This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52022DC0607
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION on the 2022 National Reform Programme of Denmark and delivering a Council opinion on the 2022 Convergence Programme of Denmark
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Danmarks nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2022
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Danmarks nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2022
COM/2022/607 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.5.2022
COM(2022) 607 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Danmarks nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2022
{SWD(2022) 607 final} - {SWD(2022) 640 final}
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Danmarks nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2022
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 9.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/24 2 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten för återhämtning och resiliens ger ekonomiskt stöd till genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. Den bidrar till den ekonomiska återhämtningen och till genomförandet av hållbara och tillväxtfrämjande reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen, och stärker resiliensen och den potentiella tillväxten i medlemsstaternas ekonomier. Den bidrar också till hållbara offentliga finanser och ökar tillväxt och jobbskapande på medellång och lång sikt. Det högsta ekonomiska bidraget per medlemsstat inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens uppdaterades den [XX] juni 2022, i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241.
(2)Den 24 november 2021 antog kommissionen den årliga översikten över hållbar tillväxt, som inledde 2022 års europeiska planeringstermin. I översikten togs vederbörlig hänsyn till det gemensamma åtagandet på det sociala toppmötet i Porto i maj 2021 om att fortsätta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 25 mars 2022 godkände Europeiska rådet prioriteringarna i 2022 års årliga översikt över hållbar tillväxt. Den 24 november 2021 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Danmark inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning 3 . Samma dag antog kommissionen också förslaget till 2022 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitik och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som rådet antog den 14 mars 2022.
(3)Rysslands invasion av Ukraina, som följde tätt inpå den globala pandemin, har avsevärt förändrat den geopolitiska och ekonomiska situationen. Invasionens påverkan på medlemsstaternas ekonomier har märkts till exempel genom högre energi- och livsmedelspriser, tillströmningen av flyktingar från Ukraina och svagare tillväxtutsikter. De ökande energipriserna slår särskilt hårt mot de mest utsatta hushållen som redan lever i eller riskerar att drabbas av energifattigdom. EU märker också av en exceptionell tillströmning av människor på flykt från Ukraina. I detta sammanhang utlöstes den 4 mars 2022 direktivet om tillfälligt skydd 4 för första gången. Det ger fördrivna människor från Ukraina rätten att lagligen stanna i EU och att få tillgång till skolgång och utbildning, arbete, hälso- och sjukvård, bostad och social välfärd.
(4)Med hänsyn till den snabbt föränderliga ekonomiska och geopolitiska situationen återupptar den europeiska planeringsterminen den breda politiska samordningen vad gäller ekonomi och sysselsättning 2022, samtidigt som en utveckling sker i enlighet med genomförandekraven i faciliteten för återhämtning och resiliens, enligt vad som angavs i 2022 års årliga översikt över hållbar tillväxt. Genomförandet av de antagna återhämtnings- och resiliensplanerna är viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska kunna genomföras, eftersom planerna behandlar alla eller en betydande del av de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdades i 2019 och 2020 års planeringsterminer. De landsspecifika rekommendationerna från 2019 och 2020 är dessutom lika relevanta för återhämtnings- och resiliensplaner som granskats, uppdaterats eller ändrats i enlighet med artiklarna 14, 18 och 21 i förordning (EU) 2021/241, förutom eventuella landsspecifika rekommendationer som utfärdats fram till den dag då den ändrade planen lämnades in.
(5)Den allmänna undantagsklausulen är aktiverad sedan mars 2020 5 . I sitt meddelande av den 3 mars 2021 6 förde kommissionen fram sin ståndpunkt att beslutet om huruvida den allmänna undantagsklausulen ska inaktiveras eller fortsätta att gälla bör fattas efter en samlad bedömning av läget i ekonomin och att det viktigaste kvantitativa kriteriet bör vara nivån på den ekonomiska aktiviteten i EU eller euroområdet jämfört med förkrisnivåerna (slutet av 2019). Ökad osäkerhet och stora nedåtrisker i de ekonomiska utsikterna på grund av kriget i Europa, liksom exceptionella höjningar av energipriserna och fortsatta störningar i leveranskedjorna, motiverar en förlängning av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten under hela 2023.
