) 687 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om de korrigerande åtgärder Ungern anmält i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2092 för skydd av unionsbudgeten

(1)Detta meddelande är en uppföljning av Europeiska kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern (förslaget till genomförandebeslut) 1 av den 18 september 2022. Det ger rådet den information som krävs för att fatta ett beslut i enlighet med artikel 6.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (villkorlighetsförordningen) 2 före den 19 december 2022.

(2)Förfarandet enligt villkorlighetsförordningen inleddes genom en skriftlig underrättelse som skickades till Ungern den 27 april 2022 (underrättelsen). Den 18 september 2022 antog Europeiska kommissionen (kommissionen) förslaget till genomförandebeslut i enlighet med artikel 6.9 i villkorlighetsförordningen.

(3)I förslaget till genomförandebeslut lade kommissionen fram sin bedömning av de föreslagna korrigerande åtgärder som den ungerska regeringen lämnat in för att åtgärda kommissionens slutsatser. I skäl 28 i förslaget till genomförandebeslut anges följande: ”Eftersom de problem som identifierats i Ungern rör både den rättsliga ramen och, i större utsträckning, administrativ praxis, kommer bedömningen av huruvida de korrigerande åtgärder som Ungern har föreslagit är tillräckliga för att uppnå målet – dvs. att få överträdelserna och/eller riskerna för unionens ekonomiska intressen att upphöra – dock att bero på analysen av åtgärdernas detaljer och av ett korrekt, fullständigt och effektivt genomförande av alla viktiga genomförandesteg i enlighet med de berörda tidsplaner som Ungern lämnade in den 22 augusti. I detta avseende måste Ungern fortfarande vidta viktiga steg för många av de föreslagna korrigerande åtgärderna.” De viktiga genomförandestegen återges också i bilagan till motiveringen till förslaget till genomförandebeslutet (de viktiga genomförandestegen).

(4)I skälen 11 och 12 i förslaget till genomförandebeslut sammanfattas kommissionens slutsatser i underrättelsen om situationer som utgör överträdelser av rättsstatens principer, och de situationer eller fall som berörs av sådana överträdelser i Ungern och som är till skada för eller kan skapa risker för en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget eller för unionens ekonomiska intressen. Slutsatserna rör allvarliga systematiska oriktigheter, brister och svagheter i förfarandena för offentlig upphandling vilka har lett till koncentration av kontraktstilldelningar, allvarliga brister i tilldelningen av ramavtal, bristande tillämpning av reglerna om offentlig upphandling och intressekonflikter på ”allmännyttiga truster” och de enheter som de förvaltar samt bristande insyn i dessa trusters förvaltning av medel. Slutsatserna gällde också begränsningar av effektiv utredning och lagföring av påstådd brottslig verksamhet, problem med åklagarmyndigheternas organisation och avsaknaden av en fungerande och effektiv ram för korruptionsbekämpning. Kommissionen ansåg att dessa problem och deras upprepning över tid visar att de ungerska myndigheterna systematiskt är oförmögna, misslyckas med eller är ovilliga att förhindra beslut som strider mot tillämplig lagstiftning när det gäller offentlig upphandling och intressekonflikter, och därmed att på ett lämpligt sätt hantera riskerna för korruption. De utgör överträdelser av rättsstatens principer, och i synnerhet rättssäkerhetsprincipen och principen om förbud mot godtyckligt utövande av de verkställande befogenheterna, och ger upphov till farhågor vad gäller maktfördelningen.

(5)I skäl 38 i förslaget till genomförandebeslut angav kommissionen att de föreslagna korrigerande åtgärderna tillsammans i princip skulle ”kunna åtgärda problemen med systematiska oriktigheter, brister och svagheter i offentlig upphandling, risker för intressekonflikter och farhågor rörande ’allmännyttiga truster’, samt de ytterligare grunderna för utredning, lagföring och ramen för korruptionsbekämpning, förutsatt att alla åtgärder genomförs korrekt och effektivt”.

(6)I skäl 39 tillades att de detaljerade genomförandereglerna för de föreslagna korrigerande åtgärderna dock ännu inte hade fastställts, i synnerhet hur viktiga delar av åtgärderna skulle införlivas i de faktiska rättsakter som skulle antas för genomförandet av de korrigerande åtgärderna. I skäl 39 erinrades också om att en risk för unionsbudgeten kvarstod vid tidpunkten för förslaget till genomförandesbeslut tills åtminstone de centrala delarna av vissa av de korrigerande åtgärderna genomförts i enlighet med den tidsplan för de korrigerande åtgärderna som Ungern lämnade in den 22 augusti, med tanke på att flera av de problem som identifierats i Ungern inte bara handlar om ändringar av den rättsliga ramen utan framför allt om det konkreta genomförandet av förändringar i praktiken, vilket tar längre tid innan det ger konkreta resultat. I avvaktan på ikraftträdandet av de centrala lagstiftningstexter som skulle genomföra många av de föreslagna korrigerande åtgärderna och med beaktande av bedömningen i motiveringen samt möjligheten att åtgärderna kanske inte genomförs korrekt, eller att åtgärderna urvattnas när de utarbetas mer i detalj, uppskattade kommissionen den relaterade risken för unionens budget och föreslog rådet åtgärder enligt artikel 6.9 i villkorlighetsförordningen.

(7)På grundval av detta föreslog kommissionen innehållande av 65 % av åtagandena för tre sammanhållningspolitiska program inom den fleråriga budgetramen 2021–2027, nämligen i) det operativa programmet för miljö och energieffektivitet plus, ii) det operativa programmet för integrerad transport plus och iii) det operativa programmet för territoriell utveckling och utbyggnad plus. För det fall att dessa program inte skulle ha godkänts vid den tidpunkt då rådet antar sitt beslut föreslog kommissionen att godkännandet av ett eller flera av dem tillfälligt skulle upphävas. Kommissionen föreslog dessutom förbud mot att ingå nya rättsliga åtaganden med allmännyttiga truster eller enheter som trusten upprätthåller inom ramen för något unionsprogram med direkt eller indirekt förvaltning.

(8)Förslaget till genomförandebeslut återspeglade Ungerns åtagande att senast den 19 november 2022 rapportera till kommissionen om genomförandet av de korrigerande åtgärder som landet lämnat in. I förslaget till genomförandebeslut uppgav kommissionen också att den skulle hålla rådet underrättat om alla relevanta faktorer som kan påverka dess bedömning.

(9)Efter diskussionerna mellan de ungerska myndigheterna och kommissionen mottog kommissionen den 19 november 2022 information från Ungern om de åtgärder som vidtagits för att genomföra den ungerska regeringens åtaganden.

(10)Efter att de korrigerande åtgärderna nu har övervägts mot bakgrund av Ungerns mer detaljerade genomförande ger detta meddelande rådet den information det behöver för att kunna fatta ett beslut om förslaget till genomförandebeslut. Bedömningen i detta meddelande grundar sig på de dokument som mottagits från de ungerska myndigheterna fram till den 19 november 2022, vilket är brytdatumet för bedömningen 3 .

Bedömning av lämpligheten av och framstegen med de korrigerande åtgärder som Ungern lämnat in

(11)Efter att antagandet av förslaget till genomförandebeslut har kommissionen särskilt analyserat detaljerna i de berörda rättsakter som lämnats in av Ungern och uppfyllandet av de viktiga genomförandestegen. På grundval av detta har kommissionen bedömt om de 17 korrigerande åtgärder som Ungern angav i skrivelsen av den 22 augusti 2022, kompletterade med ytterligare åtaganden i skrivelsen av den 13 september 2022 (skrivelsen från september), är lämpliga för att åtgärda kommissionens slutsatser i underrättelsen, med beaktande av de framsteg som hade gjorts med genomförandet fram till den 19 november 2022. Kommissionen beaktade också den skrivelse om genomförandet av de korrigerande åtgärderna som Ungerns justitieminister Judit Varga skickade till kommissionsledamot Johannes Hahn den 19 november 2022 (skrivelsen från november).

(12)De korrigerande åtgärderna är följande:

I.Stärka förebyggandet, upptäckten och korrigeringen av olagligheter och oriktigheter när det gäller användningen av unionsmedel genom en nyinrättad integritetsmyndighet.

II.Inrätta en arbetsgrupp för korruptionsbekämpning.

III.Stärka ramen för korruptionsbekämpning.

IV.Säkerställa insyn i hur stiftelser som förvaltar tillgångar av allmänt intresse använder unionsstöd.

V.Införa ett särskilt förfarande för vissa brott i samband med myndighetsutövning eller förvaltning av offentlig egendom.

VI.Stärka revisions- och kontrollmekanismerna för att garantera korrekt användning av EU-stöd.

VII.Minska andelen anbudsförfaranden med ett enda anbud vilka finansieras med unionsmedel.

VIII.Minska andelen anbudsförfaranden med ett enda anbud vilka finansieras genom statsbudgeten.

IX.Utveckla ett rapporteringsverktyg för förfaranden med ett enda anbud för att övervaka och rapportera om offentliga upphandlingar som avslutats efter ett enda anbud.

X.Utveckla ett elektroniskt system för offentlig upphandling för att öka transparensen.

XI.Utveckla en ram för resultatmätning för bedömning av offentliga upphandlingars ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet.

XII.Anta en handlingsplan för att öka konkurrensen inom offentlig upphandling.

XIII.Tillhandahålla utbildning för mikroföretag samt små och medelstora företag om metoder för offentlig upphandling.

XIV.Inrätta ett stödsystem för att kompensera för kostnader som mikroföretag och små och medelstora företag ådrar sig vid deltagande i offentlig upphandling.

XV.Tillämpa Arachne.

XVI.Stärka samarbetet med Olaf.

XVII.Anta en rättsakt som säkerställer ökad insyn i de offentliga utgifterna.

(13)För tretton av de korrigerande åtgärderna fastställdes viktiga genomförandesteg som skulle ha tagits senast den 19 november 2022. För fyra korrigerande åtgärder, dvs. de korrigerande åtgärderna viii och xii–xiv, angav kommissionen att det inte förelåg några omedelbara viktiga genomförandesteg eftersom de kräver en längre genomförandeperiod.

(14)För att hålla de tidsfrister som fastställdes i de viktiga genomförandestegen inledde Ungern arbetet med att anta flera rättsakter mellan slutet av september och början av oktober 2022. Intensiva diskussioner mellan de ungerska myndigheterna och kommissionen var dock nödvändiga för att försöka se till att dessa rättsakter är helt förenliga med de korrigerande åtgärderna och att de blir effektiva. En tidigare anpassning till de korrigerande åtgärdernas ordalydelse och anda för att säkerställa deras effektivitet skulle ha gjort processen smidigare och gjort det möjligt att lägga fram denna uppdaterade bedömning tidigare. Den ungerska regeringen överlämnade den 15 november 2022 ett så kallat tjänstepaket till nationalförsamlingen, med ett antal förslag till ändringar av de lagtexter som antogs i slutet av september och början av oktober 2022. Tjänstepaketet består av två utkast till lagförslag. Det ena (T/2033) ska antas enligt det ordinarie förfarandet och slutomröstningen om det ägde rum den 22 november 2022. Det andra (T/2032) ska antas enligt det förfarande som gäller för kardinallagar (som kräver två tredjedels majoritet) och slutomröstningen om det är planerad till den 6 december 2022. Till följd av detta är det möjligt att ändringar som rör genomförandet av en enda korrigerande åtgärd delas upp i dessa två lagförslag, med olika datum för antagande. Den engelska arbetsversionen av detta tjänstepaket nådde kommissionen först sent den 18 november 2022.

(15)I enlighet med villkorlighetsförordningen, och mot bakgrund av artiklarna 4 och 6 i den, kräver bedömningen av de korrigerande åtgärdernas lämplighet att man fastställer huruvida åtgärderna, såsom de antagits och med beaktande av detaljerna i dem, kan få stopp på de berörda överträdelserna av rättsstatens principer och/eller inverkan på eller riskerna avseende den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget och unionens ekonomiska intressen, vilket skulle leda till slutsatsen att villkoren för tillämpning av förordningen inte längre är uppfyllda.

(16)Denna bedömning påverkar inte eventuella framtida åtgärder från kommissionens sida om de berörda rättsakterna eller deras genomföranderegler ändras, eller om de korrigerande åtgärderna inte genomförs eller upphör att genomföras effektivt eller inte leder till de förväntade resultaten. På grundval av detta förbehåller sig kommissionen rätten att ompröva sin ståndpunkt i var och en av frågorna och att inleda ett nytt förfarande om alla villkor i villkorlighetsförordningen är uppfyllda.

(17)I skrivelsen från november åtog sig den ungerska regeringen att kvartalsvis och villkorslöst rapportera till kommissionen om genomförandet av alla korrigerande åtgärder fram till den 31 december 2028, dvs. utgången av det år då det första sexåriga mandatet för integritetsmyndighetens styrelse skulle löpa ut. Utan att det påverkar de åtgärder som föreslagits för att skydda unionens budget kommer kommissionen att fortsätta att övervaka att alla korrigerande åtgärder genomförs korrekt, fullständigt och effektivt, inbegripet alla de steg som Ungern åtog sig i de korrigerande åtgärderna, även de som kräver en längre genomförandeperiod (dvs. efter den 19 november 2022) och eventuella ytterligare åtaganden som Ungern gjort i samband med de korrigerande åtgärderna. 

I.Stärka förebyggandet, upptäckten och korrigeringen av olagligheter och oriktigheter när det gäller användningen av unionsmedel genom en nyinrättad integritetsmyndighet

(18)Den ungerska regeringen åtog sig att inrätta en integritetsmyndighet för att stärka förebyggandet, upptäckten och korrigeringen av bedrägerier, intressekonflikter och korruption samt andra olagligheter och oriktigheter vid användningen av unionens finansiella stöd. I detta syfte åtog sig Ungern att ge integritetsmyndigheten omfattande befogenheter. Landet åtog sig också att följa särskilda regler om utnämningen av integritetsmyndighetens styrelse och om deltagande av en ”behörighetskommitté” för att garantera att integritetsmyndigheten och styrelseledamöterna är helt oberoende.

(19)Inrättandet av integritetsmyndigheten, ett nytt organ i Ungern, är en övergripande åtgärd som syftar till att avhjälpa de systematiska överträdelser av rättsstatens principer vid offentlig upphandling vilka påverkar unionens ekonomiska intressen. Det är en av de centrala korrigerande åtgärder som Ungern föreslagit.

(20)De viktiga genomförandestegen för denna åtgärd var i) antagande senast den 5 september 2022 av ett regeringsbeslut om uppdraget och tidsplanen för inrättandet av integritetsmyndigheten, ii) framläggande för nationalförsamlingen senast den 30 september 2022 av ett utkast till lag om inrättande av integritetsmyndigheten, iii) tillsättning av styrelsen senast den 4 november 2022 och iv) integritetsmyndighetens faktiska inledande av sin verksamhet från och med den 19 november 2022.

(21)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta de viktiga genomförandestegen.

(22)Den 5 september 2022 antog den ungerska regeringen regeringsbeslut 1424/2022 om uppgifter i samband med inrättandet av en oberoende myndighet som ska förebygga, upptäcka och korrigera olagligheter och oriktigheter vid användningen av EU-medel. Detta regeringsbeslut trädde i kraft den 6 september 2022.

(23)Den 23 september 2022 förelade den ungerska regeringen generalförsamlingen ett utkast till lag om inrättande av integritetsmyndigheten. Den 4 oktober 2022 antog nationalförsamlingen lagen om inrättande av integritetsmyndigheten (lag XXVII från 2022 om kontroll av användningen av Europeiska unionens budgetmedel, lagen om integritetsmyndigheten), som offentliggjordes den 10 oktober 2022 och trädde i kraft den 11 oktober 2022. De ungerska myndigheterna har diskuterat flera ändringar av lagen om integritetsmyndigheten med kommissionen; de flesta ändringarna infördes i den del av tjänstepaketet som nationalförsamlingen röstade om den 22 november 2022. De ändringar som rör integritetsmyndighetens befogenheter när det gäller tillgångsredovisningar infördes dock i den del av tjänstepaketet som man enligt planen ska hålla slutomröstning om den 6 december 2022. Efter det att tjänstepaketet hade lämnats in till nationalförsamlingen skickade de ungerska myndigheterna kommissionen ett reviderat utkast till lagen om integritetsmyndigheten den 16 november 2022 4 . Ändringsakten avseende de flesta av ändringarna antogs den 22 november 2022 och återspeglar ändringarna i den lagtext som kommissionen mottog den 16 november 2022. Kommissionen kan inte bedöma om de ändringar som avser tillgångsredovisningar, som enligt planerna ska gå till omröstning i nationalförsamlingen den 6 december 2022, kommer att träda i kraft enligt förslaget eller om ytterligare ändringar kommer att läggas fram före dagen för antagandet.

