EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020PC0593

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937

COM/2020/593 final

Bryssel den 24.9.2020

COM(2020) 593 final

2020/0265(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2020) 306 final} - {SWD(2020) 380 final} - {SWD(2020) 381 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag ingår i paketet för digitalisering av finanssektorn, som är ett åtgärdspaket för att ytterligare möjliggöra och stödja den digitala finanssektorns potential när det gäller innovation och konkurrens och samtidigt minska riskerna. Det ligger i linje med kommissionens prioriteringar att rusta Europa för den digitala tidsåldern och att bygga upp en framtidssäkrad ekonomi för människor. I paketet för digitalisering av finanssektorn ingår en ny strategi för digitalisering av finanssektorn inom EU 1 som har som syfte att se till att EU tar till sig den digitala revolutionen och driver den med innovativa europeiska företag i täten, så att fördelarna med en digital finanssektor blir tillgängliga för europeiska konsumenter och företag. Utöver detta förslag innehåller paketet också ett förslag till en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som bygger på teknik för distribuerade liggare (nedan kallat DLT) 2 , ett förslag om digital operativ motståndskraft 3 och ett förslag om att förtydliga eller ändra vissa relaterade bestämmelser för finansiella tjänster inom EU 4 .

Ett av strategins prioriterade områden är att se till att EU:s regelverk för finansiella tjänster är innovationsvänligt och inte utgör ett hinder för tillämpningen av ny teknik. Detta förslag och förslaget om en pilotordning för DLT utgör de första konkreta åtgärderna på detta område.

Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna av blockkedjeteknik inom finanssektorn. Efter att kommissionens handlingsplan för fintech 5 offentliggjordes i mars 2018 har kommissionen undersökt de möjligheter och utmaningar som kryptotillgångar ger upphov till. Efter en kraftig ökning av marknadsvärdet på kryptotillgångar under 2017 uppmanade verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis i december 2017 i en skrivelse till Europeiska bankmyndigheten (nedan kallad EBA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (nedan kallad Esma) dem att upprepa sina varningar till investerarna. I 2018 års handlingsplan för fintech gav kommissionen EBA och Esma i uppdrag att bedöma tillämpligheten och lämpligheten hos EU:s befintliga regelverk för finansiella tjänster när det gällde kryptotillgångar. I rådgivningen 6 från januari 2019 hävdades det att även om vissa kryptotillgångar skulle kunna omfattas av EU-lagstiftningen är det inte alltid helt okomplicerat att tillämpa lagstiftningen effektivt på dessa tillgångar. I rådgivningen noterades det dessutom att bestämmelser i befintlig EU-lagstiftning kan förhindra användningen av DLT. Samtidigt underströk EBA och Esma att de flesta kryptotillgångar – utöver i EU-lagstiftning som syftar till att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism – inte omfattas av EU:s lagstiftning om finansiella tjänster och därför inte omfattas av bestämmelser om konsumentskydd, investerarskydd och marknadsintegritet, även om de ger upphov till dessa risker. Dessutom har ett antal medlemsstater nyligen stiftat lagar i frågor som rör kryptotillgångar, vilket har lett till marknadsfragmentering.

En relativt ny undergrupp av kryptotillgångar – så kallade stablecoins – har nyligen utvecklats och uppmärksammats av både allmänheten och tillsynsmyndigheter runt om i världen. Även om marknaden för kryptotillgångar fortfarande är blygsam och för närvarande inte utgör något hot mot den finansiella stabiliteten 7 , kan detta förändras i och med uppkomsten av globala stablecoins, som siktar på en utvidgad användarbas genom att införliva inslag som syftar till att stabilisera deras värde och genom att utnyttja nätverkseffekterna från de företag som marknadsför dessa tillgångar 8 .

Mot bakgrund av denna utveckling och som en del av kommissionens bredare digitala agenda har ordförande Ursula von der Leyen betonat behovet av att säkra en strategi för kryptovalutor tillsammans med medlemsstaterna för att se till att vi förstår hur vi kan dra största möjliga nytta av de möjligheter sådana valutor skapar och hantera de nya risker de kan innebära 9 . Samtidigt som kommissionen och rådet erkände de risker kryptovalutor kan medföra förklarade de också i december 2019 gemensamt att de är fast beslutna att införa ett ramverk som kommer att tillvarata de potentiella möjligheter som kryptovalutor kan erbjuda 10 . På senare tid har Europaparlamentet utarbetat ett betänkande om digital finansiering, som särskilt fokuserar på kryptotillgångar 11 .

För att bemöta alla dessa frågor och skapa en EU-ram som både möjliggör marknader för kryptotillgångar samt en tokenisering av traditionella finansiella tillgångar och ökad användning av DLT inom finansiella tjänster, kommer denna förordning att åtföljas av andra lagstiftningsförslag: kommissionen föreslår också ett förtydligande av att den befintliga definitionen av ”finansiella instrument”, som definierar tillämpningsområdet för direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II) 12 , omfattar finansiella instrument baserade på DLT 13 samt en pilotordning för DLT-marknadsinfrastrukturer för dessa instrument 14 . Pilotordningen kommer att göra det möjligt att experimentera i en säker miljö och ge belägg för eventuella ytterligare ändringar.

Detta förslag, som omfattar kryptotillgångar som inte omfattas av EU:s befintliga lagstiftning om finansiella tjänster, samt e-pengartoken (e-money tokens), har fyra allmänna och relaterade mål. Det första målet är att skapa rättssäkerhet. För att marknaderna för kryptotillgångar ska kunna utvecklas inom EU behövs det en sund rättslig ram som tydligt definierar den rättsliga behandlingen av alla kryptotillgångar som inte omfattas av befintlig lagstiftning om finansiella tjänster. Det andra målet är att stödja innovation. För att främja utvecklingen av kryptotillgångar och en bredare användning av DLT är det nödvändigt att införa en säker och proportionerlig ram för att stödja innovation och rättvis konkurrens. Det tredje målet är att skapa en lämplig nivå av konsument- och investerarskydd samt marknadsintegritet med tanke på att kryptotillgångar som inte omfattas av befintlig lagstiftning om finansiella tjänster ger upphov till många av samma typ av risker som mer kända finansiella instrument ger upphov till. Det fjärde målet är att säkerställa finansiell stabilitet. Kryptotillgångar utvecklas ständigt. Vissa har en ganska begränsad räckvidd och användning, medan andra, såsom den framväxande kategorin stablecoins, har potential att bli allmänt accepterade och potentiellt systemviktiga. Detta förslag innehåller skyddsåtgärder för att hantera de potentiella risker för den finansiella stabiliteten och en ordnad penningpolitik som stablecoins kan ge upphov till.

Förenlighet med befintliga bestämmelser på området

Detta förslag ingår i en bredare ram för kryptotillgångar och teknik för distribuerade liggare (DLT), eftersom det åtföljs av förslag som säkerställer att befintlig lagstiftning inte förhindrar införandet av ny teknik samtidigt som de relevanta regleringsmålen uppnås.

Förslaget bygger på omfattande och långvarig marknadsövervakning och på deltagande i internationellt policyarbete, till exempel i rådet för finansiell stabilitet, arbetsgruppen för finansiella åtgärder och G7.

Som en del av handlingsplanen för fintech, som antogs i mars 2018 15 , gav kommissionen de europeiska tillsynsmyndigheterna i uppdrag att ge råd om tillämpligheten och lämpligheten av EU:s befintliga regelverk för finansiella tjänster för kryptotillgångar. Detta förslag bygger på rådgivning från EBA och Esma 16 .

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I enlighet med ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer 17 och meddelandet Att forma Europas digitala framtid 18 är det av avgörande betydelse för Europa att dra nytta av den digitala tidsålderns alla fördelar och att stärka sin industri- och innovationskapacitet inom ramen för säkra och etiska gränser. I uppdragsbeskrivningen till verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis efterlyses dessutom en gemensam strategi med medlemsstaterna i fråga om kryptovalutor för att se till att Europa kan dra största möjliga nytta av de möjligheter de skapar och hantera de nya risker som de kan innebära 19 .

Detta förslag är nära kopplat till kommissionens bredare politik för blockkedjeteknik, eftersom kryptotillgångar, som är den huvudsakliga tillämpningen av blockkedjetekniken, är oupplösligt sammankopplade med främjandet av blockkedjeteknik i hela Europa. Detta förslag stöder en helhetssyn på blockkedjor och DLT och syftar till ge Europa en ledande ställning när det gäller innovation i fråga om och ökad användning av blockkedjor. Policyarbetet på detta område har omfattat inrättandet av EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor och det europeiska partnerskapet för blockkedjeteknik, som förenar alla medlemsstater på politisk nivå, samt de offentlig-privata partnerskap som planeras med den internationella sammanslutningen för tillförlitliga blockkedjeapplikationer 20 . 

Detta förslag är också förenligt med unionens politik som syftar till att skapa en kapitalmarknadsunion. Det utgör särskilt ett svar på högnivåforumets slutrapport, där man betonade kryptotillgångarnas underutnyttjade potential och uppmanade kommissionen att skapa rättslig säkerhet och fastställa tydliga regler för användningen av kryptotillgångar 21 . Detta förslag är förenligt med den strategi för små och medelstora företag som antogs den 10 mars 2020, där DLT och kryptotillgångar också lyfts fram som innovationer som kan göra det möjligt för små och medelstora företag att samarbeta direkt med investerare 22 .

Slutligen ligger förslaget helt i linje med rekommendationen i strategin för säkerhetsunionen om utveckling av en rättslig ram för kryptotillgångar med tanke på den ökande effekten av denna nya teknik på hur man emitterar, handlar med och får tillgång till finansiella tillgångar 23 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget, som ger EU-institutionerna befogenhet att fastställa lämpliga bestämmelser för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Förslaget syftar till att undanröja hinder för upprättandet av den inre marknaden för finansiella tjänster och förbättra dess funktion genom att se till att de tillämpliga bestämmelserna är helt harmoniserade.

I dag kan emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster inte till fullo utnyttja fördelarna med den inre marknaden, både på grund av bristande rättssäkerhet när det gäller regleringen av kryptotillgångar och på grund av avsaknaden av en för ändamålet avsedd och sammanhängande regelverks- och tillsynsordning på EU-nivå. Ett fåtal medlemsstater har redan infört en skräddarsydd ordning för att omfatta vissa leverantörer av kryptotillgångstjänster eller delar av deras verksamhet, men i de flesta medlemsstater är de verksamma utanför alla regelverk. Dessutom planerar allt fler medlemsstater skräddarsydda nationella ramar för att särskilt ta hänsyn till kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

De olika ramarna, bestämmelserna för och tolkningarna av både kryptotillgångar och kryptotillgångstjänster i hela unionen hindrar tjänsteleverantörerna från att skala upp sin verksamhet på EU-nivå. Detta innebär att leverantörerna av dessa produkter och tjänster, som av sin natur är gränsöverskridande, tvingas bekanta sig med flera medlemsstaters lagstiftning, erhålla flera olika nationella auktorisationer eller registreringar och följa ofta olika nationella lagar och ibland anpassa sin affärsmodell på olika sätt i olika länder i unionen. Detta leder till höga kostnader, rättslig komplexitet och osäkerhet för tjänsteleverantörer som är verksamma inom kryptotillgångar, vilket begränsar utvecklingen och uppskalningen av verksamhet med kryptotillgångar i unionen. Bristen på tillämpliga ordningar för leverantörer av kryptotillgångstjänster i många medlemsstater begränsar dessutom tillgången till finansiering och ibland också mer omfattande tillgång till nödvändiga finansiella tjänster, såsom banktjänster, på grund av den rättsliga osäkerhet som är förknippad med kryptotillgångar och därmed också leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Dessa skillnader skapar också ojämlika konkurrensvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster beroende på var de befinner sig, vilket skapar ytterligare hinder för en väl fungerande inre marknad. Slutligen bidrar detta till bristen på rättssäkerhet, vilket i kombination med avsaknaden av en gemensam EU-ram gör att konsumenter och investerare utsätts för betydande risker.

Genom att införa en gemensam EU-ram kan enhetliga verksamhetsvillkor för företag inom EU fastställas, så att en marknadsfragmentering som beror på skillnader i de nationella ramarna kan övervinnas och komplexiteten och kostnaderna minskas för de företag som är verksamma inom detta område. Samtidigt kommer den gemensamma ramen ge företagen fullt tillträde till den inre marknaden och skapa den rättssäkerhet som krävs för att främja innovation på marknaden för kryptotillgångar. Slutligen kommer den att sörja för marknadsintegritet och ge konsumenter och investerare en lämplig skyddsnivå och en bra uppfattning om sina rättigheter, samtidigt som finansiell stabilitet säkerställs.

Subsidiaritetsprincipen 

Medlemsstaternas olika tillvägagångssätt försvårar tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster för kryptotillgångar. De många olika nationella strategierna riskerar också att undergräva lika villkor på den inre marknaden vad gäller konsument- och investerarskydd, marknadsintegritet och konkurrens. Även om vissa risker har begränsats i de medlemsstater som har infört skräddarsydda ordningar för kryptotillgångar, är konsumenter, investerare och marknadsaktörer i andra medlemsstater fortfarande oskyddade mot några av de största riskerna med kryptotillgångar (t.ex. bedrägeri, cyberangrepp, marknadsmanipulation).

Åtgärder på EU-nivå, såsom detta förslag till förordning, skulle skapa en miljö där en större gränsöverskridande marknad för kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster skulle kunna utvecklas, vilket drar full nytta av den inre marknaden. En EU-ram skulle avsevärt minska komplexiteten samt de finansiella och administrativa bördorna för alla berörda parter, såsom tjänsteleverantörer, emittenter, konsumenter och investerare. En harmonisering av de operativa kraven för tjänsteleverantörer och kraven på offentliggörande som åläggs emittenter skulle också kunna ge tydliga fördelar vad gäller konsument- och investerarskydd och finansiell stabilitet.

Proportionalitetsprincipen

Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. De föreslagna bestämmelserna kommer inte att gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål. De kommer endast att omfatta de aspekter som medlemsstaterna inte kan uppnå på egen hand och där den administrativa bördan och kostnaderna står i proportion till de specifika och allmänna mål som man vill uppnå.

Den föreslagna förordningen kommer att säkerställa proportionalitet genom utformning, med tydlig åtskillnad mellan varje typ av tjänst och verksamhet i förhållande till de tillhörande riskerna, så att den tillämpliga administrativa bördan står i proportion till riskerna. De krav som fastställs i denna förordning står särskilt i proportion till de begränsade tillhörande riskerna, med tanke på att marknaden hittills är relativt liten. Samtidigt införs i förslaget strängare krav på stablecoins, vars omfattning mer sannolikt kommer att växa snabbt, vilket eventuellt kan leda till högre risknivåer för investerare, motparter och det finansiella systemet.

Val av instrument

Enligt artikel 114 i EUF-fördraget kan akter antas i form av en förordning eller ett direktiv. En förordning valdes för detta förslag för att fastställa en enda uppsättning omedelbart tillämpliga bestämmelser för hela den inre marknaden.

I förslaget till förordning fastställs harmoniserade krav för emittenter som vill erbjuda sina kryptotillgångar i hela unionen och leverantörer av kryptotillgångstjänster som vill ansöka om auktorisation att tillhandahålla sina tjänster på den inre marknaden. Dessa emittenter och tjänsteleverantörer får inte omfattas av särskilda nationella bestämmelser. En förordning är därför lämpligare än ett direktiv.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

Samråd med berörda parter

Kommissionen har samrått med berörda parter under hela processen när detta förslag har utarbetats. I synnerhet har den gjort följande:

i)Kommissionen genomförde ett särskilt öppet offentligt samråd (19 december 2019–19 mars 2020) 24 .

ii)Kommissionen rådfrågade allmänheten om en inledande konsekvensbedömning (19 december 2019–16 januari 2020) 25 .

iii)Kommissionens avdelningar har samrått med medlemsstaternas experter i expertgruppen för bankverksamhet, betaltjänster och försäkring (EGBPI) vid två tillfällen (den 18 maj 2020 och den 16 juli 2020) 26 .

iv)Kommissionens avdelningar höll ett särskilt webbseminarium om en EU-ram för kryptotillgångar som en del av 2020 års evenemangsserie om den digitala finanssektorn (den 19 maj 2020).

Syftet med det offentliga samrådet var att informera kommissionen om utvecklandet av en potentiell EU-ram för kryptotillgångar. Samrådet omfattade både frågor om kryptotillgångar som inte omfattas av EU:s befintliga lagstiftning om finansiella tjänster, kryptotillgångar som omfattas av EU:s befintliga lagstiftning om finansiella tjänster (som t.ex. räknas som överlåtbara värdepapper eller elektroniska pengar), specifika frågor om så kallade stablecoins samt mer allmänna frågor om tillämpningen av DLT på finansiella tjänster.

De flesta av de svarande betonade att inrättandet av en skräddarsydd ordning för kryptotillgångar som för närvarande inte omfattas av EU:s lagstiftning om finansiella tjänster, inbegripet oreglerade stablecoins, skulle vara till nytta för inrättandet av ett hållbart ekosystem för kryptotillgångar i EU. Majoriteten av de svarande bekräftade att det finns ett behov av rättssäkerhet och harmonisering i de nationella lagstiftningarna, och många berörda parter var positiva till merparten av de exempel på krav som skulle kunna fastställas för leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Medlemsstaternas företrädare i EGBPI uttryckte ett allmänt stöd för det valda tillvägagångssättet att skapa en lämplig skräddarsydd rättslig ram för oreglerade kryptotillgångar. De framhöll behovet av att undvika regelarbitrage, att undvika att emittenter av kryptotillgångar kringgår bestämmelserna och att se till att alla relevanta bestämmelser i befintlig lagstiftning om betalningar och elektroniska pengar också ingår i en skräddarsydd ordning för så kallade stablecoins. Behovet av att tillhandahålla en rätt till inlösen av stablecoins nämndes också, medan det fanns olika åsikter om vilken lösning som föredras i fråga om tillsyn.

Som en del av en evenemangsserie anordnande kommissionen ett webbseminarium om kryptotillgångar. Ett brett spektrum av berörda parter inom branschen och offentliga myndigheter deltog i webbseminariet och bidrog med ytterligare synpunkter från sektorn om samspelet med lagstiftningen om finansiella tjänster.

Förslaget bygger också på och integrerar återkoppling från möten med berörda parter och EU-myndigheter. De flesta berörda parter, däribland leverantörer av kryptotillgångstjänster, har understött initiativet, vilket än en gång visar att sektorn i hög grad strävar efter rättssäkerhet för att kunna utvecklas ytterligare.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Vid utarbetandet av detta förslag har kommissionen förlitat sig på kvalitativ och kvantitativ information som samlats in från erkända källor, däribland de två rapporterna från EBA och Esma. Detta har kompletterats med offentligt tillgängliga rapporter från tillsynsmyndigheter, internationella standardiseringsorgan och ledande forskningsinstitut samt kvantitativa och kvalitativa synpunkter från identifierade berörda parter inom hela den globala finanssektorn.

Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömning som lades fram för nämnden för lagstiftningskontroll den 29 april 2020 och godkändes den 29 maj 2020 27 . Nämnden rekommenderade förbättringar på vissa områden för att uppnå följande syften: i) Sätta in initiativet i sammanhang av pågående lagstiftningsinsatser på EU-nivå och internationell nivå. ii) Förtydliga hur initiativet kommer att minska riskerna för bedrägeri, hackande och marknadsmissbruk och också visa på samstämmigheten med den kommande översynen av lagstiftningen mot penningtvätt. iii) Bättre förklara de farhågor om den finansiella stabiliteten som rör stablecoins och klargöra hur tillsynsorganen kommer att säkerställa investerar- och konsumentskyddet. Konsekvensbedömningen har ändrats i enlighet med detta och även de mer detaljerade kommentarerna från nämnden för lagstiftningskontroll har beaktats.

Till en början övervägde kommissionen följande två alternativ för att utveckla en ram för kryptotillgångar som inte omfattas av EU:s befintliga lagstiftning om finansiella tjänster (förutom för stablecoins, för vilka en annan uppsättning alternativ övervägdes – se nedan):

·Alternativ 1 – ordning på frivillig basis för oreglerade kryptotillgångar

Enligt alternativ 1 skulle emittenter och tjänsteleverantörer som väljer att ansluta sig till EU-ordningen kunna dra nytta av ett EU-pass för att expandera sin verksamhet över gränserna. Tjänsteleverantörer som inte vill delta skulle förbli oreglerade eller omfattas av nationella skräddarsydda ordningar utan att beviljas EU-pass.

·Alternativ 2 – fullständig harmonisering

Enligt alternativ 2 skulle alla emittenter (utom sådana som endast har små emissioner) och tjänsteleverantörer omfattas av EU-lagstiftningen och dra nytta av ett EU-pass. De nationella skräddarsydda ordningarna för kryptotillgångar skulle inte längre vara tillämpliga.

Alternativ 1 skulle kunna vara mindre betungande för små emittenter och tjänsteleverantörer som kan besluta att inte ansluta sig till ordningen, men alternativ 2 skulle säkerställa en högre nivå av rättssäkerhet, investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet och minska marknadsfragmenteringen på den inre marknaden. Fullständig harmonisering är ett mer enhetligt tillvägagångssätt jämfört med en ordning med anslutning på frivillig basis. Alternativ 2 är därför det alternativ som föredras.

Dessutom bedömde kommissionen följande särskilda alternativ för så kallade stablecoins, där dessa också skulle betraktas som kryptotillgångar som inte omfattas av EU:s befintliga lagstiftning om finansiella tjänster:

·Alternativ 1 – skräddarsydd lagstiftningsordning som syftar till att hantera riskerna med stablecoins och globala stablecoins

Genom att följa en strikt riskbaserad metod och bygga vidare på de rekommendationer som för närvarande utarbetas av exempelvis rådet för finansiell stabilitet skulle detta alternativ åtgärda de sårbarheter för den finansiella stabiliteten som stablecoins utgör och samtidigt möjliggöra utveckling av olika typer av stablecoin-affärsmodeller. Dessa åtgärder skulle inbegripa särskilda informationskrav för emittenter av stablecoins samt krav på reserven som stöder stablecoins.

·Alternativ 2 – reglering av stablecoins enligt direktivet om elektroniska pengar

Stablecoins vars värde backas upp av en enda valuta som är ett lagligt betalningsmedel ligger nära definitionen av elektroniska pengar i direktivet om elektroniska pengar. Syftet med många stablecoins är att skapa ett betalningsmedel, och när de backas upp av en reserv av tillgångar, skulle vissa stablecoins kunna bli trovärdiga bytesmedel och värdebevarare. I detta avseende kan det hävdas att stablecoins har gemensamma egenskaper med elektroniska pengar. Detta alternativ skulle dock innebära att emittenter av stablecoins måste följa befintlig lagstiftning, som kanske inte är ändamålsenlig. Även om direktivet om elektroniska pengar och i förlängningen även betaltjänstdirektivet skulle kunna omfatta vissa leverantörer av stablecoin-tjänster, kan det hända att det inte på ett tillräckligt sätt minskar de största riskerna för konsumentskyddet, till exempel risker i samband med tillhandahållare av plånböcker. Dessutom innehåller direktivet om elektroniska pengar inga särskilda bestämmelser för potentiellt systemviktiga enheter, vilket är vad globala stablecoins kan bli.

·Alternativ 3 – åtgärder som syftar till att begränsa användningen av stablecoins inom EU

Alternativ 3 skulle innebära att emissionen av stablecoins och tillhandahållandet av tjänster i samband med denna typ av kryptotillgångar begränsas. Detta tillvägagångssätt skulle kunna vara motiverat, eftersom riskerna med stablecoins och i synnerhet risker som skulle kunna vara globala (inbegripet risker för den finansiella stabiliteten, penningpolitiken och den monetära suveräniteten) skulle vara större än de fördelar som erbjuds EU:s konsumenter i form av snabba, billiga, effektiva och inkluderande betalningsmedel. Alternativ 3 skulle dock inte bara skapa kostnader för stablecoins som redan används utan även förhindra att man drar nytta av fördelarna med denna nya typ av kryptotillgångar. Alternativ 3 skulle inte vara förenligt med de mål som fastställts på EU-nivå för att främja innovation inom finanssektorn. Alternativ 3 skulle dessutom kunna innebära att vissa risker för den finansiella stabiliteten inte har beaktats om EU:s konsumenter i stor utsträckning använder stablecoins som ges ut i tredjeländer.

Kommissionen ansåg att alternativ 1 var att föredra för stablecoins i kombination med alternativ 2, för att undvika regelarbitrage mellan stablecoins som inte går att skilja åt från elektroniska pengar och behandlingen av elektroniska pengar som ges ut i en distribuerad liggare. Tillsammans med alternativ 2 för andra typer av kryptotillgångar som inte omfattas av EU:s befintliga lagstiftning om finansiella tjänster (fullständig harmonisering enligt beskrivningen ovan) skulle dessa skapa en övergripande och heltäckande EU-ram för stablecoins, som kan minska de risker som identifierats av rådet för finansiell stabilitet 28 , särskilt riskerna för den finansiella stabiliteten. Strukturen för stablecoins är invecklad och omfattar många funktioner och juridiska personer som är beroende av varandra. Regleringsmetoden enligt alternativ 1 (i kombination med alternativ 2 för hittills oreglerade kryptotillgångar) skulle täcka de olika funktioner som vanligtvis finns i stablecoin-strukturer (ledningsorgan, kapitalförvaltning, betalnings- och kundgränssnittsfunktioner) och skulle även omfatta sådan växelverkan mellan enheter som kan öka riskerna för den finansiella stabiliteten.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Genom denna förordning åläggs emittenter av kryptotillgångar en skyldighet att offentliggöra ett informationsdokument (så kallad vitbok) med obligatoriska informationskrav. För att undvika att det uppstår en administrativ börda kommer små och medelstora företag att undantas från kravet på offentliggörande av ett sådant informationsdokument om det totala beloppet för kryptotillgångarna som erbjuds är mindre än 1 000 000 EUR under en period på 12 månader. Emittenter av stablecoins kommer inte att behöva auktoriseras av en nationell behörig myndighet om det utestående beloppet av stablecoins är mindre än 5 000 000 EUR. De krav som ställs på leverantörer av kryptotillgångstjänster står dessutom i proportion till de risker som de tjänster som tillhandahålls medför.

Grundläggande rättigheter

EU har åtagit sig att iaktta höga standarder i fråga om skydd av grundläggande rättigheter och har undertecknat en bred uppsättning konventioner om de mänskliga rättigheterna. Detta förslag kommer sannolikt inte att inverka direkt på dessa rättigheter, som de förtecknas i de viktigaste FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (integrerad i EU-fördragen) och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag påverkar kostnaderna och den administrativa bördan för de nationella behöriga myndigheterna samt EBA och Esma. Omfattningen och fördelningen av dessa kostnader beror på vilka specifika krav som kommer att ställas på emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster och de relaterade tillsyns- och övervakningsuppgifterna.

De uppskattade tillsynskostnaderna för varje medlemsstat (inklusive personal, utbildning, it-infrastruktur och särskilda utredningsverktyg) kan variera från 350 000 EUR till 500 000 EUR per år, med engångskostnader som uppskattas till 140 000 EUR. Detta skulle dock delvis uppvägas av de tillsynsavgifter som de nationella behöriga myndigheterna skulle ta ut av leverantörer av kryptotillgångstjänster och emittenter av kryptotillgångar.

För EBA kommer det med tiden att krävas totalt 18 heltidsanställda (heltidsekvivalenter) för att sköta tillsynen av emittenter av betydande tillgångsanknutna token (asset-referenced tokens) eller e-pengartoken. Det kommer också att uppkomma ytterligare it-kostnader, kostnader för tjänsteresor för inspektioner på plats och översättningskostnader för EBA. Alla dessa kostnader skulle dock täckas fullt ut av de avgifter som tas ut av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken.

För Esmas del är avsikten att driftsbudgeten ska täcka de uppskattade kostnaderna för att upprätta ett register över alla leverantörer av kryptotillgångstjänster och att upprätthålla detta med den information som erhållits från nationella behöriga myndigheter och EBA.

De ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av detta förslag förklaras i detalj i den finansieringsöversikt som åtföljer detta förslag.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Tillhandahållandet av en robust övervaknings- och utvärderingsmekanism är avgörande för att säkerställa att de lagstiftningsåtgärder som vidtas är effektiva när det gäller att uppnå deras respektive mål. Kommissionen har därför upprättat ett program för övervakning av utfallen och konsekvenserna av denna förordning. Kommissionen kommer att ansvara för att övervaka effekterna av de policyalternativ som föredras på grundval av den icke uttömmande förteckning över indikatorer som anges i konsekvensbedömningen (s. 64–65). Kommissionen kommer också att ansvara för bedömningen av effekterna av denna förordning och kommer att få i uppdrag att utarbeta en rapport till rådet och parlamentet (artikel 122 i förslaget).    

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Syftet med detta förslag är att skapa rättssäkerhet för kryptotillgångar som inte omfattas av befintlig EU-lagstiftning om finansiella tjänster och att fastställa enhetliga bestämmelser för leverantörer av kryptotillgångstjänster och emittenter av kryptotillgångar på EU-nivå. Den föreslagna förordningen kommer att ersätta befintliga nationella ramar som tillämpas på kryptotillgångar som inte omfattas av befintlig EU-lagstiftning om finansiella tjänster och även fastställa särskilda bestämmelser för så kallade stablecoins, även när dessa utgörs av elektroniska pengar. Förslaget till förordning består av nio avdelningar.

I avdelning I fastställs syftet, tillämpningsområdet och definitionerna. I artikel 1 fastställs att förordningen ska tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster och emittenter av kryptotillgångar, och det fastställs enhetliga krav på transparens och offentliggörande för emission, drift, organisation och styrning för leverantörer av kryptotillgångstjänster, samt fastställs konsumentskyddsbestämmelser och åtgärder för att förhindra marknadsmissbruk. I artikel 2 begränsas förordningens tillämpningsområde till kryptotillgångar som inte räknas som finansiella instrument, insättningar eller strukturerade insättningar enligt EU:s lagstiftning om finansiella tjänster. I artikel 3 fastställs de termer och definitioner som används i denna förordning, däribland ”kryptotillgångar”, ”emittent av kryptotillgångar”, ”tillgångsanknutna token” (ofta kallade ”stablecoin”), ”e-pengartoken” (ofta kallade ”stablecoin”), ”leverantör av kryptotillgångstjänster”, ”nyttotoken” med mera. I artikel 3 definieras även de olika kryptotillgångstjänsterna. Det är värt att notera att kommissionen kan anta delegerade akter för att specificera vissa tekniska element i definitionerna, för att anpassa dem till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.

I avdelning II fastställs erbjudanden och marknadsföring till allmänheten av kryptotillgångar som inte är tillgångsanknutna token eller e-pengartoken. I den anges att en emittent ska ha rätt att erbjuda sådana kryptotillgångar till allmänheten i unionen eller ansöka om att de tas upp till handel på en handelsplattform, om emittenten uppfyller kraven i artikel 4, såsom skyldigheten att vara etablerad i form av en juridisk person eller skyldigheten att upprätta en vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 5 (med bilaga I) och anmälan av en sådan vitbok om kryptotillgångar till de behöriga myndigheterna (artikel 7) och dess offentliggörande (artikel 8). När en vitbok har publicerats kan emittenten av kryptotillgångar erbjuda sina kryptotillgångar i EU eller ansöka om att sådana kryptotillgångar ska tas upp till handel på en handelsplattform (artikel 10). I artikel 4 finns också vissa undantag från offentliggörandet av en vitbok, bland annat för små erbjudanden av kryptotillgångar (under en miljon euro inom en tolvmånadersperiod) och erbjudanden som riktar sig till kvalificerade investerare enligt definitionen i prospektförordningen (förordning (EU) 2017/1129). I artikel 5 och bilaga I till förslaget fastställs informationskraven för den vitbok om kryptotillgångar som åtföljer ett erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten eller ett upptagande av kryptotillgångar till en handelsplattform för kryptotillgångar, medan artikel 6 innehåller vissa krav som rör marknadsföringsmaterial som produceras av emittenter av andra kryptotillgångar än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken. Vitboken om kryptotillgångar kommer inte att omfattas av ett förfarande för förhandsgodkännande från de nationella behöriga myndigheterna (artikel 7). Vitboken kommer att anmälas till de nationella behöriga myndigheterna med en bedömning av huruvida den aktuella kryptotillgången utgör ett finansiellt instrument i synnerhet enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (direktiv 2014/65/EU). Efter anmälan av vitboken om kryptotillgångar kommer de behöriga myndigheterna att ha befogenhet att tillfälligt avbryta eller förbjuda erbjudandet, kräva att ytterligare information tas med i vitboken om kryptotillgångar eller offentliggöra att emittenten inte följer förordningen (artikel 7). I avdelning II finns också särskilda bestämmelser om erbjudanden av kryptotillgångar som är tidsbegränsade (artikel 9), ändringar i en ursprunglig vitbok om kryptotillgångar (artikel 11), den ångerrätt som beviljas förvärvare av kryptotillgångar (artikel 12), de skyldigheter som åläggs alla emittenter av kryptotillgångar (artikel 13) och emittenternas ansvar i samband med vitboken om kryptotillgångar (artikel 14).

