EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.5.2022

COM(2022) 213 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den gemensamma avsättningsfonden 2021

{SWD(2022) 143 final}

Innehållsförteckning

INLEDNING

1.AVSNITT I

1.1.Fondens roll

1.2.Fondens struktur och avsättningar

1.3.Viktiga milstolpar under 2021

1.4.Fondens årsredovisning per den 31 december 2021

1.5.Garantianspråk och betalningskrav

1.6.Effektiv avsättningsnivå

2.AVSNITT II

2.1.Investeringsstrategi

2.2.Portföljens sammansättning och egenskaper

2.3.Fondens resultat 2021

3.AVSNITT III

3.1.Diversifiering av investeringssfären

3.2.Inkludering av aspekter som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-aspekter) i fondens referensvärde

3.3.Slutsatser

INLEDNING

Denna rapport är den första årsrapporten om den gemensamma avsättningsfonden (fonden) 1 . Rapporten omfattar perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2021.

Fonden innehåller avsättningar som skyddar EU:s budget mot förluster som kan uppstå i samband med transaktioner som stöds av finansieringsinstrument, budgetgarantier eller ekonomiskt stöd till tredjeländer inrättade genom olika EU-rättsakter 2 .

Fonden inrättades i januari 2021. I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet till 12,31 miljarder euro, vilket gör den till den överlägset största portföljen som förvaltas direkt av kommissionen 3 .

Fonden fungerar som en kapitalreserv från vilken medel tas i anspråk för att till fullo och utan dröjsmål täcka alla utflöden och garantianspråk som härrör från finansieringsinstrument, budgetgarantier och låneprogram som täcks av avsättningar. För att kunna fungera som en tillförlitlig buffert för dessa anspråk förvaltas fonden för att om möjligt säkerställa kapitalbevarande minst under fondens nioåriga investeringshorisont 4 . Under 2021 påverkades fondens resultat negativt av den rådande makroekonomiska volatiliteten, vilket kan innebära svårigheter att uppnå detta mål på kort sikt.

I denna rapport beskrivs den viktigaste utvecklingen när det gäller fondens verksamhet under 2021, dess finansiella egenskaper och investeringsegenskaper i förhållande till det rådande marknadsklimatet samt framåtblickande åtgärder som kommissionen avser att vidta på grundval av lärdomarna från fondens första verksamhetsår. Denna rapport är inriktad på förvaltningen av tillgångar, medan ansvarsförbindelser kommer att tas upp i den rapport som utarbetas enligt artikel 250 i budgetförordningen.

Rapporten består av följande tre avsnitt:

–Avsnitt I, som beskriver fondens roll och struktur samt den viktigaste utvecklingen när det gäller verksamheten under 2021. Detta avsnitt innehåller också en översikt över garantianspråk och transaktioner samt information om den effektiva avsättningsnivån.

–Avsnitt II, som är inriktat på portföljens sammansättning, riskprofil och resultat under 2021 i förhållande till referensvärdet samt fondens profil i fråga om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). Där beskrivs också det marknadsklimat och den marknadsutveckling som präglade fondens resultat under 2021.

–Avsnitt III, som tar upp de lärdomar som dragits under fondens första verksamhetsår och de åtgärder som kommissionen avser att vidta för att skydda fondens värde och tillväxtmöjligheter på längre sikt.

1.AVSNITT I

1.1.Fondens roll

Under den nuvarande fleråriga budgetramen (2021–2027) ska EU:s budget användas för att bemöta miljömässiga, strategiska och socioekonomiska utmaningar. Redan under perioden för den föregående fleråriga budgetramen visade sig budgetgarantier vara ett bra sätt att förstärka de politiska effekterna av begränsade offentliga finanser, och kommissionen har därför börjat använda budgetgarantier i större utsträckning för att stödja investeringar. Denna logik ligger till grund för initiativ såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och InvestEU-programmet.

Garantier har också börjat användas inom de yttre åtgärderna, genom Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), som ingår i den garanti för yttre åtgärder som inrättades genom förordningen om instrumentet Europa i världen 5 . Garantin för yttre åtgärder består av en blandning av garantier och garanterade lån för investeringar och makroekonomiskt stöd i föranslutningsländer, länder i grannskapet och andra länder.

I slutet av 2020 täckte EU-budgeten ansvarsförbindelser 6 till ett värde av cirka 63 miljarder euro för de garantier som tillhandahållits inom ramen för Efsi, Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) och det externa utlåningsmandatet.

