—

med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2020,

—

med beaktande av de svar som kommissionen lämnat på de skriftliga frågorna till kommissionsledamot Jutta URPILAINEN inför utfrågningen inför budgetkontrollutskottet den 30 november 2021, samt de ytterligare frågor som skickades efter utfrågningen,

—

med beaktande av kommissionens rapporter om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2019,

—

med beaktande av artikel 99, artikel 100 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0124/2022), och av följande skäl:

A.

Kommissionen finansierar förvaltningen av Europeiska utvecklingsfonderna (EUF) fullständigt och bär det yttersta ansvaret för såväl lagligheten som korrektheten i EUF-insatserna och övervakningen av EUF:s förfarande för finansiell rapportering.

B.

Europaparlamentet kan endast i vederbörlig ordning utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet om det regelbundet och i god tid informeras av kommissionen, med fullständiga och detaljerade uppgifter, om de projekt som finansieras av EUF och om respektive stödmottagare.

C.

Europaparlamentet är inte involverat i fastställandet och tilldelningen av EUF-medel, till skillnad från vad som gäller för andra utvecklingsinstrument.

D.

Effektiva förhandsvillkor och regelbundna kontroller är centrala inslag för att säkerställa en effektiv och sund ekonomisk förvaltning av EUF.

E.

Det är i samband med en föränderlig global miljö avgörande att säkerställa en strategisk balans mellan att hantera sociala, ekonomiska, demografiska, migrationsrelaterade och miljömässiga utmaningar och samtidigt behålla fattigdomsbekämpning som det primära målet för unionens bistånd, i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med vederbörligt beaktande av principerna för bistånd och utvecklingseffektivitet.

F.

Europeiskt utvecklingsbistånd och offentliga investeringar bör främja gemensamma prioriteringar och politiska mål som ansluter sig till FN:s 17 mål för hållbar utveckling, vilket inbegriper utrotande av fattigdom, klimat- och miljöåtgärder, ekonomisk politik och handelspolitik, och till fullo överensstämma med principerna om grundläggande mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning. De resultat som uppnåtts när det gäller en inkluderande offentlig politik syftar till att främja delad tillväxt och bidra till att åtgärda sociala eller geografiska skillnader.

G.

En transparent, inkluderande och ändamålsenlig deltagarbaserad process för utformningen av politiken är en förutsättning för hållbar utveckling.

H.

Hållbarhet är av avgörande vikt för att man ska uppnå de fastställda målen och resultaten, och i synnerhet för utvecklingsbiståndets långsiktiga effekter.

I.

Anpassning av unionens utvecklingssamarbete till partnerländernas egna utvecklingsprioriteringar bör alltid respekteras och det är ett viktigt inslag i Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) att unionens utvecklingssamarbete också är i linje med unionens politik.

J.

Man bör titta noggrant på den politiska samstämmigheten och komplementariteten hos olika yttre politiska åtgärder, i synnerhet när flera politiska åtgärder vidtas i ett enda partnerland, i syfte att främja samarbete mellan den offentliga och privata sektorn, uppmuntra synergieffekter och avvägningar mellan befintliga politiska åtgärder, undvika eventuella skadliga konsekvenser till följd av genomförandet av en enda unionspolitik på ett område som i övrigt styrs av en annan politik samt så långt det är möjligt undvika onödiga administrativa bördor.

K.

Kommissionens kontrollverksamhet skulle underlättas av en standardisering av kommunikationskanalerna mellan partnerländer, EUF-finansierade enheter och unionen.

L.

Transparens, ansvarsskyldighet och tillbörlig aktsamhet på människorättsområdet är förutsättningar för demokratisk kontroll och ett effektivt utvecklingsbistånd.

M.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas det faktum att en stor del av länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) är små östater under utveckling. Öar, och särskilt AVS-öar, spelar en avgörande roll i internationella sammanhang, i synnerhet när det gäller klimatförändringarna.

N.

Flera utomeuropeiska länder och territorier (ULT:er) är belägna i samma regioner som AVS-länderna.

O.

ULT:erna står inför liknande globala utmaningar som AVS-länderna, men är till skillnad från dem en del av den europeiska familjen och bör därför få större uppmärksamhet vid tilldelningen av medel. ULT:ernas ringa storlek och den konstitutionella förbindelsen mellan ULT:erna och EU är särdrag som bör beaktas.

P.

Unionens insatser i tredjeland sker genom internationella organisationer som antingen använder EU-medel eller samfinansierar projekt tillsammans med EU, och insatserna är förknippade med utmaningar när det gäller tillsyn och styrning.

Q.

Budgetstöd för hållbar utveckling spelar en central roll för att driva på förändringar och hantera de viktigaste utmaningarna i samband med utveckling, men det innebär också en betydande förvaltningsrisk och bör endast beviljas om den mottagande staten kan visa en tillräcklig grad av transparens, ansvarstagande samt respekt för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter innan landet i fråga mottar budgetstödet, vilket bör följas upp genom efterhandskontroller.

R.

Främjande av transparens och bekämpning av korruption och bedrägerier är nyckeln till framgång för EU:s budgetstöd.

S.

Unionens stöd till samhällsstyrning är en viktig del av utvecklingsbiståndet och bör vara mer inriktat på effektiva reformer av samhällsstyrningen i partnerländerna, t.ex. i fråga om rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende, pressfriheten och förutsättningarna för en marknadsekonomi.

T.

Granskningarna och EUF-insatserna genomförs under utmanande förhållanden i och med att de ständigt utsätts för antingen geopolitisk eller institutionell högriskexponering. Covid-19-pandemin har förvärrat en redan väldigt komplicerad situation.

U.

Europaparlamentet kommer endast att i vederbörlig ordning kunna utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet om det regelbundet informeras av kommissionen, med uppdaterade, fullständiga och detaljerade uppgifter, om de projekt som finansieras av EUF, stödmottagare inom ramen för sådana projekt och genomförandet av sådana projekt.

V.

Elfte EUF har nått sitt sista stadium i och med att bestämmelsen om tidsbegränsning trädde i kraft den 31 december 2020, och från och med 2021 ingår EUF-programmen i unionens fleråriga budgetram. Vissa kontrakt för befintliga finansieringsavtal kommer dock fortsatt att skrivas under fram till och med den 31 december 2023.

1.

Europaparlamentet konstaterar att elfte EUF står för 46 % av portföljen för kommissionens generaldirektorat för internationella partnerskap (GD INTPA) när det gäller betalningar under 2020. Parlamentet konstaterar att unionens hantering av covid-19-pandemin har inneburit att åtaganden och betalningar inom ramen för EUF uppgick till 3 894 miljoner EUR respektive 4 677 miljoner EUR, vilket kraftigt överstiger de mål om 3 267 miljoner EUR och 4 400 miljoner EUR som inledningsvis fastställdes för 2020. Parlamentet noterar dessutom att Europeiska investeringsbankens (EIB) åtaganden uppgick till 2 053 miljoner EUR, och att hela detta belopp hänförde sig till investeringsanslaget, och då i hög grad löpande fonder, medan EIB:s betalningar uppgick till 667 miljoner EUR år 2020; också här hänförde sig alla betalningar till investeringsanslaget.

2.

Europaparlamentet välkomnar GD INTPA:s regelbundna ansträngningar att minska gammal förhandsfinansiering och gamla utestående åtaganden och att se över sina mål och höja dem från 25 % till 35 % i enlighet vad man beslutade under 2020. Parlamentet konstaterar att GD INTPA överskred målet för 2020 för båda indikatorerna enligt följande: EUF:s gamla förhandsfinansiering minskade med 56 % (55 % över hela GD INTPA:s ansvarsområde) och EUF:s gamla utestående åtaganden minskade med 40 % (41 % över hela GD INTPA:s ansvarsområde).

