EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 30.9.2020
SWD(2020) 321 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
2020 års rapport om rättsstatsprincipen
Landskapitel om rättsstatssituationen i Portugal
Följedokument till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
2020 års rapport om rättsstatsprincipen
Rättsstatssituationen i EU
{COM(2020) 580 final} - {SWD(2020) 300 final} - {SWD(2020) 301 final} - {SWD(2020) 302 final} - {SWD(2020) 303 final} - {SWD(2020) 304 final} - {SWD(2020) 305 final} - {SWD(2020) 306 final} - {SWD(2020) 307 final} - {SWD(2020) 308 final} - {SWD(2020) 309 final} - {SWD(2020) 310 final} - {SWD(2020) 311 final} - {SWD(2020) 312 final} - {SWD(2020) 313 final} - {SWD(2020) 314 final} - {SWD(2020) 315 final} - {SWD(2020) 316 final} - {SWD(2020) 317 final} - {SWD(2020) 318 final} - {SWD(2020) 319 final} - {SWD(2020) 320 final} - {SWD(2020) 322 final} - {SWD(2020) 323 final} - {SWD(2020) 324 final} - {SWD(2020) 325 final} - {SWD(2020) 326 final}
Sammanfattning
Det portugisiska domstolsväsendet står fortfarande inför utmaningar när det gäller effektivitet, särskilt inom förvaltnings- och skattedomstolarna. Flera initiativ har inletts i syfte att förbättra rättskipningens kvalitet och effektivitet och särskild kraft läggs på genomförandet av digitala lösningar vid alla typer av domstolar. Viktiga reformer har genomförts för att omorganisera domstolsväsendet och anpassa befintliga resurser till de behov som konstaterats. Efter påståenden om specifika överträdelser i det elektroniska systemet för mål- och ärendefördelning har det höga domstolsrådet tillämpat disciplinära påföljder och utreder för närvarande eventuella oriktigheter i fördelningen.
Det straffrättsliga regelverket för bekämpning av korruption är i stort sett inrättat. En nationell strategi för korruptionsbekämpning håller på att tas fram. Fram till december 2019 då regeringen meddelade att den skulle utforma en nationell strategi för korruptionsbekämpning fanns det inget samordnat tillvägagångssätt för hanteringen av korruption. Ett lapptäcke av politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder vidtogs för att ta itu med olika brister allt eftersom de upptäcktes. Den specialiserade åklagarmyndigheten och kriminalpolisen har fortsatt att göra framsteg i kampen mot korruption. De brottsbekämpande myndigheternas brist på resurser och specialisering innebär emellertid att det fortfarande är svårt att på ett ändamålsenligt sätt bekämpa korruption genom lagföring. Ett lagstiftningspaket om insyn i offentliga ämbeten, redovisning av tillgångar samt oförenligheter antogs 2019 och har trätt i kraft. Hittills har de förebyggande åtgärderna varit begränsade, och rådet för korruptionsbekämpning saknar resurser och specialisering och arbetar främst med att öka medvetenheten. Den nyligen inrättade enheten för transparens, som ansvarar för övervakning och tillsyn av redovisningar av tillgångar och intressekonflikter, har ännu inte inlett sin verksamhet.
I författningen fastställs såväl yttrande- och informationsfriheten som mediernas frihet och mångfald, och journalisternas redaktionella frihet respekteras generellt. Myndigheten för tillsyn av audiovisuella medier – Entidade Reguladora para a Comunicação Social – anses vara oberoende och välfungerande. Vad gäller andra områden där det kan finnas farhågor har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna slagit fast att brottmålsdomar om förtal kränker yttrandefriheten. Rättsordningen innehåller bestämmelser om offentliggörande av ägande och finansiering av medier samt om insyn i statliga reklamkampanjer. Båda dessa aspekter övervakas av medietillsynsmyndigheten. Särskild lagstiftning skyddar tillgången till uppgifter och handlingar som innehas av de offentliga myndigheterna.
När det gäller institutionella kontroller och motvikter erbjuder systemet för prövning av författningsenlighet en möjlighet att genomföra förhands- och efterhandskontroller, som även omfattar underlåtenheten att lagstifta. Ombudsmannen har långtgående befogenheter när det gäller att skydda de grundläggande rättigheterna och ogrundad vägran att samarbeta med ombudsmannen har straffrättsliga påföljder. Det finns skyddsåtgärder som säkerställer insyn i lagstiftningsförfarandet, och berörda parters deltagande säkerställs. Höga domstolsrådet har rätt att föreslå lagstiftningsinitiativ för att förbättra domstolsväsendet. Det finns ett möjliggörande rättsligt regelverk för det civila samhället, som är aktivt.
I.Domstolsväsende
Det portugisiska domstolsväsendet består av författningsdomstolen, Högsta domstolen och de allmänna domstolarna i första och andra instans, Högsta förvaltningsdomstolen och förvaltnings- och skattedomstolarna i första och andra instans samt revisionsrätten. Höga domstolsrådet, höga rådet för förvaltnings- och skattedomstolarna och höga rådet för allmänna åklagarmyndigheten vidtar disciplinära åtgärder mot respektive domare och har relevanta ledningsuppgifter. De har även befogenhet att utse domare och åklagare, flytta dem till annan tjänst och befordra dem. Domare och åklagare utnämns av respektive råd efter ett allmänt uttagningsprov och på grundval av de betyg som de erhållit vid de obligatoriska utbildningskurserna vid centret för rättsliga studier. Allmänna åklagarmyndigheten är oberoende i förhållande till den dömande makten och handlar självständigt i förhållande till den verkställande makten. Den har ett eget styrningssystem där riksåklagarens kontor är det högsta organet. Advokatsamfundet är ett oberoende juridiskt offentligrättsligt organ vars myndighetsutövning omfattar tillsyn.