Under den nuvarande fleråriga budgetramen förväntas användningen av budgetgarantier öka ytterligare, bland annat genom InvestEU-programmet som omfattar ansvarsförbindelser 7 motsvarande 26,2 miljarder euro för stöd till investeringar som bidrar till målen för unionens inre politik. 

Fonden inrättades för att hantera avsättningar för finansiella förpliktelser som görs tillgängliga genom EU-budgeten, så att dessa kan frigöras när de behövs för att täcka eventuella förluster till följd av icke återbetalade lån 8 . Fonden utgör en stor tillgångspool som kommissionen kan utnyttja för att snabbt täcka nödvändiga utflöden och garantianspråk. Den är indelad i flera delar som motsvarar de finansiella förpliktelserna inom respektive instrument och program.

Enligt avdelning X i budgetförordningen har kommissionen i egenskap av ekonomisk förvaltare ett särskilt ansvar för att inrätta den gemensamma avsättningsfonden, fastställa dess investeringsstrategi och kontrollera att den förvaltas på ett sunt sätt.

1.2.Fondens struktur och avsättningar

Fonden har inrättats och fungerar som en enda intern, samlad portfölj med en enhetlig investeringsstrategi som är åtskild från de övriga portföljer som kommissionen förvaltar. All eventuell vinst återinvesteras.

Fondens resurser redovisas i olika delar, så att det går att spåra de belopp som härrör från de olika bidragande instrumenten 9 . Detta är nödvändigt för att kunna säkerställa att varje instrument tilldelas sin andel av resurserna och av eventuell avkastning eller förlust på ett sätt som står i proportion till de ägda tillgångarna. Kostnaderna för icke återbetalade lån hänförs till respektive del. Om en av fondens delar töms kan en annan del tillfälligt utnyttjas och fyllas på senare.

Den 31 december 2021 bestod fonden av fyra delar (Efsi, EFHU, GFEA 10 och InvestEU). Under 2021 mottog den 12,44 miljarder euro i nettobidrag. Den 31 december 2021 uppgick de utelöpande andelarnas marknadsvärde till 12,31 miljarder euro, vilket motsvarar värdet på nettotillgångarna.

Under perioden 2022–2030 förväntas fonden få ytterligare 19,3 miljarder euro i inflöden från de bidragande instrumenten, med ett årligt inflöde på 1–3 miljarder euro. Dessa inflöden kan uppvägas av utflöden för att täcka garantianspråk och stödberättigande kostnader. Fondens medel förväntas uppgå till över 20 miljarder euro 2026–2027.

Portföljens utveckling beskrivs närmare i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

1.3.Viktiga milstolpar under 2021

Efter antagandet av riktlinjerna för förvaltningen av tillgångarna (riktlinjerna) genomförde kommissionen snabbt alla rättsliga, administrativa och tekniska arrangemang. Bland annat upprättade man konton, utarbetade en investeringsstrategi och fastställde ett referensvärde och riskbegränsningar. Fonden togs i drift den 1 januari 2021, efter överföringen av Efsis garantifondsportfölj 11 . De första inflödena från medlen i den fleråriga budgetramen 2021–2027 mottogs den 30 juni 2021, i form av den första delbetalningen av InvestEU-avsättningar. Den 1 augusti 2021 överfördes avsättningarna för EFHU och GFEA på ett smidigt sätt till fonden. Överföringen av GFEA:s portfölj var komplex och krävde en smidig samordning med den tidigare förvaltaren, Europeiska investeringsbanken.

Fondens tekniska och operativa infrastruktur är nu väletablerad och beprövad och den står redo för ytterligare bidrag och nya delar när avsättningar överförs från de bidragande instrumenten.

1.4.Fondens årsredovisning per den 31 december 2021

Fondens nettotillgångar uppgick till 12,31 miljarder euro den 31 december 2021 12 . I enlighet med den nuvarande investeringsstrategin (se avsnitt 2.1) utgjordes tillgångarna till största delen av värdepappersportföljen, som huvudsakligen investerade i obligationer med hög kreditvärdighet (statsobligationer, SSA-obligationer 13 , företagsobligationer samt finansiella obligationer), värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (11,27 miljarder euro) och likvida medel och motsvarigheter till likvida medel (1,03 miljarder euro).