(6)I enlighet med riktlinjen i rådets yttrande av den 18 juni 2021 om konvergensprogrammet 2021 mäts den finanspolitiska inriktningen för närvarande bäst som en förändring i de primära utgifterna (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan), exklusive covid-19-relaterade tillfälliga åtgärder, men inbegripet utgifter som finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, i förhållande till den potentiella tillväxten på medellång sikt 7 . För att bedöma om den nationella finanspolitiken är försiktig och dess sammansättning gynnsam för en hållbar återhämtning som är förenlig med den gröna och den digitala omställningen granskas, förutom den övergripande finanspolitiska inriktningen, även utvecklingen i nationellt finansierade 8 primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan och exklusive tillfälliga nödåtgärder i samband med covid-19-krisen) och investeringar.
(7)Den 2 mars 2022 antog kommissionen ett meddelande med allmän vägledning för finanspolitiken för 2023 som syftade till att stödja förberedelserna av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram och på så sätt stärka den politiska samordningen 9 . På grundval av de makroekonomiska utsikterna i vinterprognosen 2022 anser kommissionen att det bör ske en övergång från en stödjande aggregerad finanspolitisk inriktning 2020–2022 till en i stort sett neutral aggregerad finanspolitisk inriktning 2023, även om det måste finnas en beredskap att agera om den ekonomiska situationen förändras. Kommissionen meddelade att de finanspolitiska rekommendationerna för 2023 även i fortsättningen bör se olika ut för olika medlemsstater och ta hänsyn till eventuella spridningseffekter över gränserna. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att återspegla vägledningen i sina stabilitets- och konvergensprogram. Kommissionen åtog sig att noga följa den ekonomiska utvecklingen och anpassa sin vägledning efter behov, senast i planeringsterminens vårpaket i slutet av maj 2022.
(8)Med hänsyn till den finanspolitiska vägledningen från den 2 mars 2022 beaktar de finanspolitiska rekommendationerna för 2023 de försämrade ekonomiska utsikterna, den ökande osäkerheten, ytterligare nedåtrisker och den högre inflationen jämfört med vinterprognosen. Mot bakgrund av dessa överväganden bör de finanspolitiska insatserna vara inriktade på att öka de offentliga investeringarna i den gröna och den digitala omställningen och energitryggheten och hålla uppe köpkraften i de mest sårbara hushållen för att mildra effekterna av de ökande energipriserna och bidra till att begränsa inflationstrycket till följd av andrahandseffekter genom riktade och tillfälliga åtgärder. Finanspolitiken måste förbli flexibel så att den kan anpassas efter de snabbt föränderliga omständigheterna, och anpassas till länderna efter deras finanspolitiska och ekonomiska situation, även vad gäller deras utsatthet för krisen och tillströmningen av fördrivna människor från Ukraina
(9)Den 30 april 2021 lämnade Danmark in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen. Den 13 juli 2021 antog rådet sitt beslut om godkännande av bedömningen av Danmarks återhämtnings- och resiliensplan 10 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 i förordning (EU) 2021/241 om att Danmark på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt får delmål och mål som tidigare uppnåtts inte ha upphävts.
(10)Den 29 april 2022 lämnade Danmark in sitt nationella reformprogram för 2022 och den 12 maj 2022 sitt konvergensprogram för samma år, dvs. efter den tidsfrist som fastställs i artikel 4 i förordning (EG) No 1466/97. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas. I enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 ska Danmarks halvårsvisa rapporter om framstegen avseende målen i återhämtnings- och resiliensplanen också återspeglas i 2022 års nationella reformprogram.
(11)Den 23 maj 2022 offentliggjorde kommissionen 2022 års landsrapport för Danmark 11 . Den innehöll en bedömning av hur väl Danmark hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog 2019, 2020 och 2021, och en utvärdering av Danmarks genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, med utgångspunkt i resultattavlan för återhämtning och resiliens. Utifrån denna analys konstaterades i landsrapporten brister i fråga om de utmaningar som inte eller endast delvis hade åtgärdats genom återhämtnings- och resiliensplanen, och även nya och framväxande utmaningar, inbegripet dem som uppstått till följd av Rysslands invasion av Ukraina. I landsrapporten behandlades också Danmarks framsteg med att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och med att nå EU:s överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning, liksom framstegen med att nå FN:s mål för hållbar utveckling.