3.

Europaparlamentet konstaterar att GD INTPA även uppnådde sitt mål om att inte ha mer än 15 % gamla EUF-kontrakt som har löpt ut (dvs. 14 % år 2020 jämfört med 15 % år 2019, 17 % år 2018 och 17 % år 2017) och att det för hela sitt ansvarsområde uppnådde en andel om 11 %. Parlamentet konstaterar att dessa förbättringar beror på de nya förfaranden som infördes år 2017 för att avsluta gamla kontrakt.

4.

Europaparlamentet noterar avslutandet av åttonde EUF och kommissionens avsikt att så snart som möjligt avsluta nionde EUF. Parlamentet noterar dessutom att nionde EUF inte kan avslutas förrän 2023, eftersom 19 beslut och 37 avtal fortfarande gäller, varav tre beslut rör Sydsudan och fattades efter att tidsfristklausulen för nionde EUF trädde i kraft med kontraktsenliga datum fram till 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om uppnåendet av avsikten. Parlamentet noterar att kommissionen har godtagit revisionsrättens rekommendation i detta avseende och att den varje år kommer att rapportera om vilka framsteg som gjorts när det gäller avslutandet av den nionde EUF i den årliga verksamhetsrapporten.

5.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten i sin årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2020 drar slutsatsen att räkenskaperna för EUF för det budgetår som slutade den 31 december 2020 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av Europeiska utvecklingsfondernas finansiella ställning och det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringarna i nettotillgångarna för året, i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EU) 2018/1877 (1) (EUF:s budgetförordning) och redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

6.

Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten anser att de intäkter som ligger till grund för räkenskaperna för det år som slutade den 31 december 2020 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

7.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över de många tänkbara skälen till revisionsrättens flera på varandra följande uttalanden med avvikande mening om utgifternas laglighet och korrekthet på grund av att de utgifter som godkänts i räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2020 innehåller väsentliga fel.

8.

Europaparlamentet uttrycker oro över att den uppskattade felnivån överskred väsentlighetsgränsen, och noterar att 3,8 % av utgifterna för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF innehöll fel (jämfört med 3,5 % år 2019, 5,2 % år 2018, 4,5 % år 2017, 3,3 % år 2016, 3,8 % både år 2014 och år 2015, 3,4 % år 2013 och 3 % år 2012). Parlamentet konstaterar att jämfört med budgetåret 2019 är ökningen av den uppskattade felnivån 0,3 %. Parlamentet framhåller dock att man måste ta itu med orsakerna till ökningen, med hänsyn till att speciella omständigheter rådde under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för år 2020.

9.

Europaparlamentet konstaterar bekymrat att de feltyper som identifierats för budgetåret 2020 i hög grad skiljer sig från de för 2019, på så vis att det uppskattade fel med anknytning till utgifter som beror på att det saknas grundläggande styrkande underlag gick från en nivå på 5,9 % till 38,3 %. Parlamentet konstaterar att för andra året i rad beror de näst högsta felnivåerna på icke stödberättigande kostnader, vilka ökade från 12,7 % år 2019 till 38,2 % år 2020. Parlamentet noterar även den nästan tiofaldiga minskningen (22,1 % år 2019 jämfört med 2,2 % år 2020) av fel med anknytning till kostnader som inte hade uppkommit (43,6 % år 2019 jämfört med 18,1 % år 2020), som tillämpas för den uppskattade felnivån med avseende på allvarlig underlåtenhet att uppfylla reglerna om offentlig upphandling.

10.

Europaparlamentet betonar att 36 av de 140 betalningstransaktioner som revisionsrätten granskat (25,7 %) var behäftade med fel, med avseende på allt från avsaknad av grundläggande styrkande underlag (38,3 %) och icke stödberättigande kostnader (38,2 %) till kostnader som inte hade uppkommit (18,1 %). Parlamentet konstaterar att uppskattningen av den övergripande felnivån på 3,8 % gjordes på grundval av de 31 fel som revisionsrätten kvantifierat. Parlamentet konstaterar även att av de 140 transaktioner som ingick i urvalet förvaltades 119 av EU-delegationer i partnerländerna och 27 innehöll kvantifierbara fel.

11.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten på grund av covid-19-pandemin inte kunde genomföra besök på plats hos EU-delegationerna och i partnerländerna, och därmed inte heller kunde genomföra vissa revisionsförfaranden, framför allt inte kontroller av genomförandet av kontrakt för de utvalda transaktionerna, och att revisionsrättens revisionsarbete begränsades till främst skrivbordsgranskningar av transaktioner och projekt genom kommunikation med revisionsobjekten på distans. Parlamentet konstaterar dock att skrivbordsgranskningar är ett vanligt förekommande verktyg för att genomföra ett revisionsförfarande och utvärdera uppgifter. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att återuppta besöken på plats så snart covid-19-situationen medger det. Parlamentet står fast vid sin positiva åsikt att kontroller på plats, vid sidan av korrekt användning av ny teknik och digitalisering, är centrala inslag för att säkerställa en effektiv och sund ekonomisk förvaltning av EUF.

12.

Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens planering och genomförande av sitt revisionsarbete hämmades, utöver de rent allmänt väldigt krävande förhållandena under 2020, av att vissa internationella organisationer inte gav eller endast gav begränsad tillgång till nödvändiga granskningsdokument, vilket ledde till stora förseningar, och därmed hindrades revisionsrätten från att fullgöra sina grundläggande befogenheter i enlighet med EUF-fördraget, vilket också tidigare nämnts i liknande iakttagelser i revisionsrättens årsrapport för 2018.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, till följd av flera diskussioner, den utfrågning som hölls i parlamentets utskott för budgetkontroll och kommissionens svar på frågor för skriftligt besvarande, vidta lämpliga och effektiva åtgärder för att säkerställa att revisionsrätten får full, obegränsad och skyndsam tillgång till all nödvändig information så att den kan förbättra samarbetet med internationella organisationer och på lämpligt sätt kontrollera lagligheten och korrektheten vad gäller unionsbudgetens utgifter. Parlamentet konstaterar att den begränsade tillgången kan bero på olika tolkningar av de rättsliga kraven.

14.

Europaparlamentet konstaterar att av de 31 fel som kvantifierats, varav fem (16,12 %) utgjorde kvantifierbara fel, hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra, eller upptäcka och korrigera, felen innan den godkände kostnaderna (2019 var det 28 kvantifierade fel i nio fall [32 %] med tillräcklig information för tidig upptäckt eller korrigering). Parlamentet konstaterar att om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt skulle den uppskattade felnivån ha varit 1,19 procentenheter lägre. Parlamentet uppmanar kommissionen att, trots de förbättringar som har skett i förhållande till 2019, öka sina ansträngningar att förbättra kontrollen av transaktionernas laglighet och korrekthet och se till att kontrollerna följs upp ordentligt. Parlamentet insisterar dessutom på att mer tyngd bör läggas vid förhandskontroller och att lämpliga åtgärder bör vidtas för att åtgärda dagens brister.

15.

Europaparlamentet anser att kontrollverksamheten blir mer effektiv om de uppgifter som lämnas till kommissionen offentliggörs och delas på förhand och regelbundet med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, förutsatt att denna rapportering och delning är förenlig med tillämplig lagstiftning.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett i förväg fastställt format för kommunikationen mellan partnerländerna, EUF:s stödmottagare och EU i syfte att minska de fel som revisionsrätten upptäckt.