När det gäller resultaträkningen för 2021 var fondens resultat –133,3 miljoner euro. Fondens resultat och makroekonomiska sammanhang diskuteras mer ingående i de följande två avsnitten.

Mer information om årsredovisningen finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

1.5.Garantianspråk och betalningskrav

Likviditetshanteringen av garantianspråk och betalningskrav bygger på konceptet med en likviditetsbuffert, i enlighet med riktlinjerna. Likviditetsbufferten utgörs av begränsade reserver i likvida medel som förvaltas av kommissionens centrala finansförvaltning för att täcka de närmast förestående förväntade likviditetsutflödena från de bidragande instrumenten. Av ett totalt belopp på 165 miljoner euro som ingick i bufferten 14 betalades ett nettobelopp på 73,5 miljoner euro ut under 2021. I slutet av 2021 återstod 91,5 miljoner euro av likviditetsbufferten.

Anspråken under 2021 på fondens avsättningar genom respektive budgetgarantier, liksom andra krav på medel från fondens olika delar, kan sammanfattas på följande sätt 15 :

·Inga anspråk har gjorts inom ramen för EFHU-garantin.

·Garantianspråk på 66,5 miljoner euro betalades inom ramen för garantin för EIB:s externa utlåningsmandat. Dessutom förekom mindre driftskostnader till ett belopp som var något lägre än 0,1 miljoner euro.

·Nettoabsorberingen av Efsi-garantin uppgick till 6,9 miljoner euro, bl.a. i form av positiva nettovärdejusteringar av aktieportföljer på 7.6 miljoner euro, ett kassautflöde på 11,1 miljoner euro kopplat till valutasäkring, ett kassautflöde på 0,9 miljoner euro för garantianspråk från delen för små och medelstora företag och utgifter på 2,5 miljoner euro.

1.6.Effektiv avsättningsnivå

Varje del av fonden innehåller tillgångar som avsatts från EU-budgeten och som innehas mot de ansvarsförbindelser som det motsvarande budgetgarantiinstrumentet har ådragit sig. Dessa avsättningar utgör en procentandel av de ansvarsförbindelser som föreskrivs i rättsakten 16 .

Garantianspråken är inte lika omfattande för alla delar av fonden samtidigt. Tack vare denna inneboende diversifiering när det gäller tidpunkter och anspråksbelopp för de olika delarna kan de sammanlagda avsättningarna från fonden (för samtliga delar) minskas, så att de understiger det belopp som skulle bli resultatet om alla avsättningar för de olika delarna summerades när de beräknas separat.

Denna diversifieringseffekt erkänns i artikel 213 i budgetförordningen, som gör det möjligt för kommissionen att fastställa en ”effektiv avsättningsnivå”, som är lägre än den som följer av en enkel summering av de separat beräknade avsättningarna. Den effektiva avsättningsnivån återspeglar den andel av de sammanlagda avsättningarna i fondens olika delar som ska hållas i fonden, efter diversifieringseffekten. Den effektiva avsättningsnivån uttrycks som en procentandel om lägst 95 % och beräknas som ett förhållande mellan

·det belopp i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel som måste finnas i fonden för att täcka garantianspråk,

·det totala belopp i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel som skulle krävas i varje garantifond för att täcka garantianspråk, om medlen hölls och förvaltades separat.

Den effektiva avsättningsnivån beräknas årligen på grundval av observationer av sambandet mellan förväntade anspråk 17 på olika delar och gäller endast de medel i fonden som är avsedda för betalning av garantianspråk inom det närmaste året.

När den effektiva avsättningsnivån beräknades för första gången 2021 ställdes kommissionen inför det faktum att Efsi var den enda aktiva delen av fonden under första halvåret 2021 och det överlägset största instrumentet i fonden under året. Därför fanns inga möjligheter till diversifiering mellan olika delar. Följaktligen fastställdes den effektiva avsättningsnivån för 2021 till 100 % 18 .

2.AVSNITT II

2.1.Investeringsstrategi

I riktlinjerna fastställs att fonden ska säkerställa kapitalbevarande under fondens investeringshorisont, med en hög konfidensnivå. Detta mål eftersträvas genom att man tillämpar en enda investeringspolitik, som bygger på en referensportfölj/jämförelseportfölj som återspeglar den risknivå som fonden är villig att bära.

I riktlinjerna anges de allmänna principer som används vid utformningen av en referensportfölj, med utgångspunkt i relevanta index för obligationsmarknadens resultat. Denna referensvärdesprocess ligger till grund för valet av tillgångar i fondens portfölj.