I avdelning III kapitel 1 beskrivs förfarandet för auktorisation av emittenterna av tillgångsanknutna token och godkännande av deras vitbok om kryptotillgångar av de nationella behöriga myndigheterna (artiklarna 16–19 och bilagorna I och II). För att få tillstånd att bedriva verksamhet i unionen ska emittenter av tillgångsanknutna token vara registrerade som juridiska personer som är etablerade i EU (artikel 15). I artikel 15 anges också att inga tillgångsanknutna token får erbjudas till allmänheten i unionen eller tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar om emittenten inte är auktoriserad i unionen och inte offentliggör en vitbok om kryptotillgångar som godkänts av dess behöriga myndighet. I artikel 15 finns också undantag för tillgångsanknutna token som emitteras i liten skala och för tillgångsanknutna token som marknadsförs till, distribueras till och uteslutande innehas av kvalificerade investerare. Återkallandet av en auktorisation beskrivs i artikel 20 och i artikel 21 fastställs förfarandet för ändring av vitboken om kryptotillgångar.

I avdelning III kapitel 2 fastställs skyldigheterna för emittenter av tillgångsanknutna token. Där anges att de ska agera hederligt, rättvist och professionellt (artikel 23). Där fastställs bestämmelser för offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar och eventuellt marknadsföringsmaterial (artikel 24) och kraven på detta material (artikel 25). Dessutom omfattas emittenter av fortlöpande informationsskyldigheter (artikel 26) och de är skyldiga att inrätta ett förfarande för hantering av klagomål (artikel 27).

De ska också uppfylla andra krav, såsom bestämmelser om intressekonflikter (artikel 28), underrättelse om ändringar av sitt ledningsorgan till sin behöriga myndighet (artikel 29), styrformer (artikel 30), kapitalbasen (artikel 31), bestämmelser om reserver av tillgångar till stöd för tillgångsanknutna token (artikel 32) och krav för förvaring av reservtillgångar (artikel 33). I artikel 34 föreskrivs att en emittent endast ska investera reservtillgångarna i säkra lågrisktillgångar. I artikel 35 föreskrivs också att emittenter av tillgångsanknutna token ska offentliggöra de rättigheter som är knutna till dessa tillgångsanknutna token, inklusive eventuella direkta anspråk på emittenten eller reserverna av tillgångarna. Om emittenten av tillgångsanknutna token inte erbjuder rätt till direkt inlösen eller fordringar på emittenten eller på reservtillgångarna till alla innehavare av tillgångsanknutna token, föreskrivs det i artikel 35 minimirättigheter för innehavare av tillgångsanknutna token. Enligt artikel 36 får inte emittenter av tillgångsanknutna token och leverantörer av kryptotillgångstjänster betala ränta till innehavare av tillgångsanknutna token.

I avdelning III kapitel 4 fastställs bestämmelserna för förvärv av emittenter av tillgångsanknutna token, och bedömningen av ett planerat förvärv beskrivs i artikel 37, medan innehållet i en sådan bedömning beskrivs i artikel 38.

I avdelning III kapitel 5 artikel 39 fastställs de kriterier som EBA ska använda för att avgöra om en tillgångsanknuten token är betydande. Dessa kriterier är storleken på kundbasen för initiativtagarna till tillgångsanknutna token, värdet på tillgångsanknutna token dvs. deras marknadsvärde, transaktionernas antal och värde, storleken på reserver av tillgångar, hur betydande emittenternas gränsöverskridande verksamhet är och graden av sammanlänkning med det finansiella systemet. I artikel 39 finns också en befogenhet för kommissionen att anta en delegerad akt för att närmare ange under vilka omständigheter och ovanför vilka tröskelvärden en emittent av tillgångsanknutna token kommer att betraktas som betydande. I artikel 39 beskrivs vissa minimitrösklar som den delegerade akten under alla omständigheter ska följa. I artikel 40 beskrivs möjligheten för en emittent av en tillgångsanknuten token att på eget initiativ klassificera den som betydande vid tidpunkten för ansökan om auktorisation. I artikel 41 förtecknas de ytterligare skyldigheter som gäller för emittenter av betydande tillgångsanknutna token, såsom ytterligare kapitalbaskrav, policy för likviditetsförvaltning och driftskompatibilitet.

Enligt avdelning III kapitel 6 artikel 42 ska emittenten ha ett förfarande för ordnad avveckling av sin verksamhet.

I avdelning IV kapitel 1 beskrivs förfarandet för auktorisation som emittent av e-pengartoken. I artikel 43 fastställs att inga e-pengartoken får erbjudas till allmänheten i unionen eller tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, såvida inte emittenten är auktoriserad som ett kreditinstitut eller ett ”institut för elektroniska pengar” i den mening som avses i artikel 2.1 i direktiv 2009/110/EG. I artikel 43 anges också att ”e-pengartoken” ska anses vara elektroniska pengar i den mening som avses i direktiv 2009/110/EG.

I artikel 44 beskrivs hur innehavare av e-pengartoken ska förses med en fordran på emittenten: e-pengartoken ska emitteras till det nominella värdet och vid mottagandet av medel och på begäran av innehavaren av e-pengartoken måste emittenterna lösa in dem när som helst och till nominellt värde. Enligt artikel 45 får inte emittenter av e-pengartoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster betala ränta till innehavare av e-pengartoken. I artikel 46 och bilaga III fastställs kraven för den vitbok om kryptotillgångar som åtföljer emissionen av e-pengartoken, bland annat: beskrivning av emittenten, detaljerad beskrivning av emittentens projekt, uppgift om huruvida det rör sig om ett erbjudande om e-pengartoken till allmänheten eller upptagande av dessa till en handelsplattform, samt information om risker som hänför sig till utgivaren av elektroniska pengar, e-pengartoken och genomförandet av eventuella projekt. I artikel 47 finns bestämmelser om det ansvar som är knutet till en sådan vitbok om kryptovalutor som hänför sig till e-pengartoken. I artikel 48 fastställs krav på potentiellt marknadsföringsmaterial som framställs i samband med ett erbjudande om e-pengartoken och i artikel 49 anges att alla medel som en emittent erhåller i utbyte mot e-pengartoken ska investeras i tillgångar denominerade i samma valuta som dessa e-pengartoken hänvisar till.

I avdelning IV kapitel 2 artikel 50 fastställs att EBA ska klassificera e-pengartoken som betydande på grundval av de kriterier som anges i artikel 39. I artikel 51 beskrivs möjligheten för en emittent av en e-pengartoken att på eget initiativ klassificera den som betydande vid tidpunkten för ansökan om auktorisation. I artikel 52 beskrivs de ytterligare skyldigheter som gäller för emittenter av betydande e-pengartoken. Emittenter av betydande e-pengartoken ska tillämpa artikel 33 om förvaring av reservtillgångar och artikel 34 om investering av dessa tillgångar i stället för artikel 7 i direktiv 2009/110/EG, artikel 41.1, 41.2 och 41.3 om ersättning, interoperabilitet och likviditetsförvaltning, artikel 41.4 i stället för artikel 5 i direktiv 2009/110/EG och artikel 42 om en ordnad avveckling av deras verksamhet.

I avdelning V finns bestämmelser om auktorisation och driftsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster. I kapitel 1 definieras bestämmelserna om auktorisation (artikel 53), med närmare uppgifter om innehållet i en ansökan om auktorisation (artikel 54), bedömningen av ansökan (artikel 55) och de rättigheter som de behöriga myndigheterna har att återkalla en auktorisation (artikel 56). I kapitlet ges också ett mandat till Esma att upprätta ett register över alla leverantörer av kryptotillgångstjänster (artikel 57), vilket också kommer att innehålla information om de vitböcker om kryptotillgångar som anmälts av behöriga myndigheter. När det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av kryptotillgångstjänster fastställs det i artikel 58 närmare uppgifter och det sätt på vilket information om gränsöverskridande verksamhet med kryptovalutor bör förmedlas från hemmedlemsstatens till värdmedlemsstatens behöriga myndighet.

I kapitel 2 åläggs krav på alla leverantörer av kryptotillgångstjänster, såsom skyldigheten att agera hederligt, rättvist och professionellt (artikel 59) försiktighetsåtgärder (artikel 60 och bilaga IV), organisatoriska krav (artikel 61), bestämmelser om skydd av kundernas kryptotillgångar och medel (artikel 63), skyldighet att inrätta ett förfarande för hantering av klagomål (artikel 64), bestämmelser om intressekonflikter (artikel 65) och bestämmelser om utkontraktering (artikel 66). I avdelning V kapitel 3 fastställs krav för särskilda tjänster: förvaring av kryptotillgångar (artikel 67), handelsplattformar för kryptotillgångar (artikel 68), utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar (artikel 69), utförande av order (artikel 70), placering av kryptotillgångar (artikel 71), mottagande och vidarebefordran av order för tredje parts räkning (artikel 72) och rådgivning om kryptotillgångar (artikel 73). I kapitel 4 anges bestämmelserna för förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster.

I avdelning VI införs förbud och krav för att förhindra marknadsmissbruk som inbegriper kryptotillgångar. I artikel 76 fastställs tillämpningsområdet för bestämmelserna om marknadsmissbruk. I artikel 77 fastställs begreppet insiderinformation och anges att en emittent vars kryptotillgångar är upptagna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar ska offentliggöra insiderinformation. Andra bestämmelser i avdelningen förbjuder insiderhandel (artikel 78), olagligt röjande av insiderinformation (artikel 79) och otillbörlig marknadspåverkan (artikel 80).

I avdelning VII finns närmare uppgifter om befogenheterna för de nationella behöriga myndigheterna samt EBA och Esma. I avdelning VII kapitel 1 åläggs medlemsstaterna att utse en eller flera behöriga myndigheter för tillämpningen av denna förordning, inbegripet en behörig myndighet som utses till en enda kontaktpunkt (artikel 81). I kapitel 1 finns också detaljerade bestämmelser om de nationella behöriga myndigheternas befogenheter (artikel 82), samarbete mellan behöriga myndigheter (artikel 83), samarbete med Esma och EBA (artikel 84) eller samarbete med andra myndigheter (artikel 85). Där beskrivs också medlemsstaternas anmälningsskyldigheter (artikel 86), bestämmelser om tystnadsplikt (artikel 87), uppgiftsskydd (artikel 88) och förebyggande åtgärder som kan vidtas av värdmedlemsstaternas nationella behöriga myndigheter (artikel 89). I artikel 90 fastställs bestämmelser om samarbete med tredjeländer och i artikel 91 fastställs hur de behöriga myndigheterna hanterar klagomål.

I avdelning VII kapitel 2 anges de administrativa sanktioner och åtgärder som kan åläggas av behöriga myndigheter (artikel 92), utövandet av de behöriga myndigheternas tillsynsbefogenheter och befogenhet att ålägga påföljder (artikel 93), rätten att överklaga (artikel 94), offentliggörande av beslut (artikel 95), rapportering av påföljder till Esma och EBA (artikel 96) samt rapportering av överträdelser och skydd för personer som rapporterar sådana överträdelser (artikel 97).

I avdelning VII kapitel 3 fastställs detaljerade bestämmelser om EBA:s befogenheter och behörigheter vad gäller tillsynen av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och betydande e-pengartoken, inbegripet tillsynsansvar (artikel 98) och bestämmelser om tillsynskollegier för emittenter av betydande tillgångsanknutna token (artikel 99). Kollegiet ska bland annat bestå av den behöriga myndigheten i den hemmedlemsstat där emittenten av tillgångsanknutna token har auktoriserats, EBA, Esma, de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över de mest relevanta handelsplattformarna för kryptotillgångar, förvaringsinstitut, kreditinstitut osv. som tillhandahåller tjänster i samband med en betydande tillgångsanknuten token, samt ECB. När emittenten av betydande tillgångsanknutna token har sitt säte i en medlemsstat där den nationella valutan inte är euro, eller när en valuta som inte är euro ingår i reservtillgångarna är den nationella centralbanken i den medlemsstaten en del av kollegiet. Behöriga myndigheter som inte tillhör kollegiet får begära all information som är relevant för utförandet av deras tillsynsuppgifter från kollegiet. I artikel 99 beskrivs också hur EBA, i samarbete med Esma och Europeiska centralbankssystemet, ska utarbeta förslag till tillsynsstandarder för att fastställa de mest relevanta handelsplattformarna och förvaringsinstituten samt närmare uppgifter om kollegiets praktiska arrangemang.

Enligt artikel 100 tilldelas kollegiet befogenheter att avge icke-bindande yttranden. Dessa yttranden kan avse krav på att en emittent ska ha en högre kapitalbas, en ändrad vitbok om kryptotillgångar, en planerad återkallelse av auktorisation, ett planerat avtal om informationsutbyte med en tillsynsmyndighet i ett tredjeland osv. De behöriga myndigheterna eller EBA ska vederbörligen beakta kollegiets yttranden och om de inte instämmer i yttrandet, inklusive eventuella rekommendationer, ska deras slutliga beslut innehålla förklaringar till eventuella betydande avvikelser från yttrandet eller rekommendationerna.

I artikel 101 fastställs bestämmelser för tillsynskollegier för emittenter av betydande e-pengartoken, som fungerar på samma sätt som kollegierna för tillgångsanknutna token (ytterligare deltagare inbegriper behöriga myndigheter för de mest relevanta betalningsinstituten som tillhandahåller betaltjänster som rör betydande e-pengartoken) och i artikel 102 ges befogenheter att avge icke-bindande yttranden från ett sådant kollegium.

I kapitel 4 fastställs EBA:s befogenhet och behörighet vad gäller emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken: rättsligt privilegium (artikel 103), begäran om information (artikel 104), allmänna utredningsbefogenheter (artikel 105), inspektioner på plats (artikel 106), informationsutbyte (artikel 107), avtal om informationsutbyte med tredjeländer (artikel 108), utlämnande av information från tredjeländer (artikel 109) och samarbete med andra myndigheter (artikel 110). Tystnadsplikt nämns i artikel 111 och EBA:s tillsynsåtgärder i artikel 112. Administrativa sanktioner och andra åtgärder, i synnerhet böter, beskrivs närmare i artikel 113, med efterföljande artiklar som reglerar viten (artikel 114), offentliggörande, art och verkställighet av böter (artikel 115) och tillhörande förfarandebestämmelser för att vidta tillsynsåtgärder och ålägga böter (artikel 116). I artikel 117 fastställs kraven med avseende på hörandet av berörda personer och i artikel 118 domstolens obegränsade behörighet avseende EBA:s beslut. I enlighet med artikel 119 bör EBA kunna ta ut avgifter av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken på grundval av en delegerad akt som antagits i enlighet med förordningen. I artikel 120 ges EBA befogenhet att delegera specifika tillsynsuppgifter till behöriga myndigheter när detta är nödvändigt för en lämplig tillsyn av emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller emittenter av betydande e-pengartoken.

Utövande av delegering i syfte att anta kommissionens delegerade akter behandlas i avdelning VIII. Förslaget till förordning innehåller bestämmelser om befogenhet för kommissionen att anta delegerade akter som närmare anger vissa uppgifter, krav och villkor som fastställs i förordningen (artikel 121).

Avdelning IX innehåller övergångs- och slutbestämmelser, inklusive en skyldighet för kommissionen att utarbeta en rapport med en utvärdering av förordningens effekter (artikel 122). Övergångsåtgärderna omfattar en klausul om undantag för gammal hävd för kryptotillgångar som emitterats innan denna förordning träder i kraft, med undantag för tillgångsanknutna token och e-pengartoken (artikel 123). Genom artikel 124 ändras direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (direktiv (EU) 2019/1937 29 ) genom att denna förordning läggs till den, och i artikel 125 fastställs att denna ändring måste införlivas i nationell lagstiftning 12 månader efter att denna förordning har trätt i kraft. I artikel 126 anges att denna förordning ska börja tillämpas 18 månader efter det att den har trätt i kraft, med undantag för bestämmelserna om e-pengartoken och tillgångsanknutna token som ska börja tillämpas då denna förordning träder i kraft.

2020/0265 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande 30 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 31 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Kommissionens meddelande om en strategi för digitalisering av finanssektorn 32 syftar till att säkerställa att unionens lagstiftning om finansiella tjänster är rustad för den digitala tidsåldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för människor, bland annat genom att möjliggöra användning av innovativ teknik. Unionen har ett uttalat och bekräftat politiskt intresse av att utveckla och främja införandet av banbrytande teknik inom finanssektorn, inbegripet blockkedjeteknik och teknik för distribuerade liggare (DLT).

(2)Inom finanssektorn är kryptotillgångar en av de viktigaste DLT-tillämpningarna. Kryptotillgångar är digitala värderepresentationer eller rättighetsrepresentationer som kan ge betydande fördelar för både marknadsaktörer och konsumenter. Genom att effektivisera kapitalanskaffningsprocesserna och öka konkurrensen kan emissionen av kryptotillgångar möjliggöra ett billigare, mindre betungande och mer inkluderande sätt att finansiera små och medelstora företag. När betalningstoken används som ett betalningsmedel kan det innebära möjligheter i form av billigare, snabbare och effektivare betalningar, särskilt på gränsöverskridande basis, genom att antalet förmedlare begränsas.

(3)Vissa kryptotillgångar räknas som finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU 33 . Merparten av kryptotillgångarna omfattas dock inte av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. Det finns inga bestämmelser för tjänster som rör kryptotillgångar, inbegripet drift av handelsplattformar för kryptovalutor, utbyte av kryptotillgångar mot fiatvalutor eller andra kryptotillgångar eller förvaring av kryptotillgångar. Avsaknaden av sådana bestämmelser gör att innehavare av kryptotillgångar utsätts för risker, särskilt på områden som inte omfattas av konsumentskyddsbestämmelser. Avsaknaden av sådana bestämmelser kan också leda till betydande risker för marknadsintegriteten på den sekundära marknaden för kryptotillgångar, inbegripet marknadsmanipulation. För att hantera dessa risker har vissa medlemsstater infört särskilda bestämmelser för alla eller en del av de kryptotillgångar som inte omfattas av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. Andra medlemsstater överväger att stifta lagar på detta område.

(4)Avsaknaden av en övergripande unionsram för kryptotillgångar kan leda till ett bristande förtroende hos användarna för dessa tillgångar, vilket kommer att hindra utvecklingen av en marknad för tillgångarna och kan leda till uteblivna möjligheter i form av innovativa digitala tjänster, alternativa betalningsinstrument eller nya finansieringskällor för unionsföretag. Dessutom kommer företag som använder kryptotillgångar inte att ha någon rättssäkerhet för hur deras kryptotillgångar kommer att behandlas i de olika medlemsstaterna, vilket kommer att undergräva deras ansträngningar att använda kryptotillgångar för digital innovation. Avsaknaden av en övergripande unionsram för kryptotillgångar skulle också kunna leda till en fragmentering av lagstiftningen, vilket kommer att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, göra det svårare för leverantörer av kryptotillgångstjänster att skala upp sin verksamhet över gränserna och ge upphov till regelarbitrage. Marknaden för kryptotillgångar är fortfarande blygsam och utgör ännu inget hot mot den finansiella stabiliteten. Det är dock troligt att en undergrupp av kryptotillgångar som syftar till att stabilisera sina priser genom att koppla värdet till en viss tillgång eller en korg av tillgångar i stor utsträckning skulle kunna anammas av konsumenterna. En sådan utveckling skulle kunna medföra ytterligare utmaningar för den finansiella stabiliteten, den penningpolitiska transmissionsmekanismen eller den monetära suveräniteten.

(5)Det behövs därför en särskild harmoniserad ram på unionsnivå för att tillhandahålla särskilda bestämmelser för kryptotillgångar och relaterade verksamheter och tjänster och för att klargöra den tillämpliga rättsliga ramen. En sådan harmoniserad ram bör också omfatta tjänster som rör kryptotillgångar när dessa tjänster ännu inte omfattas av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. En sådan ram bör stödja innovation och rättvis konkurrens, samtidigt som den bör säkerställa en hög nivå av konsumentskydd och marknadsintegritet på marknaden för kryptotillgångar. En tydlig ram bör göra det möjligt för leverantörer av kryptotillgångstjänster att skala upp sin verksamhet över gränserna och underlätta deras tillgång till banktjänster så att de kan bedriva sin verksamhet på ett smidigt sätt. Ramen bör också säkerställa finansiell stabilitet och hantera de penningpolitiska risker som kan uppstå till följd av kryptotillgångar som hänvisar till en valuta, en tillgång eller en korg av sådana tillgångar i syfte att stabilisera värdet på tillgången. Samtidigt som konsumentskyddet, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten stärks genom reglering av erbjudanden till allmänheten av kryptotillgångar eller tjänster med anknytning till sådana kryptotillgångar, bör en unionsram för marknaderna för kryptotillgångar inte reglera den underliggande tekniken och bör möjliggöra användning av både tillståndslösa och tillståndsbaserade distribuerade liggare.

(6)Unionslagstiftningen om finansiella tjänster bör inte gynna en viss teknik. En kryptotillgång som klassificeras som ”finansiellt instrument” enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU bör därför fortsätta att regleras enligt den allmänna gällande unionslagstiftningen, inbegripet direktiv 2014/65/EU, oavsett vilken teknik som används för att emittera eller överföra den.

(7)Kryptotillgångar som emitteras av centralbanker som agerar i egenskap av monetära myndigheter eller av andra offentliga myndigheter bör inte omfattas av unionens regelverk för kryptotillgångar, och detta gäller också tjänster som rör kryptotillgångar som tillhandahålls av sådana centralbanker eller andra offentliga myndigheter.

(8)All lagstiftning som antas på området för kryptotillgångar bör vara specifik, framtidssäkrad och kunna hålla jämna steg med innovation och teknisk utveckling. ”Kryptotillgångar” och ”teknik för distribuerade liggare” bör därför definieras så brett som möjligt för att omfatta alla typer av kryptotillgångar som för närvarande inte omfattas av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. Sådan lagstiftning bör också bidra till målet att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Definitionen av ”kryptotillgångar” bör därför motsvara definitionen av ”virtuella tillgångar” i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) 34 . Av samma skäl bör alla förteckningar över kryptotillgångstjänster även omfatta virtuella tillgångstjänster som sannolikt väcker farhågor om penningtvätt och som FATF har identifierat som sådana.

(9)Man bör skilja mellan tre underkategorier av kryptotillgångar, som bör omfattas av mer specifika krav. Den första underkategorin består av en typ av kryptotillgång som är avsedd att tillhandahålla digital åtkomst till en vara eller tjänst som är tillgänglig via DLT och som endast godtas av emittenten av denna token (”nyttotoken”). Sådana nyttotoken (utility tokens) har icke-finansiella syften som rör driften av en digital plattform eller digitala tjänster och bör betraktas som en särskild form av kryptotillgångar. En andra underkategori av kryptotillgångar är tillgångsanknutna token. Dessa tillgångsanknutna token syftar till att upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till flera valutor som är lagliga betalningsmedel, en eller flera råvaror, en eller flera kryptotillgångar eller en korg av sådana tillgångar. Genom att stabilisera värdet är avsikten ofta att dessa tillgångsanknutna token ska användas som betalningsmedel för att köpa varor och tjänster samt som värdebevarare. En tredje underkategori är kryptotillgångar som främst är avsedda som betalningsmedel och där stabiliseringen av värdet avses att göras genom att endast hänvisa till en enda fiatvaluta. Dessa kryptotillgångar fungerar på ett mycket liknande sätt som elektroniska pengar, i enlighet med definitionen för elektroniska pengar i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG 35 . I likhet med elektroniska pengar utgör sådana kryptovalutor en elektronisk ersättning av mynt och sedlar och används för att göra betalningar. Dessa kryptovalutor definieras som ”e-pengartoken”.

(10)Trots sina likheter skiljer sig elektroniska pengar och kryptotillgångar som hänvisar till en enda fiatvaluta åt i vissa viktiga avseenden. Innehavare av elektroniska pengar har, enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG, alltid en fordran på institutet för elektroniska pengar och har en avtalsenlig rätt att när som helst lösa in sina elektroniska pengar mot fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel till det nominella värdet för den valutan. En del av de kryptotillgångar som hänvisar till en fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel ger däremot inte innehavarna en sådan fordran på emittenterna av tillgångarna och skulle kunna falla utanför tillämpningsområdet för direktiv 2009/110/EG. Andra kryptotillgångar som hänvisar till en fiatvaluta ger inte en fordran till det nominella värdet för valutan de hänvisar till eller begränsar inlösenperioden. Det faktum att innehavare av sådana kryptotillgångar inte har någon fordran på emittenterna av sådana tillgångar, eller att en sådan fordran inte motsvarar det nominella värdet för valutan som kryptotillgångarna hänvisar till, skulle kunna undergräva förtroendet hos användarna av dessa kryptotillgångar. För att undvika att bestämmelserna i direktiv 2009/110/EG kringgås bör alla definitioner av e-pengartoken vara så breda som möjligt för att omfatta alla typer av kryptotillgångar som hänvisar till en enda fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel. För att undvika regelarbitrage bör strikta villkor för emission av e-pengartoken fastställas, inbegripet kravet att dessa e-pengartoken ska emitteras antingen av ett kreditinstitut som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 36 eller av ett institut för elektroniska pengar som auktoriserats enligt direktiv 2009/110/EG. Av samma skäl bör emittenter av sådana e-pengartoken också ge användarna av sådana token rätt att när som helst lösa in sina token till nominellt värde för den valuta som dessa token hänvisar till. Eftersom e-pengartoken också är kryptotillgångar och även kan medföra nya utmaningar för konsumentskydd och marknadsintegritet som är specifika för kryptovalutor, bör de också omfattas av de bestämmelser som fastställs i denna förordning för att hantera utmaningarna som gäller konsumentskydd och marknadsintegritet.

(11)Med tanke på de olika risker och möjligheter som kryptotillgångar medför är det nödvändigt att fastställa bestämmelser för emittenter av kryptotillgångar, dvs. alla juridiska personer som erbjuder allmänheten någon form av kryptotillgångar eller ansöker om upptagande av sådana kryptotillgångar till en handelsplattform för kryptotillgångar.

(12)Det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser för enheter som tillhandahåller tjänster med anknytning till kryptotillgångar. Den första kategorin av sådana tjänster består av att säkerställa driften av en handelsplattform för kryptotillgångar, att utbyta kryptotillgångar mot fiatvalutor som är lagliga betalningsmedel eller andra kryptovalutor genom handel för egen räkning, och att för tredje parts räkning säkerställa förvaring och förvaltning av kryptotillgångar eller säkerställa sätten på vilka man får tillgång till sådana kryptotillgångar. Den andra kategorin av sådana tjänster består av placering av kryptotillgångar, mottagande eller vidarebefordran av order avseende kryptotillgångar, utförande av order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning och tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar. Personer som yrkesmässigt tillhandahåller sådana kryptotillgångstjänster bör betraktas som leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(13)Alla emittenter av kryptotillgångar bör vara juridiska personer för att säkerställa att alla erbjudanden av kryptotillgångar till allmänheten i unionen, med undantag för tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller alla upptaganden av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar omfattas av lämplig övervakning och tillsyn från behöriga myndigheter.

(14)För att säkerställa konsumentskyddet bör potentiella köpare av kryptotillgångar informeras om egenskaperna, funktionerna och riskerna hos de kryptotillgångar som de avser att köpa. Vid ett offentligt erbjudande om kryptotillgångar i unionen eller vid ansökan om upptagande av kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar bör emittenter av kryptotillgångar utarbeta, anmäla till sin behöriga myndighet och offentliggöra ett informationsdokument (nedan kallat vitbok om kryptotillgångar) med obligatorisk information. En sådan vitbok om kryptotillgångar bör innehålla allmän information om emittenten, om det projekt som ska genomföras med det kapital som anskaffas, om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller om upptagandet till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgångarna, om den underliggande teknik som används för sådana tillgångar och om de relaterade riskerna. För att säkerställa rättvis och icke-diskriminerande behandling av innehavare av kryptotillgångar ska informationen i vitboken om kryptotillgångar, och i tillämpliga fall allt marknadsföringsmaterial som rör erbjudandet till allmänheten, vara rättvisande, tydligt och inte vilseledande.

(15)För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör kraven på att utarbeta och offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar inte tillämpas på erbjudanden av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som erbjuds kostnadsfritt, eller erbjudanden av kryptotillgångar som uteslutande erbjuds kvalificerade investerare enligt definitionen i artikel 2 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 37 och som uteslutande kan innehas av sådana kvalificerade investerare, eller som erbjuds till ett litet antal personer per medlemsstat eller som är unika och inte utbytbara med andra kryptotillgångar.

(16)Små och medelstora företag och nystartade företag bör inte utsättas för alltför stora administrativa bördor. Erbjudanden av kryptotillgångar till allmänheten inom unionen, vars värde inte överskrider en viss sammanlagd tröskel under en period på 12 månader, bör därför undantas från skyldigheten att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar. EU:s övergripande lagstiftning som säkerställer konsumentskyddet, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU 38 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG 39 eller rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal 40 , inklusive eventuella informationsskyldigheter i sådana avtal, fortsätter dock att vara tillämplig på dessa erbjudanden av kryptotillgångar till allmänheten när de sker mellan företag och konsumenter.

(17)Om ett erbjudande till allmänheten gäller nyttotoken för en tjänst som ännu inte är i drift, får erbjudandet till allmänheten så som det beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte ha en varaktighet som är längre än 12 månader. Denna begränsning av giltighetstiden för erbjudandet till allmänheten har inget samband med den tidpunkt då produkten eller tjänsten faktiskt tas i bruk och kan användas av innehavaren av en nyttotoken efter att erbjudandet till allmänheten löpt ut.

(18)För att möjliggöra tillsyn bör emittenter av kryptotillgångar, före ett erbjudande om kryptotillgångar görs till allmänheten i unionen eller före dessa kryptotillgångar tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknadsföringsmaterial till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de har sitt säte eller en filial. Emittenter som är etablerade i ett tredjeland bör anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknadsföringsmaterial till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kryptotillgångarna är avsedda att erbjudas eller där upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar först söks.

(19)Onödiga administrativa bördor bör undvikas. De behöriga myndigheterna bör därför inte vara skyldiga att godkänna en vitbok om kryptotillgångar innan den har offentliggjorts. De behöriga myndigheterna bör dock efter offentliggörandet ha befogenhet att begära att ytterligare information inkluderas i vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknadsföringsmaterialet.

(20)Behöriga myndigheter bör kunna tillfälligt avbryta eller förbjuda ett offentligt erbjudande om kryptotillgångar eller ett upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar om ett sådant erbjudande till allmänheten eller ett sådant upptagande till handel inte uppfyller de tillämpliga kraven. De behöriga myndigheterna bör också ha befogenhet att offentliggöra en varning om att en emittent inte har uppfyllt dessa krav, antingen på sin webbplats eller genom ett pressmeddelande.

(21)Vitböcker om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterial som vederbörligen har anmälts till en behörig myndighet bör offentliggöras, varefter emittenter av kryptotillgångar bör tillåtas att erbjuda sina kryptotillgångar i hela unionen och ansöka om upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

(22)För att ytterligare säkerställa konsumentskyddet bör konsumenter som köper kryptotillgångar direkt från emittenten eller från en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för emittentens räkning ges ångerrätt under en begränsad tidsperiod efter förvärvet, med undantag för om de köper tillgångsanknutna token eller e-pengartoken. För att säkerställa ett smidigt genomförande av ett erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten för vilka emittenten har fastställt en tidsfrist, bör denna ångerrätt inte utövas av konsumenten efter utgången av teckningsperioden. Dessutom bör ångerrätten inte gälla om kryptotillgångarna, med undantag för tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, eftersom priset på sådana kryptotillgångar i ett sådant fall skulle bero på fluktuationerna på marknaderna för kryptotillgångar.

(23)Även om emittenter av kryptotillgångar, med undantag för om de emitterar tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, skulle vara undantagna från skyldigheten att offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar bör alla emittenter agera hederligt, rättvist och professionellt, kommunicera med innehavare av kryptotillgångar på ett rättvist, tydligt och sanningsenligt sätt, identifiera, förebygga, hantera och informera om intressekonflikter och ha effektiva administrativa arrangemang för att säkerställa att deras system och säkerhetsprotokoll uppfyller unionens standarder. För att bistå de behöriga myndigheterna i deras tillsynsuppgifter bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) i nära samarbete med Europeiska bankmyndigheten (EBA) få i uppdrag att offentliggöra riktlinjer för dessa system och säkerhetsprotokoll för att ytterligare specificera dessa unionsnormer.

(24)För att ytterligare skydda innehavare av kryptotillgångar bör bestämmelserna om skadeståndsansvar gälla för emittenter av kryptotillgångar och deras ledningsorgan för den information som lämnas till allmänheten genom vitboken om kryptotillgångar.

(25)Tillgångsanknutna token syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till flera fiatvalutor, till en eller flera råvaror, till en eller flera andra kryptotillgångar eller till en korg av sådana tillgångar. De skulle därför i stor utsträckning kunna användas för att överföra värde eller som betalningsmedel och därmed medföra ökade risker i fråga om konsumentskydd och marknadsintegritet jämfört med andra kryptotillgångar. Emittenter av tillgångsanknutna token bör därför omfattas av strängare krav än emittenter av andra kryptovalutor.

(26)Så kallade algoritmiska stablecoins, som syftar till att bibehålla ett stabilt värde via protokoll som möjliggör en ökning eller minskning av tillgången på sådana kryptotillgångar som svar på förändringar i efterfrågan, bör inte betraktas som tillgångsanknutna token, förutsatt att de inte syftar till att stabilisera sitt värde genom att hänvisa till en eller flera andra tillgångar.

(27)För att säkerställa en lämplig tillsyn och övervakning av erbjudanden av tillgångsanknutna token till allmänheten bör emittenter av tillgångsanknutna token ha säte i unionen.

