EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52022BP0127

Europaparlamentets resolution av den 7 april 2022 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2023 (2021/2227(BUI))

OJ C 434, 15.11.2022, p. 160–168 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
OJ C 434, 15.11.2022, p. 123–131 (GA)

15.11.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 434/160


P9_TA(2022)0127

Parlamentets beräkning av inkomster och utgifter för budgetåret 2023

Europaparlamentets resolution av den 7 april 2022 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2023 (2021/2227(BUI))

(2022/C 434/28)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (1) (budgetförordningen),

med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (2),

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (3),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (4),

med beaktande av slutsatserna från sammanträdena i Europaparlamentets presidium den 4 oktober 2021 och den 22 november 2021,

med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 10 december 2021 om kompletterande insatser för förstärkning av motståndskraft och motverkande av hybridhot,

med beaktande av kommissionens ekonomiska vinterprognos 2022, som offentliggjordes den 10 februari 2022,

med beaktande av skrivelsen av den 7 juli 2020, i vilken ledamöterna med eftertryck uppmanade talman Sassoli och generalsekreterare Welle att förbättra den hållbara och säkra aktiva mobiliteten i Europaparlamentet,

med beaktande av Emas halvtidsstrategi 2024, som antogs av styrkommittén för miljöförvaltning i Bryssel den 15 december 2020,

med beaktande av additionalitetskraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (direktivet om förnybar energi), särskilt skäl 90 och artikel 27,

med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020)0789), särskilt punkt 9 om kollektivtrafik,

med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2022 (5),

med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2021 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 (6),

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 (7) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

med beaktande av generalsekreterarens rapport till presidiet inför upprättandet av det preliminära förslaget till parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2023,

med beaktande av det preliminära förslag till budgetberäkning som presidiet upprättade den 7 mars 2022 i enlighet med artiklarna 25.7 och 102.1 i arbetsordningen,

med beaktande av förslaget till budgetberäkning som budgetutskottet upprättat i enlighet med artikel 102.2 i arbetsordningen,

med beaktande av artikel 102 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0087/2022), och av följande skäl:

A.

Den budget som generalsekreteraren den 14 februari 2022 föreslog till det preliminära förslaget till parlamentets budgetberäkning för 2023 innebär en ökning med 4,9 %.

B.

I sin ekonomiska vinterprognos 2022 beräknade kommissionen inflationstakten i EU till 4,9 % sista kvartalet 2021 och 2,9 % för hela året. Kommissionen uppskattar att inflationen efter toppnoteringen i slutet av 2021 och början av 2022 kommer att stabiliseras till 3,9 % 2022 och 1,9 % 2023. Inflationsnivån för 2023 är för närvarande mycket volatil och ytterst oförutsägbar. Budgetutskottet kommer att övervaka utvecklingen och vid behov agera i enlighet härmed.

C.

Europaparlamentets och dess ledamöters trovärdighet i EU-medborgarnas ögon är beroende av parlamentets egen förmåga att säkerställa en god kvalitet på lagstiftnings- och kontrollarbetet och att informera om sina resultat. Parlamentet måste också föregå med gott exempel gentemot andra institutioner och därför även planera och genomföra sina utgifter på ett aktsamt och effektivt sätt och återspegla den rådande ekonomiska verkligheten.

D.

Europaparlamentets budget bör ha en realistisk grund och den bör vara förenlig med principerna om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

E.

Det är av yttersta vikt att skydda parlamentets demokratiska röst, särskilt med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen, framför allt Rysslands olagliga krigsangrepp på Ukraina och det kommande valet till parlamentet. Cyberhoten mot parlamentet, även från statsstödda grupper, ökar exponentiellt både i fråga om antal och i fråga om sofistikeringsgrad. Industristandarden kräver att 10 % av hela budgeten för information, kommunikation och teknik (IKT) ska gå till cybersäkerhet. Vid sitt sammanträde den 4 oktober 2021 godkände presidiet inrättandet av ett nytt direktorat för cybersäkerhet, särskilt enheten för cybersäkerhetshot, riskövervakning och rapportering om efterlevnad av uppgiftsskydd vid generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd (GD ITEC) och tilldelning av nödvändiga resurser.

F.

Cyberangrepp är hot som inte bara riktas mot parlamentet, utan mot alla EU-institutioner. Interinstitutionellt samarbete är avgörande för att på lämpligt sätt förebygga, upptäcka, övervaka och reagera på sådana hot. Generaldirektören för GD ITEC är ordförande för incidenthanteringsorganisationen (CERT-EU), som är ett interinstitutionellt organ på cybersäkerhetsområdet. Parlamentet är fast beslutet att eftersträva ytterligare synergier och samarbete med andra institutioner, bland annat genom att bygga upp CERT-EU:s kapacitet genom att utstationera två tjänstemän från parlamentet, i enlighet med presidiets beslut vid sammanträdet den 4 oktober 2021.

