EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.9.2020

SWD(2020) 310 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2020 års rapport om rättsstatsprincipen


Landskapitel om rättsstatssituationen i Kroatien

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

2020 års rapport om rättsstatsprincipen

{COM(2020) 580 final} - {SWD(2020) 300 final} - {SWD(2020) 301 final} - {SWD(2020) 302 final} - {SWD(2020) 303 final} - {SWD(2020) 304 final} - {SWD(2020) 305 final} - {SWD(2020) 306 final} - {SWD(2020) 307 final} - {SWD(2020) 308 final} - {SWD(2020) 309 final} - {SWD(2020) 311 final} - {SWD(2020) 312 final} - {SWD(2020) 313 final} - {SWD(2020) 314 final} - {SWD(2020) 315 final} - {SWD(2020) 316 final} - {SWD(2020) 317 final} - {SWD(2020) 318 final} - {SWD(2020) 319 final} - {SWD(2020) 320 final} - {SWD(2020) 321 final} - {SWD(2020) 322 final} - {SWD(2020) 323 final} - {SWD(2020) 324 final} - {SWD(2020) 325 final} - {SWD(2020) 326 final}

I.Domstolsväsendet 

Kroatiens domstolsväsende är uppdelat i tre instanser med domstolar som dels har allmän och dels specialiserad behörighet. Förstainstansdomstolarna med allmän behörighet är distriktsdomstolarna (34) och regiondomstolarna (15), varvid de senare även fungerar som andrainstansdomstolar. Domstolarna med specialiserad behörighet är nio handelsdomstolar och fyra förvaltningsdomstolar i första instans samt brottmålsöverdomstolen, handelsöverdomstolen och förvaltningsöverdomstolen i andra instans 1 . Högsta domstolen fungerar som både en andra- och tredjeinstansdomstol 2 . Statens rättsliga råd, som är ett oberoende och självstyrande organ, ser till att rättsväsendet är självständigt och oberoende. Det väljer och utnämner domare och domstolspresidenter samt beslutar om deras disciplinansvar eller entledigande. Åklagarmyndigheten är ett självständigt, oberoende rättsligt organ som framför allt fungerar som just åklagarmyndighet och leds av riksåklagaren 3 . De statliga åklagarnas råd och riksåklagaren har befogenheter över statliga åklagares utnämning och karriär samt förvaltningen av myndigheten 4 . De statliga åklagarnas råd är ett oberoende, självstyrande organ med uppgift att garantera åklagarmyndighetens självständighet och oberoende. Bland annat väljer och utnämner detta råd statliga åklagare och biträdande statliga åklagare samt beslutar om deras disciplinansvar eller entledigande. Det kroatiska advokatsamfundet är en oberoende, självstyrande branschorganisation.

Oberoende

Rättsväsendets uppfattade oberoende är mycket lågt, både bland företag och allmänheten. År 2020 var rättsväsendets uppfattade oberoende bland allmänheten ett av de lägsta i EU (endast 24 % uppfattade rättsväsendets oberoende som ganska eller mycket bra), även om det var bättre än 2019 5 . Under samma period minskade rättsväsendets uppfattade oberoende bland företag ännu mer (andelen företag som uppfattade rättsväsendets oberoende som ganska eller mycket bra sjönk från 18 % till 16 %), även om Kroatiens rangordning förbättrades till näst sist i EU 6 . En annan undersökning bland företag visar att det uppfattade oberoende har minskat kontinuerligt sedan 2014–2015 och fortfarande är ett av de lägsta bland medlemsstaterna 7 . Enligt Eurobarometerundersökningen från 2020 uppgav allmänheten att den främsta orsaken till den uppfattade bristen på domstolarnas och domarnas oberoende är uppfattningen av inblandning eller påtryckningar från regeringen och politikerna 8 . Företagen uppgav att den främsta orsaken är uppfattningen av inblandning eller påtryckningar från ekonomiska eller andra särskilda intressen, tätt följt av uppfattningen av inblandning eller påtryckningar från regeringen och politikerna 9 . Sedan den sista omfattande undersökningen bland domstolsanvändare och jurister gjordes 2015 saknas nya uppgifter som grundligare undersöker de särskilda orsakerna till att de olika berörda parterna kontinuerligt uppfattar det kroatiska rättsväsendets oberoende såsom varande lågt 10 .

Statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd står inför utmaningar till följd av ändringar som inskränkte deras roll i valet av domare och statliga åklagare. Lagen om statliga rättsrådet 11 och lagen om de statliga åklagarnas råd 12 ändrades 2018 13 . Dessa ändringar utlöstes av en dom som delgavs 2018, där författningsdomstolen 14 ansåg att statens rättsliga råd inte hade lämnat en tillfredsställande motivering i sitt beslut om förordning av en domare till en annan domstol 15 . Domar- och åklagartjänster tillsätts i en meritbaserad process som bygger på ett poängsystem, där hänsyn tas till två aspekter. Den första är antingen kandidatens slutbetyg i den nationella skolan för domare eller statliga åklagare eller, när en befintlig domare förordnas till en annan domstol, bedömningen av domarens eller åklagarens prestationer. Den andra aspekten är intervjun inför respektive råd. Men som författningsdomstolen nämnde kan kandidater, även om de har fått färre poäng, ändå väljas utan tillräcklig motivering. Det uttalade syftet med ändringarna från 2018 var att öka objektiviteten och insynen i utnämningsförfarandet genom att bl.a. minska antalet poäng som varje råd kan ge kandidater utifrån intervjun 16 . Därmed minskade dock rådens möjlighet att skilja mellan kandidater genom att ge poäng efter intervjun. Ändringarna begränsade även valet av de kandidater som råden kan välja mellan för en intervju. Den kombinerade effekten av dessa ändringar var att minska rådens roll i valet av kandidater för domar- eller åklagarämbeten. Konsekvenserna av dessa ändringar kunde märkas i vissa utnämningsförfaranden 2019 och 2020, där råden kämpade med att försöka undvika att reducera utnämningsförfarandet till ett mekaniskt poängräknande 17 . Författningsdomstolens beslut har lett till en diskussion i statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd om hur man kan förbättra motiveringarna i besluten och yttrandena, även genom att ta hänsyn till bättre definierade kriterier vid utdelningen av poäng under intervjun. Möjligheten att ytterligare förbättra båda rådens arbetskvalitet, bl.a. genom att följa bästa praxis för utnämning av domare som utvecklats av andra domstolsadministrationer, är dock mer arbetsintensiv och därför beroende av att det finns tillräckliga ekonomiska resurser och personal 18 . I detta avseende bör det noteras att båda råden står inför stora resursmässiga utmaningar och att deras administrativa kapacitet är mycket låg, trots ökade ekonomiska resurser 19 .

Kontrollen av domares och statliga åklagares redovisningar av tillgångar är en utmaning för statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd. Genom ändringarna av lagen om statliga rättsrådet 2018 och den nya lagen om de statliga åklagarnas råd 2018 skapades ett nätsystem för redovisningar av tillgångar för domstolstjänstemän. Nätplattformen syftar till att förbättra integriteten och insynen, förhindra intressekonflikter och stärka allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Offentliggörandet av domares och statliga åklagares tillgångar, som nu förväntas under 2020, försenades på grund av behovet av att bemöta de krav på uppgiftsskydd som höjdes av dataskyddsmyndigheten 20 . Det planerade it-systemet för automatiserad kontroll av redovisning av tillgångar är dock ännu inte i drift. Framför allt har databasen för redovisningar av tillgångar ännu inte kopplats samman med skattemyndighetens databas och fastighetsregistret 21 . Därför går det ännu inte att automatiskt upptäcka inkonsekvenser mellan de redovisade och faktiska tillgångarna. Stöd med hjälp av elektroniska verktyg och tillräcklig personal skulle behövas för att säkerställa att statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd snabbt och effektivt kan kontrollera redovisningarna, om möjligt redan innan de offentliggörs på nätet. Det är viktigt att endast kontrollerade och korrigerade uppgifter lämnas för att reformens uttalade mål ska uppnås, nämligen att öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Kvalitet

Trots fortsatta framsteg är domstolarnas användning av elektronisk kommunikation och elektroniska system för ärendehantering begränsad. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) för ärendehantering och den elektroniska kommunikationen mellan domstolar och parter är bland den minst utvecklade i EU 22 . Det är t.ex. inte alltid möjligt att inge ett ärende eller få kallelser elektroniskt. Under senare år har fortsatta framsteg gjorts när det gäller IKT-system för ärendehantering, däribland planer på att utvidga det enhetliga systemet till administrativa domstolar, som för närvarande använder ett befintligt IKT-system. Vad gäller den elektroniska kommunikationen mellan domstolar och parter 23 har möjligheten att anmäla fordringar elektroniskt hittills införts i alla handelsdomstolar, regiondomstolar och distriktsdomstolar 24 . Det finns dock utrymme för förbättringar, särskilt i region- och distriktsdomstolarna, där användningen fortfarande är låg i kommunikationen med skattemyndigheten, och i populariseringen av verktygen bland rättstillämpare 25 .