(28)Erbjudanden av tillgångsanknutna token till allmänheten i unionen eller ansökan om upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar bör endast vara möjligt om den behöriga myndigheten har auktoriserat emittenten av sådana kryptotillgångar och godkänt vitboken om kryptotillgångar för dessa kryptotillgångar. Auktorisationskravet bör dock inte gälla när tillgångsanknutna token endast erbjuds till kvalificerade investerare eller när värdet på erbjudandet av tillgångsanknutna token till allmänheten ligger under ett visst tröskelvärde. Kreditinstitut som auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU 41 bör inte behöva en ny auktorisering enligt denna förordning för att emittera tillgångsanknutna token. I dessa fall bör emittenten av sådana tillgångsanknutna token fortfarande vara skyldig att utarbeta en vitbok om kryptotillgångar för att informera köparna om egenskaperna hos och riskerna med sådana tillgångsanknutna token och anmäla vitboken till den relevanta behöriga myndigheten före offentliggörandet.

(29)En behörig myndighet bör vägra auktorisation om affärsmodellen för den potentiella emittenten av tillgångsanknutna token kan utgöra ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten, penningpolitiska transmissionsmekanismer och den monetära suveräniteten. Den behöriga myndigheten bör samråda med EBA och Esma innan den beviljar eller vägrar auktorisation och, om tillgångsanknutna token hänvisar till unionsvalutor, även med Europeiska centralbanken (ECB) och den nationella centralbank som utger sådana valutor. EBA, Esma och, i tillämpliga fall, ECB och de nationella centralbankerna bör avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om den presumtiva emittentens ansökan. När den behöriga myndigheten auktoriserar en presumtiv emittent av tillgångsanknutna token bör den också godkänna den vitbok om kryptotillgångar som framställts av denna emittent. Den behöriga myndighetens auktorisation bör vara giltig i hela unionen och bör göra det möjligt för emittenten av tillgångsanknutna token att erbjuda sådana kryptotillgångar på den inre marknaden och ansöka om att de tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar. På samma sätt bör vitboken om kryptotillgångar även gälla i hela unionen, utan möjlighet för medlemsstaterna att införa ytterligare krav.

(30)För att säkerställa konsumentskyddet bör emittenter av tillgångsanknutna token alltid förse innehavarna av tillgångsanknutna token med tydlig, rättvisande och icke vilseledande information. Vitboken om kryptovalutor som gäller tillgångsanknutna token bör innehålla information om stabiliseringsmekanismen, om investeringsstrategin för reservtillgångarna, om förvaringsarrangemangen för reservtillgångarna och om de rättigheter som innehavarna har. Om emittenter av tillgångsanknutna token inte erbjuder en direkt fordran eller rätt till inlösen av reservtillgångarna för alla innehavare av sådana tillgångsanknutna token, bör den vitbok om kryptotillgångar som gäller tillgångsanknutna token innehålla en tydlig och otvetydig varning i detta avseende. Marknadsföringsmaterial från en emittent av tillgångsanknutna token bör också innehålla samma information om emittenten inte erbjuder sådana direkta rättigheter till alla innehavare av tillgångsanknutna token.

(31)Utöver den information som ingår i vitboken om kryptotillgångar bör emittenter av tillgångsanknutna token också kontinuerligt förse innehavarna av sådana token med information. Framför allt bör de minst en gång i månaden på sin webbplats offentliggöra beloppet av de tillgångsanknutna token som är i omlopp och värdet på och sammansättningen av reservtillgångarna. Emittenter av tillgångsanknutna token bör också redovisa alla händelser som sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på värdet på tillgångsanknutna token eller på reservtillgångarna, oavsett om sådana kryptotillgångar är upptagna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar eller inte.

(32)För att säkerställa konsumentskyddet bör emittenter av tillgångsanknutna token alltid agera hederligt, rättvist och professionellt och enligt vad som är bäst för innehavarna av tillgångsanknutna token. Emittenter av tillgångsanknutna token bör också ha ett tydligt förfarande för hantering av klagomål från innehavare av kryptotillgångar.

(33)Emittenter av tillgångsanknutna token bör införa en policy för att identifiera, hantera och eventuellt offentliggöra intressekonflikter som kan uppstå till följd av deras förbindelser med sin ledning, sina aktieägare, sina kunder eller tredjepartsleverantörer av tjänster.

(34)Emittenter av tillgångsanknutna token bör ha stabila styrformer, inbegripet en tydlig organisationsstruktur med väldefinierade, transparenta och konsekventa ansvarslinjer och effektiva förfaranden för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som de är eller kan bli exponerade för. Sådana emittenters ledningsorgan och deras aktieägare bör ha gott anseende och tillräcklig sakkunskap och vara lämpligt utrustade för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Emittenter av tillgångsanknutna token bör också använda resurser som står i proportion till omfattningen av deras verksamhet och bör alltid säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av sin verksamhet. För detta ändamål bör emittenter av tillgångsanknutna token upprätta en kontinuitetsplan som syftar till att säkerställa att deras centrala betalningsverksamhet fullgörs i händelse av ett avbrott i deras system och förfaranden. Emittenter av tillgångsanknutna token bör också ha en stark intern kontroll- och riskbedömningsmekanism samt ett system som garanterar integritet och konfidentialitet för information som mottas.

(35)Emittenter av tillgångsanknutna token står vanligtvis i centrum för ett nätverk av aktörer som säkerställer att sådana kryptovalutor emitteras, överförs och distribueras till innehavarna. Emittenter av tillgångsanknutna token bör därför åläggas att upprätta och upprätthålla lämpliga avtalsarrangemang med dessa tredjepartsenheter som säkerställer stabiliseringsmekanismen och investeringen av reservtillgångarna till stöd för tokenvärdet, förvaringen av sådana reservtillgångar och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten.

(36)För att hantera riskerna för den finansiella stabiliteten i det finansiella systemet i sin helhet bör emittenter av tillgångsanknutna token omfattas av kapitalkrav. Dessa kapitalkrav bör stå i proportion till emissionsstorleken för tillgångsanknutna token och därför beräknas som en procentandel av de reserver av tillgångar som stöder värdet på tillgångsanknutna token. De behöriga myndigheterna bör dock kunna öka eller minska de kapitalbaskrav som erfordras på grundval av bland annat utvärderingen av emittentens riskbedömningsmekanism, kvaliteten och volatiliteten för de reservtillgångar som stöder tillgångsanknutna token eller det sammanlagda värdet och antalet tillgångsanknutna token.

(37)För att stabilisera värdet på sina tillgångsanknutna token bör emittenter av tillgångsanknutna token alltid upprätta och upprätthålla reservtillgångar som stöder dessa kryptotillgångar. Emittenter av tillgångsanknutna token bör säkerställa en försiktig förvaltning av sådana reserver av tillgångar och bör i synnerhet säkerställa att skapandet och förstörelsen av tillgångsanknutna token alltid motsvaras av en motsvarande ökning eller minskning av reservtillgångarna och att en sådan ökning eller minskning hanteras på ett lämpligt sätt för att undvika negativa effekter på marknaden för reservtillgångarna. Emittenter av kryptotillgångar med bakomliggande tillgångar bör därför fastställa, upprätthålla och specificera strategier som bland annat beskriver reservtillgångarnas sammansättning, allokeringen av tillgångar, en heltäckande bedömning av de risker som reservtillgångarna medför, förfarandet för att skapa och förstöra tillgångsanknutna token, förfarandet för att köpa och lösa in tillgångsanknutna token mot reservtillgångarna och, om reservtillgångarna investeras, den investeringspolicy som emittenten följer.

(38)För att förhindra risken för förlust för tillgångsanknutna token och bevara värdet på dessa tillgångar bör emittenter av tillgångsanknutna token ha en lämplig förvaringspolicy för reservtillgångar. Denna policy bör säkerställa att reservtillgångarna alltid är helt åtskilda från emittentens egna tillgångar, att reservtillgångarna inte är belastade eller har lämnats som säkerhet och att emittenten av tillgångsanknutna token har snabb tillgång till dessa reservtillgångar. Reservtillgångarna bör, beroende på deras natur, förvaras antingen av ett kreditinstitut i den mening som avses i förordning (EU) nr 575/2013 eller av en auktoriserad leverantör av kryptotillgångstjänster. Kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som förvarar de reservtillgångar som stöder tillgångsanknutna token bör ansvara för förlusten av sådana reservtillgångar gentemot emittenten eller innehavarna av dessa tillgångsanknutna token, såvida de inte bevisar att en sådan förlust har uppstått till följd av en yttre händelse som ligger utanför deras rimliga kontroll.

(39)För att skydda innehavare av tillgångsanknutna token mot en värdeminskning av tillgångarna som ligger till grund för värdet på dessa token, bör emittenterna av tillgångsanknutna token investera reservtillgångarna i säkra lågrisktillgångar med minimala marknads- och kreditrisker. Eftersom tillgångsanknutna token kan användas som betalningsmedel bör alla vinster eller förluster till följd av investeringen av reservtillgångarna bäras av emittenten av tillgångsanknutna token.

(40)Vissa tillgångsanknutna token kan erbjuda alla sina innehavare rättigheter, såsom rätt till inlösen eller fordringar på reservtillgångarna eller på emittenten, medan andra tillgångsanknutna token eventuellt inte ger alla innehavare sådana rättigheter och kan begränsa rätten till inlösen till vissa innehavare. Alla bestämmelser om tillgångsanknutna token bör vara tillräckligt flexibla för att kunna tillämpas på alla dessa situationer. Emittenter av tillgångsanknutna token bör därför informera innehavarna av tillgångsanknutna token om huruvida de har en direkt fordran på emittenten eller rätt till inlösen. Om emittenter av tillgångsanknutna token ger alla innehavare direkta rättigheter till emittenten eller till reservtillgångarna bör emittenten exakt ange på vilka villkor sådana rättigheter kan utövas. Om emittenter av tillgångsanknutna token begränsar sådana direkta rättigheter till emittenten eller till reservtillgångarna till ett begränsat antal innehavare av tillgångsanknutna token, bör emittenten fortfarande erbjuda minimirättigheter till alla innehavare av tillgångsanknutna token. Emittenter av tillgångsanknutna token bör säkerställa likviditeten för dessa token genom att ingå och upprätthålla lämpliga likviditetsarrangemang med leverantörer av kryptotillgångstjänster, som ansvarar för att ställa fasta bud på ett förutsägbart sätt för köp och försäljning av tillgångsanknutna token mot fiatvalutan. Om värdet på tillgångsanknutna token skiljer sig avsevärt från värdet på reservtillgångarna bör innehavarna av tillgångsanknutna token ha rätt att begära inlösen av sina tillgångsanknutna token mot reservtillgångar direkt från emittenten. Emittenter av tillgångsanknutna token som frivilligt upphör med sin verksamhet eller som avvecklas under ordnade former bör ha ingått avtal för att säkerställa att intäkterna från reservtillgångarna betalas till innehavarna av tillgångsanknutna token.

(41)För att säkerställa att tillgångsanknutna token huvudsakligen används som ett bytesmedel och inte som värdebevarare bör emittenter av tillgångsanknutna token och eventuella leverantörer av kryptotillgångstjänster inte betala ränta till användare av tillgångsanknutna token för den tid som dessa användare innehar tillgångsanknutna token. Vissa tillgångsanknutna token och e-pengartoken bör anses vara betydande på grund av den stora potentiella kundbasen hos initiativtagarna och aktieägarna, deras potentiella höga marknadsvärde, den potentiella storleken på reserver av tillgångar som stöder värdet på sådana tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, det potentiellt stora antalet transaktioner, den potentiella sammanlänkningen med det finansiella systemet eller den potentiella gränsöverskridande användningen av sådana kryptotillgångar. Betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken som skulle kunna användas av ett stort antal innehavare och som skulle kunna medföra särskilda utmaningar i fråga om finansiell stabilitet, penningpolitiska transmissionsmekanismer eller monetär suveränitet, bör omfattas av strängare krav än andra tillgångsanknutna token eller e-pengartoken.

(42)På grund av deras stora omfattning kan betydande tillgångsanknutna token utgöra större risker för den finansiella stabiliteten än andra kryptotillgångar och tillgångsanknutna token som emitteras mer begränsat. Emittenter av betydande tillgångsanknutna token bör därför omfattas av strängare krav än emittenter av andra kryptotillgångar eller tillgångsanknutna token som emitteras mer begränsat. De bör särskilt omfattas av högre kapitalkrav, krav på driftskompatibilitet och bör utarbeta en policy för likviditetsförvaltning.

(43)Emittenter av tillgångsanknutna token bör ha en plan för ordnad avveckling för att säkerställa att rättigheterna för innehavarna av tillgångsanknutna token skyddas när emittenterna av tillgångsanknutna token upphör med sin verksamhet eller när de avvecklar sin verksamhet under ordnade former i enlighet med nationell insolvenslagstiftning.

(44)Emittenter av e-pengartoken bör auktoriseras antingen som kreditinstitut enligt direktiv 2013/36/EU eller som institut för elektroniska pengar enligt direktiv 2009/110/EG och bör uppfylla de relevanta operativa kraven i direktiv 2009/110/EG, om inte annat anges i denna förordning. Emittenter av e-pengartoken bör utarbeta en vitbok om kryptotillgångar och anmäla den till sin behöriga myndighet. Om värdet för emissionen av e-pengartoken ligger under ett visst tröskelvärde eller om e-pengartoken uteslutande kan innehas av kvalificerade investerare, bör emittenter av sådana e-pengartoken inte omfattas av auktorisationskraven. Emittenterna bör dock alltid utarbeta en vitbok om kryptotillgångar och anmäla den till sin behöriga myndighet.

(45)Innehavare av e-pengartoken bör förses med en fordran på emittenten för dessa e-pengartoken. Innehavare av e-pengartoken bör alltid och vid vilken tidpunkt som helst beviljas rätt till inlösen till det nominella värdet för den fiatvaluta som nämnda e-pengartoken hänvisar till. Emittenter av e-pengartoken bör tillåtas att ta ut en avgift om innehavarna av e-pengartoken begär inlösen av sina token mot fiatvaluta. En sådan avgift bör stå i proportion till de faktiska kostnaderna som emittenten av e-pengartoken har ådragit sig.

(46)Emittenter av e-pengartoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster bör inte betala ränta till innehavare av e-pengartoken för den tid som innehavarna innehar dessa e-pengartoken.

(47)Den vitbok om kryptotillgångar som framställs av en emittent av e-pengartoken bör innehålla all relevant information om denna emittent och om erbjudandet av e-pengartoken eller deras upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar som är nödvändig för att potentiella köpare ska kunna fatta ett välgrundat köpbeslut och förstå riskerna i samband med detta erbjudande om e-pengartoken. I vitboken om kryptotillgångar bör det också uttryckligen anges att innehavare av e-pengartoken när som helst har rätt att lösa in sina e-pengartoken mot fiatvaluta till nominellt värde.

(48)Om en emittent av e-pengartoken investerar de medel som erhållits i utbyte mot e-pengartoken bör dessa medel för att undvika valutarisker investeras i tillgångar som är denominerade i samma valuta som den valuta som dessa e-pengartoken hänvisar till.

(49)Betydande e-pengartoken kan utgöra större risker för den finansiella stabiliteten än icke-betydande e-pengartoken och traditionella elektroniska pengar. Emittenter av sådana betydande e-pengartoken bör därför omfattas av ytterligare krav. Emittenter av betydande e-pengartoken bör särskilt omfattas av högre kapitalkrav än andra emittenter av e-pengartoken, krav på driftskompatibilitet och bör utarbeta en policy för likviditetsförvaltning. Emittenter av e-pengartoken bör också uppfylla vissa krav som gäller för emittenter av tillgångsanknutna token, såsom förvaringskrav för reservtillgångar, investeringsbestämmelser för reservtillgångar och skyldigheten att upprätta en ordnad avvecklingsplan.

(50)Kryptotillgångstjänster bör endast tillhandahållas av juridiska personer som har ett säte i en medlemsstat och som har auktoriserats som en leverantör av kryptotillgångstjänster av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där dess säte finns.

(51)Denna förordning bör inte påverka möjligheten för personer som är etablerade i unionen att på eget initiativ ta emot kryptotillgångstjänster från ett tredjelandsföretag. Om ett tredjelandsföretag tillhandahåller kryptotillgångstjänster uteslutande på initiativ av en person som är etablerad i unionen, bör kryptotillgångstjänsterna inte betraktas som tillhandahållna i unionen. Om ett tredjelandsföretag söker upp kunder eller presumtiva kunder i unionen eller erbjuder eller marknadsför kryptotillgångstjänster eller kryptotillgångsverksamhet i unionen bör detta inte betraktas som kryptotillgångstjänster som tillhandahålls på kundens eget initiativ. I sådana fall bör tredjelandsföretaget auktoriseras som leverantör av kryptotillgångstjänster.

(52)Med tanke på det relativt begränsade antalet leverantörer av kryptotillgångstjänster hittills bör befogenheten att auktorisera och utöva tillsyn över sådana tjänsteleverantörer ges till nationella behöriga myndigheter. Auktorisationen bör beviljas, vägras eller återkallas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt säte. En sådan auktorisation bör ange de kryptotillgångstjänster för vilka leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad och bör gälla i hela unionen.

(53)För att ge innehavare av kryptotillgångar god insyn vad gäller tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster bör Esma upprätta ett register över leverantörer av kryptotillgångstjänster, som bör innehålla information om de tjänsteleverantörer som är auktoriserade att tillhandahålla dessa tjänster i hela unionen. Registret bör också innehålla de vitböcker om kryptotillgångar som anmälts till behöriga myndigheter och som offentliggjorts av emittenter av kryptotillgångar.

(54)Vissa företag som omfattas av unionslagstiftningen om finansiella tjänster bör tillåtas att tillhandahålla kryptotillgångstjänster utan föregående auktorisation. Kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU bör inte behöva någon ytterligare auktorisation för att tillhandahålla kryptotillgångstjänster. Värdepappersföretag som enligt direktiv 2014/65/EU auktoriserats att tillhandahålla en eller flera investeringstjänster enligt definitionen i det direktivet som liknar de kryptotillgångstjänster som de avser att tillhandahålla, bör också tillåtas att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i hela unionen utan en ytterligare auktorisation.

(55)För att säkerställa konsumentskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet bör leverantörer av kryptotillgångstjänster alltid agera hederligt, rättvist och professionellt i sina kunders bästa intresse. Kryptotillgångstjänster bör betraktas som ”finansiella tjänster” enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG 42 . När de säljs på distans bör avtalen mellan leverantörer av kryptotillgångstjänster och konsumenter omfattas av det direktivet. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ge sina kunder tydlig, rättvisande och inte vilseledande information och varna dem för de risker som är förknippade med kryptotillgångar. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör offentliggöra sin prissättning, inrätta ett förfarande för hantering av klagomål och ha en stabil policy för att identifiera, förebygga, hantera och upplysa om intressekonflikter.

(56)För att säkerställa konsumentskyddet bör leverantörer av kryptotillgångstjänster uppfylla vissa försiktighetskrav. Dessa försiktighetskrav bör fastställas som ett fast belopp eller i proportion till deras fasta omkostnader under det föregående året, beroende på vilken typ av tjänster de tillhandahåller.

(57)Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör omfattas av stränga organisatoriska krav. Deras ledning och huvudaktieägare bör vara lämpligt utrustade för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör anställa ledning och personal med lämplig kompetens, kunskap och expertis och bör vidta alla rimliga åtgärder för att utföra sina uppgifter, bland annat genom att utarbeta en kontinuitetsplan. Leverantörerna bör ha sunda mekanismer för intern kontroll och riskbedömning samt lämpliga system och förfaranden för att säkerställa integritet och konfidentialitet för den mottagna informationen. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör ha lämpliga arrangemang för att föra register över alla transaktioner, order och tjänster som rör kryptotillgångar som de tillhandahåller. De bör också ha system för att upptäcka potentiellt marknadsmissbruk från kundernas sida.

(58)För att säkerställa konsumentskyddet bör leverantörer av kryptotillgångstjänster ha lämpliga arrangemang för att skydda äganderätten för kunder som innehar kryptotillgångar. Om deras affärsmodell kräver att de ska inneha medel enligt definitionen i artikel 4.25 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 43 i form av sedlar, mynt, giromedel eller elektroniska pengar som tillhör deras kunder, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster placera sådana medel hos ett kreditinstitut eller en centralbank. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör endast vara auktoriserade att utföra betalningstransaktioner i samband med den kryptotillgångstjänst de erbjuder om de är auktoriserade som betalningsinstitut i enlighet med direktiv (EU) 2015/2366.

(59)Beroende på vilka tjänster de tillhandahåller och på grund av de specifika risker som varje tjänstetyp medför, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av krav som är specifika för dessa tjänster. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller förvaringstjänster och förvaltar kryptotillgångar för tredje parts räkning bör ha ett avtalsförhållande med sina kunder med obligatoriska avtalsbestämmelser och bör fastställa och genomföra en förvaringspolicy. Dessa leverantörer av kryptotillgångstjänster bör också hållas ansvariga för eventuella skador till följd av en IKT-relaterad incident, inbegripet incidenter till följd av it-angrepp, stöld eller funktionsfel.

(60)För att säkerställa att marknaderna för kryptotillgångar fungerar korrekt bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar ha detaljerade operativa bestämmelser, säkerställa att deras system och förfaranden är tillräckligt resilienta och omfattas av krav på transparens före och efter handel som är anpassade till marknaden för kryptotillgångar. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör se till att de transaktioner som utförs på deras handelsplattform för kryptovalutor snabbt avvecklas och registreras på DLT. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som driver en handelsplattform för kryptotillgångar bör också ha en transparent avgiftsstruktur för de tjänster som tillhandahålls för att undvika att order läggs som skulle kunna bidra till marknadsmissbruk eller otillbörliga marknadsförhållanden.

(61)För att säkerställa konsumentskyddet bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som utbyter kryptotillgångar mot fiatvalutor eller andra kryptovalutor genom att använda sitt eget kapital införa en icke-diskriminerande affärspolicy. De bör offentliggöra antingen fasta bud eller den metod de använder för att fastställa priset på kryptotillgångar som de vill köpa eller sälja. De bör också omfattas av krav på transparens efter handel. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som utför order om kryptotillgångar för tredje parts räkning bör fastställa riktlinjer för utförande och alltid sträva efter att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder. De bör vidta alla rimliga åtgärder för att undvika att deras anställda missbrukar information om kundernas order. Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tar emot order och vidarebefordrar dessa order till andra leverantörer av kryptotillgångstjänster bör införa förfaranden för att snabbt och korrekt skicka dessa order. Leverantörer av kryptotillgångstjänster bör inte få några monetära eller icke-monetära fördelar för vidarebefordran av dessa order till någon särskild handelsplattform för kryptovalutor eller andra leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(62)Leverantörer av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångar för potentiella användare bör informera dessa personer om hur de avser att utföra sina tjänster innan ett avtal ingås. De bör också vidta särskilda åtgärder för att förhindra intressekonflikter som uppstår till följd av denna verksamhet.

(63)För att säkerställa konsumentskyddet bör leverantörer av kryptotillgångstjänster som ger råd om kryptotillgångar, antingen på begäran av en tredje part eller på eget initiativ, göra en preliminär bedömning av sina kunders erfarenhet, kunskap, mål och förmåga att bära förluster. Om kunderna inte tillhandahåller information till leverantörerna av kryptotillgångstjänster om deras erfarenhet, kunskap, mål och förmåga att bära förluster, eller om det är uppenbart att dessa kunder inte har tillräcklig erfarenhet eller kunskap för att förstå riskerna eller inte har förmåga att bära förluster, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster varna dessa kunder för att kryptotillgångar eller kryptotillgångstjänster kanske inte är lämpliga för dem. När leverantörer av kryptotillgångstjänster ger rådgivning bör de upprätta en rapport som sammanfattar kundernas behov och krav och den rådgivning som ges.

(64)Det är nödvändigt att säkerställa användarnas förtroende för marknaderna för kryptotillgångar och marknadsintegriteten. Det är därför nödvändigt att fastställa bestämmelser för att avskräcka från marknadsmissbruk som gäller kryptotillgångar som är upptagna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar. Eftersom emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster mycket ofta är små och medelstora företag skulle det emellertid vara oproportionerligt att tillämpa alla bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 44 på dem. Det är därför nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser som förbjuder vissa beteenden som sannolikt undergräver användarnas förtroende för kryptotillgångsmarknaderna och integriteten hos marknaden för kryptotillgångar, inbegripet insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation som rör kryptotillgångar. Dessa skräddarsydda bestämmelser om marknadsmissbruk som begås i samband med kryptotillgångar bör tillämpas i de fall som kryptotillgångar tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

(65)De behöriga myndigheterna bör ges tillräckliga befogenheter att övervaka emissionen av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, samt leverantörer av kryptotillgångstjänster, inbegripet befogenheten att tillfälligt avbryta eller förbjuda emissionen av kryptotillgångar eller tillhandahållandet av en kryptotillgångstjänst, och att utreda överträdelser av bestämmelserna om marknadsmissbruk. Med tanke på att marknaderna för kryptotillgångar är gränsöverskridande bör de behöriga myndigheterna samarbeta med varandra för att upptäcka och avskräcka från överträdelser av den rättsliga ram som reglerar kryptotillgångar och marknader för kryptotillgångar. De behöriga myndigheterna bör också ha befogenhet att förelägga sanktioner mot emittenter av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(66)Betydande tillgångsanknutna token kan användas som bytesmedel och för att göra stora betalningstransaktioner över gränserna. För att undvika tillsynsarbitrage mellan medlemsstaterna är det lämpligt att ge EBA i uppdrag att utöva tillsyn över emittenter av betydande tillgångsanknutna token, efter att sådana tillgångsanknutna token har klassificerats som betydande.

(67)EBA bör inrätta ett tillsynskollegium för emittenter av betydande tillgångsanknutna token. Dessa emittenter står vanligtvis i centrum för ett nätverk av aktörer som säkerställer att sådana kryptovalutor emitteras, överförs och distribueras till innehavarna. Medlemmarna i tillsynskollegiet bör därför omfatta alla behöriga myndigheter för relevanta aktörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster som, bland annat, säkerställer förvaring av reservtillgångar, drift av handelsplattformar för kryptotillgångar där betydande tillgångsanknutna token är upptagna till handel samt leverantörer av kryptotillgångstjänster som säkerställer förvaringen och förvaltningen av betydande tillgångsanknutna token för innehavarnas räkning. Tillsynskollegiet bör underlätta samarbetet och informationsutbytet mellan sina medlemmar och bör ge icke bindande yttranden om tillsynsåtgärder eller ändringar av auktorisationer för emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller yttranden om relevanta aktörer som tillhandahåller tjänster eller verksamheter i samband med betydande tillgångsanknutna token.

(68)Behöriga myndigheter med ansvar för tillsyn enligt direktiv 2009/110/EG bör utöva tillsyn över emittenter av e-pengartoken. Med tanke på en potentiellt utbredd användning av betydande e-pengartoken som betalningsmedel och de risker de kan innebära för den finansiella stabiliteten är det dock nödvändigt att både de behöriga myndigheterna och EBA utövar tillsyn över emittenter av betydande e-pengartoken. EBA bör övervaka att emittenter av betydande e-pengartoken uppfyller de särskilda ytterligare krav som fastställs i denna förordning för betydande e-pengartoken.

(69)EBA bör inrätta ett tillsynskollegium för emittenter av betydande e-pengartoken. Emittenter av betydande e-pengartoken står vanligtvis i centrum för ett nätverk av aktörer som säkerställer att sådana kryptovalutor emitteras, överförs och distribueras till innehavarna. Medlemmarna i tillsynskollegiet för emittenter av betydande e-pengartoken bör därför omfatta alla behöriga myndigheter för relevanta aktörer och leverantörer av kryptotillgångstjänster som bland annat säkerställer drift av handelsplattformar för kryptotillgångar där betydande e-pengartoken är upptagna till handel samt leverantörer av kryptotillgångstjänster, som säkerställer förvaringen och förvaltningen av betydande e-pengartoken för innehavarnas räkning. Tillsynskollegiet för emittenter av betydande e-pengartoken bör underlätta samarbetet och informationsutbytet mellan sina medlemmar och bör ge icke bindande yttranden om ändringar av auktorisationer eller tillsynsåtgärder för emittenter av betydande e-pengartoken eller yttranden om relevanta aktörer som tillhandahåller tjänster eller verksamheter i samband med dessa betydande e-pengartoken.

(70)För att övervaka emittenter av betydande tillgångsanknutna token bör EBA bland annat ha befogenhet att utföra inspektioner på plats, vidta tillsynsåtgärder och ålägga böter. EBA bör också ha befogenhet att övervaka att emittenter av betydande e-pengartoken uppfyller ytterligare krav som fastställs i denna förordning.

(71)EBA bör ta ut avgifter av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken för att täcka sina kostnader, inklusive allmänna omkostnader. För emittenter av betydande tillgångsanknutna token bör avgiften stå i proportion till storleken på deras reservtillgångar. För emittenter av betydande e-pengartoken bör avgiften stå i proportion till de belopp som erhålls i utbyte mot dessa betydande e-pengartoken.

(72)I syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen så att denna kan ändra definitionerna i denna förordning för att anpassa dem till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen, specificera kriterier och tröskelvärden för att avgöra om tillgångsanknutna token eller e-pengartoken bör klassificeras som betydande och specificera vilken typ av avgifter och vilka avgiftsbelopp EBA kan ta ut för tillsyn av emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 45 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(73)För att främja en konsekvent tillämpning av denna förordning, inbegripet ett tillräckligt skydd av investerare och konsumenter i hela unionen, bör tekniska standarder tas fram. Det skulle vara effektivt och lämpligt att ge EBA och Esma, i egenskap av organ med mycket specialiserad sakkunskap, i uppdrag att utarbeta och förelägga kommissionen förslag till tekniska standarder för tillsyn, i fall som inte inbegriper policyval.

(74)Kommissionen bör ha befogenhet att anta tekniska standarder för tillsyn som tagits fram av Esma och EBA när det gäller förfarandet för godkännande av vitpapper om kryptotillgångar som utarbetats av kreditinstitut för emission av tillgångsanknutna token, den information som ska lämnas i en ansökan om auktorisation som emittent av tillgångsanknutna token, metoden för beräkning av kapitalkraven för emittenter av tillgångsanknutna token, styrformer för emittenter av tillgångsanknutna token, den information som behövs för att bedöma ett kvalificerat innehav i tillgångarna för en emittent av tillgångsanknutna token, förfarandet för intressekonflikter som fastställts av emittenter av tillgångsanknutna token, typen av tillgångar som emittenter av tillgångsanknutna token kan investera i, förpliktelserna som åläggs på leverantörer av kryptotillgångstjänster för att säkerställa likviditeten för tillgångsanknutna token, förfarandet för hantering av klagomål för emittenter av tillgångsanknutna token, hur tillsynskollegierna för emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken fungerar, information som behövs för att bedöma kvalificerade innehav i kapitalet för leverantörer av kryptotillgångstjänster, utbytet av information mellan behöriga myndigheter, EBA och Esma enligt denna förordning och samarbetet mellan behöriga myndigheter och tredjeländer. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och i rådets förordning (EU) nr 1093/2010 46 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 47 .

(75)Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska standarder för genomförande som utvecklats av Esma och EBA när det gäller maskinläsbara format för vitböcker om kryptotillgångar, standardformulär, mallar och förfaranden för ansökan om auktorisation som emittent av tillgångsanknutna token samt standardformulär och mallar för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter samt mellan behöriga myndigheter, Esma och EBA. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010 och artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(76)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att åtgärda fragmenteringen av den rättsliga ram som gäller för emittenter av kryptovalutor och leverantörer av kryptotillgångstjänster och att säkerställa att marknaden för kryptotillgångar fungerar korrekt och samtidigt säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på unionsnivå genom att skapa en ram där en större gränsöverskridande marknad för kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångar kan utvecklas, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(77)För att undvika störningar för marknadsaktörer som tillhandahåller tjänster och verksamhet i samband med kryptotillgångar som har emitterats innan denna förordning träder i kraft bör emittenter av sådana kryptotillgångar undantas från skyldigheten att offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar och andra tillämpliga krav. Dessa övergångsbestämmelser bör dock inte tillämpas på emittenter av tillgångsanknutna token, emittenter av e-pengartoken eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som i vilket fall som helst bör auktoriseras genast när denna förordning blir tillämplig.

(78)Visselblåsare kan göra de behöriga myndigheterna uppmärksamma på information som de inte kände till, vilket hjälper dem att upptäcka överträdelser av denna förordning och ålägga påföljder. Denna förordning bör därför säkerställa att det finns ändamålsenliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma behöriga myndigheter på faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning och skyddar dem mot repressalier. Detta bör göras genom att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 48 ändras så att det blir tillämpligt på överträdelser av denna förordning.

(79)Tillämpningsdatumet för denna förordning bör skjutas upp med 18 månader för att göra det möjligt att anta tekniska standarder för tillsyn, tekniska standarder för genomförande och delegerade akter som är nödvändiga för att specificera vissa delar av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I
Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1
Innehåll

Denna förordning fastställer enhetliga regler för följande:

(a)Krav på transparens och offentliggörande avseende emission och upptagande av kryptotillgångar till handel.

(b)Auktorisation och tillsyn av leverantörer av kryptotillgångstjänster, emittenter av tillgångsanknuten token och emittenter av e-pengartoken.