G.

Cyberangrepp är endast en typ av cyberhot. Hybridhot är nu de största hoten mot parlamentet och andra EU-institutioner. Hybridhot avser cyberangrepp, spionage, inblandning i val och desinformationskampanjer, däribland på sociala medier. I slutsatserna från sitt möte den 10 december 2021 om kompletterande insatser för att förstärka motståndskraften och motverka hybridhot uppmanade rådet, med stöd av medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer att säkerställa unionens kapacitet att skydda sin integritet och att öka säkerheten i unionens informations- och kommunikationsnät och beslutsprocesser mot alla former av skadlig verksamhet, på grundval av en övergripande hotbildsbedömning. Vid sitt sammanträde den 22 november 2021 godkände presidiet omorganisationen av generaldirektoratet för skydd och säkerhet (GD SAFE), vilket innebar inrättandet av ett nytt direktorat för säkerhetsteknik och säkerhetsinformation som skulle omfatta och samordna de operativa förbindelserna och informationsutbytet med säkerhetstjänsterna vid unionens övriga institutioner, organ och byråer samt med polisen och säkerhetstjänsterna i värdländerna och andra medlemsstater, som ett komplement till GD ITEC:s defensiva verksamhet på cybersäkerhetsområdet.

H.

Valdeltagandet i 2019 års val till Europaparlamentet ökade med åtta procentenheter jämfört med 2014 års val. 2023 är ett viktigt år för förberedelserna av valet 2024.

I.

Fastighetsstrategin efter 2019 är inriktad på behov som ännu inte har åtgärdats i tillräcklig utsträckning, såsom anpassning av lokalerna till en modernisering av modellerna för parlamentariska sammanträden, närheten, framför allt tack vare integreringen av Europa Experience-centrum i förbindelsekontoren, den fortsatta förbättringen av säkerheten i parlamentets byggnader och sammankopplingen av centrala byggnader samt behovet av underhåll av byggnader för att uppfylla nuvarande säkerhetsnormer och användarnas faktiska behov.

Allmänna ramar

1.

Europaparlamentet påminner om att den största delen av parlamentets budget fastställs genom lagstadgade eller avtalsenliga förpliktelser. Parlamentet noterar att 65 % av budgeten är föremål för årlig indexering, vilket motsvarar en ökning på 67 miljoner EUR under 2023 i det preliminära förslag till budgetberäkning som generalsekreteraren föreslog den 14 februari 2022. Parlamentet påminner om att löneindexeringen, i linje med tjänsteföreskrifterna och Europaparlamentets ledamotsstadga, enligt kommissionens beräkningar för närvarande förväntas uppgå till 4,3 % för juli 2022, 1,1 % för april 2023 och 2,6 % för juli 2023. Parlamentet noterar att, mot bakgrund av de nuvarande ekonomiska utsikterna, har parlamentet förutsett en löneindexering på 6 % från och med juli 2022. Parlamentet påminner om att budgeten för 2022, i linje med kommissionens prognoser, innehöll en löneindexering på endast 2,5 % för 2022.

2.

Europaparlamentet stöder den överenskommelse som nåddes vid förlikningen mellan presidiet och budgetutskottet den 30 mars 2022 om att fastställa ökningen jämfört med 2022 års budget till 6,24 %, vilket motsvarar en total budgetberäkning på 2 244 696 416 EUR för 2023, minska utgiftsnivån i det preliminära förslag till budgetberäkning som godkändes av presidiet den 7 mars 2022 med 33,96 miljoner EUR, tillhandahålla 60 nya tjänster med anknytning till cybersäkerhet och säkerhet, men att endast begära 52 ytterligare tjänster i tjänsteförteckningen för 2023 med tanke på att 8 tjänster omfördelas från andra administrativa tjänster och att de föreslagna anslagen för följande budgetposter minskas i motsvarande grad:

1 0 0 4 – Utgifter för ordinarie resor, 1 2 0 0 – Löner och ersättningar, 1 4 0 5 – Utgifter för tolkning, 1 4 2 – Extern översättning, 2 0 0 7 – Uppförande av byggnader och inredning av lokaler, 2 1 0 2 – Databehandling och telekommunikationer – löpande verksamhet – Allmänt användarstöd, 2 1 0 3 – Databehandling och telekommunikationer – Hantering av IKT-tillämpningar, 2 1 0 4 – Databehandling och telekommunikationer – Investeringar i infrastruktur, 2 1 0 5 – Databehandling och telekommunikationer – Investeringar i projekt, 2 1 2 – Inventarier, 2 1 4 – Teknisk utrustning och tekniska installationer, 2 1 6 – Transport av ledamöter, andra personer och varor, 2 3 7 – Flyttningar, 2 3 8 – Övriga administrativa utgifter, 3 0 0 – Utgifter för personalens tjänsteresor och tjänsteresor mellan de tre arbetsorterna, 3 2 0 – Experthjälp, 3 2 1 – Utgifter för parlamentets utredningar, däribland bibliotek, historiska arkiv, bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ (Stoa) och Europeiskt vetenskapligt mediecentrum, 3 2 4 1 – Digitala och traditionella publikationer, 3 2 4 2 – Utgifter för publicering, information och deltagande i offentliga evenemang, 3 2 4 3 – Europaparlamentets besökscentrum, 3 2 4 4 – Anordnande av gruppbesök, Euroscola-programmet och inbjudningar till opinionsbildare i icke-medlemsstater, 3 2 4 8 – Utgifter för audiovisuell information, 4 0 0 – Utgifter för de politiska gruppernas och de grupplösa ledamöternas administration, politiska verksamhet och informationsverksamhet

Med tanke på den internationella krisens extraordinära effekter på inflationen, de lagstadgade utgifterna och behovet av att stärka parlamentets motståndskraft, särskilt genom investeringar i säkerhet och cybersäkerhet, stöder parlamentet dessutom den ökning av utgiftsnivån med 62 miljoner EUR i det preliminära förslag till budgetberäkning som godkändes av presidiet den 7 mars 2022, och att i enlighet med detta öka de föreslagna anslagen för följande budgetposter:

1 0 0 0 — Arvoden, 1 0 0 4 — Utgifter för ordinarie resor, 1 0 0 5 — Övriga reseutgifter, 1 0 0 6 — Ersättning för allmänna utgifter, 1 0 2 — Övergångsersättningar, 1 0 3 0 — Ålderspensioner (PEAM), 1 0 3 1 — Invaliditetspensioner (PEAM), 1 0 3 2 — Efterlevandepensioner (PEAM), 1 2 0 0 — Löner och ersättningar, 1 4 0 0 — Övriga anställda — Generalsekretariatet och politiska grupper, 1 4 0 1 — Övrig personal — Säkerhet, 1 4 0 2 — Övriga anställda — Chaufförer vid generalsekretariatet, 1 4 0 5 — Utgifter för tolkning, 2 0 2 4 — Energiförbrukning, 2 1 0 4 — Databehandling och telekommunikationer — Investering i infrastruktur, 4 2 2 — Utgifter för assistentstöd till ledamöterna

3.

Europaparlamentet anser att den totala ökningen med 6,24 % jämfört med 2022 måste ses som en ökning med 2,46 % för denna del under normala förhållanden och, på grund av den exceptionella tid vi lever i nu, en ökning med 79,8 miljoner EUR, vilket motsvarar en krisdel för att täcka exceptionell inflation, den därav följande ökningen av lagstadgade utgifter och investeringar i säkerhet och cybersäkerhet.

4.

Europaparlamentet understryker att de senaste åren har ökningstakten för parlamentets budget varit lägre än ökningstakten för rubrik 7. Parlamentet noterar att parlamentet inte har utnyttjat de 20 % av rubrik 7 som det har rätt till.

5.

Europaparlamentet understryker att alla EU-institutioner måste iaktta budgetdisciplin när de fastställer sina finansiella behov för nästa år.

Säkerhet mot växande hybridhot

6.

Europaparlamentet understryker att parlamentets cybersäkerhet är en central prioritering, särskilt mot bakgrund av de nuvarande geopolitiska spänningarna. Parlamentet stöder därför generalsekreterarens förslag om att förstärka GD ITEC med 40 tjänster för att öka parlamentets cyberförsvarskapacitet och uppnå en tillräcklig intern kapacitet. Parlamentet påminner om att parlamentets personal totalt sett minskades med 6 % under den fleråriga budgetramen 2014–2020, vilket i huvudsak drabbade administrationen. Parlamentet anser att det är nödvändigt att öka parlamentets säkerhetsresurser för att skydda dess IKT-systems integritet. Parlamentet noterar att konsekvenserna för 2023 av de 40 tjänsterna kommer att uppgå till 4,3 miljoner EUR och att investeringar på 5 miljoner EUR i insatser och investeringar inom cybersäkerhet budgeteras för 2023.

7.

I detta sammanhang upprepar Europaparlamentet sin begäran till de relevanta tjänsterna att integrera och använda lösningar för direktmeddelanden och virtuella sammanträden som är baserade på öppen källkod och lagras på parlamentets servrar, och som möjliggör säker kommunikation, såsom Matrix och Jitsi, för att avsevärt öka konfidentialiteten för intern kommunikation

8.