17.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten fann att kommissionen och dess genomförandepartner under 2020 begick fler fel i samband med transaktioner gällande bidrags- och delegeringsavtal med internationella organisationer än i samband med andra former av stöd, såsom de som rör byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt (vilket också var fallet 2019). Parlamentet konstaterar att av de 67 transaktioner av denna typ som revisionsrätten granskade (65 år 2019) innehöll 27 (40,3 %, vilket är att jämföra med 25 transaktioner, 38 %, år 2019) kvantifierbara fel, som stod för 94,2 % av den uppskattade felnivån (71,7 % år 2019). Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra fullständiga, uppdaterade och detaljerade uppgifter om finansierade projekt och stödmottagarna inom ramen för sådana projekt, att stärka sin riskbaserade strategi och att investera kontrollkapacitet på områden där risken för fel är större. Parlamentet upprepar på att mer tyngd bör läggas vid förhandskontroller och att lämpliga åtgärder bör vidtas för att öka utgiftskontrollerna.

18.

Europaparlamentet oroas, trots den positiva analys som GD INTPA gjorde i sin årliga verksamhetsrapport om centrala resultatindikatorer för 2020 (där 14 centrala resultatindikatorer uppvisade bättre resultat än under 2019), över revisionsrättens iakttagelse, liksom tidigare år, att den konstaterade felfrekvensen, bland annat några fel i de slutgiltiga ersättningsanspråk som hade granskats vid externa revisioner och utgiftskontroller i förväg, fortfarande visar på brister i dessa kontroller. Parlamentet upprepar sina förväntningar på ett mer rigoröst kontrollsystem och uppmanar GD INTPA att fortsätta sina insatser för att förbättra bedömningen av både ändamålsenligheten och effektiviteten i sitt kontrollsystem genom att identifiera centrala resultatindikatorer för båda, fastställa realistiska och ambitiösa mål samt övervaka och förbättra sitt kontrollsystem. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inrätta en plattform för EUF-finansierade projekt i varje enskilt land, med fokus på de slutliga stödmottagarna inom ramen för sådana projekt och de allmänna och specifika syftena med varje projekt, och framför allt deras konkreta resultat när det gäller den eftersträvade ökningen av utvecklingsindexen. Parlamentet anser att utvecklingen av en sådan integrerad och driftskompatibel informations- och övervakningsplattform skulle öka kontrollens tillförlitlighet och bidra till ökad effektivitet och synlighet för unionens utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att också överväga att inleda en dialog med mottagarländerna om att eventuellt använda ett enda verktyg för riskbedömning i framtiden.

19.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte gav någon uppföljning i sina svar på revisionsrättens årsrapport med avseende på de särskilda kommentarerna om de upprepade bristerna, och anser att de kostnadseffektiva överväganden som kommissionen tillämpar vid sina efterhandskontroller kanske inte är effektiva utan kan leda till just de brister som revisionsrätten och parlamentet under lång tid har påpekat. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin strategi så att alla brister åtgärdas fullt ut och att regelbundet informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om framsteg som gjorts.

20.

Europaparlamentet konstaterar att GD INTPA i sin nionde undersökning av procentsatsen för kvarstående fel, som 2020 genomfördes av en extern entreprenör på dess vägnar, uppskattade den övergripande procentsatsen för kvarstående fel för femte året i rad till att ligga under den väsentlighetsgräns på 2 % som kommissionen har fastställt (0,95 % år 2020, 1,13 % år 2019, 0,85 % år 2018, 1,18 % år 2017, 1,67 % år 2016 (2).

21.

Europaparlamentet framhåller att revisionsrätten, i likhet med tidigare år, anser att många faktorer bidrar till att procentsatsen för kvarstående fel underskattas, vilket också togs upp i 2019 års ansvarsfrihetsresolution, och att de största begränsningarna är metoden för fastställandet av procentsatsen och en alltför stor tilltro till det tidigare kontrollarbete som antingen utförts direkt av kommissionen eller av oberoende tredje parter (17 % byggde helt på tidigare kontrollarbete och 37 % byggde delvis på tidigare kontrollarbete). Parlamentet stöder revisionsrättens bedömning att detta strider mot syftet med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, vilket är att upptäcka just de fel som man inte hittade i sådana kontroller.

22.

Europaparlamentet konstaterar att en annan faktor beror på det faktum att undersökningen om procentsatsen för kvarstående fel är en översyn av främst lågriskområden, såsom budgetstödinstrument, vilket minskar chansen att hitta faktiska fel jämfört med en fullständig översyn av högriskområden såsom bidrag och avtal med internationella organisationer och organ i medlemsstaterna.

23.

Europaparlamentet erinrar om att revisionsrätten rekommenderat kommissionen att utfärda reservationer för alla områden som har en hög risknivå, oavsett deras andel av de totala utgifterna och även om deras finansiella effekter redan tagits upp i EUF-årsrapporten för 2019. Parlamentet beklagar att kommissionen inte godtar rekommendationen. Parlamentet framhåller att revisionsrätten mycket tydligt och konsekvent har framhållit att kommissionen genom att tillämpa de minimis-regeln minskar sin förmåga att upptäcka risker inom sitt övergripande ansvarsområde. Parlamentet anser att det är mycket vanskligt att utesluta områden, som GD INTPA betraktar som högriskområden, på grund av deras finansiella effekter. Parlamentet ställer sig helt bakom revisionsrättens rekommendation och uppmanar kommissionen att se över sin strategi i enlighet med rekommendationen.

24.

Europaparlamentet anser att det är värt att understryka att det regelverk som styr undersökningen om procentsatsen för kvarstående fel och avtalet mellan GD INTPA och entreprenören som genomförde undersökningen inte föreskriver något systematiskt tillvägagångssätt för inrapporteringen av de misstänkta bedrägerier mot unionens budget som upptäcks under arbetet med undersökningen. Parlamentet ställer sig helt bakom revisionsrättens rekommendation på detta område. Parlamentet välkomnar i detta avseende att kommissionen i början av januari 2022 antog en ny handbok och metod för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, där man i största möjliga utsträckning tagit hänsyn till revisionsrättens anmärkningar. Parlamentet noterar att den nya versionen av handboken ökar antalet besök på plats från 9 till 12 och ger ytterligare förtydliganden om upphandlingskontroller. För att begränsa beroendet av tidigare kontrollarbete bör dessa kontroller övervakas mot bakgrund av historiska medelvärden, som inte bör överskridas avsevärt utan en detaljerad motivering. Parlamentet välkomnar särskilt att entreprenören som ansvarar för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel nu är skyldig att utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla misstankar om bedrägeri eller oriktigheter som har förekommit eller sannolikt har förekommit. Mot bakgrund av det stora antalet bedrägeriutredningar under de senaste åren uppmanas kommissionen att säkerställa bättre insyn i penningflödet och förbättra kontrollsystemen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att rapportera tillbaka till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder som införts i metoden för undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel eller i kravspecifikationerna som ska formalisera entreprenörens kommunikation kring misstänkta bedrägerier.

25.

Europaparlamentet noterar bekymrat revisionsrättens uttalande om en omotiverad avsaknad av reservationer i den årliga verksamhetsrapporten för 2020 som dels beror på begränsningar i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, dels på att man behållit ”de minimis-regeln” när det gäller begränsade utgifter (mindre än 5 % av de totala betalningarna) med låg budgetkonsekvens (mindre än 5 miljoner EUR). Parlamentet är bekymrat över att utvärderingen kan påverka effektiviteten i GD INTPA:s årliga verksamhetsrapport.

