EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020XC1006(02)

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 2020/C 330/07

PUB/2020/628

OJ C 330, 6.10.2020, p. 17–41 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

6.10.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 330/17


Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2020/C 330/07)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”EGER”/”EGRI”

PDO-HU-A1328-AM05

Datum för meddelandet: 28 juli 2020

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Ändring av saluföringsdatum för classicus bikáver (tjurblod) till den 1 september året efter skördeåret, för viner i klasserna superior och grand superior till den 1 november året efter skördeåret och för superior csillag till den 15 mars året efter skördeåret

a)

Berörda rubriker i produktspecifikationen:

VIII. Ytterligare villkor

b)

Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:

Ytterligare villkor – Tidigaste saluföringsdatum

c)

Motivering: När lagringstider på flaska och standardiserade lagringstider avskaffas måste det fastställas tidigare datum för saluföring så att viner av sorterna ”csillag” och ”bikavér” (tjurblod) med en mogen färsk fruktkaraktär når konsumenterna tidigare.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Produktens namn

Eger

Egri

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Classicus bikavér (tjurblod)

En blandning av torra röda viner baserad på druvsorten kékfrankos (blaufränkisch), vilkas färg kan gå från granatröd till djupt rubinröd, med kryddiga aromer och fruktsmak, utan uttalade tanniner. Vinerna kännetecknas av aromer av mogen färsk frukt och en sammansatt karaktär, vilket också följer av det faktum att ingen av de druvsorter som ingår får dominera.

*Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11,5

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Classicus muskotály (muskat)

Friska vita viner som kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult, med muskatdruvans karakteristiska smak och bouquet. Vinerna kan vara torra, halvtorra, halvsöta eller söta.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

10

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Classicus siller (clairet)

Ljust röda viner som framställs av blå druvor som innehåller mer färgämnen än de som används till rosévinerna och som ger vinerna en mörkare färg, beroende på vilka druvsorter som används. Vinerna är torra med en stram textur och strävare smak, med aromer och smaker av frukt och kryddor med inslag av apelsin.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Classicus rozé (rosévin)

Friska viner av blå druvor, vilkas färg kan gå från lökskal till rosa. Aromer och smaker av frukt (hallon, persika, moreller, röda och svarta vinbär, jordgubbar osv.), ibland blommiga dofter, friska och lätta syror.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

10,5

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Classicus fehér (vitt)

Vita viner som kan skifta från vitgrönt till gulgrönt och gult, med en frisk och ihållande smak. Druvrena viner har de aromer och fruktsmaker som är typiska för den druvsort som använts. De vita vinerna kan framställas som torra, halvtorra, halvsöta eller söta.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

10,5

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Classicus csillag

Torra vita viner som kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult med en frisk karaktär och fruktiga och/eller blommiga aromer och en intensiv fruktig smak. Vinernas sammansatta karaktär följer av det faktum att ingen druvsort eller lagringen på ekfat får dominera.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Classicus vörös (rött)

Röda viner där färgen kan variera mellan granat och djupt rubinröd. Druvrena viner uppvisar de nyanser och färgskiftningar som är typiska för den druvsort som använts. När det gäller blandade viner beror arom, smak, syrornas avrundning och tanniner på i vilka proportioner druvsorterna har använts. Milda viner med en behaglig rundhet i munnen, med aromer av frukt (moreller, hallon, valnötter, röda och svarta vinbär osv.) och kryddor (kanel, vanilj, choklad, tobak osv.) i olika kategorier från torrt till sött.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Superior bikavér (tjurblod)

En blandning av torra röda viner som baseras på druvsorten kékfrankos (blaufränkisch), av hög kvalitet. Färgen är mörkare än de röda Egervinerna i klassen Classicus, och kan variera mellan granatröd och djupt rubinröd. Vinerna kännetecknas av sina aromer av såväl mogen som färsk frukt, men den långa lagringen på ekfat och flaska gör vinet fylligt och robust. Vinernas sammansatta karaktär följer också av det faktum att ingen druvsort får dominera.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12,5

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Superior fehér (vitt)

Mogna och fulländade viner av hög kvalitet, med ihållande smak och en högre alkoholhalt. Färgen kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult. Druvrena viner har de aromer och fruktsmaker som är typiska för den druvsort som använts. Blandade viner utvecklar olika karaktär beroende på i vilka proportioner de olika druvsorterna har använts för att skapa ett moget vin med ihållande smak och angenäm rundhet. Vinerna finns som torra, halvtorra, halvsöta och söta.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Superior csillag

Torra vita väl sammansatta viner, mer mogna och genomarbetade. Färgen kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult, smaken är rund och rik och omfattar fruktiga och/eller blommiga aromer. Ingen av de ingående druvsorterna ska dominera över någon annan. Vinerna kan kännetecknas av en viss mineralitet (typisk för vinsluttningen) eller andra särskiljande aromer.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Superior vörös (rött)

Röda viner med en djupare färg än röda Egerviner i klassen Classicus, som kan variera mellan granatröd och djupt rubinröd. Druvrena viner uppvisar de nyanser och färgskiftningar som är typiska för den druvsort som använts. När det gäller blandade viner beror arom, smak, syrornas avrundning och tanniner på i vilka proportioner druvsorterna har använts. Det är sammetslena, robusta viner med aromer av frukt (moreller, hallon, valnötter, röda och svarta vinbär osv.) och kryddor (kanel, vanilj, choklad, tobak osv.), i alla kategorier, från torrt till sött vin.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Superior késői szüretelésű (sen skörd)

De vita vinerna kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult, medan de röda varierar mellan granatrött och djupt rubinrött. I de fall en enda druvsort används har vinet den färgintensitet och de nyanser, liksom de aromer och smaker som är typiska för den druvsorten. När flera druvsorter används är vinet sammansatt och domineras av dofter och smaker som för tankarna till övermogna druvor (t.ex. russin) och kan även bjuda på dofter av ädelröta från botrytis.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

11

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

33,33

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Grand superior bikavér (tjurblod)

Robusta röda viner med rund och rik smak, med färgtoner och nyanser som varierar mellan granatrött och mörkt rubinrött. Eftersom det är obligatoriskt att använda druvsorten kékfrankos (blaufränkisch) är druvsammansättningen i dessa torra röda viner olik de andra röda vinerna. Vinerna bjuder på rikliga aromer och smaker med kryddiga och fruktiga toner. De kännetecknas av en ihållande bouquet utan framträdande tanniner. Dessa viner, som är avsedda att saluföras med angivande av vinsluttning, särskiljer sig i första hand genom sin typiska särprägel (t.ex. mineralitet). Den långa lagringen på ekfat och i flaska ger också vinerna kraftfulla och mogna aromer. Vinerna sammansatta karaktär illustreras väl av det faktum att ingen druvsort får dominera.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Grand superior fehér (vitt)

Välutvecklade robust vita viner med rund och rik smak. Färgen kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult. Vinerna håller hög kvalitet, är välmogna med en lång eftersmak och har en relativt hög alkoholhalt. Druvrena viner har de aromer och fruktsmaker som är typiska för den druvsort som använts. Blandade viner utvecklar olika karaktär beroende på i vilka proportioner de olika druvsorterna har använts för att skapa ett moget vin med ihållande smak och angenäm rundhet. Vinerna finns som torra, halvtorra, halvsöta och söta.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Grand superior csillag

Torra robusta vita viner med rund och rik smak. Färgen kan skifta från vitt med gröna inslag till gulgrönt eller gult. Vinerna har resolut mogna aromer och smaker tack vare användningen av druvor som skördas välmogna och den långa lagringen. Vinernas sammansatta karaktär följer av det faktum att ingen druvsort får dominera. De har också en rik palett av fruktiga smaker och kan ibland uppvisa en viss mineralitet (typisk för vinsluttningen). De kännetecknas av sin rundhet och ihållande smak liksom av lagringen på ekfat.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

Grand superior vörös (rött)

Välutvecklade robusta röda viner med rund och rik smak. Färgen kan variera mellan granatröd och djupt rubinröd. Druvrena viner kan uppvisa de nyanser och färgskiftningar som är typiska för den druvsort som använts. Genom den långa lagringen träder karakteristiska mogningsaromer fram tillsammans med mogna dofter och smaker, mogna tanniner och avrundade syror. När det gäller blandade viner hänger tanninstrukturen, den resolut mogna lenheten och rundheten samman med i vilka proportioner de olika druvsorterna har använts. Arom och smak kan också innehålla toner av frukt (moreller, hallon, valnötter, röda och svarta vinbär osv.) och kryddor (kanel, vanilj, choklad, tobak osv.). Vinerna kan saluföras i alla kategorier, från torrt till sött.

* Beträffande högsta totala alkoholhalt och högsta totala svaveldioxidhalt gäller de gränser som fastställts i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12

Lägsta totala syrahalt

4,6 g/l uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

 

5.   Vinframställningsmetoder

a)   Särskilda oenologiska metoder

Obligatoriska oenologiska metoder (1)

Särskilda oenologiska metoder

Classicus bikavér (tjurblod)

Musten ska jäsa med druvskalen under minst åtta dagar.

Pressningen måste ske i omgångar.

Vinet ska lagras på ekfat i minst sex månader, med undantag för druvsorterna blauburger, kadarka, kékoportó och turán.

Bestämmelser för druvblandning:

Minst fyra druvsorter ska användas, och varje druvsort ska ingå med minst 5 % i blandningen.

Andelen av druvsorten kékfrankos (blaufränkisch) ska vara mellan 30 % och 65 %, och utgöra den största andelen i blandningen.

Viner av druvsorterna turán och bíborkadarka får varken tillsammans eller var för sig utgöra en större andel än 10 %.

Classicus muskotály (muskat)

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Classicus siller (clairet)

Musten ska jäsa med druvskalen.

Pressningen måste ske i omgångar.

Classicus rozé (rosévin) och Classicus fehér (vitt)

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Obligatoriska oenologiska metoder (2)

Särskilda oenologiska metoder

Classicus csillag

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Bestämmelser för druvblandning:

Minst fyra druvsorter ska användas, och varje druvsort ska ingå med minst 5 % i blandningen.

Andelen av ett vin framställt av en viss druvsort får inte överstiga 50 %.

Minst en av följande druvsorter måste användas: cserszegi fűszeres, ezerfürtű, furmint, gyöngyrizling, hárslevelű, irsai olivér, juhfark, kabar, királyleányka, leányka, mátrai muskotály, mézes, olaszrizling, zefír, zenit och zengő. Den andel som utgörs av dessa druvsorter tillsammans ska utgöra minst 50 % av druvblandningen.

Vin framställt av druvsorterna cserszegi fűszeres, gyöngyrizling, irsai olivér, mátrai muskotály, ottonel muskotály, sárga muskotály och zefír får inte tillsammans eller var för sig utgöra mer än 30 % av blandningen.

Classicus vörös (rött)

Musten ska jäsa med druvskalen.

Pressningen måste ske i omgångar.

Obligatoriska oenologiska metoder (3)

Särskilda oenologiska metoder

Superior bikavér (tjurblod)

Musten ska jäsa med druvskalen under minst 14 dagar.

Pressningen måste ske i omgångar.

Vinet ska lagras på ekfat i minst tolv månader.

Bestämmelser för druvblandning:

Minst fyra druvsorter ska användas, och varje druvsort ska ingå med minst 5 % i blandningen.

Andelen av druvsorten kékfrankos (blaufränkisch) ska vara mellan 30 % och 65 %, och utgöra den största andelen i blandningen.

Andelen av druvsorten turán får inte överstiga 10 %.

Superior fehér (vitt)

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Superior csillag

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Bestämmelser för druvblandning:

Minst fyra druvsorter ska användas, och varje druvsort ska ingå med minst 5 % i blandningen.

Andelen av ett vin framställt av en viss druvsort får inte överstiga 50 %.

Minst en av följande druvsorter måste användas: cserszegi fűszeres, ezerfürtű, furmint, gyöngyrizling, hárslevelű, irsai olivér, juhfark, kabar, királyleányka, leányka, mátrai muskotály, mézes, olaszrizling, zefír, zenit och zengő. Den andel som utgörs av dessa druvsorter tillsammans ska utgöra minst 50 % av druvblandningen.

Vin framställt av druvsorterna cserszegi fűszeres, gyöngyrizling, irsai olivér, mátrai muskotály, ottonel muskotály, sárga muskotály och zefír får inte tillsammans eller var för sig utgöra mer än 30 % av blandningen.

Obligatoriska oenologiska metoder (4)

Särskilda oenologiska metoder

Superior vörös (rött)

Musten ska jäsa med druvskalen.

Pressningen måste ske i omgångar.

Superior késői szüretelésű (sen skörd)

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Grand superior bikavér (tjurblod)

Musten ska jäsa med druvskalen under minst 14 dagar.

Pressningen måste ske i omgångar.

Vinet ska lagras på ekfat i minst tolv månader.

Bestämmelser för druvblandning:

Minst fyra druvsorter ska användas, och varje druvsort ska ingå med minst 5 % i blandningen.

Andelen av druvsorten kékfrankos (blaufränkisch) ska vara mellan 30 % och 65 %, och utgöra den största andelen i blandningen.

Andelen av druvsorten turán får inte överstiga 10 %.

Grand superior fehér (vitt)

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Vinet ska lagras i minst 6 månader.

Grand superior vörös (rött)

Musten ska jäsa med druvskalen.

Pressningen måste ske i omgångar.

Obligatoriska oenologiska metoder (5)

Särskilda oenologiska metoder

Grand superior csillag

Druvorna måste bearbetas samma dag som de skördas.

Pressningen måste ske i omgångar.

Druvmusten måste renas (klarning).

Vinet ska lagras i minst 6 månader.

Bestämmelser för druvblandning:

Minst fyra druvsorter ska användas, och varje druvsort ska ingå med minst 5 % i blandningen.

Andelen av ett vin framställt av en viss druvsort får inte överstiga 50 %.

Minst en av följande druvsorter måste användas: cserszegi fűszeres, ezerfürtű, furmint, gyöngyrizling, hárslevelű, irsai olivér, juhfark, kabar, királyleányka, leányka, mátrai muskotály, mézes, olaszrizling, zefír, zenit och zengő. Den andel som utgörs av dessa druvsorter tillsammans ska utgöra minst 50 % av druvblandningen.

Vin framställt av druvsorterna cserszegi fűszeres, gyöngyrizling, irsai olivér, mátrai muskotály, ottonel muskotály, sárga muskotály och zefír får inte tillsammans eller var för sig utgöra mer än 30 % av blandningen.

Otillåtna oenologiska metoder (utöver gällande bestämmelser)

Relevanta restriktioner för vinframställning

Sötning av vin:

Classicus bikavér (tjurblod)

Classicus csillag

Alla viner i klasserna Superior och Grand superior

Superior késői szüretelésű (sen skörd) och Grand superior csillag:

Användning av ekspån

Omvänd osmos

Partiell avalkoholisering av vin

Bestämmelser som gäller för vinodlingen (1)

Odlingsmetoder

1.

Bestämmelser om beskärning och uppbindning:

a)

För befintliga vinodlingar per den 1 augusti 2010 (klasserna Classicus, Superior och Grand Superior): Druvor lämpade för framställning av klasserna Classicus, Superior och Grand superior med skyddad ursprungsbeteckning får skördas från alla vinodlingar oavsett odlingsmetod så länge vinodlingen är i drift.

b)

För vinodlingar planterade efter den 1 augusti 2010 (klasserna Classicus, Superior och Grand superior):

i)

Guyotbeskärning

ii)

Medelhög kordong

iii)

Låg kordong

iv)

Paraplybeskärning

v)

Solfjädersformning

vi)

Kronformning

vii)

Gobeletbeskärning

2.

Bestämmelser för planteringstätheten på vingårdar

a)

För befintliga vinodlingar per den 1 augusti 2010: Druvor lämpade för framställning av viner i klasserna Classicus, Superior och Grand superior med skyddad ursprungsbeteckning får skördas från alla vinodlingar oavsett planteringstäthet så länge vinodlingen är i drift.

b)

För vinodlingar planterade efter den 1 augusti 2010 (klassen Classicus):

i)

minst 3 700 stockar per hektar.

ii)

Avstånd mellan vinstockarna: minst 0,8 m.

c)

För vinodlingar planterade efter den 1 augusti 2010 (klasserna Superior och Grand superior):

i)

Planteringstäthet: minst 4 000 stockar per hektar.

ii)

Avstånd mellan vinstockarna: minst 0,8 m.

3.

Skördemetod: Mekanisk eller manuell skörd

4.

Fastställande av datum för skörden: druvornas mognad fastställs av det behöriga vinodlarsyndikatet, som bestämmer första skördedag för varje druvsort.

Druvkvalitet (lägsta sockerhalt uttryckt som potentiell alkoholhalt) (1)

Odlingsmetoder

Classicus bikavér (tjurblod)

10,60 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): bíborkadarka, blauburger, kadarka, kékfrankos (blaufränkisch), kékoportó, turán och zweigelt.

12,08 volymprocent (19 ° i ungersk mustvikt): cabernet franc, cabernet sauvignon, menoire, merlot, pinot noir och syrah.

Classicus muskotály (muskat)

9,83 volymprocent (16 ° i ungersk mustvikt): chasselas, csaba gyöngye, cserszegi fűszeres, ezerfürtű, hamburgi muskotály (muscat de hambourg), irsai olivér, mátrai muskotály, ottonel muskotály och sárga muskotály.

10,57 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): bouvier, chardonnay, furmint, gyöngyrizling, hárslevelű, juhfark, kabar, kerner, királyleányka, leányka, mézes, olaszrizling, pinot blanc, rajnai rizling, rizlingszilváni, sauvignon, szürkebarát, tramini, viognier, zefír, zenit, zengő, zöldszilváni och zöld veltelíni.

Classicus siller (clairet)

10,60 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): alibernet, bíborkadarka, blauburger, cabernet dorsa, cabernet franc, cabernet sauvignon, csókaszőlő, kadarka, kármin, kékfrankos (blaufränkisch), kékoportó, merlot, pinot noir, syrah, turán och zweigelt.

Classicus rozé (rosévin):

10,60 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): alibernet, bíborkadarka, blauburger, cabernet dorsa, cabernet franc, cabernet sauvignon, csókaszőlő, kadarka, kármin, kékfrankos (blaufränkisch), kékoportó, menoire, merlot, pinot noir, syrah, turán och zweigelt.

Druvkvalitet (lägsta sockerhalt uttryckt som potentiell alkoholhalt) (2)

Odlingsmetoder

Classicus fehér (vitt)

9,83 volymprocent (16 ° i ungersk mustvikt): chasselas, cserszegi fűszeres, ezerfürtű, irsai olivér, mátrai muskotály, ottonel muskotály, sárga muskotály och kadarka.

10,60 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): bouvier, chardonnay, furmint, gyöngyrizling, hárslevelű, juhfark, kabar, kerner, királyleányka, leányka, mézes, olaszrizling, pinot blanc, rajnai rizling, rizlingszilváni, sauvignon, szürkebarát, tramini, viognier, zefír, zenit, zengő, zöldszilváni och zöld veltelíni.

Classicus csillag

9,83 volymprocent (16 ° i ungersk mustvikt): chasselas, cserszegi fűszeres, ezerfürtű, chasselas, irsai olivér, mátrai muskotály, ottonel muskotály och sárga muskotály.

10,57 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): bouvier, chardonnay, furmint, gyöngyrizling, hárslevelű, juhfark, kabar, kerner, királyleányka, leányka, mézes, olaszrizling, pinot blanc, rajnai rizling, rizlingszilváni, sauvignon, szürkebarát, tramini, viognier, zefír, zenit, zengő, zöldszilváni och zöld veltelíni.

Classicus vörös (rött)

10,60 volymprocent (17 ° i ungersk mustvikt): alibernet, bíborkadarka, blauburger, csókaszőlő, kadarka, kármin, kékfrankos (blaufränkisch), kékoportó, turán och zweigelt.

12,08 volymprocent (19 ° i ungersk mustvikt): cabernet franc, cabernet sauvignon, menoire, merlot, pinot noir och syrah.

Alla viner i klasserna Superior och Grand superior:

12,83 volymprocent (20 ° i ungersk mustvikt) för alla druvsorter.

b)   Högsta avkastning

Classicus

100 hektoliter per hektar.

Classicus – manuell skörd

13 600 kg druvor per hektar.

Classicus – mekanisk skörd

13 100 kg druvor per hektar.

Superior

60 hektoliter per hektar.

Vins Superior – manuell skörd

8 100 kg druvor per hektar.

Superior – mekanisk skörd

7 800 kg druvor per hektar.

Grand superior

35 hektoliter per hektar.

Vins Grand superior – manuell skörd

6 000 kg druvor per hektar.

Grand superior – mekanisk skörd

5 600 kg druvor per hektar.

6.   Avgränsat geografiskt område

1.   VINER I KLASSEN CLASSICUS

De områden som ingår i kommunerna Aldebrő, Andornaktálya, Demjén, Eger, Egerbakta, Egerszalók, Egerszólát, Feldebrő, Felsőtárkány, Kerecsend, Maklár, Nagytálya, Noszvaj, Novaj, Ostoros, Szomolya, Tarnaszentmária, Tófalu och Verpelét klassificeras som klass I och II enligt vinodlingsregistret.

2.   VINER I KLASSERNA SUPERIOR OCH GRAND SUPERIOR

De områden som ingår i kommunerna Aldebrő, Andornaktálya, Demjén, Eger, Egerbakta, Egerszalók, Egerszólát, Feldebrő, Felsőtárkány, Kerecsend, Maklár, Nagytálya, Noszvaj, Novaj, Ostoros, Szomolya, Tarnaszentmária, Tófalu och Verpelét klassificeras som klass I och II enligt vinodlingsregistret.

7.   Huvudsakliga druvsorter

alibernet

blauburger

bouvier

bíbor kadarka

cabernet franc – cabernet

cabernet franc – carbonet

cabernet franc – carmenet

cabernet franc – gros cabernet

cabernet franc – gros vidur

cabernet franc – kaberne fran

cabernet sauvignon

chardonnay – chardonnay blanc

chardonnay – kereklevelű

chardonnay – morillon blanc

chardonnay – ronci bilé

chasselas – chasselas blanc

chasselas – chasselas dorato

chasselas – chasselas doré

chasselas – chrupka belia

chasselas – fehér fábiánszőlő

chasselas – fehér gyöngyszőlő

chasselas – fendant blanc

chasselas – saszla belaja

chasselas – weisser gutedel

cserszegi fűszeres

csókaszőlő

ezerfürtű

furmint – furmint bianco

furmint – moslavac bijeli

furmint – mosler

furmint – posipel

furmint – som

furmint – szigeti

furmint – zapfner

gyöngyrizling

hamburgi muskotály – miszket hamburgszki

hamburgi muskotály – moscato d’Amburgo

hamburgi muskotály – muscat de hambourg

hamburgi muskotály – muscat de hamburg

hamburgi muskotály – muszkat gamburgszkij

hárslevelű – feuilles de tilleul

hárslevelű – garszleveljü

hárslevelű – lindeblättrige

hárslevelű – lipovina

irsai olivér – irsai

irsai olivér – muskat olivér

irsai olivér – zolotis

irsai olivér – zolotisztüj rannüj

juhfark – fehérboros

juhfark – lämmerschwantz

juhfark – mohácsi

juhfark – tarpai

kabar

kadarka – csetereska

kadarka – fekete budai

kadarka – gamza

kadarka – jenei fekete

kadarka – kadar

kadarka – kadarka negra

kadarka – negru moale

kadarka – szkadarka

kadarka – törökszőlő

kerner

királyleányka – dánosi leányka

királyleányka – erdei sárga

királyleányka – feteasca regale

királyleányka – galbena de ardeal

királyleányka – königliche mädchentraube

királyleányka – königstochter

királyleányka – little princess

kármin

kékfrankos – blauer lemberger

kékfrankos – blauer limberger

kékfrankos – blaufränkisch

kékfrankos – limberger

kékfrankos – moravka

kékoportó – blauer portugieser

kékoportó – modry portugal

kékoportó – portugais bleu

kékoportó – portugalske modré

kékoportó – portugizer

leányka – dievcenske hrozno

leányka – feteasca alba

leányka – leányszőlő

leányka – mädchentraube

menoire

merlot

mátrai muskotály

mézes

olasz rizling – grasevina

olasz rizling – nemes rizling

olasz rizling – olaszrizling

olasz rizling – riesling italien

olasz rizling – risling vlassky

olasz rizling – taljanska grasevina

olasz rizling – welschrieslig

ottonel muskotály – miszket otonel

ottonel muskotály – muscat ottonel

ottonel muskotály – muskat ottonel

pinot blanc – fehér burgundi

pinot blanc – pinot beluj

pinot blanc – pinot bianco

pinot blanc – weissburgunder

pinot noir – blauer burgunder

pinot noir – kisburgundi kék

pinot noir – kék burgundi

pinot noir – kék rulandi

pinot noir – pignula

pinot noir – pino csernüj

pinot noir – pinot cernii

pinot noir – pinot nero

pinot noir – pinot tinto

pinot noir – rulandski modre

pinot noir – savagnin noir

pinot noir – spätburgunder

rajnai rizling – johannisberger

rajnai rizling – rheinriesling

rajnai rizling – rhine riesling

rajnai rizling – riesling

rajnai rizling – riesling blanc

rajnai rizling – weisser riesling

rizlingszilváni – müller thurgau

rizlingszilváni – müller thurgau bijeli

rizlingszilváni – müller thurgau blanc

rizlingszilváni – rivaner

rizlingszilváni – rizvanac

sauvignon – sauvignon bianco

sauvignon – sauvignon bijeli

sauvignon – sauvignon blanc

sauvignon – sovinjon

syrah – blauer syrah

syrah – marsanne noir

syrah – serine noir

syrah – shiraz

syrah – sirac

szürkebarát – auvergans gris

szürkebarát – grauburgunder

szürkebarát – graumönch

szürkebarát – pinot grigio

szürkebarát – pinot gris

szürkebarát – ruländer

sárga muskotály – moscato bianco

sárga muskotály – muscat blanc

sárga muskotály – muscat bélüj

sárga muskotály – muscat de frontignan

sárga muskotály – muscat de lunel

sárga muskotály – muscat lunel

sárga muskotály – muscat sylvaner

sárga muskotály – muscat zlty

sárga muskotály – muskat weisser

sárga muskotály – weiler

sárga muskotály – weisser

tramini – gewürtztraminer

tramini – roter traminer

tramini – savagnin rose

tramini – tramin cervené

tramini – traminer

tramini – traminer rosso

viognier

zefír

zengő

zenit

zweigelt – blauer zweigeltrebe

zweigelt – rotburger

zweigelt – zweigeltrebe

zöld szagos – decsi szagos

zöld szagos – zöld muskotály

zöld szilváni – grüner sylvaner

zöld szilváni – silvanec zeleni

zöld szilváni – sylvánske zelené

zöld veltelíni – grüner muskateller

zöld veltelíni – grüner veltliner

zöld veltelíni – veltlinské zelené

zöld veltelíni – zöldveltelíni

8.   Beskrivning av samband

Viner (1)

1.   Beskrivning av det avgränsade området

Naturliga faktorer

Staden Eger ligger på 160 till 180 meter över havet mellan Mátrabergen och bergmassivet Bükk där det norra centralmassivet möter den stora ungerska slätten. Egerdalen avgränsas i öster och väster av kullar som går upp till 200–300 meters höjd.

Nordost om staden sträcker sig berget Nagy-Eged, upp till en höjd på över 500 meter. Det breder ut sig i öst-västlig riktning med vinodlingar på den sydliga sluttningen.

Olika typer av jordar i vindistriktet Eger

Med undantag för de sandiga jordarna längs vattendragen kring kommunerna Verpelét, Feldebrő, Aldebrő och Tófalu, hör jordarna i det geografiska området för den skyddade geografiska beteckningen ”Eger/Egri” till de bruna skogsjordarna (brun- eller svartjord, kiselrik och eroderad) som bildats på ett lager ryolitisk tuff av vulkaniskt ursprung. Med några få undantag är vinodlingarna belägna på platåer och på platåernas svaga sluttningar åt söder, väster och öster nedanför berget Nagy-Eged, på bruna skogsjordar och nedanför kullen Mész, där jorden bildats av andesit.

Utöver det faktum att jorden lämpar sig väl till vinodling är även de naturliga förhållandena omkring staden mycket gynnsamma, inte minst terrängens lutning. Vinodlingarna ligger på de soliga sluttningarna åt söder och sydväst. Genomsnittet för de typiska meteorologiska förhållandena i vinodlingsområdet under de senaste 47 åren är följande: årsmedeltemperatur 10,65 °C; genomsnittlig årsnederbörd 592,6 mm; genomsnittligt antal soltimmar per år 1 964. I enlighet med gällande lagstiftning registreras och klassificeras de marker som lämpar sig för vinodling i vinodlingsregistret, och delas upp i områden av klass I och II. I vindistriktet Eger är de områden som lämpar sig för vinodling enligt vingårdsregistret fördelade på 18 431 hektar vinodlingsmark av klass I och 3 914 hektar av klass II, dvs. sammanlagt 22 345 hektar.

Mänskliga faktorer

Vinrankans uppkomst kring Eger, vinodlingen på medeltiden

Ett mycket märkligt paleobotaniskt fynd gjordes på en sluttning av kullen Kis-Eged – en bit av ett uråldrigt fossiliserat vinblad, 30 miljoner år gammalt, som fick namnet Vitis Hungarica på latin – men detta har ingenting med dagens vinodlingar att göra. Arkeologiska utgrävningar har visat att trakten kring Eger varit bebodd sedan 900-talet och att staden i början av 1000-talet troligen var en betydande stad i Ungern. Enligt ett dokument från 1261 utfärdat av Béla IV skänkte Ungerns första kung, Stefan den helige, ett tionde vin till biskopssätet i Eger, vilket motsvarade en tiondel av vinproduktionen i Egerdalen. Efter mongolernas invasion 1241 avfolkades bygden och bristen på arbetskraft ledde till att kung Béla IV bjöd in utlänningar att installera sig i trakten. Det var troligen då vallonerna bosatte sig där, bland annat kring Olasz utca och i byn Tállya vid staden Eger, för att lära den inhemska befolkningen de franska teknikerna inom vinodling och lagring av vin på ekfat.

De första vinkällarna grävdes troligen ut på beställning av de kyrkliga institutionerna – de allra äldsta var de källare där man förvarade tiondena.

Vinodlingen i regionen Eger har ett gott anseende sedan många århundraden tillbaka. Gaspar Boutatts, tecknare och gravör bördig från Nederländerna, har gjort många etsningar föreställande olika ungerska landskap, bland annat en vy över Eger (Erlau) i verket ”Description exacte des Royaumes de Hongrie” som publicerades 1688 i Antwerpen. Det finns också en ännu tidigare etsning, från 1617 av G. Hoefnagel, med titeln ”Agria vulgo Erla”, som föreställer vinstaden som tappert hållit stånd mot de ottomanska trupperna. På båda etsningarna ser man invånarnas två största stoltheter, dvs. fortet som dominerar staden och sluttningarna med vinodlingar runtomkring.

Av de historiska källorna framgår att vinodlingen genomgick stora förändringar under 1600-talet – utöver de dittills dominerande druvsorter som användes för framställning av vita viner började nu även druvor till röda viner vinna terräng.

Här kan också noteras att invånarna i Eger för att kunna bearbeta den kompakta och hårda jorden i vingårdarna uppfann en särskild sorts hacka, kallad Egerhackan. För att mäta kvantiteten vin använde de sig av måttet ”egri akót” (som var fyra gånger som mycket som en vanlig ”akó”). En lång lagring av vinerna på ekfat krävdes på grund av den höga syran och för att få fram viner som kunde sparas länge. Producenternas viner lagrades i ekfat längs väggarna i källarna eller lagerrum som grävts ut under staden i den ryolitiska tuffstenen där temperaturförhållanden för en naturlig lagringskällare kunde upprätthållas året runt.

Tidigare klassificering av vinodlingarna

Det var under 1400- och 1500-talen som vinodlingen i Eger verkligen började utvecklas. Den fick sedan en renässans på 1700-talet. Det finns fastighetsregister från 1760 och 1789 med uppgifter om vinodlingarnas kvalitet. År 1760 delades de in i tre kategorier beroende på jordens beskaffenhet, terrängens lutning, soltimmar osv. Nästan hälften av vinodlingarna hamnade i den första kategorin.

År 1789 delades vinodlingarna in i sex kategorier (på nationell nivå hade man upprättat åtta, men ingen av vinodlingarna i trakten kring Eger hamnade i de två sista kategorierna). Principerna för klassificering liknade de som användes 1760, med skillnaden att flera utmärkta vinodlingar som lämpade sig för framställning av ädelvin (aszúbor) också klassificerades i den första kategorin.

Sedan 1700-talet hade invånarna i Eger haft regler att följa för vinodlingen. Vinodlarsyndikatet såg till att regler följdes, under överinseende av kommunala ämbetsmän.

Viner (2)

1.   Beskrivning av det avgränsade geografiska området (forts.)

Odlade druvsorter och viner som framställs av dessa

Innan druvsorten kadarka infördes i trakten kring Eger kring 1400-talet av serbiska flyktingar som måst lämna sina hem på grund av den ottomanska erövringen, odlade man främst gröna druvsorter i regionen. Förutom att införa de blå druvsorterna lärde serberna också lokalbefolkningen teknikerna för framställning av röda viner. Vid den nationella skolan för oenologi i Buda räknade man till inte mindre än 56 olika druvsorter från departementet Heves. Fler druvsorter fanns bara i departementen Pest och Baranya. Någon tid innan vinlusepidemin odlades druvsorterna lúdtalpú och kereklevelű i de flesta vinodlingarna. I en artikel från 1859 i facktidskriften ”Szőlészeti Lapok” skrivs om behovet av att utveckla ett lämpligt sortiment av andra sorter än kadarka, och bland annat föreslås oporto och fekete muskotály (muscat noir) för de utmärkta färgämnen de innehåller.

Det mörka vin som kallas bikavér nämns för första gången 1851 i en ordspråksbok: ”Bikavér, så kallas det starka röda vinet, till exempel det från Eger.” Efter den förödelse som vinlusen åstadkom beslöt Ungerns kungliga institut för ampelologi (Ampelológiai Intézet) i samförstånd med skolan för vinodling och oenologi att inrätta en lokal enhet i Eger för att visa vikten av vinodlingen och vinproduktionen i Egerområdet. Denna enhet har fortsatt fungera som forskningsinstitut och blivit ett av de viktigaste centrumen i landet som specialiserat sig på urval av härdiga sorter, forskning om sorturval, utvärdering av odlingsplatser (vinsluttningar) och oenologisk forskning, särskilt gällande tekniker för framställning av rött vin.

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Eger”

Egervinernas betydelse understryks av det faktum att ursprungsbeteckningen ”Eger (Erlau) och ”Egri (Erlauer)” registrerades redan den 15 september 1970 i varukategori nr 33 (Vin) enligt Lissabonöverenskommelsen för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, vilket i hög grad bidrog till att skydda marknaderna för dessa viner.

2.   Beskrivning av vinerna

Regionen lämpar sig för framställning av såväl lätta vita viner med lång eftersmak som täta, kraftiga och rika vita viner. Dessa kännetecknas av sina rikliga aromer och mineraler och även naturliga syror – det sistnämnda finner man i synnerhet i vinerna som produceras i Egers sydligare områden.

I regionen produceras också roséviner och viner av typen siller, som är smakrika och tål en längre lagring än ungerskproducerade viner i allmänhet. Man urskiljer aromer av färsk frukt, men också av mogen frukt.

De röda vinerna har vanligtvis en låg tanninhalt. Närheten till den nordliga gränsen för vinodling och vinproduktion ger tillsammans med vindarna i dalgångarna mellan kullarna vinerna deras särskilda syrlighet och bestående smak. Dessa viner som kännetecknas av markerade fruktiga och kryddiga aromer lämpar sig också för en längre tids lagring.

Vindistriktet har alltid kännetecknats av en mångfald druvsorter, vilket är skälet till att det har blivit känt för sina blandade viner, särskilt av typen bikavér (tjurblod).

3.   Beskrivning och fastställande av orsakssamband

De allmänna klimatförhållandena i vindistriktet påverkas främst av närheten till Bükkbergen. Bergen ger skydd mot vinterfrost, och de kalla nätter som bergsvindarna ger upphov till efter varma sommar- och höstdagar gör att druvorna bevarar en förfinad och elegant syrlighet och sina primära fruktaromer. Man kan alltså generellt säga att Egervinerna bjuder på friska syror och långa eftersmaker. Den goda vattenbalansen i jordarna i vindistriktet Eger och årsmedelnederbörden på 600 mm gör att druvorna kan utvecklas på ett balanserat och stressfritt sätt. Vinerna utvecklar därför ingen omogen syrlighet på grund av vattenbrist.

På grund av de varierande klimatförhållandena och jordsammansättningar i vindistriktet Eger kan det finnas stora skillnader mellan vinerna från de olika vinsluttningarna – särskilt ett ”mindre bra ” vinår – i fråga om alkoholhalt, syror och till och med vinernas arom. De experiment som gjorts vid institutet för studier av vinodling och vin i Eger verkar samstämmigt bekräfta att vinsluttningarnas läge och solexponeringen har en stor inverkan på framförallt alkoholhalten och vinernas generösa karaktär, medan jordens beskaffenhet spelar en viktig roll för doftsammansättningen. Det innebär att man från varje vinsluttning kan framställa viner som har sin egen särskilda karaktär. Exempelvis är de viner som produceras på vulkanisk jord med ett tunnare lager matjord mer mineralrika, viner som produceras på lerrika jordar med ett tjockare lager matjord är fylligare, medan viner som produceras på de sandiga jordarna i regionen Debrő, där marken värms upp tidigare, är mer generösa.

Det är alltså de lokala traditionerna och klimatskillnaderna som ligger bakom såväl förekomsten av en stor mängd olika druvsorter i regionen som produktionen av många olika slags vin. Klimatförhållandena och jordens beskaffenhet i det avgränsade produktionsområdet kring Eger gör att de lokala vinodlarna har tillgång till en region där man, till skillnad från landets övriga vinproducerande distrikt, kan producera en mångfald olika slags viner av utmärkt kvalitet.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Allmänna bestämmelser om beteckningen (1)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Beskrivning av villkoret:

a)

I stället för uppgiften ”skyddad ursprungsbeteckning” är det tillåtet att använda traditionella uttryck som ”Classicus med skyddad ursprungsbeteckning”, ”Superior med skyddad ursprungsbeteckning” eller ”Grand superior med skyddad ursprungsbeteckning”.

b)

Namn på druvsorter, traditionella uttryck, andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning eller som refererar till vinets färg får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

c)

När det gäller vin i klasserna Superior eller Grand Superior, ska vinets namn kompletteras med uttrycket Superior eller Grand Superior. Uttrycket ska placeras efter ursprungsbeteckningen och sättas i samma typsnitt. Om namnet på vinsluttningen anges är det obligatorisk att ange klassificeringsnivån på etiketten inom samma synfält som vinsluttningens namn och ortnamnet.

d)

Det traditionella uttrycket ”Bikavér” (tjurblod) får endast förekomma på etiketten på viner som framställts av druvor som odlats på följande vinodlingar: Odlingar av klass I och II enligt vinodlingsregistret i kommunerna Andornaktálya, Demjén, Eger, Egerbakta, Egerszalók, Egerszólát, Felsőtárkány, Kerecsend, Maklár, Nagytálya, Noszvaj, Novaj, Ostoros och Szomolya, samt i Verpelét vinodlingarna Cinège, Közép-bérc, Ördöngös, Öreg-hegy, Padok, Szirák, Tarnaszentmária och Dobi tető.

Allmänna bestämmelser om beteckningen (2)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

e)

Det traditionella uttrycket ”Bikavér” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

f)

En teckning eller en bild som föreställer eller för tanken till en tjur eller ett tjurhuvud, eller en översättning av ordet ”bikavér” (tjurblod) till ett annat språk än ungerska, eller uttryck på ungerska eller ett annat språk som för tankarna till tjurblod, får endast förekomma på etiketterna eller flaskorna till viner med beteckningen Egri Bikavér, Egri Bikavér Superior och Egri Bikavér Grand superior. Teckningen föreställande ett tjurhuvud på vindistriktet Egers varumärke är ett undantag från denna bestämmelse.

g)

En teckning eller en bild som föreställer eller för tanken till en stjärna, oavsett storlek eller form, eller en översättning av ordet ”csillag” (stjärna) till ett annat språk än ungerska, eller uttryck på ungerska eller ett annat språk som för tankarna till en stjärna, får endast förekomma på etiketterna eller flaskorna till viner med beteckningen Egri Csillag, Egri Csillag Superior och Egri Csillag Grand superior.

h)

För blandade viner får druvsorterna bara anges om var och en av dem ingår med minst 5 % i blandningen. I sådana fall ska druvsortens namn anges i en textstorlek som inte får vara mer än en femtedel av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

i)

Angivande av årgång är obligatoriskt.

j)

Angivande av vinsluttning är obligatoriskt för viner i klassen Grand superior.

Namn på mindre geografiska enheter och bestämmelser gällande deras avgränsning och omnämnande (1)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

a)

Kommuner:

i)

Även på viner i klasserna Classicus, Superior och Grand superior, på alla typer av vin.

ii)

Ursprungsidentitet: minst 85 %.

iii)

Följande kommuner får anges: Aldebrő, Andornaktálya, Demjén, Eger, Egerbakta, Egerszalók, Egerszólát, Feldebrő, Felsőtárkány, Kerecsend, Maklár, Nagytálya, Noszvaj, Novaj, Ostoros, Szomolya, Tarnaszentmária, Tófalu och Verpelét.

b)

Samband mellan mindre geografiska enheter och varumärken: För vinprodukter som betecknas med varumärken som helt eller delvis utgörs av namnet på en mindre geografisk enhet, eller en hänvisning till ett geografiskt område i landet, eller med varumärken som etablerats genom användning före den 11 maj 2002, gäller inte bestämmelserna om ursprunget för de druvor som används för vinproduktion.

c)

Vinsluttningar:

i)

Endast på viner av klassen vins Grand superior.

ii)

Ursprungsidentitet: minst 95 %.

iii)

Namnet på den berörda kommunen i vindistriktet ska också anges på etiketten.

iv)

Namn på vinsluttningar

Aldebrő: Káli-völgy, Poharas-dűlő, Sík-hegy, Szent Donát-dűlő och Uraké.

Andornaktálya: Bánya-tető, Cserje, Cserjés-lápa, Dezerta, Felső-rétre járó, Felső-tábla, Gesztenyési-dűlő, Kerek-szilvás, Kétágú-dűlő, Kis-hegy, Málnás, Marinka, Mocsáry, Nagy-parlag, Nagy-völgy, Parti-dűlő, Pesti, Pünkösd-tető, Rózsa-hegy, Schwarcz, Szállás-völgy, Szél-hegy och Zúgó-part.

Demjén: Bodzás-tető, Farkas-hegy, Hangács, Nyitra, Pünkösd-tető, Szőlőhegy och Varjasi-dűlő.

Namn på mindre geografiska enheter och bestämmelser gällande deras avgränsning och omnämnande (2)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

iv)

Namn på vinsluttningar (forts.):

Eger: Almagyar, Áfrika, Agárdi, Almár-völgy, Bajusz, Bajusz-völgy, Bánya-tető, Békési, Benke-lápa, Birka, Braun-völgy, Cigléd, Cinege, Déllés, Dobrányi, Donát, Érseki, Erzsébet-völgy, Fehér-hegy, Felső-galagonyás, Fertő, Gőzmalmos, Grőber, Grőber-völgy, Gyilkos, Hajdú-hegy, Hergyimó, Kerékkötő, Kis-Eged, Kis-galagonyás, Kis-Kocs, Kolompos, Kolompos-völgy, Kőlyuk-tető, Kőporos, Kutya-hegy, Losonci-völgy, Makjány, Marinka, Merengő, Mész-hegy, Mezey alsó, Mezey öreg, Nagy-galagonyás, Nagy-Eged-dűlő, Nagy-Eged-hegy, Nagy-Kocs, Nyerges, Nyúzó, Öreg-hegy, Pap-hegy, Pirittyó, Posta út, Rác-hegy, Rádé, Répás-tető, Rózsás, Sík-hegy, Steiner, Szarkás, Szépasszony-völgy, Szőlőcske, Szőlőske, Tiba, Tibrik, Tihamér, Tót-hegy, Új-fogás, Vécsey-völgy, Vidra och Vizes-hegy.

Egerbakta: Dobos-lápa, Ivánka, Ivánkafő, Magyalos, Muki-lápa, Ortás, Pap-tag, Szőlő-tető, Töviskes och Zsebe-lápa.

Egerszalók: Ádám-völgy, Buk-tető, Ferenc-hegy, Juhkosár, Káptalan-völgy, Kis-határ, Kovászó, Kővágó, Magyalos, Nagy Ádám-tető, Pap-tag och Vágás.

Egerszólát: Alsó-hegy, Birka-tető, Boldogságos, Csutaj-tető, Felső-hegy, Kamra-völgy, Kántor-tag, Szarvas och Tó-bérc.

Feldebrő: Alberki, Bogár-hát, Csepegő, Csonkás, Egri út och Szőlők háta.

Felsőtárkány: Homok-hegy, Homok-lápa, Nyavalyás, Öreg-hegy och Tiba alja.

Namn på mindre geografiska enheter och bestämmelser gällande deras avgränsning och omnämnande (3)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

iv)

Namn på vinsluttningar (forts.):

Kerecsend: Nagy-aszó, Öreg-hegy och Tardi-dűlő.

Maklár: Nagy-aszó och Öreg-hegy.

Nagytálya: Kendervát, Nagy-aszó, Öreg-hegy, Pipis och Vitis-dűlő.

Noszvaj: Csókás, Dóc, Herceg, Hosszú-szél, Kőkötő, Nagyfai-dűlő, Nyilas-már, Perzselő, Pipis, Szeles-oldal, Szeles-tető, Tekenő-hát och Zsidó-szél.

Novaj: Halom, Hegyi-tábla, Hermány, Hodály-tető, Juhszalagos, Kis-gyepföld, Mezőkövesdi út tető, Nagy-gyepföld, Nagyút, Öreg-hegy, Pap-föld, Szeszfőzde-tető och Vitéz.

Ostoros: Bikus, Csárda-kert, Gólint, Hermány, Janó, Kutya-hegy, Pajados, Sóderbánya-tető, Szél-hegy, Szilvás-tető, Tag och Verem-part.

Szomolya: Csáj-lapos, Demecs, Galagonyás, Gyűr, Ispán-berki, Jató-tető, Kangyalló, Mácsalma, Nagy-völgy-tető, Pazsag, Proletár, Szilos-oldal, Vas-lápa och Vén-hegy.

Tarnaszentmária: Dobi-oldal, Dobi-tető och Szőlőhegy.

Tófalu: Bogár-hát och Petes alja.

Verpelét: Ácsok, Alberki, Cinege, Fekete-oldal, Hagyóka, Hosszúi-dűlő, Kecske-hát, Kerékkötő, Keresztfa, Királyi-dűlő, Kis-hegy, Kő-hegy, Közép-bérc, Majka, Ördöngős, Öreg-hegy, Padok, Pallagfő, Szent János-völgy, Szirák, Tilalmas, Tölgyes-szél, Túró-mező, Varjas och Veres.

Bestämmelser om märkning beroende på typ av vin (1)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Classicus bikavér (tjurblod)

Det traditionella uttrycket ”Bikavér” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”fahordós érlelésű bor” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet), ”ó” (lagrat), ”muzeális bor” (museivin).

Classicus muskotály (muskat)

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”cuvée”, ”első szüret” (första skörden), ”virgin vintage”, ”újbor” (nytt vin), ”primőr” (primörvin), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Uttrycket ”Muskotály” (muskatvin) får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Classicus siller och Classicus rozé:

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”cuvée”, ”első szüret” (första skörden), ”virgin vintage”, ”újbor” (nytt vin), ”primőr” (primörvin), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Classicus fehér (vitt)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű bor” (lagrat på ekfat), ”első szüret” (första skörden)), ”virgin vintage”, ”újbor” (nytt vin), ”primőr” (primörvin), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet), ”ó” (lagrat), ”muzeális bor” (museivin).

Bestämmelser om märkning beroende på typ av vin (2)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Classicus csillag

Det traditionella uttrycket ”csillag” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”fahordós érlelésű bor” (lagrat på ekfat”), ”első szüret” (första skörden)”, ”virgin vintage”, ”újbor” (nytt vin), ”primőr” (primörvin), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Classicus vörös (rött)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű bor” (lagrat på ekfat), ”első szüret” (första skörden)), ”virgin vintage”, ”újbor” (nytt vin), ”primőr” (primörvin), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet), ”ó” (lagrat), ”muzeális bor” (museivin).

Superior bikavér (tjurblod)

Det traditionella uttrycket ”Bikavér” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Superior fehér (vitt)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet), ”főbor” (huvudvin).

Bestämmelser om märkning beroende på typ av vin (3)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Superior csillag

Det traditionella uttrycket ”csillag” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Superior vörös (rött)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet), ”főbor” (huvudvin).

Superior késői szüretelésű (sen skörd)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Grand superior bikavér (tjurblod)

Det traditionella uttrycket ”Bikavér” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Bestämmelser om märkning beroende på typ av vin (4)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Grand superior fehér (vitt)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Grand superior csillag

Det traditionella uttrycket ”csillag” ska anges på etiketten efter varianten ”Egri” av ordet ”Eger” som finns i ursprungsbeteckningens namn. Det ska tryckas på samma rad och med samma typsnitt som namnet.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Grand superior vörös (rött)

Namn på druvsorter får endast förekomma på etiketten om typsnitt, storlek eller färg på de bokstäver som används inte är mer framträdande än ursprungsbeteckningen.

Namnen på övriga druvsorter ska anges i en textstorlek som inte får vara större än hälften av den textstorlek som används till ursprungsbeteckningen.

Tillåtna traditionella uttryck och andra uttryck som får användas i begränsad utsträckning: ”barrique”, ”cuvée”, ”fahordós érlelésű” (lagrat på ekfat), ”termőhelyen palackozva” (tappat på flaska inom produktionsområdet).

Bestämmelser om presentation

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

a)

Viner i klasserna Superior och Grand superior (alla typer av vin) samt viner av typerna bikavér och csillag i klassen Classicus får endast saluföras på glasflaska. Alla andra typer av vin får saluföras enbart på glasflaska eller i bag-in-box.

b)

Vinet får endast tappas på flaska i den buteljeringsanläggning som godkänts av den behöriga myndigheten för vinodling och registrerats av Egri Borvidék Hegyközségi Tanácsa (rådet för vinodlarsyndikatet i vindistriktet Eger). Buteljeringskravet gäller inte viner som vinodlaren producerar inom produktionsområdet för eget bruk och som konsumeras i dennes egen vinkällare.

c)

Buteljering utanför det avgränsade området får endast ske om detta deklarerats minst 48 timmar innan verksamheten beräknas börja. För att garantera den organoleptiska kvaliteten ska vinet tappas på flaska inom 90 dagar från den dag vinet flyttats från den plats där det producerats.

Första datum för utsläppande på marknaden

Rättslig ram:

om medlemsstaterna så föreskriver, av den organisation som ansvarar för skyddade ursprungsbeteckningar/skyddade geografiska beteckningar

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

a)

Classicus:

i)

Bikavér (tjurblod): den 1 september året efter skördeåret.

ii)

Csillag: den 15 mars året efter skördeåret.

iii)

Alla andra typer av vin: inget datum fastställs.

b)

Superior:

i)

Bikavér (tjurblod): den 1 november året efter skördeåret.

ii)

Csillag: den 15 mars året efter skördeåret.

iii)

Alla andra typer av vin: inget datum fastställs.

c)

Grand superior:

i)

Bikavér (tjurblod): den 1 november året efter skördeåret.

ii)

Csillag: den 1 juli året efter skördeåret.

iii)

Alla andra typer av vin: inget datum fastställs.

Framställning utanför det avgränsade produktionsområdet

Rättslig ram:

om medlemsstaterna så föreskriver, av den organisation som ansvarar för skyddade ursprungsbeteckningar/skyddade geografiska beteckningar

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Inom kommunen Kompolt och, när det gäller druvor som odlats på vinsluttningen Dóc i kommunen Noszvaj, inom kommunerna Bogács, Bükkzsérc och Cserépfalu.

Övergångsbestämmelser

Rättslig ram:

om medlemsstaterna så föreskriver, av den organisation som ansvarar för skyddade ursprungsbeteckningar/skyddade geografiska beteckningar

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

a)

Varje producent som saluför vin med beteckningen ”Egri Bikavér” med angivande av vinsluttning, som framställts med druvor som odlats före den 31 december 2009 och som uppfyller de krav som ställs i artikel 20 i dekret nr°102 av den 5 augusti 2009 från ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling (FMV) ska under de efterföljande åren tillämpa de tidigare gällande bestämmelserna om sammanställning av vin med beteckningen ”Egri Bikavér” som definieras i dekret nr 130 av den 31 december 2003 från ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling (FMV) om viner med skyddad ursprungsbeteckning från vindistriktet Eger vid sammanställning av vin med beteckningen ”Egri Bikavér” med angivande av vinsluttning som kommer från samma odling och samma vinsluttning, så länge som odlingen finns kvar eller åtminstone så länge som producenten inte ändrar sorterna i druvbeståndet i odlingen.

b)

Producenter som framställer vin av typen ”Classicus Egri Bikavér” enligt standarder för ekologisk vinodling och som kan styrka att de under ett visst år inte har kunnat sätta samman viner med fyra druvsorter enligt punkt III, får under detta år sätta samma viner med tre druvsorter för framställning av ekologiskt vin av typen ”Classicus Egri Bikavér”, om reglerna för druvblandning följs.

c)

Övergångsbestämmelserna upphör att gälla med verkan från vinåret 2021/2022.

Länk till produktspecifikationen

https://boraszat.kormany.hu/download/f/5d/82000/Eger_OEM_v4_boraszat_200215.pdf


(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.


Top