(c)Drift, organisation och styrning av emittenter av tillgångsanknuten token, emittenter av e-pengartoken och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(d)Regler för konsumentskydd avseende emission, handel med, utbyte och förvaring av kryptotillgångar.

(e)Åtgärder för att förhindra marknadsmissbruk i syfte att säkerställa integriteten på marknader för kryptotillgångar.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning är tillämplig på personer som ägnar sig åt emission av kryptotillgångar eller tillhandahåller tjänster med anknytning till kryptotillgångar i unionen.

2.Denna förordning ska dock inte tillämpas på kryptotillgångar som klassificeras på följande sätt:

(a)Finansiella instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU.

(b)Elektroniska pengar (e-pengar) enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG, såvida de inte klassificeras som e-pengartoken enligt den här förordningen.

(c)Insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU 49 .

(d)Strukturerade insättningar enligt definitionen i artikel 4.1.43 i direktiv 2014/65/EU.

(e)Värdepapperisering enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 50 .

3.Denna förordning ska inte tillämpas på följande enheter och personer:

(a)Europeiska centralbanken och medlemsstaternas nationella centralbanker när de agerar i egenskap av monetära myndigheter eller andra offentliga myndigheter.

(b)Försäkringsföretag eller företag som bedriver verksamhet avseende återförsäkring och retrocession enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG 51 när de bedriver sådan verksamhet som avses i det direktivet.

(c)En likvidator eller en förvaltare som agerar under ett insolvensförfarande, utom vid tillämpning av artikel 42.

(d)Personer som tillhandahåller kryptotillgångstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till samma moderföretag.

(e)Europeiska investeringsbanken.

(f)Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen.

(g)Officiella internationella organisationer.

4.Vid emission av tillgångsanknutna token, inbegripet betydande tillgångsanknutna token, ska kreditinstitut som är auktoriserade enligt direktiv 2013/36/EU inte omfattas av

(a)bestämmelserna i kapitel I i avdelning III, med undantag för artiklarna 21 och 22,

(b)artikel 31.

5.Vid tillhandahållande av en eller flera kryptotillgångstjänster ska kreditinstitut som är auktoriserade enligt direktiv 2013/36/EU inte omfattas av bestämmelserna i kapitel I i avdelning V, med undantag för artiklarna 57 och 58.

6.Värdepappersföretag som är auktoriserade enligt direktiv 2014/65/EU ska inte omfattas av bestämmelserna i kapitel I i avdelning V, med undantag för artiklarna 57, 58, 60 och 61, om de endast tillhandahåller en eller flera kryptotillgångstjänster som är likvärdiga med de investeringstjänster och de investeringsverksamheter för vilka de är auktoriserade enligt direktiv 2014/65/EU. För detta krävs följande:

(a)De kryptotillgångstjänster som anges i artikel 3.1.11 i denna förordning bedöms vara likvärdiga med de investeringsverksamheter som avses i punkterna 8 och 9 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

(b)De kryptotillgångstjänster som anges i artikel 3.1.12 och 3.1.13 i denna förordning bedöms vara likvärdiga med de investeringstjänster som avses i punkt 3 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

(c)De kryptotillgångstjänster som anges i artikel 3.1.14 i denna förordning bedöms vara likvärdiga med de investeringstjänster som avses i punkt 2 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

(d)De kryptotillgångstjänster som anges i artikel 3.1.15 i denna förordning bedöms vara likvärdiga med de investeringstjänster som avses i punkterna 6 och 7 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

(e)De kryptotillgångstjänster som anges i artikel 3.1.16 i denna förordning bedöms vara likvärdiga med de investeringstjänster som avses i punkt 1 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

(f)De kryptotillgångstjänster som anges i artikel 3.1.17 i denna förordning bedöms vara likvärdiga med de investeringstjänster som avses i punkt 5 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU.

Artikel 3
Definitioner

1.I denna förordning avses med

(1)teknik för distribuerad liggare eller DLT: en typ av teknik som stöder distribuerad registrering av krypterade data.

(2)kryptotillgång: en digital återgivning av värde eller rättigheter som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik för distribuerad liggare eller liknande teknik.

(3)kryptotillgång knuten till värdet på en eller flera underliggande tillgångar eller tillgångsanknuten token: en typ av kryptotillgång som avser att upprätthålla ett stabilt värde genom att hänvisa till värdet på flera fiatvalutor som är lagliga betalningsmedel, till värdet på en eller flera råvaror eller en eller flera kryptotillgångar, eller till värdet på en kombination av sådana tillgångar.

(4)e-pengartoken: en typ av kryptotillgång vars huvudsakliga syfte är att användas som ett bytesmedel och som avser att upprätthålla ett stabilt värde genom att hänföra till värdet på en fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel.

(5)nyttotoken: en typ av kryptotillgång som är avsedd att tillhandahålla digital åtkomst till en vara eller tjänst, är tillgänglig på DLT, och endast godtas av emittenten av denna token.

(6)emittent av kryptotillgångar: en juridisk person som erbjuder allmänheten någon form av kryptotillgångar eller som ansöker om upptagande av sådana kryptotillgångar till en handelsplattform för kryptotillgångar.

(7)erbjudande till allmänheten: ett erbjudande till en tredje part att förvärva en kryptotillgång i utbyte mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar.

(8)leverantör av kryptotillgångstjänster: en person vars sysselsättning eller affärsverksamhet består i att yrkesmässigt tillhandahålla en eller flera kryptotillgångstjänster till tredje part.

(9)kryptotillgångstjänst: någon av de tjänster och verksamheter som förtecknas nedan och som avser alla kryptotillgångar:

(a)Förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning.

(b)Drift av en handelsplattform för kryptotillgångar.

(c)Utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel.

(d)Utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar.

(e)Utförande av order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning.

(f)Placering av kryptotillgångar.

(g)Mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning.

(h)Tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar.

(10)förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning: säker förvaring eller kontroll av, för tredje parts räkning, kryptotillgångar eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i tillämpliga fall, i form av privata krypteringsnycklar.

(11)drift av en handelsplattform för kryptotillgångar: hantering av en eller flera handelsplattformar för kryptotillgångar på vilka tredje parters intressen för att köpa eller sälja kryptotillgångar kan interagera på ett sätt som leder till ett avtal, antingen genom utbyte av en kryptotillgång mot en annan eller en kryptotillgång mot fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel.

(12)utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta: att sluta avtal med tredje part om inköp eller försäljning av kryptotillgångar mot fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel genom användning av eget kapital.

(13)utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar: att sluta avtal med tredje part om inköp eller försäljning av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar genom användning av eget kapital.

(14)utförande av order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning: att sluta avtal om inköp eller försäljning av en eller flera kryptotillgångar eller att teckna en eller flera kryptotillgångar för tredje parts räkning.

(15)placering av kryptotillgångar: marknadsföring av nyemitterade kryptotillgångar eller kryptotillgångar som redan har emitterats men som inte har upptagits till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, till särskilda köpare och som inte innebär ett erbjudande till allmänheten eller ett erbjudande till befintliga innehavare av emittentens kryptotillgångar.

(16)mottagande och överföring av order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning: mottagandet från en person av en order om att köpa eller sälja en eller flera kryptotillgångar eller att teckna en eller flera kryptotillgångar samt överföring av denna order till en tredje part för utförande.

(17)tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar: att erbjuda, ge eller samtycka till att ge personliga eller specifika rekommendationer till en tredje part, antingen på den tredje partens begäran eller på initiativ av den leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller rådgivningen, avseende förvärv eller försäljning av en eller flera kryptotillgångar, eller användning av kryptotillgångstjänster.

(18)ledningsorgan: det organ hos en emittent av kryptotillgångar eller en leverantör av kryptotillgångstjänster som utses i enlighet med nationell lagstiftning och som har befogenhet att fastställa enhetens strategi, mål och allmänna inriktning samt övervakar företagsledningens beslutsfattande och som omfattar personer som leder enhetens verksamhet.

(19)kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

(20)kvalificerade investerare: kvalificerade investerare enligt definitionen i artikel 2 e i förordning (EU) 2017/1129.

(21)reservtillgångar: den korg av fiatvalutor som är lagliga betalningsmedel, råvaror eller kryptotillgångar som stöder värdet på en tillgångsanknuten token, eller investeringar av sådana tillgångar.

(22)hemmedlemsstat:

(a)den medlemsstat i vilken en emittent av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som har sitt stadgeenliga säte eller en filial i unionen, har sitt stadgeenliga säte eller en filial,

(b)den medlemsstat som en emittent av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som inte har sitt stadgeenliga säte i unionen men som har två eller flera filialer i unionen, har valt av de medlemsstater där emittenten har filialer,

(c)den medlemsstat som en emittent av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som är etablerad i ett tredjeland och inte har någon filial i unionen, har valt av antingen den medlemsstat där kryptotillgångarna är avsedda att erbjudas allmänheten för första gången eller den medlemsstat där den första ansökan om upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar görs,

(d)för emittenter av tillgångsanknutna token, den medlemsstat där emittenten av tillgångsanknutna token har sitt stadgeenliga säte,

(e)för emittenter av e-pengartoken, de medlemsstater där emittenten av e-pengartoken är auktoriserad som kreditinstitut enligt direktiv 2013/36/EU eller som ett institut för elektroniska pengar (e-pengar) enligt direktiv 2009/110/EG,

(f)för leverantörer av kryptotillgångstjänster, den medlemsstat där leverantören av kryptotillgångstjänster har sitt stadgeenliga säte.

(23)värdmedlemsstat: den medlemsstat där en emittent av kryptotillgångar har gjort ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar eller ansöker om upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, eller där en leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller kryptotillgångstjänster, när denna medlemsstat är en annan än hemmedlemsstaten.

(24)behörig myndighet:

(a) den myndighet som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med artikel 81 för emittenter av kryptotillgångar, emittenter av tillgångsanknutna token och leverantörer av kryptotillgångstjänster,

(b)den myndighet som utsetts av varje medlemsstat för tillämpning av direktiv 2009/110/EG för emittenter av e-pengartoken.

(25) råvara: råvara enligt definitionen i artikel 2.6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 52 .

(26)kvalificerat innehav: en direkt eller indirekt ägarandel i en emittent av tillgångsanknutna token eller i en leverantör av kryptotillgångstjänster som motsvarar minst 10 % av kapitalet eller av rösträtterna enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG 53 med beaktande av villkoren för sammanslagning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av det värdepappersföretag som ägarandelen avser.

(27)insiderinformation: all information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera kryptotillgångar eller en eller flera emittenter av kryptotillgångar och som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha betydande effekt på priserna för dessa kryptotillgångar.

(28)konsument: en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 121, för att specificera vissa tekniska element i definitionerna i punkt 1 och för att anpassa dessa definitioner till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen.

AVDELNING II
Kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken

Artikel 4
Erbjudanden till allmänheten av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, samt upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar

1.Ingen emittent av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, får i unionen erbjuda sådana kryptotillgångar till allmänheten eller ansöka om upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar såvida inte emittenten

(a)är en juridisk person,

(b)har utarbetat en vitbok om kryptotillgångar för dessa kryptotillgångar i enlighet med artikel 5,

(c)har anmält denna vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 7,

(d)har offentliggjort vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8,

(e)uppfyller kraven i artikel 13.

2.Punkt 1 b–d ska inte tillämpas om

(a)kryptotillgångarna erbjuds kostnadsfritt,

(b)kryptotillgångarna skapas automatiskt genom kryptomining som en ersättning för underhåll av tekniken för distribuerad liggare (DLT) eller validering av transaktioner,

(c)kryptotillgångarna är unika och inte fungibla med andra kryptotillgångar,

(d)kryptotillgångarna erbjuds till färre än 150 fysiska eller juridiska personer per medlemsstat där sådana personer agerar för egen räkning,

(e)det totala vederlaget för ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar under en 12-månadersperiod i unionen inte överstiger 1 000 000 EUR eller motsvarande belopp i en annan valuta eller i kryptotillgångar,

(f)erbjudandet av kryptotillgångar till allmänheten uteslutande är riktat till kvalificerade investerare och kryptotillgångarna endast får innehas av sådana kvalificerade investerare.

Vid tillämpning av led a gäller att kryptotillgångar inte ska anses vara erbjudna kostnadsfritt om köparna är skyldiga att tillhandahålla eller åta sig att tillhandahålla personuppgifter till emittenten i utbyte mot kryptotillgångarna, eller om emittenten av dessa kryptotillgångar från potentiella innehavare av kryptotillgångarna erhåller eventuella avgifter, provisioner, monetära eller icke-monetära fördelar från tredje part i utbyte mot kryptotillgångarna.

3.Om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, gäller nyttotoken för en tjänst som ännu inte är i drift, får erbjudandet till allmänheten så som det beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte ha en varaktighet som är längre än tolv månader.

Artikel 5
Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar

1.Den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 4.1 b ska innehålla alla följande uppgifter:

(a)En detaljerad beskrivning av emittenten och en presentation av dem som främst är involverade i utformningen och utvecklingen av projektet.

(b)En detaljerad beskrivning av emittentens projekt, typen av kryptotillgång som kommer att erbjudas allmänheten eller för vilken ansöks om upptagande till handel, skälen till att kryptotillgångarna kommer att erbjudas allmänheten eller till ansökan om upptagande till handel, samt planerad användning av den fiatvaluta eller andra kryptotillgångar som samlas in via erbjudandet till allmänheten.

(c)En detaljerad beskrivning av karakteristika för erbjudandet till allmänheten, i synnerhet antalet kryptotillgångar som kommer att emitteras eller för vilka upptagande till handel söks, emissionskursen för kryptotillgångarna samt teckningsvillkoren.

(d)En detaljerad beskrivning av de rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgångarna samt förfarandena och villkoren för utövandet av dessa rättigheter.

(e)Uppgifter om den underliggande teknik och de standarder som tillämpas av emittenten av kryptotillgångar och som gör det möjligt att inneha, lagra och överföra dessa kryptotillgångar.

(f)En detaljerad beskrivning av riskerna relaterade till emittenten av kryptotillgångar, till kryptotillgångarna, till erbjudandet av kryptotillgången till allmänheten och till genomförandet av projektet.

(g)De upplysningar som anges i bilaga I.

2.Alla uppgifter som avses i punkt 1 ska vara rättvisande, tydliga och får inte vara vilseledande. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

3.Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla följande förklaring: ”Emittenten av kryptotillgångarna är ensam ansvarig för innehållet i denna vitbok om kryptotillgångar. Denna vitbok om kryptotillgångar har inte granskats eller godkänts av någon behörig myndighet i någon av Europeiska unionens medlemsstater.”

4.Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla några andra påståenden om kryptotillgångarnas framtida värde än den förklaring som avses i punkt 5, såvida inte emittenten av dessa kryptotillgångar kan garantera ett sådant framtida värde.

5.Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en tydlig och entydig förklaring om att

(a)kryptotillgångarna kan förlora sitt värde helt eller delvis,

(b)kryptotillgångarna kanske inte alltid kan överföras,

(c)kryptotillgångarna kanske inte är likvida,

(d)om erbjudandet till allmänheten avser nyttotoken, att sådana nyttotoken kanske inte är utbytbara mot den vara eller tjänst som utlovats i vitboken för kryptotillgångar, särskilt om projektet misslyckas eller avbryts.

6.Varje vitbok om kryptotillgångar ska innehålla en förklaring från ledningsorganet för emittenten av kryptotillgångarna. Förklaringen ska bekräfta att vitboken uppfyller kraven i denna avdelning och att uppgifterna i vitboken, såvitt ledningsorganet vet, är korrekta och att ingen väsentlig uppgift har utelämnats.

7.Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ger viktig information om erbjudandet av kryptotillgångar till allmänheten eller om det planerade upptagandet av kryptotillgångarna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, särskilt om kryptotillgångens väsentliga egenskaper. Format och innehåll för sammanfattningen i vitboken om kryptotillgångar ska, tillsammans med de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, tillhandahålla lämplig information om viktiga delar av de berörda kryptotillgångarna för att hjälpa potentiella köpare av kryptotillgångarna att fatta ett informerat beslut. Sammanfattningen ska innehålla en varning om

(a)att den bör läsas som en inledning till vitboken om kryptotillgångar,

(b)att den presumtiva köparen bör grunda sitt beslut att köpa en kryptotillgång på innehållet i hela vitboken om kryptotillgångar,

(c)att erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att sälja finansiella instrument och att alla sådana erbjudanden eller uppmaningar om att sälja finansiella instrument endast kan göras genom ett prospekt eller andra emissionsdokument i enlighet med nationell lagstiftning,

(d)att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i förordning (EU) 2017/1129 eller något annat emissionsdokument i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

8.Varje vitbok om kryptotillgångar ska dateras.

9.Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på minst ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

10.Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbar form.

11.Esma ska, efter samråd med EBA, utarbeta utkast till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format och mallar för ändamålen i punkt 10.

Esma ska överlämna dessa utkast till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 6
Marknadsföringsmaterial

Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller ett upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar ska uppfylla samtliga följande krav:

(a)Marknadsföringsmaterialet ska lätt kunna identifieras som sådant.

(b)Uppgifterna i marknadsföringsmaterialet ska vara rättvisande, tydliga och får inte vara vilseledande.

(c)Uppgifterna i marknadsföringsmaterialet ska överensstämma med uppgifterna i vitboken om kryptotillgångar, om en sådan vitbok om kryptotillgångar krävs enligt artikel 4.

(d)I marknadsföringsmaterialet ska det tydligt anges att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts och adressen till webbplatsen för emittenten av de berörda kryptotillgångarna ska anges.

Artikel 7
Anmälan av vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, av marknadsföringsmaterialet

1.De behöriga myndigheterna ska inte kräva förhandsgodkännande av en vitbok om kryptotillgångar eller av något marknadsföringsmaterial för kryptotillgångarna innan de offentliggörs.

2.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska anmäla sin vitbok om kryptotillgångar och, vid förekomst av sådant marknadsföringsmaterial som avses i artikel 6, även det marknadsföringsmaterialet till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat minst 20 arbetsdagar före offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar. Den behöriga myndigheten får utöva de befogenheter som anges i artikel 82.1.

3.Anmälan av vitboken om kryptotillgångar ska förklara varför den kryptotillgång som beskrivs i vitboken om kryptotillgångar inte anses vara

(a)ett finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU,

(b)elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG,

(c)en insättning enligt definitionen i artikel 2.1.3 i direktiv 2014/49/EU,

(d)en strukturerad insättning enligt definitionen i artikel 4.1.43 i direktiv 2014/65/EU.

4.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska, tillsammans med den anmälan som avses i punkterna 2 och 3, till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat tillhandahålla en förteckning över de värdmedlemsstater, i tillämpliga fall, där emittenten avser att erbjuda sina kryptotillgångar till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar. Emittenten ska även upplysa sin hemmedlemsstat om startdatum för det planerade erbjudandet till allmänheten eller upptagandet till handel på en sådan handelsplattform för kryptotillgångar.

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska underrätta den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om det planerade erbjudandet till allmänheten eller det planerade upptagandet till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar inom två arbetsdagar efter mottagandet av den förteckning som avses i första stycket.

5.Behöriga myndigheter ska till Esma överlämna den vitbok om kryptotillgångar som har anmälts till dem med angivande av datum för anmälan. Esma ska göra den anmälda vitboken om kryptotillgångar tillgänglig i det register som avses i artikel 57.

Artikel 8
Offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, av marknadsföringsmaterialet

1.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska offentliggöra sin vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknadsföringsmaterial på sin webbplats där de ska vara allmänt tillgängliga, senast vid startdatum för erbjudandet av kryptotillgångarna till allmänheten eller upptagandet av kryptotillgångarna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar. Vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterialet ska vara tillgängliga på emittentens webbplats under hela den tid som kryptotillgångarna innehas av allmänheten.

2.Den offentliggjorda vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, marknadsföringsmaterialet ska vara identiska med de versioner som anmälts till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 7 eller, i tillämpliga fall, reviderade i enlighet med artikel 11.

Artikel 9
Erbjudanden till allmänheten av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som är tidsbegränsade

1.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som anger en tidsbegränsning för sitt erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, ska offentliggöra resultatet av erbjudandet på sin webbplats inom 16 arbetsdagar efter utgången av teckningsperioden.

2.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som anger en tidsbegränsning för sitt erbjudande om kryptotillgångar till allmänheten, ska ha ändamålsenliga förfaranden på plats för att övervaka och skydda de medel eller andra kryptotillgångar som inkommer under erbjudandet. För detta ändamål ska sådana emittenter säkerställa att de medel eller andra kryptotillgångar som inkommer under erbjudandet till allmänheten förvaras hos någon av följande:

(a)Ett kreditinstitut, där de medel som inkommer under erbjudandet till allmänheten är i form av en fiatvaluta.

(b)En leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning.

Artikel 10
Tillstånd att till allmänheten erbjuda kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller ansöka om upptagande av sådana kryptotillgångar till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar

1.Efter offentliggörandet av vitboken om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8 och, i tillämpliga fall, artikel 11, får emittenter av kryptotillgångar till allmänheten erbjuda sina kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, i hela unionen och ansöka om upptagande till handel med sådana kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar.

2.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, som har offentliggjort en vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 8 och, i tillämpliga fall, artikel 11, ska inte omfattas av några ytterligare informationskrav avseende erbjudandet om dessa kryptotillgångar eller upptagandet av sådana kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar.

Artikel 11
Revidering av en offentliggjord vitbok om kryptogillgångar och, i tillämpliga fall, offentliggjort marknadsföringsmaterial efter offentliggörandet

1.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska revidera en offentliggjord vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, offentliggjort marknadsföringsmaterial så att dessa omfattar alla förändringar eller nya omständigheter som sannolikt kommer att ha ett betydande inflytande på en potentiell köpares köpbeslut avseende sådana kryptotillgångar, eller på beslutet av en innehavare av sådana kryptotillgångar att sälja eller byta ut kryptotillgångarna.

2.Emittenten ska på sin webbplats omedelbart informera allmänheten om att en anmälan av en reviderad vitbok om kryptotillgångar gjorts till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat och tillhandahålla en sammanfattning av skälen till anmälan av en reviderad vitbok om kryptotillgångar.

3.Ordningsföljden av informationen i en reviderad vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i reviderat marknadsföringsmaterial ska överensstämma med ordningsföljden i den vitbok om kryptotillgångar eller det marknadsföringsmaterial som offentliggjorts i enlighet med artikel 8.

4.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska anmäla en reviderad vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, reviderat marknadsföringsmaterial till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat, inbegripet skälen för en sådan revidering, minst sju dagar före offentliggörandet. Den behöriga myndigheten får utöva de befogenheter som anges i artikel 82.1.

5.Inom två arbetsdagar efter mottagandet av ett utkast till reviderad vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, reviderat marknadsföringsmaterial ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten anmäla den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet till den behöriga myndigheten i den värdmedlemsstat som avses i artikel 7.4.

6.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska offentliggöra den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet, inbegripet skälen för en sådan revidering, på sin webbplats i enlighet med artikel 8.

7.Den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet ska vara tidsstämplade. Den senast reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det senast reviderade marknadsföringsmaterialet ska vara märkta som gällande version. Alla reviderade versioner av vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, allt reviderat marknadsföringsmaterial ska vara tillgängliga under hela den tid som kryptotillgångarna innehas av allmänheten.

8.Om erbjudandet till allmänheten gäller nyttotoken ska ändringarna i den reviderade vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, det reviderade marknadsföringsmaterialet inte förlänga den tidsfrist på tolv månader som avses i artikel 4.3.

Artikel 12
Ångerrätt

1.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska erbjuda ångerrätt för alla konsumenter som köper sådana kryptotillgångar direkt från emittenten eller från en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för den emittentens räkning.

Konsumenter ska ha en tidsfrist på 14 kalenderdagar för att ångra sitt samtycke att köpa dessa kryptotillgångar utan att det leder till någon kostnad och utan att konsumenten måste ange några skäl. Ångerfristen ska börja löpa den dag då konsumenten samtycker till att köpa kryptotillgångarna.

2.Alla betalningar som mottagits från en konsument inbegripet, i tillämpliga fall, eventuella avgifter ska återbetalas utan onödigt dröjsmål och under inga omständigheter senare än 14 dagar efter den dag då emittenten av kryptotillgångar eller en leverantör av kryptotillgångstjänster som placerar kryptotillgångarna för den emittentens räkning har underrättats om konsumentens beslut att ångra överenskommelsen.

Återbetalningen ska genomföras med samma betalningssätt som konsumenten använde vid den ursprungliga transaktionen, såvida inte konsumenten uttryckligen har samtyckt till något annat och förutsatt att konsumenten inte drabbas av några avgifter till följd av en sådan återbetalning.

3.Emittenter av kryptotillgångar ska tillhandahålla information om den ångerrätt som avses i punkt 1 i sin vitbok om kryptotillgångar.

4.Ångerrätten ska inte gälla om kryptotillgångarna är upptagna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

5.Om emittenten av kryptotillgångar har fastställt en tidsfrist för sitt erbjudande om sådana kryptotillgångar till allmänheten i enlighet med artikel 9, får ångerrätten inte utövas efter utgången av teckningsperioden.

Artikel 13
Skyldigheter för emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken

1.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska

(a)agera hederligt, rättvist och professionellt,

(b)kommunicera med innehavarna av kryptotillgångar på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt,

(c)förebygga, identifiera, hantera och avslöja eventuella intressekonflikter som kan uppstå,

(d)upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i enlighet med lämpliga unionsstandarder.

För tillämpning av led d ska Esma i samarbete med EBA utveckla riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 för specificering av unionens standarder.

2.Emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska agera i innehavarnas av sådana kryptotillgångar bästa intresse och behandla dem jämlikt, såvida inte någon förmånsbehandling anges i vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknadsföringsmaterialet.

3.Om ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, av någon anledning annulleras ska emittenten av sådana kryptotillgångar säkerställa att alla medel som samlats in från köpare eller potentiella köpare återlämnas till dem så snart som möjligt.

Artikel 14
Ansvar för emittenter av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

1.Om en emittent av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller dess ledningsorgan har överträtt artikel 5 genom att i en vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller ge vilseledande information, kan en innehavare av sådana kryptotillgångar begära skadestånd från den emittenten av kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller dess ledningsorgan för skada som denne åsamkats på grund av överträdelsen.

Ett uteslutande av skadeståndsansvar ska inte ha någon rättslig verkan.

2.Det åligger innehavaren av kryptotillgångarna att lägga fram bevis för att emittenten av kryptotillgångarna, andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, har överträtt artikel 5 och att en sådan överträdelse har påverkat dennes beslut att köpa, sälja eller byta ut dessa kryptotillgångar.

3.En innehavare av kryptotillgångar får bara begära skadestånd för information som ges i en sådan sammanfattning som avses i artikel 5.7, inbegripet översättningen av denna, i följande fall:

(a)Sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar.

(b)Sammanfattningen, i kombination med de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, underlåter att ge väsentlig information som hjälper konsumenter och investerare när de överväger om de ska köpa sådana kryptotillgångar.

4.Denna artikel ska inte utgöra ett hinder för ytterligare skadeståndskrav i enlighet med nationell rätt.     

AVDELNING III

Tillgångsanknutna token

Kapitel 1

Auktorisation för erbjudande om tillgångsanknutna token till allmänheten och att ansöka om upptagande av dem till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar

Artikel 15
Auktorisation

1.Ingen emittent av tillgångsanknutna token får inom unionen erbjuda sådana token till allmänheten eller ansöka om upptagande till handel av sådana token på en handelsplattform för kryptotillgångar utan att ha auktoriserats för detta i enlighet med artikel 19 av den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat.

2.Endast juridiska personer som är etablerade i unionen ska beviljas den auktorisation som avses i punkt 1.

3.Punkt 1 ska inte tillämpas om

(a)under en period av tolv månader, det genomsnittliga utestående beloppet av tillgångsanknutna token inte överstiger 5 000 000 EUR eller motsvarande belopp i en annan valuta, beräknat vid slutet av varje kalenderdag,

(b)erbjudandet av tillgångsanknutna token till allmänheten uteslutande är riktat till kvalificerade investerare och dessa token endast får innehas av sådana kvalificerade investerare.

Emittenter av sådana tillgångsanknutna token ska dock framställa den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 17 samt anmäla denna vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknadsföringsmaterial till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat i enlighet med artikel 7.

4.Punkt 1 ska inte tillämpas om emittenten av tillgångsanknutna token auktoriserats som kreditinstitut i enlighet med artikel 8 i direktiv 2013/36/EU.

Sådana emittenter ska dock framställa den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 17 samt anmäla denna vitbok om kryptotillgångar för godkännande av den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat i enlighet med punkt 7.

5.Den behöriga myndighetens auktorisation ska vara giltig i hela unionen och ska göra det möjligt för en emittent att erbjuda de tillgångsanknutna token för vilka den har auktoriserats i hela unionen eller att ansöka om upptagande till handel av sådana token på en handelsplattform för kryptotillgångar.

6.Det godkännande som den behöriga myndigheten utfärdar för emittentens vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 19 eller för en reviderad vitbok om kryptotillgångar enligt artikel 21 ska vara giltigt i hela unionen.

7.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange förfaranden för godkännande av den vitbok om kryptotillgångar som avses i punkt 4.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdandet]. 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 16
Ansökan om auktorisation

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska lämna in sin ansökan om den auktorisation som avses i artikel 15 till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat.

2.Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

(a)Den ansökande emittentens adress.

(b)Den ansökande emittentens bolagsordning.

(c)En verksamhetsplan som anger den affärsmodell som den ansökande emittenten avser att följa.

(d)Ett rättligt utlåtande om att berörda tillgångsanknutna token inte klassificeras som finansiella instrument, elektroniska pengar, insättningar eller strukturerade insättningar.

(e)En detaljerad beskrivning av den ansökande emittentens styrformer.

(f)Identiteten på ledamöterna i den ansökande emittentens ledningsorgan.

(g)Bevis på att de personer som avses i led f har gott anseende och besitter kunskaper och erfarenheter som är lämpliga för att leda den ansökande emittenten.

(h)I tillämpliga fall, bevis på att fysiska personer som direkt eller indirekt innehar mer än 20 % av aktiekapitalet eller rösträtterna i den ansökande emittenten, eller som på något annat sätt utövar kontroll över nämnda ansökande emittent, har gott anseende och god kompetens.

(i)Den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 17.

(j)De policyer och förfaranden som avses i artikel 30.5 a–k.

(k)En beskrivning av de avtalsarrangemang med tredje part som avses i artikel 30.5 sista stycket.

(l)En beskrivning av den ansökande emittentens kontinuitetsplan som avses i artikel 30.8.

(m)En beskrivning av de interna kontrollmekanismer och förfaranden för riskhantering som avses i artikel 30.9.

(n)En beskrivning av förfaranden och system för att skydda säkerheten, inbegripet it-säkerhet, integritet och konfidentialitet för de uppgifter som avses i artikel 30.10.

(o)En beskrivning av den ansökande emittentens förfaranden för hantering av klagomål som avses i artikel 27.

3.Vid tillämpning av punkt 2 g och h ska ansökande emittenter av tillgångsanknutna token tillhandahålla bevis på samtliga följande:

(a)I fråga om alla personer som ingår i ledningen för den ansökande emittenten av tillgångsanknutna token, bevis på att de inte förekommer i något belastningsregister när det gäller domar eller påföljder enligt gällande nationella regler på områdena handelsrätt, insolvensrätt, lagstiftning om finansiella tjänster, lagstiftning mot penningtvätt, lagstiftning om terrorismbekämpning, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

(b)Att ledamöterna i ledningsorganet för den ansökande emittenten av tillgångsanknutna token gemensamt innehar de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som krävs för att leda emittenten av tillgångsanknutna token, och att dessa personer måste avsätta tillräckligt med tid för att utföra sitt uppdrag.

4.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange de uppgifter som en ansökan ska innehålla utöver de uppgifter som avses i punkt 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdandet]. 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för ansökan om auktorisation.

EBA ska lämna in dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdandet].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 17
Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar avseende tillgångsanknutna token

1.Den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 16.2 i ska uppfylla alla de krav som fastställs i artikel 4. Utöver de uppgifter som avses i artikel 4 ska vitboken om kryptotillgångar dessutom innehålla samtliga följande uppgifter:

(a)En detaljerad beskrivning av emittentens styrformer, inbegripet en beskrivning av roll, ansvar och ansvarsskyldighet för de tredjepartsenheter som avses i artikel 30.5 h.

(b)En detaljerad beskrivning av den reserv av tillgångar som avses i artikel 32.

(c)En detaljerad beskrivning av förvaringsarrangemangen för reservtillgångarna, inbegripet separering av tillgångarna, i enlighet med artikel 33.

(d)Vid en investering av reservtillgångar enligt artikel 34, en detaljerad beskrivning av investeringspolicyn för dessa reservtillgångar.

(e)Detaljerade uppgifter om karaktär och verkställbarhet av de rättigheter, inbegripet eventuell direkt inlösen och eventuella fordringar, som innehavare av tillgångsanknutna token och någon av de juridiska eller fysiska personer som avses i artikel 35.3 kan ha till reservtillgångarna eller gentemot emittenten, inbegripet hur sådana rättigheter kan behandlas vid insolvensförfaranden.

(f)Om emittenten inte erbjuder en direkt rättighet till reservtillgångarna, detaljerade uppgifter om de mekanismer som avses i artikel 35.4 för att säkerställa likviditeten i berörda tillgångsanknutna token.

(g)En detaljerad beskrivning av det förfarande för hantering av klagomål som avses i artikel 27.

(h)De upplysningar som anges i bilaga I och bilaga II.