26.

Europaparlamentet noterar att 17 utredningar om bedrägeri pågick i slutet av 2020 (år 2019 var det 19).

27.

Europaparlamentet framhåller att de stora belopp som avsatts till hanteringen av de brådskande behov som uppstod till följd covid-19-krisen, i kombination med flexiblare tillsyns- och ansvarighetsåtgärder, också skapar stora möjligheter för bedrägerier och korruption att växa och frodas. Parlamentet påminner om att korruption inte bara är skadlig för krishantering och återhämtning, utan att den också undergräver uppnåendet av de hållbara utvecklingsmålen och Agenda 2030. Redan före covid-19-pandemin visade bedrägeri- och korruptionsriskerna att insatserna för att bekämpa och förhindra bedrägeri och korruption inte var tillräckliga. Parlamentet framhåller den viktiga roll som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheter spelar när det gäller att bekämpa korruption och bedrägerier, inom ramen för sina uppdrag.

28.

Europaparlamentet anser att ett större fokus på samarbete mellan lokala små och medelstora företag, den privata sektorn och organisationer i det civila samhället bör vara centralt vid förvaltningen av EU-delegationernas projektplanering. Parlamentet betonar att mer måste göras för att efterleva unionens principer för en konsekvent politik för utveckling, särskilt när det gäller unionens handels-, jordbruks-, fiskeri-, miljö-, klimat-, migrations- och utrikes- och säkerhetspolitik, för att målen för biståndseffektivitet ska kunna uppnås. Parlamentet upprepar att en konsekvent politik för utveckling måste vara ett viktigt mål för den samordnade strategi som utformas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (3).

29.

Europaparlamentet noterar de åtgärder som GD INTPA vidtagit för att minska de risker som följer med användningen av exceptionella ekonomiska förfaranden eller upphandlingsförfaranden med anledning av covid-19-krisen, i synnerhet när budgetstöd betalas ut. Parlamentet konstaterar emellertid att risken för korruption och bedrägerier fortsatte att vara den största noterbara risken i alla regioner, även om en liten minskning kan skönjas över tid. Parlamentet uppmanar GD INTPA att fortsätta övervaka situationen och ägna särskild uppmärksamhet åt de mest sårbara länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera tillbaka till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur situationen utvecklas.

30.

Europaparlamentet konstaterar att GD INTPA under 2020 tog fram ett nytt förslag till strategi för bedrägeribekämpning, men att antagandet sköts fram till 2021. Strategin bygger på GD INTPA:s enkätundersökning för bedömning av risker och kontroller, en riskanalys som ska kopplas till det nya instrumentet Europa i världen, de nya genomförandemetoderna och kommissionens strategi för bedrägeribekämpning, som antogs 2019. Parlamentet betonar också den roll som systemet för tidig upptäckt och uteslutning spelar som ett viktigt verktyg för att sanktionera bedrägerier, och uppmuntrar vidare GD INTPA att informera om användningen av detta system.

31.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse Förenade kungarikets fortsatta åtagande att betala alla sina förpliktelser enligt den nuvarande fleråriga budgetramen och tidigare budgetplaner, som om landet fortfarande vore en medlemsstat, i enlighet med avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (utträdesavtalet). Parlamentet konstaterar vidare att det i utträdesavtalet anges att Förenade kungariket ska fortsätta vara part i EUF fram till avslutet av elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF, och att landet i detta avseende ska ha samma skyldigheter som medlemsstaterna enligt det interna avtal genom vilket EUF inrättades, och de skyldigheter som följer av tidigare EUF fram till det att dessa avslutas, och att Förenade kungariket får delta, utan rösträtt, som observatör i EUF-kommittén.

32.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har fortsatt sitt arbete med regelbunden övervakning av pelarbedömningskraven och rapporter trots covid-19-utbrottets konsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta den noggranna övervakningen av pelarbedömningarna och hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om framstegen och resultaten, med tanke på den kompletterande bedömningen av alla pelarbedömda enheter och målet att de ska vara slutförda senast i slutet av 2021 som är den förlängda tidsfristen på grund av covid-19-utbrottet (4).

33.

Europaparlamentet uppskattar att EUF, instrumentet för utvecklingssamarbete och andra instrument såsom Europa i världen från och med den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 har införlivats i unionens allmänna budget under budgetrubrik 4, ”Europa i världen”, som står för 6,6 %, eller 11,4 miljarder EUR, av unionens budget. Av detta belopp är 3 miljarder EUR (26,7 %) avsatt för instrumentet för utvecklingssamarbete, 2,7 miljarder EUR (23,2 %) för det europeiska grannskapsinstrumentet, 1,9 miljarder EUR (16,9 %) för instrumentet för stöd inför anslutningen, 1,9 miljarder EUR (16,8 %) för humanitärt bistånd och resten för andra insatser och program. Några av genomförandemetoderna och flexibilitetsbestämmelserna för EUF har införts i förordning (EU) 2021/947. Parlamentet har länge krävt att EUF ska integreras i budgeten.

34.

Europaparlamentet välkomnar att finansieringen av sådant samarbete inte längre kommer att omfattas av ett mellanstatligt avtal mellan medlemsstaterna utan att sådant samarbete snarare kommer att finansieras genom systemet för unionsbudgetens egna medel. Parlamentet konstaterar emellertid att de projekt som just nu finansieras i AVS-länderna inom ramen för de tidigare fonderna, inbegripet elfte EUF, kommer att fortsätta att genomföras i enlighet med de särskilda regler som gäller för dem fram till de slutförts, och förväntar sig att konsekvenserna av en sådan regelöverlappning begränsas.

35.

Europaparlamentet framhåller att ett sådant nytt arrangemang medför nya institutionella ansvarsområden och uppgifter, i synnerhet för parlamentet som en av budgetmyndighetens parter för den årliga budgeten. Parlamentet förväntar sig att budgettransparensen, den politiska samstämmigheten och den demokratiska ansvarsskyldigheten kommer att gynnas av dessa nya arrangemang. Parlamentet får en ökad roll när det gäller internationella partnerskap inom ramen för Europa i världen, bland annat genom den geopolitiska dialogen på hög nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen med avseende på det nya finansieringsinstrumentet NDICI-Europa i världen som efterträder Europeiska utvecklingsfonden (EUF), att landsvis och från första början av genomförandet av NDICI-Europa i världen offentliggöra information om alla åtgärder som finansieras genom detta instrument, oavsett om de samfinansieras med bidrag eller lån från någon annan aktör eller inte, när det gäller beloppen för unionens finansiering och resultat, på ett standardiserat och harmoniserat sätt mellan medlemsstaterna och på ett sätt som är lätt att förstå för unionsmedborgarna och medborgarna i partnerländerna.

36.

Europaparlamentet påminner på nytt om behovet av att, i enlighet med gällande unionslagstiftning, säkerställa full transparens och tillgång till data för projekt som genomförts av internationella organisationer och civilsamhällets organisationer såväl som att tillhandahålla tydliga bestämmelser för kontroll och övervakning.

37.

Europaparlamentet betonar återigen att enheter som anförtrotts genomförandet av unionens fonder som allmän princip måste respektera principerna om sund ekonomisk förvaltning och transparens. Parlamentet betonar att alla enheter måste bidra fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen och, som ett villkor för att få motta medlen, bevilja den ansvariga utanordnaren, revisionsrätten och Olaf de rättigheter och den tillgång som krävs.