Oberoende
För närvarande diskuteras ändringar av sammansättningen av de höga råden inom domstolsväsendet. Höga domstolsrådet består av ordföranden för Högsta domstolen (som innehar ordförandeskapet), två medlemmar som utnämns av Portugals president, sju medlemmar som väljs av parlamentet samt sju domare som väljs av sina kollegor i enlighet med principen om proportionell representation. De höga råden har viktiga befogenheter när det gäller utnämningar och karriärer inom domstolsväsendet och vikten av deras fortsatta oberoende från politiskt inflytande har därför betonats. Ett lagstiftningsförslag som skulle ändra sammansättningen av höga rådet för allmänna åklagarmyndigheten genom att öka antalet lekmän förkastades 2018 av parlamentet, och majoriteten av medlemmarna i höga rådet för allmänna åklagarmyndigheten är därför fortfarande åklagare. Ett liknande förslag om ändringar i sammansättningen av höga domstolsrådet spreds informellt år 2019, men inga åtgärder har vidtagits. Även om förslaget inte formellt har lagts fram för diskussion i parlamentet är det viktigt att alla ändringar tar hänsyn till Europarådets rekommendationer.
Det elektroniska systemet för mål- och ärendefördelning bland domstolarna håller på att granskas. Fördelningen av mål och ärenden bland såväl de allmänna domstolarna som förvaltnings- och skattedomstolarna sker elektroniskt genom ett system som slumpmässigt fördelar målen och ärendena i enlighet med en fördefinierad algoritm, vilket möjliggör samråd online om fördelningen. Påståenden om överträdelser inom systemet och om att den slumpmässiga fördelningen hade påverkats framkom emellertid i början av 2020, då högt uppsatta domare åtalades i ett mål om korruption på hög nivå, handel med inflytande och penningtvätt. Höga domstolsrådet har tillämpat disciplinära påföljder mot två av de inblandade domarna och leder också för närvarande en utredning av eventuella oriktigheter vid fördelningen av mål och ärenden. Höga rådet tog upp situationen offentligt och framhöll då allvaret i dessa påståenden och att de skulle kunna skada medborgarnas och företagens uppfattning om rättskipning.
Allmänhetens uppfattning om domstolsväsendets oberoende har försämrats. Allmänhetens uppfattning om domstolarnas och domarnas oberoende ligger på en genomsnittlig nivå (40 % anser att det är ”ganska bra” eller ”mycket bra”), men nivån har sjunkit sedan 2017. Företagen har en mer positiv uppfattning (45 % anser att det är ”ganska bra” eller ”mycket bra”), vilket är en förbättring jämfört med tidigare år.
Allmänna åklagarstadgan och domarstadgan har ändrats. Ett inslag i båda de nya stadgarna är avskaffandet av det tak som tidigare tillämpats på det arvode som Högsta domstolens ordförande och riksåklagaren uppbär och som kopplade det till premiärministerns arvode. Dessa ändringar säkerställer att domarnas och åklagarnas karriärer följs åt. Genom den nya allmänna åklagarstadgan anpassas också åklagarmyndigheternas struktur till den nya territoriella organisation som infördes genom reformerna av domstolsväsendets organisation 2013 och 2019. Genom stadgan införs också bestämmelser som syftar till att klargöra gränserna för hierarkiskt ingripande åtgärder i brottmålsprocesser. Samråd hölls med höga domstolsrådet, höga rådet för allmänna åklagarmyndigheten och berörda yrkesorganisationer under lagstiftningsförfarandet.
Kvalitet
Nya reformer av domstolsväsendets organisation och specialisering har antagits. Denna omorganisation genomfördes som uppföljning till en utvärdering av den omfattande reform av domstolsväsendets organisation som gjordes 2013 och syftar till att åtgärda vissa av de brister som konstaterats. I synnerhet innebar detta att 20 domstolar som hade stängts under 2013 års reform öppnades igen, för att öka närheten till medborgarna. Dessutom föreskriver den nya reformen att specialiseringen ska öka och fler specialiserade domstolar inrättas, särskilt i de områden i landet där det inte fanns några sådana, och att befintliga domstolar ska få nya kvalifikationer. Ett annat syfte med reformen är att befintliga resurser ska fördelas på ett bättre sätt, med hänsyn till domstolarnas arbetsbörda. Myndigheterna förväntar sig att denna reform ska göra domstolarna effektivare. Parallellt med detta trädde även ändringarna i stadgan för förvaltnings- och skattedomstolar i kraft. De föreskriver i synnerhet att fyra nya typer av specialiserade avdelningar ska inrättas – avdelningar för offentlig upphandling, avdelningar för förvaltningsfrågor och för sociala frågor och avdelningar för granskning av skattebrott och skatteuppbörd. De första specialiserade avdelningarna ska vara operativa i september 2020 och de kommer att inrättas vid de domstolar där flest eftersläpade mål har konstaterats.