(12)Den 20 juli 2020 rekommenderade rådet Danmark att under 2020 och 2021 vidta alla nödvändiga åtgärder, i enlighet med den allmänna undantagsklausulen, för att effektivt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen. Rådet rekommenderade också Danmark att när de ekonomiska förhållandena medger det, driva en finanspolitik som syftar till att nå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, samtidigt som investeringarna ökas. Enligt uppgifter som har validerats av Eurostat förbättrades under 2021 saldot i Danmarks offentliga finanser från ett underskott på 0,2 % av BNP 2020 till ett överskott på 2,3 % under 2021, med hjälp av engångsskatteintäkter. Danmarks finanspolitiska åtgärder stödde den ekonomiska återhämtningen under 2021, samtidigt som de tillfälliga krisstödåtgärderna ökade från 2,6 % av BNP 2020 till 4,0 % 2021. De åtgärder som Danmark vidtog 2021 var i linje med rådets rekommendation av den 20 juli 2020. De diskretionära budgetåtgärder som regeringen antog 2020 och 2021 var till största del tillfälliga eller kompenserades av uppvägande åtgärder. Enligt uppgifter som har validerats av Eurostat uppgick den offentliga skuldkvoten till 36,7 % av BNP 2021.
(13)Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna i konvergensprogrammet 2022 är optimistiskt för 2022 och realistiskt för 2023. Regeringen beräknar att BNP i fasta priser ska växa med 3,4 % 2022 och 1,9 % 2023. I jämförelse spår kommissionens vårprognos 2022 en lägre real BNP-tillväxt på 2,6 % 2022 och 1,8 % 2023, främst på grund av en lägre ökning av den privata konsumtionen. Enligt sitt konvergensprogram 2022 väntar sig regeringen att det samlade överskottet ska sjunka till 0,6 % av BNP 2022 och till 0,2 % av BNP 2023. Minskningen 2022 återspeglar främst en nedgång i den ekonomiska aktiviteten och vissa skatteintäkter av engångskaraktär. Enligt programmet väntas den offentliga skuldkvoten att sjunka till 33,3 % 2022 och ytterligare till 32,5 % av BNP 2023. På grundval av de politiska åtgärder som var kända vid prognosens brytdatum väntas enligt kommissionens vårprognos 2022 ett överskott i de offentliga finanserna för 2022 och 2023 på 0,9 % respektive 0,6 % av BNP. Det är något högre än det överskottet som beräknas i konvergensprogrammet 2022. Enligt kommissionens vårprognos 2022 väntas en högre offentlig skuldkvot på 34,9 % 2022 och 33,9 % 2023. Skillnaden beror högre förväntade poster inom stock-/flödesjusteringar, framför allt stöd till subventionerat boende.
På basis av kommissionens vårprognos 2022 beräknas den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt (10-årigt genomsnitt) att uppgå till 1,9 %. Denna beräkning omfattar dock inte effekterna av de reformer som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen och som kan stärka Danmarks potentiella tillväxt.
(14)Under 2022 har regeringen fasat ut majoriteten av de åtgärder som vidtogs som svar på covid-19-krisen och de tillfälliga krisstödsåtgärderna väntas minska från 4,0 % av BNP 2021 till 0,0 % av BNP 2022. Underskottet i de offentliga finanserna påverkas av åtgärder som antagits för att motverka de ekonomiska och sociala effekterna av de stigande energipriserna, som i kommissionens vårprognos 2022 uppskattas till 0,1 % av BNP 2022 och 0,0 % av BNP 2023 12 . Åtgärderna består främst av sociala transfereringar till låginkomsthushåll. Åtgärderna har angetts vara tillfälliga. Om energipriserna förblir höga också under 2023 kan dock vissa av dessa åtgärder bli kvar. Underskottet påverkas också av kostnaderna för att erbjuda tillfälligt skydd till fördrivna personer från Ukraina, som enligt kommissionens vårprognos väntas uppgå till 0,2 % av BNP under 2022 och 2023 13 .
(15)Den 18 juni 2021 rekommenderade rådet att Danmark 14 under 2022 vidmakthålla en stödjande finanspolitisk inriktning, inbegripet den impuls som ges genom faciliteten för återhämtning och resiliens samt upprätthålla nationellt finansierade investeringar. Rådet rekommenderade också Danmark att när de ekonomiska förhållandena så medger bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning och säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet, och samtidigt öka investeringarna för att främja tillväxtpotentialen.