Vid tillämpning av led e ska vitboken om kryptotillgångar, om ingen direkt fordran eller rätt till inlösen har beviljats alla innehavare av tillgångsanknutna token, innehålla en tydlig och entydig förklaring om att alla innehavarna av tillgångsanknutna token inte har någon fordran på reservtillgångarna eller inte kan inlösa dessa tillgångsanknutna token hos emittenten när som helst.

2.Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ger viktig information om erbjudandet av tillgångsanknutna token till allmänheten eller om det avsedda upptagandet av tillgångsanknutna token till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, och särskilt om de väsentliga egenskaperna för berörda tillgångsanknutna token. Format och innehåll för sammanfattningen i vitboken om kryptotillgångar ska, tillsammans med de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, tillhandahålla lämplig information om viktiga delar av berörda tillgångsanknutna token för att hjälpa potentiella köpare av dessa tillgångsanknutna token att fatta ett informerat beslut. Sammanfattningen ska innehålla en varning om

(i)att den bör läsas som en inledning till vitboken om kryptotillgångar,

(j)att den presumtiva köparen bör grunda sitt beslut att köpa en tillgångsanknuten token på innehållet i hela vitboken om kryptotillgångar,

(k)att erbjudandet om tillgångsanknutna token till allmänheten inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning om att sälja finansiella instrument och att alla sådana erbjudanden eller uppmaningar om att sälja finansiella instrument endast kan göras genom ett prospekt eller andra emissionsdokument i enlighet med nationell lagstiftning,

(l)att vitboken om kryptotillgångar inte utgör ett prospekt på det sätt som avses i förordning (EU) 2017/1129 eller något annat emissionsdokument i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

3.Varje vitbok om kryptotillgångar ska dateras.

4.Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på minst ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

5.Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbar form.

6.Esma ska, efter samråd med EBA, utarbeta utkast till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, format och mallar för ändamålen i punkt 10.

Esma ska överlämna dessa utkast till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 18
Bedömning av ansökan om auktorisation

1.Behöriga myndigheter som emottar en ansökan om auktorisation enligt artikel 16 ska, inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av en sådan ansökan, bedöma om ansökan, inbegripet den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 16.2 i, är fullständig. De ska omedelbart meddela den ansökande emittenten huruvida ansökan, inbegripet vitboken om kryptotillgångar, är fullständig. Om ansökan, inbegripet vitboken om kryptotillgångar, inte är fullständig ska myndigheten ange en tidsfrist inom vilken den ansökande emittenten ska tillhandahålla de uppgifter som saknas.

2.Den behöriga myndigheten ska, inom tre månader efter mottagandet av en fullständig ansökan, bedöma om den ansökande emittenten uppfyller de krav som anges i denna avdelning och fatta ett fullständigt motiverat utkast till beslut om att bevilja eller neka auktorisationen. Under dessa tre månader får de behöriga myndigheterna från den ansökande emittenten begära in ytterligare information avseende ansökan, inbegripet den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 16.2 i.

3.De behöriga myndigheterna ska, efter de tre månader som avses i punkt 2, översända sitt utkast till beslut till den ansökande emittenten, och överlämna sitt utkast till beslut och ansökningsakten till EBA, Esma och ECB. Om den ansökande emittenten är etablerad i en medlemsstat vars valuta inte är euro eller om en annan valuta än euro ingår i reservtillgångarna, ska de behöriga myndigheterna samråda med centralbanken i den medlemsstaten. Ansökande emittenter ska ha rätt att till de behöriga myndigheterna lämna synpunkter och synpunkter på deras utkast till beslut.

4.EBA, Esma och ECB samt, i tillämpliga fall, den centralbank som avses i punkt 3, ska inom två månader efter mottagandet av utkastet till beslut och ansökningsakten lämna ett icke-bindande yttrande om ansökan och överlämna sina icke-bindande yttranden till den berörda behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska vederbörligen beakta dessa icke-bindande yttranden och synpunkterna och kommentarerna från den ansökande emittenten.

Artikel 19
Beviljande eller nekande av auktorisationen

1.Behöriga myndigheter ska, inom en månad efter mottagandet av det icke-bindande yttrande som avses i artikel 18.4, fatta ett fullständigt motiverat beslut om att bevilja eller neka den ansökande emittenten auktorisation, samt inom fem arbetsdagar meddela sitt beslut till den ansökande emittenten. Om en ansökande emittent auktoriseras ska emittentens vitbok om kryptotillgångar anses vara godkänd.

2.De behöriga myndigheterna ska neka auktorisation om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att

(a)ledningsorganet för den ansökande emittenten kan utgöra ett hot mot en ändamålsenlig, sund och ansvarsfull ledning av emittenten, mot emittentens kontinuerliga verksamhet och mot ett adekvat beaktande av dess kunders intressen och marknadens integritet,

(b)den ansökande emittenten inte uppfyller, eller sannolikt inte kommer att uppfylla, något av kraven i denna avdelning,

(c)den ansökande emittentens affärsmodell kan utgöra ett allvarligt hot mot finansiell stabilitet, en penningpolitisk transmissionsmekanism eller monetär självständighet.

3.De behöriga myndigheterna ska informera EBA, Esma och ECB och, i tillämpliga fall, de centralbanker som avses i artikel 18.3, om alla beviljade auktorisationer. Esma ska ta upp följande uppgifter i det register över kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 57:

(a)Namn på, rättslig form och identifieringskod för juridiska personer för emittenten av tillgångsanknutna token.

(b)Handelsnamn, fysisk adress och webbplats för emittenten av tillgångsanknutna token.

(c)Vitboken om kryptotillgångar eller den reviderade vitboken om kryptotillgångar.

(d)Alla andra tjänster som tillhandahålls av emittenten av tillgångsanknutna token och som inte omfattas av denna förordning, med hänvisning till relevant unionsrätt eller nationell rätt.

Artikel 20
Återkallelse av auktorisationen

1.De behöriga myndigheterna ska återkalla auktorisationen för emittenter av tillgångsanknutna token i följande situationer:

(a)Emittenten har inte använt sin auktorisation inom sex månader efter det att auktorisationen har beviljats.

(b)Emittenten har inte använt sin auktorisation under sex på varandra följande månader.

(c)Emittenten har erhållit auktorisationen på ett otillbörligt sätt, inbegripet genom att lämna oriktiga uppgifter i den ansökan om auktorisation som avses i artikel 16 eller i någon vitbok om kryptotillgångar som reviderats i enlighet med artikel 21.

(d)Emittenten uppfyller inte längre villkoren för beviljandet av auktorisationen,

(e)Emittenten har överträtt bestämmelserna i denna avdelning på ett allvarligt sätt.

(f)Emittenten är föremål för en plan för ordnad avveckling i enlighet med tillämplig nationell insolvenslagstiftning.

(g)Emittenten har uttryckligen avsagt sig auktorisationen eller har beslutat att upphöra med sin verksamhet.

Emittenter av tillgångsanknutna token ska underrätta sin behöriga myndighet om alla sådana situationer som avses i leden f och g.

2.De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för en emittent av tillgångsanknutna token om följande:

(a)Om en tredjepartsenhet enligt artikel 30.5 h har förlorat sin auktorisation som kreditinstitut enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU, som leverantör av kryptotillgångstjänster enligt artikel 53 i den här förordningen, som betalningsinstitut enligt artikel 11 i direktiv (EU) 2015/2366 eller som institut för elektroniska pengar enligt artikel 3 i direktiv 2009/110/EG.

(b)Om en emittent av tillgångsanknutna token eller ledamöterna i dess ledningsorgan har begått överträdelser av nationella lagar som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 54 när det gäller penningtvätt eller finansiering av terrorism.

3.Behöriga myndigheter ska återkalla auktorisationen för en emittent av tillgångsanknutna token om de anser att de uppgifter som avses i punkt 2 a och b påverkar det goda anseendet hos emittentens ledningsorgan eller tyder på att de styrformer eller interna kontrollmekanismer som avses i artikel 30 inte fungerar.

När auktorisationen återkallas ska emittenten av tillgångsanknutna token genomföra förfarandet i artikel 42.

Artikel 21
Revidering av en offentliggjord vitbok om kryptotillgångar avseende tillgångsanknutna token

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska även underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om alla planerade förändringar i emittentens affärsmodell som sannolikt kommer att ha betydande inflytande på köpbeslutet för en faktisk eller potentiell innehavare av tillgångsanknutna token, som sker efter den auktorisation som avses i artikel 19. Sådana förändringar omfattar, bland annat, alla väsentliga ändringar av

(a)styrformerna,

(b)reservtillgångarna och förvaringen av reservtillgångarna,

(c)de rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token,

(d)den mekanism genom vilken tillgångsanknutna token emitteras, skapas och förstörs,

(e)protokollen för validering av transaktionerna med tillgångsanknutna token,

(f)funktionen hos emittentens egen DLT, om tillgångsanknutna token emitteras, överförs och lagras på en sådan DLT,

(g)mekanismerna för att säkerställa inlösen av tillgångsanknutna token eller säkerställa deras likviditet,

(h)arrangemang med tredje part, inbegripet hantering av reservtillgångarna och investeringarna av reservtillgångarna, förvaringen av reservtillgångar och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten,

(i)policyn för likviditetsförvaltning hos emittenter av betydande tillgångsanknutna token,

(j)förfarandet för hantering av klagomål.

2.Om den planerade förändringen som avses i punkt 1 har anmälts till den behöriga myndigheten ska emittenten av tillgångsanknutna token utarbeta ett utkast till en reviderad vitbok om kryptotillgångar och ska säkerställa att ordningsföljden av den information som förekommer där överensstämmer med ordningsföljden i den ursprungliga vitboken om kryptotillgångar.

Den behöriga myndigheten ska på elektronisk väg bekräfta mottagandet av utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar så snart som möjligt och inom två arbetsdagar efter mottagandet.

Den behöriga myndigheten ska godkänna eller neka att godkänna utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar inom 20 arbetsdagar efter bekräftelsen av mottagandet. Vid granskningen av utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar får den behöriga myndigheten även begära in ytterligare uppgifter, förklaringar eller motiveringar om avseende utkastet till en reviderad vitbok om kryptotillgångar. När den behöriga myndigheten begär sådan ytterligare information ska tidsfristen på 20 arbetsdagar börja löpa först när den behöriga myndigheten har erhållit den begärda ytterligare informationen.

Den behöriga myndigheten får också samråda med EBA, Esma och ECB och, i tillämpliga fall, centralbankerna i medlemsstater vars valuta inte är euro.

3.För ett godkännande av en reviderad vitbok om kryptotillgångar får den behöriga myndigheten begära att emittenten av tillgångsanknutna token

(a)inrättar mekanismer för att säkerställa skyddet för innehavare av tillgångsanknutna token när en potentiell förändring av emittentens verksamhet kan ha väsentlig inverkan på värdet av, stabiliteten hos eller riskerna med dessa tillgångsanknutna token eller reservtillgångar,

(b)vidtar lämpliga korrigerande åtgärder för att säkerställa finansiell stabilitet.

Artikel 22
Ansvar för emittenter av tillgångsanknutna token när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

1.Om en emittent av tillgångsanknutna token eller dess ledningsorgan har överträtt artikel 17 genom att i en vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller ge vilseledande information, kan en innehavare av sådana e-tillgångsanknutna token begära skadestånd från den emittenten eller dess ledningsorgan för skada som denne åsamkats på grund av överträdelsen.

Ett uteslutande av skadeståndsansvar ska inte ha någon rättslig verkan.

2.Det åligger innehavaren av tillgångsanknutna token att lägga fram bevis för att emittenten av tillgångsanknutna token har överträtt artikel 17 och att en sådan överträdelse har påverkat dennes beslut att köpa, sälja eller byta ut dessa tillgångsanknutna token.

3.En innehavare av tillgångsanknutna token får bara begära skadestånd för information som ges i en sådan sammanfattning som avses i artikel 17.2, inbegripet översättningen av denna, i följande fall:

(a)Sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar.

(b)Sammanfattningen, i kombination med de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, underlåter att ge väsentlig information som hjälper konsumenter och investerare när de överväger om de ska köpa sådana tillgångsanknutna token.

4.Denna artikel ska inte utgöra ett hinder för ytterligare skadeståndskrav i enlighet med nationell rätt.   

Kapitel 2

Skyldigheter för alla emittenter av tillgångsanknutna token

Artikel 23
Skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med innehavares av tillgångsanknutna token bästa intresse

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska

(a)agera hederligt, rättvist och professionellt,

(b)kommunicera med innehavarna av tillgångsanknutna token på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt.

2.Emittenter av tillgångsanknutna token ska agera i innehavarnas av sådana token bästa intresse och behandla dem jämlikt, såvida inte någon förmånsbehandling anges i vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, i marknadsföringsmaterialet.

Artikel 24
Offentliggörande av vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, av marknadsföringsmaterialet

Emittenter av tillgångsanknutna token ska på sin webbplats offentliggöra den godkända vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19.1 och, i tillämpliga fall, den reviderade vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 21 och det marknadsföringsmaterial som avses i artikel 25. Den godkända vitboken om kryptotillgångar ska vara tillgänglig för allmänheten senast den dag då allmänheten erbjuds de tillgångsanknutna token eller dagen då dessa token tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar. Den godkända vitboken om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, den reviderade vitboken om kryptotillgångar och marknadsföringsmaterialet, ska vara tillgängliga på emittentens webbplats så länge som de tillgångsanknutna token innehas av allmänheten.

Artikel 25
Marknadsföringsmaterial    

1.Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten av tillgångsanknutna token eller ett upptagande av sådana tillgångsanknutna token till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar ska uppfylla samtliga följande krav:

(a)Marknadsföringsmaterialet ska lätt kunna identifieras som sådant.

(b)Uppgifterna i marknadsföringsmaterialet ska vara rättvisande, tydliga och får inte vara vilseledande.

(c)Uppgifterna i marknadsföringsmaterialet ska överensstämma med uppgifterna i vitboken om kryptotillgångar.

(d)I marknadsföringsmaterialet ska det tydligt anges att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts och adressen till webbplatsen för emittenten av kryptotillgångarna ska anges.

2.Om ingen direkt fordran eller rätt till inlösen har beviljats alla innehavare av tillgångsanknutna token, ska marknadsföringsmaterialet innehålla en tydlig och entydig förklaring om att alla innehavarna av tillgångsanknutna token inte har någon fordran på reservtillgångarna eller inte kan inlösa dessa reservtillgångar hos emittenten när som helst.

Artikel 26
Fortlöpande information till innehavare av tillgångsanknutna token

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska minst varje månad, på ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på sin webbplats redogöra för antalet mängden tillgångsanknutna token som är i omlopp och värdet på och sammansättningen av de reservtillgångar som avses i artikel 32.

2.Emittenter av tillgångsanknutna token ska så snart som möjligt, på ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på sin webbplats redogöra för resultatet av den revision av reservtillgångarna som avses i artikel 32.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77 ska emittenter av tillgångsanknutna token så snart som möjligt, på ett tydligt, korrekt och transparent sätt, på sin webbplats redogöra för alla händelser som har eller sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på värdet av tillgångsanknutna token eller på de reservtillgångar som avses i artikel 32.

Artikel 27
Förfarande för hantering av klagomål

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska fastställa och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden för snabb, rättvis och konsekvent handläggning av klagomål från innehavare av tillgångsanknutna token. Om tillgångsanknutna token distribueras, helt eller delvis, av tredjepartsenheter enligt artikel 30.5 h, ska emittenter av tillgångsanknutna token fastställa förfaranden för att underlätta hanteringen av klagomål mellan innehavare av tillgångsanknutna token och sådana tredjepartsenheter.

2.Innehavare av tillgångsanknutna token ska kostnadsfritt kunna lämna in klagomål till emittenterna av deras tillgångsanknutna token.

3.Emittenter av tillgångsanknutna token ska utveckla och till kunderna tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och ska föra register över alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

4.Emittenter av tillgångsanknutna token ska snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och inom rimlig tid informera innehavarna av deras tillgångsanknutna token om resultatet av sådana utredningar.

5.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras krav, mallar och förfaranden för hantering av klagomål.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 28
Förebyggande, identifiering och hantering av och information om intressekonflikter

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska upprätthålla och genomföra ändamålsenliga policyer och förfaranden för att förebygga, identifiera, hantera och informera om intressekonflikter mellan dem själva och

(a)deras aktie- eller andelsägare,

(b)ledamöterna i deras ledningsorgan,

(c)deras anställda,

(d)någon fysisk person som direkt eller indirekt innehar mer än 20 % av aktiekapitalet eller rösträtterna i emittenten av tillgångsanknutna kryptotillgångar, eller som på något annat sätt utövar kontroll över nämnda emittent,

(e)innehavarna av tillgångsanknutna token,

(f)någon tredje part som tillhandahåller en av de funktioner som avses i artikel 30.5 h,

(g)i tillämpliga fall, någon juridisk eller fysisk person som avses i artikel 35.3.

Emittenter av tillgångsanknutna token ska särskilt vidta alla lämpliga åtgärder för att förebygga, identifiera, hantera och informera om intressekonflikter som uppstår vid förvaltningen och investeringarna av de reservtillgångar som avses i artikel 32.

2.Emittenter av tillgångsanknutna token ska informera sina innehavare av tillgångsanknutna token om den allmänna arten av och källorna till intressekonflikter och om de åtgärder som vidtagits för att begränsa dem.

3.Sådan information ska offentliggöras på en väl synlig plats på webbplatsen för emittenten av tillgångsanknutna token.

4.Den information som avses i punkt 3 ska vara tillräckligt exakt för att hjälpa innehavarna av deras tillgångsanknutna token att fatta ett välgrundat inköpsbeslut om dessa tillgångsanknutna token.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras

(a)kraven för de policyer och förfaranden som avses i punkt 1,

(b)arrangemangen för den information som avses i punkt 3.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 29
Information till behöriga myndigheter

Emittenter av tillgångsanknutna token ska underrätta de behöriga myndigheterna om alla förändringar i emittentens ledningsorgan.

Artikel 30
Styrformer

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska ha stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, ändamålsenliga metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker för vilka emittenten är eller kan bli utsatt för, samt ha tillfredsställande mekanismer för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för ledning och redovisning.

2.Ledamöter i ledningsorganet för en emittent av tillgångsanknutna token ska ha det goda anseende och den kompetens som krävs i fråga om kvalifikationer, erfarenheter och färdigheter för att kunna utföra sina uppgifter och säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av sådana emittenter. De ska även visa att de kan avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sina uppgifter ändamålsenligt.

3.Fysiska personer som direkt eller indirekt innehar mer än 20 % av aktiekapitalet eller rösträtterna i emittenten av tillgångsanknutna kryptotillgångar, eller som på något annat sätt utövar kontroll över sådana emittenter, ska styrka att de har det goda anseende och den kompetens som krävs.

4.Ingen av de personer som avses i punkterna 2 eller 3 får ha fällts för brott som rör penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet.

5.Emittenter av tillgångsanknutna token ska införa policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för att säkerställa att denna förordning följs, inbegripet ledningens och de anställdas efterlevnad av alla bestämmelser i denna förordning. I synnerhet ska emittenter av tillgångsanknutna token fastställa, upprätthålla och genomföra policyer och förfaranden avseende

(a)de reserver av tillgångar som avses i artikel 32,

(b)förvaring av reservtillgångar i enlighet med artikel 33,

(c)de rättigheter eller avsaknad av rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token, i enlighet med artikel 35,

(d)den mekanism genom vilken tillgångsanknutna token emitteras, skapas och förstörs,

(e)protokollen för validering av transaktioner med tillgångsanknutna token,

(f)funktionen hos emittentens egen DLT, om tillgångsanknutna token emitteras, överförs och lagras på en sådan DLT eller liknande teknik som drivs av emittenten eller av en tredje part som agerar för emittentens räkning,

(g)mekanismerna för att säkerställa inlösen av tillgångsanknutna token eller säkerställa deras likviditet, i enlighet med artikel 35.4,

(h)arrangemang med tredjepartsenheter för drift av reserven av tillgångar och investeringarna av reservtillgångarna, förvaringen av reservtillgångarna och, i tillämpliga fall, distributionen av tillgångsanknutna token till allmänheten,

(i)hantering av klagomål i enlighet med artikel 27,

(j)intressekonflikter i enlighet med artikel 28,

(k)en policy för likviditetsförvaltning hos emittenter av betydande tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 41.3.

Emittenter av tillgångsanknutna token som använder tredjepartsenheter för att utföra de funktioner som avses i led h ska upprätta och upprätthålla avtalsarrangemang med dessa tredjepartsenheter som exakt anger roller, ansvar, rättigheter och skyldigheter för både emittenten av tillgångsanknutna token och var och en av tredjepartsenheterna. Ett avtalsarrangemang som berör flera jurisdiktioner ska föreskriva ett otvetydigt lagval.

6.Såvida inte den plan som avses i artikel 42 har inletts, ska emittenter av tillgångsanknutna token använda lämpliga och proportionella system, resurser och förfaranden för att säkerställa att deras tjänster och deras verksamhet utförs kontinuerligt och regelbundet. För detta ändamål ska emittenter av tillgångsanknutna token upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i enlighet med lämpliga unionsstandarder.

7.Emittenter av tillgångsanknutna token ska identifiera källor till operativa risker och minimera dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

8.Emittenter av tillgångsanknutna token ska upprätta en kontinuitetsplan som säkerställer att väsentliga uppgifter och funktioner bevaras och verksamheten bibehålls i händelse av ett avbrott i emittentens system och förfaranden, eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana uppgifter och funktioner och ett snabbt återupptagande av verksamheten.

9.Emittenter av tillgångsanknutna token ska ha mekanismer för internkontroll och ändamålsenliga förfaranden för riskbedömning och riskhantering, inbegripet ändamålsenliga kontroll- och säkerhetsarrangemang för hantering av IKT-system i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/xx 55 . Förfarandena ska möjliggöra en omfattande bedömning av beroendet av de tredjepartsenheter som avses i punkt 5 h. Emittenter av tillgångsanknutna token ska övervaka och regelbundet utvärdera om de interna kontrollmekanismerna och förfarandena för riskbedömning är lämpliga och ändamålsenliga och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

10.Emittenter av tillgångsanknutna token ska ha system och förfaranden på plats som är adekvata för att värna uppgifters säkerhet, integritet och konfidentialitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/xx 56 . Dessa system ska registrera och skydda relevanta uppgifter och relevant information som samlas in och framställs i samband med emittentens verksamhet.

11.Emittenter av tillgångsanknutna token ska säkerställa att de regelbundet granskas av oberoende revisorer. Resultaten av dessa revisioner ska meddelas den berörda emittentens ledningsorgan och göras tillgängliga för den behöriga myndigheten.

12.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras minimiinnehållet för styrformerna när det gäller

(a)övervakningsverktygen för de risker som avses i punkterna 1 och 7,

(b)den mekanism för internkontroll som avses i punkterna 1 och 9,

(c)den kontinuitetsplan som avses i punkt 8,

(d)de revisioner som avses i punkt 11.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdandet]. 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 31
Krav på kapitalbas

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska vid varje tidpunkt inneha en kapitalbas på ett belopp som minst är det högsta av följande:

(a)350 000 EUR.

(b)2 % av det genomsnittliga värdet av de reservtillgångar som avses i artikel 32.

Vid tillämpning av led b avser det genomsnittliga värdet av reservtillgångarna reservtillgångarnas genomsnittliga värde vid slutet av varje kalenderdag, beräknat under de föregående sex kalendermånaderna.

Om en emittent erbjuder mer än en kategori av tillgångsanknutna token ska det belopp som avses i led b vara summan av det genomsnittliga värdet av de reservtillgångar som ligger till grund för varje kategori av tillgångsanknutna token.

2.Den kapitalbas som avses i punkt 1 ska bestå av de kärnprimärkapitalposter och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som avses i artiklarna 46 och 48 i den förordningen.

3.De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna får kräva att emittenter av tillgångsanknutna token innehar en kapitalbas som är upp till 20 % större än det belopp som följer av tillämpningen av punkt 1 b, eller medge att sådana emittenter innehar en kapitalbas som är upp till 20 % mindre än det belopp som följer av tillämpningen av punkt 1 b, om bedömningen av följande tyder på en högre eller en lägre risk:

(a)Utvärderingen av de riskhanteringsprocesser och interna kontrollmekanismer som emittenten av tillgångsanknutna token har enligt artikel 30.1, 30.7 och 30.9.

(b)Kvaliteten på och volatiliteten i de reservtillgångar som avses i artikel 32.

(c)De typer av rättigheter som emittenten av tillgångsanknutna token beviljar innehavarna av tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 35.

(d)Om reservtillgångarna är investerade, de risker som investeringspolicy för reservtillgångarna orsakar.

(e)Det aggregerade värdet av och antalet transaktioner som utförs i tillgångsanknutna token.

(f)Storleken på de marknader på vilka tillgångsanknutna token erbjuds och marknadsförs.

(g)Börsvärdet för berörda tillgångsanknutna token, i tillämpliga fall.

4.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, i vilka ytterligare specificeras följande:

(a)Metoden för beräkning av kapitalbasen enligt punkt 1.

(b)Förfarande och tidsfrist för en emittent av betydande tillgångsanknutna token att anpassa sig till högre krav på kapitalbasen enligt punkt 3.

(c)Kriterierna för att kräva en större kapitalbas eller för att medge en mindre kapitalbas enligt punkt 3.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdandet].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Kapitel 3

Reserv av tillgångar

Artikel 32
Skyldighet att ha reservtillgångar samt sammansättning och förvaltning av en sådan reserv av tillgångar

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska vid alla tidpunkter inneha och upprätthålla en reserv av tillgångar.

2.Emittenter som erbjuder två eller flera kategorier av tillgångsanknutna token till allmänheten ska driva och upprätthålla separata reserver av tillgångar för varje kategori av tillgångsanknutna token, vilka ska förvaltas separat.

Emittenter av tillgångsanknutna token som erbjuder samma tillgångsanknutna token till allmänheten ska driva och upprätthålla endast en reserv av tillgångar för den kategorin av tillgångsanknutna token.

3.Ledningsorganen för emittenter av tillgångsanknutna token ska säkerställa en ändamålsenlig och ansvarsfull förvaltning av reservtillgångarna. Emittenterna ska säkerställa att skapande och förstörande av tillgångsanknutna token alltid åtföljs av en motsvarande ökning eller minskning av reserven av tillgångar och att sådan ökning eller minskning förvaltas på ett adekvat sätt för att undvika eventuell negativ inverkan på marknaden för reservtillgångarna.

4.Emittenter av tillgångsanknutna token ska ha en tydlig och detaljerad policy som beskriver stabiliseringsmekanismen för sådana token. Den policyn och det förfarandet ska i synnerhet

(a)förteckna de referenstillgångar som används som mål för att stabilisera värdet för tillgångsanknutna token och sammansättningen av sådana referenstillgångar,

(b)beskriva typen av tillgångar och den exakta fördelningen av tillgångar som ingår i reserven av tillgångar,

(c)innehålla en detaljerad bedömning av de risker, inbegripet kreditrisker, marknadsrisker och likviditetsrisker, som uppstår genom reservtillgångarna,

(d)beskriva det förfarande genom vilket tillgångsanknutna token skapas och förstörs, samt konsekvenserna av sådant skapande eller förstörande på minskningen respektive ökningen av reservtillgångarna,

(e)nämna huruvida reservtillgångarna är investerade,

(f)om emittenten av tillgångsanknutna token investerar en del av reservtillgångarna, i detalj beskriva investeringspolicyn och innehålla en bedömning av hur den investeringspolicyn kan påverka värdet av reservtillgångarna,

(g)beskriva förfarandet för inköp av tillgångsanknutna token och för att inlösa sådana token mot reservtillgångar, samt förteckna de personer eller kategorier av personer som har rätt att göra detta.

5.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30.11 ska emittenter av tillgångsanknutna token låta genomföra en oberoende revision av reservtillgångarna var sjätte månad från den dag då emittenten erhållit den auktorisation som avses i artikel 19.

Artikel 33
Förvaring av reservtillgångar

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska upprätta, upprätthålla och genomföra policyer, förfaranden och avtalsarrangemang för förvaring som vid alla tidpunkter säkerställer att

(a)reservtillgångarna är separerade från emittentens egna tillgångar,

(b)reservtillgångarna inte är belånade eller pantsatta genom ett ”avtal om finansiellt säkerhetsställande”, ett ”avtal om finansiell äganderättsöverföring” eller ett ”avtal om finansiell säkerhet” i den mening som avses i artikel 2.1 a, b och c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG 57 ,

(c)reservtillgångarna förvaras i enlighet med punkt 4,

(d)emittenten av tillgångsanknutna token har snabb tillgång till reservtillgångarna för att tillmötesgå eventuella begäranden om inlösen från innehavarna av tillgångsanknutna token.

Emittenter av tillgångsanknutna token som emitterar två eller flera kategorier av tillgångsanknutna token i unionen ska ha en förvaringspolicy för varje reserv av tillgångar. Emittenter av tillgångsanknutna token som emitterar samma kategori av tillgångsanknutna token ska driva och upprätthålla endast en förvaringspolicy.

2.De reservtillgångar som erhålls i utbyte mot tillgångsanknutna token ska senast fem arbetsdagar efter att berörda tillgångsanknutna token har emitterats tas i förvar av följande aktörer:

(a)En leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad enligt artikel 53 för den tjänst som nämns i artikel 3.1.10, om reservtillgången är i form av en kryptotillgång.

(b)Ett kreditinstitut för alla andra typer av reservtillgångar.

3.Emittenter av tillgångsanknutna token ska utöva alla nödvändiga färdigheter och all nödvändig försiktighet och skicklighet vid urval, utnämnande och granskning av de kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster som utses till förvaringsinstitut för reservtillgångarna i enlighet med punkt 2.

Emittenter av tillgångsanknutna token ska säkerställa att kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster som utses att förvara reservtillgångar har de nödvändiga sakkunskaperna och ett gott anseende på marknaden för att agera som förvaringsinstitut för sådana reservtillgångar, med beaktande av redovisningsrutiner, förvaringsrutiner och mekanismer för interna kontroller hos dessa kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster. Avtalsarrangemangen mellan emittenten av tillgångsanknutna token och förvaringsinstitutet ska säkerställa att reservtillgångarna som förvaras är skyddade mot fordringar från förvaringsinstitutets borgenärer.

I de förfaranden och policyer för förvaring som avses i punkt 1 ska urvalskriterierna för utnämning av kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster till förvaringsinstitut för reservtillgångarna och förfarandet för att se över sådana utnämningar beskrivas.

Emittenter av tillgångsanknutna token ska regelbundet se över utnämningen av kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster till förvaringsinstitut för reservtillgångarna. För detta ändamål ska emittenten av tillgångsanknutna token utvärdera sina exponeringar mot sådana förvaringsinstitut med beaktande av det totala omfånget av deras affärsförbindelser, och kontinuerligt övervaka de finansiella förhållandena vid sådana förvaringsinstitut.

4.De reservtillgångar som ska förvaras åt emittenter av tillgångsanknutna token ska anförtros till kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som utses i enlighet med punkt 3 på följande sätt:

(a)Kreditinstitutet ska förvara fiatvalutor på ett konto som öppnas i kreditinstitutets räkenskaper.

(b)När det gäller finansiella instrument som kan förvaras ska kreditinstituten förvara alla finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som öppnas i kreditinstitutets räkenskaper, och alla finansiella instrument som fysiskt kan levereras till sådana kreditinstitut.

(c)För kryptotillgångar som kan förvaras ska leverantörerna av kryptotillgångstjänster förvara de kryptotillgångar som ingår i reservtillgångarna eller medel för åtkomst till sådana kryptotillgångar, i tillämpliga fall, i form av privata krypteringsnycklar.

(d)För andra tillgångar ska kreditinstituten kontrollera att det är emittenten av tillgångsanknutna token som är ägare och upprätthålla ett register över de reservtillgångar för vilka de är förvissade om att det är emittenten av tillgångsanknutna token som är ägare.

Vid tillämpning av led a ska kreditinstituten säkerställa att fiatvalutor registreras i kreditinstitutens räkenskaper på separata konton, i enlighet med nationella bestämmelser som införlivar artikel 16 i kommissionens direktiv 2006/73/EG 58 i medlemsstatens rättsordning. Kontot ska öppnas i emittentens av tillgångsanknutna token namn i syfte att förvalta reservtillgångarna, så att den fiatvaluta som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande reserven av tillgångar.

Vid tillämpning av led b ska kreditinstituten säkerställa att alla de finansiella instrument som kan registreras på ett konto för finansiella instrument som öppnas i kreditinstitutets räkenskaper registreras i kreditinstitutets räkenskaper på separata konton i enlighet med nationella bestämmelser som införlivar artikel 16 i kommissionens direktiv 2006/73/EG 59 i medlemsstatens rättsordning. Kontot för finansiella instrument ska öppnas i emittentens av tillgångsanknutna token namn i syfte att förvalta reservtillgångarna, så att de finansiella instrument som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande reserven av tillgångar.

Vid tillämpning av led c ska leverantörer av kryptotillgångstjänster öppna ett register över positioner i emittenters av tillgångsanknutna token namn i syfte att förvalta reservtillgångarna, så att de kryptotillgångar som förvaras tydligt kan identifieras som tillhörande reserven av tillgångar.

Vid tillämpning av led d ska bedömningen av huruvida emittenten av tillgångsanknutna token äger reservtillgångarna grundas på information eller dokument som tillhandahålls av emittenten av tillgångsanknutna token och, i förekommande fall, på externa belägg.

5.Utnämningen av ett kreditinstitut eller en leverantör av kryptotillgångstjänster till förvaringsinstitut för reservtillgångar i enlighet med punkt 3 ska styrkas genom ett skriftligt avtal i enlighet med artikel 30.5 andra stycket. Dessa avtal ska bland annat reglera det informationsflöde som bedöms vara nödvändigt för att göra det möjligt för emittenten av tillgångsanknutna token och kreditinstituten och leverantörerna av kryptotillgångstjänster att utföra sina uppgifter.

6.De kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster som har utnämnts till förvaringsinstitut i enlighet med punkt 3 ska agera hederligt, rättvist, professionellt, självständigt och i bästa intresse för emittenten av tillgångsanknutna token och innehavarna av sådana token.

7.De kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster som har utnämnts till förvaringsinstitut i enlighet med punkt 3 får inte utföra någon verksamhet i förhållande till emittenten av tillgångsanknutna token som kan skapa intressekonflikter mellan dessa emittenter, innehavarna av tillgångsanknutna token och dem själva, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Kreditinstituteten eller leverantörerna av kryptotillgångstjänster har funktionellt och hierarkiskt åtskilt utförandet av sina förvaringsuppgifter från sina potentiellt oförenliga uppgifter.

(b)De potentiella intressekonflikterna har av emittenten av tillgångsanknutna token på ett korrekt sätt identifierats, hanterats, övervakats och meddelats innehavarna av tillgångsanknutna token, i enlighet med artikel 28.

8.I händelse av förlust av ett finansiellt instrument eller en kryptotillgång som förvaras på det sätt som avses i punkt 4, ska det kreditinstitut eller den leverantör av kryptotillgångstjänster som förlorat det finansiella instrumentet eller kryptotillgången utan onödigt dröjsmål återlämna ett finansiellt instrument eller en kryptotillgång av identisk typ eller av motsvarande värde till emittenten av tillgångsanknutna token. Det berörda kreditinstitutet eller leverantören av kryptotillgångstjänster ska inte vara ansvarig om det kan bevisa att förlusten har uppstått till följd av en extern händelse som ligger utanför dess rimliga kontroll och vars konsekvenser skulle ha varit oundvikliga trots alla rimliga ansträngningar.

Artikel 34
Investering av reservtillgångar

1.Emittenter av tillgångsanknutna token som investerar en del av reservtillgångarna ska endast investera dessa reservtillgångar i mycket likvida finansiella instrument med minimal marknads- och kreditrisk. Investeringarna ska kunna avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

2.De finansiella instrument i vilka reservtillgångarna investeras ska förvaras i enlighet med artikel 33.

3.Alla vinster eller förluster, inbegripet variationer i värdet av de finansiella instrument som avses i punkt 1 och eventuella motpartsrisker eller operativa risker som följer av investeringen av reservtillgångarna, ska bäras av emittenten av tillgångsanknutna token.

4.EBA ska, efter samråd med Esma och Europeiska centralbankssystemet, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras de finansiella instrument som kan anses vara mycket likvida och som har minimal kredit- och marknadsrisk, och som avses i punkt 1. Vid specificeringen av de finansiella instrument som avses i punkt 1 ska EBA beakta följande:

(a)De olika typer av reservtillgångar som kan stödja en tillgångsanknuten token.

(b)Sambandet mellan dessa reservtillgångar och de mycket likvida finansiella instrument som emittenterna får investera i.

(c)Villkoren för erkännande som mycket likvida tillgångar enligt artikel 412 i förordning (EU) nr 575/2013 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. 60

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 35
Rättigheter gentemot emittenter av tillgångsanknutna token eller gentemot reservtillgångar

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska upprätta, upprätthålla och genomföra tydliga och detaljerade policyer och förfaranden avseende de rättigheter som beviljas innehavarna av tillgångsanknutna token, inbegripet eventuell direkt fordran eller rätt till inlösen gentemot emittenten av tillgångsanknutna token eller reservtillgångarna.

2.Om innehavare av tillgångsanknutna token beviljas de rättigheter som avses i punkt 1 ska emittenten av tillgångsanknutna token upprätta en policy i vilken fastställs följande:

(a)De villkor, inbegripet tröskelvärden, perioder och tidsramar, som gäller för utövandet av dessa rättigheter av innehavarna av tillgångsanknutna token.

(b)De mekanismer och förfaranden som säkerställer inlösen av tillgångsanknutna token, även under svåra marknadsförhållanden, i händelse av en ordnad avveckling av emittenten av tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 42 eller i händelse av att emittenten upphör med sin verksamhet.

(c)Värderingen, eller principerna för värdering, av tillgångsanknutna token och av reservtillgångarna när dessa rättigheter utövas av innehavaren av tillgångsanknutna token.

(d)Avvecklingsvillkoren när dessa rättigheter utövas.

(e)De avgifter som tillämpas av emittenten av tillgångsanknutna token när innehavarna utövar dessa rättigheter.

De avgifter som avses i led e ska vara proportionella och stå i proportion till de verkliga kostnader som uppstår för emittenten av tillgångsanknutna token.

3.Om emittenter av tillgångsanknutna token inte beviljar rättigheter enligt punkt 1 till alla innehavare av tillgångsanknutna token, ska i de detaljerade policyerna och förfarandena anges vilka fysiska eller juridiska personer som har sådana rättigheter. De detaljerade strategierna och förfarandena ska även ange villkoren för utövandet av sådana rättigheter och de skyldigheter som åläggs dessa personer.

Emittenter av tillgångsanknutna token ska upprätta och upprätthålla lämpliga avtalsarrangemang med de fysiska eller juridiska personer som beviljas sådana rättigheter. Dessa avtalsarrangemang ska exakt ange roller, ansvar, rättigheter och skyldigheter för emittenten av tillgångsanknutna token och för var och en av de fysiska eller juridiska personerna. Ett avtalsarrangemang som berör flera jurisdiktioner ska föreskriva ett otvetydigt lagval.

4.Emittenter av tillgångsanknutna token som inte beviljar de rättigheter som avses i punkt 1 till alla innehavare av sådana tillgångsanknutna token ska inrätta mekanismer som säkerställer likviditeten i berörda tillgångsanknutna token. För detta ändamål ska emittenten upprätta och upprätthålla skriftliga avtal med leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för den kryptotillgångstjänst som avses i artikel 3.1.12. Emittenten av tillgångsanknutna token ska säkerställa att ett tillräckligt antal leverantörer av kryptotillgångstjänster har skyldighet att publicera fasta bud till konkurrenskraftiga priser på ett regelbundet och förutsägbart sätt.

Om marknadsvärdet av tillgångsanknutna token varierar avsevärt i förhållande till värdet av referenstillgångarna eller reservtillgångarna, ska innehavarna av tillgångsanknutna token ha rätt att direkt inlösa kryptotillgångarna hos emittenten av tillgångsanknutna token. I så fall ska alla avgifter som tillämpas för sådan inlösen vara proportionella och stå i proportion till de verkliga kostnader som uppstår för emittenten av tillgångsanknutna token.

Emittenten ska upprätta och upprätthålla avtalsarrangemang för att säkerställa att behållningen av reservtillgångarna utbetalas till innehavarna av tillgångsanknutna token om emittenten beslutar att upphöra med sin verksamhet, eller om emittenten har blivit föremål för en ordnad avveckling, eller om emittentens auktorisation har återkallats.

5.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras följande:

(a)De skyldigheter som åläggs leverantörerna av kryptotillgångstjänster för att säkerställa likviditeten i tillgångsanknutna token i enlighet med punkt 4 första stycket.

(b)De värdevariationer som utlöser en direkt rätt till inlösen hos emittenten av tillgångsanknutna token i enlighet med punkt 4 andra stycket, samt villkoren för att utöva en sådan rättighet.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 36
Förbud mot ränta

Emittenter av tillgångsanknutna token eller leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inte tillhandahålla någon ränta eller annan förmån som är kopplad till den tidsperiod under vilken en innehavare av tillgångsanknutna token innehar tillgångsanknutna token.

Kapitel 4

Förvärv av emittenter av tillgångsanknutna token

Artikel 37
Bedömning av planerade förvärv av emittenter av tillgångsanknutna token

1.Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt (nedan kallade den tilltänkte förvärvaren) som avser att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en emittent av tillgångsanknutna token eller att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav, varigenom andelen av rösträtterna eller kapitalet kommer att uppgå till eller överstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att emittenten av tillgångsanknutna token kommer att få ställning som deras dotterbolag (nedan kallat det tilltänkta förvärvet), ska skriftligen underrätta den behöriga myndigheten för den emittenten om detta och om storleken på det planerade innehavet samt lämna de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 38.4.

2.Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i en emittent av tillgångsanknutna token (nedan kallade den tilltänkte säljaren) ska först skriftligen underrätta den behöriga myndigheten därom och meddela storleken på ett sådant innehav. En sådan person ska även underrätta den behöriga myndigheten, om den har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna eller aktiekapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att emittenten av tillgångsanknutna token skulle upphöra att ha ställning som den personens dotterföretag.

3.De behöriga myndigheterna ska omgående och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet av den underrättelse som krävs enligt punkt 1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis.

4.De behöriga myndigheterna ska bedöma det planerade förvärv som avses i punkt 1 och de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 38.4, inom 60 arbetsdagar från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3.

När de behöriga myndigheterna bekräftar mottagandet av underrättelsen ska de informera de personer som avses i punkt 1 om på vilket datum bedömningen kommer att slutföras.

5.Vid den bedömning som avses i punkt 4 första stycket får de behöriga myndigheterna begära ytterligare information som krävs för att slutföra bedömningen från de personer som avses i punkt 1. En sådan begäran ska göras innan bedömningen är slutförd, och i alla händelser senast den 50:e arbetsdagen från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3. Denna begäran ska vara skriftlig och ange vilken ytterligare information som krävs.

De behöriga myndigheterna ska avbryta den bedömning som avses i punkt 4 första stycket till dess att de har mottagit den ytterligare information som avses i första stycket i denna punkt, dock högst 20 arbetsdagar. Eventuella ytterligare begäranden från behöriga myndigheter om ytterligare information eller klargörande av den mottagna informationen får inte leda till att bedömningen avbryts ytterligare.

Den behöriga myndigheten får förlänga det avbrott som avses i andra stycket i denna punkt upp till 30 arbetsdagar, om de personer som avses i punkt 1 är etablerade eller omfattas av tillsyn utanför unionen.

6.Behöriga myndigheter som efter slutförd bedömning beslutar att motsätta sig det planerade förvärv som avses i punkt 1 ska underrätta de personer som avses i punkt 1 om detta inom två arbetsdagar, dock före den dag som avses i punkt 4 andra stycket, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje stycket. I underrättelsen ska skälen för beslutet anges.

7.Om de behöriga myndigheterna inte motsätter sig det planerade förvärv som avses i punkt 1 före den dag som avses i punkt 4 andra stycket, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje stycket, ska det planerade förvärvet eller den planerade avyttringen anses ha godkänts.

8.Den behöriga myndigheten får fastställa en längsta period för slutförande av det planerade förvärv som avses i punkt 1 och vid behov förlänga denna period.

Artikel 38
Innehåll i bedömningen av planerade förvärv av emittenter av tillgångsanknutna token

1.Vid den bedömning som avses i artikel 37.4 ska de behöriga myndigheterna bedöma lämpligheten hos de personer som avses i artikel 37.1 och det planerade förvärvets ekonomiska sundhet, mot bakgrund av samtliga följande kriterier:

(a)Anseendet för de personer som avses i artikel 37.1.

(b)Anseendet för och erfarenheterna hos de personer som kommer att leda emittentens av tillgångsanknutna token verksamhet till följd av det planerade förvärvet eller den planerade avyttringen.

(c)Den ekonomiska sundheten hos de personer som avses i artikel 37.1, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och ska bedrivas av den emittent av tillgångsanknutna token som förvärvet gäller.

(d)Huruvida emittenten av tillgångsanknutna token kommer att kunna följa och fortsätta att följa bestämmelserna i denna avdelning.

(e)Huruvida det finns skälig anledning att misstänka att det planerade förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det planerade förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

2.De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det planerade förvärvet om det finns skälig anledning att göra detta på grundval av kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 37.4 är ofullständiga eller oriktiga.

3.Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det innehav som måste förvärvas eller tillåta sina behöriga myndigheter att granska det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

4.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att upprätta en uttömmande förteckning över den information som krävs för att utföra den bedömning som avses i artikel 37.4 första stycket och som ska lämnas till de behöriga myndigheterna vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artikel 37.1. Den information som krävs ska vara relevant för en tillsynsbedömning, vara proportionell och anpassas till arten av de personer och det planerade förvärv som avses i artikel 37.1.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Kapitel 5

Betydande tillgångsanknutna token

Artikel 39
Klassificering av tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token

1.EBA ska klassificera tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token på grundval av följande kriterier, specificerade i enlighet med punkt 6, och om minst tre av följande kriterier är uppfyllda.

(a)Storleken på kundbasen för stiftarna av tillgångsanknutna token, aktieägarna i emittenten av tillgångsanknutna token eller någon av de tredjepartsenheter som avses i artikel 30.5 h.

(b)Värdet av de tillgångsanknutna token som emitteras eller, i tillämpliga fall, börsvärdet för dessa.

(c)Antalet och värdet av transaktioner i dessa tillgångsanknutna token.

(d)Storleken på emittentens av tillgångsanknutna token reserv av tillgångar.

(e)Betydelsen av den gränsöverskridande verksamheten för emittenten av tillgångsanknutna token, inbegripet antalet medlemsstater där tillgångsanknutna token används, användningen av tillgångsanknutna token för gränsöverskridande betalningar och penningöverföringar och antalet medlemsstater där de tredjepartsenheter som avses i artikel 30.5 h är etablerade.

(f)Sammanlänkningen med det finansiella systemet.

2.Behöriga myndigheter som beviljat auktorisation för en emittent av tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 19 ska minst en gång per år förse EBA med information om de kriterier som avses i punkt 1 och enligt specifikationen i punkt 6.

3.Om EBA anser att tillgångsanknutna token uppfyller de kriterier som avses i punkt 1, enligt specifikationen i punkt 6, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om detta och delge detta utkast till emittenten av dessa tillgångsanknutna token och till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat. EBA ska ge emittenter av sådana tillgångsanknutna token och deras behöriga myndigheter möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och kommentarer innan den antar ett slutligt beslut. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer.

4.EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token är en betydande tillgångsanknuten token inom tre månader efter den delgivning som avses i punkt 3 och omedelbart underrätta emittenter av sådana tillgångsanknutna token och deras behöriga myndigheter om detta.

5.Tillsynsansvaret för emittenter av betydande tillgångsanknutna token ska överföras till EBA en månad efter det att det beslut som avses i punkt 4 har meddelats.

EBA och den berörda behöriga myndigheten ska samarbeta för att säkerställa smidig överföring av tillsynsbefogenheterna.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 121 i syfte att ytterligare specificera de kriterier för att tillgångsanknutna token ska anses vara betydande som anges i punkt 1, och för att fastställa följande:

(a)Tröskelvärden för de kriterier som avses i punkt 1 a–e, på grundval av följande:

i) Tröskelvärdet för kundbasen får inte understiga två miljoner fysiska eller juridiska personer.

ii) Tröskelvärdet för värdet av emitterade tillgångsanknutna token eller, i tillämpliga fall, börsvärdet för en sådan tillgångsanknuten token får inte understiga en miljard euro.

iii) Tröskelvärdet för antalet transaktioner och värdet av transaktionerna i dessa tillgångsanknutna token får inte understiga 500 000 transaktioner per dag respektive 100 miljoner EUR per dag.

iv)Tröskelvärdet för storleken på de reservtillgångar som avses i led d får inte understiga en miljard euro.

v) Tröskelvärdet för antalet medlemsstater där tillgångsanknutna token används, inbegripet för gränsöverskridande betalningar och penningöverföringar, eller där de tredjepartsenheter som avses i artikel 30.5 h är etablerade, får inte understiga sju.

(b)De omständigheter under vilka tillgångsanknutna token och emittenter av dessa ska anses vara sammanlänkade med det finansiella systemet.

(c)Innehåll i och format på den information som tillhandahålls av behöriga myndigheter till EBA enligt punkt 2.

(d)Förfarande och tidsram för de beslut som fattas av EBA enligt punkterna 3–5.

Artikel 40
Frivillig klassificering av tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token

1.Ansökande emittenter av tillgångsanknutna token som ansöker om den auktorisation som avses i artikel 16 får ange i sin ansökan om auktorisation att de önskar klassificera sina tillgångsanknutna token som betydande tillgångsanknutna token. I så fall ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA om den presumtiva emittentens begäran.

För att tillgångsanknutna token ska kunna klassificeras som betydande vid tidpunkten för auktorisationen ska den ansökande emittenten av tillgångsanknutna token med hjälp av den detaljerade verksamhetsplan som avses i artikel 16.2 c visa att denne sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6.

2.Om EBA på grundval av verksamhetsplanen anser att tillgångsanknutna token uppfyller de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om detta och delge detta utkast till den behöriga myndigheten i den ansökande emittentens hemmedlemsstat.

EBA ska ge den behöriga myndigheten i den ansökande emittentens hemmedlemsstat möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och kommentarer innan den antar ett slutligt beslut. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer.

3.Om EBA på grundval av verksamhetsplanen anser att tillgångsanknutna token inte uppfyller de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om detta och delge detta utkast till den ansökande emittenten och till den behöriga myndigheten i den ansökande emittentens hemmedlemsstat.

EBA ska ge den ansökande emittenten och den behöriga myndigheten i dennes hemmedlemsstat möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och kommentarer innan den antar ett slutligt beslut. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer.

4.EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en tillgångsanknuten token är en betydande tillgångsanknuten token inom tre månader efter den delgivning som avses i punkt 1 och omedelbart underrätta emittenter av sådana tillgångsanknutna token och deras behöriga myndigheter om detta.

5.Om tillgångsanknutna token har klassificerats som betydande i enlighet med ett sådant beslut som avses i punkt 4, ska tillsynsansvaret överföras till EBA den dag då den behöriga myndigheten fattar det beslut genom vilket den beviljar den auktorisation som avses i artikel 19.1.

Artikel 41
Särskilda ytterligare skyldigheter för emittenter av betydande tillgångsanknutna token

1.Emittenter av betydande tillgångsanknutna token ska införa, tillämpa och upprätthålla en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering hos sådana emittenter och som inte skapar incitament för mildrade riskstandarder.

2.Emittenter av betydande tillgångsanknutna token ska säkerställa att sådana token kan förvaras av olika leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för den tjänst som avses i artikel 3.1.10, inbegripet av leverantörer av kryptotillgångstjänster som inte tillhör samma grupp enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU 61 , på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

3.Emittenter av betydande tillgångsanknutna token ska bedöma och övervaka likviditetsbehoven för att kunna uppfylla begäran om inlösen från eller utövandet av rättigheter, enligt artikel 34, av innehavare av tillgångsanknutna token. För detta ändamål ska emittenter av betydande tillgångsanknutna token upprätta, upprätthålla och genomföra en policy och förfaranden för likviditetshantering. Denna policy och dessa förfaranden ska säkerställa att reservtillgångarna har en motståndskraftig likviditetsprofil som gör det möjligt för emittenten av betydande tillgångsanknutna token att fortsätta att fungera normalt, även under kritiska likviditetsförhållanden.

4.Den procentsats som avses i artikel 31.1 b ska fastställas till 3 % av det genomsnittliga värdet av reservtillgångarna för emittenter av betydande tillgångsanknutna token.

5.Om flera emittenter erbjuder samma tillgångsanknutna token som klassificeras som betydande, ska var och en av dessa emittenter omfattas av de krav som anges i punkterna 1–4.

Om en emittent erbjuder två eller flera kategorier av tillgångsanknutna token i unionen och minst en av dessa tillgångsanknutna token klassificeras som betydande, ska en sådan emittent omfattas av de krav som anges i punkterna 1–4.

6.EBA ska i nära samarbete med Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, i vilka specificeras följande:

(a)Minimiinnehållet för styrformerna avseende den lönepolitik som avses i punkt 1.

(b)Förfarande och tidsfrist för en emittent av betydande tillgångsanknutna token att anpassa sig till högre krav på kapitalbasen enligt punkt 4.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter dagen för ikraftträdandet]. 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Kapitel 6

Ordnad avveckling

Artikel 42
Ordnad avveckling

1.Emittenter av tillgångsanknutna token ska ha en plan som är lämplig för att stödja ordnad avveckling av verksamheten enligt gällande nationell rätt, inbegripet kontinuitet i eller återhämtning av all kritisk verksamhet som utförs av dessa emittenter eller av någon tredjepartsenhet som avses i artikel 30.5 h. Denna plan ska visa att emittenten av tillgångsanknutna token har förmåga att genomföra en ordnad avveckling utan att orsaka otillbörlig ekonomisk skada för innehavarna av tillgångsanknutna token eller för stabiliteten på marknaderna för reservtillgångar.

2.Den plan som avses i punkt 1 ska omfatta avtalsarrangemang, förfaranden och system för att säkerställa att intäkterna från försäljningen av de återstående reservtillgångarna utbetalas till innehavarna av berörda tillgångsanknutna token.

3.Den plan som avses i punkt 1 ska regelbundet ses över och uppdateras.

AVDELNING IV: E-pengartoken

Kapitel 1

Krav som ska uppfyllas av alla emittenter av e-pengartoken

Artikel 43
Auktorisation

1.För att e-pengartoken ska få erbjudas till allmänheten i unionen eller tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar ska det krävas att emittenten av sådana e-pengartoken

(a)är auktoriserad som ett kreditinstitut eller ett institut för elektroniska pengar i den mening som avses i artikel 2.1 i direktiv 2009/110/EG,

(b)uppfyller de krav som gäller för institut för elektroniska pengar enligt avdelningarna II och III i direktiv 2009/110/EG, om inte annat anges i denna avdelning,

(c)offentliggör en vitbok om kryptotillgångar som anmäls till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 46.

Vid tillämpning av led a ska ett ”institut för elektroniska pengar” enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2009/110/EG vara auktoriserat att ge ut ”e-pengartoken” och e-pengartoken ska anses vara ”elektroniska pengar” enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG.

E-pengartoken som hänför sig till en unionsvaluta ska anses erbjudas allmänheten i unionen.

2.Punkt 1 ska inte tillämpas i följande fall:

(a)När det gäller e-pengartoken som marknadsförs, distribueras och innehas av kvalificerade investerare och endast kan innehas av kvalificerade investerare.

(b)Om det genomsnittliga utestående värdet av e-pengartoken inte överstiger 5 000 000 EUR, eller motsvarande värde i annan valuta, under en period av tolv månader, beräknat i slutet av varje kalenderdag.

Vid tillämpning av led b och om en medlemsstat i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 2009/110/EG har fastställt ett tröskelvärde som är lägre än 5 000 000 EUR, ska ett sådant lägre tröskelvärde gälla.

I de fall som avses i leden a och b ska emittenter av e-pengartoken utarbeta en vitbok om kryptotillgångar och anmäla denna vitbok till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 46.

Artikel 44
Utgivning och möjlighet till inlösen av e-pengartoken

1.Genom undantag från artikel 11 i direktiv 2009/110/EG ska endast följande krav avseende utgivning och inlösen av e-pengartoken gälla för emittenter av e-pengartoken:

2.Innehavare av e-pengartoken ska förses med en fordran på emittenten av sådana e-pengartoken. Varje e-pengartoken som inte förser alla innehavare med en fordran ska vara förbjuden.

3.Emittenter av e-pengartoken ska ge ut e-pengartoken till ett nominellt belopp och mot erhållande av medel i den mening som avses i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366.

4.På begäran av en innehavare av e-pengartoken ska respektive emittent när som helst och till det nominella beloppet lösa in penningvärdet av de e-pengartoken som innehas till innehavaren av e-pengartoken, antingen i kontanter eller genom överföring.

5.Emittenter av e-pengartoken ska på ett väl synligt sätt ange villkoren för inlösen, även eventuella avgifter i samband härmed, i den vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 46.

6.En avgift får tas ut för inlösen endast om detta anges i vitboken om kryptotillgångar. En sådan avgift ska vara proportionerlig mot och motsvara emittentens faktiska kostnader.

7.Om emittenter av e-pengartoken inte uppfyller en legitim begäran om inlösen från en innehavare av e-pengartoken inom den tidsperiod som anges i vitboken om kryptotillgångar och som inte får överstiga 30 dagar, ska den skyldighet som anges i punkt 3 gälla för alla följande tredjepartsenheter som har ingått avtal med emittenter av e-pengartoken:

(a)Enheter som i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/110/EG säkerställer skyddet av medel som emittenter av e-pengartoken tar emot i utbyte mot e-pengartoken.

(b)Fysiska eller juridiska personer som ansvarar för distribution av e-pengartoken för emittenters av e-pengartoken räkning.

Artikel 45
Förbud mot ränta

Genom undantag från artikel 12 i direktiv 2009/110/EG får en emittent av e-pengartoken eller en leverantör av kryptotillgångstjänster inte bevilja ränta eller någon annan förmån som är knuten till den period under vilken en innehavare av e-pengartoken innehar sådana e-pengartoken.

Artikel 46
Innehåll i och form på en vitbok om kryptotillgångar avseende e-pengartoken

1.Innan en emittent av e-pengartoken erbjuder allmänheten i EU sådana e-pengartoken eller ansöker om upptagande av sådana e-pengartoken till handel på en handelsplattform ska denne offentliggöra en vitbok om kryptotillgångar på sin webbplats.

2.Den vitbok om kryptotillgångar som avses i punkt 1 ska innehålla alla följande relevanta uppgifter:

(a)En beskrivning av emittenten av e-pengartoken.

(b)En detaljerad beskrivning av emittentens projekt och en presentation av dem som främst är involverade i utformningen och utvecklingen av projektet.

(c)En uppgift om huruvida vitboken om kryptotillgångar avser ett erbjudande till allmänheten om e-pengartoken och/eller ett upptagande av sådana e-pengartoken till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

(d)En detaljerad beskrivning av de rättigheter och skyldigheter som är knutna till e-pengartoken, inbegripet rätten till inlösen till det nominella beloppet enligt artikel 44 och förfarandena och villkoren för utövandet av dessa rättigheter.

(e)Den underliggande teknik som används och de standarder som uppfylls av emittenten av e-pengartoken och som gör det möjligt att inneha, lagra och överföra sådana token.

(f)De risker som är förknippade med emittenten av e-pengartoken, med e-pengartoken och med genomförandet av projektet, inbegripet tekniken.

(g)De upplysningar som anges i bilaga III.

3.Alla sådana uppgifter som avses i punkt 2 ska vara rättvisande, tydliga och får inte vara vilseledande. Vitboken om kryptotillgångar får inte innehålla väsentliga utelämnanden och den ska ha en koncis och begriplig form.

4.Varje vitbok om kryptotillgångar ska också innehålla en förklaring från ledningsorganet för emittenten av e-pengar där det sägs att vitboken uppfyller kraven i denna avdelning, att uppgifterna i vitboken, enligt dess kännedom, är korrekta och att ingen väsentlig uppgift har utelämnats.

5.Vitboken om kryptotillgångar ska innehålla en sammanfattning som på ett kortfattat och icke-tekniskt språk ger viktig information om erbjudandet till allmänheten om e-pengartoken eller upptagandet till handel av sådana e-pengartoken, särskilt om e-pengartokens väsentliga egenskaper. I sammanfattningen ska följande anges:

(a)Den rätt som innehavarna av e-pengartoken har till inlösen vid vilken tidpunkt som helst och till det nominella beloppet.

(b)Villkoren för inlösen, även eventuella avgifter i samband härmed.

6.Varje vitbok om kryptotillgångar ska dateras.

7.Vitboken om kryptotillgångar ska avfattas på minst ett av hemmedlemsstatens officiella språk eller på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

8.Vitboken om kryptotillgångar ska göras tillgänglig i maskinläsbar form i enlighet med artikel 5.

9.Emittenten av e-pengartoken ska anmäla sitt utkast till vitbok om kryptotillgångar och, i tillämpliga fall, sitt marknadsföringsmaterial till den relevanta behöriga myndighet som avses i artikel 3.1.24 b senast tjugo arbetsdagar före dagen för offentliggörande.

Efter anmälan och utan att det påverkar de befogenheter som anges i direktiv 2009/110/EG eller i nationell lagstiftning som införlivar direktivet, får den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten utöva de befogenheter som anges i artikel 82.1 i denna förordning.

10.Varje förändring eller ny omständighet som sannolikt kommer att ha ett betydande inflytande på en potentiell köpares köpbeslut eller på beslutet av en innehavare av e-pengartoken att sälja eller byta ut e-pengartoken och som uppstår efter offentliggörandet av den ursprungliga vitboken om kryptotillgångar ska beskrivas i en reviderad vitbok som utarbetas av emittenten och anmäls till den relevanta behöriga myndigheten i enlighet med punkt 9.

Artikel 47
Ansvar för emittenter av e-pengartoken när det gäller informationen i en vitbok om kryptotillgångar

1.Om en emittent av e-pengartoken eller dess ledningsorgan har överträtt artikel 46 genom att i en vitbok om kryptotillgångar eller i en reviderad vitbok om kryptotillgångar ge information som inte är fullständig, rättvisande eller tydlig eller ge vilseledande information, kan en innehavare av sådana e-pengartoken begära skadestånd från den emittenten eller dess ledningsorgan för den skada som denne åsamkats på grund av överträdelsen.

Ett uteslutande av skadeståndsansvar ska inte ha någon rättslig verkan.

2.Det åligger innehavaren av e-pengartoken att lägga fram bevis för att emittenten av e-pengartoken har överträtt artikel 46 och att en sådan överträdelse har påverkat dennes beslut att köpa, sälja eller byta ut dessa e-pengartoken.

3.En innehavare av e-pengartoken får bara begära skadestånd för information som ges i en sådan sammanfattning som avses i artikel 46.5, inbegripet översättningen av denna, i följande fall:

(a)Sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de övriga delarna av vitboken om kryptotillgångar.

(b)Sammanfattningen, i kombination med de andra delarna av vitboken om kryptotillgångar, underlåter att ge väsentlig information som hjälper konsumenter och investerare när de överväger om de ska köpa sådana e-pengartoken.

4.Denna artikel ska inte utgöra ett hinder för ytterligare skadeståndskrav i enlighet med nationell rätt.   

Artikel 48
   Marknadsföringsmaterial    

1.Allt marknadsföringsmaterial som avser ett erbjudande till allmänheten om e-pengartoken eller ett upptagande av e-pengartoken till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar ska uppfylla samtliga följande krav:

(a)Marknadsföringsmaterialet ska lätt kunna identifieras som sådant.

(b)Uppgifterna i marknadsföringsmaterialet ska vara rättvisande, tydliga och får inte vara vilseledande.

(c)Uppgifterna i marknadsföringsmaterialet ska överensstämma med uppgifterna i vitboken om kryptotillgångar.

(d)I marknadsföringsmaterialet ska det tydligt anges att en vitbok om kryptotillgångar har offentliggjorts och adressen till webbplatsen för emittenten av e-pengartoken ska anges.

2.Marknadsföringsmaterialet ska innehålla en tydlig och otvetydig förklaring om att alla innehavare av e-pengartoken har rätt till inlösen gentemot emittenten när som helst och till det nominella beloppet.

Artikel 49
Investering av medel som erhållits i utbyte mot e-pengartoken

Medel som erhålls av emittenter av e-pengartoken i utbyte mot e-pengartoken och som investeras i säkra lågrisktillgångar i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 2009/110/EG ska investeras i tillgångar som är denominerade i samma valuta som den som e-pengartoken hänför sig till.

Kapitel 2

Betydande e-pengartoken

Artikel 50
Klassificering av e-pengartoken som betydande e-pengartoken

1.EBA ska klassificera e-pengartoken som betydande e-pengartoken på grundval av de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6, och om minst tre av dessa kriterier är uppfyllda.

2.De behöriga myndigheterna i emittentens hemmedlemsstat ska minst en gång per år förse EBA med information om de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6.

3.Om EBA anser att e-pengartoken uppfyller de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om detta och delge detta utkast till emittenten av dessa e-pengartoken och till den behöriga myndigheten i emittentens hemmedlemsstat. EBA ska ge emittenter av sådana e-pengartoken och deras behöriga myndigheter möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och kommentarer innan den antar ett slutligt beslut. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer.

4.EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengartoken är en betydande e-pengartoken inom tre månader efter den delgivning som avses i punkt 3 och omedelbart underrätta emittenter av sådana e-pengartoken och deras behöriga myndigheter om detta.

Artikel 51
Frivillig klassificering av e-pengartoken som betydande e-pengartoken

1.Emittenter av e-pengartoken som auktoriserats som kreditinstitut eller institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2009/110/EG eller som ansöker om sådan auktorisation får uppge att de önskar klassificera sina e-pengartoken som betydande e-pengartoken. I så fall ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA om emittentens eller den ansökande emittentens begäran.

För att e-pengartoken ska kunna klassificeras som betydande ska emittenten eller den ansökande emittenten med hjälp av en detaljerad verksamhetsplan visa att denne sannolikt kommer att uppfylla minst tre av de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6.

2.Om EBA på grundval av verksamhetsplanen anser att e-pengartoken uppfyller de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om detta och delge detta utkast till den behöriga myndigheten i emittentens eller den ansökande emittentens hemmedlemsstat.

EBA ska ge den behöriga myndigheten i emittentens eller den ansökande emittentens hemmedlemsstat möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och kommentarer innan den antar ett slutligt beslut. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer.

3.Om EBA på grundval av verksamhetsplanen anser att e-pengartoken inte uppfyller de kriterier som avses i artikel 39.1, enligt specifikationen i artikel 39.6, ska EBA utarbeta ett utkast till beslut om detta och delge detta utkast till emittenten eller den ansökande emittenten och till den behöriga myndigheten i emittentens eller den ansökande emittentens hemmedlemsstat.

EBA ska ge emittenten eller den ansökande emittenten och den behöriga myndigheten i dennes hemmedlemsstat möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och kommentarer innan den antar ett slutligt beslut. EBA ska vederbörligen beakta dessa synpunkter och kommentarer.

4.EBA ska fatta sitt slutliga beslut om huruvida en e-pengartoken är en betydande e-pengartoken inom tre månader efter den underrättelse som avses i punkt 1 och omedelbart underrätta emittenter eller ansökande emittenter av sådana e-pengartoken och deras behöriga myndigheter om detta. Beslutet ska omedelbart delges emittenten eller den ansökande emittenten av e-pengartoken och den behöriga myndigheten i dennes hemmedlemsstat.

Artikel 52
Särskilda ytterligare skyldigheter för emittenter av betydande e-pengartoken

Emittenter av minst en kategori av betydande e-pengartoken ska tillämpa följande krav som gäller för emittenter av tillgångsanknutna token eller betydande tillgångsanknutna token:

(a)Artiklarna 33 och 34 i denna förordning, i stället för artikel 7 i direktiv 2009/110/EG.

(b)Artikel 41.1, 41.2 och 41.3 i denna förordning.

(c)Artikel 41.4 i denna förordning, i stället för artikel 5 i direktiv 2009/110/EG.

(d)Artikel 42 i denna förordning.

AVDELNING V: Auktorisation av och verksamhetsvillkor för leverantörer av kryptotillgångstjänster

Kapitel 1: Auktorisation av leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 53
Auktorisation

1.Kryptotillgångstjänster får endast tillhandahållas av juridiska personer som har ett stadgeenligt säte i en av unionens medlemsstater och som har auktoriserats som leverantörer av kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 55.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska alltid uppfylla villkoren för sin auktorisation.

En person som inte är en leverantör av kryptotillgångstjänster får inte använda ett namn eller ett företagsnamn eller utfärda marknadsföringsmaterial eller använda någon annan process som tyder på att denne är auktoriserad som leverantör av kryptotillgångstjänster eller som sannolikt kommer att skapa förvirring i detta avseende.

2.Behöriga myndigheter som beviljar auktorisation enligt artikel 55 ska säkerställa att ett sådant tillstånd specificerar de kryptotillgångstjänster som leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad att tillhandahålla.

3.Auktorisationen som en leverantör av kryptotillgångstjänster ska vara giltig inom hela unionen och göra det möjligt för leverantören av kryptotillgångstjänster att i hela unionen tillhandahålla de tjänster för vilka den har auktoriserats, antingen genom etableringsrätten, inbegripet genom en filial, eller genom friheten att tillhandahålla tjänster.

En leverantör av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller kryptotillgångstjänster över gränserna ska inte vara skyldig att ha fysisk närvaro på en värdmedlemsstats territorium.

4.En leverantör av kryptotillgångstjänster som vill lägga till kryptotillgångstjänster till sin auktorisation ska ansöka om utvidgning av auktorisationen hos de behöriga myndigheter som beviljat auktorisationen, genom att komplettera och uppdatera de uppgifter som avses i artikel 54. En ansökan om utvidgning ska behandlas i enlighet med artikel 55.

Artikel 54
Ansökan om auktorisation

1.Juridiska personer som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster ska ansöka om auktorisation som leverantörer av kryptotillgångstjänster hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de har sitt stadgeenliga säte.

2.Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

(a)Namn, inklusive officiellt namn och eventuella andra företagsnamn som ska användas, den identifieringskod för juridiska personer som gäller för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster, den webbplats som drivs av leverantören och dennes fysiska adress.

(b)Rättslig ställning för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

(c)Bolagsordning för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster.

(d)En verksamhetsplan som anger de typer av kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster önskar tillhandahålla, inbegripet var och hur dessa tjänster ska marknadsföras.

(e)En beskrivning av den ansökande leverantörens av kryptotillgångstjänster styrformer.

(f)I fråga om alla fysiska personer som ingår i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster och alla fysiska personer som direkt eller indirekt innehar minst 20 % av aktiekapitalet eller rösträtterna, bevis på att de inte förekommer i något belastningsregister när det gäller överträdelser av nationella regler på områdena handelsrätt, insolvensrätt, lagstiftning om finansiella tjänster, lagstiftning mot penningtvätt, lagstiftning om terrorismbekämpning och yrkesmässigt ansvar.

(g)Bevis på att de fysiska personer som ingår i ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster kollektivt har tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att leda leverantörens verksamhet och att dessa fysiska personer är skyldiga att avsätta tillräckligt med tid så att de kan fullgöra sina skyldigheter.

(h)En beskrivning av den ansökande leverantörens av kryptotillgångstjänster interna kontrollsystem, förfaranden för riskbedömning och kontinuitetsplan.

(i)Beskrivningar, i både tekniska och icke-tekniska ordalag, av den ansökande leverantörens av kryptotillgångstjänster it-system och säkerhetsarrangemang.

(j)Bevis på att den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster uppfyller kraven på försiktighetsåtgärder i enlighet med artikel 60.

(k)En beskrivning av den ansökande leverantörens av kryptotillgångstjänster förfaranden för att hantera klagomål från kunder.

(l)En beskrivning av förfarandet för separering av kunders kryptotillgångar och medel.

(m)En beskrivning av förfarandet och systemet för att upptäcka marknadsmissbruk.

(n)Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att handha förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning, en beskrivning av förvaringspolicyn.

(o)Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att driva en handelsplattform för kryptotillgångar, en beskrivning av reglerna för drift av handelsplattformen.

(p)Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att byta ut kryptotillgångar mot fiatvaluta eller mot andra kryptotillgångar, en beskrivning av affärspolicyn, som inte får vara diskriminerande.

(q)Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att utföra order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning, en beskrivning av utförandepolicyn.

(r)Om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att ta emot och vidarebefordra order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning, bevis på att de fysiska personer som ger råd för den ansökande leverantörens räkning har den kännedom och sakkunskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter.

3.De behöriga myndigheterna får inte kräva att en ansökande leverantör av kryptotillgångstjänster tillhandahåller information som de redan har mottagit i enlighet med direktiv 2009/110/EG, direktiv 2014/65/EU, direktiv (EU) 2015/2366 eller nationell rätt som är tillämplig på kryptotillgångstjänster innan denna förordning träder i kraft, förutsatt att informationen eller handlingarna fortfarande är aktuella och är tillgängliga för de behöriga myndigheterna. 

Artikel 55
Bedömning av ansökan om auktorisation och beviljande eller nekande av auktorisation

1.De behöriga myndigheterna ska inom 25 arbetsdagar efter mottagandet av den ansökan som avses i artikel 54.1 bedöma om ansökan är fullständig genom att kontrollera att de uppgifter som anges i artikel 54.2 har lämnats in. Om ansökan inte är fullständig ska myndigheterna fastställa en tidsfrist inom vilken den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster ska lämna de saknade uppgifterna.

2.De behöriga myndigheterna får vägra att pröva ansökningar om de fortfarande är ofullständiga efter den tidsfrist som avses i punkt 1.

3.De behöriga myndigheterna ska omedelbart underrätta den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster om att en ansökan är fullständig.

4.Innan de behöriga myndigheterna beviljar eller nekar auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster ska de samråda med de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat i något av följande fall:

(a)Den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster är ett dotterbolag till en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten.

(b)Den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster är ett dotterbolag till moderbolaget för en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten.

(c)Den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten.

5.De behöriga myndigheterna ska inom tre månader från mottagandet av en fullständig ansökan bedöma om den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster uppfyller kraven i denna avdelning och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om beviljande eller nekande av auktorisation som leverantör av kryptotillgångstjänster. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till arten och omfattningen av och komplexiteten hos de kryptotillgångstjänster som den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla.

De behöriga myndigheterna får neka auktorisation om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att

(a)ledningsorganet för den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster utgör ett hot mot en ändamålsenlig, sund och försiktig ledning av leverantören, mot leverantörens kontinuerliga verksamhet och mot ett adekvat beaktande av dess kunders intressen och marknadens integritet,

(b)sökanden inte uppfyller, eller sannolikt inte kommer att uppfylla, något av kraven i denna avdelning.

6.De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om varje auktorisation som beviljas enligt denna artikel. Esma ska införa alla uppgifter som lämnats i godkända ansökningar i det register över auktoriserade leverantörer av kryptotillgångstjänster som föreskrivs i artikel 57. Esma får begära information för att säkerställa att behöriga myndigheter beviljar auktorisation enligt denna artikel på ett konsekvent sätt.

7.De behöriga myndigheterna ska underrätta den ansökande leverantören av kryptotillgångstjänster om sitt beslut att bevilja eller neka auktorisation inom tre arbetsdagar från dagen för beslutet.

Artikel 56
Återkallelse av auktorisation

1.De behöriga myndigheterna ska återkalla en auktorisation i någon av följande situationer där en leverantör av kryptotillgångstjänster

(a)inte har använt sitt tillstånd inom 18 månader från dagen för beviljande av auktorisationen,

(b)uttryckligen har avsagt sig auktorisationen,

(c)inte har tillhandahållit kryptotillgångstjänster under nio på varandra följande månader,

(d)har erhållit auktorisationen på otillbörligt sätt, inbegripet genom att lämna oriktiga uppgifter i sin ansökan om auktorisation,

(e)inte längre uppfyller de villkor enligt vilka auktorisationen beviljades och inte har vidtagit de korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten har begärt inom en viss tidsfrist,

(f)allvarligt har överträtt bestämmelserna i denna förordning.

2.De behöriga myndigheterna ska också ha befogenhet att återkalla auktorisationer i följande situationer:

(a)Om en leverantör av kryptotillgångstjänster eller ledamöterna i dess ledningsorgan har överträtt den nationella rätt som genomför direktiv (EU) 2015/849 62 med avseende på penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(b)Om en leverantör av kryptotillgångstjänster har förlorat sin auktorisation som betalningsinstitut i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/2366 eller sin auktorisation som institut för elektroniska pengar beviljad i enlighet med avdelning II i direktiv 2009/110/EG och leverantören av kryptotillgångstjänster har underlåtit att åtgärda situationen inom 40 kalenderdagar.

3.Om en behörig myndighet återkallar en auktorisation ska den behöriga myndighet som utsetts till enda kontaktpunkt i den medlemsstaten i enlighet med artikel 81 utan onödigt dröjsmål underrätta Esma och de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaterna om detta. Esma ska registrera informationen om återkallelse av auktorisationen i det register som avses i artikel 57.

4.De behöriga myndigheterna får begränsa återkallelsen av auktorisationen till en viss tjänst.

5.Innan en auktorisation återkallas ska de behöriga myndigheterna samråda med den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat, om den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster

(a)är ett dotterbolag till en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten,

(b)är ett dotterbolag till moderbolaget för en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten,

(c)kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som kontrollerar en leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad i den andra medlemsstaten.

6.EBA, Esma och alla behöriga myndigheter i en värdmedlemsstat får när som helst begära att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten undersöker om en leverantör av kryptotillgångstjänster fortfarande uppfyller de villkor enligt vilka auktorisationen beviljades.

7.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska inrätta, genomföra och upprätthålla lämpliga förfaranden som säkerställer att kundernas kryptotillgångar och medel i tid och på ett ordnat sätt överförs till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster när en auktorisation återkallas.

Artikel 57 
Register över leverantörer av kryptotillgångstjänster

1.Esma ska upprätta ett register över alla leverantörer av kryptotillgångstjänster. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten på Esmas webbplats och uppdateras regelbundet.

2.Det register som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:

(a)Namn på, rättslig form och identifieringskod för juridiska personer för och filialer till leverantören av kryptotillgångstjänster.

(b)Företagsnamn, fysisk adress och webbplats för leverantören av kryptotillgångstjänster eller den handelsplattform för kryptotillgångar som drivs av leverantören av kryptotillgångstjänster.

(c)Namn på och adress till den behöriga myndighet som beviljat auktorisationen, och kontaktuppgifter till myndigheten.

(d)En förteckning över kryptotillgångstjänster för vilka leverantören av kryptotillgångstjänster är auktoriserad.

(e)En förteckning över de medlemsstater där leverantören av kryptotillgångstjänster har anmält sin avsikt att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 58.

(f)Alla andra tjänster som tillhandahålls av leverantören av kryptotillgångstjänster och som inte omfattas av denna förordning, med hänvisning till relevant unionsrätt eller nationell rätt.

3.Alla återkallelser av auktorisationer för en leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med artikel 56 ska vara offentliggjorda i registret under fem år.

Artikel 58
Gränsöverskridande tillhandahållande av kryptotillgångstjänster

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster i mer än en medlemsstat ska lämna följande information till den behöriga myndighet som utsetts till enda kontaktpunkt i enlighet med artikel 81:

(a)En förteckning över de medlemsstater där leverantören av kryptotillgångstjänster avser att tillhandahålla kryptotillgångstjänster.

(b)Startdatum för det planerade tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster.

(c)En förteckning över all annan verksamhet som tillhandahålls av leverantören av kryptotillgångstjänster och som inte omfattas av denna förordning.

2.Den enda kontaktpunkten i den medlemsstat där auktorisationen beviljades ska inom tio arbetsdagar efter mottagandet av den information som avses i punkt 1 meddela denna information till värdmedlemsstaternas behöriga myndigheter, Esma och EBA. Esma ska registrera denna information i det register som avses i artikel 57.

3.Den enda kontaktpunkten i den medlemsstat som beviljat auktorisationen ska utan dröjsmål informera den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster om det meddelande som avses i punkt 2.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster får börja tillhandahålla kryptotillgångstjänster i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten från och med dagen för mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3 eller senast 15 kalenderdagar efter att ha lämnat den information som avses i punkt 1.

Kapitel 2: Skyldigheter för alla leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 59
Skyldighet att agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kunders bästa intresse samt information till kunder

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med sina kunders och presumtiva kunders bästa intresse.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ge sina kunder rättvisande, tydlig och icke vilseledande information, särskilt i marknadsföringsmaterial, som ska identifieras som sådant. Leverantörer av kryptotillgångstjänster får inte, avsiktligt eller genom vårdslöshet, vilseleda en kund i fråga om de verkliga eller upplevda fördelarna med kryptotillgångar.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska varna kunderna för riskerna med att köpa kryptotillgångar.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska offentliggöra sin prissättning genom publicering online på en väl synlig plats på sin webbplats.

Artikel 60
Försiktighetskrav

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska alltid ha försiktighetsåtgärder inrättade som minst motsvarar det högsta av följande:

(a)Beloppet för de permanenta minimikapitalkrav som anges i bilaga IV, beroende på typen av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls.

(b)En fjärdedel av de fasta omkostnaderna för föregående år, som ska ses över årligen. 

2.De försiktighetsåtgärder som avses i punkt 1 ska utformas på något av följande sätt:

(a)En kapitalbas bestående av de kärnprimärkapitalposter som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av tröskelvärden för undantag enligt artiklarna 46 och 48 i den förordningen.

(b)En försäkring som täcker de av unionens territorier där kryptotillgångstjänster tillhandahålls aktivt eller en jämförbar garanti.

3.En leverantör av kryptotillgångstjänster som inte har bedrivit verksamhet under ett år från och med den dag då den började tillhandahålla kryptotillgångstjänster ska vid den beräkning som avses i punkt 1 b använda de förväntade fasta omkostnader som anges i de prognoser för de första tolv månadernas tillhandahållande av tjänster som lämnades i dess ansökan om auktorisation.

4.Den försäkring som avses i punkt 2 ska minst ha samtliga följande egenskaper:

(a)En inledande löptid på minst ett år.

(b)En uppsägningstid på minst 90 dagar.

(c)Den har tecknats hos ett företag som är auktoriserat att tillhandahålla försäkringar, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.

(d)Den tillhandahålls av en tredjepartsenhet.

5.Den försäkring som avses i punkt 2 b ska täcka risken för följande:

(a)Förlust av dokument.

(b)Falska eller vilseledande uppgifter.

(c)Handlingar, fel eller försummelser som leder till åsidosättande av

i) förpliktelser enligt lagar och andra författningar,

ii) skyldigheten att agera hederligt, rättvist och professionellt gentemot kunder,

iii) tystnadsplikt.

(d)Underlåtenhet att inrätta, genomföra och upprätthålla lämpliga förfaranden för att förhindra intressekonflikter.

(e)Förluster till följd av avbrott i affärsverksamheten eller systemfel.

(f)Grov oaktsamhet i samband med skyddet av kunders kryptotillgångar eller medel, när det är tillämpligt på affärsmodellen.

6.Vid tillämpning av punkt 1 b ska leverantörer av kryptotillgångstjänster beräkna sina fasta omkostnader för det föregående året med hjälp av siffror från det tillämpliga bokföringsunderlaget, genom att dra av följande poster från de totala utgifterna efter vinstutdelning till aktie- eller andelsägarna i deras senaste reviderade årsredovisning eller, om reviderade räkenskaper inte är tillgängliga, i en årsredovisning som godkänts av nationella tillsynsorgan:

(a)Bonusar till personalen och annan ersättning, i den mån dessa är beroende av en nettovinst för leverantören av kryptotillgångstjänster för det relevanta året.

(b)Anställdas, styrelseledamöters och delägares vinstandelar.

(c)Annan vinstdisposition och annan rörlig ersättning, i den mån dessa är fullständigt skönsmässiga.

(d)Icke-återkommande kostnader från extraordinär verksamhet.

Artikel 61
Organisationskrav

1.Ledamöter i ledningsorganet för en leverantör av kryptotillgångstjänster ska ha det goda anseende och den kompetens som krävs i fråga om kvalifikationer, erfarenheter och färdigheter för att kunna utföra sina uppgifter. De ska visa att de kan avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sina uppgifter ändamålsenligt.

2.Fysiska personer som direkt eller indirekt innehar mer än 20 % av aktiekapitalet eller rösträtterna i leverantören av kryptotillgångstjänster, eller som på något annat sätt utövar kontroll över leverantören av kryptotillgångstjänster, ska styrka att de har det goda anseende och den kompetens som krävs.

3.Ingen av de personer som avses i punkterna 1 eller 2 får ha fällts för brott som rör penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha personal som har de färdigheter och den kännedom och sakkunskap som krävs för att fullgöra det ansvar som den tilldelas, med beaktande av omfattningen, arten och räckvidden av de kryptotillgångstjänster som tillhandahålls.

5.Ledningsorganet ska bedöma och regelbundet se över ändamålsenligheten med de policyer, arrangemang och förfaranden som införts för att fullgöra de skyldigheter som anges i kapitlen 2 och 3 i denna avdelning och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

6.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster. För detta ändamål ska leverantörer av kryptotillgångstjänster använda lämpliga och proportionella resurser och förfaranden, inbegripet motståndskraftiga och säkra IKT-system i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/xx 63 .

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska fastställa riktlinjer för kontinuerlig verksamhet, som ska inbegripa driftskontinuitet på IKT-området samt katastrofplaner som upprättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/xx 64 , och som syftar till att, i händelse av avbrott i deras IKT-system och förfaranden, säkerställa bevarande av väsentliga data och funktioner och upprätthållande av kryptotillgångstjänster eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana data och funktioner och ett snabbt återupptagande av kryptotillgångstjänster.

7.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha interna kontrollmekanismer och ändamålsenliga förfaranden för riskbedömning, inbegripet ändamålsenliga kontroll- och skyddsarrangemang för förvaltning av IKT-system i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/xx 65 . De ska övervaka och regelbundet utvärdera om de interna kontrollmekanismerna och förfarandena för riskbedömning är lämpliga och ändamålsenliga och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha system och förfaranden som värnar uppgifters säkerhet, integritet och konfidentialitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/xx 66 .

8.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska se till att register förs över alla kryptotillgångstjänster, order och transaktioner som de utför. Dessa register ska göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att fullgöra sina tillsynsuppgifter och sin efterlevnadskontroll, och i synnerhet för att kontrollera om leverantören av kryptotillgångstjänster har fullgjort alla sina skyldigheter, inbegripet skyldigheterna gentemot kunder eller presumtiva kunder och i fråga om marknadens integritet.

9.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha system, förfaranden och arrangemang för att övervaka och upptäcka marknadsmissbruk enligt avdelning VI.  De ska omedelbart rapportera till sin behöriga myndighet varje misstanke om att det kan finnas omständigheter som tyder på att marknadsmissbruk har begåtts, begås eller sannolikt kommer att begås.

Artikel 62
Information till behöriga myndigheter

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska underrätta sin behöriga myndighet om alla ändringar av ledningsorganet och ska förse sin behöriga myndighet med all information som krävs för att bedöma efterlevnaden av artikel 61.

Artikel 63
Skydd av kunders kryptotillgångar och medel

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som innehar kryptotillgångar som tillhör kunder eller har sätt att få åtkomst till sådana kryptotillgångar ska införa lämpliga arrangemang för att skydda kundernas äganderätt, särskilt i händelse av insolvens hos leverantören av kryptotillgångstjänster, och för att förhindra att en kunds kryptotillgångar används för egen räkning, utom med kundens uttryckliga samtycke.

2.Om deras affärsmodeller eller kryptotillgångstjänster förutsätter att kunders medel innehas, ska leverantörer av kryptotillgångstjänster ha lämpliga arrangemang för att skydda kundernas rättigheter och förhindra att kundernas medel, enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366 67 , används för egen räkning.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska omgående placera alla kunders medel hos en centralbank eller ett kreditinstitut.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kundernas medel hos en centralbank eller ett kreditinstitut hålls på ett konto eller konton som kan identifieras separat från konton som används för medel som tillhör leverantören av kryptotillgångstjänster.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster får själva, eller genom en tredje part, tillhandahålla betaltjänster med anknytning till den kryptotillgångstjänst de erbjuder, förutsatt att leverantören av kryptotillgångstjänster själv eller tredje parten är ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366.

5.Punkterna 2 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster som är institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2009/110/EG eller betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366.

Artikel 64
Förfarande för hantering av klagomål

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska fastställa och upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden för en snabb, rättvis och konsekvent hantering av klagomål från kunder.

2.Kunderna ska kostnadsfritt kunna lämna klagomål till leverantörer av kryptotillgångstjänster.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska utveckla och till kunderna tillhandahålla en mall för klagomål och ska föra register över alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och inom rimlig tid informera sina kunder om resultatet av sådana utredningar.

Artikel 65
Förebyggande, identifiering och hantering av och information om intressekonflikter

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska upprätthålla och tillämpa en ändamålsenlig policy för att förebygga, identifiera, hantera och informera om intressekonflikter mellan dem själva och

(a)deras aktie- eller andelsägare eller andra personer som är direkt eller indirekt knutna till dem genom kontroll,

(b)deras ledning och anställda,

(c)deras kunder, eller mellan en kund och en annan kund.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska informera sina kunder och presumtiva kunder om den allmänna arten av och källorna till intressekonflikter och om de åtgärder som vidtagits för att begränsa dem.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska lämna sådan information på en väl synlig plats på sin webbplats.

3.Den information som avses i punkt 2 ska vara tillräckligt noggrann, med beaktande av varje kunds art, för att varje kund ska kunna fatta ett välgrundat beslut om den tjänst inom vars ram intressekonflikten uppstår.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska bedöma och minst en gång per år se över sin policy för intressekonflikter och vidta alla lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

Artikel 66
Utkontraktering

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska när de förlitar sig på tredje parter för utförandet av driftsfunktioner vidta alla rimliga åtgärder för att undvika ytterligare operativa risker. De ska förbli fullt ansvariga för att fullgöra alla sina skyldigheter enligt denna avdelning och ska se till att följande villkor alltid är uppfyllda:

(a)Utkontraktering leder inte till delegering av ansvaret hos leverantörer av kryptotillgångstjänster.

(b)Utkontraktering påverkar inte förhållandet mellan leverantörer av kryptotillgångstjänster och deras kunder och inte heller skyldigheterna för leverantörer av kryptotillgångstjänster gentemot sina kunder.

(c)Utkontraktering påverkar inte uppfyllandet av villkoren för leverantörers av kryptotillgångstjänster auktorisation.

(d)Tredje parter som deltar i utkontraktering samarbetar med den behöriga myndigheten i leverantörens av kryptotillgångstjänster hemmedlemsstat och utkontrakteringen hindrar inte dessa behöriga myndigheter från att utöva tillsyn, inbegripet tillgång på plats för att inhämta all relevant information som behövs för att fullgöra dessa funktioner.

(e)Leverantörer av kryptotillgångstjänster behåller den sakkunskap och de resurser som krävs för att utvärdera kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls, för att ändamålsenligt övervaka de utkontrakterade tjänsterna och för att kontinuerligt hantera de risker som är förknippade med utkontrakteringen.

(f)Leverantörer av kryptotillgångstjänster har direkt tillgång till relevant information om de utkontrakterade tjänsterna.

(g)Leverantörer av kryptotillgångstjänster säkerställer att tredje parter som deltar i utkontrakteringen uppfyller standarderna enligt den relevanta dataskyddsrätt som skulle gälla om de tredje parterna var etablerade i unionen.

Vid tillämpning av led g ska leverantörer av kryptotillgångstjänster ansvara för att säkerställa att de standarder som fastställs i relevant dataskyddslagstiftning anges i det avtal som avses i punkt 3.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ha en policy för sin utkontraktering, inbegripet beredskapsplaner och exitstrategier.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska ingå ett skriftligt avtal med de tredje parter som deltar i utkontraktering. I det skriftliga avtalet ska rättigheterna och skyldigheterna för både leverantörer av kryptotillgångstjänster och berörda tredje parter anges, och de berörda leverantörerna av kryptotillgångstjänster ska kunna säga upp avtalet.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster och tredje parter ska på begäran för de behöriga myndigheterna och de relevanta myndigheterna tillgängliggöra all information som krävs för att myndigheterna ska kunna bedöma om den utkontrakterade verksamheten uppfyller kraven i denna avdelning.

Kapitel 3: Skyldigheter i samband med tillhandahållande av specifika kryptotillgångstjänster

Artikel 67
Förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska ingå ett avtal med sina kunder där deras skyldigheter och ansvar specificeras. Sådana avtal ska minst innehålla följande:

(a)De avtalsslutande parternas identitet.

(b)Arten av tjänst som tillhandahålls och en beskrivning av tjänsten.

(c)Metoden för kommunikation mellan leverantören av kryptotillgångstjänster och kunden, inbegripet kundens autentiseringssystem.

(d)En beskrivning av de säkerhetssystem som används av leverantören av kryptotillgångstjänster.

(e)De avgifter som tas ut av leverantören av kryptotillgångstjänster.

(f)Vilken rätt som ska tillämpas på avtalet.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska föra ett register över positioner som öppnats i varje kunds namn och som motsvarar varje kunds rättigheter till kryptotillgångarna. Leverantörer av kryptotillgångstjänster ska så snart som möjligt i det registret registrera alla rörelser i enlighet med instruktioner från sina kunder. Deras interna rutiner ska säkerställa att varje rörelse som påverkar registreringen av kryptotillgångarna dokumenteras genom en transaktion som regelbundet registreras i kundens positionsregister.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska fastställa en förvaringspolicy med interna regler och rutiner för att säkerställa skydd eller kontroll av sådana kryptotillgångar, eller sätt att få åtkomst till kryptotillgångarna, såsom krypteringsnycklar.

Dessa regler och rutiner ska säkerställa att leverantören av kryptotillgångstjänster inte kan förlora kundernas kryptotillgångar eller rättigheter knutna till dessa tillgångar till följd av bedrägeri, cyberhot eller oaktsamhet. 

4.I tillämpliga fall ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning underlätta utövandet av de rättigheter som är knutna till kryptotillgångarna. Varje händelse som sannolikt kan skapa eller ändra kunders rättigheter ska så snart som möjligt registreras i kundens positionsregister.

5.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska minst var tredje månad och på varje begäran av berörda kunder till dessa lämna en rapport om positionen för de kryptotillgångar som registrerats i dessa kunders namn. Denna positionsrapport ska lämnas på ett varaktigt medium. Positionsrapporten ska innehålla uppgifter om de berörda kryptotillgångarna, deras saldo och värde och de överföringar av kryptotillgångar som gjorts under den berörda perioden.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska så snart som möjligt förse sina kunder med all information om transaktioner med kryptotillgångar som kräver ett svar från dessa kunder.

6.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska se till att kryptotillgångar som innehas för deras kunders räkning eller sätten att få åtkomst till dessa kryptotillgångar så snart som möjligt återförs till dessa kunder.

7.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska separera innehaven av kryptotillgångar för kunders räkning från sina egna innehav. De ska säkerställa att deras kunders kryptotillgångar på DLT hålls på separata adresser från dem på vilka deras egna kryptotillgångar innehas.

8.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för förvaring och förvaltning av kryptotillgångar för tredje parts räkning ska vara ansvariga gentemot sina kunder för förlust av kryptotillgångar till följd av funktionsfel eller hackningar, upp till de förlorade kryptotillgångarnas marknadsvärde.

Artikel 68
Drift av en handelsplattform för kryptotillgångar  

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska fastställa driftsregler för handelsplattformen. Dessa driftsregler ska åtminstone ange följande:

(a)De förfaranden i fråga om krav, tillbörlig aktsamhet och godkännande som tillämpas innan kryptotillgångar tas upp på handelsplattformen.

(b)Eventuella kategorier som utesluts, dvs. de typer av kryptotillgångar som inte kommer att tas upp till handel på handelsplattformen.

(c)Tillämpliga policyer, förfaranden och avgifter för att ta upp kryptotillgångar till handel på handelsplattformen.

(d)Objektiva och proportionerliga kriterier för deltagande i handelsverksamheten som främjar ett rättvist och öppet tillträde till handelsplattformen för kunder som önskar handla.

(e)Krav som säkerställer en rättvis och ordnad handel.

(f)Villkor för att kryptotillgångar ska förbli tillgängliga för handel, inbegripet likviditetströsklar och krav på regelbunden information.

(g)Villkor enligt vilka handel med kryptotillgångar kan avbrytas.

(h)Förfaranden som säkerställer en effektiv avveckling av både transaktioner med kryptotillgångar och transaktioner med fiatvaluta.

Vid tillämpning av led a ska driftsreglerna tydligt ange att en kryptotillgång inte får tas upp till handel på handelsplattformen om en vitbok om kryptotillgångar inte har offentliggjorts, såvida inte en sådan kryptotillgång omfattas av undantaget enligt artikel 4.2.

Innan en kryptotillgång tas upp till handel ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar säkerställa att kryptotillgången uppfyller handelsplattformens driftsregler och bedöma kvaliteten på den berörda kryptotillgången. Vid bedömningen av kryptotillgångens kvalitet ska handelsplattformen ta hänsyn till emittentens och dess utvecklingsgrupps erfarenhet, tidigare resultat och anseende. Handelsplattformen ska också bedöma kvaliteten på de kryptotillgångar som omfattas av undantaget enligt artikel 4.2.

Driftsreglerna för handelsplattformen för kryptotillgångar ska förhindra upptagande till handel av kryptotillgångar som har en inbyggd avidentifieringsfunktion, såvida inte innehavarna av kryptotillgångarna och deras transaktionshistorik kan identifieras av den leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för drift av handelsplattformen för kryptotillgångar, eller av behöriga myndigheter.

2.De driftsregler som avses i punkt 1 ska avfattas på ett av hemmedlemsstaternas officiella språk eller på ett annat språk som är brukligt i finanskretsar. Dessa driftsregler ska offentliggöras på webbplatsen för den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar får inte handla för egen räkning på den handelsplattform för kryptotillgångar som de driver, även om de är auktoriserade för utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller mot andra kryptotillgångar.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska införa ändamålsenliga system, förfaranden och arrangemang som säkerställer att deras handelssystem

(a)är motståndskraftigt,

(b)har tillräcklig kapacitet för att säkerställa en ordnad handel under svåra förhållanden på marknaden,

(c)kan avvisa order som överskrider de förutbestämda volym- och priströsklarna eller är uppenbart felaktiga,

(d)är fullständigt testat för att säkerställa att villkoren i leden a, b och c är uppfyllda,

(e)är föremål för ändamålsenliga arrangemang för kontinuerlig verksamhet som säkerställer kontinuitet i deras tjänster om det blir fel i handelssystemet.

5.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska offentliggöra alla köp- och säljkurser, och orderdjupet vid dessa priser, som annonseras för kryptotillgångar genom systemen hos handelsplattformen för kryptotillgångar. De berörda leverantörerna av kryptotillgångstjänster ska fortlöpande göra denna information tillgänglig för allmänheten under öppettiderna.

6.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska offentliggöra pris, volym och tidpunkt för de transaktioner som utförs i fråga om kryptotillgångar som handlas på deras handelsplattformar. De ska offentliggöra uppgifter om alla sådana transaktioner så nära realtid som det är tekniskt möjligt.

7.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska göra den information som offentliggörs i enlighet med punkterna 5 och 6 tillgänglig för allmänheten på rimliga affärsvillkor och säkerställa icke-diskriminerande tillgång till denna information. Denna information ska göras tillgänglig kostnadsfritt 15 minuter efter offentliggörandet i maskinläsbart format och förbli offentliggjord i minst två år.