För att avlasta domstolens administrativa personal och påskynda utfärdandet av domstolsbeslut infördes 2019 en centraliserad postutdelningstjänst. Med hjälp av detta verktyg kan dokument (som är undertecknade med en kvalificerad elektronisk signatur) från domstolarna skickas digitalt till tillhandahållaren av posttjänster för utlämning i brevform till domstolsparter (leveransstatusen uppdateras på nätet). I maj 2020 ökade den centraliserade postutlämningen till cirka 80 % av alla skrivelser i handelsdomstolarna (cirka 28 % i distriktsdomstolarna), medan utnyttjandet i regiondomstolarna förblev lågt 26 .

Statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd samt åklagarmyndigheten står inför utmaningar avseende personal. Statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd har stora befogenheter 27 , men deras administrativa kapacitet är fortfarande mycket begränsad. Antalet anställda är mycket lågt, med hänsyn till att endast ordföranden för statens rättsliga råd till största delen befrias från sina rättsliga åligganden (till 75 %), medan andra domstolsledamöter endast befrias från en liten del (till 20 %) 28 . Under perioden 2017–2019 ökade de ekonomiska resurserna för statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd med 25 % respektive 28 %. På grund av bristande ekonomiska resurser anställde dock statens rättsliga råd bara fem tjänstemän 2020, trots personalplanen som medgav elva tjänstemän. De statliga åklagarnas råd har bara tre tjänstemän (personalplanen medger tio). På grund av bristen på tillräcklig personal har de statliga åklagarnas råd svårt att utarbeta en strategi för att förbättra åklagarmyndighetens övergripande kvalitet 29 . Resursbristen i båda råden utgör en allvarlig utmaning, särskilt i samband med det kommande offentliggörandet av tillgångar och behovet av att kontrollera de uppgifter som lämnats in av 1 712 domare och 635 statliga åklagare 30 . Vad gäller åklagarmyndigheten har personalen utökats (nya biträdande statliga åklagare och praktikanter). Det är dock fortfarande svårt att locka till sig kandidater för tjänster som specialiserade ekonomiska utredare på grund av konkurrensbegränsande anställningsvillkor 31 . Bristen på finansspecialister har negativa följder för åklagarmyndighetens förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet eftersom dessa utredare skulle hjälpa de statliga åklagarna att analysera komplexa finansiella uppgifter. Åklagarmyndigheten föreslog för regeringen att höja lönerna för blivande ekonomiska utredare 32 .

De på varandra följande reformerna av domstolsväsendets organisation, varav den senaste genomfördes 2019, har bidragit till att jämna ut domares arbetsbelastning och förbättra effektiviteten. Reformerna av domstolsväsendets organisation 2015 minskade antalet förstainstansdomstolar och ändrade fördelningen av mål om överklagande till alla andrainstansdomstolar, varav vissa blev specialiserade 33 . År 2019 integrerades alla brottmålsdomstolar i distriktsdomstolarna 34 . Reformen motiverades av en trend på senare år med färre överträdelser, vilket innebär att fördelningen av dessa mål till domare måste vara flexibel. Den nya reformen skulle kunna medföra effektivitetsvinster eftersom fler domare skulle kunna arbeta på områden som står inför utmaningar (t.ex. civilmål). I slutet av 2019 lades inrättandet av en specialiserad brottmålsöverdomstol i andra instans på is efter ett beslut om interimistiska åtgärder från författningsdomstolen, som undersöker en begäran om författningsprövning av de ändringar genom vilka denna domstol inrättas 35 .

Offentliggörandet av domar från första- och andrainstansdomstolar är mycket begränsat. Offentliggörandet av domar på nätet är bland det lägsta i EU 36 . Det uppgraderade IKT-systemet kan behandla fler domar, men offentliggörandet på nätet är ändå mycket begränsat eftersom domarna inte bearbetas (t.ex. anonymiseras) och laddas upp på plattformen på ett systematiskt sätt. Dessutom är maskinläsbarheten för offentliggjorda domar, som skulle göra det möjligt att utveckla tjänster för domstolsanvändare som bygger på AI-lösningar, den näst lägsta i EU 37 .

Effektivitet

Trots framsteg i avgörandet av de äldsta målen är eftersläpningarna och handläggningstiderna i civilmåls- och handelsdomstolar fortfarande bland de största i EU. 38 År 2019 var den genomsnittliga handläggningstiden i förstainstansdomstolar bland den längsta i EU med ungefär 855 och 735 dagar för civilrättsliga och handelsrättsliga tvistemål, vilket var en ökning jämfört med 2018 39 . Den genomsnittliga längden på verkställighetsmål vid distrikts- och handelsdomstolar har kontinuerligt ökat och är nu 797 dagar. Men vid regiondomstolar i andra instans tog civilrättsliga tvistemål bara 258 dagar i genomsnitt 40 . På liknande sätt minskade den genomsnittliga längden på handelsrättsliga tvistemål ytterligare till 634 dagar vid handelsöverdomstolar i andra instans. Vid Högsta domstolen tog det i genomsnitt 720 dagar att avgöra ett civilmål. Ett initiativ från justitieministeriet om att avgöra pågående mål som är tio år eller äldre, som utvecklades i samarbete med domstolsordföranden som frivilligt utarbetar handlingsplaner, har fortlöpt med stabila resultat. Mellan 2016 och 2019 minskade antalet sådana mål med ungefär 50 % 41 . Antalet eftersläpande handelsrättsliga mål fortsatte minska, främst på grund av den förbättring av affärsprocesserna som inleddes av handelsöverdomstolen. Trots att de inkommande målen ökade för handelsöverdomstolen minskade antalet eftersläpande mål med över 20 % i slutet av 2019 jämfört med 2018. Dessa förbättringar av handläggningen av handelsrättsliga mål utgörs av att förfarandemässigt arbete delegeras till domstolspersonal, vilket gör det möjligt för domarna att fokusera på sakfrågan. Reformen av affärsprocessen utvidgas delvis till handelsdomstolarna i första instans. Ytterligare framsteg när det gäller målavverkning uppnåddes också i civilmål i alla instanser, men distriktsdomstolarna står för närvarande inför en exceptionell tillströmning av mål som rör lån kopplade till schweizisk franc  42 och personlig konkurs 43 .

Ändringarna av det straffrättsliga förfarandet syftar till att öka det straffrättsliga systemets effektivitet, där stora eftersläpningar och utdragna förfaranden är en utmaning. Under 2019 ökade antalet eftersläpande mål och handläggningstiden i första instans vid distrikts- och regiondomstolar (till 678 respektive 930 dagar i genomsnitt). Ökningen berodde delvis på att man prioriterade att avgöra de äldsta målen, vilket ökade den genomsnittliga längden på avgjorda mål. Vid Högsta domstolen tog det dock i genomsnitt bara 138 dagar att avgöra ett brottmål 2019 En rapporterad brist på processmässig disciplin från vissa advokaters sida under domstolsförfaranden för godkännande av åtal leder ofta till stora förseningar 44 . Ändringarna av lagen om brottmålsförfaranden från december 2019 syftar till att påskynda förfarandena vid åtalsgranskande domaravdelningar och brottmålsförfarandena som helhet 45 . År 2019 behandlade åklagarmyndigheten fler brottmål än den fick in (en avslutandegrad på 102 %), vilket minskade antalet eftersläpande fall med nästan 23 % 46 .