Europaparlamentet anser att interinstitutionellt samarbete är avgörande för att öka synergierna mellan administrationerna och på lämpligt sätt skydda unionens institutioner mot cyberhot. Parlamentet stöder helhjärtat att 2 AD-tjänster (av 40 ytterligare tjänster inom cybersäkerhet) tillfälligt utstationeras till CERT-EU tillsammans med en ytterligare årlig budget på 1,564 miljoner EUR. Parlamentet anser att parlamentets ökade kapacitet inom cybersäkerhet kommer att gynna alla institutioner genom att bättre förebygga, upptäcka, dela och skydda unionens intressen mot cyberhot, inbegripet kommissionens nya förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för en hög cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och byråer.

9.

Europaparlamentet påminner om att hoten utvecklas i riktning mot hybridhot. Parlamentet stöder helhjärtat de ytterligare 20 tjänsterna inom GD SAFE för att stärka parlamentets kapacitet och förmåga att upptäcka, förebygga och reagera på dessa nya hybridhot och modernisera och digitalisera säkerhetsprocesserna. Parlamentet noterar den interinstitutionella arbetsgruppen för mänskliga, digitala och hybrida underrättelser (Interinstitutional Task Force on Human, Digital and Hybrid Counter-Intelligence) som syftar till att stärka samarbetet mellan unionens institutioner och samordningen med medlemsstaternas underrättelse- och säkerhetstjänster.

10.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att utnyttja möjliga synergier för att öka effektiviteten inom administrationen och att analysera hur digitaliseringen och de nya arbetssätten bidrar till att rationalisera direktoraten och möjliggöra en överföring av tjänster till prioriterade områden. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang pilottestet av den sammankopplade mikrobloggplattformen EU Voice med öppen källkod som inrättats av Europeiska datatillsynsmannen för att bidra till användarnas integritet, it-säkerhet och motståndskraftiga it-system, unionens tekniska suveränitet, interoperabilitet, konkurrens och användarnas valmöjligheter.

Kommunikationsstrategi för medborgarna

11.

Europaparlamentet framhåller sin roll för att skapa en europeisk politisk medvetenhet och främja unionens värden.

12.

Europaparlamentet understryker att kommunikation från de politiska partierna och ledamöterna själva är en av de främsta drivkrafterna för unionsmedborgarnas höga deltagande, engagemang och intresse i valet till Europaparlamentet. Parlamentet efterlyser samordning mellan generaldirektoratet för kommunikation (GD COMM) och de politiska gruppernas presstjänster, med innehållsstöd från generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys (GD EPRS) och tekniskt stöd från generaldirektoratet för översättning (GD TRAD), för att säkerställa ett samordnat, lämpligt innehåll och ett tydligt budskap till medborgarna.

13.

Europaparlamentet noterar de ytterligare resurser (27,5 miljoner EUR) som tilldelats GD COMM för kommunikationsstrategin i samband med valet till Europaparlamentet 2024 i syfte att förklara unionens och särskilt parlamentets roll och funktioner, den konkreta inverkan på medborgarnas liv, varför röstning i valet kan göra skillnad och säkerställa att alla strukturer, verktyg och plattformar finns på plats och är klara 2024.

14.

Europaparlamentet efterlyser försiktighet eller konsekvens när det gäller att koppla samman nivån på kommunikationsutgifterna och deltagandet i valet till Europaparlamentet, även i händelse av en nedåtgående trend i valdeltagandet.

15.

Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att parlamentet är lämpligt utrustat mot desinformation. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete mellan GD ITEC, GD SAFE och GD COMM för att på ett korrekt, snabbt och tydligt sätt upptäcka, övervaka och reagera på desinformationskampanjer, särskilt på sociala medier. Parlamentet efterlyser fortsatt samarbete med kommissionen och Europeiska utrikestjänsten när det gäller desinformation.

16.

Europaparlamentet stöder inrättandet av Europa Experience-centrum senast 2024 i alla medlemsstater. Parlamentet stöder administrationen i dess policy som syftar till att maximera synergierna. Parlamentet förväntar sig att de långsiktiga budgetkonsekvenserna av Europa Experience-centrum när det gäller löpande kostnader läggs fram för budgetutskottet så snart som möjligt. Parlamentet påminner om att Europa Experience-centrum bör göra det möjligt för alla medborgare att få en bättre förståelse för hur unionens institutioner fungerar och därför är en integrerad del av kommunikationsplanen för valkampanjen. Parlamentet påminner om att det är ytterst viktigt att parlamentet fortlöpande har kontakt med unionsmedborgarna via olika kommunikationskanaler i en anda av politisk dialog som är mångfasetterad, inte bara under valåret utan under hela valperioden. Parlamentet anser att varje uppskjutande av ett projekt bör beslutas i enlighet med på förhand fastställda kriterier och att den geografiska balansen mellan medlemsstaterna bör vara av största vikt. Parlamentet upprepar att det i samarbete med kommissionen och Europeiska utrikestjänsten måste delta i aktiva informationskampanjer i de länder som formellt har ansökt om medlemskap i unionen, nämligen Republiken Moldavien, Ukraina och Georgien.