38.

Europaparlamentet noterar att det fortfarande finns ett behov av en mer systematisk kommunikationsstrategi för att informera om unionens stöd till partner och insatser för att möta globala utmaningar i syfte att öka unionens synlighet och stärka transparensen, ansvarsskyldigheten och den tillbörliga aktsamheten på människorättsområdet längs hela finansieringskedjan. Team Europe-strategin är viktig för EU- biståndets effektivitet och synlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utföra fler stickprovskontroller på plats flera år efter att de samfinansierade projekten slutförts, i syfte att kontrollera effekten och resultatet av EUF:s interventioner, samt att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa insatsernas långsiktiga effekt.

39.

Europaparlamentet konstaterar att den övergripande ramen för budgetstödet, som anger att budgetstödet kan användas som metod för genomförande inom området yttre åtgärder, kompletteras genom en uppsättning övergripande riktlinjer som ger detaljerad vägledning (5) för förfarandena för hur en sund riskhantering kan säkerställas och kvalitetsöversyner, kontroller och rapporter genomföras av EU:s delegationer och kommissionens centrala avdelningar. Parlamentet uppskattar att riktlinjerna och de interna arrangemangen för budgetstöd har förbättrats över tid, bland annat efter rekommendationer från revisionsrätten och parlamentet.

40.

Europaparlamentet konstaterar att unionsstödet omfattar en mängd olika sektorer och att 228 kontrakt genomfördes i 95 länder eller territorier under 2020, vilka i genomsnitt utgjorde omkring 40 % av de nationella samarbetsprogrammen med partnerländer. Parlamentet konstaterar också att betalningarna låg på mellan 1,6 och 1,8 miljarder EUR om året under perioden 2014–2019, men att unionen genom budgetstödet betalade ut nästan 3 miljarder EUR under 2020 till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet anser att det stödet var avgörande för att hjälpa länder att återhämta sig, att fokusera på reformer inom olika sektorer och förhindra ytterligare ekonomiska och sociala bakslag.

41.

Europaparlamentet konstaterar att bidragen från EUF-budgetstödet uppgick till 39 % av det sammanlagda stöd från unionens budget som betalades ut under 2020 (1 164 miljoner EUR av totalt 2 986 miljoner EUR). Parlamentet konstaterar att 40 AVS-länder och 8 ULT:er fick budgetstöd under 2020.

42.

Europaparlamentet noterar att EUF:s bidrag till budgetstödverksamhet under 2020 uppgick till 1 240,6 miljoner EUR (jämfört med 790,3 miljoner EUR 2019), varav 552,3 miljoner EUR utgjorde nya åtaganden (jämfört med 366,8 miljoner EUR 2019), med en geografisk täckning som omfattade 60 partnerländer (5 fler än under 2019), vilka stod för 102 budgetstödkontrakt (20 fler än under 2019). Parlamentet noterar att när det gäller ULT:erna betalades 82,8 miljoner EUR (jämfört med 70,0 miljoner EUR år 2019) ut genom EUF, i 12 länder och genom 13 budgetstödkontrakt, vilket är samma som under budgetåret för 2019.

43.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Afrika söder om Sahara fortsatt är den största mottagaren av budgetstöd under 2020, med en andel på 38 % (36 % under 2019). Länder med låg medelinkomst stod för 52,4 % (47 % år 2019) av de totala pågående åtagandena. Låginkomstländernas andel utgjorde 29,4 % av de totala åtagandena, vilket bekräftar den sjunkande trend som konstaterades under 2019 (32 % jämfört med 38 % år 2018). Sammantaget genomförs 47 % av de pågående budgetstödprogrammen i de minst utvecklade länderna.

44.

Europaparlamentet påminner om att budgetstödet syftar till att stärka partnerskapet med unionens partnerländer, främja hållbar utveckling, utrota fattigdom, minska ojämlikheter och befästa fred och demokrati och slutligen bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Unionens budgetstöd ska vägledas av de internationellt överenskomna effektivitetsprinciperna från Busan, såsom egenansvar för partnerländerna, fokus på resultat, delaktighet och ansvarsskyldighet. Genom att budgetstödet främjar transparens och god samhällsstyrning bidrar det också till att bekämpa korruption och bedrägerier. Parlamentet påminner om att budgetstödet måste motsvara partnerländernas behov och EU:s viktigaste politikområden. Det är också nödvändigt att mäta programmens resultat och dess effekter i partnerländerna och hos civilbefolkningen.

45.

Europaparlamentet konstaterar att budgetstödprogrammen, när det gäller det relativa bidraget till målen för hållbar utveckling, i hög grad bidrar till mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen), mål 17 (partnerskap), mål 5 (jämställdhet) och mål 1 (ingen fattigdom). Parlamentet välkomnar budgetstödprogrammens betydande flerdimensionella tillämpningsområde, och anser att de bör stödja entreprenörskap och privata initiativ för att främja ekonomisk och social utveckling, i enlighet med mål 9 för hållbar utveckling (hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 17 (genomförande och globalt partnerskap).

46.

Europaparlamentet framhåller att entreprenörskap och den privata sektorn spelar en avgörande roll i kampen mot fattigdom genom att skapa arbete, en hållbar ekonomi och tillväxt. Med utbildning i företagande kan man hjälpa småföretagare att etablera företag och förbättra affärsmetoderna i partnerländer. Parlamentet konstaterar att för att sådana program ska bli effektivare bör utbildningen kompletteras med särskilt anpassat stöd och uppföljningstjänster. Både kvinnors och mäns egenmakt bör fortsatt stärkas liksom den politik som krävs för att ta itu med de relevanta utmaningarna.

47.

Europaparlamentet är medvetet om att kommissionen ändrat utformningen på sina program till följd av covid-19-pandemin, och då avskaffat en del indikatorer (som förlorade sin betydelse på grund av krisen eller inte längre var giltiga) och gjort om rörliga utbetalningar till fasta utbetalningar. Parlamentet noterar även slutdatumen för vissa indikatorer och mål och att de skjutits upp till 2021. Parlamentet konstaterar att fördelningen mellan fasta och rörliga utbetalningar därför har ändrats under 2020, och att den genomsnittliga andelen uppgick till 84 % för fasta utbetalningar (44 % år 2019) och 16 % för rörliga utbetalningar (56 % år 2019). Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin ståndpunkt att rörliga delbetalningar skulle kunna vara ett bättre påtryckningsmedel när det gäller att fördjupa den politiska dialogen med partnerländerna om de viktigaste reformer som ska genomföras. Parlamentet kräver därför att få uppdateringar om effekterna och resultaten av den nya utformningen av programmen. Parlamentet konstaterar också att det bara är i Karibien, Centralafrika, Latinamerika och Västra Balkan som andelen rörliga utbetalningar fortfarande är relativt sett stor.

48.

Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionens enheter att i sin politiska dialog fortsätta att noga bedöma riskerna relaterade till företagens skatteflykt, skatteundandragande och olagliga finansiella flöden som i synnerhet påverkar utvecklingsländer. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med mobiliseringen av inhemska inkomster och förvaltningen av de offentliga finanserna i stort, vilket är en del av kriterierna för budgetstöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de finanspolitiska konsekvenserna och hjälpa till att fastställa investeringsinriktade mål.

49.

Europaparlamentet anser att man i behovsbedömningarna i samband med programplaneringen för instrumentet Europa i världen bör ta hänsyn till ländernas skuldsituation och hur denna påverkar möjligheterna att uppnå målen för hållbar utveckling.