(16)På basis av kommissionens vårprognos 2022 och inbegripet informationen i Danmarks konvergensprogram 2022 väntas den finanspolitiska inriktningen under 2022 vara stödjande och uppgå till -1,6 % av BNP, vilket rådet rekommenderade 15 . Danmark planerar att fortsatt stödja återhämtningen genom att använda faciliteten för återhämtning och resiliens till att finansiera ytterligare investeringar enligt rådets rekommendation. Det positiva bidraget till den ekonomiska aktiviteten från utgifter som finanserias med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel Nationellt finansierade investeringar väntas ge ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen under 2022 med 0,0 procentenheter av BNP 16 . Därför planerar Danmark att upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt väntas ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) under 2022 att ge ett expansivt bidrag på 1,6 procentenheter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. I detta betydande expansiva bidrag ingår de extra effekterna av åtgärder för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av de stigande energipriserna (0,1 % av BNP) och kostnaderna för att ge tillfälligt skydd för fördrivna personer från Ukraina (0,2 % av BNP). Andra ökande utgifter omfattar främst offentlig konsumtion relaterad till försvars- och säkerhetspolitiken och ytterligare utgifter som ska snabba på den gröna omställningen och göra slut på beroendet av importerade fossila bränslen.
(17)I kommissionens vårprognos 2022 beräknas den finanspolitiska inriktningen under 2023 uppgå till +1,6 % av BNP vid ett antagande om oförändrad politik. 17 . Danmark väntas fortsätta att använda bidrag från faciliteten för hämtning och resiliens under 2023 för att finansiera ytterligare investeringar till stöd för återhämtningen. Det positiva bidraget till den ekonomiska aktiviteten från de utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel väntas sjunka med 0,1 procentenheter av BNP jämfört med 2022, vilket återspeglar det tidigarelagda ekonomiska stödet från faciliteten under 2021 och 2022. Nationellt finansierade investeringar väntas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 0,4 procentenheter av BNP jämfört med 2022 18 . Samtidigt beräknas ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) under 2023 att ge ett kontraktivt bidrag på 1,4 procentenheter till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Det omfattar effekterna av att fasa ut åtgärder för att hantera de stigande energipriserna (0,1 % av BNP) och ytterligare kostnader för att ge tillfälligt skydd för fördrivna personer från Ukraina (0,1 % av BNP). Andra faktorer är minskade offentliga utgifter för energiförbrukning.
(18)Enligt konvergensprogrammet 2022 väntas överskottet i de offentliga finanserna gradvis stabiliseras på 0,6 % av BNP 2024 och sjunka till 0,4 % av BNP 2025. Enligt programmet väntas den offentliga skuldkvoten att öka till 34,0 % 2024 för att därefter minska till 33,9 % av BNP 2025. Utifrån kommissionen analys verkar riskerna för skuldhållbarheten låga på medellång sikt.
(19)I Danmark finns ett tak för fastighetsskatten, varför den inte ökar med marknadspriset. Den kan därför inte dämpa bostadspriscykeln och leder till negativa fördelningseffekter. Ett nytt system för fastighetsbeskattning godkändes av Folketinget redan 2017, men har inte införts. En plötslig ökning av bostadspriserna och lång väntetid på att få subventionerat boende har lett till en brist på bostäder till överkomliga priser i de större städerna. Andelen bolån med en skuldkvot högre än 4 och en belåningsgrad över 60 procent har ökat avsevärt i Köpenhamnsområdet, vilket har gjort låntagarna potentiellt sårbara för högre räntor eller ett stort bostadsprisfall. Det Systemiske Risikoråd har utfärdat rekommendationer för att minska risken för sådana bolån, men de har inte hörsammats.
(20)I enlighet med artikel 19.3 b och kriterium 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ska återhämtnings- och resiliensplanen omfatta ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. De ska åtgärda alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Danmark från rådet i den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, förutom alla landsspecifika rekommendationer som hade utfärdats fram till den dag då planen antogs. Planen är framför allt inriktad på investeringar i den gröna och den digitala omställningen, främst ren och effektiv produktion och användning av energi, hållbara transporter och forskning och innovation. Forskningsinsatser har potential att bredda innovationsbasen och involvera fler företag i forsknings- och innovationsverksamhet. Vissa landsspecifika rekommendationer, bland annat ”att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på utbildning och färdighetsutveckling”, och åtgärder för att komma till rätta med bristen på vårdpersonal och säkerställa effektiv tillsyn och effektiv tillsyn och tillämpning av regelverket för bekämpning av penningtvätt, har åtgärdats på andra sätt än genom planen. Åtgärder på de här områdena fanns inte med i återhämtnings- och resiliensplanen.