II.Regelverk för korruptionsbekämpning 

Kroatien har tagit fram ett rättsligt och politiskt ramverk för att främja integritet och förebygga korruption i den offentliga sektorn. I detta syfte har landet inrättat ett nätverk av myndigheter som bidrar till utarbetandet av politiska åtgärder mot korruption inom alla delar av den offentliga förvaltningen. Kroatien har en specialiserad åklagarmyndighet som ansvarar för att väcka åtal vid korruption och organiserad brottslighet, byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (USKOK) 47 , och en specialiserad polismyndighet inom inrikesministeriet, den nationella polisen för kampen mot korruption och organiserad brottslighet (PNUSKOK). Den senare har i uppgift att förebygga, upptäcka och utreda komplexa korruptionsrelaterade brott.

Enligt 2019 års korruptionsindex från Transparency International fick Kroatien värdet 47/100 och kom på plats 18 i EU och plats 63 i världen. Kroatien är även en av medlemsstaterna med sämst resultat i Eurobarometerundersökningen från 2020 om medborgarnas uppfattning om korruption 48 . 97 % av kroaterna anser att korruptionen är utbredd i deras land (EU-genomsnitt: 71 %) och 54 % anser att de har påverkats personligen av korruption i sin vardag (EU-genomsnitt: 26 %). När det gäller företagen anser 91 % av dem att korruptionen är utbredd (EU-genomsnitt: 63 %), medan 57 % av dem anser att korruption är ett problem för dem när de gör affärer (EU-genomsnitt: 37 %). I befolkningen anser dessutom 28 % att antalet framgångsrika åtal är tillräckligt stort för att avskräcka människor från korruption (EU-genomsnitt: 36 %), medan 16 % av företagen anser att personer och företag som åker fast för att ha mutat en högre tjänsteman straffas på lämpligt sätt (EU-genomsnitt: 31 %) 49 .

Den rättsliga ramen har i stort sett införts. Strafflagen kriminaliserar olika typer av korruption och föreskriver särskilda straff, påföljder och åtgärder såsom konfiskering eller beslagtagande. Men enligt lagen om regeringen kan regeringsmedlemmar inte åtalas för brott som kan medföra upp till fem års fängelse utan att regeringen själv har godkänt detta i förväg 50 . Greco har förklarat att en översyn av systemet med politisk immunitet för regeringsmedlemmar behövs, eftersom det är för långtgående och måste utesluta korruptionsrelaterade brott för att inte utgöra ett hinder för åtal av fall av korruption på hög nivå 51 . I juli 2020 tillkännagav regeringen att den skulle föreslå att avskaffa immunitetssystemet för regeringsmedlemmar 52 .

Strategin mot korruption 2015–2020 inriktas främst på förebyggande av korruption. Strategin innehåller sju övergripande mål och har integriteten hos det politiska systemet och den politiska förvaltningen som ett av sina huvudsakliga mål. Den övergripande strategin åtföljdes av tre mer detaljerade tvååriga handlingsplaner. Dessa inriktades främst på utbildningsinitiativ och utveckling av vägledningar samt planering av särskild lagstiftning. Planerna för 2015–2016 och 2017–2018 genomfördes båda delvis, och utvärderingar visar att 88 % av de planerade verksamheterna för 2019 antingen har genomförts helt eller delvis 53 . Vissa viktiga lagstiftnings- och integritetsinitiativ försenades dock 54 . I maj 2019 antog regeringen programmet för korruptionsbekämpning för statligt ägda företag 2019–2020, med åtgärder som inriktades på att intensifiera den interna och externa övervakningen av statligt ägda företag och fastställa transparenta kriterier för bedömning av företags effektivitet. Andra åtgärder fokuserar på att skapa tydliga regler om utnämning av styrelseledamöter och förstärka mekanismerna för att förhindra intressekonflikter 55 . Enligt uppgift har dock flera enheter inte genomfört det föreslagna inrättandet av övervakningsansvariga och etikombud för att öka insynen och effektiviteten i statligt ägda företag 56 . Justitieministern och ministern för offentlig förvaltning aviserade den 18 september 2020 en ny strategi mot korruption för åren 2021–2030 57 .

Ett nätverk av myndigheter har inrättats för utarbetandet av politiska åtgärder mot korruption inom alla delar av den offentliga förvaltningen. Justitieministeriet är det centrala organet för förebyggande av korruption, med en särskild enhet för samordning av genomförandet av strategier mot korruption och relaterade handlingsplaner. Det fungerar också som centralt organ för utbyte av uppgifter om bekämpning av korruption 58 . Rådet för förebyggande av korruption, ett statligt rådgivande organ som består av företrädare för offentliga institutioner och icke-statliga organisationer, och det nationella rådet för övervakning av genomförandet av strategin mot korruption rapporterar till parlamentet två gånger om året. Förutom de viktigaste repressiva organen, nämligen USKOK och PNUSKOK, finns det flera andra organ inom ramen för förebyggande av korruption. Dessa är bl.a. ministeriet för offentlig förvaltning, statens revisionsverk, byrån för bekämpning av penningtvätt, kommissionen för förebyggande av intressekonflikter och den statliga kommissionen för övervakning av offentliga upphandlingsförfaranden.

Lagstiftning om förebyggande av intressekonflikter har införts, men dess genomförande måste uppmärksammas och dess tillsynsorgan behöver tydliga befogenheter. Lagen om förebyggande av intressekonflikter innehåller utförliga regler om intressekonflikter, oförenliga uppdrag, gåvor och ekonomiska redovisningar. I lagen fastställs de allmänna handlingsprinciperna vid utövandet av offentliga ämbeten, bl.a för personer med höga verkställande befattningar. Lagen ger en central roll åt den oberoende kommissionen för hantering av intressekonflikter, som övervakar genomförandet av lagen, kontrollerar ekonomiska redovisningar och genomför utbildningar 61 . Den kan inleda förfaranden om intressekonflikter och fatta beslut om huruvida en viss handling utgör en överträdelse. Den kan ålägga påföljder, exempelvis varningar eller att hålla inne en del av en tjänstemans månadslön. Den har spelat en proaktiv roll i upprätthållandet av lagen om förebyggande av intressekonflikter, särskilt när det gäller personer med höga verkställande befattningar. Den kan visserligen ålägga administrativa påföljder för bristande efterlevnad, men dess förmåga att kontrollera uppgifter och verkställa beslut är begränsad på grund av dess brist på fullständig tillgång till information och tjänstemäns bristande samarbetsvilja. Vid rättslig prövning har kommissionens beslut upphävts, särskilt när det gäller personer med höga verkställande befattningar. Tidigare beslut har också utlöst kritik från regeringen, vilket har lett kommissionen och icke-statliga organisationer att underrätta Europarådet om ökande underlåtenhet att följa dess beslut 62 . Kommissionen är beroende av samarbetet mellan myndigheter för att kontrollera ekonomiska redovisningar. Men Greco har också utfärdat flera rekommendationer med avseende på kommissionens roll. Dessa handlade bl.a om förbättrade möjligheter att hämta den information som behövs för att kontrollera ekonomiska redovisningar genom att granska de tillgängliga påföljderna för överträdelser av lagen om förebyggande av intressekonflikter för att säkerställa lämpliga konsekvenser och göra det möjligt att på ett effektivt sätt kontrollera ekonomiska redovisningar. Greco rekommenderade även att ett krav på offentliggörande av särskild information ska införas för personer med höga verkställande befattningar vid intressekonflikter mellan privata intressen och officiella uppdrag 63 . Myndigheterna har ökat kommissionens budget och planerar att ändra lagen om förebyggande av intressekonflikter under 2020, men Europeiska kommissionen och internationella utvärderingar har betonat vikten av att säkerställa att kommissionen för hantering av intressekonflikter har tillräckliga befogenheter att ålägga avskräckande påföljder och fylla sin avgörande, förebyggande funktion 64 . Kroatien planerar att ändra lagen om förebyggande av intressekonflikter och förvaltningsministeriet har inrättat en arbetsgrupp för utarbetande av detta utkast till förslag.

Även om det finns åtgärder för att förhindra korruption på lokal nivå är de motsvarande tillsyns- och verkställighetsmekanismerna fortsatt svaga. Kroatien har inrättat en ram som styr förebyggandet av intressekonflikter hos statliga och lokala tjänstemän, som består av särskilda lagar. Lagen om offentliganställda i lokalt och regionalt självstyre gäller alla lokala tjänstemän som är anställda i självstyrande lokala och regionala enheters styrande organ. Även om lagen inte förbjuder förekomsten av privata intressen förbjuder den missbruk av tjänsteställning i samband med olösta intressekonflikter och fastställer påföljder för bristande efterlevnad. Trots detta sker den stora majoriteten av korruptionen på lokal och regional nivå. Eurobarometerundersökningar visar att farhågor om intressekonflikter finns på både lokal nivå och gällande statligt ägda eller statligt kontrollerade företag, varav många ägs eller kontrolleras av kommunerna 65 . Lagstiftningen om intressekonflikter omfattar dock för närvarande inte ordförande och styrelseledamöter i företag där lokala förvaltningar innehar ägarmajoriteten samt chefer och styrelseledamöter i företag som är majoritetsägda av dessa företag. Kroatien planerar dock att ändra lagen om förebyggande av intressekonflikter, och förvaltningsministeriet har inrättat en arbetsgrupp för utarbetande av ett utkast till förslag. Dessutom ger den nuvarande lagen om lokalt och regionalt självstyre lokala tjänstemän ansenlig bestämmanderätt i besluten om avyttring av tillgångar och finanser upp till en miljon kroatiska kuna och om utnämning av styrelseledamöter i offentligägda lokala aktiebolag, vilket lämnar stort utrymme för korruption. 17 regioner nyligen inrättat egna kommissioner för korruptionsbekämpning, och en del har antagit interna handlingsplaner för att bekämpa korruption och utarbeta uppförandekoder för regionala tjänstemän.

Skydd av visselblåsare infördes genom lagen om skydd för personer som rapporterar oegentligheter från juli 2019. Lagen har ett brett tillämpningsområde som utöver korruption även omfattar lagöverträdelser, bestämmelser och åtgärder som utgör hot mot allmänhetens intresse. Folkombudsmannen är det organ som ansvarar för extern rapportering av oegentligheter. I enlighet med detta nya mandat fick ombudsmannen ytterligare resurser från statsbudgeten för informationskampanjer 69 . Justitieministeriet bedriver också utbildning för tjänstemän med ansvar för att genomföra lagen, och en mediekampanj planeras. År 2019 uppmätte dock Kroatien bland alla medlemsstater den mest påtagliga ökningen sedan 2017 av medborgare som uppgav bristen på skydd för visselblåsare som den främsta orsaken till att inte rapportera korruption (39 %, +10 procentenheter sedan 2017) 70 .

Trots negativa uppfattningar har specialiserade byråer uppvisat konkreta resultat i lagföringen av korruption. I april 2019 inrättade justitieministeriet en arbetsgrupp som skulle utarbeta förslag till ändringar av lagen om byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Ändringarna syftar till att effektivisera lagföringen av organiserad brottslighet och korruption samt harmonisera och anpassa lagen till annan relevant inhemsk lagstiftning 71 . Både USKOK och PNUSKOK har uppnått goda resultat i utredningen och lagföringen av korruptionsrelaterade brott på hög nivå 72 . Enligt de statliga åklagarnas årsrapport anmäldes 2019 sammanlagt 1 365 brott 73 till USKOK, varav 1 003 (cirka 73 %) avsåg korruption. Av dessa anmälningar handlade 879 (cirka 88 %) om maktmissbruk och 124 (cirka 12 %) om korruption i snäv bemärkelse. Åtal väcktes mot 109 personer 2019. År 2019 tog USKOK emot och avgjorde ett större antal mål och registrerade ett minskande antal ej avgjorda mål jämfört med 2018. 90 % av de utredningar som leddes av åklagare vid USKOK tog upp till sex månader att slutföra 2019, vilket var en minskning från tolv månader 2016 74 . Trots de specialiserade myndigheternas framsteg och förstärkningar på senare tid undergrävs arbetet för att bekämpa korruption av en brist på fällande domar och begränsade personalresurser, i synnerhet specialiserade utredare. Även om det finns ett stort antal utredningar och åtal i fall som handlar om organiserad brottslighet och korruption stöter både åklagarmyndigheten och USKOK på problem med ineffektivitet i rättsväsendet, där långa domstolsförfaranden och överklaganden ofta hindrar mål från att avslutas. Dessutom förblir uppmärksammade mål mot tidigare högre tjänstemän oavgjorda och utdragna. Till följd av detta anser 80 % av de tillfrågade i en Eurobarometerundersökning att mål om korruption på hög nivå inte drivs i tillräcklig grad, och 74 % anser att regeringens arbete för att bekämpa korruption är ineffektivt (EU-genomsnitt: 53 %) 75 .

III.Mediernas mångfald

Yttrande- och informationsfrihet föreskrivs i författningen, medan mediernas mångfald garanteras genom olika lagar. Medietillsynsmyndigheten (AEM, Agency for Electronic Media) är en oberoende myndighet som inrättats genom lag. Enligt reglerna om insyn måste företag rapportera uppgifter om ägande till AEM och offentliggöra dem i det officiella kungörelseorganet. Tillgång till information garanteras genom lag. Skyddet av journalister behandlas inte uttryckligen i lagstiftningen och mekanismer som kan användas av alla medborgare tillämpas 76 .

Medietillsynsmyndigheten är enligt lag en oberoende enhet. I lagen om elektroniska medier 77  beskrivs befogenheterna för byrån för elektroniska medier (AEM), dess sanktionerande befogenheter och mekanismerna för att överklaga dess beslut. Tillsynsmyndigheten är en juridisk person. De sju ledamöterna i byråns styrelse, däribland dess ordförande som fungerar som byråns chef, utses av parlamentet på grundval av en rekommendation från regeringen efter en offentlig uppmaning till intresseanmälan. Efter den femåriga mandatperioden kan en styrelseledamot söka samma tjänst på nytt. Ledamöter kan stängas av eller sägas upp på grund av olämplighet för tjänsten eller bristande arbetsinsats eller på grund av andra tvingande skäl som rör personen. Beslutet fattas av parlamentet på förslag av regeringen. Det faktum att styrelseledamöter kan utses på nytt i flera mandatperioder och att en parlamentarisk majoritet har ett viktigt inflytande på utnämningen av byråns beslutsfattande organ kan i praktiken påverka tillsynsmyndighetens politiska oberoende, vilket har lyfts fram av några berörda parter och i MPM 2020 78 . I den senare bedömdes risken mot mediemyndighetens oberoende och ändamålsenlighet som medelhög.  79 Som förklarades under landsbesöket baseras AEM:s budget på inkomsterna från byråns verksamhet, vilket bidrar till dess oberoende. AEM garanterar en hög grad av öppenhet genom att offentliggöra sina beslut, mötesprotokoll och årsrapport på nätet. Byråns beslut offentliggörs dessutom i det officiella kungörelseorganet.

För att säkerställa insyn i medieägande måste leverantörer av medietjänster årligen rapportera uppgifter om ägande och ägarbyten till byrån för elektroniska medier. Enligt lagen om elektroniska medier ska rapporterna innehålla uppgifter om direkta och indirekta ägare och hur många procent av aktierna eller andelarna som innehas 80 . Uppgifterna om ägande offentliggörs också i det officiella kungörelseorganet och lagen föreskriver påföljder vid uteblivna rapporter. Politiska partier eller politiker utesluts enligt lag inte uttryckligen från medieägande. I MPM 2020 uttrycktes oro för att identifieringen av verkliga huvudmän fortfarande är svår. Insynen i medieägande bedömdes löpa en medelhög risk 81 . Enligt den föreslagna nya lagen om elektroniska medier ska uppgifter om ägande lämnas genom att utdrag från registret över verkliga huvudmän tillhandahålls.

Fördelningen av statlig reklam regleras för den statliga förvaltningen och enheter som i huvudsak ägs av staten. Lagen om elektroniska medier föreskriver att den statliga förvaltningen ska använda 15 % av sin årliga finansiering, som är öronmärkt för marknadsföring av dess tjänster eller verksamhet, till reklam i audiovisuella program och radioprogram från regionala eller lokala tv- eller radiobolag. De statliga organen ska årligen rapportera sin reklamverksamhet till AEM 82 .

Tillgång till information garanteras genom lag, men processen är långsam. Informationsombudet är ett oberoende organ som skyddar och genomför lagen om tillgång till information. Rätten till tillgång till information har visserligen föreskrivits i lagen sedan 2003, men situationen förbättrades i och med lagen om tillgång till information och det första informationsombudet 2013. Ombudet tillhandahåller rättsligt skydd för rätten att få tillgång till offentlig information och återanvända den (öppna data), övervakar offentliggörandet av myndigheters arbete och ökar medvetenheten. Det är ett relativt litet kontor (17 anställda). Enligt lagen om tillgång till information måste varje offentlig myndighet utse en informationsansvarig för behandling av förfrågningar om information 83 . Om en direkt sanktionsbefogenhet infördes skulle det bidra till att motverka överträdelser. Ombudet kan lämna in förslag om att åtala och utfärda beslut om förseelser 84 . Över hälften av alla överklaganden som inkom till informationsombudet 2019 lämnades in på grund av att myndigheterna inte behandlade förfrågningar om tillgång till information inom de lagställda tidsfristerna 85 . Informationsombudet utfärdade en rapport 86 där oro uttrycktes över genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information 87 . Enligt MPM 2020 utövas rätten till information främst genom överklagandeförfaranden och informationsombudets direkta inblandning 88 .

Ramen för skydd av journalister ger säkerhetsgarantier genom flera lagar. Medielagen 89 handlar om yttrandefrihet och mediemångfald. Inom ramen för redaktionell frihet har journalister rätt att uttrycka sin åsikt och inte utföra sina uppgifter om detta strider mot yrkesreglerna för journalistik I sådant fall kan anställningsavtalet inte ändras till deras nackdel. Dessutom behöver journalister inte avslöja sina källor såvida inte den behöriga domstolen begär att de avslöjas på grund av frågor om nationell säkerhet. Detta gäller både för information som har offentliggjorts och ska offentliggöras 90 .

Journalister utsätts för en mängd hot på nätet, bl.a. smutskastningskampanjer, hatiska uttalanden, dödshot och hot om våld 91 . Enligt flera rapporter och berörda parter reagerar myndigheterna sällan tillräckligt snabbt på dessa 92 . Strafflagen föreskriver vissa åtgärder för att skydda yttrandefriheten och journalister eftersom kränkningar av tanke- och yttrandefriheten och hot utgör brott enligt denna lag 93 . Men journalister stäms även själva, ofta i syfte att skrämma dem 94 . Långt över 1 000 stämningsansökningar mot journalister lämnades in 2019 95 . Även om de flesta mål är civilmål som handlar om ersättningskrav för påstådda ideella skador var vissa mål brottmål. Denna stämningsvåg 96 blev föremål för en varning som lämnades till Europarådets plattform och klassificerades som kopplad till trakasserierna mot journalister 97 . I Kroatien kan förtal straffas med bl.a. fängelse, medan brottet ”grov uthängning” ströks från strafflagen 2019 98 .

IV.Andra institutionella problem med koppling till kontroller och motvikter

Kroatiens parlament är ett enkammarsystem där författningsdomstolen kan pröva författningsenligheten i efterhand, inbegripet i konkreta fall som bygger på anmälningar om författningsvidrighet. Alla parlamentsledamöter och regeringsmedlemmar kan lägga fram lagförslag. Utöver rättsväsendet spelar folkombudsmannen, som ansvarar för främjande och skydd av mänskliga rättigheter och friheter, informationsombudet och jämställdhetsombudsmannen, som fyller funktionen som jämställdhetsorgan, en roll i systemet med kontroller och motvikter.

Trots att det finns särskilda mekanismer är allmänhets deltagande relativt svagt. Regeringens lagstiftningsavdelning (GLO) samordnar offentliga samråd och administrerar portalen för e-samråd. De flesta institutioner förlitar sig helt på samråd på nätet snarare än att kombinera flera samrådsmetoder 99 . Aktörer deltar ofta via plattformen för e-samråd e-Savjetovanja och antalet samråd ökar 100 . Samrådens kvalitet är dock bristande och utnyttjandet av kommentarer är fortfarande lågt. Informationsombudets analys visar att antalet klagomål kopplade till offentliga samråd ökade under 2019 101 . De orsaker som uppgavs var att samrådet inte ägde rum, var kortare än 30 dagar eller att antingen samrådsplanerna eller rapporten om det genomförda samrådet inte offentliggjordes. Sammanlagt 19 543 kommentarer analyserades 2019 (23 035 år 2018). Av dessa godtogs bara 16 % av kommentarerna helt och 6 % delvis, medan 25 % noterades, 31 % tillbakavisades och 22 % aldrig besvarades 102 . De behöriga organen är skyldiga att genomföra ett offentligt samråd på nätet i upp till 30 dagar, men i bara 40 % av fallen genomfördes samråd med hela den lagstadgade tidsfristen. Det låga utnyttjandet av kommentarer togs också upp av parter i den sociala dialogen, som upplevde samråden som formalistiska snarare än konkreta 103 .

Lagstiftningspolitiken har förbättrats, men svårigheter finns fortfarande. Ett framsteg var av lagen om konsekvensbedömning av regelverket 2017 som införde deltagande från berörda aktörers sida, men brister finns fortfarande. Kroatien återfinns i den mellersta tredjedelen av medlemsstaterna när det gäller användningen av evidensbaserade instrument och i den sista tredjedelen när det gäller lagstiftningens kvalitet och samråd med arbetsmarknadens parter under utarbetandet av politiska åtgärder 104 . Det är framför allt ministerierna som gör konsekvensbedömningar av regelverket, men GLO tillhandahåller utbildning i metodik och utarbetande av lagstiftning. GLO:s mandat är begränsat till granskningen av konsekvensbedömningar för primärlagstiftning. Detta leder till att sekundär lagstiftning inte kontrolleras. Även om lokala och regionala myndigheter har stora befogenheter att anta bestämmelser saknar majoriteten den personal eller den erfarenhet som krävs för att på ett effektivt sätt tillämpa lagstiftningen. Detta har medfört stora skillnader i kvaliteten på förvaltning och tillämpning på lokal nivå 105 . Ministeriet för ekonomi, entreprenörskap och hantverk granskar bestämmelsernas konsekvenser för små och medelstora företag genom att göra ett test för små och medelstora företag (för primär- och sekundärlagstiftning).

Folkombudsmannen ansvarar för att främja och skydda mänskliga rättigheter och friheter, rättsstatsprincipen och antidiskrimineringsnormerna. Ombudsmannen tilldelades 2008 en ”A-status” i enlighet med FN:s Parisprinciper, och ackrediterades igen 2019 107 . Sedan 2013 har ombudsmannens årsbudget ökat från 1,2 miljoner euro till 1,6 miljoner euro 2019 108 . De senaste åren har genomförandet av ombudsmannens rekommendationer ökat 109 . Institutionens anseende har ökat tack vare dess professionalism, motståndskraft mot politisering och goda resultat. Ombudsmannen saknar dock viss kapacitet, särskilt i fråga om nya befogenheter som rör visselblåsare, och behöver ytterligare stöd i form av personal (ombudsmannen fick ytterligare ekonomiska resurser för detta ändamål). Jämställdhetsombudsmannen fyller funktionen som jämställdhetsorgan 110 .

Regeringen planerar att stödja civilsamhället genom den kommande nationella planen för skapande av en gynnsam miljö för civilsamhällets utveckling 2020–2026. Ett av planens mål är att ytterligare förbättra det juridiska, finansiella och institutionella stödsystemet för verksamheten i civilsamhällets organisationer. Detta skulle innefatta särskilda åtgärder, verksamheter, tidsfrister och myndigheter för att genomföra dessa samt finansieringskällor och indikatorer för att mäta genomförandets resultat. Utrymmet för civilsamhället i Kroatien anses vara inskränkt.  111

Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*

* Förteckningen över bidrag som mottagits i samband med samrådet om 2020 års rapport om rättsstatsprincipen finns på (kommissionens webbplats).

Centrum för mediernas mångfald och mediefrihet (2020), Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020. https://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2020 .

Civicus (2020), landsprofil för Kroatien. https://monitor.civicus.org/country/croatia/ .

Commission staff working document – Country Report Croatia 2019 including an in-depth review on the prevention and correction of macroeconomic imbalances accompanying the document communication from the Commission to the European Parliament, the European Council, the Council, the European Central Bank and the Eurogroup 2019 European Semester: Assessment of progress on structural reforms, prevention and correction of macroeconomic imbalances, and results of in-depth reviews under Regulation (EU) No 1176/2011, COM(2019) 150 final.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om kontrollen av Kroatiens fullständiga tillämpning av Schengenregelverket, COM(2019) 497 final.

Kroatiens författningsdomstol, beslut av den 17 december 2019, U-I-4658/2019 och U-I-4659/2019: 
https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2019_12_126_2550.html .

Kroatiens författningsdomstol, dom av den 22 maj 2018, U-III-5074/2017.

Kroatiens författningsdomstol, dom av den 17 december 2019, U-I-4658/2019 och U-I-4659/2019: https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2019_12_126_2550.html .

Kroatiens författningsdomstol, dom av den 24 juni 2020, U-III-3053/2018.

Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet: https://www.coe.int/en/web/media-freedom/the-platform  

Europarådet: Ministerkommittén (2016), ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2016)4 till medlemsstaterna om skydd av journalistik och journalisters och andra medieaktörers säkerhet.

Kroatiens regering (2019), program för korruptionsbekämpning för till övervägande del statligt ägda företag 2019–2020.

Kroatiens regering (2016–2020), handlingsplan mot korruption.

Kroatiens regering (2020), underlag för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen. 

Kroatiens regering (2020), sammanfattning av rapporten om genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information 2019: https://www.pristupinfo.hr/dokumenti-i-publikacije/izvjesca-o-provedbi-zppi/ . 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster), L 95/1.

Generaldirektoratet för kommunikation (2020), Flash Eurobarometer 482 om företagens inställning till korruption.

Generaldirektoratet för kommunikation (2020), särskild Eurobarometer 502 om korruption.

Förslag till ändring av lagen om statens rättsliga råd: https://www.sabor.hr/sites/default/files/uploads/sabor/2019-01-18/081446/PZ_301.pdf .

Europeiska kommissionen (2016, 2017, 2018, 2019, 2020), resultattavlan för rättskipningen i EU.

European Federation of Journalists (2019), Croatian journalists stage protest against abusive lawsuits: https://europeanjournalists.org/blog/2019/03/05/croatian-journalists-stage-protest-against-abusive-lawsuits/ .

Europeiska nätverket för domstolsadministrationer (2020), bidrag till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Global Alliance of National Human Rights Institutitons – GANHRI (2019), Report and Recommendations of the Session of the Sub-Committee on Accreditation (SCA) – mars 2019: https://nhri.ohchr.org/EN/AboutUs/GANHRIAccreditation/Documents/SCA%20Report%20March%202019%20-%20EN%20.pdf .

Gong (2019), Letter to GRECO: Plenkovic undermines the fight against corruption: https://www.gong.hr/en/good-governance/anti-corruption-policy/letter-to-greco-plenkovic-undermines-the-fight-aga/ .

GRECO (2014), Fourth evaluation round – Evaluation report on Croatia on corruption prevention in respect of members of parliament, judges and prosecutors.

GRECO (2020), Fifth evaluation round – Evaluation report on Croatia on preventing corruption and promoting integrity in central governments (top executive functions) and law enforcement agencies.

Informationsombudet (2019), rapport om genomförandet av lagen om tillgång till information för 2018, lämnad till det kroatiska parlamentet.

Informationsombudet (2020), rapport om genomförandet av lagen om tillgång till information för 2019, lämnad till det kroatiska parlamentet.  https://www.pristupinfo.hr/dokumenti-i-publikacije/izvjesca-o-provedbi-zppi/  

Justitieministeriet (2019), uppgifter om domstolarnas effektivitet.

N1 (2020), Plenković announcing the end of immunity for members of the Government: a relic of the 1990s: http://hr.n1info.com/Video/Info/a529417/Plenkovic-najavio-ukidanje-imuniteta-za-clanove-Vlade-To-je-relikt-devedesetih.html .

OECD (2019), Regulatory policy in Croatia: Implementation is key.

Republiken Kroatiens folkombudsman, årsrapport för 2013, 2017, 2018 och 2019.

Rekommendation till rådsrekommendation om Kroatiens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Kroatiens konvergensprogram ST 8184/20, COM(2020) 511 final.

Reportrar utan gränser, landsida: Kroatien. https://rsf.org/en/croatia .

Åklagarmyndigheten (2020), rapport till åklagarmyndigheten 2019.

Kroatiens högsta domstol, dom av den 12 februari 2019, Rev 2868/2018-2: http://hr.n1info.com/Binary/245/Odluka-Vrhovnog-suda-o-kreditima-u-CHF.pdf .

Sustainable Governance Indicators (2019), Sustainable governance indicators platform 2019: https://www.sgi-network.org/2019/Downloads .

Virtuellt landsbesök i Kroatien i samband med 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

World Bank, Worldwide Governance Indicators: https://databank.worldbank.org/source/worldwide-governance-indicators .

Bilaga II: Besöket i Kroatien

Kommissionens avdelningar höll i juni 2020 virtuella möten med följande enheter:

·En akademisk expert (Viktorija Car, fil.dr, lektor vid Zagrebs universitet, statsvetenskapliga fakulteten, avdelningen för medier och kommunikation)

·Byrån för elektroniska medier

·Kroatiska journalistförbundet

·Croatian Newspaper Publishers’ Association

·Gong

·Government Office for Associations

·Government Office for Legislation

·Informationsombudet

·Utrikes- och Europaministeriet

·Justitieministeriet

·Ministeriet för statlig förvaltning

·Ombudsmannen

·De statliga åklagarnas råd

·Åklagarmyndigheten

·Statens rättsliga råd

* Kommissionen träffade även följande organisationer i ett antal gemensamma möten:

·Amnesty International

·Civil Liberties Union for Europe

·Civila samhället i Europa (CSE)

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·Free Press Unlimited

·Front Line Defenders

·ILGA-Europe

·Internationella juristkommissionen

·International Federation for Human Rights

·Internationella pressinstitutet

·Plattformen för livslångt lärande

·Open Society Justice Initiative/Open Society European Policy Institute

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)      Inrättandet av en ny brottmålsöverdomstol har skjutits upp i avvaktan på ett beslut från författningsdomstolen.

(2)      Högsta domstolen fungerar som andrainstansdomstol när den överprövar brottmål från regiondomstolar och som tredjeinstansdomstol vid extraordinärt överklaganden och extraordinära rättsmedel.

(3)      Åklagarmyndigheten har två avdelningar. Den ena fungerar som åklagarmyndighet och den andra vidtar rättsliga åtgärder för att skydda Kroatiens tillgångar och tillämpa rättsmedel för att skydda författningen och lagstiftningen.

(4)      Diagram 55-57, resultattavla för rättskipningen i EU 2019.

(5)      Diagram 44 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020. Nivån av upplevt oberoende hos rättsväsendet kategoriseras på följande vis: mycket låg (mindre än 30 % av de tillfrågade anser att rättsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), låg (30–39 %), genomsnittlig (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (mer än 75 %).

(6)      Diagram 46 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(7)      Se undersökningarna från Världsekonomiska forumet, som presenteras i diagram 59, resultattavlan för rättskipningen i EU 2018, och diagram 48, resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(8)      Diagram 45 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020. Som en jämförelse bör det noteras att den andel av allmänheten som uppger denna orsak är störst i EU bland allmänheten.

(9)      Diagram 47 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020. Som en jämförelse bör det noteras att den andel av företagen som uppger dessa orsaker är störst i EU bland företag.

(10)      Se Diagram 45, resultattavlan för rättskipningen i EU 2017, som visar att en undersökning gjordes 2015 om följande ämnen: tillgång till domstolstjänster, kundtjänst i domstolen, genomförande av förhandlingen, domstolens dom/beslut och advokatens tjänster.
Se även diagram 49, resultattavlan för rättskipningen i EU 2018, diagram 42, resultattavlan för rättskipningen i EU 2019 och diagram 42, resultattavlan för rättskipningen i EU 2020, som visar att inga undersökningar gjordes 2016, 2017 eller 2018.

(11)      Statens rättsliga råd har elva ledamöter, som består av sju domare som väljs av kolleger, två professorer och två parlamentsledamöter, varav en tillhör oppositionen. Rådets ledamöter väljs för en period av fyra år och kan bara väljas om en gång. Rådet ansvarar för att utnämna och entlediga domare och domstolspresidenter, besluta om domares immunitet, överföring och externa verksamhet, genomföra disciplinära förfaranden och besluta om domares disciplinansvar, delta i utbildning av domare och domstolstjänstemän, anta metoder för utvärdering av domare, föra personregister och kontrollera domares redovisningar av tillgångar.

(12)      De statliga åklagarnas råd har elva ledamöter, som består av sju biträdande statliga åklagare som väljs av sina kolleger, två professorer och två parlamentsledamöter, varav en tillhör oppositionen. Rådets ledamöter väljs för en period av fyra år och kan bara väljas om en gång. Rådets uppgift är att utnämna och entlediga statliga åklagare, besluta om statliga åklagares överföring och externa verksamhet, genomföra disciplinära förfaranden och besluta om åklagares disciplinära ansvar, delta i utbildningen av åklagare, besluta om invändningar mot utvärderingarna av statliga åklagare, föra personregister och kontrollera statliga åklagares redovisningar av tillgångar.

(13)      De ändrade artiklarna 55, 55 a och 56 i lagen om statliga rättsrådet, juli 2018, NN 67/2018.
Artiklarna 56 och 57 i lagen om de statliga åklagarnas råd, juli 2018, NN 67/2018.

(14)      Det bör noteras att överprövning av författningsdomstolen är ett vanligt rättsmedel som kan användas av alla kandidater som inte utnämns till en domartjänst eller tjänst som statlig åklagare.

(15)      Författningsdomstolen, dom av den 22 maj 2018, U-III-5074/2017. Eftersom motiveringen i statens rättsliga råds beslut var bristfällig ogiltigförklarade författningsdomstolen beslutet och återsände målet till rådet för ett nytt förfarande och beslutsfattande. Författningsdomstolen betonade särskilt att rådet inte hade motiverat varför det hade valt en kandidat med ett lägre antal poäng, som delas ut till varje kandidat enligt i förväg fastställda kriterier i lagen om statliga rättsrådet och relaterade akter från det berörda rådet (t.ex. på grundval av resultaten av tidigare juridiskt arbete, erfarenhet, högre juridisk examen). Efter den föreskrivna utdelningen av poäng får de flesta kandidater ett relativt liknande antal poäng, och ligger därför nära varandra på listan över kandidater.
Författningsdomstolen ogiltigförklarade i en senare dom av den 24 juni 2020, U-III-3053/2018, återigen statens rättsliga råds beslut från juli 2018 i ett liknande utnämningsförfarande till följd av sin dom U-III-5074/2017. Domstolen betonade återigen (se punkt 42) statens rättsliga råds skyldighet att lämna en motivering med de kriterier och skäl på vilka de grundade sitt utnämningsbeslut, och att detta krav inte hindrar rådets självständighet och oberoende.

(16)      Se motiveringen till ändringsförslagen: https://www.sabor.hr/sites/default/files/uploads/sabor/2019-01-18/081446/PZ_301.pdf.

(17)      Information som mottagits i samband med landsbesöket.

(18)      Enligt bästa praxis som utbyts mellan medlemmarna i det europeiska nätverket för domstolsadministrationer jämför exempelvis vissa domstolsadministrationer varje domarkandidat med alla andra på grundval av en uppsättning kriterier. Sådan praxis kräver tillräcklig personal i administrationen.

(19)      Läs mer om de båda organens resursproblem nedan i avsnittet om rättsväsendets kvalitet.

(20)      Underlag från Kroatien till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(21)      Uppgraderingen av it-systemet för inlämning och offentliggörande av redovisningar av domstolstjänstemäns tillgångar kräver ytterligare åtgärder rörande automatisk kontroll av uppgifter. Detta omfattar ingående av samförståndsavtal mellan statens rättsliga råd och de statliga åklagarnas råd och andra behöriga myndigheter (t.ex. skattemyndigheten, fastighetsregistret, inrikesministeriet) om utbyte av information som de relevanta behöriga myndigheterna har i sina databaser.

(22)      Diagram 40 och 27 i resultattavlan för rättsskipningen i EU 2020.

(23)      IKT-systemet gör det möjligt att genom en kvalificerad elektronisk signatur lämna in dokument från advokater, konkursförvaltare, sakkunniga vid domstolar och notarius publicus. Under 2019 översteg den elektroniska kommunikationen med domstolsanvändare 90 000 meddelanden i handelsdomstolen och 17 000 i vissa distriktsdomstolar (främst från advokater och, i insolvensärenden, från konkursförvaltare och finansinspektionen FINA, och mindre ofta från notarius publicus och sakkunniga vid domstolar).

(24)      Av alla skrivelser i handelsdomstolarna hade i maj 2020 omkring 36 % av all aktbilagering från parter (23 % i distriktsdomstolarna) och 44 % av alla skrivelser som skickades från domstolar till parter skickats elektroniskt (18 % i distriktsdomstolarna). Underlag från Kroatien för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(25)      Det bör noteras att justitieministeriet begärde stöd genom stödprogrammet för strukturella reformer 2020 för att hantera denna fråga. Projektet för att stödja genomförandet av e-kommunikation i det kroatiska rättsväsendet, som ska genomföras med Europarådet (Cepej), kommer att ge justitieministeriet stöd för att itu med den låga användningen av e-kommunikationssystemet och popularisera det, i syfte att till fullo utnyttja fördelarna med digitaliserade processer för slutanvändarna.

(26)      Uppgifter om användningen av elektronisk kommunikation, justitieministeriet, 2020.

(27)      Se fotnoterna 11 och 12 ovan.

(28)      Se artikel 4 a i lagen om statliga rättsrådet. Ordföranden och de ledamöter i de statliga åklagarnas råd som är statliga åklagare befrias inte från sina yrkesskyldigheter.
För ett jämförande perspektiv på domstolsadministrationernas resurser, se bidraget från ENCJ till rapporten om rättsstatsprincipen, maj 2020, s. 9. För ett jämförande perspektiv på befogenheter för tillsynsmyndigheterna för domstolsväsendet, se diagram 50 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2016.

(29)      I synnerhet skulle utbildningen av nyexaminerade åklagare kunna förbättras ytterligare genom ett fokus på praktiska färdigheter.

(30)      Läs mer om problemet med offentliggörande av tillgångar i avsnittet om rättsväsendets oberoende.
Uppgifter om antalet domare och statliga åklagare den 31 december 2019, underlag från Kroatien för 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(31)      Rapport om åklagarmyndigheten 2019.

(32)      För att uppmuntra anställningen av ekonomiska utredare har anställningsförfarandet för denna befattning förenklats. Regeringen har befogenhet att på åklagarmyndighetens begäran tillfälligt fördela ytterligare resurser för särskilda svåra mål där ekonomiska utredare måste anlitas.

(33)      Reformen utvidgade också de geografiska områdena för förstainstansdomstolar, vilket kan innebära en mer regelbunden användning av de befogenheter som anförtrotts distriktsdomstolarnas presidenter att fördela olika sorters mål eller geografiska platser till domare genom en årlig arbetsplan. Det bör noteras att en domare som är missnöjd med den årliga arbetsplanen kan söka överprövning av ordföranden i regiondomstolen.

(34)      Denna reform minskade antalet förstainstansdomstolar från 46 till 34.

(35)      Författningsdomstolen, U-I-4658/2019, U-I-4659/2019, 17.12.2019.

(36)      Diagram 28 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(37)      Diagram 29 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(38)      Diagram 5–19 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2020.

(39)      Uppgifter för 2019, justitieministeriet.

(40)      Jämfört med 2018 minskade handläggningstiderna ännu mer 2019.

(41)      Underlag från Kroatien till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

(42)      Till följd av Högsta domstolens dom om tillgången till rättsmedel i dessa situationer. Högsta domstolen, dom av den 12 februari 2019, Rev 2868/2018-2.

(43)      Till följd av ändringarna av lagen om personlig konkurs, 10.7.2018, NN 67/2018-1364.

(44)      Information som mottagits i samband med landsbesöket.

(45)      Problemet härrör från den tidigare möjligheten för försvarsadvokater att gång på gång begära att domstolen ska förklara åklagarens bevisning som otillåtlig vid de olika förhandlingar då en domaravdelning granskar åtal som väckts. Konsekvensen av detta förfarande var att varje gång domarna avvisade ett yrkande om att förklara ett bevis som otillåtligt kunde advokaterna inleda ett separat överklagandeförfarande, som sedan hamnade vid högre domstolar och pågick länge. Enligt de ändrade reglerna ska nu yrkanden om att avvisa bevisning på grund av otillåtlighet koncentreras till en förhandling och inte tillåtas senare, med några undantag som uttryckligen anges.

(46)      Rapport om åklagarmyndigheten 2019, april 2020, s. 17. Följande typer av brottmål omfattas av denna översikt: polisanmälningar från polisen, allmänheten och andra, utredningar, forskning, förfaranden i andra instans, begäranden om skydd av lagenligheten i brottmål samt andra brottmål (totalt nästan 129 000 inkommande mål 2019).

(47)      I Zagreb, Split, Rijeka och Osijek.

(48)      Särskild Eurobarometerundersökning 502.

(49)      Flash Eurobarometer 482.

(50)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendation xi, para. 96.

(51)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendation xi, para. 99.

(52)      http://hr.n1info.com/Video/Info/a529417/Plenkovic-najavio-ukidanje-imuniteta-za-clanove-Vlade-To-je-relikt-devedesetih.html.

(53)      Kroatiska parlamentets rapport om genomförandet av handlingsplaner: 55 av de 126 åtgärderna för 2015–2016 genomfördes (44 %) och vissa ej genomförda åtgärder flyttades till följande år. 87 av de 126 åtgärderna i handlingsplanen för 2017–-2018 genomfördes (69 %).

(54)      Handlingsplan mot korruption 2016–2020.

(55)      Antikorupcijski program za trgovačka društva u većinskom državnom vlasništvu 2019-2020.

(56)      Information som mottagits i samband med landsbesöket.

(57)      Aviseringen gjordes den 18 september 2020: https://vlada.gov.hr/vijesti/malenica-najavio-izradu-nove-strategije-borbe-protiv-korupcije/30397

(58)      Förordning om justitieministeriets interna organisation (artikel 126).

(59)      GRECO Fourth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendations i and iii.

(60)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendation ii, para. 41.

(61)      Lagen om förebyggande av intressekonflikter.

(62)      Skrivelse från Gong till Greco, 1.10.2019.

(63)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendations viii, ix and x, para. 4.

(64)      Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om kontrollen av Kroatiens fullständiga tillämpning av Schengenregelverket, COM(2019) 497 final, 22.10.2020. Rådets rekommendation av den 20 juli 2020 om Kroatiens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Kroatiens konvergensprogram 2020: https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8430-2020-INIT/en/pdf
År 2018 tilldelades kommissionens arbete 5 048 458,28 kuna. År 2019 tilldelades 6 493 939,00 kuna. Budgeten för 2020 uppgår till 7 810 718 kuna.

(65)      Åklagarmyndigheten, rapport för 2019, april 2020 samt Eurobarometer 502 och Eurobarometer 482.

(66)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendation vii, para. 79.

(67)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, recommendation viii, para. 82.

(68)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, para. 78.

(69)      200 000,00 kuna.

(70)      Särskild Eurobarometer 502 om korruption.

(71)      Lagen om åklagarmyndigheten och lagen om de statliga åklagarnas råd.

(72)      GRECO Fifth Evaluation Round – Evaluation Report, para. 13.

(73)      http://www.dorh.hr/fgs.axd?id=5289.

(74)      Åklagarmyndigheten, rapport för 2019, april 2020, s. 120.

(75)      Särskild Eurobarometer 502 om korruption.

(76)      Mellan 2019 och 2020 klättrade Kroatien fem placeringar i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex och ligger nu på plats 59 i världen. Se https://rsf.org/en/ranking/2019.

(77)      Lagen om elektroniska medier.

(78)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020.

(79)      I detta sammanhang bör man även påminna sig att det i det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD) fastställs särskilda garantier för de nationella medietillsynsmyndigheternas oberoende och ändamålsenlighet. Kroatien förväntas införliva det reviderade direktivet under hösten 2020.

(80)      Artikel 52 i lagen om elektroniska medier.

(81)      Man bör ha i åtanke att det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster uppmuntrar medlemsstaterna att anta lagstiftningsåtgärder som föreskriver att leverantörer av medietjänster under deras jurisdiktion ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur, inbegripet verkliga huvudmän.

(82)      Artikel 33 i lagen om elektroniska medier.

(83)      För närvarande har omkring 85 % av alla 5 900 myndigheter gjort detta, men definitionen av offentlig myndighet är mycket vid.

(84)      Domstolsförfarandena är dock långdragna och domstolar har sällan fällt offentliga myndigheter. Sustainable Governance Indicators Platform, 2019.

(85)      Sammanfattning av rapporten om genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information 2019.

(86)      Rapport om genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information 2018.

(87)      Lagen om rätt till tillgång till information.

(88)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2020.

(89)      Artikel 3 i lagen om elektroniska medier.

(90)      Artiklarna 27–30 i lagen om elektroniska medier.

(91)      Reportrar utan gränser.

(92)      Reportrar utan gränser. Det ska i detta sammanhang erinras om att ”medlemsstaterna ska införa en omfattande rättslig ram som gör det möjligt för journalister och andra medieaktörer att bidra till den offentliga debatten på ett effektivt sätt och utan rädsla”, i enlighet med Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2016)4.

(93)      Strafflagen, artikel 127.

(94)      European Network of National Human Rights Institutions, The rule of law in the European Union, s. 53.

(95)      European Federation of Journalists.

(96)      Enligt källor avgjordes den stora majoriteten av åtalen till journalisternas fördel. Domstolsförfarandena fick dock ekonomiska följder och en avskräckande effekt på journalister.

(97)      De flesta av dessa domstolsmål är tvistemål som handlar om ersättningskrav för påstådda ideella skador, och endast en del är brottmål om brottet ”uthängning”. Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet.

(98)      European Network of National Human Rights Institutions, The rule of law in the European Union, s. 53.

(99)      Regulatory Policy in Croatia: Implementation is Key, OECD Reviews of Regulatory Reform, 2019, s. 58.

(100)      Antalet kommentarer som kommer in och aktörer som medverkar i lagstiftningsprocessen ökar. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller att öka medvetenheten om samrådsförfarandet bland vissa grupper av aktörer.

(101)      Till 10 %, jämfört med ett genomsnitt på 5 % av det totala antalet klagomål som mottogs under tidigare år.

(102)      Betydligt högre än de 12 % som aldrig besvarades 2018.

(103)      Se Europeiska kommissionen, 2019 års landsrapport för Kroatien inom ramen för den europeiska planeringsterminen, SWD(2019) [1010] final, 27.2.2019, s. 39.

(104)      World Bank, WGI a.a.

(105)      Regulatory Policy in Croatia: Implementation is Key, OECD Reviews of Regulatory Reform, 2019, s. 105.

(106)      För att hantera covid-19-pandemin utlyste Kroatien inte undantagstillstånd och de flesta åtgärder antogs av civilskyddsmyndighetens ledning på grundval av civilskyddslagen, som ändrades i mars 2020. Författningsdomstolen har inlett en prövning av huruvida dessa ändringar och själva civilskyddsmyndighetens åtgärder är förenliga med författningen, och denna prövning pågår för närvarande.

(107)      Rapport och rekommendationer från sessionen i underkommittén om ackreditering (SJK) 2019, s. 2, 18.

(108)      Den kroatiska folkombudsmannens rapport för 2019, s. 167.
Dess mandat utvidgades 2012 (lagen om folkombudsmannen, NN 76/12) och 2014 och 2015 öppnades nya regionala kontor (lagen om folkombudsmannen, NN 76/12) för att kunna hantera det ökande antalet klagomål (2 275 avgjorda ärenden 2013 enligt den kroatiska folkombudsmannens rapport för 2013, s. 5; 3 632 avgjorda ärenden 2017 enligt den kroatiska folkombudsmannens rapport för 2017, s. 11).

(109)      Under 2016 genomfördes 29 % av rekommendationerna från 2015. Under 2018 ökade andelen till 65 % av rekommendationerna från 2017; se den kroatiska ombudsmannens rapport för 2018, s. 6.

(110)      Noteras bör att specialiserade organ för mänskliga rättigheter, såsom ombudsmän för barn och personer med funktionsnedsättning, också har inrättats. Lag om barnombudsmannen (NN 96/03), jämställdhetslagen (NN 116/03), lag om ombudsmannen för personer med funktionsnedsättning (NN 107/07).

(111)      Civicus klassning. Civicus delar in länder i olika klasser på en femgradig skala: Öppet, inskränkt, motarbetat, undertryckt och stängt.