50.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att givarna inte ökar skuldbördan. Parlamentet uppmanar med kraft unionen och medlemsstaterna att som ett första steg, och utöver utfästelserna om inställningar av skuldavbetalningar, ta fram ett nytt initiativ för skuldlättnader för kraftigt skuldtyngda fattiga länder. Mer allmänt vill parlamentet att det skapas en multilateral skulduppgörelsemekanism för att ta itu med både krisens konsekvenser och finansieringskraven i Agenda 2030.

51.

Europaparlamentet konstaterar att unionens stöd genomförs inom ramen för Agenda 2030, vilket kräver en helhetssyn på den sociala, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen utifrån målen för hållbar utveckling.

52.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att minska felprocentsatser genom att vidta proportionerliga åtgärder på redan identifierade högriskområden.

53.

Europaparlamentet är medvetet om att Europa, liksom resten av världen, drabbades hårt av covid-19-pandemin under 2020 och välkomnar kommissionens samordnade hantering av såväl hälso- och sjukvårdskrisen som av konsekvenserna för Europas ekonomi och samhälle. Parlamentet konstaterar att covid-19-pandemin också har medfört utmaningar när det gäller resultat, kontroller, revisioner och bestyrkande i fråga om unionens budget för 2020. Parlamentet konstaterar också att alla kommissionens avdelningar har arbetat hårt för att främja ett genomgående och rigoröst skydd av unionens budget genom att se till att lämpliga begränsande åtgärder inrättades. Parlamentet konstaterar att Team Europe-strategin sjösattes för att alla europeiska utvecklingsaktörer skulle ge ett gemensamt svar på covid-19-pandemin och stödja främjandet av EU:s politiska prioriteringar och standarder.

54.

Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att genomförandet av Team Europe-strategins åtgärder mot covid-19-pandemin var mycket effektivt och bidrog till att de EUF-resurser som var tillgängliga för 2020 kunde utnyttjas fullt ut. Parlamentet noterar att antalet projektbesök minskade och att de ersattes av revisioner på distans på grund av utbrottet av covid-19. Parlamentet anser att revisioner på distans inte går att jämföra med riktiga kontroller på plats och uppmanar kommissionen att återuppta besöken så snart som möjligt, och ta tillvara lärdomarna från covid-19-pandemin vad gäller användningen av teknik och instrument som kan komplettera besöken.

55.

Europaparlamentet erkänner och välkomnar den övergripande positiva globala effekten av mekanismen för tillgång till covid-19-vacciner (Covax), som under hela processen präglades av flera utmaningar och svagheter i samband med genomförandet. Covax hade i mitten av mars 2022 levererat över 1,3 miljard doser vaccin till 144 länder, varav 500 miljoner doser var donationer. Medlemsstaterna hade i mitten av mars 2022 delat över 400 miljoner doser. Leveransbrister har gjorts insatsen mindre effektiv och hindrat Covax från att uppnå sitt mål för 2021 (6).

56.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna under de kommande åren bör fortsätta att investera i covid-19-vaccin och andra vacciner för utvecklingsländer och bör fortsätta att bidra till att förbättra distributionskedjorna.

57.

Europaparlamentet konstaterar att GD INTPA spelar en särskilt viktig roll när det gäller utbildning, med tanke på att utbildning är av avgörande betydelse för människors utveckling och är en viktig möjliggörande faktor för alla unionens prioriteringar. Parlamentet välkomnar därför att utgifterna för utbildning ökade under 2020, från 7 till 10 % av GD INTPA:s totala portfölj. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att GD INTPA som svar på covid-19-pandemin har gett stöd till de mest utsatta befolkningsgrupperna i partnerländerna, däribland genom globala utbildningsinitiativ, i syfte att förhindra att en hel generation går förlorad. Parlamentet påminner om vikten av att i alla partnerländer se till att flickor och pojkar har lika tillgång till utbildning och skolgång. Lika möjligheter är en prioritet i utvecklingen. Unga kvinnors tillgång till europeiska projekt och medel måste uppmuntras i partnerländerna.

58.

Europaparlamentet påminner om att utsatta befolkningsgrupper bör ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom de möter större svårigheter när det gäller tillgänglighet. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder och program och mer medel, särskilt för personer med funktionsnedsättning.

59.

Europaparlamentet noterar kommissionens utvärdering som visar att EUF har bidragit positivt till utvecklingsresultaten på landsnivå, men är bekymrat över att det har varit svårare att se resultat på regional nivå. Parlamentet framhåller att principerna om egenansvar, resultatbaserad förvaltning och ömsesidig ansvarsskyldighet tillämpades mindre genomgående i den elfte EUF. Parlamentet konstaterar samtidigt bekymrat att kommissionens utvärdering visade att EUF-rapporteringen om effektivitet behövde förbättras i syfte att öka ansvarsskyldigheten. Parlamentet välkomnar att kommissionen verkligen har tagit till sig dessa lärdomar i utformningen av instrumentet Europa i världen, vilket återspeglas i valen av indikatorer.

60.

Europaparlamentet efterlyser en noggrann övervakning och en grundlig politisk dialog med partnerländerna och icke-statliga organisationer när det gäller mål, framsteg som görs mot överenskomna resultat och resultatindikatorer. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att bättre definiera och mäta den förväntade inverkan på utvecklingen, och i synnerhet att förbättra kontrollmekanismen med avseende på de mottagande ländernas agerande på områdena korruption, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och demokrati. Parlamentet betonar behovet av att involvera den privata sektorn i denna strategiska dialog. Parlamentet konstaterar vikten av demokratisk kontroll av hur unionens budgetstöd används i mottagarländerna.

61.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att för varje land göra en resultatutvärdering av långvariga pågående EUF-finansierade projekt, i syfte att påvisa den verkliga inverkan på det berörda landet av årtionden av EU-investeringar och hur de i praktiken har bidragit till mottagarländernas ekonomiska, sociala och hållbara utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra nytta av de lärdomar som dragits av projekt som inte har genomförts effektivt eller ändamålsenligt och att vidta beslutsamma åtgärder i framtiden.

62.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten liksom i 2019 års rapport inte tog med EUF:s resultat i kapitel 6, ”Europa i världen”, i sin rapport om EU-budgetens verksamhetsresultat. Revisionsrätten har ännu inte genomfört en övergripande och detaljerade utvärdering av EUF:s verksamhetsresultat. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten i och med att EUF integreras i budgeten också kommer att granska den nya EUF som en del av unionens långtidsbudget.

63.

Europaparlamentet noterar EUF:s bidrag till GD INTPA:s mål 14 (mänsklig utveckling) och 12 (hållbara arbetstillfällen). Parlamentet erinrar om att hälso- och sjukvård, jämställdhet, utbildning, sysselsättning och förbättrade levnadsvillkor står i centrum i unionens yttre åtgärder, i synnerhet för de mest utsatta befolkningsgrupperna, däribland migranter och flyktingar. Parlamentet är medvetet om att covid-19-pandemin på många sätt stört samhällsfunktioner, vänt de senaste årens positiva mänskliga utveckling, ökat trycket på utsatta delar av befolkningen, förvärrat ojämlikheter och lett till begränsningar av både det medborgerliga och det demokratiska utrymmet i sköra demokratier.

64.