(21)Danmarks genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen väntas bidra till ytterligare framsteg avseende den gröna och den digitala omställningen. Åtgärder som stöder klimatmålen i Danmark står för 59 % av planens totala tilldelning, medan åtgärder som stöder de digitala målen står för 25 % av planens totala tilldelning. Det fullständiga genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen, i enlighet med relevanta delmål och mål kommer att bidra till att Danmark snabbt kan återhämta sig från konsekvenserna av covid-19-krisen och kommer att fortsätta att stärka landets resiliens. Det systematiska deltagandet av arbetsmarknadens parter och andra relevanta berörda parter är fortfarande viktigt för att genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen ska lyckas, liksom annan ekonomisk politik och sysselsättningspolitik utanför planen, och för att säkerställa att fler känner ett egenansvar för den övergripande politiska agendan.
(22)Danmark lämnade in sin partnerskapsöverenskommelse den 4 april 2022 och det första sammanhållningspolitiska programdokumentet 19 den 11 april 2022. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 ska Danmark beakta de relevanta landsspecifika rekommendationerna i programplaneringen av de sammanhållningspolitiska fonderna 2021–2027. Detta är en förutsättning för att förbättra ändamålsenligheten och maximera mervärdet av det ekonomiska stöd som ska erhållas från de sammanhållningspolitiska fonderna, samtidigt som samordning, komplementaritet och enhetlighet mellan dessa fonder och andra unionsinstrument och fonder främjas. För att faciliteten för återhämtning och resiliens och de sammanhållningspolitiska programmen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt krävs också att investeringshinder avlägsnas till stöd för den gröna och den digitala omställningen och en balanserad territoriell utveckling.
(23)Förutom de ekonomiska och sociala utmaningar som åtgärdas genom återhämtnings- och resiliensplanen står Danmark inför flera andra utmaningar som är kopplade till att minska beroendet av fossila bränslen, förstärka den cirkulära ekonomin för att stödja den gröna omställningen och göra bostadsmarknaden och skuldsatta hushåll mer motståndskraftiga.
(24)I den danska återhämtnings- och resiliensplanen är visserligen 59 % av anslagen öronmärkta för gröna initiativ, men Danmark underpresterar ändå inom vissa områden av den cirkulära ekonomin. Den danska andelen cirkulärt material ligger långt under EU-genomsnittet. Landet producerar för närvarande den största mängden kommunalt avfall per capita i EU med 845 kg per capita och år. Danmark ligger visserligen precis över EU-genomsnittet när det gäller kommunalt avfall som samlas in för materialåtervinning (53,9 % 2020 jämfört med EU-genomsnittet på 47,8 %), men man förbränner 45,2 % av sitt kommunala avfall, nästan dubbelt så mycket som i genomsnitt i EU. En stor del av avfallet i Danmark bränns för energiproduktion, men då missar man möjligheten att förbättra resurseffektiviteten. Det bör snabbt införas en ny strategi för avfallshantering och cirkulär ekonomi och tillhörande nationella program och planer för avfall och cirkulär ekonomi. Förluster i form av lägre energiproduktion till följd av minskad avfallsförbränning kan kompenseras genom mer miljövänliga metoder, till exempel energieffektiviseringar och användning av elektriska värmepumpar.
(25)Inom ramen för det mandat som EU:s stats- och regeringschefer gav i Versaillesförklaringen syftar REPowerEU till att så snart som möjligt fasa ut Europeiska unionens beroende av import av fossila bränslen från Ryssland. I detta syfte har de flesta lämpliga projekt, investeringar och reformer på nationell och regional nivå och på EU-nivå fastställts i dialog med medlemsstaterna. Målet med dessa åtgärder är att minska det totala beroendet av fossila bränslen och flytta importen av fossilt bränsle från Ryssland.