17.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att så snart som möjligt lämna all den information som krävs enligt artikel 266.6 i budgetförordningen avseende det lån på 37,9 miljoner EUR som föreslagits för att finansiera förvärvet av Europa Experience-centrumets byggnad i Dublin.

18.

Europaparlamentet anser att parlamentets förbindelsekontor bör knyta närmare kontakter med medborgare i alla åldrar. Parlamentet påminns om att utveckla fler möten och evenemang mellan ledamöter och medborgare på lokal nivå genom sina förbindelsekontor. Parlamentet upprepar behovet av att förbindelsekontoren ger ledamöterna tillräckligt med stöd för att fastställa dagordningar för möten och evenemang.

19.

Europaparlamentet anser att förbindelsekontoren också bör ge information på främmande språk till europeiska befolkningsgrupper som bor i andra europeiska länder. Parlamentet understryker behovet av att förbindelsekontor engagerar sig i ytterligare åtgärder för medborgarutbildning och medborgardeltagande som inbegriper lokalsamhällen, skolor eller universitet.

20.

Europaparlamentet efterlyser en särskild tjänst för äldre besökare där man uppmärksammar unionens program och politik som främjar aktivt åldrande.

Miljöanpassning och energioberoende

21.

Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att parlamentet måste gå i bräschen för att anta mer digitala, flexibla och energieffektiva arbets- och mötesmetoder, dra lärdom av erfarenheterna av covid-19-pandemin och dra nytta av redan genomförda teknikinvesteringar. Parlamentet efterlyser en strategisk bedömning av fastighetspolitikens kostnader, särskilt genom att utvärdera de nya arbetssätt, såsom distansarbete, som har uppstått till följd av covid-19-pandemin, samtidigt som det erkänns att det för det offentliga beslutsfattandet fortfarande är mer effektivt med fysisk närvaro vid politiska förhandlingar, debatter eller åsiktsutbyten. Parlamentet uttrycker oro över den ojämna kvaliteten på tolkningstjänsterna och de tekniska problemen med Interactio. Parlamentet efterlyser brådskande och riktade investeringar för att säkerställa högsta möjliga grad av flerspråkighet. Parlamentet betonar att energikostnaderna har ökat kraftigt efter den politiska, hälsomässiga och ekonomiska krisen, vilket har fått långsiktiga konsekvenser. Parlamentet vill se att hänsyn tas till de ekonomiska konsekvenserna för parlamentets byggnader. Parlamentet rekommenderar att den årliga budgetplaneringen tar hänsyn till den löpande renoveringen av alla byggnader. Parlamentet påpekar att en sådan tilldelning är en del av en proaktiv fastighetspolitik, som måste fokusera på grön renovering av byggnadsbeståndet och garantera att parlamentet strävar efter att maximera energieffektiviteten och därigenom minska energiförbrukningen och kostnaderna för parlamentets lokaler. Parlamentet understryker i detta avseende det brådskande behovet av att uppgradera Trèves I-byggnaden till de senaste energi- och miljöstandarderna. Parlamentet påminner om vikten av en transparent och rättvis beslutsprocess när det gäller parlamentets fastighetspolitik, med vederbörlig hänsyn till artikel 266 i budgetförordningen. Parlamentet påminner om presidiets beslut av den 2 juli 2018 om återställandet av Paul-Henri-Spaak-byggnaden. Parlamentet uppmanar presidiet att i god tid tillkännage sitt beslut om denna byggnad.

22.

Europaparlamentet påminner om att presidiet vid sitt sammanträde den 16 december 2019 godkände de uppdaterade Emas-målen för de centrala resultatindikatorerna på miljöområdet med ett enhetligt måldatum 2024, inbegripet en minskning med 40 % av de totala koldioxidutsläppen jämfört med 2006 års nivåer. Parlamentet påminner om att Emas halvtidsstrategi innehåller en översynsklausul för att höja miljöambitionerna på grundval av de resultat som observerats. Parlamentet efterlyser en uppjustering av Emas-målen för de centrala resultatindikatorerna eftersom många av de mål som fastställdes 2019 redan har uppnåtts, liksom mot bakgrund av covid-19-pandemin och behovet av att påskynda energieffektivitetsåtgärderna och minska vårt gasberoende. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att ändra parlamentets nuvarande plan för minskning av koldioxidutsläpp för att uppnå koldioxidneutralitet med hjälp av en internationellt erkänd metod när den har validerats, till exempel en mekanism för intern koldioxidprissättning genom vilken företag frivilligt prissätter sitt koldioxidavtryck och därmed sätter ett värde på sitt växthusgasutsläpp.

23.

Europaparlamentet påminner om att nästan två tredjedelar av parlamentets koldioxidavtryck härrör från person- och varutransporter. Parlamentet efterlyser främjande av koldioxidsnåla transportslag för tjänsteresor. Parlamentet upprepar sin uppfattning att resebeslut måste ta hänsyn till vikten av parlamentarisk närvaro, hälsoaspekter, pris och tidsåtgång. Parlamentet understryker att många ledamöters resor från valkretsen till parlamentets arbetsorter kräver långa resor som endast kan göras med flyg. Parlamentet påminner också om parlamentets mål att ytterligare minska sina utsläpp och understryker att det minst förorenande sättet att genomföra nödvändiga flygresor är med direktflyg och flexibla flygbiljetter.

24.

Europaparlamentet uppmanar administrationen att fortsätta att undersöka kostnadsbesparingar och effektiv förbrukning. Parlamentet efterlyser en färdplan för att fasa ut fossila bränslen. Parlamentet uppmanas att ytterligare öka andelen förnybar energi i sin energimix och särskilt inom energiproduktionen, och förväntar sig att man installerar toppmoderna takmonterade solceller för att uppnå maximal potential i Bryssel. Parlamentet välkomnar de pågående investeringarna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till sina tjänster att fortsätta att minska pappersförbrukningen genom att gå över till en papperslös, kollektiv onlinemiljö för alla sammanträden, samt genom att fortsätta att genomföra arrangemang för elektronisk underskrift, och att fokusera på att behålla minskningarna även i den ”nya normala” situationen. Parlamentet upprepar sin begäran om att det snarast möjligt bör göras en analys av alternativ till flyttlårarna i linje med Emas-målet för ett papperslöst parlament. Parlamentet förväntar sig att principerna om energieffektivitet först och om den cirkulära ekonomin tillämpas på alla investeringar, inbegripet digitala investeringar och förvaltningsbeslut. Parlamentet efterlyser förstärkta insatser för att fullt ut genomföra parlamentets strategi för avfallshantering i linje med principerna för avfallshierarkin. Parlamentet anser att ökad medvetenhet inom parlamentet, även genom särskild utbildning, är avgörande för att uppnå tillfredsställande resultat och göra det möjligt att uppgradera Emas-målen på detta område. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av åtgärder för att göra parlamentet fritt från plast för engångsbruk, även i takt med att fler människor återvänder till arbetsplatsen och använder parlamentets cateringtjänster.

25.

Europaparlamentet välkomnar förbättringarna av cykelinfrastrukturen på parlamentets område. Parlamentet uppmuntrar tjänsterna att ytterligare förbättra denna infrastruktur genom att uppgradera cykelparkeringsplatserna i alla byggnader, även för lastcyklar, och genom att skapa ytterligare incitament för cykelpendling. Parlamentet välkomnar parlamentets insatser för att främja kollektivtrafiken genom sin nya parkeringspolicy, genom att öka bidragen till kollektivtrafikkort och främja användningen av elfordon genom installation av elladdningsstationer. Parlamentet begär i detta sammanhang en lämplig ökning av antalet laddare för elfordon i linje med den nuvarande och den nära förestående efterfrågan i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Parlamentet noterar att den nuvarande parkeringspolicyn inte ger några ekonomiska incitament till aktiv mobilitet. Parlamentet uppmanar tjänsterna att utvärdera framgången med den nya parkeringspolicyn och att vid behov införa ytterligare riktade incitament.

26.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till parlamentet att som en viktig arbetsgivare spela en aktiv roll i debatter och samråd om stadsplanering, med särskilt fokus på att främja aktiv mobilitet genom säker, bekväm och kontinuerlig infrastruktur, öka välbefinnandet genom att skapa allmänt tillgängliga platser av god kvalitet och göra anpassningar till klimatförändringarna genom att undvika värmeöar. Parlamentet framhåller de möjligheter till dialog som erbjuds inom ramen för Brussels GoodMove-planen och planen som efterträder Plan d'Aménagement Directeur Loi, men också när det gäller den fortsatta utvecklingen av den så kallade Archipel i Wacken-kvarteret i Strasbourg, och de pågående förbindelserna med Fonds Kirchberg i Luxemburg.

Övrigt

27.

Europaparlamentet noterar att mellan april och juli 2021, på initiativ av parlamentets tidigare talman Sassoli, diskuterade fokusgrupperna för ”En ny syn på parlamentarisk demokrati – ett starkare Europaparlament efter covid-19” det framtida arbetet inom parlamentet med avseende på följande områden: kammaren, parlamentets befogenheter, kommunikation, extern diplomati och intern organisation. Parlamentet välkomnar att fokusgrupperna har lagt fram en slutrapport med rekommendationer, vars genomförande kommer att diskuteras av presidiet med vederbörlig hänsyn till dess kostnader, vid behov med deltagande av budgetutskottet i förhandsbedömningen.

28.

Parlamentet påminner om att majoriteten av ledamöterna har uttryckt sitt stöd för ett enda säte. Parlamentet påminner om behovet av att hitta lösningar för att optimera det parlamentariska och institutionella arbetet, de finansiella kostnaderna och koldioxidavtrycket. Parlamentet påminner om att enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europaparlamentet ha sitt säte i Strasbourg. Parlamentet noterar att permanenta ändringar skulle kräva en ändring av fördraget.

29.

Europaparlamentet upprepar sin begäran, som antagits i kammaren vid flera tillfällen, till presidiet om att inleda arbetet med revideringen av arbetsordningen så att ledamöterna kan utöva sin rätt att rösta på distans under en mamma- eller pappaledighet, vid långvarig sjukdom eller vid force majeure. Parlamentet noterar ändringarna i arbetsordningen den 20 december 2020 som gör det möjligt att rösta på distans. Parlamentet beklagar att omröstning på distans för närvarande inte föreskrivs i parlamentets arbetsordning, såvida inte talmannen fastställer att det föreligger extraordinära omständigheter.

30.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till generalsekreteraren att insistera på vikten av att all rekrytering grundar sig på kompetens, samtidigt som man respekterar behovet av geografisk balans mellan alla medlemsstater på alla personalnivåer. Parlamentet är oroat över svårigheterna med att rekrytera vissa nationaliteter och internalisera vissa jobbprofiler. Parlamentet begär ytterligare insatser för att säkerställa att en anställning vid parlamentet är lika attraktiv för alla nationaliteter i unionen samtidigt som den även i fortsättningen baseras på objektiva processer. Parlamentet uppmanas att bygga upp sin egen kapacitet när det gäller utåtriktad verksamhet i syfte att locka till sig de kvalificerade kandidater till uttagningsprov som parlamentet behöver i fråga om profil, ålder, kön och nationalitet och särskilt från underrepresenterade länder. När det gäller rekrytering av ny personal uppmanar parlamentet generalsekreteraren att rationalisera de administrativa stegen och förkorta processen.

31.

Europaparlamentet uppmanas att göra regelbundna utvärderingar av parlamentets sekretariats organisation och personalbehov och att omfördela lediga tjänster mellan direktoraten för att utföra nya uppgifter med konstant personalstyrka.

32.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att bedöma riskerna med att anställa allt fler kontraktsanställda, bland annat faran för att en tudelad personalstruktur skapas inom parlamentet.

33.

Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtogs av GD INLO under covid-19-pandemin, i syfte att minska riskerna för smitta i parlamentets lokaler och stödja genomförandet av de konkreta solidaritetsåtgärder som beslutats av presidiet.

34.

Europaparlamentet upprepar att omkring 50 miljoner människor tillhör olika språkliga minoriteter och samhällen i unionen. Parlamentet påminner om att parlamentet uppmuntrar medborgarnas engagemang och deltagande, inbegripet nationella, regionala och språkliga minoriteter, i unionen. Parlamentet påminner om att det till fullo stöder flerspråkighet och främjar nationella, regionala och språkliga minoriteters rättigheter. Parlamentet anser att det kan bidra aktivt till kampen mot desinformation och vid behov tillhandahålla information även på de språk som talas av språkliga minoriteter och språkgemenskaper. Parlamentet uppmuntrar presidiet att överväga att stödja kommunikationsverksamhet som är i linje med behoven hos nationella, regionala och språkliga minoriteter i medlemsstaterna.

35.

Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att analysera om det är möjligt att införa tolkning till internationellt teckenspråk vid samtliga plenardebatter, i linje med den begäran som antagits av kammaren, och att genomföra detta beslut med beaktande av principen om lika tillgång för alla medborgare.

36.

Europaparlamentet är bekymrat över kvaliteten på EU:s öppenhetsregister. Parlamentet påminner om att enligt öppenhetsregistrets årsrapporter är ungefär hälften av alla poster i registret felaktiga. Parlamentet uppmanas att vidta åtgärder för att öka registrets korrekthet samt att regelbundet övervaka det när det gäller enheter som företräder intressen för personer och enheter som är föremål för sanktioner, och att omedelbart avlägsna dem från registret så att det kan uppfylla sitt syfte att ge större transparens om intresseföreträdares verksamheter. Parlamentet upprepar sin begäran om att parlamentet ska utarbeta en årlig detaljerad rapport om de företrädare för intressegrupper och andra organisationer som fått tillträde till parlamentets lokaler och offentliggöra denna i enlighet med dataskyddsförordningen (8).

37.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet vid flera tillfällen röstat för att reformera ersättningen för allmänna utgifter. Parlamentet uppmanar presidiet att utvärdera sitt beslut om ersättning för allmänna utgifter från 2019 på grundval av erfarenheterna från den nionde valperioden och att fatta nödvändiga beslut för att öka transparensen och ansvarsskyldigheten. Parlamentet välkomnar talmannens tillkännagivande om att inrätta en ad hoc-arbetsgrupp inom presidiet för ersättning för allmänna utgifter som ska arbeta med revideringen av de tidigare reglerna.

38.

Europaparlamentet upprepar, i samband med det pågående förfarandet att revidera de allmänna genomförandebestämmelserna för ersättning av kostnader för tjänsteresor och av resekostnader och de interna bestämmelserna för tjänsteresor för tjänstemän och övriga anställda vid Europaparlamentet, att plenarförsamlingen vid flera tillfällen uttryckt sin vilja när det gäller storleken på de ersättningar som utbetalas till de ackrediterade assistenterna för tjänsteresor som de gör mellan parlamentets tre arbetsorter, i syfte att säkerställa att presidiet anpassar denna ersättning till nivån för ersättningssystemen för tjänstemän och övriga anställda.

39.

Europaparlamentet uppmanar återigen talmanskonferensen och presidiet att revidera genomförandebestämmelserna för delegationernas verksamhet och uppdrag utanför Europeiska unionen och beslutet om utskottens tjänsteresor utanför de tre arbetsorterna. Parlamentet understryker att en sådan revidering bör beakta möjligheten för ackrediterade assistenter att under vissa villkor följa med ledamöter i parlamentets officiella delegationer och på officiella uppdrag.

40.

Europaparlamentet påminner om att det i artikel 27.1 och 27.2 i parlamentets ledamotsstadga (9) fastställs att ”den frivilliga pensionsfond som parlamentet har upprättat ska kvarstå efter ikraftträdandet av denna stadga för ledamöter eller före detta ledamöter som redan förvärvat rättigheter eller framtida rättigheter i denna fond och att de förvärvade och framtida rättigheterna till fullo ska kvarstå”. Parlamentet noterar att det enligt parlamentets rättstjänst framgår av de två domarna att domstolen bekräftar att förvärvade rättigheter som sådana för ledamöter som redan har uppfyllt alla nödvändiga villkor för intjänande av rätten till frivillig tilläggspension är fullt skyddade enligt unionsrättens allmänna principer. Parlamentet noterar dock att domarna också bekräftar att detta inte hindrar presidiet från att ändra villkoren och arrangemangen för denna grupp av ledamöter på villkor att proportionalitetsprincipen vederbörligen respekteras, liksom för de ledamöter som ännu inte har uppfyllt alla villkor för intjänande av pensionsrättigheter och som därför endast innehar framtida pensionsrättigheter inom pensionssystemet. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck presidiet och administrationen att snarast föreslå en framtida lämplig lösning som tar hänsyn till pensions- och livssituationen för berättigade ledamöter och tidigare ledamöter samt principerna om sund ekonomisk förvaltning och relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att snabbt hitta en hållbar och genomförbar lösning.

41.

Europaparlamentet välkomnar parlamentets policy som syftar till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan använda parlamentets byggnader på ett helt oberoende sätt, och stöder ytterligare åtgärder och anpassningar som kommer att bli nödvändiga i detta avseende.

42.

Europaparlamentet noterar att beslutet att stänga av distributionen av varmvatten i ledamöternas kontor i Bryssel och Strasbourg fattades av kvestorerna den 24 oktober 2017 i samband med den hälsorisk som förekomsten av skadliga legionellabakterier utgör i byggnadernas åldrande och försämrade hydraulsystem.

43.

Europaparlamentet understryker att parlamentet bör föregå med gott exempel när det gäller den politik det försvarar och främjar, såsom miljö, jämställdhet och transparens.

o

o o

44.

Europaparlamentet antar budgetberäkningen för budgetåret 2023.

45.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och budgetberäkningen till rådet och kommissionen.

(1)  EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(2)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.

(3)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(4)  EUT L 287, 29.10.2013, s. 15.

(5)  EUT C 506, 15.12.2021, s. 247.

(6)  Antagna texter, P9_TA(2021)0432.

(7)  EUT L 45, 24.2.2022.

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(9)  Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom) (EUT L 262, 7.10.2005, s. 1).


Top