Europaparlamentet noterar att budgetgenomförandet avseende EUF nu är begränsat till betalningar för åtaganden som gjorts före slutdatumet den 31 december 2020 och att det nu är reglerna för NDICI-Europa i världen och unionens allmänna budget som gäller. Parlamentet uppmanar till ett strikt genomförande av den människorättsbaserade strategin, där mänskliga rättigheter står i centrum för alla åtgärder, i enlighet med kommissionens verktygslåda för denna strategi. Parlamentet är i detta avseende bekymrat över att utvecklingsfonderna, inbegripet EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, kan missbrukas och över de rapporterade människorättskränkningarna kopplade till förvaltningsfonden i Libyen, Etiopien, Eritrea och Niger.

65.

Europaparlamentet konstaterar att unionens utvecklingspolitik kommer att genomföras genom instrumentet Europa i världen, och att EIB är en av de viktigaste aktörerna i genomförandet.

66.

Europaparlamentet upprepar att EIB:s externa transaktioner förväntas bidra till unionens politiska mål och främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna, särskilt i de mest missgynnade, samt överensstämmelse med de mål som unionen har godkänt. Parlamentet erkänner att fattigdomsutrotning, inhemsk mobilisering av resurser och mänskliga rättigheter är centrala frågor inom unionens struktur för utvecklingsfinansiering. Parlamentet påminner om att intressenternas engagemang är hörnstenen i en hållbar och inkluderande utveckling.

67.

Europaparlamentet konstaterar att EIB måste följa Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att människorättsprinciperna är integrerade i EIB:s förfaranden och standarder för due diligence-granskningar på projektnivå, bland annat genom att göra det möjligt att ställa in utbetalningar vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller miljömässiga och sociala normer. Parlamentet noterar att mekanismerna för klagomålshantering hade förstärkts i slutet av 2018. EIB uppmanas att se till att dess klagomålsmekanism är lättillgänglig, snabb och effektiv, för att upptäcka och avhjälpa eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna i EIB-relaterade projekt. Parlamentet uppmanar EIB att rapportera till parlamentet och EIB-rådet om denna fråga.

68.

Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att stödja uppnåendet av målen för hållbar utveckling genom sin verksamhet inom ramen för de särskilda mandat som rådet och parlamentet beslutar om.

69.

Europaparlamentet stöder rådets slutsatser som antogs den 14 juni 2021, där EIB uppmanas att öka sitt bidrag till unionens utvecklingsinsatser genom särskilda strategier, starkare närvaro på fältet globalt och bättre samordning med partnerna i en verklig Team Europe-strategi, i syfte att utveckla innovativa gemensamma åtgärder och säkerställa att EU:s externa finansiering blir synlig.

70.

Europaparlamentet reflekterar över ansvarsskyldighetsprocessen där parlamentet är den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, med undantag för investeringsanslaget, som förvaltas av EIB och därför ligger utanför revisionsrättens granskningsområde (7).

71.

Europaparlamentet erinrar om att två förvaltningsfonder för nödåtgärder i Afrika skapats inom ramen för EUF, närmare bestämt EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika för stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer (förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika) och EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken (förvaltningsfonden Bêkou). Parlamentet erinrar om sin återkommande hållning att kommissionen bör säkerställa att alla förvaltningsfonder som inrättas som ett nytt utvecklingsverktyg alltid är förenliga med unionens övergripande strategi och mål för utvecklingspolitiken, dvs. att minska och på lång sikt utrota fattigdom i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget, och i synnerhet säkerställa att mottagarländerna får stöd för att ta itu med grundorsakerna till migration, inbegripet irreguljära migrationsflöden, och också för att främja motståndskraft, ekonomiska och lika möjligheter, befolkningens säkerhet och mänsklig och social utveckling.

72.

Europaparlamentet konstaterar att EUF-bidragen till förvaltningsfonderna för nödåtgärder i Afrika ökade från 600 miljoner EUR år 2019 till 800 miljoner EUR år 2020, med ytterligare EUF-medel till förvaltningsfonden för Afrika som gått till att hantera särskilda orosområden i regionerna Sahel, Tchadsjön och Afrikas horn, däribland säkerhetsrelaterade utmaningar, grundläggande stabiliseringsinsatser och hanteringen av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka och, såsom parlamentet nyligen begärt (8), inrätta en effektiv och oberoende övervakningsmekanism för att utvärdera slutdestinationen för migrationsrelaterade projekt inom ramen för förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika i händelse av kränkningar av de grundläggande rättigheterna och informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om resultatet av dem.

73.

Europaparlamentet noterar EUF:s ekonomiska bidrag till förvaltningsfonden Bêkou för att stödja Centralafrikanska republiken att komma ut ur covid-19-krisen och stödja landets återuppbyggnad och utveckling. Parlamentet uttrycker oro över Wagnergruppens inflytande över de centralafrikanska väpnade styrkorna. Parlamentet påminner om sin resolution av den 25 november 2021 om människorättskränkningar begångna av privata militär- och säkerhetsföretag, särskilt Wagner-gruppen Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att säkerställa att EU:s medel under inga omständigheter kan användas av mottagarländerna för att finansiera privata militära företag med en historia av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar kommissionens beslut att tillfälligt avbryta sitt militära utbildningsuppdrag på grund av farhågor kring Wagnergruppens verksamhet. Parlamentet noterar i detta sammanhang att EU i december 2021 beslutade att införa restriktiva åtgärder mot Wagnerkoncernen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att inga medel betalas ut direkt eller indirekt till ryska entreprenörer eller underentreprenörer, särskilt med tanke på det pågående kriget i Ukraina. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att ta upp denna fråga i sin bilaterala dialog med alla berörda länder och uppmuntrar länderna att vara helt transparenta med avseende på upphandling av militära stödtjänster, särskilt när det gäller antal, uppgifter och befälsordning för privata militär- och säkerhetsföretag som befinner sig på deras territorier samt den utrustning som de använder för att fullgöra sina kontrakt.

74.

Europaparlamentet konstaterar att halvtidsutvärderingen av förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika slutfördes under 2020. Parlamentet noterar de viktigaste slutsatserna i utvärderingsrapporten att mandatet för förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, som är ett kortfristigt instrument, är för brett för att hantera de bakomliggande skälen till migration. Parlamentet konstaterar behovet av att på ett bättre sätt ta itu med utmaningarna i samband med den inomafrikanska migrationen, som utgör nästan 90 procent av migrationsströmmarna i Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att fokusera mer på verksamhet för fattigdomsutrotning i linje med EUF:s huvudmål, för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet konstaterar att förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika bara i ringa utsträckning har bidragit till att öka de ekonomiska möjligheterna och sysselsättningsgraden. Parlamentet stöder rekommendation i utvärderingsrapporten om att unionens stöd till skapandet av ekonomiska möjligheter och sysselsättning ska, när så är möjligt, komplettera dynamiken och aktörer på den lokala arbetsmarknaden och investeringar från den privata sektorn. (9) Parlamentet ställer sig fullt ut bakom kravet på att en efterhandsutvärdering, däribland av verksamhetsresultatet, ska genomföras minst ett år efter att all verksamhet inom ramen för förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika har avslutats.

75.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig riskbedömning av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna i samband med projekt som syftar till att träna och utrusta säkerhetsstyrkor i afrikanska länder.

76.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att dra tillbaka medel från förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika som ursprungligen tilldelades Eritrea, särskilt för upphandlingen för vägrenovering som använt tvångsarbete.

77.

Europaparlamentet upprepar att om nya förvaltningsfonder ska skapas måste parlamentet vara helt delaktigt i beslutsfattandet och ges lämpliga kontrollbefogenheter. Parlamentet påminner i detta hänseende om kravet på att budgetförordningen ska ses över i syfte att ge parlamentet möjlighet att verkligen utöva sin demokratiska övervaknings- och granskningsroll.