De dagliga besluten om val av tillgångar fattas alltså mot bakgrund av ett tydligt referensvärde, vilket minskar risken för överdrivet risktagande inom portföljen. Det är denna investeringspolitik och referensvärdesprocess som har lett till portföljens nuvarande sammansättning av tillgångar och den resulterande risk- och avkastningsprofilen. Framför allt har merparten av fonden (och de redan befintliga portföljer som övertagits från Efsi och EFHU) hittills begränsats till investeringar i värdepapper med fast avkastning (obligationer) som noteras i euro och US-dollar och som emitterats av EU:s medlemsstater, internationella finansinstitut eller lokala/regionala organ, banker och företag samt till hypoteksbaserade (säkerställda) obligationer.

2.2.Portföljens sammansättning och egenskaper

Vid årsslutet var fondens portfölj väl diversifierad inom sfären för fast avkastning när det gäller typer av obligationer. Den är också diversifierad med värdepapper i andra valutor än euro (US-dollar) i form av en andel som utgörs av amerikanska statsobligationer samt andra amerikanska emittenter (t.ex. överstatliga myndigheter, andra stater eller organisationer) och likvida tillgångar. Valutakursvinster eller valutakursförluster för värdepapper i andra valutor än euro uppvägs till stor del av motsatta förändringar hos valutaderivat som används som säkringar.

Kreditkvaliteten på ägda tillgångar

Fondens portfölj har en hög kreditkvalitet, med en genomsnittlig kreditvärdering på A–, vilket står för en låg sannolikhet för fallissemang (0,07 % under en ettårsperiod).

Mer än 26,8 % av portföljens marknadsvärde investeras i värdepapper med den högsta kreditvärderingen, AAA, och resten är väl fördelat över hela kreditvärderingsskalan. Endast 2,3 % av portföljen har lägre kreditvärdighet och består av grekiska statsskuldväxlar med en löptid på mindre än ett år. Det finns också 8,2 % av likvida medel eller motsvarigheter till likvida medel. Den ovannämnda AAA-kategorin på 26,8 % omfattar i övrigt bland annat värdepapper som emitterats av Tyskland, Nederländerna och Förenta staterna, överstatliga organ såsom Europeiska investeringsbanken och Europeiska stabilitetsmekanismen och organisationer som KfW samt säkerställda obligationer som emitterats av framstående finansinstitut.

Investeringar i US-dollar (t.ex. amerikanska statsobligationer) utgjorde 5,1 % av portföljens marknadsvärde per den 31 december 2021. Valutarisken för investeringar i US-dollar säkrades genom terminskontrakt.

Portföljens likviditetsegenskaper

Omkring 26 % av portföljen består av obligationer med en löptid under ett år, skuldebrev med rörlig ränta och kortsiktiga penningmarknadsinstrument och likvida medel som ger portföljen en ytterligare likviditetsbuffert. Det innebär att portföljen har en god förmåga att uppfylla garantianspråk.

Avtryck avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-avtryck)

Andelen ESG-märkta obligationer 19 var 13,4 % i slutet av 2021, jämfört med 9,5 % i slutet av 2020. Detta starka ESG-fokus utvecklades genom en aktiv strategi som gynnade investeringar i ESG-märkta obligationer framför andra obligationer. Av de ESG-märkta tillgångarna hade 22,9 % AAA-kreditvärdering, medan den tillgångsklass med lägst kreditvärdering (BBB–) motsvarade 0,2 %. I avsnitt III förklaras närmare hur kommissionen avser att stärka ESG-avtrycket genom fondens nya investeringsstrategi.

2.3.Fondens resultat 2021

Som förklaras ovan är fonden en likvid och väl diversifierad obligationsportfölj. Att uteslutande investera i högt värderade skuldinstrument har historiskt sett tjänat kommissionens portföljer väl men denna strategi spelade ut sin roll 2021, när en lång period av penningpolitiska lättnader nådde sitt slut.