(26)Danmark har åtagit sig att nå ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 70 % jämfört med 1990 års nivå till 2030 och fasa ut kol till 2028. För att klara av dessa ambitiösa mål ska det enligt den danska nationella energi- och klimatplanen göras stora investeringar i mer kapacitet för förnybara energikällor och i energieffektivitet. En snabbare utbyggnad av förnybara energikällor och förnybar vätgas skulle kunna främjas genom att rationalisera och påskynda tillståndsförfarandena. Danmark vill öka kapaciteten för förnybar energi från vindkraft till havs, men för detta krävs ytterligare investeringar i energiöverföringsnät för att säkerställa att den ökande andelen förnybar energi kan utnyttjas effektivt. Investeringar i sammanlänkning av energi- och elnät, bland annat havsbaserade hybridtillgångar, med grannländerna skulle avsevärt öka försörjningstryggheten och anpassningsförmågan till regionala skillnader, också mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina. Danmarks totala energiberoende av import av ryska fossila bränslen är 21,1 % (EU-genomsnittet är 24,4 %), med beaktande av andrahandsberoende som kan spåras tillbaka till återimport med hjälp av respektive antaganden. Beroendet av fossila bränslen från Ryssland i Danmarks totala energimix var 2020 lägre än EU-genomsnittet för olja (12 % jämfört med 36,5 % för EU i genomsnitt). Det var högre för kol (97 % jämfört med 19,3 % för EU i genomsnitt), men kolets andel i Danmarks energimix är liten (4,3 %). Naturgas utgör 12,8 % av landets energimix, och medan Danmark inte direkt importerar någon gas från Ryssland för inhemskt bruk är dess andrahandsberoende via den tyska gasimporten stor och högre än EU-genomsnittet: 65 % av den inhemska gasförbrukningen importeras från Ryssland jämfört med 41,1 % i EU i genomsnitt. Enligt data från 2020 är Danmarks importberoende av rysk olja och gas fortfarande stort 20 , med detta beroende väntas vara borta redan 2023 då renoveringen av ett befintligt fält i Nordsjön ska vara klar och Danmark väntas bli en nettogasexportör igen. Om pågående sammankopplingsprojekt också skyndas på kan detta också främja en diversifiering av energiförsörjningen. Nya infrastruktur- och nätinvesteringar som gäller gas rekommenderas om möjligt vara framtidssäkra för att underlätta deras långsiktiga hållbarhet genom att det går att ändra deras användningsområde till hållbara bränslen. Danmarks ambitioner när det gäller energieffektivitet skulle kunna öka ytterligare genom motsvarande extra investeringar för att fasa ut fossila bränslen inom industrin, tjänstesektorn, privata bostäder och transporter. Ökade ambitioner för att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi och energieffektiviteten kommer att krävas för att Danmark ska ligga i linje med 55 %-paketets mål.
(27)Att snabba på omställningen till klimatneutralitet och fasa ut fossila bränslen kommer att orsaka betydande omstruktureringskostnader i flera sektorer, men Danmark kan använda sig av mekanismen för en rättvis omställning inom sammanhållningspolitiken för att mildra de samhällsekonomiska effekterna av omställningen i de hårdast drabbade regionerna. Dessutom kan Danmark använda Europeiska socialfonden+ för att öka sysselsättningsmöjligheterna och stärka den sociala sammanhållningen.
(28)Mot bakgrund av kommissionens bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2022, och dess yttrande 21 återspeglas i rekommendation 1 nedan.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Danmark att 2022 och 2023 vidta följande åtgärder:
1.Under 2023 säkerställa att tillväxten i de nationellt finansierade löpande utgifterna är i linje med en totalt sett neutral inriktning på politiken, med hänsyn till ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de stigande energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Vara redo att anpassa de löpande utgifterna till den föränderliga situationen. Öka de offentliga investeringarna i den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet, bland annat med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens, REPowerEU och andra EU-medel. För perioden efter 2023 bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt nå en sund offentligfinansiell ställning. Införa det nya systemet för fastighetsbeskattning för att återställa kopplingen mellan marknadspriser och skatter och säkerställa en rättvisare beskattning. Stimulera investeringar för att bygga bostäder till överkomliga priser för att täcka de mest brådskande behoven. Stärka de högst belånade låntagarnas ekonomiska motståndskraft.
2.Fortsätta att genomföra sin återhämtnings- och resiliensplan, i enlighet med de delmål och mål som angavs i rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021. Snabbt avsluta förhandlingarna med kommissionen om de sammanhållningspolitiska programdokumenten för 2021–2027 och börja genomföra dem.
3.Stärka strategier för cirkulär ekonomi och avfallshantering, bland annat genom att främja förebyggande och återanvändning av avfall, öka materialåtervinningen och gradvis övergå från förbränning av kommunalt avfall till grönare källor till värmeproduktion.
4.Minska det övergripande beroendet av fossila bränslen. Ytterligare diversifiera energiförsörjningen och bidra till att fasa ut fossila bränslen i ekonomin genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, bland annat genom att införa reformer för att förenkla och snabba på administrativa förfaranden och tillståndsförfaranden, uppgradera näten för energiöverföring, öka sammanlänkningarna med grannländerna och förbättra energieffektiviteten.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande