EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2021

SWD(2021) 721 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Nederländerna

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Rättsstatssituationen i EU

{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 704 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 708 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 711 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 714 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 725 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}

I.Domstolsväsende

Kännetecknande för domstolsväsendet är ett domstolssystem som består av elva distriktsdomstolar, fyra allmänna appellationsdomstolar, två specialdomstolar 1 , Statliga rådet 2 och högsta domstolen. Ett oberoende domstolsråd fyller en viktig funktion för att säkerställa domstolsväsendets oberoende och har i uppgift att främja rättskipningens kvalitet, inbegripet fördelningen av ekonomiska resurser till domstolarna 3 . Domare väljs av den nationella urvalskommittén för domare 4 och utses sedan på livstid av den verkställande makten 5 på förslag av justitieministern 6 . Åklagarmyndigheten är åtskild från ministeriet för rättsliga frågor och säkerhet men omfattas av justitieministerns politiska ansvar. Advokatsamfundet har inrättats genom lag. Det är oberoende av regeringen och finansieras uteslutande genom advokaternas årliga bidrag 7 . Nederländerna deltar i Europeiska åklagarmyndigheten.

Oberoende

Domstolsväsendet upplevs genomgående ha en mycket hög grad av oberoende. Bland befolkningen anser 77 % att domstolarnas och domarnas oberoende är ”ganska bra eller mycket bra”, vilket även 82 % av företagen gör 8 . De senaste åren har domstolsväsendets oberoende konstant upplevts vara på hög nivå, både bland den allmänna befolkningen och bland företagen 9 .

Ytterligare åtgärder har vidtagits för att förbereda den konstitutionella översynen i syfte att ändra utnämningsförfarandet för domare vid högsta domstolen 10 . Regeringen konsulterade högsta förvaltningsdomstolen genom att i december 2020 skicka dem en text med förslag till den konstitutionella översynen för att ändra utnämningsförfarandet för domare vid högsta domstolen. Den planerade reformen har i syfte att ytterligare begränsa den verkställande och lagstiftande maktens funktion vid utnämning av domare vid högsta domstolen, vilket överensstämmer med Europarådets rekommendationer 11 . Till följd av ett online-samråd om ett lagförslag, som grundades på en rekommendation av den oberoende nederländska statskommissionen för det parlamentariska systemet 12 , gjordes vissa ändringar i förslagstexten. Statliga rådets yttrande kommer att offentliggöras när förslaget sänds till parlamentet.

Framsteg görs vad gäller översynen av förfarandet för utnämning av ledamöter i domstolsrådet och i domstolsstyrelser. Till följd av en förfrågan av ministern för rättsligt skydd i februari 2020 13 lämnade Statliga rådet sitt rådgivande yttrande om en eventuell översyn av utnämningsförfarandena för ledamöterna i domstolsrådet och i domstolsstyrelser den 23 september 2020. Samtidigt som högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att de aktuella utnämningsförfarandena till domstolsrådet och domstolsstyrelserna överensstämmer med kravet på rättsväsendets oberoende, gav den rådet att utforska hur domarnas och domstolspersonalens deltagande kunde utökas i utnämningsförfarandena till domstolsstyrelserna. Till följd av ett avtal som ingicks mellan domstolsrådet, domstolssamfundet 14 och andra företrädare för domstolsväsendet, inrättade domstolsrådet ett nytt utnämningsförfarande för ledamöterna i domstolsstyrelserna för 2021 och en del av 2022 15 . Avtalet syftar till att ge domarna större inflytande över utnämningen av styrelseledamöterna i domstolsförvaltningen, i synnerhet genom att inrätta en kommitté som består av fyra domare, två ledamöter i domstolsstyrelsen och två domstolstjänstemän, som intervjuar kandidater och föreslår en kandidat för utnämning till domstolsrådet. I händelse av oavgjort resultat har de fyra domarna en avgörande röst. Domstolsrådet kommer vidare att inleda överläggningar med domarföreningen och andra representanter för domstolsväsendet under sommaren 2021 om en eventuell översyn av utnämningsförfarandet för ledamöterna i rådet 16 . Syftet med dessa insatser är att ytterligare begränsa den verkställande eller lagstiftande maktens inflytande vid utnämningen av ledamöter i domstolsrådet, vilket överensstämmer med Europarådets rekommendationer 17 .

Kvalitet

Reformen av systemet för rättshjälp kommer att grundas på resultaten av ett antal pilotprojekt. Reformen av systemet för rättshjälp 18 planeras nu vara fullständigt genomförd före 2025 19 , och kommer att inledas med ett antal pilotprojekt i syfte att samla bästa praxis vid utarbetandet av ytterligare lagstiftningsreformer. Vad beträffar det aktuella rättshjälpssystemet, återstår vissa farhågor när det gäller den tillgängliga finansieringens tillräcklighet 20 .

Digitaliseringsinsatserna forsätter för civilrätt, förvaltningsrätt och straffrätt och påskyndades av covid-19-pandemin. Det finns fortfarande utrymme för att förbättra digitaliseringen av domstolsväsendet 21 , särskilt vad gäller takten för onlinepublicering av domar 22 samt tillgängligheten av digitala lösningar för att inleda och följa domstolsförhandlingar, och flera initiativ siktar på att lösa detta 23 . När det gäller straffrätt utvecklar domstols- och åklagarmyndigheten gemensamt en digital plan tillsammans med andra intressenter från rättsväsendet. För civilrätt och förvaltningsrätt siktar ett nytt digitaliseringsprogram på digital tillgång till rättslig prövning för medborgare och rättstillämpare 24 . Rättsförfarandena kommer att digitaliseras gradvis och börja med nationella skattemål och framställningar om beslag, och ska utökas till att omfatta andra rättsområden. På grund av covid-19-pandemin antog domstolsrådet nya regler för att organisera domstolsförhandlingar på distans, vilket gav domstolarna möjlighet att fortsätta att fungera. De aktuella reglerna gäller fram till den 1 augusti 2021 och kan förlängas vid behov för att garantera att domstolarna kan fungera.

Lagen om experiment inom rättsskipningen kommer att ge möjlighet att genomföra pilotprojekt om rättskipning i större skala. Efter utvecklingen av ett stort antal pilotprojekt om rättssystemets kvalitet genom programmet ”Ett samhällseffektivt rättssystem” 25 , kommer det förväntade ikraftträdandet av lagen om experiment i rättsskipningen 26 sommaren 2021 att ge möjlighet att genomföra kvalitetsprojekt i större skala. Dessa kvalitetsprojekt omfattar till exempel införandet av en ”skulddomare” som siktar på att öka effektiviteten för domar genom att behandla en enskild gäldenärs samtliga mål samtidigt. Denna metod att pröva pilotprojekt i liten skala och därefter genomföra dem i en större skala kan väcka innovativa idéer om att främja rättssystemets kvalitet 27 .

Effektivitet

Covid-19-pandemin har påverkat rättssystemets effektivitet. Covid-19-pandemin har lett till en ökad eftersläpning i domstolarna 2020 och 2021, särskilt i fråga om brottmål 28 . Särskilda åtgärder har vidtagits av domstolsrådet och domstolsstyrelserna för att behandla konsekvenserna, såsom att förbättra videokonferenssystemen för domstolsförhandlingar, utnämna pensionerade domare till domarsuppleanter, och i större utsträckning utnyttja avdelningar med ensamdomare. Syftet är att före slutet av 2021 undanröja de förseningar som har uppstått i det straffrättsliga systemet på grund av covid-19-pandemin 29 . Som ett led i strategin fortsätter åklagarmyndigheten att utöva sin befogenhet att själv fatta beslut i vissa brottmål 30 . Till följd av vissa farhågor som det nederländska advokatsamfundet och parlamentsledamöter uttryckte meddelade ministern för rättsligt skydd i november 2020 att brottsmisstänkta skulle få ett kostnadsfritt möte med en advokat för rådgivning. Detta inleddes den 1 april 2021 för ett antal fall och kommer att gradvis utökas till alla andra fall 31 . Med tanke på att åklagarmyndighetens utnyttjande av dessa befogenheter kan inverka på rätten till en opartisk domstol, i synnerhet när medborgarna inte är tillräckligt informerade 32 , är tillhandahållandet av kostnadsfri rättslig rådgivning av särskild betydelse i sådana fall.

Rättssystemet fortsätter att karakteriseras av en hög nivå av effektivitet i första instans, även om förfarandena är relativt långdragna vid överklaganden 33 . Rättssystemets effektivitet har genomgående varit hög under de senaste åren 34 . Förfarandena i första instans i civilrättsliga och handelsrättsliga mål drar inte ut på tiden, omkring 100 dagar 2019 35 . I kontrast till det kan nämnas de långdragna förfarandena för civilrättsliga och handelsrättsliga mål i tredje instans med i genomsnitt 459 dagar 2019. Förvaltningsrätten fungerar fortfarande effektivt i första instans 36 , även om förfarandena i andra och tredje instans är relativt långdragna 37 . Medan den övergripande möjligheten att avsluta förfaranden i första instans fortsätter att vara effektiv 38 , har denna möjlighet för förvaltningsärenden gradvis försämrats till 94 % 2019. Detta skulle kunna leda till en del eftersläpningar i framtiden för förvaltningsrättsliga ärenden, även om den aktuella mängden oavslutade ärenden verkar vara hanterbar 39 . När det gäller rättskipning i brottmål, har en ny åtgärdsplan till följd av en översyn 2020 inriktats på att förbättra effektiviteten, i synnerhet i ärenden om vanliga brott och brott med omfattande konsekvenser 40 . Samtidigt som det kan bidra till att skapa effektivitet och behandla eftersläpningar, betonar intressegrupper att sådana initiativ inte får tas på bekostnad av rättskipningens kvalitet 41 .

II.Regelverk för korruptionsbekämpning

Befogenheten att utreda och lagföra korruption är uppdelad mellan flera myndigheter. Nationella polisens avdelning för interna utredningar 42 utreder oegentligheter inom regeringen. Myndigheten för underrättelse- och utredningsverksamhet i skattefrågor (FIOD) är ansvarig för utredningar av skattebrott, inbegripet utländska och kommersiella mutor. Den nationella allmänna åklagarmyndigheten fokuserar på offentliga tjänstemäns tagande av inhemska mutor, och åklagarmyndigheten för allvarliga bedrägerier, miljöbrott och konfiskering av tillgångar är ansvarig för utredningar om utländska och kommersiella mutor. Visselblåsarmyndigheten ger stöd och råd till personer som vill rapportera arbetsrelaterade situationer där det föreligger missförhållanden inom den offentliga eller den privata sektorn. Samarbetet mellan specialiserade arbetsgrupper för korruptionsbekämpning och underrättelsetjänster i brottsbekämpningsorgan fortsätter. Korruptionsbekämpningsenheten (ACC) inom FIOD spelar en viktig roll för bekämpning av skattebrott och korruption. För närvarande diskuteras den politiska finanslagen och lagstiftning som stärker valda och anställda offentliga tjänstemäns integritet på lokal och regional nivå.

Uppfattningen bland experter och företagsledare är att Nederländerna är ett av de minst korrupta länderna i världen. I 2020 års korruptionsindex från Transparency International fick Nederländerna värdet 82/100, och kom på tredje plats i EU och på åttonde plats i världen 43 . Denna uppfattning har varit någorlunda stabil 44 under de senaste fem åren 45 .

Efter några fall med infiltrering av aktörer inom den organiserade brottsligheten och läckor inom brottsbekämpningen har kampen mot korruption och organiserad brottslighet stärkts 46 . Nederländerna inledde 2020 ett omfattande program med sikte på att bekämpa samhällsomstörtande organiserad brottslighet, som omfattar korruption. Ett generaldirektorat inom ministeriet för rättsliga frågor och säkerhet bildades för att samordna programmet. Det ledde till extra finansiering på området och inrättandet av en tvärvetenskaplig insatsgrupp 47 .

Ett lagförslag inriktas på att stärka effektiviteten i bekämpningen av samhällsomstörtande brottslighet, inklusive korruption. En ny motion med lagförslag som skärper strafflagen och straffprocessordningen ligger för närvarande hos representanthuset 48 . Syftet med motionen är att öka effektiviteten i bekämpningen av samhällsomstörtande brottslighet, bland annat korruption, genom att öka de maximala straffen för flera samhällsomstörtande brott, såsom hot mot offentliga tjänstemän. Administrativa instruktioner lämnades den 1 oktober 2020 med uppdaterad vägledning till åklagarmyndigheten om utredning och lagföring av utländska korruptionsfall 49 och den 4 september 2020 med vägledning om stora betalningar genom att lämna den rättsliga tillsynen över vissa betalningar till en tillfällig oberoende kommission i stället för till ministern för rättsliga frågor och säkerhet 50 .

Den institutionella ramen för att förhindra och bekämpa korruption är fortsatt solid med ett starkt samarbete mellan de brottsbekämpande organen. Specialiserade korruptionsbekämpningsgrupper och underrättelseenheter inom myndigheten för underrättelse- och utredningsverksamhet i skattefrågor och inom åklagarmyndigheten samarbetar om utredningar av fall. Korruptionsbekämpningsenheten (ACC) inom FIOD spelar en viktig roll för bekämpning av ekonomisk brottslighet och korruption. Nationella polisens avdelning för interna utredningar ska få extra finansiering, vilket kommer att stärka utredningskapaciteten inom både denna avdelning och åklagarmyndigheten 51 . Encrochat-utredningarna, som gav information av avgörande betydelse för att identifiera, utreda och lagföra kriminella nätverk 52 , avslöjade också påståenden om korruption inom brottsbekämpningen. Utredningarna avslöjade också att brottslingar aktivt försöker korrumpera offentliga tjänstemän och andra organisationer 53 . Detta ledde till ökad vaksamhet och fokusering på samhällsomstörtande brottslighet och inrättandet av en korruptionsgrupp för att utreda poliskorruption till följd av Encrochat-utredningen. Gruppen leds av nationella polisens avdelning för interna utredningar och stöds av utredare från den nationella polisenheten 54 . Nationella polisens avdelning för interna utredningar bidrar också till förebyggande arbete genom att framhäva särskilda korruptionsrisker för offentliga institutioner som de har utrett. Förutom utredningsarbetet använder nationella polisens avdelning för interna utredningar i allt högre grad sin expertis för att lämna rådgivning i kampen mot och förebyggandet av integritetskränkningar.

Åtgärder har vidtagits för att stärka förebyggande, avslöjande och utredning av korruption inom polisen och statsförvaltningen i allmänhet. Till nationella polisens avdelning för interna utredningar kommer det i genomsnitt in 50 fall per år där polistjänstemän eller statstjänstemän är inblandade i korruption eller läckor av känslig information. Ny lagstiftning om utökad säkerhetsprövning för polistjänstemän och externa konsulter före och under anställningstiden har antagits i oktober 2020 och den förväntas vara fullständigt genomförd före slutet av 2021 55 . Säkerhetsprövningarna har nu införts vid polisen. Integritetsriskerna med anknytning till respektive befattning avgör hur ingående prövningen blir.

Korruptionsbekämpningsenheten (ACC) inom FIOD fortsatte att spela en viktig roll inom korruptionsbekämpning och ekonomisk brottslighet. Detta är särskilt fallet när det gäller utländska tjänstemäns och andra anställdas tagande av muta, både internt och internationellt. ACC i FIOD rapporterade 30 brottsutredningar som för närvarande pågår avseende korruption och som har koppling till kommersiella och utländska mutor 56 . Flera av dessa utredningar är även inriktade på nederländska leverantörer av finansiella tjänster och den roll de har spelat. ACC i FIOD samarbetade också med andra myndigheter, såsom nationella polisens avdelning för interna utredningar, som hanterar fall av offentlig korruption. Den institutionella ram som ACC inrättat i FIOD samt åklagarmyndigheten för allvarliga bedrägerier, miljöbrott och konfiskering av tillgångar har förbättrats de senaste tio åren och har fått ett positivt erkännande av OECD på grund av den kapacitet som de engagerade och specialiserade korruptionsbekämpningsgrupperna uppvisat för att utreda och lagföra utländska mutbrott 57 .

Representanthuset antog en uppförandekod 2020 och införde ett övervakningssystem för redovisningskrav. Uppförandekoden för ledamöterna i representanthuset omfattar oberoende, presenter, registreringar, utnyttjande av konfidentiell information och arbetsordningen. I en förordning som trädde i kraft den 1 april 2021 upprättas ett oberoende kollegium som ska utreda klagomål om ledamöternas efterlevnad av uppförandekoden och ge representanthuset råd om eventuella sanktioner 58 . Uppdaterade riktlinjer om integritet för politiska tjänstemän, inklusive mallar för uppförandekoder för valda och tillsatta tjänstemän, antogs den 30 mars 2021 59 .

Ny lagstiftning om stärkande av integriteten hos valda och tillsatta tjänstemän på lokal och regional nivå kommer att diskuteras i parlamentet. I lagförslaget föreskrivs bland annat en uppförandekod 60 som ett obligatoriskt krav för tillsatta tjänstemän på lokal och regional nivå, och dessutom införs ett övervakningssystem när det gäller redovisningskrav. Detta omfattar en obligatorisk riskanalys om integritet för tillsatta lokala och regionala tjänstemän 61 .

Främjandet av integritet i kampen mot korruption sker via plattformen för korruptionsbekämpning, som leds av ministeriet för rättsliga frågor och säkerhet. Syftet är att främja medvetenhet och gemensamma insatser i kampen mot nationell och internationell korruption genom att dela kunskaper och information på ett effektivare sätt. Plattformsdeltagarna är statsanställda från olika ministerier och organisationer som bekämpar korruption. På grund av covid-19-pandemin har det inte varit möjligt att träffas under de senaste 18 månaderna. Mer öppenhet förväntas sedan 2020 av alla ministerier som publicerar information om sådana integritetsöverträdelser som har inträffat internt. Informationen ska inbegripa en kort beskrivning av typen av överträdelse och ålagda sanktioner. En extern utredning pågår dessutom för närvarande om risker för och uthållighet mot korruption av offentliga och icke-offentliga tjänstemän, i samband med samhällsomstörtande brottslighet, framför allt på Schiphols flygplats och i Rotterdams hamn. Utredningen borde visa huruvida den nederländska förebyggande och repressiva korruptionsbekämpningspolitiken i de viktigaste hamnarna räcker till. Forskningsresultat förväntas komma under första halvåret 2022.

Farhågor består avseende den integritetsram som ska tillämpas för höga verkställande funktioner inom den offentliga sektorn, särskilt på grund av ramens icke-bindande karaktär 62 . I de informella regler som ingår i uppförandekoden för ministrar och statssekreterare anges att de förväntas agera med integritet. Vidare förbjuds tidigare tjänstemän på hög nivå att lobba mot sitt tidigare ministerium, medan före detta ministrar inte tillåts lobba för sina tidigare ministerier under två år efter det att de har slutat 63 . Ramen fortsätter emellertid att vara relativt begränsad, vilket också påpekas av Gruppen av stater mot korruption (Greco) i dess bedömning att ”de fåtaliga och begränsade åtgärderna på plats i Nederländerna verkar otillräckliga” 64 . Nederländerna har ett frivilligt och offentligt tillgängligt lobbyregister för representanthuset. Detta lobbyregister infördes 2012. Lobbyregistret uppdateras regelbundet och innehåller information om förteckningen av enheter som begär tillträde till representanthuset. För att få ett permanent tillträdespass till parlamentet måste lobbyister vara registrerade som en organisation. Det finns emellertid ingen övervaknings- eller efterlevnadsmekanism för kontakterna mellan lobbyister och personer som innehar ett ämbete eller tjänstemän. I detta avseende rekommenderade Greco, i fråga om kontakter mellan höga verkställande funktioner och lobbyister, att regler och vägledning garanteras, liksom även ökad öppenhet om kontakter och lobbyverksamhetens syften 65 .

Lagstiftningen om finansiering av partier genomgår översyn. När det gäller politisk finansiering består den rättsliga ramen av lagar som reglerar subventioner, och administrationen av politiska partier omfattar inte finansiering av politiska partier och lokala kandidaters finanser 66 . Lagen om finansiering av politiska partier förväntas ersättas av lagen om politiska partier, som nu behandlas av parlamentet. Den reviderade lagstiftningen syftar till att skydda de politiska partiernas funktionssätt och organisation mot utländsk inblandning.

Utvärderingen av lagen om visselblåsarmyndigheten ägde rum 2020 67 . Visselblåsarmyndigheten är den centrala rapporterings- och utredningsinstitution till vilken kränkningar mot visselblåsare både från den offentliga sektorn och den privata sektorn kan rapporteras. Lagen om visselblåsarmyndigheten utvärderades av ett oberoende forskningsföretag 68 . Enligt utvärderingsresultaten kan det rättsliga skyddet för visselblåsare ökas ytterligare. Lagstiftningen kommer följaktligen att ändras 69 . Myndigheten förväntas ge råd till visselblåsare och göra oberoende utredningar. Visselblåsarmyndigheten genomförde 2020 tre större utredningar och offentliggjorde slutrapporter om dessa utredningar. Enligt OECD:s observationer finns det rapporteringsmekanismer och skyddsramar för visselblåsare i nederländska företag och statliga byråer, men dessa mekanismer och ramar har inte bidragit till att upptäcka tagande och givande av utländska mutor i Nederländerna 70 .

Särskilt i början av covid-19-pandemin påverkades brottsutredningar i stor omfattning, vilket ledde till förseningar. Enligt myndigheterna var särskilda aktiviteter såsom gryningsräder, förhör av misstänkta och vittnen eller observationer under flera månaders tid antingen inte möjliga eller måste anpassas. Brottsbekämpningen påverkades också av att endast ett begränsat antal förhandlingar anordnades i domstolarna 71 . Dessutom utredde FIOD också flera fall av bedrägerier i samband med covid-19-pandemin. Detta har lett till flera brottsutredningar och åtal i samband med bedrägerier (skyddsutrustning, falska friskintyg och missbruk av statsbidrag) 72 . Dessutom rapporterade myndigheterna att internationellt kan utländska mututredningar ytterligare begränsas på grund av covid-19-åtgärder 73 . 

III.Mediernas mångfald och oberoende

Den rättsliga ramen för mediernas mångfald grundas på ett antal skyddsåtgärder i författningen och i lagstiftningen. Rätten till information ingår i författningen. Den nederländska mediemyndigheten är en oberoende tillsynsmyndighet för audiovisuella medietjänster och övervakar genomförandet av medielagen. I samband med covid-19-pandemin fastställdes att journalistik är ett samhällsviktigt yrke 74 . Nederländerna har fortsättningsvis en hög grad av mediefrihet och journalistiskt skydd 75 .

Tillsynsmyndighetens övervakningsverksamheter har breddats till följd av införlivandet av direktivet om audiovisuella medietjänster. De resurser som är tillgängliga för institutionen verkar även i fortsättningen räcka till så att den effektivt kan fullgöra sitt mandat 76 . Vidare håller villkoren för utnämning av medlemmarna i de kollegiala myndigheterna på att ändras 77 , i syfte att stärka garantierna för oberoende 78 .

Flera självreglerande organ garanterar tillämpningen av journalistiska standarder. Journalistiska metoder bedöms och klagomål utreds inte bara av Journalistrådet 79 , som är en självreglerande mekanism med befogenhet att utfärda yttranden om klagomål om journalistiska metoder, utan även av en ombudsman för offentliga radiostationer och flera ombudsmän för nationella och regionala tidningar 80 .

Utmaningar i fråga om insyn i medieägarskap och mediekoncentration har identifierats. Det finns ett begränsat regelverk när det gäller avslöjande av detaljer om medieägandet till allmänheten, enligt rapporter i övervakningsverktyget för mediernas mångfald (Media Pluralism Monitor) 2021 81 , som bedömer detta område vara utsatt för en medelstor risk. Information om ägarstrukturer, som inte nödvändigtvis omfattar de verkliga ägarna 82 , tillhandahålls allmänheten via övervakningsverktyget som ges ut av mediemyndigheten. Nyhetsmediesektorn karakteriseras av hög marknadskoncentration, enligt vad som anges av övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021 83 .

Regeringen har trätt in för att hjälpa medierna under pandemin. Trots ökad efterfrågan på nyheter minskade reklamintäkterna under covid-19-pandemin, vilket i synnerhet påverkade lokala medier 84 . Journalistiken fick fortsatt stöd av regeringen genom särskilda anslag 85 , och ett tillfälligt anslag för lokala medier som drabbats av covid-19-pandemin har dessutom inrättats 86 . Journalister undantogs från reseförbud på grund av covid-19 så att de kunde fortsätta att följa händelser och ge förstahandsrapportering.

Lagförslag med sikte på att förbättra åtkomsten till information. Förseningar och ofullständiga svar rapporterades i två tredjedelar av de förfrågningar om åtkomst till information som gjordes 2020 87 , vilket angavs av övervakningsverktyget för mediernas mångfald, där rätten till åtkomst till information bedöms som en medelstor risk. Detta problem har också bekräftats av intressegrupper 88 . Den rättsliga ramen ses över för närvarande i syfte att förbättra regeringens öppenhet och ge bättre tillträde till offentlig information 89 . Intressegrupperna välkomnar förändringarna överlag och anger samtidigt fler områden för förbättring 90 . En av de välkomna ändringarna avser inrättandet av en oberoende rådgivande kommitté 91 , som ska säkerställa medling mellan journalister och myndigheter i händelse av klagomål 92 .

En ökning av hot och våld mot journalister har rapporterats. I övervakningsverktyget 2021 anges att ”den nederländska nationella samordnaren för terrorismbekämpning och säkerhet identifierade för första gången journalister som mål för allvarliga hot och aggressioner 2020” 93 . Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet har publicerat fem varningar nyligen. De senaste avser mordet på den undersökande journalisten, Peter R. de Vries 94 och ett tv-program som ställdes in på grund av ett allvarligt hot mot redaktionen; andra avser en attack mot en fotograf, attacker mot journalisters fysiska säkerhet och integritet i flera delar av landet, samt trakasserier och hotelser på nätet 95 . Fler attacker och hotelser har rapporterats på plattformen för kartläggning av mediefrihet, Mapping Media Freedom 96 . Detta bekräftades också av intressegrupper under landsbesöket. Vidare har farhågor framförts i fråga om skyddet av källor i relation till underrättelsetjänster 97 , men de nederländska myndigheterna klargjorde att ett domstolsgodkännande krävs för att använda underrättelsebefogenheter när en sådan användning kan leda till förvärv av uppgifter om journalisters källor 98 .

Nederländerna fortsätter att stärka sin ram för skydd av journalister 99 . Projektet för säker press (Pers Veilig) är ett projekt för att minska hot, våld och aggressioner mot journalister. Detta är ett gemensamt initiativ av åklagarmyndigheten, polisen, redaktionschefernas samfund och journalistföreningen, och används alltmer av journalister 100 . I projektet planeras åtgärder såsom att polisen och åklagarmyndighetens ska ge högre prioritet åt fall av våld mot journalister, samt förebyggande åtgärder mot aggression och våld. Protokollet (en samling avtal för undersökning och lagföring mellan polis och den allmänna åklagarmyndigheten i händelse av våld mot journalister) har setts över 2021 och flera förbättringar har föreslagits. De omfattar förbättrad behandling av klagomål från journalister hos polis och åklagarmyndigheter, bättre tillhandahållande av information om polisen och åklagarmyndigheternas behörighetsområden och befogenheter, medvetenhetsökning bland journalister om hur protokollet kan vara till hjälp samt förbättring av kommunikationen mellan journalister och polis och åklagarmyndigheter. Ytterligare förbättringar siktar till att ge bättre täckning av frilansjournalisters situation 101 .

IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter

Nederländerna har ett parlamentariskt system med två kammare, vilket medför en förhandsgranskning av författningsenligheten av lagstiftningsförslag. Parlamentet består av senaten och representanthuset. Lagförslag kan härstamma från regeringen och från ledamöter i representanthuset. Statliga rådet ger rådgivande yttranden om lagförslag. Oberoende myndigheter och det civila samhället har en central roll i systemet för kontroller och motvikter.

Omfattande debatter äger rum om huruvida systemet med kontroller och motvikter fungerar som det ska. Detta följer på den parlamentariska utredningsrapporten om barnomsorgsbidragsfrågan, som ledde till regeringens avgång i januari 2021. Efter tidigare rapporter av andra enheter 102 , avgav en parlamentarisk utredningskommitté sin rapport den 17 december 2020 103 . Dess slutsats var att rättststatsprinciperna inte hade respekterats vid genomförandet av systemet för barnomsorgsbidrag. I rapporten ansåg man att genomförandet av ett system för barnomsorgsbidrag hade lett till att ett stort antal medborgare fick krav på att betala tillbaka alla bidrag som de hade tagit emot på grund av påstådda oegentligheter 104 . I rapporten fann man att lagstiftaren hade antagit lagar som inte lämnade någon plats för en rättvis tolkning i enskilda fall, att de verkställande myndigheterna felaktigt hade utpekat ett stort antal medborgare som bedragare på grund av myndigheternas inriktning på att bekämpa bedrägerier, samt att förvaltningsrätten hade godkänt denna tolkning av lagen fram till oktober 2019. Därför uppmanades alla statliga myndigheter enligt rapporten att reflektera över hur sådana situationer kan förhindras i framtiden. I rapporten fann man även att regeringen inte hade lämnat tillräcklig information till parlamentet och att det fanns hinder för information om regeringens verksamheter. Under tiden har representanthuset begärt ett yttrande från Europarådets Venedigkommission om hur systemet med kontroller och motvikter fungerat i denna fråga och om huruvida ytterligare skyddsåtgärder behövs inom systemet med förvaltningsdomstolar. Efter rapporten gav myndigheterna snabbt kompensation till offren 105 . En fullständig parlamentarisk utredning 106 kommer att utforska fallet ytterligare och muntliga förhandlingar förväntas sommaren 2022. Trots att det tog tid innan situationen löstes, visar arbetet i den parlamentariska undersökningskommittén, svarsskrivelserna från de olika inblandade aktörerna och de pågående debatterna hur systemet med kontroller och motvikter har fungerat 107 .

Högsta förvaltningsdomstolen arbetar också med uppföljningen av debatterna om huruvida systemet med kontroller och motvikter fungerar som det ska, både vad gäller systemets funktion i domstolsväsendet och när det gäller den lagstiftande processen. Mot bakgrund av den parlamentariska utredningsrapporten som även rörde förvaltningsrätt, meddelade Statliga rådets domstolsavdelning sin avsikt att inleda en självreflektionsprocess 108 . I denna process kommer domstolsavdelningen att reflektera över sin roll i fråga om barnomsorgsbidragen. Processen kommer också att utvidgas till andra fall där det effektiva rättsskyddet skulle kunna förbättras. Vidare skickade Statliga rådet en skrivelse till premiärministern med rekommendationer för att förbättra den lagstiftande processen och lagstiftningens kvalitet 109 . Rekommendationerna omfattar utarbetandet av en ny lagstiftningspolitik, där mer tid och uppmärksamhet ska ägnas åt att diskutera lagstiftning i parlamentets båda kammare och där de verkställande myndigheterna ska involveras mer i lagstiftningsprocessen. I sin rapport från april 2020 om ”en starkare rättsstat” rekommenderade rådet för offentlig förvaltning att ägna mer uppmärksamhet åt lagstiftningsprocessens kvalitet och att stärka parlamentsledamöternas forsknings- och stödkapacitet 110 .

En ny lag om en öppen regering diskuteras i parlamentet. Den 26 januari 2021 godkände representanthuset den nya lagen om en öppen regering 111 , som siktar på att tillhandahålla mer öppenhet i relation till regeringens verksamhet och som för närvarande behandlas av senaten. Diskussionerna om den nya lagen påskyndades genom barnomsorgsbidragsfrågan som framkallade kritik på grund av bristen på öppenhet 112 . Den nya lagen ska ersätta den aktuella lagen om insyn i regeringsverksamheten 113 , och kräver ett aktivt offentliggörande av information från regeringen i motsats till det aktuella systemet för offentliggörande på begäran. Genom den nya lagen ska man också upprätta en ständig oberoende rådgivande kommitté om en öppen regering och informationsförvaltning 114 . Samtidigt som antagandet av den nya lagstiftningen ytterligare skulle underlätta åtkomsten till information från regeringen, rapporterar intressegrupper att det behövs ytterligare förbättringar utöver den tillämpliga rättsliga ramen i fråga om svarens aktualitet och fullständighet 115 .

En tillfällig lag om covid-19-åtgärder antogs för att tillhandahålla en stadigare rättslig grund för covid-19-restriktioner. I inledningsfasen av covid-19-pandemin vidtogs åtgärder genom undantagsförordningar enligt den redan befintliga lagen om folkhälsa och lagen om säkerhetsregioner, medan man lämnade stort spelrum för regioner och kommuner att vidta egna åtgärder. Parlamentet fortsatte sitt arbete via skriftliga och digitala kanaler, och man fortsatte att organisera debatter, även om de inte anordnades så ofta. I maj 2020 meddelade Statliga rådet att den förlängda krissituationen krävde en mer stabil rättslig grund 116 . Genom den tillfälliga lagen om covid-19-åtgärder som trädde i kraft den 1 december 2020, inlämnas förslag till covid-19-åtgärder en vecka före ikraftträdandet 117 . Under denna tidsfrist kan representanthuset besluta att avvisa åtgärden. Lagen kommer automatiskt att upphöra att gälla den 1 september 2021, såvida inte regeringen beslutar att förlänga giltigheten 118 . Förslaget till beslut att förlänga giltigheten för den tillfälliga lagen läggs fram för parlamentet innan den träder i kraft och parlamentet kan besluta att avvisa förlängningen.

Brett uppmärksammade covid-19-åtgärder har fällts i domstolen innan de godkändes vid överklagande. Den 16 februari 2021 fann distriktsdomstolen i Haag att det nationella utegångsförbudet var olagligt på grund av avsaknaden av en korrekt rättslig grund. Samma dag förordnade appellationsdomstolen i Haag interimistiska åtgärder för att tillåta ett fortsatt utegångsförbud tills appellationsdomstolen hade avgett sitt slutliga beslut. Efter det att parlamentet hade antagit en brådskande lag om att upprätta en ny åtgärd för utegångsförbud den 19 februari 2021 fastslog appellationsdomstolen den 26 februari 2021 att den ursprungliga åtgärden för utegångsförbud hade vidtagits på en korrekt rättslig grund.

Oberoende myndigheter fortsätter att spela en viktig roll i systemet med kontroller och motvikter 119 . Ombudsmannamyndigheten 120 fortsätter att fylla en viktig roll i systemet med kontroller och motvikter genom att avge icke-bindande yttranden om regeringens åtgärder och utreda medborgarnas klagomål, men också genom att ta initiativ till rapporter på eget bevåg. När ombudsmannen utfärdar rekommendationer måste regeringen svara och ange skäl om den beslutar att inte följa dem. Medan ombudsmannen inte har några påtagliga hinder i det allmänna utövandet av sitt mandat 121 , har denna myndighet kritiserat regeringens bristande uppföljning av rekommendationer som utfärdades i myndighetens rapport 2017 om barnbidragsfrågan (se nedan) 122 . Ombudsmannen har inlett ett projekt om hur det går att säkerställa effektiv uppföljning av ombudsmannens rekommendationer, vilket har lett till en strukturell ansats för att övervaka genomförandet av dessa rekommendationer 123 . Vidare tilldelades Nederländernas institut för mänskliga rättigheter än en gång A-status av den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner (Global Alliance of National Human Rights Institutions, GANHRI) i december 2020 124 . GANHRI:s rekommendationer till institutet inbegrep en rekommendation att fortsätta att begära nödvändig finansiering för att ge möjlighet att behandla ett bredare spektrum av prioriteringar, inklusive migranters och hbti-personers rättigheter 125 .

Det civila samhällets landskap fortsätter att vara öppet 126 , även om frågor ställs om ett nytt förslag till lagstiftning om öppenhet. Samtidigt som Nederländerna anses ha ett öppet landskap för det civila samhället 127 , har intressegrupper angivit oro för ett nytt förslag till lagstiftning som siktar till att förhindra oönskat utländskt inflytande genom att öka kontrollen av civila samhällsorganisationer som finansieras från länder utanför EU/EES. I sitt yttrande av den 28 augusti 2020 betonade Statliga rådet vikten av att sådan lagstiftning är proportionerlig, och pekade även ut det stora antal organisationer som potentiellt skulle kunna vara föremål för framställningar enligt lagen 128 . Intressegrupperna uttryckte också farhågor om ett förslag till lag om ändring av civillagen som skulle bredda möjligheterna att förbjuda så kallade ”radikala organisationer”. Lagförslaget skulle minska den bevisbörda som krävs för åklagarmyndigheten för att kunna begära att domaren förbjuder och upplöser sådana organisationer 129 .

Frågor som gäller rättsstatsprincipen fortsätter att inta en framträdande plats i den offentliga debatten 130 . I november 2020 röstade en stor majoritet i representanthuset för ett lagförslag om att främja kunskap om och respekt för rättsstatsprincipen som ett centralt uppdrag för utbildningsstyrelser och de läroplaner som de upprättar för skolutbildning. Lagförslaget behandlas för närvarande av senaten. Vidare har Statliga rådet, enligt vad det meddelade i sin årsrapport 2019 131 , börjat anordna konversationer om rättsstatsprincipen med parlamentsledamöter, regeringsmedlemmar, domare, akademiker, statstjänstemän och företrädare för media. Statliga rådet publicerade i detta avseende även en samling bidrag till frågorna om rättsstatsprincipen 132 . När det gäller rekommendationen av rådet för offentlig förvaltning om att regeringen ska utarbeta en politisk agenda för rättsstatsprincipen 133 , har regeringen ännu inte gjort någon uppföljning. Enligt uppgifter från intressegrupper 134 kan denna försening bero på att regeringen även vill införliva de lärdomar som den fått från barnbidragsfrågan 135 , som dominerar de aktuella politiska diskussionerna om rättsstatsprincipen.

Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*

*Förteckningen över bidrag som tagits emot i samband med samrådet inför 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation .

Centrum för mediernas mångfald och mediefrihet (2021), Övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021 – Landsrapport för Nederländerna.

Civicus (2021), Monitor tracking civic space: the Netherlands ( https://monitor.civicus.org/country/netherlands/ ). 

Dutch Judiciary Association (2021), Dossier: nieuwe procedure bestuursbenoemingen rechtspraak ( https://nvvr.org/nieuws/2021/dossier-nieuwe-procedure-bestuursbenoemingen-rechtspraak ). 

Europarådet: Ministerkommittén (2010), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domare: oberoende, effektivitet och ansvar.

Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet – Nederländerna ( https://www.coe.int/en/web/media-freedom/netherlands ).

Europeiska kommissionen (2016), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2017), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2018), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2019), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2020), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2021), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen, 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna.

Europol (2020), Avveckling av ett krypterat nätverk sänder chockvågor genom kriminella organisationer i hela Europa (Dismantling of an Encrypted Network sends Shockwaves through Organised Crime Groups across Europe) ( https://www.europol.europa.eu/newsroom/news/dismantling-of-encrypted-network-sends-shockwaves-through-organised-crime-groups-across-europe ).

Ganhri (2020), rapport och rekommendationer från underkommittén om ackrediterings virtuella sammanträde den 7–18 december 2020.

Greco (2018) femte utvärderingsrundan – utvärderingsrapport om Nederländerna om förebyggande av korruption och främjande av integritet i centralregeringar (höga verkställande funktioner) och brottsbekämpande myndigheter.

Kartläggning av mediefrihet – Nederländerna ( https://www.mappingmediafreedom.org/country-profiles/netherlands/ ). 

Ministern för inrikes frågor och kungarikets föbindelser (2021), Riktlinjer för integritet hos politiska tjänstemän i kommuner, provinser och vattenstyrelser. ( https://www.politiekeambtsdragers.nl/publicaties/brochures/2021/03/30/handreiking-integriteit ).

Ministern för rättsliga frågor och säkerhet (2021), Skrivelse till parlamentet om pressäkerhetsprotokollets funktion (Kamerbrief over functioneren protocol Persveilig), 31 mars 2021 ( https://www.rijksoverheid.nl/documenten/kamerstukken/2021/03/31/tk-functioneren-protocol-persveilig ).

Ministern för rättsliga frågor och säkerhet (2021), Skrivelse till parlamentet om hantering av oönskade finansiella flöden, 8 juni 2021 ( https://www.rijksoverheid.nl/documenten/kamerstukken/2021/06/08/tk-aanpak-ongewenste-buitenlandse-geldstromen ).

Ministern för rättsligt skydd, Sander Dekker (2021), Svar på frågor från ledamoten i representanthuset Nispen den 17 februari 2021.

Nationella ombudsmannen (2017), Inget maktspel utan rent spel.

Nationella ombudsmannen (2020), Korrekt tillhandahållande av information på grundval av tillgång till rättslig prövning – Flaskhalsar vid tillhandahållandet av information om beslut om böter och avskrivning.

Nationella polisen (2020), Ny utredningsgrupp för korruptionsutredningar i fråga om Encrochat ( https://www.politie.nl/nieuws/2020/september/16/nieuw-rechercheteam-voor-corruptieonderzoeken-encrochat.html ).

Nederländernas Helsingforskommitté (2021), Bidrag från Nederländernas Helsingforskommitté för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen. 

Nederländernas regering (2020), Letter to the Parliament on the evaluation of integrity investigations at the national police ( Kamerbrief over evaluatie integriteitsonderzoeken politie | Kamerstuk | Rijksoverheid.nl ).

Nederländernas regering (2020), Underlag från Nederländerna för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen ( https://www.government.nl/documents/parliamentary-documents/2020/12/08/dutch-government-assessment-ec-2020-rule-of-law-report ).

Nederländernas regering (2021), Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Nederländska mediemyndigheten (2020), Övervakningsverktyg för media (2020) ( https://www.mediamonitor.nl/wp-content/uploads/Mediamonitor-2020.pdf ).

NVJ (2021), Intresseorganisationer uppmanar senaten att stöda den nya lagen om öppen förvaltning ( https://www.nvj.nl/nieuws/belangenorganisaties-roepen-eerste-kamer-nieuwe-woo-te-steunen ).

OECD (2021), Genomförandet av OECD:s konvention mot mutor. Fas 4-rapport: Nederländerna ( https://www.oecd.org/corruption/anti-bribery/netherlands-phase-4-report-en.pdf ).

Reportrar utan gränser – Nederländerna ( https://rsf.org/en/netherlands ).

Rådet för offentlig förvaltning (2020), En starkare rättsstat (Een sterkere rechtsstaat).

Statliga rådet (2020), Årsrapport 2019.

Statliga rådet (2021), Konversationer: Bidrag till dialogen om rättsstatsprincipen.

Statliga rådet (2021), Program med reflektioner från avdelningen för förvaltningsdomstolar. ( https://www.raadvanstate.nl/kinderopvangtoeslag/programma-reflectie/ ). 

Statliga rådet (2021), Rekommendationer för att främja kvaliteten på rättskipningen.

Statliga rådet, Rådgivande yttrande W04.20.0139/I/Vo.

Villamedia (2021), Belangenorganisaties aan Eerste Kamer: red minstens deze punten in nieuwe Woo ( https://www.villamedia.nl/artikel/belangenorganisaties-aan-eerste-kamer-red-minstens-deze-punten-in-nieuwe-woo ).

Visselblåsarmyndigheten (2020), Slutlig utvärderingsrapport om lagen om visselblåsarmyndigheten ( https://www.huisvoorklokkenluiders.nl/actueel/nieuws/2020/07/15/eindrapport-evaluatie-wet-huis-voor-klokkenluiders ).

Bilaga II: Besöket i Nederländerna

Kommissionens avdelningar höll i april och maj 2021 virtuella möten med

·Underrättelse- och undersökningstjänsten i skattefrågor (Fiscale Inlichtingen- en Opsporingsdienst) 

·Representanthusets kommitté om rättvisa och säkerhet 

·Visselblåsarmyndigheten (Huis voor Klokkenluiders)

·Institutet för informationsrätt (Instituut voor Informatierecht)

·Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap

·Ministeriet för inrikes frågor och kungarikets förbindelser

·Ministeriet för rättsliga frågor och säkerhet

·Nederländernas juristkommitté för de mänskliga rättigheterna

·Nederländernas Helsingforskommitté

·Nederländska advokatsamfundet

·Nederländska föreningen för rättsväsendet

·Nederländska journalistförbundet

·Nationella ombudsmannen

·Nationella polisen

·Nationella polisens avdelning för interna utredningar

·Åklagarmyndigheten

·Rättsrådet

·Rådet för offentlig förvaltning

* Kommissionen träffade även följande organisationer i ett antal horisontella möten:

·Amnesty International

·Center for Reproductive Rights

·Civicus

·Civil Liberties Union for Europe

·Civil Society Europe

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·European Federation of Journalists

·European Partnership for Democracy

·Europeiska ungdomsforumet

·Front Line Defenders

·Human Rights House Foundation

·Human Rights Watch

·ILGA-Europe

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF EN)

·Internationella pressinstitutet

·Nederländernas Helsingforskommitté

·Open Society European Policy Institute

·Philanthropy Advocacy

·Protection International

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)      Centrala appellationsdomstolen och appellationsdomstolen i handels- och näringslivsfrågor.

(2)      Den dömande delen av Statliga rådet utgör högsta förvaltningsdomstol i vissa mål. Statliga rådet har även en rådgivande del som avger yttranden om lagförslag.

(3)      Lagen om domstolsväsendets organisation.

(4)      Den nationella urvalskommittén för domare består av sex domare och sex medlemmar som inte är domare, varav minst en allmän åklagare och en advokat.

(5)      Utnämningsbeslutet antas genom kungligt dekret, vilket undertecknas av kungen och kontrasigneras av ministern för rättsliga frågor och säkerhet. Ministern verifierar enbart att sökanden uppfyller de rättsliga kraven för utnämningen och ministern har i samtliga fall följt domstolsrådets rekommendation.

(6)      Lagen om domstolssystemets rättsliga status. Rådet har delegerat denna uppgift till den nationella urvalskommittén för domare, vilken består av domare, allmänna åklagare, advokater, offentliga tjänstemän och forskare. Ministern för rättsliga frågor och säkerhet har i samtliga fall följt domstolsrådets rekommendation.

(7)      Advokatlagen.

(8)      Diagrammen [48 och 50] i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU. Nivån av upplevt oberoende av domstolsväsendet kategoriseras enligt följande: mycket låg (mindre än 30 % av de svarande anser att rättsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), låg (30–39 %), genomsnittlig (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (mer än 75 %).

(9)      Resultattavlan för rättskipningen i EU 2016, 2017, 2018, 2019, 2020, 2021.

(10)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 3.

(11)    Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)12, punkt 47.

(12)      För en detaljerad beskrivning av innehållet i förslaget, se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 4.

(13)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 3.

(14)      Nederlandse Vereniging voor Rechtspraak.

(15)      Nederlandse Vereniging voor Rechtspraak, Dossier: nieuwe procedure bestuursbenoemingen rechtspraak, 16 mars 2021.

(16)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 3–4.

(17)      Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)12, punkterna 27, 46 och 47.

(18)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 5.

(19)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(20)      Information som mottogs i samband med besöket i Nederländerna, se även Förenta nationerna CCPR (2019) och 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 5.

(21)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 5–6.

(22)      Som för närvarande ligger kvar under 5 %.

(23)      Diagram[44] Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021. Nivån av upplevt oberoende av domstolsväsendet kategoriseras enligt följande: mycket låg (mindre än 30 % av de svarande anser att rättsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), låg (30–39 %), genomsnittlig (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (mer än 75 %).

(24)      Grundläggande plan för omställning mot digitalisering för civilsamhället och myndigheter (Basisplan reset digitalisering civiel en bestuur).

(25)      Ett samhällseffektivt rättssystem (Maatschappelijk effectieve rechtspraak), se även 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 6.

(26)      Experimentenwet rechtspleging.

(27)      Intressegrupper har emellertid betonat att lagen inte bör leda till att kringgå den reguljära processen för införandet av lagar om rättssystemets organisation.

(28)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(29)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(30)      Sådana beslut får inte innebära ett fängelsestraff och kan bestridas i domstol, se även 2020 års rapport om rättsstatsprincipen. Rapport, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 6.

(31)      Svar från ministern för rättsligt skydd på en fråga från parlamentet den 17 februari 2021.

(32)      I detta avseende, se Nationella ombudsmannen, Korrekt tillhandahållande av information på grundval av tillgång till rättslig prövning – Flaskhalsar vid tillhandahållandet av information om beslut om böter och avskrivning.

(33)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 6–7.

(34)      Resultattavla för rättskipningen i EU 2013–2021.

(35)      Resultattavla för rättskipningen i EU 2021, diagram 6.

(36)      Resultattavla för rättskipningen i EU 2021, diagram 8.

(37)      Resultattavla för rättskipningen i EU 2021, diagram 9.

(38)      Resultattavla för rättskipningen i EU 2021, diagram 10.

(39)      Resultattavla för rättskipningen i EU 2021, diagrammen 14 och 15.

(40)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(41)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(42)      I egenskap av utredningstjänst lyder denna avdelning (Rijksrecherche) under kollegiet av riksåklagare, och förvaltas av dem.

(43)      Transparency International, korruptionsindex 2020 (2021), s. 2–3. Nivån av uppfattad korruption kategoriseras enligt följande: låg (uppfattningen bland experter och företagsledare om korruption inom den offentliga sektorn har ett värde över 79 poäng), relativt låg (79–60 poäng), relativt hög (59–50 poäng), hög (under 50 poäng).

(44)      2015 var det 84 poäng, och 2020 var det 82 poäng. Resultatet ökar/minskar påtagligt när det ändras med mer än fem poäng, förbättras/försämras (ändring 4–5 poäng), är relativt stabilt (ändring 1–3 poäng) under de senaste fem åren.

(45)      Uppgifterna enligt Eurobarometer om medborgarnas och företagarnas korruptionsuppfattning och erfarenhet baseras på vad som rapporterats året innan och uppdateras vartannat år. De senast insamlade uppgifterna är Särskild Eurobarometer 502 (2020) och Flash Eurobarometer 482 (2019).

(46)      Ett exempel på detta är Encrochat-utredningen.

(47)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(48)      Lagförslag om att skärpa strafflagstiftningen för att hantera samhällsomstörtande brottslighet.

(49)      Instruktion om utredning och lagföring av utländsk korruption.

(50)      Instruktioner om transaktioner med höga belopp. Den nya lagstiftningen genomgår för närvarande ett samråd.

(51)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(52)      Utredningsverksamheten har hittills bland annat lett till häktning av mer än 100 misstänkta. Se även Europol: Avveckling av ett krypterat nätverk sänder chockvågor genom kriminella organisationer i hela Europa (Dismantling of an Encrypted Network sends Shockwaves through Organised Crime Groups across Europe).

(53)      Nationella polisen, Ny utredningsgrupp för korruptionsutredningar i fråga om Encrochat.

(54)      Skrivelse till parlamentet om utvärderingen av integritetsutredningar inom den nationella polisen.

(55)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(56)      Underlag för landsbesök – FIOD.

(57)      Nederländerna - OECD:s konvention mot mutor – Fas 4 övervakningsrapport.

(58)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(59)      Riktlinjer om integritet för politiska tjänstemän i kommuner, provinser och vattenstyrelser.

(60)      Uppförandekod för ledamöterna i representanthuset.

(61)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen. Den nya lagstiftningen planeras träda i kraft före mars 2022.

(62)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 10.

(63)    Det finns emellertid undantag till detta förbud, eftersom tidigare regeringsmedlemmar som arbetar inom handelsföretag sedan de lämnat tjänsten, kan leda eller ingå i en handelsdelegation som anordnas av deras före detta ministerium, Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, s. 20.

(64)    Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, s. 2.

(65)    Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, s. 16.

(66)      Bidrag från Nederländernas Helsingforskommitté till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(67)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna.

(68)      Slutlig utvärderingsrapport avseende lagen om visselblåsarmyndigheten.

(69)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(70)      OECD (2021) Genomförandet av OECD:s konvention mot mutor. Fas 4-rapport: Nederländerna, s. 21.

(71)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(72)      Se Årsberättelse för FIOD 2020, Utredningsmyndigheterna i Nederländerna är tillsammans starka vid bekämpningen av bedrägerier .

(73)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(74)

     Mediemyndigheten (Commissariaat voor de Media) (2020), Media monitor 2020, s. 6.

(75)      Nederländerna ligger på sjätte plats i världen i Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex (World Press Freedom Index), och på fjärde plats i EU. Under de senaste åren har situationen försämrats något och Nederländerna har tappat fyra platser sedan 2016.

(76)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(77)      Ändring av medielagen 2008 (Wijziging van de Mediawet 2008).

(78)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna.

(79)      Enligt 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(80)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(81)      Övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021, landsrapport för Nederländerna, s.10.

(82)      Ibid, s. 10.

(83)      I övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021, landsrapport för Nederländerna, s. 10, anges att två aktörer äger 90 % av tidningsmarknaden; vidare har de tre främsta tv-leverantörerna en marknadsandel på 74 %, medan de tre främsta aktörerna på radiomarknaden har en marknadsandel på 73 %.

(84)    Mediemyndigheten (Commissariaat voor de Media) (2020), Media monitor 2020, s. 35–36. Se även Övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021, landsrapport för Nederländerna, s.10. 

(85)    Nederländska journalistfonden (Stimuleringsfonds voor de Journalistiek) och Nederländska fonden för djupjournalistik (Fonds Bijzondere Journalistieke Projecten).

(86)      Tillämpningsföreskrifter för stimuleringsfonden för journalistik av den 1 mars 2021 (Beleidsregel van het stimuleringsfonds voor de journalistiek van 1 maart 2021).

(87)      Övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021, landsrapport för Nederländerna, s. 8.

(88)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(89)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(90)      NVJ (2021), Intresseorganisationer uppmanar senaten att stöda den nya lagen om öppen förvaltning (Belangenorganisaties roepen Eerste Kamer op de nieuwe Woo te steunen).

(91)      Villamedia (2021), Belangenorganisaties aan Eerste Kamer: red minstens deze punten in nieuwe Woo.

(92)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(93)      Övervakningsverktyget för mediernas mångfald 2021, landsrapport för Nederländerna, s. 9.

(94)      Fallet är förnärvarande under utredning.

(95)      Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet – Nederländerna (se även de nederländska myndigheternas svar, som har offentliggjorts på Europarådets plattform och som i synnerhet pekar på det nära samarbetet mellan polis, riksåklagare, den nederländska journalistföreningen och de nederländska redaktionschefernas samfund för att stärka samordning och kommunikation i syfte att hantera sådana frågor). Ökningen av våld och hotelser mot journalister har även tagits upp i bidraget av Nederländernas Helsingforskommitté till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(96)      Plattformen för kartläggning av mediefrihet (Mapping Media Freedom) – Nederländerna.

(97)    Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet har publicerat en varning avseende lagen om den nationella säkerhetstjänsten (W.I.V.) från juli 2017 och anger att offentliga organ som övervakar de nederländska underrättelsetjänsterna rapporterar om att information om journalister och/eller deras källor har överlämnats till enheter inom underrättelsetjänsterna som inte hade rätt att få åtkomst till sådan information.

(98)      Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen; se även den nederländska regeringens bedömning av 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(99)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 12–13.

(100)      Bidrag från Nederländernas Helsingforskommitté till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(101)    Underlag från Nederländerna för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, översynen och förslagen till förbättringar anges i detalj i skrivelsen från ministeriet för rättsliga frågor och säkerhet till ordföranden i representanthuset ( https://www.rijksoverheid.nl/documenten/kamerstukken/2021/03/31/tk-functioneren-protocol-persveilig ).

(102)      Mellan 2017 och 2020, av ombudsmannen, den rådgivande kommittén om genomförandet av bidrag och den nationella revisionsmyndigheten.

(103)      Rapporten ”Okänd orättvisa” (Ongekend Onrecht).

(104)      I rapporten angavs att denna metod orsakade allvarliga ekonomiska problem för de berörda.

(105)      Inbegripet statens övertagande av offrens privata skulder. Se statssekreteraren för finanser, bidrag och tullar, Sjätte uppdateringen om barnbidrag och svar till parlamentariska frågor, 25 maj 2021.  

(106)      Parlamentarisk utredning (Parlementaire enquête), som är parlamentets mest långtgående instrument för att kontrollera regeringens verksamhet.

(107)      Även med beaktande av att ombudsmannens rapport utkom redan i augusti 2017. Se den nationella ombudsmannens (Nationale Ombudsman) rapport av den 9 augusti 2017: Inget maktspel utan rent spel (Geen powerplay maar fair play).

(108)    Statliga rådet, Program med reflektioner från avdelningen för förvaltningsdomstolar (Programma van reflectie van de Afdeling bestuursrechtspraak).

(109)    Statliga rådet, Rekommendationer för att främja kvaliteten på rättskipningen (Aanbevelingen ter bevordering van de wetgevingskwaliteit), 19 april 2021.

(110)      Rådet för offentlig förvaltning (Raad voor Openbaar Bestuur), En starkare rättsstat (Een Sterkere Rechtstaat), april 2020.

(111)      Lagen om en öppen regering (Wet open overheid).

(112)      Den parlamentariska utredningskommittén fann även att regeringen inte hade lämnat tillräcklig information till parlamentet och att det fanns hinder för åtkomst till information om regeringens verksamheter.

(113)      Lag om insyn i regeringsverksamheten (Wet openbaarheid van bestuur). 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna.

(114)      Denna kommitté ska ha behörighet att ta emot klagomål från journalister om åtkomst till information och i sådana fall medla med statliga organ.

(115)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(116)      Statliga rådets rådgivande yttrande W04.20.0139/I/Vo av den 25 maj 2020, se även 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 14.

(117)      I lagen anges ett undantag när folkhälsan utsätts för en akut risk och i sådana fall kan åtgärder vidtas som får träda i kraft omedelbart.

(118)      Regeringen kan besluta att förlänga lagens tillämpning inför ”ett fortsatt direkt hot om en epidemi”.

(119)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 14.

(120)      Nationella ombudsmannen (Nationale Ombudsman) är en statlig hög myndighet som är förankrad i författningen och som är oberoende.

(121)      Information som mottagits av den nationella ombudsmannen i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(122)      Nationella ombudsmannen (Nationale Ombudsman), rapport av den 9 augusti 2017: Inget maktspel utan rent spel (Geen powerplay maar fair play).

(123)      Konsultbolaget Van de Bunt Adviseurs, Studie om effektiviteten i utredningar på eget initiativ av nationella ombudsmannen, 11 april 2017.

(124)    GANHRIs rapport och rekommendationer från det virtuella mötet i underkommittén för ackreditering (Report and Recommendations of the Virtual Session of the Sub-Committee on Accreditation SCA), 7–18 december 2020.

(125)      GANHRIs rapport och rekommendationer från det virtuella mötet i underkommittén för ackreditering (Report and Recommendations of the Virtual Session of the Sub-Committee on Accreditation SCA), 7–18 december 2020, s. 25.

(126)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 15.

(127)      Se de betyg som har givits av Civicus; betygen följer en femgradig skala som definieras enligt följande: öppet, snävt, begränsat, repressivt och stängt.

(128)      Lagförslaget väntar fortfarande på avgörande i representanthuset. Efter konsultation med Statliga rådet sågs lagförslaget över och överlämnades till parlamentet. Ytterligare ändringar i lagen övervägs för närvarande, bland annat avseende omfattningen av finansers ursprung, se skrivelsen av ministeriet för rättsliga frågor och säkerhet till parlamentet om behandling av oönskade utländska finansflöden, 8 juni 2021.

(129)      Lagförslaget antogs av representanthuset och senaten och förväntas träda i kraft den 1 januari 2022.

(130)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna, s. 15.

(131)      Statliga rådets årsrapport 2019.

(132)      Statliga rådet, Konversationer: Bidrag till dialogen om rättsstatsprincipen (In gesprek. Bijdragen aan de dialoog over de rechtsstaat).

(133)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstaten i Nederländerna.

(134)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.

(135)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Nederländerna.