(24)När det gäller utarbetandet av utkastet till lagen om integritetsmyndigheten hade den ungerska regeringen åtagit sig att hålla omfattande samråd med nationella och internationella intressenter, att be om politisk rådgivning från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och att beakta de relaterade rekommendationerna. Utöver att samråda med kommissionen samrådde den ungerska regeringen med OECD, som lade fram förslag till utformning den 27 september 2022. Den 4 november informerade den ungerska regeringen OECD om hur den beaktade organisationens synpunkter i lagen om integrationsmyndigheten som offentliggjordes den 10 oktober 2022. Dessutom samrådde den ungerska regeringen med Europarådet om utkastet till lag om integritetsmyndigheten den 15 september 2022. Europarådet lämnade synpunkter den 13 oktober 2022, efter offentliggörandet av lagen om integritetsmyndigheten den 10 oktober 2022. Den ungerska regeringen svarade den 16 november 2022, efter att ha lagt fram ändringar av lagen om integritetsmyndigheten som en del av tjänstepaketet av den 15 november 2022. Den ungerska regeringen beaktade vissa synpunkter och förslag till formuleringar, bland annat efter rekommendationer från kommissionen som låg i linje med OECD:s och Europarådets ståndpunkter. De ungerska myndigheterna förklarade varför vissa synpunkter eller förslag inte kunde beaktas 5 . På grundval av detta anser kommissionen att den ungerska regeringen fullgjort de relevanta åtagandena i den korrigerande åtgärden med avseende på samrådsförfarandet. Kommissionen noterar att vissa rekommendationer godtogs och återspeglades i lagtexten och andra inte. I den mån som vissa rekommendationer återspeglas anser kommissionen att samrådet med OECD och Europarådet bidrog till att förbättra utformningen av lagen om integritetsmyndigheten 6 . 

(25)När det gäller urvalet och utnämningen av integritetsmyndighetens styrelse följde de berörda ungerska myndigheterna tidsplanen och de grundläggande kraven i den korrigerande åtgärd som syftade till att garantera att integritetsmyndigheten och dess styrelseledamöter är helt oberoende. Den 23 september 2022 utfärdade generaldirektören för generaldirektoratet för revision av EU-medel (EUTAF) en internationell öppen inbjudan att anmäla intresse för urvalet av de tre ledamöterna i behörighetskommittén, på grundval av de kriterier som fastställts genom den korrigerande åtgärden 7 . Den 11 oktober 2022 utnämnde generaldirektören för EUTAF de tre ledamöterna 8 i behörighetskommittén. Den 14 oktober 2022 offentliggjorde behörighetskommittén en inbjudan att lämna in ansökningar till integritetsmyndighetens styrelse på grundval av de kriterier som fastställts genom den korrigerande åtgärden 9 , med sista ansökningsdag den 25 oktober 2022. Den 28 oktober 2022 utfärdade behörighetskommittén förteckningen över behöriga kandidater till posterna som ordförande och vice ordförande för integritetsmyndighetens styrelse. Samma dag offentliggjorde ordföranden för det statliga revisionsverket den utvärderingstabell som ska användas för urvalet av styrelseledamöterna 10 . Den 3 november 2022 nominerade ordföranden för det statliga revisionsverket de valda ledamöterna 11 , som utnämndes av Ungerns president den 4 november 2022.

(26)Urvalsförfarandet för ledamöterna i integritetsmyndighetens styrelse stämde formellt överens med åtagandena inom ramen för den korrigerande åtgärden. Kommissionen noterar dock, på grundval av information som offentliggjorts av det statliga revisionsverket, att styrelsens andra vice ordförande utnämndes trots att andra kandidater hade fått högre poäng i urvalsförfarandet. Enligt de ungerska myndigheternas uppgifter till kommissionen skedde detta efter en process där den person som nominerats till posten som styrelseordförande gavs möjlighet att intervjua två kandidater till posten som andra vice ordförande 12 . Valet gjordes sedan på grundval av återkoppling från den nominerade ordföranden, på grundval av behovet av att välja en kandidat med erfarenhet av att leda stora organisationer. Även om detta i princip underlättar inrättandet av en styrelse som kan samarbeta i praktiken ingick detta förfarande inte som sådant i den korrigerande åtgärden, där det anges att styrelsen ska utses efter en behörighetskontroll av behörighetskommittén och ett urval av det statliga revisionsverket. Förfarandet har således inte varit helt öppet när det gäller detta val. Det noteras också att den tillgängliga informationen inte gör det möjligt för kommissionen att dra slutsatsen att den utnämnda kandidaten till fullo uppfyller kriteriet på tillräcklig internationell erfarenhet av korruptionsbekämpning och offentlig upphandling, även om han uppfyller alla andra kriterier som anges i de korrigerande åtgärderna. De två andra styrelseledamöterna uppfyller till fullo alla kriterier som anges i de korrigerande åtgärderna.

(27)Integritetsmyndighetens ordförande har informerat kommissionen om att han planerar en större organisation (med minst 120 anställda) än det minimum på 50 anställda som föreskrivs i den korrigerande åtgärden, med motsvarande budget. Han planerar också lönepaket för anställda som gör det möjligt för honom att locka till sig experter från den privata sektorn även om dessa lönenivåer skulle överstiga lönenivån för integritetsmyndighetens styrelseledamöter. Han rapporterade också att den ungerska regeringen inte hade motsatt sig denna begäran även om diskussionerna om den slutliga budgeten fortfarande pågick. Rekryteringen av personal pågår och ordföranden bekräftade att han var den enda tillsättningsmyndigheten och att regeringen inte på något sätt är involverad i processen. Dessa personal- och resursplaner är fortfarande föremål för budgetbeslut som ännu inte har antagits. Om de bekräftas anser kommissionen att de skulle bidra till institutionens effektivitet.

(28)Den 18 november 2022 höll integritetsmyndighetens styrelse det första officiella mötet. Protokollet överlämnades till kommissionen.

(29)När det gäller integritetsmyndighetens befogenheter tilldelas den genom berörda avsnitt 13 i lagen om integritetsmyndigheten de flesta befogenheter som krävs enligt den korrigerande åtgärden, bland annat att i) ha full tillgång till information om pågående och kommande eller planerade förfaranden för offentlig upphandling och förklaringar om intressekonflikter 14 (avsnitten 5.5 a, 8.1, 8.2 och 18.8), ii) ge andra myndigheter i uppdrag att vidta administrativa utredningsåtgärder på dess vägnar (avsnitt 5.2 a och kapitel III underrubrik 7), iii) ge relevanta myndigheter i uppdrag att inleda förfaranden för att kontrollera förklaringar om intressekonflikter vid klagomål och misstankar i samband med förvaltningen av unionsmedel (avsnitten 18.2, 24.1 och 25.1), iv) inleda förfaranden för att kontrollera vissa tillgångsredovisningar (avsnitten 5.6, 5.6 a och 5.7), v) rekommendera upphandlande myndigheter att använda ett visst förfarande för offentlig upphandling i ett visst förfarande eller i en kategori av förfaranden (avsnitten 15.1 a–e), vi) instruera den berörda upphandlande myndigheten att tillfälligt avbryta ett upphandlingsförfarande vid misstanke om bedrägeri, korruption, intressekonflikt eller andra allvarliga olagligheter eller oriktigheter som upptäcks i förfarandet (avsnitt 21), vii) ge upphandlande myndigheter rekommendationer om grunderna för att utesluta ekonomiska aktörer från offentlig upphandling (avsnitten 15.1 e och 16), viii) väcka talan vid skiljenämnden för offentlig upphandling vid ageranden i strid med eller underlåtenhet att uppfylla skyldigheter enligt reglerna för offentlig upphandling i lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling (avsnitt 15.4), ix) begära rättslig prövning av alla myndighetsbeslut som rör förfaranden för offentlig upphandling som inbegriper någon form av unionsstöd och som kan bli föremål för rättslig prövning (avsnitt 15.4) samt x) utfärda en årlig analytisk integritetsrapport, inbegripet rekommendationer och slutsatser, med en skyldighet för den ungerska regeringen att svara integritetsmyndigheten och förklara hur den kommer att hantera rapportens slutsatser (kapitel I underrubrikerna 5 och 6, avsnitt 74).

(30)Kommissionen noterar att det i avsnitt 3 sista meningen i lagen om integritetsmyndigheten, om integritetsmyndighetens utförande av sina uppgifter, anges att myndigheten inte ska fråntas sina befogenheter när ett projekt kopplas bort från EU-finansiering om bedrägeri, intressekonflikt, korruption och andra olagligheter eller oriktigheter påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av Europeiska unionens budget eller skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen. Beroende på hur denna bestämmelse tolkas fråntar den som sådan inte nödvändigtvis integritetsmyndigheten dess befogenheter om ett projekt dras tillbaka från unionsfinansiering. I den mån integritetsmyndigheten vidhåller sin bedömning om de underliggande frågorna rörande bedrägeri, intressekonflikt, korruption och andra olagligheter eller oriktigheter och deras koppling till unionens budget, kan bestämmelsen tolkas som att även dessa projekt skulle omfattas av integritetsmyndighetens granskning. Tolkningen och tillämpningen av denna bestämmelse kommer dock att bero på de ungerska myndigheternas beslut, och det är också möjligt att en sådan bestämmelse tolkas på ett sätt som gör det möjligt att frånta integritetsmyndigheten dess befogenheter så snart den börjar granska vissa förfaranden för offentlig upphandling. Denna bestämmelse skulle således kunna användas för att göra integritetsmyndigheten ineffektiv och oförmögen att få ett slut på de strukturella problem som föranledde kommissionen att inleda förfarandet enligt villkorlighetsförordningen. För rättssäkerhet och integritetsmyndighetens effektivitet skulle det ha krävts att ordalydelsen i de berörda bestämmelserna uttryckligen anger att integritetsmyndigheten har kvar sina befogenheter även efter det att ett projekt har dragits tillbaka från unionsfinansiering, utan undantag eller begränsningar. 

(31)Kommissionen välkomnar avsnitt 27/A i lagen om integritetsmyndigheten. Enligt den bestämmelsen får integritetsmyndigheten inge en ansökan om omprövning eller en ansökan om ny omprövning av åklagarmyndighetens eller de utredande myndigheternas beslut att avskriva en brottsanmälan eller avsluta förfarandet, i enlighet med det nya förfarande som införts till följd av korrigerande åtgärd v) 15 . Denna bestämmelse skulle bidra till att effektivisera både korrigerande åtgärd v) och den korrigerande åtgärden om integritetsmyndigheten. Integritetsmyndigheten skulle ha förstahandsinformation och förstahandsbevis om situationer som kan vara relevanta för straffrättsliga förfaranden. Den skulle kunna tillhandahålla uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa att utredningen eller lagföringen av de brott som omfattas av det nya förfarandet inom ramen för korrigerande åtgärd v) återupptas i vederbörlig ordning. Som förklaras nedan finns det dock vissa brister i själva detaljerna i den korrigerande åtgärden att införa ett särskilt förfarande för vissa brott i samband med myndighetsutövning eller förvaltning av offentlig egendom.

(32)Kommissionen noterar också att eftersom integritetsmyndigheten i de flesta fall kommer att ha befogenhet att utfärda rekommendationer till upphandlande myndigheter är det viktigt att integritetsmyndigheten, om dessa rekommendationer inte följs och det resulterar i en olaglig situation, kan inleda snara och effektiva rättsliga förfaranden för att säkerställa laglighet och faktiskt förhindra att unionens ekonomiska intressen skadas. Detta är avgörande för att säkerställa att integritetsmyndigheten är kapabel att åtgärda de strukturella överträdelser som ledde till att kommissionen inledde förfarandet enligt villkorlighetsförordningen. I avsnitt 15.4 hänvisas det till integritetsmyndighetens möjlighet att inleda ett förfarande vid behörigt organ eller behörig domstol och i synnerhet, när det gäller olagligheter i samband med offentlig upphandling, inleda ett förfarande vid skiljenämnden för offentlig upphandling. Myndigheten kan också begära att interimistiska åtgärder vidtas. Avsnitt 27.1 ger integritetsmyndigheten rätt att vid en förvaltningsdomstol överklaga beslut av skiljenämnden för offentlig upphandling (PPAB) eller en annan myndighets beslut om offentlig upphandling som rör unionsmedel, inbegripet möjlighet att begära interimistiska åtgärder.

(33)Kommissionen noterar att integritetsmyndigheten får inleda förfarandet vid PPAB och att de tillämpliga reglerna föreskriver att varaktigheten för sådana förfaranden är begränsad till högst 25 dagar med endast ett specifikt och begränsat undantag 16 . Integritetsmyndigheten får begära omprövning av PPAB:s beslut vid den behöriga domstolen omedelbart efter det att dess prövningsförfarande har avslutats. Vissa viktiga aspekter är dock inte tydligt formulerade i lagen om integritetsmyndigheten: det nödvändiga avbrytandet av förfarandet för offentlig upphandling medan PPAB:s förfarande pågår och möjligheten till domstolsprövning om tidsfristen för ett beslut av PPAB löper ut utan att något beslut har fattats. Kommissionen noterar också att integritetsmyndigheten inte har möjlighet att vända sig direkt till domstol, vilket skulle kunna vara effektivare i vissa fall. Följaktligen råder det tvivel om effektiviteten i domstolsprövningen av fall där den upphandlande myndigheten inte följer integritetsmyndighetens rekommendation.

(34)När det gäller integritetsmyndighetens befogenheter vad avser kontroll av tillgångsredovisningar, som ingår i de ändringar som ska antas den 6 december 2022, är det viktigt att notera att det i avsnitt 5 punkterna 6, 6a och 7 införs ett system enligt följande: 

17 i) För vissa personers redovisningar av offentliga tillgångar skulle integritetsmyndigheten ha rätt att genomföra ett ospecificerat ”förfarande för granskning av tillgångsredovisning”. På grundval av resultatet skulle myndigheten kunna inleda förfarandet för tillgångsredovisning inför det relevanta organet, vilket bör informera integritetsmyndigheten om resultaten av ett sådant förfarande.

18 ii) För andra personers offentliga tillgångsredovisningar har integritetsmyndigheten endast rätt att inleda kontrollförfarandet för tillgångsredovisningarna inför det relevanta organ som har i uppdrag att kontrollera dem, vilket bör informera integritetsmyndigheten om resultatet av ett sådant förfarande.

iii) När det gäller (icke-offentliga) redovisningar av tillgångar för personer som är skyldiga att redovisa tillgångar på grundval av deras rådgivnings-, besluts- eller kontrollbefogenheter när det gäller unionsmedel, skulle integritetsmyndigheten kunna inleda ett kontrollförfarande inför det relevanta organet och informeras om dess resultat och inledandet av en utredning av berikning genom tillgångar.

(35)Kommissionens avdelningar förklarade för de ungerska myndigheterna i sina synpunkter av den 18 november 2022 att ett sådant system inte är helt i linje med den korrigerande åtgärd genom vilken den ungerska regeringen åtog sig att till integritetsmyndigheten överföra befogenheter som rör kontroll av tillgångsredovisningar som lämnats in enligt avsnitt 183 i lag CXXV från 2018 (dvs. högre politiska ledare som inte har mandat som ledamöter i nationalförsamlingen: premiärminister, ministrar, premiärministerns politiska direktör och statssekreterare). Enligt detta åtagande bör integritetsmyndigheten vara det enda organ som har befogenhet att direkt kontrollera sådana tillgångsredovisningar. Dessutom förefaller detta system inte heller uppfylla det ytterligare åtagande som fastställdes i skrivelsen från september, enligt vilket integritetsmyndigheten ska ha befogenhet att kontrollera offentliga tillgångsredovisningar från alla högrisktjänstemän och ha tillgång till relevanta databaser och register för att kontrollera att uppgifterna i redovisningarna är sanningsenliga. Det begränsar integritetsmyndighetens befogenheter till rätten att begära att andra organ kontrollerar tillgångsredovisningarna och att få information om resultaten av sådana kontroller. Den personkrets som omfattas av integritetsmyndighetens befogenhet inbegriper inte heller alla tjänstemän som omfattas av begreppet ”högrisktjänstemän” 19 . Förfarandet för kontroll av icke-offentliga tillgångsredovisningar är begränsat till personer som ansvarar för att ge råd om, förvalta eller kontrollera unionsmedel, medan en sådan avgränsning inte föreskrivs i den ungerska regeringens åtaganden 20 .

(36)När det gäller förfarandet för uppsägning av ledamöter i integritetsmyndighetens styrelse noterar kommissionen med tillfredsställelse att Ungern har gått med på att ändra det ursprungliga förslaget till uppsägningsförfarande för att istället ge en domstol befogenhet att anta beslut om uppsägning. Kommissionen noterar dock att förfarandet är kort, med bara trettio dagar mellan ansökan och det rättsliga beslutet i första instans. En sådan tidsfrist skulle göra det svårt för den styrelseledamot som berörs av ett uppsägningsförfarande att organisera sitt försvar på ett effektivt sätt och för den behöriga domstolen att säkerställa skriftväxling, hålla utfrågningar och skydda rätten till försvar och processuella rättigheter. Dessutom är verkningarna av överklagandet på den berörda ledamotens ställning, och i synnerhet huruvida ett överklagande skulle ha suspensiv verkan, oklara i lagen om integritetsmyndigheten. Eftersom domen i första instans tycks leda till uppsägning omedelbart efter ett kort förfarande, förefaller överklagandets effektivitet vara begränsad. Det sätt på vilket uppsägningsförfarandet är organiserat som helhet skyddar inte i tillräcklig utsträckning integritetsmyndighetens ledamöter från otillbörlig påverkan och riskerar att undergräva integritetsmyndighetens oberoende.

(37)Kommissionen anser därför att det regelverk för integritetsmyndigheten som fastställs i lagen om integritetsmyndigheten inte till fullo uppfyller de åtaganden som gjorts inom ramen för den korrigerande åtgärden, vilken därför inte kan anses vara helt effektiv och tillräcklig enligt villkorlighetsförordningen. Bristerna, riskerna och svagheterna i den korrigerande åtgärden, som äventyrar integritetsmyndighetens effektivitet och oberoende, samt dess förmåga att hantera kommissionens slutsatser, är följande: i) Avsaknaden av en tydlig regel om att integritetsmyndigheten ska behålla sin befogenhet efter det att ett projekt har dragits tillbaka från unionsfinansiering. ii) Svagheterna i systemet för domstolskontroll av upphandlande myndigheters beslut som inte följer integritetsmyndighetens rekommendationer. iii) Svagheterna i uppsägningsförfarandet. iv) Integritetsmyndighetens direkta befogenheter respektive tillsynsbefogenheter i förhållande till de olika grupperna av deklaranter och avsaknaden av överföring av befogenheter till integritetsmyndigheten för att kontrollera regeringens företrädares tillgångsredovisningar. v) Den begränsade omfattningen relaterad till att alla ”högrisktjänstemän” inte inkluderas i integritetsmyndighetens kontrollbefogenheter när det gäller tillgångsredovisningar. vi) Den begränsade internationella erfarenheten för en av de kandidater som utsetts till integritetsmyndighetens styrelse, vilket skulle kunna utgöra en risk för organets effektiva funktion.

II.Inrätta en arbetsgrupp för korruptionsbekämpning

(38)Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 1 december 2022 inrätta en arbetsgrupp för korruptionsbekämpning (den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning) med följande uppgifter:

i) Undersöka befintliga åtgärder mot korruption och utarbeta förslag för att förbättra upptäckt, utredning, och lagföring av och sanktioner för korrupt beteende.

ii) Föreslå åtgärder som syftar till att förbättra förebyggande och upptäckt av korruption.

iii) Utarbeta en årlig rapport med en analys av riskerna och trenderna när det gäller korruption och korrupt beteende, föreslå effektiva motåtgärder och bästa praxis för dessa samt bedöma deras faktiska genomförande.

(39)Regelverket för den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning kommer att ingå i lagen om integritetsmyndigheten (se korrigerande åtgärd i, som beskrivs ovan) och integritetsmyndighetens ordförande kommer att vara arbetsgruppens ordförande. Andra viktiga inslag i den korrigerande åtgärden gällde deltagandet av icke-statliga aktörer som är verksamma inom korruptionsbekämpning oberoende av regeringen, offentliga myndigheter, politiska partier och affärsintressen samt regeringsföreträdare på ett fullständigt, strukturerat och effektivt sätt. Detta bör säkerställa paritet mellan statliga och icke-statliga aktörer både genom antal ledamöter och rösträtt. Vidare bör det i bestämmelserna föreskrivas att den ungerska regeringen ska följa upp rapporter och rekommendationer från den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning. Den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning bör hålla sitt första möte före den 15 december 2022. Den bör anta sin första rapport för 2022 och överlämna den till regeringen senast den 15 mars 2023.

(40)De viktiga genomförandestegen för denna åtgärd var i) antagandet av regeringsbeslutet senast den 5 september 2022 om upphävande av regeringsbeslut 1337/2022 av den 15 juli 2022 på grundval av vilket den arbetsgrupp för korruptionsbekämpning som inrättats genom det senare skulle upphöra, och ii) att ett utkast till lag om inrättande av integritetsmyndigheten skulle läggas fram för nationalförsamlingen senast den 30 september 2022, med ett regelverk för den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning.

(41)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta de viktiga genomförandestegen.

(42)Den 5 september 2022 upphävde den ungerska regeringen regeringsbeslut 1337/2022 av den 15 juli 2022 om arbetsgruppen för korruptionsbekämpning genom antagandet av regeringsbeslut 1424/2022 om uppgifter i samband med inrättandet av en oberoende myndighet som ska förebygga, upptäcka och korrigera olagligheter och oriktigheter i samband med genomförandet av EU-medel. I detta regeringsbeslut fastställs Ungerns åtagande att senast den 1 december 2022 inrätta en ny arbetsgrupp för korruptionsbekämpning på ett sätt som säkerställer deltagande, genom antal ledamöter och rösträtt, på paritetsbasis av både statliga och icke-statliga aktörer och med administrativt stöd från integritetsmyndigheten. Regeringsbeslut 1424/2022 trädde i kraft den 6 september 2022.

(43)Den 23 september 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen ett utkast till lag om inrättande av integritetsmyndigheten. Den 4 oktober 2022 antog nationalförsamlingen lagen om integritetsmyndigheten genom vilken den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning också inrättades. Lagen om integritetsmyndigheten offentliggjordes den 10 oktober 2022 och trädde i kraft den 11 oktober 2022. Den 15 november 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen ett förslag till ändring av lagen om integritetsmyndigheten, som en del av tjänstepaketet. Efter det att tjänstepaketet hade lämnats in till nationalförsamlingen mottog kommissionen, genom skrivelsen från november, den reviderade lagtexten. Ändringsakten antogs den 22 november 2022 och återspeglar ändringarna i den lagtext som kommissionen mottog den 19 november 2022.

(44)När det gäller utarbetandet av utkastet till lag hade den ungerska regeringen åtagit sig att hålla omfattande samråd med nationella och internationella intressenter, att be om politisk rådgivning från OECD och att beakta de därtill hörande rekommendationerna. Utöver att samråda med kommissionen samrådde den ungerska regeringen med OECD, samt med Europarådet. Den informerade kommissionen om hur den hanterade organisationens yttranden och/eller förslag till utformning enligt beskrivningen i punkt (24). På grundval av detta anser kommissionen att den ungerska regeringen fullgjorde de relevanta åtagandena i den korrigerande åtgärden. Samrådet med OECD och Europarådet bidrog till att förbättra regelverket för inrättandet av den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning i den mån vissa rekommendationer godtogs och återspeglades i lagtexten. Kommissionen noterar dock att vissa av de farhågor som har uttryckts, t.ex. risken för dubbelarbete med befintligt arbete 21 , även om Ungern medger detta, eller bristen på verktyg för att begära eller erhålla information från andra institutioner, vilka är nödvändiga för att förbereda arbetsgruppens arbete inte togs upp i lagtexterna.

(45)I del två i lagen om integritetsmyndigheten beskrivs regelverket för den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning. I lagen fastställs uppgifterna för den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning (avsnitt 50) med ett uttryckligt omnämnande av situationer med intressekonflikter enligt definitionen i relevanta EU-bestämmelser, vilka ska beaktas av den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning i linje med den korrigerande åtgärden. Ordföranden i den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning ska vara integritetsmyndighetens ordförande (avsnitt 59). I lagen fastställs också förfarandet för uppföljningen av årsrapporter och rekommendationer från den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning genom vilket den ungerska regeringen inom två månader ska diskutera rapporten och de förslag som ingår i den. Om den beslutar att inte genomföra ett förslag ska den inom en månad skicka en utförlig motivering till sitt beslut till ordföranden för den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning (avsnitt 52). I lagen beskrivs sammansättningen av (avsnitt 54) och omröstningsreglerna (avsnitt 61) i den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning. I linje med den korrigerande åtgärden ska antalet icke-statliga ledamöter utgöra 50 % av ledamöterna i den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning, med undantag av ordföranden. Om en representation på 50 % inte kan uppnås ska dessa ledamöters rösträtt anpassas så att 50 % av rösterna avges, med undantag av ordföranden. De ledamöter som företräder icke-statliga aktörer ska väljas ut på grundval av ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande med objektiva kriterier som rör sakkunskap och meriter. Den behörighetskommitté som avses i punkt 11 (avsnitt 57) ska delta. Den ska ha rätt att utarbeta en skuggrapport som ska offentliggöras på arbetsgruppens webbplats där rapporten från den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning också ska offentliggöras (avsnitt 53). Slutligen fastställs i fjärde delen av lagen att den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning ska inrättas senast den 1 december 2022 och hålla sitt första möte före den 15 december 2022. Den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning ska anta och till regeringen sända sin första rapport för 2022 senast den 15 mars 2023 (avsnitt 77).

(46)Kommissionen konstaterar att Ungern har tagit de viktiga genomförandestegen. Regelverket för den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning, som fastställs i lagen om integritetsmyndigheten, uppfyller de åtaganden som fastställs i den korrigerande åtgärden.

(47)Kommissionen noterar att en öppen ansökningsomgång för att välja ut de ledamöter som företräder icke-statliga aktörer i den nya arbetsgruppen för korruptionsbekämpning inleddes den 11 november 2022, med en sista ansökningsdag den 24 november 2022.

III.Förstärkning av regelverket för korruptionsbekämpning

(48)Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 30 september 2022 anta strategier för bedrägeribekämpning och korruptionsbekämpning som fastställer uppgifterna för de enheter som deltar i genomförandet av unionens eventuella ekonomiska stöd vad gäller förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, intressekonflikter och korruption. Strategierna skulle omfatta en bedömning av de huvudsakliga riskerna, faktorerna och metoderna när det gäller bedrägerier, intressekonflikter och korruption. Den ungerska regeringen åtog sig också att anta en ny nationell strategi för korruptionsbekämpning och en ny handlingsplan senast den 30 juni 2023. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka det institutionella och normativa regelverket för att bekämpa korruption på hög nivå genom att öka transparensen i de offentliga myndigheternas arbete, även på högre politisk nivå. Den ungerska regeringen åtog sig också att senast den 30 juni 2023 fullt ut genomföra alla åtgärder i den nationella strategin för korruptionsbekämpning för perioden 2020–2022.

(49)I och med inrättandet av integritetsmyndigheten har denna korrigerande åtgärd en övergripande och systematisk karaktär för att bekämpa korruption och säkerställa transparens på det politiska området. Det är en av de centrala korrigerande åtgärder som Ungern föreslagit i förfarandet enligt villkorlighetsförordningen.

(50)I skrivelsen från september ingick den ungerska regeringen också ytterligare åtaganden vad avser tillgångsredovisningarnas personliga och materiella omfattning. I detta avseende åtog sig Ungern att för nationalförsamlingen lägga fram ett lagförslag (som ska träda i kraft från och med den 1 november 2022) som ska utvidga den personkrets som omfattas av systemet med tillgångsredovisning till i) personer som anförtrotts högre politiska funktioner enligt avsnitten 183 och 184 i lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning och deras anhöriga som bor i samma hushåll som den berörda personen, och ii) ledamöter av nationalförsamlingen och deras anhöriga som bor i samma hushåll som den berörda personen. Ungern åtog sig också att utvidga den materiella omfattningen till att inbegripa inte bara intäkter utan även tillgångar 22 .

(51)Genom skrivelsen från september åtog sig Ungern dessutom att senast den 31 mars 2023 inrätta ett system med tillgångredovisning som lämnas in elektroniskt i ett digitalt format och som ska lagras i en allmän databas som man kan söka i utan kostnad och utan att behöva registrera sig. Slutligen kommer integritetsmyndigheten att få i uppdrag att se över regelverket och hur systemet för tillgångsredovisning fungerar, inklusive dess omfattning och kontrollförfaranden, vilka ska ingå i en granskningsrapport senast den 31 december 2023.

(52)De viktiga genomförandestegen för denna åtgärd var i) antagandet av strategier för bedrägeribekämpning och korruptionsbekämpning som definierar uppgifterna för enheter som deltar i genomförandet av unionsstöd senast den 30 september 2022 och ii) framläggandet för nationalförsamlingen av lagförslag om bland annat utvidgningen av tillgångsredovisningarnas personliga och materiella omfattning, med verkan från och med den 1 november 2022.

(53)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta de viktiga genomförandestegen.

(54)Den 30 september 2022 antog den ungerska regeringen strategin mot bedrägeri och korruption för programperioden 2021–2027 och för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen (regeringsbeslut 1470/2022). Strategin ändrades därefter och en ny version antogs och offentliggjordes den 15 november 2022 (regeringsbeslut 1540/2022, strategin). Strategin döptes om till ”Strategi för bekämpning av bedrägerier och korruption vad avser medel från Europeiska unionen”. Strategin är omfattande, eftersom den täcker genomförandet av ekonomiskt stöd från EU-budgeten under programperioderna 2014–2020 och 2021–2027, särskilt de sammanhållningspolitiska fonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och faciliteten för återhämtning och resiliens. Europeiska garantifonden för jordbruket täcks, men med färre detaljer. I strategin fastställs i allmänna termer de uppgifter som de enheter som deltar i genomförandet av unionens finansiella stöd ska ha när det gäller att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, intressekonflikter och korruption (kapitel III Analys av situationen och i synnerhet 3.2 Institutionell miljö för bedrägeribekämpning). Strategin innehåller också en bedömning av de största riskerna, faktorerna och metoderna för bedrägerier, intressekonflikter och korruption i Ungern med avseende på unionsfinansiering (kapitel 3.3 Uppgifter om bedrägeri och korruption i Ungern och 5.1.3 Riskanalys och riskhantering för att undvika bedrägerier). I kapitel V i strategin beskrivs de planerade åtgärderna i allmänna ordalag, vilka förtecknas närmare i en handlingsplan (bilaga 3 till strategin). En av åtgärderna är att utarbeta en årlig riskbedömning av bedrägerier, intressekonflikter och korruption. Flera åtgärder i handlingsplanen härrör från åtaganden inom ramen för andra korrigerande åtgärder, bland annat en översyn av strategin parallellt med utarbetandet av en ny nationell strategi mot korruption senast den 30 juni 2023. Ungern kommer att utarbeta och offentliggöra en årlig rapport om strategins genomförande.

(55)Den 27 september 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen ett utkast till lag i syfte att utvidga den personliga och materiella omfattningen i det nuvarande systemet med tillgångsredovisning. Vid utarbetandet av detta lagförslag samrådde den ungerska regeringen med kommissionen, i enlighet med kraven i den korrigerande åtgärden. Den 25 oktober 2022 antog nationalförsamlingen lag XXXI från 2022 om ändring av vissa lagar om tillgångsredovisning som rör kontrollen av användningen av medel från Europeiska unionens budget, som offentliggjordes den 26 oktober 2022 (lagen om tillgångsredovisning). Lagen om tillgångsredovisning trädde i kraft den 1 november 2022 med vissa undantag. Den 15 november 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen ett förslag till ändring av lagen om tillgångsredovisning, som en del av tjänstepaketet. Efter det att tjänstepaketet hade lämnats in till nationalförsamlingen översände Ungern den 16 november 2022 ändringar av lagtexten till kommissionens avdelningar där en konsoliderad version av lagtexten lades fram tillsammans med skrivelsen från november. Nuvarande bedömning grundar sig på den senare lagtexten, även om den ännu inte har antagits. Lagändringen är planerad att antas den 6 december 2022.

(56)I linje med den korrigerande åtgärden utvidgar lagen om tillgångsredovisning tillgångsredovisningarnas personliga omfattning till att omfatta personer som anförtrotts högre politiska funktioner 23 och ledamöter av nationalförsamlingen, samt släktingar som bor i samma hushåll 24 . Lagen utvidgar också tillgångsredovisningarnas materiella omfattning till att inbegripa alla relevanta tillgångar (bilaga I till lagen om tillgångsredovisningar).

(57)När det gäller det sistnämnda noterar kommissionen att det i del A i bilaga I till lagen om tillgångsredovisning föreskrivs ett undantag för den fastighet som förbehålls deklaranten och dennes make/maka eller sambo och barn som bor i samma hushåll. I bilaga I klargörs vidare att utifrån denna grund kan upp till en fastighet undantas från upplysningsskyldigheten och behöver därmed inte redovisas. Kommissionen beklagar att detta undantag inte enbart avser den primära bostaden, vilket innebär att den kan användas för att dölja lyxfastigheter. Ungern uppgav i flertalet samtal på statssekreterarnivå att denna fråga skulle tas upp i lagtexterna, men detta har ännu inte genomförts. Trots att förklaringar lämnats som bekräftar att upplysningsskyldigheten även ska omfatta fast egendom utanför Ungerns jurisdiktion finns ingen lämplig formulering i den relevanta lagtexten 25 . Dessa utgör avvikelser i systemet med tillgångsredovisning som riskerar att undergräva dess effektivitet.

(58)Samtidigt noterar kommissionen utkasten till ändringar av alla relevanta rättsakter 26 som tillämpar skyldigheten att redovisa tillgångar per den 1 november 2022 (i stället för den 31 december 2022) senast den 31 januari 2023 i enlighet med de bestämmelser som införts genom lagen om tillgångsredovisning. Detta kommer att säkerställa att de nya reglerna också kommer att gälla för eventuella ändringar som sker mellan den 1 november 2022 och den 31 december 2022. Den relevanta lagtexten ger dock inte tillräcklig klarhet och rättssäkerhet, eftersom den inte uttryckligen föreskriver att perioden november–december 2022 ska täckas av tillgångsredovisningar som ska göras under 2024, vilket i så fall skulle utgöra ett undantag som täcker en period på 14 månader (dvs. från november 2022 till december 2023).

(59) Slutligen noterar kommissionen att den ungerska regeringens åtagande att senast den 31 mars 2023 inrätta ett system med tillgångsredovisningar som lämnas in elektroniskt i digitalt format och som ska lagras i en allmän databas som man kan söka i utan kostnad och utan att behöva registrera sig ännu inte finns i regelverket. Enligt Ungern kommer reglerna för systemet att utarbetas och antas senare och senast den 31 mars 2023. Kommissionen beklagar avsaknaden av en uttrycklig hänvisning till denna allmänna databas i Ungerns lag om tillgångsredovisning. Dessa brister skulle också kunna undergräva effektiviteten i systemet med tillgångsredovisning.

(60)När det gäller införandet av ett sanktionssystem för överträdelser av skyldigheten att tillgångsredovisa noterar kommissionen att den strategi för bekämpning av bedrägerier och korruption vad avser medel från Europeiska unionen (antagen genom regeringsbeslut 1540/2022) som avses i punkt (54) ovan hänvisar till det särskilda åtagandet att fastställa konkreta åtgärder i den handlingsplan som åtföljer den nya nationella strategin mot korruption efter 2022 för att senast den 1 oktober 2023 utveckla ett effektivt, proportionerligt och avskräckande system för administrativa och straffrättsliga påföljder i samband med tillgångsredovisning i linje med den korrigerande åtgärden.

(61)Den 23 september 2022 lade den ungerska regeringen till nationalförsamlingen fram ett utkast till lag om inrättande av integritetsmyndigheten. Den 4 oktober 2022 antog nationalförsamlingen lagen om integritetsmyndigheten, som offentliggjordes den 10 oktober 2022 och trädde i kraft den 11 oktober 2022 (se ovan beskrivna korrigerande åtgärd i.). I enlighet med den korrigerande åtgärden fastställdes det i avsnitt 75 i lagen om integritetsmyndigheten att integritetsmyndigheten senast den 31 december 2023 ska utarbeta en särskild rapport som ska granska regelverket för och funktionen hos det ungerska systemet med tillgångsredovisning, inbegripet dess omfattning och kontrollförfarande.

(62) När det gäller strategierna för bedrägeribekämpning och korruptionsbekämpning konstaterar kommissionen att Ungern tog de viktiga genomförandestegen, trots att en reviderad strategi antogs genom regeringsbeslut den 15 november 2022 i stället för den fastställda tidsfristen den 30 september 2022. Kommissionen konstaterar att strategin uppfyller de åtaganden som fastställts genom den korrigerande åtgärden. När det gäller den handlingsplan som åtföljer den framtida nationella strategin för korruptionsbekämpning efter 2022, som föreskriver genomförandet av åtagandet att fastställa konkreta åtgärder för att utveckla effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, förbehåller sig kommissionen rätten att bedöma dess införlivande och genomförande under 2023 och därefter. Ungern enades i detta sammanhang om att samråda med kommissionen om utkastet till nationell strategi för korruptionsbekämpning senast den 31 januari 2023. Kommissionen erinrar också om den ungerska regeringens åtagande att kvartalsvis rapportera till kommissionen om genomförandet av alla korrigerande åtgärder, såsom anges i punkt (17).

(63)När det gäller tillgångsredovisning anser kommissionen att det regelverk för dessa redovisningar som fastställs i lagen om tillgångsredovisning, som ska gälla från och med den 1 november 2022, inte helt uppfyller de åtaganden om systemet med tillgångsredovisning som anges i skrivelsen från september, eftersom regelverket utelämnar en viktig kategori av tillgångar, såsom nämns i punkt (57). Kommissionen anser att de frågor som tas upp i den punkten utgör ett kryphål i lagstiftningen och kan undergräva den korrigerande åtgärdens effektivitet.

(64)Av dessa orsaker anser kommissionen att de relevanta lagtexterna inte fullt ut säkerställer att den korrigerande åtgärden är tillräcklig, med tanke på de svagheter, risker och brister som anges i punkterna (57)–(59) ovan.

IV.Säkerställa transparens i hur stiftelser som förvaltar tillgångar av allmänt intresse använder unionsstöd

(65)Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 30 september 2022 anta en ändringsakt för att säkerställa en generell tillämpning av reglerna för offentlig upphandling på stiftelser som förvaltar offentliga tillgångar och som bedriver verksamhet av allmänt intresse och juridiska personer som etablerats och underhålls av dem. Den åtog sig också att senast samma dag anta en ändringsakt för att säkerställa full överensstämmelse med artikel 61 i budgetförordningen 27 samt anpassa instruktionerna och praxisen till kommissionens tillkännagivande Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen 28 . Detta skulle förbättra och förtydliga de allmänna reglerna om intressekonflikter när det gäller stiftelser som förvaltar tillgångar av allmänt intresse och ledamöterna i deras styrelser.

(66)Det viktiga genomförandesteget för denna åtgärd var antagandet senast den 30 september 2022 av de två ändringsakter som nämns i föregående punkt.

(67)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta det viktiga genomförandesteget.

(68)Den 4 oktober 2022 antog nationalförsamlingen lag XXIX från 2022 om ändring av vissa lagar om stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter, den nationella skatte- och tullmyndigheten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings kontroller i samband med kontrollen av användningen av Europeiska unionens budgetmedel. Denna lag offentliggjordes den 10 oktober 2022. Lagens bestämmelser om stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter trädde i kraft den 13 oktober 2022.

(69)I linje med den korrigerande åtgärden infördes genom lag XXIX från 2022 ändringar av lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling och lag IX från 2021 om stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter. I avsnitt 5 i lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling lades ett nytt led f till i punkt 1 som föreskriver att stiftelser som förvaltar tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter och juridiska personer som etablerats eller underhålls av dem omfattas av skyldigheten att genomföra upphandlingsförfaranden i enlighet med ovannämnda lag. Punkt 3 i avsnitt 15 i lag IX från 2021 om stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter ändrades också genom att regler om intressekonflikter infördes. Denna punkt innehåller nu ett uttryckligt omnämnande av familjeband, känslomässiga, politiska eller nationella kopplingar eller andra direkta eller indirekta personliga intressen, för stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter och juridiska personer som etablerats eller underhålls av dem, inbegripet styrelsens och tillsynsstyrelsens ordförande och ledamöter, samt deras anställda. Genom lagen ändrades dessutom bestämmelserna i andra rättsakter 29 för att anpassa dem till ändringen i avsnitt 15.3 i lag IX från 2021.

(70)Kommissionen noterar dock att högt uppsatta tjänstemän, däribland högre politiska chefer från nationalförsamlingen och Ungerns autonoma organ, inte har uteslutits från att ingå i styrelser för stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse, vilket begärdes under diskussionerna med Ungern. Efter kommissionens förslag till genomförandebeslut från den 18 september 2022, och trots att kommissionen konsekvent har tagit upp denna oro i sina årliga rapporter om rättsstatsprincipen, har Ungern i stället från och med den 1 november 2022 återinfört möjligheten (genom ett undantag 30 från det allmänna förbudet 31 ) för högre politiska chefer att ha andra avlönade anställningar. Detta undantag skapar en situation där högre politiska chefer kan delta i beslutsfattandet om utbetalning av offentliga medel till enheter där de själva är anställda och har viktiga beslutsbefogenheter 32 . Även om Ungern bemötte de farhågor som togs upp i förslaget till genomförandebeslut av den 18 september 2022 innebär det undantag som infördes den 1 november 2022 att genomförandet av den korrigerande åtgärden ändå är otillräckligt.

V.Införande av ett särskilt förfarande för vissa brott i samband med myndighetsutövning eller förvaltning av offentlig egendom

(71)Den ungerska regeringen har åtagit sig att ändra straffprocessordningen i syfte att inrätta ett nytt förfarande vid särskilda brott i samband med myndighetsutövning eller förvaltning av offentlig egendom. Inom ramen för den korrigerande åtgärden måste det nya förfarandet föreskriva domstolskontroll av åklagarmyndighetens eller den utredande myndighetens beslut att avskriva en brottsanmälan eller avsluta det straffrättsliga förfarandet (dvs. att avsluta en brottsutredning utan åtal) avseende korruption och korruptionsrelaterade metoder enligt definitionen i artikel 4.2 i direktiv (EU) 2017/1371 33 och i kapitel III i Förenta nationernas konvention mot korruption. Det nya förfarandet måste ge en undersökningsdomare befogenhet att besluta att det straffrättsliga förfarandet ska inledas eller fortsätta. Alla fysiska och juridiska personer, med undantag för offentliga myndigheter, kan lämna in processuella yrkanden inom ramen för förfarandet, vilket också skulle kunna leda till en möjlighet att väcka åtal vid domstol. Den ungerska regeringen åtog sig också att säkerställa att det nya förfarandet tillämpas från och med den 1 januari 2023. Den åtog sig att senast den 31 december 2022 tilldela ytterligare särskilda tjänster till den domstol som ansvarar för domstolskontrollen av åklagarmyndighetens eller den utredande myndighetens beslut att avskriva en brottsanmälan eller avsluta det straffrättsliga förfarandet.

(72)I skrivelsen från september ingick åtagandet att i lagen om domstolskontroll fastställa Budas centrala distriktsdomstol som den domstol som har exklusiv befogenhet på ungerskt territorium att ompröva sådana beslut och besluta att straffrättsliga förfaranden ska inledas eller fortsätta. Den bekräftade också att alla domstolar i Ungern, inbegripet undersökningsdomare inom ramen för förfarandet enligt denna korrigerande åtgärd, bör uppfylla kraven på oberoende och opartiskhet, som fastställs i lag i enlighet med artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och med EU:s relevanta regelverk.

(73)Denna korrigerande åtgärd är en övergripande åtgärd som syftar till att avhjälpa strukturella problem med lagföringsåtgärdernas effektivitet i Ungern och säkerställa att effektiva och avskräckande åtgärder vidtas för att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget.

(74)De viktiga genomförandestegen för denna åtgärd var i) färdigställandet av utkastet till genomförandeförordningar (som är nödvändigt för tillämpningen av förfarandet för prövning) och antagandet omedelbart efter ikraftträdandet av den nya lagen senast den 31 oktober 2022 och ii) ikraftträdandet av den nya lagen om ändring av straffprocesslagen efter en förhandsgranskning av författningsdomstolen (på initiativ av regeringen) senast den 15 november 2022.

(75)Den 3 oktober 2022 antog nationalförsamlingen en första version av lagen om ändring av lag XC från 2017 om straffprocessordningen (lagen om domstolskontroll). Dessa bestämmelser trädde i kraft den 15 november 2022. Den 14 november 2022 översände de ungerska myndigheterna en reviderad version av lagen om domstolskontroll till kommissionens avdelningar. Samma version ingick även i akten om tjänstepaketet av den 15 november 2022, vars antagande var planerat till den 22 november 2022 34 . Ändringsakten antogs den 22 november 2022 och återspeglar ändringarna i den lagtext som kommissionen mottog den 14 november 2022. I beslutet om förhandsgranskning av lagen om domstolskontroll fann den ungerska författningsdomstolen att lagen om domstolskontroll inte strider mot principen om åklagarmyndighetens lagföringsmonopol enligt artikel 29.1 i den ungerska grundlagen 35 .

(76)Den 11 oktober 2022 överlämnade Ungern till kommissionen i) utkastet till regeringsdekret om ändring av regeringsdekret 100/2018 (den 8 juni) om närmare bestämmelser för utredning och förberedande förfarande, och ii) justitieministerns utkast till dekret om ändring av dekret 12/2018 (den 12 juni) IM om fastställande av regler för vissa gärningar och personer som deltar i straffrättsliga förfaranden. Dessa utkast till dekret representerar de utkast till genomförandeförordningar (genomförandeförordningar) som är nödvändiga för tillämpningen av det förfarande för prövning som fastställs i de viktiga genomförandestegen. Den ungerska regeringen överlämnade genom skrivelsen från november till kommissionen det senaste utkastet till tillämpningsförordningar, som enligt planerna ska träda i kraft den 1 januari 2023. 

(77)Lagen om domstolskontroll genomför de flesta av de åtaganden som föreslås i de korrigerande åtgärderna genom att införa relevanta ändringar av lag XC från 2017 om straffprocessordningen. I synnerhet gäller det nya förfarandet de relevanta brottsliga gärningar som föreslås inom ramen för den korrigerande åtgärden (avsnitt 817/A 1). Den gör det möjligt för fysiska och juridiska personer att lämna in en ansökan om omprövning (avsnitt 817/C) och, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, att en ansökan om lagföring kan inges (avsnitt 817/H). Den centrala distriktsdomstolen i Buda kommer att ha exklusiv jurisdiktion i det nya förfarandet för prövning (avsnitt 817/E 1).

(78)Kommissionen välkomnar också vissa bestämmelser som infördes efter det att den första versionen av lagen om domstolskontroll antogs av nationalförsamlingen, eftersom de är avsedda att bidra till den korrigerande åtgärdens effektivitet. Enligt dessa bestämmelser kan integritetsmyndigheten (se korrigerande åtgärd i. ovan), som i princip kommer att ha fördjupade kunskaper om frågor som är relevanta för utredning och lagföring av brott som omfattas av det nya förfarandet, också lämna in en ansökan om omprövning eller en ansökan om ny omprövning (avsnitt 817/C 7, avsnitt 817/H 3). Integritetsmyndigheten kan, i egenskap av offentligt organ, inte lämna in en ansökan om lagföring, utan att åsidosätta den ungerska konstitutionella principen att åklagarväsendet är förbehållet åklagarmyndigheten 36 . Fysiska eller juridiska personer kommer dock att kunna lämna in en ansökan om lagföring till följd av en ansökan om omprövning från integritetsmyndigheten (avsnitt 817/I).

(79)Dessutom finns det enligt det nya förfarandet möjlighet, även för integritetsmyndigheten, att lämna in en ansökan om upprepad prövning om åklagarmyndigheten eller den utredande myndigheten, även efter en första ansökan om prövning, beslutar att på nytt avskriva en brottsanmälan eller avsluta det straffrättsliga förfarandet (avsnitt 817/H). Denna möjlighet är endast öppen för en person som tidigare i målet har lämnat in en ansökan om omprövning. Kommissionen välkomnar också strykningen från avsnitt 817/V av den bestämmelse som skulle ha gjort det möjligt för riksåklagaren att inge ett extraordinärt rättsmedel mot beslut som fattats under förfarandets gång.

(80)Samtidigt har andra åtaganden inte beaktats på ett korrekt sätt i lagen om domstolskontroll eller i genomförandeförordningarna, nämligen

i) åtagandet att senast den 31 december 2022 tillhandahålla tillräckliga anslag för personal, infrastruktur och andra resurser för att säkerställa att förfarandet fungerar väl (inbegripet ytterligare särskilda tjänster för minst två domare och minst två rättssekreterare) vid Budas centrala distriktsdomstol, och

ii) åtagandet att genomföra en översyn av hur förfarandet fungerar senast den 31 december 2023 och, vid behov, föreskriva att ändringar av regelverket ska antas efter samråd med kommissionen senast den 30 juni 2024.

(81)När det gäller det första åtagandet informerade de ungerska myndigheterna kommissionen om att sådana åtgärder inte vidtas av den ungerska regeringen, utan av det organ inom domstolsväsendet som ansvarar för domstolsförvaltningen. Kommissionen har inte informerats om något konkret genomförande av detta åtagande. När det gäller det andra åtagandet har kommissionen inte informerats om någon konkret bestämmelse som föreskriver en skyldighet att genomföra en översyn av förfarandet och vid behov ändra det. Dessa delar kan ändå vara materiellt uppfyllda efter det att den nya lagstiftningen har trätt i kraft och påverkar därför inte i detta skede den eventuella effektiviteten vad gäller genomförandet av den korrigerande åtgärden. Kommissionen kommer därför att fortsätta att vara uppmärksam på dessa frågor och noga övervaka situationen på grundval av den kvartalsrapportering från Ungern som avses i punkt (17) ovan eller annan information som den kan få på annat sätt. Underlåtenhet att uppfylla dessa delar från och med den 1 januari 2023, då det nya förfarandet blir tillämpligt, riskerar att undergräva förfarandets effektivitet.

(82)Samtidigt konstaterar kommissionen att vissa bestämmelser inför ett utrymme för skönsmässig bedömning i förfarandet, vilket skulle kunna användas för att påverka resultatet av det nya förfarandet efter en ansökan om omprövning (eller upprepad omprövning) eller om lagföring, vilket äventyrar den korrigerande åtgärdens effektivitet.

(83)I synnerhet anges inte de rättsliga följderna för åklagaren av ett domstolsbeslut som upphäver dess beslut till följd av en ansökan om omprövning tydligt i de tillämpliga reglerna. I avsnitt 817/G 3 föreskrivs att om en utredning inleds eller förfarandet fortsätter, ska åklagarmyndigheten eller den utredande myndigheten fortsätta förfarandet med beaktande av motiveringen till domstolens beslut och, om något problem inte har upptäckts, sträva efter att avhjälpa de brister som anges däri (kursivering tillagd). Bestämmelsens ordalydelse antyder ett visst utrymme för skönsmässig bedömning för åklagaren, som inte skulle vara rättsligt skyldig att fatta ett beslut som är helt i linje med domen och som bara skulle kunna beakta det eller bara ”sträva efter” att avhjälpa de rättsstridigheter som konstaterats av den domstol som prövar ärendet. Kommissionen föreslog en striktare formulering enligt vilken åklagaren skulle vara skyldig att fatta ett beslut ”med full respekt för domskälen i domstolens beslut” och att den ska ”avhjälpa de brister som anges i beslutet”. Kommissionen anser att det utrymme för skönsmässig bedömning som åklagaren ges genom den tillämpliga regeln försvagar denna korrigerande åtgärds effektivitet och därmed dess tillräcklighet, eftersom det inte finns några garantier för att beslut om domstolskontroll vederbörligen kommer att följas upp genom korrekta rättsliga åtgärder.

(84)I de fall där en ansökan om lagföring får lämnas in kräver dessutom lagen om domstolskontroll en prövning av grunden för ansökan om lagföring (avsnitten 817/O och 817/P) av domstolen inom stängda dörrar och utan bevisupptagning, vilket kompletterar den preliminära prövning av formella grunder som införts i det nya förfarandet.

(85)Kommissionen noterar att det inte finns någon sådan prövning i domstolen av grunden för ansökan om lagföring inom ramen för de allmänna reglerna (där åklagaren inger åtalsbeslutet) och inom ramen för förfarandet för enskilt åtal i åklagarens ställe (där brottsoffret lämnar in åtalsbeslutet). Kommissionen anser att det är fråga om en materiell filtrering från domstolens sida som innebär en risk för att domstolen uttalar sig om sakfrågan innan bevisupptagning. En sådan filtrering skulle riskera att föregripa eller förhindra ett avgörande i sakfrågan, utan möjlighet att söka och höra bevisning i målet 37 . Den kan också i praktiken ändra den bedömning som avdelningen för undersökningsdomare vid Budas centrala distriktsdomstol har gjort: om förfarandet avslutas på nytt efter det att undersökningsdomaren har upphävt det ursprungliga beslutet att avskriva brottsanmälan eller avsluta förfarandet och utan att beakta undersökningsdomarens beslut, kan domstolens prövning leda till att undersökningsdomarens slutsatser förkastas, utan att någon ytterligare bevisning hörs av domstolen. Av dessa orsaker, och med tanke på den nyckelroll som undersökningsdomaren spelar i skedet före rättegången, är denna ytterligare filtrering av domstolen onödig och undergräver den korrigerande åtgärdens effektivitet.

(86)I den slutliga bestämmelsen i den lagtext som gjordes tillgänglig för kommissionens avdelningar angavs inte heller tydligt det tidsmässiga tillämpningsområdet (ratione temporis) för dessa nya regler. I själva verket anges det inte tydligt i texten att det nya förfarandet kommer att tillämpas på brottsanmälningar som lämnas in efter den 1 januari 2023 och som omfattar brott som påstås ha begåtts även tidigare, med undantag för preskriberade brott (se avsnitt 876/C 2). I synnerhet klargörs inte i texten att förekomsten av ett beslut om att avvisa en brottsanmälan eller ett beslut om att avsluta förfarandet, som antagits före den 1 januari 2023 (avseende ett påstått brott som inte är preskriberat), inte innebär att den utredande myndigheten eller åklagarmyndigheten fråntas skyldigheten att anta ett nytt beslut enligt avsnitt 379 i straffprocessordningen 38 , som kan bli föremål för en (upprepad) ansökan om omprövning enligt det nya förfarandet. I texten föreskrivs inte heller att det nya förfarandet kan tillämpas på brottsanmälningar som lämnats in före den 1 januari 2023 i avvaktan på beslut av den utredande myndigheten eller åklagarmyndigheten.

(87)På grundval av detta anser kommissionen att regelverket för införandet av ett särskilt förfarande vid särskilda brott i samband med myndighetsutövning eller förvaltning av offentlig egendom enligt ändringarna av lag XC från 2017 om straffprocessordningen inte uppfyller alla åtaganden som fastställs i den korrigerande åtgärden och innehåller regler som undergräver dess effektivitet. Såsom förklaras i motiveringen (punkt 96) var Ungern skyldig att korrekt specificera sina åtaganden i detaljerade regler för att säkerställa åtgärdens effektivitet. Det sätt på vilket Ungern för närvarande har specificerat sitt åtagande i lagstiftningen gör det inte möjligt för kommissionen att fastställa att denna korrigerande åtgärd på ett effektivt sätt kan hantera problemen med ineffektiva utredningar, åtal och utdömande av påföljder. Följaktligen räcker inte den korrigerande åtgärd som genomförts för att i tillräcklig utsträckning hantera kommissionens slutsatser enligt villkorlighetsförordningen.

VI.Förstärkning av revisions- och kontrollmekanismerna för att garantera korrekt användning av EU-stöd

(88)Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 31 augusti 2022 inrätta en arbetsgrupp för att inkludera bestämmelser i relevanta regeringsdekret om genomförandet av unionens stöd. Dessa bestämmelser bör syfta till att stärka reglerna och förfarandena för att mer effektivt förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter i enlighet med definitionen i artikel 61 i budgetförordningen. Bestämmelserna bör också innehålla en effektiv mekanism för kontroll av giltigheten avseende förklaringar om intressekonflikter. Bestämmelserna bör också syfta till att öka den förfarandemässiga kapaciteten hos förvaltande myndigheter, förmedlande organ och den nationella myndigheten för genomförandet av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan så att de kan tillämpa förstärkt riskhantering och förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och dubbelfinansiering. Den ungerska regeringen åtog sig också att inrätta ett direktorat för internrevision och integritet (DIAI) med ansvar för att regelbundet kontrollera giltigheten hos förklaringar om intressekonflikter och intresseförklaringar. Den åtog sig att ge direktoratet relevanta garantier för dess oberoende (t.ex. utnämning av högt uppsatt personal, längden på direktörens mandat utan möjlighet till uppsägning) och att fastställa regler för regelbunden kontroll av förklaringarnas giltighet. Den ungerska regeringen åtog sig också att tillhandahålla nödvändiga ekonomiska och mänskliga resurser till EUTAF, garantera en sund användning av unionsstödet, skydda dess oberoende och göra det möjligt för det att utföra sina nuvarande uppgifter och de ytterligare uppgifter som tilldelats genom ett antal korrigerande åtgärder.

(89)De viktiga genomförandestegen för denna åtgärd var i) inrättandet av arbetsgruppen senast den 31 augusti 2022, ii) inrättandet av DIAI vid premiärministerns kansli senast den 30 september 2022 och iii) antagandet av ändringar av de relevanta regeringsdekreten senast den 30 september 2022.

(90)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta de viktiga genomförandestegen.

(91)I linje med den korrigerande åtgärden inrättades en arbetsgrupp inom den tillämpliga tidsfristen med deltagande av de avdelningar vid premiärministerns kansli som ansvarar för förvaltning, kontroll och revision av användningen av EU-medel och EUTAF. Arbetsgruppen träffade kommissionens avdelningar för första gången den 8 september 2022 och i genomsnitt två gånger i veckan fram till början av november 2022.

(92)Den 30 september 2022 antog den ungerska regeringen

i) regeringsdekret 374/2022 (den 30 september) om ändring av regeringsdekret 272/2014 (den 5 november) om regler för användning av medel från vissa EU-fonder under programperioden 2014–2020 och regeringsdekret 256/2021 (den 18 maj) om regler för användningen av medel från vissa EU-fonder under programperioden 2021–2027, och

ii) regeringsdekret 373/2022 (den 30 september) om regler och ansvariga institutioner för genomförandet av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan.

Dekreten trädde i kraft samma dag, med vissa undantag, särskilt när det gäller vissa bestämmelser som rör förklaringar om intressekonflikter.

(93)Den 15 november 2022 antog den ungerska regeringen regeringsdekret 463/2022 om ändring av regeringsdekreten 373/2022, 256/2021 och 272/2014, genom vilket ikraftträdandet av de ovannämnda bestämmelserna om förklaringar om intressekonflikter tidigarelades till den 15 november. Slutligen antogs lag XXVIII från 2022 om ändring av vissa rättsakter som rör kontrollen av användningen av Europeiska unionens budgetmedel, genom vilken DIAI inrättades i arbetsorganisationen för den minister som ansvarar för användningen av Europeiska unionens medel (dvs. premiärministerns kansli) av nationalförsamlingen den 4 oktober 2022 och offentliggjordes den 10 oktober 2022. Den trädde i kraft den 13 oktober 2022. Den 15 november 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen ett förslag till ändring av denna akt, som en del av tjänstepaketet. Efter det att tjänstepaketet hade lämnats in till nationalförsamlingen sände de ungerska myndigheterna kommissionen en reviderad lagtext som en bilaga till skrivelsen från november. Ändringsakten antogs den 22 november 2022 och återspeglar ändringarna i den lagtext som kommissionen mottog den 19 november. Den tillförordnade direktören för DIAI (för perioden 1 oktober 2022–31 december 2022) utnämndes den 30 september 2022.

(94)I linje med den korrigerande åtgärden innehåller regeringsdekret 373/2022, ändringsdekret 374/2022 och regeringsdekret 463/2022 bestämmelser för att stärka regler och förfaranden för att mer effektivt förebygga, upptäcka och korrigera intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen och kommissionens tillkännagivande Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen 39 . De nya bestämmelserna omfattar begreppet upplevd intressekonflikt och säkerställer en effektiv kontrollmekanism för giltigheten avseende förklaringar om intressekonflikter. I de ändrade regeringsdekreten anges att berörd personal vid nationella myndigheter ska lämna in en allmän förklaring om intressekonflikt och en intresseförklaring när ett rättsförhållande upprättas eller innan en verksamhet inleds med en aktör i det institutionella systemet. De ska också lämna in en förklaring om intressekonflikt innan de inleder en processhandling 40 . Slutmottagare, uppdragstagare, underleverantörer och personer som deltar i utarbetandet och genomförandet av ett projekt ska redovisa eventuella intressekonflikter i de fall som anges i kommissionens vägledande tillkännagivande 41 . I de nya bestämmelserna anges att DIAI ska kontrollera att förklaringarna är sanningsenliga, med undantag för förklaringar från dess egen personal och ledamöter av revisionsmyndigheten (som i stället kommer att kontrolleras av integritetsmyndigheten), på grundval av ett stickprov och på grundval av en tvåårig revisionsplan som omfattar minst 5 % av det antal personer som ska lämna in en förklaring om intressekonflikt varje år 42 , samt varje misstanke om intressekonflikt som rapporteras till den. Skyldigheten för alla aktörer att lämna in förklaringar om intressekonflikter och för DIAI att utföra kontroller gäller sedan den 15 november 2022.

(95)I de ändrade dekreten fastställs att regelbunden och effektiv tillsyn och regelbunden rotation av personal i känsliga befattningar ska säkerställas, särskilt de som sköter hantering, kontroll och risbedömning av oriktigheter. Detta kommer att vidareutvecklas genom en särskild metod 43 . Kommissionen kommer att följa upp genomförandet av detta åtagande i praktiken. I linje med åtagandet att säkerställa lämplig datainsamling och med den korrigerande åtgärden för Arachne (se en mer detaljerad bedömning nedan) innehåller de ändrade dekreten bestämmelser för att säkerställa överföringen av data till Arachne och i bilagorna fastställs de relevanta datafält som måste översändas till Arachne 44 . Dessutom innehåller de ändrade dekreten bestämmelser som konsekvent, systematiskt och i stor utsträckning ska tillämpas och ta hänsyn till Arachnes alla funktioner vid utarbetandet och antagandet av beslut om EU-finansiering 45 .

(96)I avsnitt 81 om ändring av lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling i lagen om integritetsmyndigheten, som antogs den 10 oktober 2022 och trädde i kraft den 11 oktober 2022, fastställs en bestämmelse för att hindra anbudsgivare från att delta i anbudsförfaranden i offentliga upphandlingsförfaranden om de befinner sig i en intressekonflikt som är relevant i det specifika anbudet.

(97)I linje med den korrigerande åtgärden beskrivs i lagstiftningen om DIAI den helt oberoende roll som DIAI har, med relevanta garantier (t.ex. när det gäller uppsägningsförfarandet). Den beskriver också dess befogenheter när det gäller aktörer som deltar i genomförandet av EU-budgeten för alla fonder (avsnitt 29/B 3 i lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning). I den relevanta lagstiftningen anges dessutom tydligt att direktören ska utföra uppgifterna utan inblandning av några andra institutioner, organ, politiska partier, ekonomiska enheter, föreningar eller juridiska eller fysiska personer (avsnitt 29/B 5). DIAI:s anställda kommer att väljas ut på grundval av en objektiv uppsättning kriterier som ska godkännas av integritetsmyndigheten. Myndigheten kommer också att kontrollera rekryteringsprocessen för regeringstjänstemän och anställda vid direktoratet (avsnitt 29/B 6). Dessutom kommer integritetsmyndigheten att kontrollera hur direktoratet fungerar, samt efterlevnaden av arbetsordningen och riktlinjerna (avsnitt 29/B 9). Myndigheten kommer att vara behörig att kontrollera förklaringar om intressekonflikter och intresseförklaringar från DIAI:s direktör och dess anställda (avsnitt 29/B 9c). Vid allvarliga eller återkommande efterlevnadsproblem kommer integritetsmyndigheten att kunna granska DIAI (avsnitt 29/B 9). DIAI är enligt lag skyldigt att på begäran ge integritetsmyndigheten fullständig tillgång till alla förklaringar om intressekonflikter och intresseförklaringar som direktoratet hanterar. DIAI bör också tillhandahålla alla handlingar som förvaltas av direktoratet och som är nödvändiga för myndighetens utövande av sina befogenheter (avsnitt 29/B 9b b). Direktoratet kommer att lämna en årlig rapport till integritetsmyndigheten med information om sin verksamhet och särskilt om resultaten av utförda kontroller, vidtagna åtgärder, antal mottagna rapporter och utredda ärenden (avsnitt 29/B 10). Slutligen välkomnar kommissionen att Ungern har samtyckt 46 till att integritetsmyndigheten inte ska vara skyldig att bevisa deklarantens avsikt i händelse av felaktiga eller felaktigt ifyllda förklaringar. Detta bekräftades i de ändringar som antogs som en del av tjänstepaketet den 22 november 2022.