Fondens första verksamhetsår sammanföll med ett exceptionellt utmanande marknadsklimat för investeringar med fast avkastning, vilket påverkade värderingen av fondens värdepapper negativt. Det sämsta året för obligationsmarknaderna sedan 1999 inträffade 2021: globala obligationsmarknadsindex och marknadsindex för obligationer i euro sjönk med 4,7 % respektive 2,85 % 20 . Detta resultat berodde på en högre inflation som ledde till att marknaden började förvänta sig en stramare penningpolitik från centralbankernas sida. Följaktligen påverkades även fondens avkastning negativt. Den låg emellertid i linje med sitt referensvärde och var betydligt bättre än den allmänna utvecklingen på obligationsmarknaden. Dessa förändringar på marknaden och deras inverkan på avkastningen på obligationsinvesteringar beskrivs kortfattat nedan.

Den markanta uppgången i avkastningskurvorna i Europa och USA år 2021 förklarar fondens negativa årliga absoluta resultat på –1,17 % 21 . Denna avkastning ligger i linje med det årliga resultatet för fondens referensvärde (–1,13 %) 22 .

Avkastningen på fondens referensvärde 2021 (–1,13 %) påverkades också negativt av de stigande avkastningskurvorna, men ligger dock inom det förväntade avkastningsintervallet 23 .

Såsom diskuteras i avsnitt III kommer fondens referensvärde att ses över under 2022. Det förväntas leda till en inkludering av nya tillgångsklasser, vilket kan förbättra den förväntade avkastningen på fondens referensvärde på lång sikt.

3.AVSNITT III

3.1.Diversifiering av investeringssfären

Fondens negativa resultat under 2021 belyser riskerna med att investera i en enda tillgångsklass (fast avkastning). Utsikterna för portföljer med fast avkastning är fortfarande mörka och kommer eventuellt att förbli det under flera år, med tanke på de fortsatt låga avkastningsnivåerna och den återkommande inflationsoron.

För att förbättra portföljens långsiktiga resultat har kommissionen för avsikt att utvidga fondens investeringssfär för att omfatta annat än investeringar med fast avkastning. Det kommer dock att göras inom ramen för de befintliga riktlinjerna.

Resultaten av den djupgående analysen av risker och avkastning, som presenteras i större detalj i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport, visade på de fördelar som ökad diversifiering av tillgångsklasserna kan medföra på längre sikt. Det skulle göra det möjligt att motverka överexponering mot tillgångar med låg fast avkastning.

Trots att risken skulle bli något större, skulle en begränsad aktierelaterad exponering på upp till 20 % av portföljen förbli förenlig med fondens risktolerans och öka den förväntade genomsnittliga avkastningen per riskenhet.

Exponeringen mot aktier kan byggas upp gradvis genom investeringar i börshandlade fonder, som erbjuder kostnadseffektiv diversifierad exponering mot breda aktieindex. Dessa index är i huvudsak korgar med aktier i storföretag inom en rad olika sektorer och geografiska områden. Börshandlade fonder erbjuder därmed en bredare exponering mot de berörda aktiemarknaderna och minskar den idiosynkratiska risk det medför att investera i aktier i ett fåtal företag.

Kommissionen kommer att anstränga sig för att slutföra alla förberedelser för investeringar i börshandlade aktiefonder senast hösten 2022, men tidpunkten beror på när de nödvändiga tekniska och operativa processerna kan slutföras. Denna typ av investeringar skulle byggas upp stegvis, med hänsyn till marknadsförhållanden och värderingsnivåer – eventuellt genom investeringar i nya inflöden till fonden.

3.2.Inkludering av aspekter som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-aspekter) i fondens referensvärde

Riktlinjerna innehåller redan negativa granskningskriterier, till exempel uteslutning av obligationer med koppling till spel eller tobak. Dessutom kräver riktlinjerna att hänsyn tas till ESG-aspekter. För närvarande har fondens portfölj en stor exponering mot ESG-märkta värdepapper (se även fotnot 19) som är betydligt större än dess referensvärde (13,4 % för portföljen jämfört med 4,5 % för referensvärdet i slutet av 2021). Kommissionen vill dock stärka fondens ESG-strategi och inkludera ESG-avtrycket i det uppdaterade referensvärdet.

För att åstadkomma detta har man för avsikt att ge fondens referensvärde en lutning åt ESG när det uppdateras till följd av investeringsdiversifieringen. Det kommer att skapa en tillförlitlig jämförelsepunkt för portföljerna med samma mål och egenskaper som den gemensamma avsättningsfonden. En omformning av fondens referensvärde för investeringar kan också ge en möjlighet att mer systematiskt integrera ESG-aspekter. Andelen ESG-värdepapper i portföljen förväntas öka ytterligare i framtiden, med hjälp av ett referensvärde med uttalade ESG-egenskaper. I framtida årsrapporter kommer genomförandet av fondens ESG-profil att presenteras.

Det finns starka ekonomiska belägg för att marknaderna på senare tid har börjat gynna ESG-känsliga investeringar. Kommissionen profilerar sig som det ledande politiska organ som främjar miljövänliga och hållbara metoder, och det är därför lämpligt att utnyttja denna möjlighet till diversifiering för att bättre anpassa investeringsstrategin till de politiska prioriteringarna.

3.3.Slutsatser

Fondens första verksamhetsår kännetecknades av ett smidigt inrättande av nödvändiga operativa, tekniska och redovisningsmässiga faciliteter samt av framgångsrika överföringar av befintliga portföljer till fondens delar.

Fonden, som för närvarande innehar tillgångar till ett värde av 12,31 miljarder euro, utgör en stabil kapitalbuffert för budgetgarantier och lån till tredjeländer som täcks av avsättningar. Det förekom inga operativa riskhändelser under 2021, eftersom alla garantianspråk uppfylldes och räkenskaperna slutfördes enligt tidsplanen.

Den allra största delen av fondens tillgångar utgörs av obligationer med hög kreditvärdighet eller likvida medel, vilka ger en tillräcklig likviditetsbuffert. En vändning i räntecykeln, som har lett till högre avkastning samtidigt som priserna på obligationer har sjunkit, har dock haft stora effekter på denna typ av likvida tillgångar. För obligationsinvesterare var 2021 det värsta året på över 20 år 24 .

Med anledning av dessa utmaningar planerar kommissionen att stärka fondens motståndskraft ytterligare.

Kommissionen strävar efter att utvidga fondens investeringssfär för att därigenom minska risken med exponering mot en enda tillgångsklass. Interna analyser (se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar) har visat att en begränsad och stegvis omfördelning av fonden för att upp till 20 % exponering mot aktier ska ingå, kan få en betydande positiv inverkan på de förväntade intäkterna på lång sikt samtidigt som risken endast ökar marginellt. Analyserna visar att en diversifierad portfölj (med upp till 20 % aktier) har en förväntad avkastning på 1,6 %, medan en portfölj med exponering uteslutande mot tillgångar med fast avkastning har en förväntad avkastning på 0,7 %.

Diversifieringsprojektet är samtidigt en möjlighet att strukturera kommissionens strategi för att öka investeringarna i ESG-märkta tillgångar och därigenom främja de politiska prioriteringarna för grön och hållbar tillväxt. Den nuvarande organiska strategin för att gynna ESG-tillgångar har redan gjort fonden till den mest ESG-inriktade av alla portföljer som förvaltas av kommissionen. Genom att mer systematiskt införliva ESG-aspekter i referensvärdet kan fondens ESG-inriktning styras mer aktivt.

När denna rapport utarbetas, i början av 2022, fortsätter portfölj- och referensvärdesresultaten att utsättas för tryck i takt med att avkastningen och osäkerheten ökat ytterligare generellt sett. Orsakerna till detta är den stigande inflationen, en förväntad åtstramning av penningpolitiken och invasionen av Ukraina. Å andra sidan investeras tillgångar nu i obligationer med positiv avkastning. Om avkastningen kvarstår över tid kommer det att bidra till att återvinna den senaste tidens förluster. Den senaste perioden, som kännetecknas av en kraftig förändring av ränteförväntningarna, är den fas då fondens tillgångsvärdering är som mest sårbar. Under de kommande två till tre åren kommer den senaste tidens förluster sannolikt att vändas, under förutsättning att inga ytterligare marknadschocker inträffar. Erfarenheterna från det tumultartade 2021 visar dock att det finns gränser för en investeringsstrategi som omfattar en enda tillgångsklass (obligationer), oavsett hur försiktigt valet av tillgångar är.

(1)    Enligt artikel 214 i budgetförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, EUT L 193, 30.7.2018, s. 1) ska kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om den gemensamma avsättningsfonden. I riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar (kommissionens beslut av den 25 februari 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden, C(2020) 1896 final, EUT C 131, 22.4.2020, s. 3) ges ytterligare vägledning om innehållet i denna rapport.

(2)    Artikel 212 i budgetförordningen.

(3)    De övriga portföljerna, som har ett sammanlagt värde på 6 miljarder euro, omfattar EKSG, Bufi, PGF, RCAM och PL01.