Genomförandet av åtgärder som ska göra domstolsväsendet mer digitaliserat fortsätter. I synnerhet infördes principen om ”digitalt som standard” vid alla civilrättsliga förfaranden genom en ändring av civilprocesslagen. Samma princip tillämpades redan vid skatte- och förvaltningsförfaranden. I synnerhet har nu parterna och juridiska rådgivare möjlighet att få tillgång till handlingar och följa förfarandets utveckling online. Den andra etappen av programmet ”Justiça + Próxima”, som bygger på de fyra pelarna effektivitet, innovation, närhet och humanisering, håller på att genomföras. Programmet omfattar projektet ”Tribunal + 360 °” som ska göra domstolarna fullständig digitaliserade med papperslösa system, och samtidigt förenkla kontakterna och kommunikationen mellan medborgare och domstolar. Ändringar av domstolarnas funktionssätt införs också, för att medborgarna ska uppleva domstolsförfarandena som mindre besvärliga. Myndigheterna räknar med att projektet ”Tribunal + 360 °” ska vara fullt genomfört senast 2023. Parallellt med detta tas utbildningsinitiativ fram för att domare och domstolshandläggare ska bekanta sig med de nya verktygen.
Diskussioner pågår om domstolsväsendets resurser. Nedskärningarna av budgetanslagen till domstolsväsendet och bristen på materiella resurser och på personal är problem som ofta framförs av berörda parter. Det totala antalet domare som för närvarande tjänstgör i skatte- och förvaltningsdomstolarnas första instans är till exempel betydligt lägre än vad som anges i lagstiftningen, en omständighet som berörda parter anser kan kopplas till de effektivitetsproblem som har konstaterats vid skatte- och förvaltningsdomstolarna. Vissa aviserade åtgärder som ska göra domstolarna effektivare väntar fortfarande på att genomföras, på grund av budgetbegränsningar. Detta gäller bland annat inrättandet av rådgivande kabinett som ska hjälpa domarna – detta föreskrivs redan i lagen, men höga rådet har meddelat att det inte kommer att gå att genomföra denna åtgärd om inte särskilda resurser avsätts till det. Att åklagarmyndigheterna inte har tillräckliga mänskliga och tekniska resurser till sitt förfogande har också konstaterats vara ett hinder för effektiv lagföring.
Flera åtgärder vidtogs för att begränsa covid-19-pandemins inverkan på domstolsväsendets verksamhet. I samband med covid-19-pandemin utlyste Portugal undantagstillstånd, som följdes av ett ”katastroftillstånd”. Under denna period antogs flera åtgärder som rörde domstolarnas funktionssätt, och som i synnerhet avsåg genomförandet av system för distansarbete och möjligheten att genomföra utfrågningar och andra förfaranden på distans. Berörda parter betonar hur viktiga de befintliga digitala verktygen var för att förhindra att systemet lamslogs helt under denna period. Tilldelningen av brådskande och icke-brådskande mål och ärenden avbröts aldrig vid domstolarna i första instans, men tidsfristerna i icke-brådskande mål och ärenden förlängdes och icke brådskande akter sköts upp. I samband med utfasningen av nödåtgärderna planerar Portugal att vidta en rad åtgärder som gäller rättskipning. För att hantera eventuella eftersläpningar av mål och ett ökat antal rättstvister har man bland annat infört ett tillfälligt system med minskade domstolsavgifter i syfte att underlätta domstolsavtal. Dessutom kommer arbets- och handelsdomstolarnas personalstyrka (domare och domstolshandläggare) att utökas, eftersom antalet mål och ärenden förväntas öka vid avdelningarna för ekonomiska och sociala frågor.
Effektivitet
Trots förbättringar står domstolsväsendet fortfarande inför utmaningar när det gäller effektivitet. Behovet av ökad effektivitet i skatte- och förvaltningsdomstolarna har även tagits upp i en av de landsspecifika rekommendationer som lades fram inom den europeiska planeringsterminen 2020. Portugal har ansträngt sig för att komma till rätta med dessa problem genom att genomföra ett antal åtgärder som ska öka effektiviteten i landets domstolar. I synnerhet har snabbinsatsgrupper inrättats, som ska ta itu med eftersläpade mål och ärenden i skatte- och förvaltningsdomstolarna. Dessa insatser har lett till betydande effektivitetsvinster. Men trots detta har domstolarna fortfarande jämförelsevis många eftersläpade mål och ärenden, och handläggningstiderna är fortfarande jämförelsevis långa. Problemen rör framför allt förvaltnings- och skatteavdelningarna och landet tillhör de medlemsstater som har längst handläggningstid i dessa frågor – målgenomströmningen i förvaltnings- och skattedomstolarna är över 900 dagar i första instans och över 1 000 dagar i andra instans. Och trots att avgörandefrekvensen har stigit till över 100 % är antalet pågående förvaltningsmål och förvaltningsärenden i Portugal fortfarande bland de högsta. Förvaltnings- och skattedomstolarnas effektivitetsproblem har också framhållits av Europarådet.
II.Regelverk för korruptionsbekämpning
Befogenheter att förebygga, utreda och lagföra korruption delas mellan olika myndigheter. Den centrala avdelningen för utredningar och brottmål (DCIAP) inom riksåklagarmyndigheten och den nationella korruptionsbekämpningsenheten inom polisen har utsetts att utreda korruptionsärenden. Revisionsrätten har också en ledande roll i bekämpningen av korruption. Rådet för förebyggande av korruption, som verkar inom revisionsrätten och leds av dess ordförande, är den myndighet som ansvarar för samordning och analys av korruptionsförebyggande åtgärder. I och med nyligen genomförda översyner av lagstiftningen inrättades en ny myndighet för transparens inom författningsdomstolen som kommer att ansvara för övervakning och kontroll av redovisningar av tillgångar. I december 2019 tillkännagavs en nationell strategi för korruptionsbekämpning, med insatser i form av bland annat en nationell rapport om insatserna mot korruption.
I Transparency Internationals senaste korruptionsindex fick Portugal 62/100 poäng, och hamnar därmed på 10:e plats i Europeiska unionen och på 30:e plats globalt sett
. 94 % av de portugisiska deltagarna i den särskilda Eurobarometerundersökningen från 2020 om korruption anser att korruptionen är utbredd i deras land (EU-genomsnitt: 71 %) och 59 % känner sig personligen drabbade av korruption i sin vardag (EU-genomsnitt: 26 %). Vad gäller företag anser 92 % av dem att korruptionen är utbredd (EU-genomsnitt: 63 %), och 53 % av företagen anser att korruption är ett problem när det handlar om att göra affärer (EU-genomsnitt: 37 %). 34 % av privatpersonerna anser att det finns tillräckligt med framgångsrika åtal för att avskräcka personer från korruption (EU-genomsnitt: 36 %), medan 16 % av företagen anser att personer och företag som blir påkomna med att ha mutat en högre tjänsteman vederbörligen bestraffas (EU-genomsnitt: 31 %).
Det straffrättsliga regelverket för bekämpning av korruption är i stort sett inrättat. Passiv och aktiv korruption i den offentliga och privata sektorn, handel med inflytande i olika former och förskingring i olika former är straffbelagt i straffprocesslagen
. En reform som genomfördes 2015 gjorde att flera straffrättsliga bestämmelser anpassades till rekommendationerna från gruppen av stater mot korruption (Greco), särskilt när det gäller brottsgraden för vissa brott.
En nationell strategi för korruptionsbekämpning håller på att tas fram. Efter att i december 2019 ha tillkännagett planerna på att inrätta denna strategi inrättade regeringen en arbetsgrupp med ansvar för att utarbeta strategin. Arbetsgruppen har bland annat fått i uppdrag att utarbeta en nationell rapport om insatserna mot korruption, se över bestämmelserna om skydd för visselblåsare, bedrägerisäkra lagstiftningen, förbättra förfarandena för offentlig upphandling, öka insynen i finansieringen av politiska partier och se till att medelstora och stora företag har planer för hur korruption ska förebyggas. Den 3 september inledde ministerrådet ett offentligt samråd om förslaget till den nationella strategin för korruptionsbekämpning. I 2020 års landsrapport för Portugal inom ramen för den europeiska planeringsterminen konstaterades att det behövs en tydlig strategi för hur en samstämmig och kraftfull lagstiftningsram och politisk ram för korruptionsbekämpning ska tas fram.
Åklagarmyndigheterna anstränger sig för att öka sin effektivitet, även när det gäller handläggningen av mål om korruption på hög nivå. Den centrala avdelningen för utredningar och brottmål har tillsammans med sina regionala avdelningar huvudansvaret för att utreda och lagföra korruption. När det gäller utredningar har den centrala avdelningen behörighet att handlägga mål som omfattar flera regioner eller är särskilt komplexa. Den centrala avdelningen har hand om all nödvändig samordning mellan de olika avdelningarna
. Den leds av en direktör (biträdande offentligt biträde) som utses av riksåklagaren, tre biträdande åklagare och 31 åklagare, och dess arbete stöds av kriminalpolisen som har en specialiserad nationell enhet mot korruption. Arbetet med att öka målgenomströmningen ännu mer har fortsatt, även när det gäller handläggningen av mål om korruption på hög nivå
. Å andra sidan avslutas en hög andel av de korruptionsrelaterade utredningarna utan att något åtalsbeslut fattats. Vad gäller tillämpningen av påföljder för korruptionsbrott dömdes år 2017 endast 10 % av de som befanns skyldiga till korruption till fängelsestraff, medan 83 % fick villkorlig dom. 2018 dömdes 12,3 % till att avtjäna fängelsestraff medan 73,6 % fick villkorliga domar
. Åklagarmyndigheternas fackförbund har påpekat att kriminalpolisens särskilda enhet för att spåra olagliga finansiella flöden ständigt saknar resurser och att de allmänna åklagarna inte är tillräckligt specialiserade på utredningar av ekobrottslighet. Enligt den centrala avdelningen för brottmål och utredningar kan detta påverka lagföringens effektivitet. För att tillgodose behoven av utbildning och specialisering, och öka kapaciteten hos de regionala avdelningarna för utredningar och brottmål att handlägga komplexa utredningar på ett effektivare sätt, planeras vissa organisatoriska åtgärder och fler kapacitetsuppbyggnadsåtgärder.
Rådet för förebyggande av korruption är den offentliga myndighet som ansvarar för att ta fram nationella åtgärder för att förebygga korruption och brott som hör samman med korruption. Det är ett oberoende organ som verkar inom revisionsrätten och leds av revisionsrättens ordförande. Rådets finansiella resurser såväl som dess personalresurser är mycket begränsade. Dess arbete för förebyggande av korruption går främst ut på att tillhandahålla vägledning om korruptionsrisker och bedriva informationskampanjer i skolor. Rådet samarbetar också med olika ministerier för att införliva korruptionsplaner i revisioner och offentliggör statistik om handläggningen av korruptionsrelaterade klagomål, även sådant som rör åtalsbeslut och slutliga domstolsbeslut
.
Nya regler infördes 2019 i syfte att öka den offentliga förvaltningens transparens och integritet. Efter att flera kontroverser rapporterats i medierna om familjeband i landets högsta ledning och på ministerrådsnivå trädde i september 2019 nya regler i kraft om den politiska utnämningen av regeringens rådgivare och stödpersonal, högre tjänstemän och offentliga chefer. Lagen inför strängare regler i syfte att förebygga svågerpolitik och intressekonflikter. Tidigare under 2019 hade ett mer övergripande lagstiftningsförfarande med olika bestämmelser för att bekämpa korruption slutförts. Förfarandet leddes av en tillfällig parlamentarisk kommitté för ökad transparens vid utövandet av offentliga funktioner, som inrättades 2016, och resulterade i att integritetsreglerna för parlamentsledamöter och högre tjänstemän sågs över, med särskilt fokus på vissa aspekter av systemet för redovisning av tillgångar och intressen och av reglerna om oförenlighet. Den nya lagen föreskriver i synnerhet inrättandet av en enhet för transparens, som är ett nytt organ med ansvar för att övervaka och kontrollera de redovisningar av tillgångar och förklaringar av intressen som lämnas in av politiska befattningshavare och högt uppsatta tjänstemän som tillsatts genom utnämning. Enheten är knuten till författningsdomstolen. Syftet med reformen är att åtgärda bristerna i systemet för kontroll av tillgångar, som Greco också har framhållit i flera rekommendationer, särskilt med avseende på parlamentsledamöter. Enhetens fulla omfattning och effektivitet kan dock inte bedömas ännu, eftersom verksamheten fortfarande inte har påbörjats.
Som en del av 2019 års reformer antog parlamentet även en uppförandekod för parlamentsledamöter. Detta är det första dokumentet av sitt slag i parlamentet
. I uppförandekoden fastställs att parlamentsledamöterna vid utövandet av sitt mandat bör iaktta de allmänna principerna för uppförande, det vill säga frihet, oberoende, främjande av allmänintresset, transparens och politiskt ansvar. Parlamentsledamotsstadgan har också setts över i syfte att införa nya aspekter vad gäller allmänintresset, transparens och politiskt ansvar. Den har också setts över i syfte att införa nya aspekter av oförenligheter. Generellt sett kan parlamentsledamöter inte kombinera sin ställning som parlamentsledamot med andra offentliga uppdrag, och inte heller vara offentligt anställda
. Genom den senaste ändringen utvidgades omfattningen för vad som kan anses vara offentliga uppdrag till att omfatta befattningar i statsägda företag, andra decentraliserade och/eller självständiga offentliga enheter, offentlig-privata partnerskap och alla andra företag där staten äger andelar
. Den parlamentariska kommittén för transparens och ledamotsstadgan har ersatt den tidigare etikkommittén, men har samma befogenheter
.
Nya regler har införts för att stärka den ordning som reglerar så kallade svängdörrar, men lobbning är fortfarande oreglerat. De ändringar som införts gäller statsägda företags styrelseledamöter, som nu inte får inneha befattningar i förvärvande eller koncessionsgivande enheter inom tre år räknat från dagen för ett bortskaffande eller en koncessionstilldelning av tillgångar som de var inblandade i, samt medlemmarna i ministerrådet, för vilka det har införts en treårig karensperiod under vilken rådsmedlemmarna inte får utföra någon slags underordnad verksamhet eller fungera som rådgivare i de internationella organisationer som de upprättade institutionella förbindelser med under sin statliga tjänstgöring
. Genomförandet av dessa begränsningar verkar dock inte övervakas i någon större utsträckning. När det gäller lobbning misslyckades främjandet av ett lagförslag om lobbyverksamhet efter att presidenten krävt att ett lagförslag som hade godkänts av parlamentet i juni 2019 skulle granskas på nytt. Sedan dess har några parlamentsgrupper lagt fram nya lagförslag. Eftersom initiativ som rörde covid-19 var tvungna att prioriteras har granskningen av dessa lagförslag skjutits upp.
När det gäller skydd för visselblåsare finns det allmänna bestämmelser för offentliga tjänstemän. I bestämmelserna föreskrivs att personer som rapporterar överträdelser som de under sin tjänsteutövning får kännedom om inte på något sätt får skadas, inte heller genom ofrivillig förflyttning till annan tjänst eller avsked. Disciplinära påföljder mot visselblåsare antas vara ärekränkande tills motsatsen bevisas, om de genomförs upp till ett år efter respektive visselblåsning. Visselblåsare har rätt att vara anonyma fram till att åtalsbeslut fattas. De har också rätt till åtgärder för vittnesskydd. Även om bestämmelserna som sådana har inrättats betonade de berörda parterna att genomförandet i praktiken måste stärkas.
III.Mediernas mångfald
I författningen fastställs yttrande- och informationsfriheten samt mediernas frihet och mångfald. I Portugal respekteras journalisters redaktionella frihet.Det är tillsynsmyndigheten för medier som övervakar medierna.
Tillsynsmyndigheten för medierna bedöms vara oberoende och effektiv. Entidade Reguladora para a Comunicação Social är en oberoende myndighet som inrättats med stöd av författningen och den skrivna rätten
. Myndighetens tillsynsuppdrag omfattar alla juridiska personer som bedriver medieverksamhet inom den portugisiska statens jurisdiktion, vilket inbegriper nyhetsbyråer, tidningar, radiostationer och leverantörer av tv-tjänster. Den fullgör de medietillsynsuppgifter som den ges genom författningen och tar inte emot instruktioner från politiska instanser. Myndigheten ska underrätta parlamentet om sina beslut och sin verksamhet genom månatliga och årliga rapporter samt genom årsredovisningen. Den består av tillsynsnämnden, det verkställande organet, den rådgivande nämnden och revisorn. Tillsynsnämnden, som ansvarar för att fastställa och genomföra myndighetens tillsynsverksamhet, består av ordförande, vice ordförande och tre ledamöter. Fyra av de fem ledamöterna i tillsynsnämnden väljs av parlamentet, och den femte ledamoten väljs gemensamt av de fyra redan valda ledamöterna. Ordföranden och vice ordföranden väljs bland de fem ledamöterna. De fem ledamöterna har en mandatperiod på fem år, som inte kan förnyas, och de sitter kvar till dess att de ersätts eller deras uppdrag upphör. Myndighetens stadgar anger villkoren för avslutande av ledamöters uppdrag och entledigande av tillsynsnämnden. Dessa bestämmelser skyddar tillsynsmyndighetens oberoende, i linje med målen i det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster
. I rapporten om Portugal från övervakningsverktyget för mediepluralism 2020
uppges tillsynsmyndighetens oberoende vara utsatt för mycket låg risk.
Portugal har ett omfattande regelverk för säkerställande av insyn i medieägandet. Skyldigheten att offentliggöra ägande och finansiering av medierna anges i författningen, och det är tillsynsmyndigheten som ansvarar för att övervaka detta. Genom lag 78/2015 av den 29 juli 2015 regleras insyn i ägande, styrning och finansiering av enheter som bedriver medieverksamhet. Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 gjorde bedömningen att insynen i medieägandet i Portugal var utsatt för låg risk
.
Det finns regler för insynen i statlig reklam. Bestämmelserna om insyn i statliga reklamkampanjer är fastställda i lag. Reklamkampanjerna måste även vara förenliga med reglerna för offentlig upphandling
som ålägger uppdragstagarna att övervaka genomförandet av avtalen, särskilt vad gäller eventuella underleverantörsförbindelser och inköp av reklamrum. Lag 95/2015 innehåller också åtgärder som rör statlig reklam i regional press och lokal och regional radio. I lagen fastställs dessutom att reklamkampanjerna ska fördelas mellan press, radio, television och digitala medier. Det är tillsynsmyndigheten som ska övervaka att detta efterlevs, och den har en särskild webbportal där alla offentliga reklamkampanjer lanseras. Oförenligheter med och avvikelser från lagstiftningen ska hänskjutas till revisionsrätten. Enligt övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 fanns det inga belägg för bristande insyn i reglerna eller situationerna kring de statliga reklamkampanjerna i Portugal under perioden 2018–2019, men journalistförbund framhöll att det fanns frågetecken kring kriterierna för tilldelning av ett paket för mediestöd under 2020. Enligt de portugisiska myndigheterna fastställdes kriterierna för val av medier och belopp efter diskussioner med företrädare för mediesektorn och gör det bindande för staten att köpa tid/utrymme för institutionell reklam i medier från varje grupp, i linje med de angivna beloppen.
Det finns skyddsåtgärder som ska garantera mediernas oberoende och skydda utövandet av journalistyrket från de statliga myndigheternas inblandning. I synnerhet förbjuder författningen all slags inblandning, såväl politisk som ekonomisk sådan, och alla former av censur. Journalisternas oberoende behandlas också i journaliststadgan, som antogs genom lag nr 1/99 av den 13 januari 1999. Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 bedömde risken för politiskt inflytande över medierna som låg
.
Det finns grundläggande, väletablerade skyddsnormer för journalister, men förtal är belagt med fängelsestraff. Portugals regelverk för skydd av journalister är omfattande och väletablerat. Enligt författningen omfattas brott som begås mot journalister inom ramen för deras yrkesutövning av domstolarnas och det oberoende tillsynsorganets behörighet. Tillsynsmyndigheten har alltså även i uppdrag att säkerställa pressfriheten. Vad gäller de grundläggande skyddsstandarderna bedömer övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 att riskerna de är utsatta för är låga
. Förolämpningar och förtal är dock belagda med fängelsestraff trots att domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna framhåller att yttrandefriheten kränks. Inga varningar som rör Portugal har lagts ut på Europarådets plattform för att främja skydd för journalistiken och säkerhet för journalister sedan den inrättades 2015.
Särskild lagstiftning skyddar tillgången till uppgifter och handlingar som innehas av de offentliga myndigheterna. Syftet med denna lagstiftning är att göra det lättare att bedriva journalistisk verksamhet. Författningen säkerställer journalisters rätt att få tillgång till informationskällor
medan regler för allmän tillämpning reglerar tillgången till administrativa handlingar och uppgifter. Om rätten till tillgång till administrativa handlingar inte respekteras kan talan väckas vid förvaltnings- och skattedomstolarna. Ett klagomål kan också lämnas in till den oberoende administrativa kommissionen för tillgång till administrativa handlingar, men yttranden om klagomål är inte bindande för de offentliga institutionerna.
IV.Andra institutionella problem med koppling till kontroller och motvikter
Portugal är en representativ demokratisk republik med en direktvald president och ett enkammarsystem. I detta halvpresidentstyre har republikens president, som väljs direkt genom folkomröstning, betydande konstitutionella och politiska befogenheter, inbegripet befogenheten att upplösa parlamentet. Premiärministern har befogenhet att styra regeringens allmänna politik och samordna och rikta samtliga ministrars verksamhet. Parlamentet och regeringen har delad lagstiftningsbehörighet. Parlamentsledamöterna och parlamentsgrupperna, regeringen, de regionala församlingarna och grupper med minst 20 000 medborgare har rätt att ta initiativ till lagstiftning. Den oberoende ombudsmannen har till uppgift att skydda och främja medborgarnas friheter, rättigheter och garantier och har rätt att begära prövningar av författningsenlighet.
Det konstitutionella systemet innehåller skyddsåtgärder för kontroll- och motviktssystemet. Författningsdomstolen får utföra förhands- och efterhandskontroller av författningsenlighet, och även granska underlåtenheten att anta sådana lagstiftningsåtgärder som krävs för genomförandet av konstitutionella normer. Både parlamentet och regeringen kan lagstifta, men enligt författningen är lagstiftningsbehörigheten i vissa frågor förbehållen parlamentet. Författningsdomstolen har behörighet att förklara att regeringens lagstiftningsakter strider mot författningen om denna behörighetsfördelning inte följs. Dessutom får en grupp på tio parlamentsledamöter begära att regeringens lagstiftningsakter ska läggas fram för granskning av parlamentet.
Lagstiftningsförfarandet föreskriver att berörda parter ska göras delaktiga och det finns skyddsåtgärder som ska säkra transparens. Författningen fastställer att företrädare för det civila samhället i vissa fall ska göras delaktiga i lagstiftningsförfarandet. Höga domstolsrådet och höga rådet för allmänna åklagarmyndigheten har inte bara rätt att utfärda rådgivande yttranden utan kan också föreslå lagstiftningsinitiativ om hur domstolsväsendet kan bli effektivare och bättre. Regeringens lagstiftningsinitiativ ska genomgå en nyttokostnadsbedömning med avseende på förslagets ekonomiska konsekvenser. I författningen föreskrivs en möjlighet att lägga fram ett lagstiftningsförslag för ett brådskande förfarande, vilket innebär att tidsfristerna för diskussion och behandling av förslaget förkortas, men innan förslaget kan omfattas av ett brådskande förfarande ska det behöriga parlamentsutskottet yttra sig och det ska diskuteras i plenum.
Särskilda befogenheter tillämpades i samband med covid-19-pandemin. Efter samråd med det statliga rådet och regeringen
utlyste presidenten undantagstillstånd, som godkändes av parlamentet. Undantagstillståndet förlängdes sedan två gånger. Regeringen ska tillhandahålla parlamentet rapporter om tillämpningen av undantagstillståndet vilket ger parlamentet möjlighet att också genomföra en efterhandskontroll av de antagna åtgärderna och rätt att inleda förfaranden avseende det civilrättsliga eller straffrättsliga ansvaret för brott mot bestämmelserna i utlysningen av undantagstillstånd.
Ombudsmannen har betydande befogenheter när det gäller att skydda de grundläggande rättigheterna. Ombudsmannen (”Provedor de Justiça”), som också är den nationella institutionen för förhindrande av tortyr, ackrediterades återigen med status A av FN:s globala allians av nationella människorättsinstitutioner (Ganhri). Ombudsmannen har bland annat i uppdrag att försvara och främja de grundläggande rättigheterna och friheterna genom att med informella medel säkerställa att den offentliga myndighetsutövningen är rättvis och lagenlig. Ombudsmannen har rätt att begära ut all information och genomföra alla undersökningar och utredningar som bedöms nödvändiga. Ogrundad vägran att samarbeta med ombudsmannen är ett olydnadsbrott. Ombudsmannen har också befogenhet att begära att lagars författningsenlighet prövas (både när det gäller handlingar och underlåtenhet att vidta åtgärder) och att utfärda rekommendationer till parlamentet. Ombudsmannen rapporterar om de offentliga myndigheternas respekt för institutionens oberoende och integritet när den utför sina uppgifter. 2019 rekommenderade FN:s kommitté för barnets rättigheter att Portugal skulle avsätta tillräckliga resurser till Ombudsmannens arbete med att främja och skydda barnets rättigheter.
Portugisisk lagstiftning skyddar medborgardeltagandet. Det civila samhällets utrymme anses vara öppet
. Eftersom de icke-statliga organisationerna spelar en viktig roll för genomförandet av sociala, kulturella, miljömässiga, medborgerliga och ekonomiska program, samarbete samt utveckling ges de en särskild rättslig ställning. Organisationer som företräder kvinnor, migranter, ungdomar och personer med funktionsnedsättning samt de som arbetar med miljöskydd omfattas också av särskild lagstiftning. Det befintliga regelverket verkar säkerställa att utrymmet för det civila samhällets organisationer är öppet och att de kan verka utan någon särskild risk för att deras självständighet och säkerhet äventyras. Det har dock rapporterats att det kan vara svårt för icke-statliga organisationer att få tillgång till finansiering och att finansieringskällornas mångfald minskar.
Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*
* Förteckning över bidrag som tagits emot i samband med samrådet inför 2020 års rapport om rättsstatsprincipen finns på (kommissionens webbplats).
Allmänna åklagarmyndigheten – Lissabons domkrets (2019), årsrapport 2018.
Allmänna åklagarmyndigheten – Portos domkrets (2020), årsrapport 2019.
Centrumet för mediernas frihet och mångfald (2019), Avkriminalisering av förtal – faktablad.
https://cmpf.eui.eu/wp-content/uploads/2019/01/decriminalisation-of-defamation_Infographic.pdf
.
Centrumet för mediernas frihet och mångfald (2020), Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020.
https://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2020
.
Cepej (2018), European judicial systems: efficiency and quality of justice.
Civicus (2020), Portugals landsprofil.
https://monitor.civicus.org/country/portugal/
.
Conselho de Prevenção da Corrupção (2019), årlig verksamhetsrapport.
http://www.cpc.tcontas.pt/documentos/ra/rel_actv_cpc_2019.pdf
.
Den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner (Ganhri), underkommittén för ackreditering (SCA) (2017), Accreditation Report – november 2017.
Direção Geral das Políticas da Justiça (2019), Estatísticas de Justiça: Corrupção.
https://estatisticas.justica.gov.pt/sites/siej/pt-pt/Paginas/Corrupcao.aspx
.
Domstolens dom av den 19 november 2019, A. K., förenade målen C-585/18, C-624/18 och C-625/18.
Europarådet: Ministerkommittén (2010), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domares oberoende, effektivitet och ansvar.
Europarådet: Ministerkommittén (2016), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2016)4 om skydd för journalistik och säkerhet för journalister och andra medieaktörer.
https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectId=09000016806415d9#_ftn1
Europarådet: Ministerkommittén (2018), H46-20 Vicente Cardoso group v. Portugal (Application No. 30130/10) – Supervision of the execution of the European Court’s judgments CM/Del/Dec(2018)1331/H46-20.
Europeiska kommissionen (2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020), Resultattavlan för rättskipningen i EU.
Europeiska kommissionen (2019), 2019 Country Report Portugal, SWD(2019) 1021 final.
Europeiska kommissionen (2020), Country Report Portugal, SWD(2020) 521 final.
Europeiska nätverket för domstolsadministrationer (2020), bidrag till onlinesamrådet med berörda parter inför 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.
Europeiska nätverket för nationella människorättsinstitutioner (2020), The rule of law in the European Union – Reports from National Human Rights Institutions.
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (2020), bidrag till Europeiska kommissionen i samband med utarbetandet av den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen.
Europeiska unionens råd (2020), Rådets rekommendation av den 20 juli 2020 om Portugals nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Portugals stabilitetsprogram 2020.
FN:s kommitté för barnets rättigheter (2019), Concluding observations on the combined fifth and sixth periodic reports of Portugal.
Generaldirektoratet för kommunikation (2016–2020), Eurobarometer: perceived independence of the national justice system in the EU among the general public (ej översatt till svenska).
Generaldirektoratet för kommunikation (2019), Flash Eurobarometer 482 om företagens inställning till korruption.
Generaldirektoratet för kommunikation (2020), Särskild Eurobarometer 502 om korruption.
Greco (2016), tredje utvärderingsomgången, Addendum to the Second Compliance Report on Portugal.
Greco (2016), fjärde utvärderingsomgången – Evaluation report Portugal, Corruption prevention in respect of members of Parliament, judges and prosecutors.
Greco (2019), fjärde utvärderingsomgången – Corruption prevention in respect of members of Parliament, judges and prosecutors – Interim compliance report Portugal.
Höga domstolsrådet (2019), pressmeddelande från den 8 april 2019.
https://www.csm.org.pt/2019/04/08/gabinetes-de-apoio-aos-juizes-esclarecimento/
.
Höga domstolsrådet (2020), pressmeddelande från den 3 mars 2020.
https://www.csm.org.pt/2020/03/03/averiguacao-aos-procedimentos-de-distribuicao-comunicado/
.
Höga rådet för förvaltnings- och skattedomstolarna (2019), årsrapport för 2018.
http://www.cstaf.pt/documentos/Relatório_CSTAF_2018.pdf
.
Partido popular (portugisiska folkpartiet), pressmeddelande från den 30 augusti 2019.
https://www.psd.pt/rui-rio-apresentou-medidas-para-a-justica/
.
Portugals regering – inrikesministeriet (2020), rapport om tillämpningen av undantagstillståndet 19 mars–2 april 2020.
Portugals regering – inrikesministeriet (2020), rapport om tillämpningen av det andra undantagstillståndet 3 april–17 april 2020.
Portugals regering – inrikesministeriet (2020), rapport om tillämpningen av det tredje undantagstillståndet 18 april–2 maj 2020.
Portugals regering (2020), bidrag till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.
Portugisiska tillsynsmyndigheten för medier och tillsynsmyndighetens stadgar (lag nr 53/2005 av den 8 november).
http://www.erc.pt/download.php?info=YTozOntzOjU6ImFjY2FvIjtzOjg6ImRvd25sb2FkIjtzOjg6ImZpY2hlaXJvIjtzOjM5OiJtZWRpYS9maWNoZWlyb3Mvb2JqZWN0b19vZmZsaW5lLzM1MC5wZGYiO3M6NjoidGl0dWxvIjtzOjE1OiJTdGF0dXRlcytvZitFUkMiO30
=.
Transparency International (2020), korruptionsindex.
https://www.transparency.org/en/countries/portugal
.
Transparency International Portugal (2020), skriftligt bidrag till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.
Virtuellt landsbesök i Portugal i samband med 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.
Bilaga II: Landsbesök i Portugal
Kommissionens avdelningar höll i juni 2020 virtuella möten med
·Akademiska experter
·Advokatsamfundet
·Centrala avdelningen för brottmål och utredningar (DCIAP)
·Revisionsrätten
·Rådet för förebyggande av korruption
·Medietillsynsmyndigheten
·Höga domarrådet
·Höga rådet för förvaltnings- och skattedomstolarna
·Höga rådet för allmänna åklagarmyndigheten
·Allmänna tjänsteinspektionens finansavdelning
·Kommittén för journalisters yrkeslicenser
·Journalistförbundet
·Utrikesministeriet
·Justitieministeriet
·Allmänna åklagarmyndigheten
·Ombudsmannen
·Åklagarförbundet
·Högsta förvaltningsdomstolen
·Högsta domstolen
·Transparency International – Portugal
* Kommissionen träffade även följande organisationer i ett antal horisontella möten:
·Amnesty International
·Civil Liberties Union for Europe
·Civil Society Europe
·Europeiska kyrkokonferensen
·EuroCommerce
·European Center for Not-for-Profit Law
·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet
·Europeiska medborgarforumet
·Free Press Unlimited
·Front Line Defenders
·ILGA-Europe
·Internationella Juristkommissionen
·International Federation for Human Rights
·Internationella pressinstitutet
·Plattformen för livslångt lärande
·Open Society Justice Initiative/Open Society European Policy Institute
·Reportrar utan gränser
·Transparency International EU