(98)Den 15 november 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen ett lagförslag om ändring av EUTAF:s ställning, som en del av tjänstepaketet. Lagförslaget antogs den 22 november 2022. EUTAF kommer att omvandlas från sin nuvarande ställning som central budgetorganisation som verkar under överinseende av ministern med ansvar för de offentliga finanserna till ett självständigt statligt förvaltningsorgan från och med den 1 januari 2023 (avsnitt 1.1 och avsnitt 35.1). EUTAF får en separat rubrik i den centrala budgetens struktur. Det kommer att lägga fram sitt förslag till budget, som regeringen utan ändringar ska överlämna till nationalförsamlingen som en del av lagstiftningsförslaget om den centrala budgeten och dess genomförande. Dess budget får endast ändras med generaldirektoratets samtycke om ändringen är vederbörligen och offentligt motiverad och inte äventyrar ett effektivt och snabbt utförande av generaldirektoratets uppgifter (avsnitt 2). Generaldirektörens och den biträdande generaldirektörens lön ska motsvara 8,4 gånger respektive 7,4 gånger den genomsnittliga bruttolönen per månad i den nationella ekonomin (avsnitt 30). Generaldirektören ska besluta om principerna för generaldirektoratets ersättningspolicy och andra förmåner (avsnitt 31). EUTAF:s funktionella och yrkesmässiga oberoende kommer att upprätthållas. EUTAF:s personal kommer att fortsätta att inte be om eller ta emot instruktioner om sitt revisionsarbete. Kommissionen välkomnar ovanstående ändringar av EUTAF:s regelverk, vilka effektivt genomför det åtagande som Ungern lade fram i skrivelsen från september.

(99)Kommissionen konstaterar att Ungern tog det viktiga genomförandesteget och att de relevanta lagstiftningstexterna uppfyller de åtaganden som fastställts i den korrigerande åtgärden.

VII.Minskning av andelen anbudsförfaranden med ett enda anbud som finansieras med unionsmedel

(100)Den ungerska regeringen åtog sig att minska andelen anbudsförfaranden som finansieras med unionsmedel och som avslutades under 2022 med ett enda anbud till under 15 %, mätt med metoden i resultattavlan för den inre marknaden, senast den 31 december 2022. Den åtog sig att uppfylla detta mål villkorslöst och bibehålla det utan tidsbegränsning. Den ungerska regeringen åtog sig också att vidta ytterligare åtgärder inom fyra månader, om andelen enskilda anbud överstiger 15 % under ett visst kalenderår, för att underlätta minskningen av upphandlingar med ett enda anbud och se till att de åter hamnar under tröskelvärdet på 15 %. I sådana fall har den ungerska regeringen åtagit sig att underrätta integritetsmyndigheten och kommissionen. 

(101)Det viktiga genomförandesteget för denna åtgärd var genomförandet av EUTAF:s första revision av efterlevnaden av metoden i resultattavlan för den inre marknaden (och av tillhandahållandet av enskilda uppgifter till kommissionen och allmänheten, i tillämpliga fall) senast den 30 september 2022.

(102)Den 7 oktober 2022 skickade de ungerska myndigheterna till kommissionen revisionsrapporten om lämpligheten vad avser den metod för ett enda anbud som EUTAF utfärdat. Efter synpunkter från kommissionens avdelningar ändrade EUTAF sin rapport och utfärdade en reviderad slutlig revisionsrapport den 3 november 2022. I revisionen drogs slutsatsen att den använda metoden var tillräcklig och i linje med den metod som används i resultattavlan för den inre marknaden, med ett undantag, för vilket EUTAF har utfärdat en rekommendation. Kommissionen kommer att övervaka uppföljningen av EUTAF:s rekommendation som en del av den ungerska regeringens rapportering i enlighet med punkt (17) ovan.

(103)Kommissionen konstaterar att Ungern tog det viktiga genomförandesteget och har fått tillräckliga försäkringar från EUTAF:s revisionsrapport om att den använda metoden är i linje med den metod som används i resultattavlan för den inre marknaden, vilket krävs i den korrigerande åtgärden. Denna bedömning påverkar inte uppnåendet av det tröskelvärde på 15 % som fastställts i enlighet med punkt (100) ovan. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av denna korrigerande åtgärd som en del av den ungerska regeringens rapportering i enlighet med punkt (17) ovan. 

VIII.Minskning av andelen anbudsförfaranden med ett enda anbud som finansieras genom den nationella budgeten

(104)I likhet med den föregående korrigerande åtgärden (vii.) åtog sig den ungerska regeringen att i tre steg minska andelen anbudsförfaranden som finansieras genom den nationella budgeten och avslutas under ett kalenderår med ett enda anbud till under 15 %, mätt med metoden i resultattavlan för den inre marknaden, senast den 31 december 2024. Den åtog sig att uppfylla detta mål villkorslöst och bibehålla det utan tidsbegränsning. Den ungerska regeringen åtog sig också att föreslå ytterligare åtgärder inom fyra månader om andelen enda anbud överstiger 15 % under ett visst kalenderår för att underlätta minskningen av upphandlingar med ett enda anbud och att återföra dem till en nivå under tröskelvärdet på 15 %. I sådana fall har den ungerska regeringen åtagit sig att underrätta integritetsmyndigheten och kommissionen.

(105)I enlighet med bilagan till motiveringen fanns det inga omedelbara viktiga genomförandesteg för denna korrigerande åtgärd. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av denna korrigerande åtgärd som en del av den ungerska regeringens rapportering i enlighet med punkt (17) ovan.

IX.Utveckling av ett rapporteringsverktyg för förfaranden med ett enda anbud för att övervaka och rapportera om offentliga upphandlingar som avslutats efter ett enda anbud

(106)Utöver de korrigerande åtgärderna i samband med minskningen av förfarandena med ett enda anbud som beskrivs ovan (vii. och viii.), åtog sig den ungerska regeringen att senast den 30 september 2022 utveckla ett nytt övervaknings- och rapporteringsverktyg för att mäta andelen upphandlingsförfaranden som resulterar i ett enda anbud och som finansieras genom nationella medel eller EU-stöd eller båda. Den åtog sig att upprätthålla det på obestämd tid. Den ungerska regeringen åtog sig också att offentliggöra en årlig skriftlig rapport på grundval av den information som samlats in genom rapporteringsverktyget för förfaranden med ett enda anbud, som ska utarbetas av ministeriet med ansvar för offentlig upphandling och offentliggöras senast den 15 februari varje år på webbplatsen för det elektroniska systemet för offentlig upphandling (EPS).

(107)De viktiga genomförandestegen för denna åtgärd var i) utvecklingen av ett nytt övervaknings- och rapporteringsverktyg baserat på data från EPS senast den 30 september 2022 och ii) EUTAF:s bekräftelse senast den 30 september 2022 på att verktyget är fullt funktionsdugligt och operativt.

(108)Den 7 oktober 2022 skickade de ungerska myndigheterna till kommissionen revisionsrapporten om övervaknings- och rapporteringsverktyget för upphandlingar med ett enda anbud som utfärdats av EUTAF. Efter synpunkter från kommissionens avdelningar utfärdade EUTAF en reviderad slutlig revisionsrapport den 3 november 2022. I rapporten konstateras att rapporteringsverktyget för förfaranden med ett enda anbud är på plats, operativt, funktionsdugligt och kapabelt att övervaka andelen upphandlingsförfaranden med ett enda anbud. I rapporten konstateras att överensstämmelse med data från EPS i princip skulle kunna fastställas. I linje med den korrigerande åtgärden ska rapporteringsverktyget vidareutvecklas senast den 31 december 2022 för att inkludera data om geografiska indikationer. Den första rapporten ska offentliggöras senast den 15 februari 2023. 

(109)Kommissionen konstaterar att Ungern har tagit de relevanta viktiga genomförandestegen och att rapporteringsverktyget för förfaranden med ett enda anbud har utvecklats. I rapporten från EUTAF bekräftades att den är operativ och funktionsduglig, i enlighet med kraven i den relevanta korrigerande åtgärden. Denna bedömning påverkar inte den fortsatta utvecklingen och offentliggörandet av den första rapporten, som kommer att underbygga den korrigerande åtgärden i praktiken, vilket kräver en längre genomförandetid i linje med den korrigerande åtgärden.

X.Utveckling av ett elektroniskt system för offentlig upphandling (EPS) för att öka transparensen

(110)Den ungerska regeringen har åtagit sig att på EPS-webbplatsen skapa och offentliggöra en databas med information om alla meddelanden om tilldelning av kontrakt vid offentlig upphandling i strukturerad form, inklusive företagets identifikationsnummer och namnen på varje enskild medlem i konsortiet och underleverantörerna. Denna databas skulle uppdateras regelbundet (minst en gång i kvartalet) och vara tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Den måste kunna behandlas maskinellt, särskilt för att möjliggöra strukturerad forskning och massexport av data i samband med upphandlingsförfaranden. Den ungerska regeringen åtog sig också att vidta alla nödvändiga åtgärder för att utveckla EPS och se till att de nya funktionerna skulle kunna börja användas senast den 30 september 2022. Den ungerska regeringen åtog sig dessutom att villkorslöst och under obegränsad tid upprätthålla EPS och de relevanta funktionerna.

(111)Det viktiga genomförandesteget för denna åtgärd var att säkerställa att nyutvecklade funktioner senast den 30 september 2022 är fullt driftskompatibla och möjliggör strukturerad sökning och export av data i EPS, i ett format som kan behandlas maskinellt.

(112)Den 7 oktober 2022 informerade de ungerska myndigheterna kommissionen om att EPS-systemets nya funktion, som möjliggör strukturerad sökning och export av uppgifter om meddelandet om tilldelning av kontrakt i EPS i ett format som kan behandlas maskinellt, hade slutförts den 30 september 2022 och är allmänt tillgänglig på webbplatsen https://ekr.gov.hu/portal/kozbeszerzes/eredmeny-tajekoztato-hirdetmenyek .

(113) Den nya EPS-funktionen möjliggör strukturerad sökning och massexport av alla uppgifter om meddelandet om tilldelning av kontrakt som finns tillgängliga i EPS (inklusive företagets identifikationsnummer) i ett format som kan behandlas maskinellt (.csv eller.xlsx). Databasen innehåller data om medlemmar i konsortier 47 och underleverantörer, och data underleverantörer är för närvarande endast tillgängliga i fritextformat. I linje med den korrigerande åtgärden kommer funktionen att vidareutvecklas så att den omfattar strukturerade data om underleverantörer senast den 30 november 2022. Data uppdateras två gånger i månaden. Den nya funktionen är tillgänglig för allmänheten utan kostnad och registrering. Data finns tillgängliga från och med april 2018, i enlighet med den korrigerande åtgärden. Data från januari 2014 ska göras tillgängliga senast den 31 mars 2023. Dessutom lämnade Ungern den 5 november 2022, på begäran av kommissionen, till kommissionen den interna instruktion som premiärministerns kansli utfärdat till det företag som driver och uppdaterar databasen, företagets ISO-certifikat och kundstödsgruppens uppförandekod, som bekräftar hur ofta offentliggörandet och förfarandet för rättelse av information sker. 

(114)Kommissionen konstaterar att Ungern vidtagit det viktiga genomförandesteget. Den nya funktionen för EPS har utvecklats och gör det möjligt att söka på ett strukturerat sätt och massexportera uppgifter om meddelandet om tilldelning av kontrakt i EPS, i ett format som kan behandlas maskinellt, i enlighet med den korrigerande åtgärden. Denna bedömning påverkar inte den fortsatta utvecklingen när det gäller EPS, som kräver ett senare genomförandedatum i linje med den korrigerande åtgärden (se punkt (113)).

XI.Utveckling av en ram för resultatmätning för bedömning av offentliga upphandlingars ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet

(115)Den ungerska regeringen åtog sig att senast till den 30 september 2022 ha utarbetat en ram för resultatmätning för att bedöma offentliga upphandlingars ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Ramen ska vara klar att börja användas senast den 30 november 2022. Den ungerska regeringen åtog sig även att villkorslöst upprätthålla den regelbundna användningen av ramen för resultatmätning och offentliggörandet av dess resultat under en obegränsad tidsperiod.

(116)Det viktiga genomförandesteget för denna åtgärd var utvecklingen av själva ramen för resultatmätning, inklusive antagandet av tillhörande regeringsbeslut senast den 30 september 2022.

(117)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta det viktiga genomförandesteget:

(118)Den 5 september 2022 antog och offentliggjorde den ungerska regeringen regeringsbeslut 1425/2022 om utarbetande av en ram för resultatmätning för bedömning av offentliga upphandlingars effektivitet och kostnadseffektivitet.

(119)I regeringsbeslut 1425/2022 fastställs skyldigheten för ministern för regional utveckling att samla in uppgifter och undersöka möjliga skäl för offentliga upphandlingar med ett enda anbud. Ministern för regional utveckling ansvarar för att välja ut icke-statliga organisationer och sakkunnigapå offentlig upphandling som ska delta i inrättandet och driften av ramen för resultatmätning. När ramen inrättas och används måste förslag och åsikter från dessa icke-statliga organisationer och sakkunniga beaktas. Enligt regeringsbeslutet kommer ramen för resultatmätning särskilt att möjliggöra en årlig analys av i) nivån på misslyckade offentliga upphandlingsförfaranden och orsakerna till detta, ii) andelen (antal och värde) kontrakt som annullerats under kontraktets fullgörande, iii) andelen förseningar i fullgörandet av kontraktet, iv) andelen överskridanden av kostnaderna, v) andelen tilldelade upphandlingskontrakt där livscykel- eller livscykelkostnadsberäkning beaktas, vi) andelen framgångsrikt deltagande av mikroföretag och små företag (inom och per sektor), vii) värdet av förfaranden med ett enda anbud som finansieras med nationella medel och med unionsmedel separat och/eller både och, samt hur detta värde jämförs med det totala värdet av förfaranden för offentlig upphandling som finansieras med nationella medel och unionsmedel separat och/eller både och. I linje med den korrigerande åtgärden ska ramen för resultatmätning vara klar att börja användas senast den 30 november 2022. Senast den 28 februari varje år ska resultaten av resultatmätningen offentliggöras. 

(120)Kommissionen konstaterar att Ungern vidtagit det viktiga genomförandesteget och uppfyllt de åtaganden som rör den operativa ram inom vilken den korrigerande åtgärden ska fastställas och genomföras. Denna bedömning påverkar inte det faktiska inrättandet av ramen för resultatmätning och offentliggörandet av den första rapporten, som kommer att underbygga den korrigerande åtgärden i praktiken och som kräver en längre genomförandeperiod (se även punkt (119)).

(121)Kommissionen noterar att ansökningsomgången för icke-statliga organisationer och sakkunniga, vars utkast skickades till kommissionen, tillkännagavs den 11 oktober 2022 med sista ansökningsdag den 26 oktober 2022. 15 ansökningar inkom, varav två från organisationer och 13 från enskilda personer. Tre tjänster var visserligen reserverade för organisationer, men endast två kunde tillsättas av organisationer. För den tredje tjänsten valdes en enskild sökande från ett universitet ut, men enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till förefaller denna person emellertid inte ha styrkt erfarenhet av offentlig upphandling. Dessutom valdes fyra oberoende sakkunniga ut.

XII.Antagande av en handlingsplan för att öka konkurrensen inom offentlig upphandling

(122)Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 31 mars 2023 anta en övergripande handlingsplan som syftar till att öka konkurrensen inom offentlig upphandling med tydliga och snäva tidsfrister för genomförandet av var och en av de åtgärder som fastställs i planen. Handlingsplanen bör bland annat beakta de första resultaten av ramen för resultatmätning, som ska kunna börja användas den 31 december 2022.

(123)I enlighet med bilagan till motiveringen fanns det inga omedelbara viktiga genomförandesteg för denna korrigerande åtgärd. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av denna korrigerande åtgärd som en del av den ungerska regeringens rapportering i enlighet med punkt (17).

XIII.Tillhandahållande av utbildning för mikroföretag samt små och medelstora företag om metoder för offentlig upphandling

(124)Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 31 mars 2024 tillhandahålla kostnadsfri utbildning om offentlig upphandling för minst 1 000 mikroföretag samt små och medelstora företag (med särskild inriktning på mikroföretag och små företag) i syfte att underlätta deras deltagande i offentlig upphandling. Den ungerska regeringen åtog sig att senast den 30 juni 2026 tillhandahålla sådana utbildningstillfällen för minst ytterligare 1 200 mikroföretag samt små och medelstora företag (dvs. totalt minst 2 200 företag). Dessutom åtog sig den ungerska regeringen att övervaka och utvärdera utbildningens effektivitet och mervärde.

(125)I enlighet med bilagan till motiveringen fanns det inga omedelbara viktiga genomförandesteg för denna korrigerande åtgärd. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av denna korrigerande åtgärd som en del av den ungerska regeringens rapportering i enlighet med punkt (17).

XIV.Inrättande av ett stödsystem för att kompensera för kostnader som mikroföretag och små och medelstora företag ådrar sig vid deltagande i offentlig upphandling

(126)Utöver den tidigare korrigerande åtgärden (xiii) åtog sig den ungerska regeringen att senast den 31 mars 2023 lansera ett stödsystem för mikroföretag samt små och medelstora företag när det gäller offentliga upphandlingsförfaranden. Detta system bör tillhandahålla en engångsersättning, baserad på objektiva, icke-diskriminerande och transparenta urvalskriterier, för minst 1 800 stödberättigade mikroföretag samt små och medelstora företag, med fokus på mikroföretag och små företag. Detta system skulle täcka deras kostnader i samband med deras deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden, med syftet att underlätta deras deltagande i offentlig upphandling och minska inträdeshindren. En halvtidsutvärdering bör göras senast den 30 september 2024 och en slutlig utvärdering bör vara slutförd i slutet av stödprogrammet senast den 31 juli 2026.

(127)I enlighet med bilagan till motiveringen fanns det inga omedelbara viktiga genomförandesteg för denna korrigerande åtgärd. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av denna korrigerande åtgärd som en del av den ungerska regeringens rapportering i enlighet med punkt (17).

XV. Tillämpning av Arachne

(128)Den ungerska regeringen åtog sig att tillämpa förfaranden för systematisk och utvidgad användning av alla funktioner i det datautvinnings- och riskbedömningsverktyg, Arachne, som kommissionen ställer till medlemsstaternas förfogande, vid genomförandet av allt stöd från unionen för alla programperioder, för att effektivt förebygga och upptäcka intressekonflikter, bedrägerier, korruption, dubbelfinansiering och andra oriktigheter. Den ungerska regeringen åtog sig att villkorslöst upprätthålla en fullständig och effektiv tillämpning av Arachne-verktyget under en obegränsad tidsperiod. Alla relevanta revisions- och kontrollorgan ska också ha full tillgång till de datauppsättningar som laddats upp i Arachne. Kommissionen noterar att den inser att detta åtagande även gäller för eventuella efterföljande system i Arachne.

(129)Det viktiga genomförandesteget för denna åtgärd var tillämpningen av förfarandena för en systematisk och effektiv användning av Arachne senast den 30 september 2022.

(130)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta det viktiga genomförandesteget:

(131)Den 30 september 2022 antog den ungerska regeringen regeringsdekret 373/2022 och ändringsdekret 374/2022, som trädde i kraft samma dag, med vissa undantag i enlighet med den korrigerande åtgärden.

(132)Regeringsdekreten innehåller bestämmelser för att säkerställa dataöverföring till Arachne varannan månad och i bilagorna anges de relevanta datafält som behöver överföras 48 . Dessutom innehåller dekreten bestämmelser för att utveckla och regelbundet se över en metod för användning av Arachne och dess resultat 49 och för att säkerställa att de berörda myndigheterna konsekvent, systematiskt och i stor utsträckning tillämpar och beaktar Arachnes alla funktioner vid utarbetandet och antagandet av beslut som rör EU-finansiering 50 . Regeringsdekreten säkerställer också tillgång till Arachnes funktioner och data för relevanta aktörer, inbegripet relevanta revisionsmyndigheter 51 . Det första datasetet översändes till Arachne-verktyget den 30 september 2022. Arachne innehåller nu data från nästan 65 000 projekt i Ungern med över 41 000 stödmottagare och nästan 6 000 kontrakt. Ungerns nästa uppladdning planeras äga rum senast den 30 november 2022, i linje med den korrigerande åtgärden. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka att eventuella datauppladdningar genomförs i tid.

(133)Kommissionen konstaterar att Ungern vidtagit det viktiga genomförandesteget och att de relevanta regeringsdekreten innehöll detaljerade regler för en systematisk och effektiv användning av Arachne, i linje med den korrigerande åtgärden.

XVI.Stärkt samarbete med Olaf

(134)Den ungerska regeringen åtog sig att förelägga nationalförsamlingen ett utkast till lag om ändring av lag CXXII från 2010 om Ungerns skatte- och tullmyndighet (Nemzeti Adó- és Vámhivatal) som ska antas senast den 30 september 2022 och genom vilken den ska utse den nationella skatte- och tullmyndigheten till behörig nationell myndighet för att bistå Olaf när Olaf utför kontroller på plats i Ungern och när en ekonomisk aktör som omfattas av dessa kontroller vägrar att samarbeta. Den åtog sig också att förelägga nationalförsamlingen ett lagförslag om ändring av lag XXIX från 2004 för att införa en avskräckande finansiell sanktion som ska utdömas om en ekonomisk aktör vägrar att samarbeta med Olaf i samband med Olafs kontroller och inspektioner på plats.

(135)Det viktiga genomförandesteget för denna åtgärd var antagandet av de två ovannämnda lagarna senast den 30 september 2022.

(136)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta det viktiga genomförandesteget:

(137) Den 4 oktober 2022 antog nationalförsamlingen lag XXIX från 2022 om ändring av vissa lagar om stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse som utför offentliga uppgifter, den nationella skatte- och tullmyndigheten och kontroller utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning i samband med kontrollen av användningen av Europeiska unionens budgetmedel, som offentliggjordes den 10 oktober 2022. De bestämmelser i lagen som rör Olaf trädde i kraft den 26 oktober 2022.

(138)I linje med den korrigerande åtgärden ändrades lag CXXII från 2010 för att utse den nationella skatte- och tullmyndigheten (Nemzeti Adó- és Vámhivatal) till behörig nationell myndighet för att bistå Olaf vid kontroller och inspektioner på plats i Ungern och när en ekonomisk aktör som omfattas av dessa kontroller vägrar att samarbeta. I lagen beskrivs också det förfarande som ska följas. Det infördes också en möjlighet att ha en finanskontrollmyndighet på begäran av Olaf. Lag XXIX från 2004 ändrades för att införa en avskräckande ekonomisk sanktion som ska utdömas om en ekonomisk aktör vägrar att samarbeta med Olaf i samband med Olafs kontroller och inspektioner på plats.

(139)Kommissionen konstaterar att Ungern tog det viktiga genomförandesteget och att de ändringar som infördes genom den ovannämnda lagen uppfyller de åtaganden som fastställts genom den korrigerande åtgärden.

XVII.Anta en rättsakt som säkerställer ökad transparens vad gäller de offentliga utgifterna

(140)Den ungerska regeringen åtog sig att för nationalförsamlingen lägga fram en rättsakt med en skyldighet för alla offentliga organ att proaktivt offentliggöra en på förhand fastställd uppsättning information om användningen av offentliga medel i ett centralt register, och att se till att akten antas av nationalförsamlingen senast den 31 oktober 2022. Den ungerska regeringen åtog sig också att tillhandahålla information om underleverantörerna i det centrala registret. Dessutom åtog sig regeringen att villkorslöst behålla den ovannämnda lagen under obegränsad tid. Den åtog sig också att se till att den efterlevs, och i synnerhet att offentliga organ laddar upp alla relevanta data fullt ut och i god tid till registret.

(141)De viktiga genomförandestegen i denna åtgärd var i) att till kommissionen sända ett framskridet utkast till lagstiftningsakt som fastställer skyldigheten för alla offentliga organ att proaktivt offentliggöra en på förhand fastställd uppsättning information om användningen av offentliga medel senast den 30 september 2022 och ii) att anta den lagstiftningsakten senast den 31 oktober 2022.

(142)Ungern vidtog följande åtgärder för att ta det viktiga genomförandesteget:

(143)Den 15 september skickade den ungerska regeringen, för samråd, ett utkast till lag till kommissionen för att fastställa en skyldighet för offentliga organ att proaktivt offentliggöra på förhand fastställd information om användningen av offentliga medel.

(144)Den 8 november 2022 antog nationalförsamlingen lag XL från 2022 om ändring av lag CXII från 2011 om rätten att bestämma över information om sig själv och om informationsfrihet, som offentliggjordes den 14 november 2022 och kommer att träda i kraft den 29 november 2022, med vissa undantag. Den 15 november 2022 förelade den ungerska regeringen nationalförsamlingen två lagförslag om ändring av lag XL från 2022 och lag CXII från 2021, som en del av tjänstepaketet. De flesta av ändringarna från den ungerska regeringen infördes i den del av tjänstepaketet om vilken slutomröstningen ägde rum den 22 november 2022. Ändringsförslagen om de nya reglerna för verkställighet av skyldigheten att proaktivt offentliggöra en på förhand fastställd uppsättning information om användningen av offentliga medel, inklusive sanktioner (administrativt förfarande för öppenhet), infördes i den del av tjänstepaketet som har slutomröstning den 6 december 2022. Efter det att tjänstepaketet hade lämnats in till nationalförsamlingen skickade de ungerska myndigheterna den 18 november 2022 en reviderad lagtext av lag XL om ändring av lag CXII från 2011 om rätten att bestämma över information om sig själv och om informationsfrihet. Denna lagtext fanns också med i skrivelsen från november. Ändringsakten avseende de flesta av ändringarna antogs den 22 november 2022 och återspeglar ändringarna i den lagtext som kommissionen mottagit. Kommissionen kan i detta skede inte bedöma ändringarna av det administrativa förfarandet för öppenhet, som enligt planerna ska gå till omröstning i nationalförsamlingen den 6 december 2022. Kommissionens bedömning grundar sig därför på den lagtext som mottogs den 19 november 2022.

(145)I lag XL från 2022 fastställs en skyldighet för budgetorgan att enligt lagen om offentliga finanser offentliggöra uppgifter om användningen av offentliga medel på plattformen för det centrala informationsregistret för offentliga uppgifter. Offentliggörandet ska ske varannan månad, och på ett sätt som säkerställer tillgänglighet under minst tio år från offentliggörandet. Detta centrala register är kostnadsfritt tillgängligt för alla, utan att man behöver skapa konton för åtkomst till data och i ett maskinläsbart format, vilket gör det möjligt att ladda ner stora mängder data och sortera, söka, extrahera och jämföra data. En hänvisning ska ange om en upphandling helt eller delvis finansieras genom unionsstöd. I fråga om upphandlingar som inte överskrider det nationella tröskelvärdet enligt lagen om offentlig upphandling ska Ungern ange detta för upphandlingar från och med den 31 mars 2023, i linje med den korrigerande åtgärden. Plattformen ska inrättas av plattformens underhållare senast den 31 december 2022 och offentliggöra det datablad som krävs för offentliggörande på den. Enheter som är skyldiga att offentliggöra uppgifter på plattformen ska kontinuerligt göra det på plattformen. Det första offentliggörandet ska ske senast den 28 februari 2023, i enlighet med den korrigerande åtgärden. Som nämnts ovan skulle dessutom nya regler för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheten, inklusive sanktioner, skapas genom ett nytt administrativt förfarande för öppenhet som ska genomföras av den nationella myndigheten för dataskydd och informationsfrihet för att utreda fall av bristande efterlevnad, vilket skulle träda i kraft den 28 februari 2023. Den 14 november 2022 skickade de ungerska myndigheterna också utkastet till regeringsdekret till kommissionens avdelningar om detaljerade regler för det centrala informationsregistret över offentliga uppgifter, som innehåller det datablad som krävs för offentliggörande på plattformen.

(146)Kommissionen noterar att inte alla upphandlande myndigheter som definieras i avsnitt 5.1 i lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling omfattas av skyldigheten att offentliggöra information enligt lagen. Kommissionen noterar dock att data om förfaranden för offentlig upphandling som genomförs av de enheter som avses i avsnitt 5.1 i avtalet om offentlig upphandling, inbegripet stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse, visas i EPS-systemet som uppfyller kravet på transparens. Kommissionen noterar också att den rättsliga text som Ungern lämnat inte är i linje med den korrigerande åtgärden, eftersom den inte innehåller data från alla offentliga organ i den minimiuppsättning data som ska laddas upp i det centrala systemet, inbegripet om den upphandlande myndigheten eller tjänsteleverantörerna, leverantörerna och kapacitetsleverantörerna. Enligt Ungern ska dessa data i stället endast göras tillgängliga för varje enskilt avtal. Om dessa delar saknas, finns en risk att den korrigerande åtgärden inte genomförs helt och hållet, vilket skulle kunna göra den mindre effektiv.

(147)Kommissionen konstaterar att Ungern har tagit de viktiga genomförandestegen, trots förseningarna i genomförandet av det viktiga genomförandesteget i samband med antagandet av akten, och att den rättsliga ramen för ökad insyn i de offentliga utgifterna enligt lag XL från 2022 och lag CXII från 2021 uppfyller de åtaganden som fastställts genom den korrigerande åtgärden, med undantag för de delar som avses i punkt (145) ovan. Kommissionen kommer att fortsätta vara uppmärksam på dessa frågor som anges i punkt (146) i fråga om framtida tillämpning, och noga övervaka situationen på grundval av den kvartalsrapportering från Ungern som avses i punkt (17) eller annan information som den kan få på annat sätt.

Slutsats

(148)I skäl 38 i förslaget till genomförandebeslut konstaterade kommissionen att de korrigerande åtgärder som föreslagits av Ungern i princip skulle kunna åtgärda de slutsatser som kommissionen lade fram i anmälan, förutsatt att alla nämnda åtgärder genomfördes korrekt och effektivt.

(149)I skäl 39 angavs att de detaljerade genomförandereglerna för de korrigerande åtgärderna dock ännu inte har fastställts, i synnerhet hur viktiga delar av åtgärderna ska införlivas i de faktiska rättsakter som ska antas för genomförandet av de korrigerande åtgärderna. I det skälet erinrades också om att det, med tanke på att flera av de problem som identifierats i Ungern inte bara handlar om ändringar av den rättsliga ramen, utan framför allt om det konkreta genomförandet av ändringar, vilket tar längre tid innan det ger konkreta resultat, kvarstår en risk för unionsbudgeten i detta skede fram till dess att åtminstone de centrala delarna av vissa av de korrigerande åtgärderna genomförs i enlighet med den tidsplan för de korrigerande åtgärderna som den ungerska regeringen lämnade in den 22 augusti. I avvaktan på ikraftträdandet av de centrala lagstiftningstexter som skulle genomföra många av de korrigerande åtgärderna, och med beaktande av den bedömning som kommissionen genomfört, samt möjligheten att åtgärderna kanske inte genomförs korrekt, eller att åtgärderna urvattnas när de utarbetas mer i detalj, motsvarade kommissionens rimliga uppskattning av risknivån för unionsbudgeten 65 % av de berörda programmen, dvs. 5 procentenheter lägre än den uppskattade risken utan korrigerande åtgärder.

(150)Kommissionen avslutar sin bedömning av de korrigerande åtgärderna mot bakgrund av de viktiga genomförandestegen, samt närmare uppgifter om de rättsakter som föreslagits eller trätt i kraft samt ytterligare förfaranden och åtgärder som Ungern fastställt för att genomföra de korrigerande åtgärderna, i tillämpliga fall, och som Ungern anmält till kommissionen fram till den 19 november 2022.

(151)Kommissionen noterar att Ungern har vidtagit ett antal åtgärder för att hantera de viktiga genomförandesteg (lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder) som förtecknas i bilagan till motiveringen, och att, såsom anges i denna bedömning, många av de åtaganden som Ungern gjort i fråga om korrigerande åtgärder kan anses vara uppfyllda.

(152)Betydande svagheter, risker och brister kvarstår dock i de viktiga korrigerande åtgärderna, även när det gäller centrala aspekter av dem, som enligt vad som anges ovan, allvarligt skulle kunna undergräva deras effektivitet.

(153)Kommissionen har identifierat allvarliga brister där Ungern inte har infört de ändringar som krävdes i de relevanta rättsakterna för att säkerställa att åtgärderna är tillräckliga enligt villkorlighetsförordningen. Det handlar om följande brister:

(I)Möjligheten att integritetsmyndigheten inte automatiskt behåller sin befogenhet när ett projekt dragits tillbaka från unionsfinansiering (se punkt (30) ovan).

(II)Svagheterna i systemet för domstolskontroll av upphandlande myndigheters beslut som inte följer integritetsmyndighetens rekommendationer.

(III)Bristerna i uppsägningsförfarandet för ledamöter inom integritetsmyndigheten.

(IV)Avsaknaden av överföring av befogenheter till integritetsmyndigheten för kontroll av tillgångsredovisningar från högre politiska befattningshavare (dvs. premiärministern, ministrarna, premiärministerns politiska direktör, statssekreterarna, som omfattas av avsnitt 183 i lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning) och bristen på tydlighet i lagtexten när det gäller integritetsmyndighetens befogenhet att kontrollera redovisningar av offentliga tillgångar från alla tjänstemän på högriskpositioner (se punkt (35)ovan).

(V)Möjligheten att domstolsbeslut som upphäver åklagarbeslut inte skulle vara bindande för åklagaren (punkt (83) ovan).

(VI)Införande av en onödig åtgärd av domstolen (”filtrering”) inom ramen för det nya förfarandet för domstolskontroll av åklagarmyndighetens eller den utredande myndighetens beslut att avskriva en brottsanmälan eller avsluta det straffrättsliga förfarandet (se punkt (85) ovan), och avsaknaden av tydliga regler som bekräftar möjligheten att tillämpa det nya förfarandet även på (icke preskriberade) brott som begåtts före den 1 januari 2023 (se punkt (86) ovan).

(VII)Avsaknaden av en skyldighet för alla upphandlande myndigheter att offentliggöra information om det saknas uppgifter om det ”ansvariga organet” för offentliga utgifter, upphandlande myndighet eller tjänsteleverantörer, leverantörer och kapacitetsleverantörer i den minimiuppsättning data som ska laddas upp i det centrala registret (se punkt (146) ovan).

(154)Dessutom kvarstår betydande risker när det gäller ett antal andra frågor, nämligen följande:

(I)Bristen på klarhet och rättssäkerhet vad gäller upplysningsskyldigheten i fråga om fast egendom, även utanför Ungerns jurisdiktion (se punkt (57) ovan).

(II)Bristen på klarhet om det personliga, materiella och tidsmässiga tillämpningsområdet för redovisning av tillgångar, inkomster och ekonomiska intressen för vissa chefer, tjänstemän och ledamöter i nationalförsamlingen, och för deras makar eller sambor och barn som bor i samma hushåll (se punkt (57) ovan).

(III)Elektronisk inlämning och offentliggörande av tillgångsredovisningar från ledamöter i nationalförsamlingen och personer med högre politiska funktioner i en offentligt sökbar databas (tillgången till databasen måste vara kostnadsfri och utan krav på registrering) (se punkt (59) ovan).

(IV)Bristen på ett tydligt åtagande att genomföra en översyn av hur förfarandet för domstolskontroll av åklagarmyndighetens beslut fungerar senast den 31 december 2023 och, vid behov, föreskriva att ändringar av regelverket ska antas efter samråd med kommissionen senast den 30 juni 2024 (se punkt (81) ovan).

(V)Bestämmelser om ett ”administrativt förfarande för öppenhet”, vars syfte är att säkerställa efterlevnaden av kraven på öppenhet och korrekthet i de data som ska offentliggöras i enlighet med den korrigerande åtgärden om ökad insyn i de offentliga utgifterna, och som antogs den 6 december 2022, för ikraftträdande den 28 februari 2023 (se punkt (144) ovan).

(VI)Ytterligare underlättande, efter kommissionens bedömning i september av den föreslagna korrigerande åtgärden, av närvaron av tjänstemän på högsta nivå i styrelser för stiftelser för förvaltning av tillgångar av allmänt intresse vars syfte är att betala ut stora offentliga medel.

(155)Sammanfattningsvis gör den samlade bedömning som presenteras ovan att kommissionen inte kan dra slutsatsen att de korrigerande åtgärder som anmälts av Ungern som helhet, i den form de antagits och med tanke på detaljerna i dem, och den därav följande osäkerheten om hur de ska tillämpas i praktiken, skulle sätta stopp för de relevanta överträdelserna av rättsstatens principer och/eller effekterna eller riskerna för den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget och för unionens ekonomiska intressen. Den samlade bedömningen förvärras av oron över den administrativa praxisen i Ungern. Villkoren för tillämpningen av förordningen kvarstår därför.

(156)Mot bakgrund av ovanstående bedömning och den fortsatta risken för budgeten, trots de åtgärder som Ungern vidtagit, och med tanke på den strukturella och övergripande karaktären hos de korrigerande åtgärder som återstår att genomföra, står kommissionen fast vid sitt förslag till åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer och uppmanar rådet att gå vidare mot denna bakgrund.

(1)

     COM(2022) 485 final, 2022/0295 (NLE).

(2)

     EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1.

(3)

     Kommissionen bekräftar mottagandet av den skrivelse som justitieminister Judit Varga skickade till kommissionsledamot Johannes Hahn den 26 november 2022. Innehållet i den skrivelsen ingår inte i denna bedömning.

(4)

     Kommissionen noterar att det fanns vissa avvikelser i numreringen och innehållet i vissa bestämmelser om ändring av lagen om integritetsmyndigheten i lagförslaget T/2033 jämfört med det utkast till lag om integritetsmyndigheten som lämnades in till kommissionen den 16 november 2022. Dessa avvikelser gäller dock inte sakfrågor.

(5)

     Europarådet uttryckte till exempel oro över ett begränsat antal bestämmelser om externa revisionsprocesser, rapportering och ansvarsutkrävande, bland annat att den årliga analytiska integritetsrapporten lämnas till nationalförsamlingen endast för kännedom. Ungern svarade att denna lösning valdes medvetet för att säkerställa att integritetsmyndigheten är fullt oberoende i sin tjänsteutövning.

(6)

     Utöver de officiella samråden noterar kommissionen också några avgörande externa expertbedömningar av integritetsmyndighetens utformning, t.ex. från den ungerska Helsingforskommittén, K-Monitor och Transparency International Hungary https://transparency.hu/en/news/the-eu-comm-should-to-stop-systemic-corruption-in-hungary-joint-analysis-by-ngos/.

(7)

     Inbjudan att anmäla intresse, resultatet och annan relevant information publiceras på EUTAF:s webbplats på https://eutaf.kormany.hu/alkalmassagi-bizottsag .

(8)

     Efter det att en av behörighetskommitténs tre ledamöter avgick utnämnde EUTAF:s generaldirektör den 21 oktober 2022 en ersättare.

(9)

     Ansökningsvillkoren kräver, i likhet med dem som gäller för behörighetskommittén, att kandidaterna inte innehar vissa befattningar eller politiska mandat, att de inte är medlemmar av eller anställda av ett politiskt parti eller en partistiftelse och dessutom att de inte har några lednings- eller ägarskapskopplingar till ett företag. Inbjudan att anmäla intresse och de behöriga kandidaterna efter behörighetskommitténs granskning publiceras på EUTAF:s webbplats på https://eutaf.kormany.hu/integritas-hatosag-igazgatosag .

(10)

     Se https://www.aszhirportal.hu/hirek/az-allami-szamvevoszek-elnokenek-kozlemenye .

(11)

     Se https://www-aszhirportal-hu.translate.goog/hu/sajtokozlemenyek/az-allami-szamvevoszek-elnokenek-kozlemenye-2022-11-03-20-39-00?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=en&_x_tr_hl=en-US&_x_tr_pto=wapp . I enlighet med den korrigerande åtgärden var de behöriga sökandena mer än dubbelt så många som posterna i styrelsen (fem sökande till posten som ordförande och tretton sökande till posten som vice ordförande).

(12)

     Dr Kálmán Dabóczi, som nominerades av det statliga revisionsverket och utnämndes som vice ordförande, fick 102 poäng, medan andra kandidater hade fått fler poäng. Se https://www.aszhirportal.hu/hu/sajtokozlemenyek/az-allami-szamvevoszek-elnokenek-kozlemenye-2022-11-03-20-39-00 . Det statliga revisionsverket förklarade för kommissionen att kandidaterna rangordnades på grundval av de poäng de fått och att revisionsverket, om flera kandidater hade fått samma poäng, även beaktade kandidaternas ledarskapsförmåga och om behörighetskommittén hade rekommenderat att de skulle nomineras. Den person som nominerades till posten som ordförande för integritetsmyndigheten gavs möjlighet att intervjua de sökande som fått högst poäng och som rekommenderats av behörighetskommittén för nominering.

(13)

     Numreringen av kapitel, underrubriker och avsnitt avser den konsoliderade version av lagen om integritetsmyndigheten som de ungerska myndigheterna lämnade till kommissionen den 16 november 2022.

(14)

     Inom ramen för korrigerande åtgärd vi) om förstärkning av revisions- och kontrollmekanismerna för att garantera sund användning av EU-stöd åtog sig den ungerska regeringen att utan dröjsmål ålägga det nyinrättade direktoratet för internrevision och integritet (DIAI) att på begäran ge integritetsmyndigheten full tillgång till förklaringar om intressekonflikter eller DIAI:s filer. Detta åtagande har genomförts i en rättsakt (se bedömningen i avsnitt vi) nedan).

(15)

     Införa ett särskilt förfarande för vissa brott i samband med myndighetsutövning eller förvaltning av offentlig egendom.

(16)

     PPAB:s tidsfrister för att fatta beslut fastställs i avsnitt 164 i lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling enligt följande: 1) Om ingen förhandling hålls i ärendet ska PPAB vara skyldig att avsluta ärendet inom 15 dagar räknat från det att förfarandet inleddes, utom i det fall som anges i punkt 2.

   2) Om PPAB har hållit förhandling i ärendet ska PPAB vara skyldig att avsluta ärendet inom 25 dagar räknat från det att förfarandet inleddes, utom i det fall som anges i punkt 3.

   3) PPAB ska avsluta ett ärende som rör ändring eller genomförande i strid med denna lag av det kontrakt som ingåtts på grundval av upphandlingsförfarandet och ett ärende som rör kringgående av upphandlingsförfarandet inom 60 dagar från det att förfarandet inleddes.

   5) Den tidsfrist som avses i punkterna 1 och 3 får i motiverade fall förlängas en gång med upp till tio dagar. Parterna måste underrättas.

   7) Tidsfristen i punkterna 1–3 ska börja löpa den dag då alla handlingar fanns tillgängliga (om handlingar begärdes).

(17)

     Exempelvis ordförande och vice ordförande för den ungerska konkurrensmyndigheten, ledamot av konkurrensrådet, ordförande och vice ordförande för det statliga revisionsverket, ordförande, vice ordförande och ledamot av rådet inom ramen för myndigheten för offentlig upphandling, person med hög politisk funktion som inte har mandat som ledamot av nationalförsamlingen (dvs. premiärminister, ministrar, premiärministerns politiska direktör och statssekreterare).

(18)

     Exempelvis republikens president, ledamöter av nationalförsamlingen och domare.

(19)

     Se fotnot 50 i motiveringen.

(20)

     Trots de bestämmelser som beskrivs i punkt (34) ovan, och kommissionens avdelningars synpunkter som beskrivs i denna punkt, bekräftade den ungerska regeringen på statssekreterarnivå i ett skriftligt svar till kommissionen av den 19 november 2022 om synpunkter på integritetsmyndighetens kontroll av tillgångsredovisning att myndigheten kommer att ha befogenhet att direkt kontrollera tillgångsredovisningar som lämnas in av personer som förtecknas i avsnitt 5.6.

(21)

     I synnerhet den nationella skyddstjänsten, som har i uppdrag att utarbeta regeringens strategi mot korruption och lägga fram den för inrikesministeriet och som också ansvarar för harmonisering och utveckling av ett integritetsledningssystem för organisationer inom den offentliga förvaltningen.

(22)

   I skrivelsen från september nämns fastigheter, andra värdefulla egendomar (fordon, fartyg, värdefulla antikviteter och konstverk osv.), besparingar i bankinlåning och kontanter, tillgångar i aktier, värdepapper och riskkapitalfonder, livförsäkringar, truster och företags verkliga huvudmannaskap.

(23)

     Enligt avsnitten 183 och 184 i lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning.

(24)

   I detta avseende infördes relevanta ändringar i lag LVII från 1996 om förbud mot otillbörliga och restriktiva marknadsmetoder, lag CLXXXV från 2010 om medietjänster och masskommunikation, lag LXVI från 2011 om det statliga revisionsverket, lag CX från 2011 om republikens presidents rättsliga ställning och ersättning, lag CXI från 2011 om ombudet för grundläggande rättigheter, lag CXII från 2011 om rätten till självbestämmande till information och om informationsfrihet, lag CLI från 2011 om författningsdomstolen, lag CLXIV från 2011 om den rättsliga ställningen för riksåklagare, åklagare och andra anställda vid åklagarmyndigheter och om åklagarnas karriär, lag CXCIV från 2011 om Ungerns ekonomiska stabilitet, lag XXXVI från 2012 om nationalförsamlingen, lag XXXVI från 2013 om valförfarandet, lag CXXXIX från 2013 om Ungerns nationalbank, lag CCXLI från 2013 om kommittén för nationell hågkomst, lag CXLIII från 2015 om offentlig upphandling och lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning.

(25)

     Detta är också i linje med bestämmelserna i lagen om integritetsmyndigheten, i vilken det föreskrivs att myndigheten kan ingå avtal med utländska enheter för att inhämta information för sina kontrolluppgifter.

(26)

   Se akter i fotnot 23.

(27)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(28)

     EUT C 121, 9.4.2021, s. 1.

(29)

     Lag CLXXXIX från 2011 om lokala myndigheter i Ungern (avsnitten 6 och 7), lag CXCIX från 2011 om offentliganställda (avsnitten 9 och 10), lag XXXVI från 2012 om nationalförsamlingen (avsnitt 12), lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning (avsnitten 15, 16 och 17), lag CVII från 2019 om organ med särskild rättslig ställning och deras anställdas ställning (avsnitten 18 och 19).

(30)

     Avsnitt 182.3a i lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning.

(31)

     Avsnitt 182.1 i lag CXXV från 2018 om statlig förvaltning.

(32)

     Högre politiska chefer är inte ledamöter på tjänstens vägnar, men de sitter i förvaltningsstyrelser i egenskap av privatpersoner, medan stiftelser som förvaltar tillgångar av allmänt intresse är privata enheter utan statlig kontroll.

(33)

     Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(34)

     Kommissionens avdelningar kommenterade den reviderade lagen om domstolskontroll den 16 november 2022, innan de fick information från Ungern om akterna i tjänstepaketet.

(35)

   Beslut I/2252/2022 finns på engelska på https://hunconcourt.hu/uploads/sites/3/2022/11/sz_i_2252_2022_eng_final.pdf .

(36)

     Integritetsmyndigheten kan dock rapportera information som är relevant för att inleda brottsutredningar till åklagarmyndigheten.

(37)

     I skäl 95 i motiveringen angav kommissionen uttryckligen att lagförslaget också skulle kräva att domstolen inte beslutar om åtalet var välgrundat enligt lagstiftningen utan att ha beaktat bevisning.

(38)

     Åklagarmyndigheten eller den utredande myndigheten ska inom tre arbetsdagar efter mottagandet av brottsanmälan pröva om en utredning ska beslutas i ärendet, om brottsanmälan ska kompletteras eller avskrivas eller om ärendet ska hänskjutas.

(39)

     Se kapitel VI om intressekonflikter i regeringsdekret 272/2014, kapitel IV om regler om hur det institutionella systemet för utvecklingspolitiken fungerar, inbegripet intressekonflikter, i regeringsdekret 256/2021 och underkapitel 15 om intressekonflikter i regeringsdekret 373/2022.

(40)

     Se avsnitt 39.6 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 52/A 1 i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 34.1 i regeringsdekret 373/2022.

(41)

     Se avsnitt 39.8 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 52/A 6 i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 34.6 i regeringsdekret 373/2022.

(42)

     Se avsnitt 39.7 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 52/A 2 i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 34.2 i regeringsdekret 373/2022.

(43)

     Se avsnitt 8.3 13 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 7.1 m i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 5.21 i regeringsdekret 373/2022.

(44)

     Se avsnitt 22.1 22 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 19.2 c i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 9.1 i i regeringsdekret 373/2022.

(45)

     Se avsnitt 10.2 9 och bilaga 7 till regeringsdekret 272/2014, avsnitt 13.1 h och bilaga 4 till regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 5.23 och bilaga 2 till regeringsdekret 373/2022.

(46)

     Per e-post den 18 november 2022.

(47)

     På kommissionens begäran lämnade de ungerska myndigheterna den 29 oktober 2022 ytterligare klargöranden om den maskinella behandlingen av data som är relevanta för EPS-nedladdningsbara data när ett konsortium vinner en offentlig upphandling.

(48)

     Se avsnitt 10.2 9 och bilaga 7 till regeringsdekret 272/2014, avsnitt 13.1 h och bilaga 4 till regeringsdekret 256/2021 samt 5.23 och bilaga 2 till regeringsdekret 373/2022.

(49)

     Se avsnitt 10.2 3 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 13.1 c i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 5.22 i regeringsdekret 373/2022.

(50)

     Se avsnitt 20.1 22 e i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 19.2 c i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 9.1 i i regeringsdekret 373/2022.

(51)

     Se avsnitt 10.2 10 i regeringsdekret 272/2014, avsnitt 13.1 i i regeringsdekret 256/2021 och avsnitt 5.24 i regeringsdekret 373/2022.