(4)    Artikel 2.1 i riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar.

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009, EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.

(6)    Ansvarsförbindelser är potentiella finansiella förpliktelser för EU som härrör från befintliga bindande åtaganden eller tidigare händelser. Huruvida dessa ansvarsförbindelser kommer att leda till faktiska förluster eller ej beror på framtida händelser som EU inte har full kontroll över.

(7)    Mer information om budgetgarantier och ansvarsförbindelser finns i del XI av det arbetsdokument som åtföljer Europeiska unionens allmänna budget (COM(2021) 300 final) och rapporten enligt artikel 250 i budgetförordningen (COM(2021) 676 final).

(8)    Fonden ligger till grund för det system med olika former av stöd som EU kommer att tillhandahålla inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, särskilt InvestEU och EFHU+. I fonden ackumuleras även tillgångar från redan befintliga bidragande instrument inom ramen för tidigare fleråriga budgetramar (Efsi, EFHU och garantifonden för åtgärder avseende tredje land).

(9)    Enligt artikel 3 i riktlinjerna om förvaltning av fondens tillgångar delas fondens resurser in i delar som motsvarar vart och ett av de bidragande instrument som anges i artikel 1 i de riktlinjerna.

(10)    Garantifonden för åtgärder avseende tredje land som innehåller avsättningar för EIB:s externa utlåningsmandat, makroekonomiskt stöd och Euratomprogram

(11)    Närmare uppgifter om den förberedande fasen och förklaringar av fondens struktur och verksamhet lades fram för Europaparlamentet och rådet i kommissionens meddelande om inrättandet av den gemensamma avsättningsfonden (COM(2021) 88 final).

(12)    Alla värden redovisas utifrån verkligt värde.

(13)    SSA står för Sovereigns, Supranational and Agencies, dvs. stater, överstatliga myndigheter och organisationer.

(14)    Likviditetsbufferten hålls utanför fonden. Den tillkommer utöver de likvida medel och motsvarigheter till likvida medel (1,03 miljarder euro) som hålls i fonden.

(15)    Det bör nämnas att betalningar kan komma att göras under 2022 eller senare, vilket kan kräva en justering i efterhand av räkenskaperna för 2021.

(16)    Dessa avsättningar får inte understiga en procentsats som fastställs i den rättsakt genom vilken budgetgarantin upprättas. Om det trots allt inträffar anses garantin vara underfinansierad.

(17)    Riskmåtten för de olika programmen beräknas officiellt en gång om året, vilket innebär att beräkningen av den effektiva avsättningsnivån också görs årligen.

(18)    Kommissionens delegerade beslut (EU, Euratom), C(2020)7684 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 med närmare villkor för beräkningen av den effektiva avsättningsnivån för den gemensamma avsättningsfonden, EUT L 42, 5.2.2021, s. 9.

(19)    Vid bedömningen av om obligationer ska klassificeras som ESG-märkta vad avser indelningen av fonden stöder sig kommissionen på den offentliggjorda bedömningen av ”användningen av intäkterna” av den aktuella tillgången av de analys- och dataleverantörer som kommissionen använder för sin kapitalförvaltningsfunktion.

(20)    Barclays Global Aggregate Bond Index, ett brett referensvärde som motsvarar 68 biljoner US-dollar i statspapper och företagslån med hög kreditvärdighet i olika valutor, minskade med 4,7 % under 2021. Bloomberg Euro-Aggregate, ett brett referensvärde på 13,4 miljarder euro för skulder med hög kreditvärdighet i euro, uppvisade en rekordförlust på 2,85 % år 2021.

(21)    Riskhanteringsresultatet omfattar inte vissa mindre kostnader som t.ex. depåförvaringsavgifter. Det förklarar skillnaden på 2 räntepunkter jämfört med redovisningsresultatet (–1,19 %).

(22)    Det årliga resultatet beräknas med hjälp av marknadspriser (marknadsvärdering) och en tidsviktad grund för att inte påverkas av förändringar i portföljens storlek på grund av in- eller utflöden.

(23)    Med en förväntad årlig avkastning på –0,15 % och en förväntad volatilitet på –1,12 % bör den årliga avkastningen för fondens referensvärde ligga inom ett intervall på mellan –1,27 % och +0,97 % i 68 % av fallen.

(24)     ”Global bond markets on course for worst year since 1999” , Financial Times (ft.com), 25.12.2021.