78.

Europaparlamentet påminner ännu en gång om att god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna är nödvändiga förutsättningar för biståndseffektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka situationen när det gäller rättsstatsprincipen, efterlevnad av internationella fördrag och bilaterala avtal och respekten för de mänskliga rättigheterna i mottagarländerna när den ska godkänna ekonomiskt bistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att mer strikt utnyttja den klausul i de finansiella avtalen med partnerländerna som gör det möjligt för kommissionen att avbryta eller säga upp avtalet vid överträdelser av en skyldighet som rör mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen.

79.

Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen avvisat en rekommendation från parlamentet att i nästa årliga verksamhetsrapport inkludera en strukturerad bedömning och utvärdering av biståndet och rapportera om EUF-verksamheternas resultat och effekt. Kommissionen menar att EUF-verksamheternas effekt redan har bedömts i och med att årsrapporten om genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder har framställts och översänts till parlamentet. Parlamentet erinrar dock om att det inte görs någon åtskillnad i del 1 i GD INTPA:s årliga verksamhetsrapport mellan verksamhet inom ramen för den allmänna budgeten och EUF, vilket gör det svårt att utvärdera kommissionens påstående om att EUF har uppnått betydande resultat när det gäller att minska fattigdom. Parlamentet måste för att kunna fullgöra sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet få alla uppgifter som kan vara användbara för att utvärdera EUF och dess effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin ståndpunkt och tillmötesgå parlamentets specifika begäran.

80.

Europaparlamentet är medvetet om att fokus för EUF främst ligger på länder på den afrikanska kontinenten men anser att östater, några av AVS-länderna och, i synnerhet, små östater under utveckling inte bör förbigås när det gäller politiska syften och projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa fler synergieffekter och större samstämmighet med unionens interna och övergripande politiska åtgärder för små östater under utveckling, unionens mest avlägset belägna länder och territorier och unionens yttersta randområden.

81.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansieringen fördelas rättvist och lika för alla ULT:er. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja ULT:ers myndigheter i genomförandet av EUF-projekt, särskilt genom utbildning och tekniskt stöd.

82.

Europaparlamentet konstaterar att i och med den nya finansieringsmekanismen för utvecklingssamarbete, Europa i världen, slås alla tidigare finansieringsmöjligheter ihop till ett instrument och ingår i unionens årliga budget och den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. Parlamentet erinrar om att det sedan lång tid tillbaka krävt att EUF skulle integreras i unionens budget och om att budgetprinciperna, i synnerhet de som rör budgetens enhetlighet och ettårighet, har förstärkts. Parlamentet konstaterar att instrumentet Europa i världen för närvarande är det viktigaste finansieringsinstrumentet för unionens yttre åtgärder, med ett totalt anslag på 79,5 miljarder EUR (i löpande priser) för perioden 2021–2027. Parlamentet konstaterar att instrumentet Europa i världen förenklar unionens externa finansiering och omfattar samarbete med alla tredjeländer, förutom de länder som omfattas av unionens stöd inför anslutning (på Västra Balkan) och Turkiet. Parlamentet konstaterar vidare att utgifterna på utvecklingsområdet därför också kommer att omfattas fullt ut av parlamentets demokratiska kontroll. Parlamentet välkomnar också det faktum att ULT:er kommer att få ökade medel från unionens budget genom instrumentet Europa i världen.

83.

Europaparlamentet noterar att kommissionen åtagit sig att förbättra den politiska samstämmigheten mellan inre och yttre åtgärder. Parlamentet framhåller att unionens åtgärder i AVS-regionen måste bli mer samstämmiga, och att man måste prioritera utvecklingsmålen och att politiska åtgärder för ULT:erna är kopplade till utvecklingen av deras gränsregioner och är i linje med EU:s prioriteringar.

84.

Europaparlamentet konstaterar att 73,3 % av kontrakten med medlemsstaterna undertecknades med endast två medlemsstaters nationella utvecklingsorgan (Frankrikes och Tysklands), där Agence française de développement står för 67 % av de kontrakt som undertecknades med franska organ och Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit står för 72 % av de kontrakt som undertecknades med tyska organ. Parlamentet erkänner deras sakkunskap, men anser att det krävs större ansträngningar för att främja visionen hos fler nationella utvecklingsorgan. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens arbete med att bland annat ta fram en undersökning för att få en bild av vilka styrkor som finns hos varje partner i medlemsstaterna och på så vis kunna utvärdera hur de skulle kunna bidra på ett bättre sätt i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att översända rapporten om denna undersökning, så snart den är tillgänglig, till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

85.

Europaparlamentet påminner om att det i media har rapporterats att pengar som tilldelats inom ramen för EUF, och som använts för offentliga infrastrukturprojekt i Demokratiska republiken Kongo, betalats ut till ett företag som är kopplat till en välkänd finansiär av Hizbollah. Parlamentet konstaterar att kommissionen inte hade någon information om påstådda kopplingar mellan företaget och finansiären vid tidpunkten för tilldelningen av kontrakten och att alla kontrakt utom ett slutfördes på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet erinrar dock om unionens åtagande om nolltolerans mot misstänkta bedrägerier, korruption och finansiering av verksamhet med anknytning till terrorism samt om skyldigheten att förhindra att EU-finansiering indirekt gynnar kriminell verksamhet och terroristverksamhet. Parlamentet begär att kommissionen uppdaterar sina upphandlingsregler och efterhandskontroller för att stärka bakgrundskontrollerna av stödmottagare och deras kontakter.

86.

Europaparlamentet konstaterar att rapporten om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2019 vederbörligen offentliggjordes i juli 2021. Parlamentet konstaterar att översändandet av de detaljerade svaren på parlamentets specifika krav i resolutionen om ansvarsfrihet dröjde, men välkomnar att kommissionen i ett svar på de skriftliga frågorna har gått med på att tillhandahålla ett förhandsexemplar av uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för EUF. Det är viktigt att parlamentet i god tid får detaljerad uppföljningsinformation eftersom det är en avgörande del av förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet.

87.

Europaparlamentet uppmärksammar att offentligt utvecklingsbistånd nu tillhandahålls i en situation som präglas av ett ihållande finansieringsunderskott, covid-19-pandemin, den förvärrade krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, ständigt ökat behov av humanitärt bistånd och brist på medel för att ta itu med dem på ett korrekt sätt, de minst utvecklade ländernas och andra utvecklingsländers högst otillräckliga finansiella och tekniska medel för att möta de utmaningar de står inför, tillbakagång i de framsteg som gjorts mot centrala mål för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar (Parisavtalet), inbegripet målen att utrota fattigdom och svält, och det fortsatta globala misslyckandet med att trappa upp klimatåtgärderna med hänsyn till det akuta behovet av att uppnå målen i Parisavtalet på ett sätt som är förenligt med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C samt förbättra motståndskraften mot negativa effekter av klimatförändringarna.

88.

Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att kommissionen fortfarande inte har vidtagit några seriösa åtgärder med anledning av rekommendationerna i den externa utvärderingen av unionens konsekventa politik för utveckling (10), som beställdes av kommissionen och mottogs 2018. Parlamentet beklagar bristen på transparens i förfarandena för offentlig upphandling.

89.

Europaparlamentet beklagar att några av parlamentets krav under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2019 inte följdes upp och uppmanar kommissionen att tillhandahålla en mer ingående analys av parlamentets rekommendationer.