8.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska slutföra den slutliga avvecklingen av en kryptotillgångstransaktion på DLT samma dag som transaktionen har utförts på handelsplattformen.

9.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska säkerställa att deras avgiftsstrukturer är transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande och att de inte skapar incitament att lägga, ändra eller annullera order eller att utföra transaktioner på ett sätt som bidrar till oordnade handelsförhållanden eller marknadsmissbruk i enlighet med avdelning VI.

10.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för drift av en handelsplattform för kryptotillgångar ska upprätthålla resurser och backupanordningar så att de alltid kan rapportera till sin behöriga myndighet.

Artikel 69
Utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar ska upprätta en icke-diskriminerande affärspolicy som särskilt anger vilken typ av kunder de accepterar att göra transaktioner med och de villkor som ska uppfyllas av kunderna.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar ska offentliggöra ett fast pris på kryptotillgångarna eller en metod för att fastställa priset på de kryptotillgångar som de erbjuder i utbyte mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar ska utföra kundernas order till de priser som visas vid tidpunkten för ordermottagandet.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta eller andra kryptotillgångar ska offentliggöra närmare uppgifter om de order och transaktioner som de slutfört, inbegripet transaktionsvolymer och transaktionspriser.

Artikel 70
Utförande av order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att utföra order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att, när de utför order, uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder med beaktande av faktorerna för bästa utförande av order, dvs. pris, kostnad, hastighet, sannolikhet för utförande och avveckling, storlek, art eller andra överväganden som är relevanta för utförandet av ordern, såvida inte den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster utför order avseende kryptotillgångar enligt särskilda instruktioner från sina kunder.

2.För att säkerställa efterlevnad av punkt 1 ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att utföra order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning upprätta och genomföra ändamålsenliga arrangemang för utförande. De ska särskilt upprätta och genomföra en policy för orderutförande som gör det möjligt för dem att uppnå bästa möjliga resultat av sina kunders order. Denna policy för orderutförande ska i synnerhet säkerställa ett omgående, rättvist och effektivt utförande av kundorder och förhindra att anställda hos leverantörer av kryptotillgångstjänster missbrukar information som rör kundorder.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att utföra order avseende kryptotillgångar för tredje parts räkning ska lämna lämplig och tydlig information till sina kunder om sin policy för orderutförande och alla betydande ändringar av den.

Artikel 71
Placering av kryptotillgångar

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att placera kryptotillgångar ska lämna följande information till emittenter eller en tredje part som agerar för deras räkning, innan ett avtal ingås med dem:

(a)Vilken typ av placering som övervägs, inbegripet huruvida ett minimibelopp för uppköp är garanterat eller inte.

(b)Uppgift om beloppet av de transaktionsavgifter som är kopplade till tjänsten för den föreslagna transaktionen.

(c)Planerad tidpunkt och planerat förfarande och pris för den föreslagna transaktionen.

(d)Information om de köpare man inriktar sig på.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att placera kryptotillgångar ska, innan de placerar de berörda kryptotillgångarna, inhämta samtycke från emittenterna eller den tredje part som agerar för deras räkning, i fråga om leden a–d.

2.De regler om intressekonflikter som avses i artikel 65 ska ha särskilda och lämpliga förfaranden för att förebygga, övervaka, hantera och potentiellt informera om intressekonflikter som uppstår i följande situationer:

(a)När leverantörer av kryptotillgångstjänster placerar kryptotillgångar hos sina egna kunder.

(b)När det föreslagna priset för placering av kryptotillgångar har överskattats eller underskattats.

Artikel 72
Mottagande och överföring av order för tredje parts räkning

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för mottagande och överföring av order för tredje parts räkning ska upprätta och genomföra förfaranden och arrangemang som innebär en snabb och korrekt överföring av kundorder för utförande på en handelsplattform för kryptotillgångar eller till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för mottagande och överföring av order för tredje parts räkning får inte ta emot någon ersättning, rabatt eller icke-monetär förmån för att styra order från kunder till en viss handelsplattform för kryptotillgångar eller till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster.

3.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade för mottagande och överföring av order för tredje parts räkning får inte missbruka information om pågående kundorder och ska vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att någon av deras anställda missbrukar sådan information.

Artikel 73
Rådgivning om kryptotillgångar

1.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar ska bedöma huruvida sådana kryptotillgångar är förenliga med kundernas behov och rekommendera dem endast när detta ligger i kundernas intresse.

2.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar ska se till att fysiska personer som ger råd eller information om kryptotillgångar eller en kryptotillgångstjänst för deras räkning har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

3.För den bedömning som avses i punkt 1 ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar begära information om kundens eller den presumtiva kundens kunskaper om och erfarenheter av kryptotillgångar, mål, finansiella situation, inbegripet förmåga att bära förluster, och grundläggande förståelse av riskerna i samband med köp av kryptotillgångar.

Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar ska varna kunderna för att värdet på kryptotillgångar kan fluktuera på grund av deras omsättningsbarhet.

4.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar ska inrätta, upprätthålla och genomföra riktlinjer och förfaranden som gör det möjligt för dem att samla in och bedöma all information som krävs för att utföra denna bedömning för varje kund. De ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att den information som samlas in om deras kunder eller presumtiva kunder är tillförlitlig.

5.Om kunder inte lämnar den information som krävs enligt punkt 3 eller om leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar, på grundval av den information som mottagits enligt punkt 4, anser att presumtiva kunder eller kunder inte har tillräckliga kunskaper, ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar informera dessa kunder eller presumtiva kunder om att kryptotillgångarna eller kryptotillgångstjänsterna kan vara olämpliga för dem och till dem utfärda en varning om de risker som är förknippade med kryptotillgångar. Denna riskvarning ska tydligt ange risken för att alla de pengar som investeras i eller konverteras till kryptotillgångar kan förloras. Kunderna ska uttryckligen bekräfta att de har mottagit och förstått den varning som utfärdats av den berörda leverantören av kryptotillgångstjänster.

6.Leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar ska för varje kund se över den bedömning som avses i punkt 1, vilket ska ske vartannat år efter den inledande bedömning som gjorts i enlighet med den punkten.

7.När den bedömning som avses i punkt 1 har utförts ska leverantörer av kryptotillgångstjänster som är auktoriserade att ge råd om kryptotillgångar förse kunderna med en rapport som sammanfattar den rådgivning som getts till dessa kunder. Denna rapport ska upprättas och meddelas kunden på ett varaktigt medium. Rapporten ska minst innehålla följande:

(a)En specificering av kundernas önskemål och behov.

(b)Ett sammandrag av de råd som getts.

Kapitel 4: Förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster

Artikel 74
Bedömning av planerade förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster

1.Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer som agerar samfällt (nedan kallade den tilltänkte förvärvaren) som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett sådant kvalificerat innehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster, varigenom andelen av rösträtterna eller kapitalet kommer att uppgå till eller överstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att leverantören av kryptotillgångstjänster kommer att få ställning som deras dotterbolag (nedan kallat det tilltänkta förvärvet), ska skriftligen underrätta den behöriga myndigheten för den leverantören av kryptotillgångstjänster om detta och om storleken på det planerade innehavet samt lämna de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 75.4.

2.Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i en leverantör av kryptotillgångstjänster (nedan kallade den tilltänkte säljaren) ska först skriftligen underrätta den behöriga myndigheten om detta och meddela storleken på detta innehav. Dessa personer ska även underrätta den behöriga myndigheten om de har fattat ett beslut om att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av rösträtterna eller kapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att leverantören av kryptotillgångstjänster kommer att upphöra att vara dotterbolag till dem.

3.De behöriga myndigheterna ska omgående och under alla omständigheter inom två arbetsdagar efter mottagandet av den underrättelse som krävs enligt punkt 1 skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkte förvärvaren.

4.De behöriga myndigheterna ska bedöma det planerade förvärv som avses i punkt 1 och de uppgifter som krävs enligt de tekniska standarder för tillsyn som antas av kommissionen i enlighet med artikel 75.4, inom sextio arbetsdagar från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3.

När de behöriga myndigheterna bekräftar mottagandet av underrättelsen ska de informera de personer som avses i punkt 1 om på vilket datum bedömningen kommer att slutföras.

5.Vid den bedömning som avses i punkt 4 första stycket får de behöriga myndigheterna begära ytterligare information som krävs för att slutföra bedömningen från de personer som avses i punkt 1. En sådan begäran ska göras innan bedömningen är slutförd, och i alla händelser senast den 50:e arbetsdagen från dagen för det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 3. Denna begäran ska vara skriftlig och ange vilken ytterligare information som krävs.

De behöriga myndigheterna ska avbryta den bedömning som avses i punkt 4 första stycket till dess att de har mottagit den ytterligare information som avses i första stycket i denna punkt, dock högst 20 arbetsdagar. Eventuella ytterligare begäranden från behöriga myndigheter om ytterligare information eller klargörande av den mottagna informationen får inte leda till att bedömningen avbryts ytterligare.

Den behöriga myndigheten får förlänga det avbrott som avses i andra stycket i denna punkt upp till 30 arbetsdagar, om de personer som avses i punkt 1 är etablerade eller omfattas av tillsyn utanför unionen.

6.Behöriga myndigheter som efter slutförd bedömning beslutar att motsätta sig det planerade förvärv som avses i punkt 1 ska underrätta de personer som avses i punkt 1 om detta inom två arbetsdagar, dock före den dag som avses i punkt 4 andra stycket, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje stycket. I underrättelsen ska skälen för beslutet anges.

7.Om de behöriga myndigheterna inte motsätter sig det planerade förvärv som avses i punkt 1 före den dag som avses i punkt 4 andra stycket, i tillämpliga fall förlängd i enlighet med punkt 5 andra och tredje stycket, ska det planerade förvärvet anses ha godkänts.

8.Den behöriga myndigheten får fastställa en längsta period för slutförande av det planerade förvärv som avses i punkt 1 och vid behov förlänga denna period.

Artikel 75
Innehåll i bedömningar av planerade förvärv av leverantörer av kryptotillgångstjänster

1.Vid den bedömning som avses i artikel 74.4 ska de behöriga myndigheterna bedöma lämpligheten hos de personer som avses i artikel 74.1 och det planerade förvärvets ekonomiska sundhet, mot bakgrund av samtliga följande kriterier:

(a)Anseendet för de personer som avses i artikel 74.1.

(b)Anseendet för och erfarenheterna hos de personer som kommer att leda leverantörens av kryptotillgångstjänster verksamhet till följd av det planerade förvärvet eller den planerade avyttringen.

(c)Den ekonomiska sundheten hos de personer som avses i artikel 74.1, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och ska bedrivas av den leverantör av kryptotillgångstjänster som förvärvet gäller.

(d)Huruvida leverantören av kryptotillgångstjänster kommer att kunna följa och fortsätta att följa bestämmelserna i denna avdelning.

(e)Huruvida det finns skälig anledning att misstänka att det planerade förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det planerade förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

2.De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det planerade förvärvet om det finns skälig anledning att göra detta på grundval av kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 74.4 är ofullständiga eller oriktiga.

3.Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det innehav som måste förvärvas eller tillåta sina behöriga myndigheter att granska det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

4.Esma ska i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att upprätta en uttömmande förteckning över den information som krävs för att utföra den bedömning som avses i artikel 74.4 första stycket och som ska lämnas till de behöriga myndigheterna vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artikel 74.1. Den information som krävs ska vara relevant för en tillsynsbedömning, vara proportionell och anpassas till arten av de personer och det planerade förvärv som avses i artikel 74.1.

Esma ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den [infoga datum 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

AVDELNING VI: Förhindrande av marknadsmissbruk som rör kryptotillgångar

Artikel 76 
Tillämpningsområde för regler om marknadsmissbruk

De förbud och krav som anges i denna avdelning ska tillämpas på handlingar som utförs av en person och som avser kryptotillgångar som är upptagna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar som drivs av en auktoriserad leverantör av kryptotillgångstjänster, eller för vilka en ansökan om upptagande till handel på en sådan handelsplattform har lämnats in.

Artikel 77 
Röjande av insiderinformation

1.Emittenter av kryptotillgångar ska så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som berör dem, på ett sätt som gör det möjligt för allmänheten att enkelt få tillgång till denna information och att bedöma denna information på ett fullständigt, korrekt och snabbt sätt.

2.Emittenter av kryptotillgångar får på eget ansvar skjuta upp offentliggörandet för allmänheten av insiderinformation, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Ett omedelbart offentliggörande skadar sannolikt emittenternas legitima intressen.

(b)Ett uppskjutet offentliggörande vilseleder sannolikt inte allmänheten.

(c)Emittenterna kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell.

Artikel 78 
Förbud mot insiderhandel

1.Personer får inte använda insiderinformation om kryptotillgångar för att förvärva eller avyttra dessa kryptotillgångar, vare sig direkt eller indirekt och antingen för egen eller en tredje parts räkning.

2.Personer som förfogar över insiderinformation om kryptotillgångar får inte

(a)på grundval av denna insiderinformation, rekommendera att en annan person förvärvar eller avyttrar kryptotillgångar som den informationen rör, eller förmå denna person att göra ett sådant förvärv eller en sådan avyttring,

(b)på grundval av denna insiderinformation, rekommendera att en annan person annullerar eller ändrar en order avseende sådana kryptotillgångar, eller förmå denna person att göra en sådan annullering eller en sådan ändring.

Artikel 79 
Förbud mot olagligt röjande av insiderinformation

Personer som förfogar över insiderinformation får inte röja sådan information för någon annan person, utom i de fall då röjandet sker som ett normalt led i fullgörandet av ett anställningsuppdrag, ett yrke eller skyldigheter.

Artikel 80 
Förbud mot marknadsmanipulation

1.Personer får inte ägna sig åt marknadsmanipulation, vilket ska omfatta någon av följande aktiviteter:

(a)Såvida inte den person som ingår en transaktion, lägger en handelsorder eller utför någon annan handling fastställer att dessa transaktioner, order eller handlingar utförs av legitima skäl, att ingå en transaktion, lägga en handelsorder eller utföra någon annan handling som

i) ger eller sannolikt kommer att ge falska eller vilseledande signaler om utbudet av eller efterfrågan eller priset på en kryptotillgång,

ii) fastställer eller sannolikt kommer att fastställa priset på en eller flera kryptotillgångar till en onormal eller konstlad nivå.

(b)Att ingå en transaktion, lägga en handelsorder eller utföra någon annan aktivitet eller någon annan handling som påverkar eller sannolikt kommer att påverka priset på en eller flera kryptotillgångar, med hjälp av falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer.

(c)Att sprida information genom medierna, inklusive internet, eller på ett annat sätt som ger eller sannolikt kommer att ge falska eller vilseledande signaler om utbudet av eller efterfrågan eller priset på en kryptotillgång, eller fixerar eller sannolikt kommer att fixera priset på en eller flera kryptotillgångar vid en onormal eller konstlad nivå, inbegripet via ryktesspridning, om den person som sprider informationen inser eller borde ha insett att den var falsk eller vilseledande.

2.Bland annat följande handlingar ska anses vara marknadsmanipulation:

(a)Att säkra en dominerande position när det gäller utbud av eller efterfrågan på en kryptotillgång, och detta får till följd, eller sannolikt kommer att få till följd, direkt eller indirekt, att inköps- eller försäljningspriser fixeras eller att andra oskäliga affärsvillkor skapas eller sannolikt kommer att skapas.

(b)Att lägga order på en handelsplattform för kryptotillgångar, inklusive att annullera eller ändra order, genom alla till buds stående handelssätt, vilket får någon av de följder som avses i punkt 1 a, genom att handlingen

i) stör eller fördröjer handelsplattformens för kryptotillgångar funktion eller inleder någon aktivitet som sannolikt kommer att få den effekten,

ii) gör det svårare för andra personer att identifiera äkta order på handelsplattformen för kryptotillgångar eller inleder någon aktivitet som sannolikt kommer att få den effekten, bland annat genom att lägga order som medför en destabilisering av handelsplattformens för kryptotillgångar normala funktion,

iii) skapar en falsk eller vilseledande signal om utbudet av eller efterfrågan eller priset på en kryptotillgång, särskilt genom att lägga order som inleder eller förvärrar en trend eller genom någon aktivitet som sannolikt kommer att få den effekten.

(c)Att utnyttja en tillfällig eller regelbunden tillgång till traditionella eller elektroniska medier genom att yttra sig om kryptotillgången, samtidigt som man tidigare har ingått positioner avseende den kryptotillgången, och därefter dra nytta av den påverkan dessa yttranden får på priset på den kryptotillgången, utan att samtidigt ha offentliggjort intressekonflikten för allmänheten på ett korrekt och ändamålsenligt sätt.

Avdelning VII: behöriga myndigheter, EBA och Esma

Kapitel 1: De behöriga myndigheternas befogenheter och samarbete mellan behöriga myndigheter, EBA och Esma

Artikel 81
Behöriga myndigheter

1.Medlemsstaterna ska utse den behöriga myndighet som är ansvarig för att fullgöra de funktioner och uppgifter som fastställs i denna förordning och ska informera EBA och Esma om detta.

2.I de fall då medlemsstaterna utser mer än en behörig myndighet i enlighet med punkt 1 ska de fastställa deras respektive uppgifter och utse en av dem till den enda kontaktpunkten för gränsöverskridande administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter samt med EBA och Esma.

3.Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med punkt 1.

Artikel 82
De behöriga myndigheternas befogenheter

1.För att utföra sina uppgifter enligt avdelningarna II, III, IV och V ska behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha minst följande tillsyns- och utredningsbefogenheter:

(a)Kunna kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster och de juridisk personer som kontrollerar dem eller kontrolleras av dem tillhandahåller information och dokument.

(b)Kunna kräva att medlemmarna i ledningsorganet för leverantörer av kryptotillgångstjänster tillhandahåller information.

(c)Tillfälligt avbryta eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster tillfälligt avbryter tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster under högst tio på varandra följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle om det föreligger skälig anledning att tro att denna förordning har överträtts.

(d)Förbjuda tillhandahållande av kryptotillgångstjänster om de behöriga myndigheterna slår fast att denna förordning har överträtts.

(e)Lämna ut, eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster lämnar ut, all väsentlig information som kan påverka tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster i syfte av att säkerställa konsumentskydd eller en väl fungerande marknad.

(f)Offentliggöra att en leverantör av kryptotillgångstjänster inte fullgör sina skyldigheter.

(g)Tillfälligt avbryta eller att kräva att en leverantör av kryptotillgångstjänster tillfälligt avbryter tillhandahållandet av kryptotillgångstjänster där den behöriga myndigheten anser att leverantören av kryptotillgångstjänster befinner sig i en sådan situation att tillhandahållandet av kryptotillgångstjänsten skulle skada konsumenternas intressen.

(h)Överföra befintliga avtal till en annan leverantör av kryptotillgångstjänster i fall där en leverantör av kryptotillgångstjänsters auktorisation dras in i enlighet med artikel 56 under förutsättning att kunderna och den mottagande leverantören av kryptotillgångstjänster godkänner detta.

(i)I de fall då det finns skäl att anta att en person tillhandahåller kryptotillgångstjänster utan auktorisation kräva information och dokument från den personen.

(j)I de fall då det finns skäl att anta att en person utfärdar tillgångsanknutna token eller e-pengartoken utan auktorisation kräva information och dokument från den personen.

(k)I brådskande ärenden, där det finns skäl att anta att en person tillhandahåller kryptotillgångstjänster utan auktorisation, kunna beordra att verksamheten omedelbart upphör utan någon föregående varning eller tidsfrist.

(l)Kräva att emittenter av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token och e-pengartoken, eller personer som ansöker om upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, samt de personer som kontrollerar dem eller kontrolleras av dem, tillhandahåller information och dokument.

(m)Kräva att medlemmar i ledningsorganet för emittenten av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token och e-pengartoken, eller en person som ansöker om upptagande till handel av sådana kryptotillgångar på en handelsplattform för kryptotillgångar, tillhandahåller information.

(n)Kräva att emittenter av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token och e-pengartoken, inkluderar ytterligare information i sina vitböcker om kryptotillgångar där detta är nödvändigt för konsumentskyddet eller den finansiella stabiliteten.

(o)Tillfälligt avbryta erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar, inklusive tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar i högst tio på varandra följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle om det föreligger skälig anledning att tro att denna förordning har överträtts.

(p)Förbjuda erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar, inklusive tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar i fall då den behöriga myndigheten slagit fast att denna förordning har överträtts eller om det föreligger skälig anledning att misstänka att den skulle överträdas.

(q)Tillfälligt avbryta eller kräva att en handelsplattform tillfälligt avbryter handel med kryptovalutor, inklusive tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, under högst tio på varandra följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle om det föreligger skälig anledning att tro att denna förordning har överträtts.

(r)Förbjuda handel med kryptotillgångar, inklusive tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, på en handelsplattform för kryptotillgångar om den behöriga myndigheten finner att denna förordning har överträtts.

(s)Offentliggöra det faktum att en emittent av kryptotillgångar, inbegripet en emittent av tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller en person som ansöker om upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar inte uppfyller sina skyldigheter.

(t)Lämna ut, eller kräva att emittenten av kryptotillgångar, inklusive en emittent av tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, lämnar ut all väsentlig information som kan påverka bedömningen av de kryptotillgångar som erbjuds allmänheten eller som tagits upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar i syfte att säkerställa konsumentskydd eller en väl fungerande marknad.

(u)Tillfälligt avbryta eller att kräva att den relevanta handelsplattformen för kryptotillgångar avbryter handeln med kryptotillgången, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, där den behöriga myndigheten anser att emittentens situation är sådan att handeln skulle skada konsumenternas intressen.

(v)I brådskande fall, där det finns skäl att anta att en person utan auktorisation utfärdar tillgångsanknutna token eller e-pengartoken eller att en person utfärdar kryptotillgångar utan en vitbok om kryptotillgångar som anmälts i enlighet med artikel 7, omedelbart stoppa aktiviteten utan föregående varning och utan en utfärdad tidsfrist.

(w)Kräva att alla förfaranden som den behöriga myndigheten anser strida mot denna förordning tillfälligt upphör.

(x)Utföra inspektioner eller utredningar på plats på andra platser än privatbostäder för fysiska personer, och för detta ändamål få tillträde till lokaler för att få åtkomst till dokument och andra uppgifter i någon form när det föreligger rimlig misstanke om att det finns dokument och andra uppgifter med anknytning till föremålet för inspektionen eller utredningen som kan vara relevanta för att bevisa en överträdelse av denna förordning.

De tillsyns- och utredningsbefogenheter som utövas över emittenter av e-pengartoken påverkar inte de befogenheter som tilldelats relevanta behöriga myndigheter enligt nationell lagstiftning som införlivar direktiv 2009/110/EG.

2.För att utföra sina uppgifter enligt avdelning VI i denna förordning ska behöriga myndigheter i enlighet med nationell rätt ha minst följande tillsyns- och utredningsbefogenheter utöver de befogenheter som hänvisas till i punkt 1:

(a)Få tillgång till alla dokument och uppgifter i vilken form som helst eller ta kopia av dessa.

(b)Kräva eller begära upplysningar av vem som helst, även av de personer som efter varandra verkar för att vidarebefordra handelsorder eller utföra de berörda operationerna samt deras huvudmän, och om nödvändigt kalla en person till förhör och förhöra personen för att få tillgång till information.

(c)Tillträde till fysiska och juridiska personers lokaler för att beslagta dokument och information, oavsett typ, vid rimlig misstanke om att det finns dokument eller information med koppling till föremålet för kontrollen eller undersökningen som kan vara relevanta för att bevisa att det föreligger insiderhandel eller marknadsmanipulation i strid med denna förordning.

(d) Överlämna ärenden för brottsutredning.

(e)I den mån det är tillåtet enligt nationell rätt, begära in befintliga uppgifter om datatrafik som innehas av en teleoperatör där det finns en rimlig misstanke om överträdelse och om sådana uppgifter kan vara av betydelse för att undersöka en överträdelse av artiklarna 77, 78, 79 och 80.

(f)Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad eller båda.

(g)Tillfälligt införa ett förbud mot utövande av yrkesverksamhet.

(h) Vidta alla åtgärder som behövs för att se till att allmänheten är korrekt informerad, bland annat genom korrigering av offentliggjord falsk eller vilseledande information, t.ex. genom att kräva att emittenten av kryptotillgångar eller en annan person som har offentliggjort eller spritt sådan information ska offentliggöra en rättelse.

3.När så krävs enligt nationell rätt får den behöriga myndigheten begära att behörig rättslig myndighet ska besluta om att utnyttja befogenheterna enligt vad som avses i punkt 1 och 2.

4.De behöriga myndigheterna ska utöva sina funktioner och befogenheter enligt vad som avses i punkt 1 och punkt 2 på något av följande sätt:

(a)Direkt.

(b)I samarbete med andra myndigheter.

(c)På eget ansvar genom delegering till sådana myndigheter.

(d)Efter ansökan till behöriga rättsliga myndigheter.

5.Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtagits så att behöriga myndigheter förfogar över de tillsyns- och utredningsbefogenheter som behövs för att de ska kunna uppfylla sina skyldigheter.

6.En person som rapporterar information till den behöriga myndigheten i enlighet med denna förordning ska inte anses överträda eventuella restriktioner för offentliggörande av information som ålagts genom avtal eller i någon lagbestämmelse eller administrativ bestämmelse, och den rapporterande personen ska inte ha någon form av ansvar med avseende på denna rapportering.

Artikel 83
Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.Behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra vid tillämpningen av denna förordning. De ska utbyta information utan onödigt dröjsmål och samarbeta om utredningar, tillsyn och kontroll av efterlevnad.

Om medlemsstaterna i enlighet med punkt 92.1 har valt att fastställa straffrättsliga påföljder för en överträdelse av denna förordning, ska de säkerställa att lämpliga åtgärder vidtagits så att de behöriga myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att upprätthålla kontakter med rättsliga myndigheter, åklagarmyndigheter eller straffrättsliga myndigheter inom sin jurisdiktion för att få särskild information om brottsutredningar eller förfaranden som inletts för överträdelser av denna förordning, och tillhandahålla andra behöriga myndigheter samt EBA och Esma samma information så att de kan fullgöra sin skyldighet att samarbeta vid tillämpning av denna förordning.

2.En behörig myndighet får vägra att tillmötesgå en begäran om information eller en begäran om samarbete i samband med en utredning endast under någon av följande exceptionella omständigheter:

(a)Om tillmötesgående av begäran sannolikt kan inverka negativt på dess egna utredningar, tillsynskontroller eller en brottsutredning.

(b)Om rättsliga förfaranden redan har inletts beträffande samma handlingar och mot samma fysiska och juridiska personer inför den berörda medlemsstatens myndigheter.

(c)om ett slutligt rättsligt avgörande redan har meddelats mot samma fysiska eller juridiska personer för samma handlingar i den berörda medlemsstaten.

3.De behöriga myndigheterna ska på begäran utan onödigt dröjsmål överlämna all information som krävs vid tillämpningen av denna förordning.

4.En behörig myndighet får begära bistånd från den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat i fråga om inspektioner eller utredningar på plats.

Om en behörig myndighet tar emot en begäran från en behörig myndighet i en annan medlemsstat om att genomföra en inspektion eller utredning på plats får den förstnämnda myndigheten göra något av följande:

(a)Själv utföra inspektion eller utredning på plats.

(b)Tillåta att den behöriga myndighet som inkom med begäran deltar i en inspektion eller utredning på plats.

(c)Tillåta att den behöriga myndighet som inkom med begäran själv genomför inspektionen eller utredningen på plats.

(d)Samarbeta med övriga behöriga myndigheter vid utförandet av vissa tillsynsuppgifter.

5.De behöriga myndigheterna får till Esma hänskjuta situationer där en begäran om samarbete, i synnerhet för utbyte av upplysningar, har avslagits eller inte lett till åtgärder inom rimlig tid.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i EUF-fördraget får Esma i sådana situationer agera i enlighet med de befogenheter som Esma tilldelas enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

6.Genom undantag från punkt 5 får de behöriga myndigheterna till EBA hänskjuta situationer där en begäran om samarbete, i synnerhet om utbyte av upplysningar, vad gäller en fråga om emittenter av tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller kryptotillgångstjänster med anknytning till tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 258 i EUF-fördraget får EBA i sådana situationer agera i enlighet med den befogenhet som EBA tilldelas enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.De behöriga myndigheterna ska nära samordna sin tillsyn i syfte att identifiera och avhjälpa överträdelser av denna förordning, utarbeta och främja bästa praxis, underlätta samarbete, främja konsekvens i tolkningen och vid eventuell oenighet genomföra bedömningar över jurisdiktionsgränserna.

Vid tillämpning av första stycket ska EBA och Esma ha en samordnande roll mellan behöriga myndigheter och i kollegier i enlighet med artiklarna 99 och 101 i syfte att skapa en gemensam tillsynskultur och konsekvent tillsynspraxis, säkerställa enhetliga förfaranden och ett enhetligt tillvägagångssätt och förstärka överensstämmelsen när det gäller resultatet av tillsynen, särskilt med avseende på tillsynsområden som har en gränsöverskridande dimension eller kan få gränsöverskridande effekter.

8.Om en behörig myndighet finner att något krav enligt denna förordning har åsidosatts eller har anledning att tro detta, ska den på ett tillräckligt detaljerat sätt underrätta den behöriga myndigheten för den eller de enheter som misstänks för sådana överträdelser om sina iakttagelser.

9.Esma ska, efter samråd med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vilken information som ska utbytas mellan de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 1.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den ... [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

10.Esma ska, efter samråd med EBA, utarbeta utkast till tekniska standarder för genomförande i syfte att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Artikel 84
Samarbete med EBA och Esma

1.Vid tillämpningen av denna förordning ska de behöriga myndigheterna ha ett nära samarbete med Esma i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010 och med EBA i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010. De ska utbyta information för att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med detta kapitel och med kapitel 2 i denna avdelning.

2.Den begärande behöriga myndigheten ska informera EBA och Esma om varje begäran som avses i artikel 83.4.

När det rör sig om en inspektion eller utredning på plats med gränsöverskridande verkningar, ska Esma samordna inspektionen eller utredningen om en av de behöriga myndigheterna begär det. När inspektioner på plats eller utredningen med gränsöverskridande effekter rör en emittent av tillgångsanknutna token eller e-pengartoken eller kryptotillgångstjänster med anknytning till tillgångsanknutna token eller e-pengartoken ska EBA samordna inspektionen eller utredningen om en av de behöriga myndigheterna begär det.

3.De behöriga myndigheterna ska omgående till EBA och Esma överlämna alla uppgifter som de behöver för att utföra sina verksamhetsuppgifter, i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010 och artikel 35 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.För att säkerställa enhetliga tillämpningsvillkor av denna artikel ska Esma i nära samarbete med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för samarbete och informationsutbyte mellan behöriga myndigheter samt med EBA och Esma.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den ... [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 85
Samarbete med andra myndigheter

När en emittent av kryptotillgångar, inklusive tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller en leverantör av kryptotillgångstjänster bedriver verksamhet annan än den som omfattas av denna förordning, ska de behöriga myndigheterna samarbeta med de myndigheter som ansvarar för översynen eller kontrollen av sådan annan verksamhet i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt, inbegripet skattemyndigheter.

Artikel 86
Anmälningsskyldighet

Medlemsstaterna ska anmäla de bestämmelser i lagar och andra författningar som genomför denna avdelning, inbegripet alla relevanta straffrättsliga bestämmelser, till kommissionen, EBA och Esma senast den ... [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande]. Medlemsstaterna ska utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen och Esma om därpå följande eventuella ändringar av reglerna.

Artikel 87 
Tystnadsplikt

1.All information som utbyts mellan behöriga myndigheter enligt denna förordning och som avser affärs- eller driftsförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden ska anses vara konfidentiell och omfattas av tystnadsplikt, utom då den behöriga myndigheten när informationen lämnas anger att informationen får lämnas ut eller då sådant utlämnande krävs för rättsliga förfaranden.

2.Tystnadsplikt ska gälla för alla fysiska eller juridiska personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga myndigheterna. Information som omfattas av tystnadsplikt får inte lämnas ut till någon annan fysisk eller juridisk person eller myndighet utom när detta föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.

Artikel 88 
Uppgiftsskydd

I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska behöriga myndigheter utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) 2016/679 68 .

När det gäller EBA:s och Esmas behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning ska den överensstämma med förordning (EU) 2018/1725 69 .

Artikel 89
Förebyggande åtgärder

1.I fall då värdmedlemsstatens behöriga myndighet har tydliga och påvisbara grunder för att anta att en leverantör av kryptotillgångstjänster eller en emittent av kryptotillgångar, inbegripet tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, har begått oegentligheter ska den meddela den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och Esma om detta.

Om oegentligheterna rör en emittent av tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller en kryptotillgångstjänst avseende tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, ska den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten också meddela EBA.

2.Om leverantören av kryptotillgångstjänster eller emittenten av kryptotillgångar fortsätter att överträda denna förordning trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, Esma och i tillämpliga fall EBA, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda konsumenter och utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen, Esma och i tillämpliga fall EBA, om detta.

3.Om en behörig myndighet har en avvikande åsikt om någon av de åtgärder som vidtagits av en annan behörig myndighet i enlighet med punkt 2 i denna artikel, får den hänskjuta ärendet till Esma. Esma får agera i enlighet med de befogenheter som myndigheten tilldelats genom artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Genom undantag från första stycket kan den behöriga myndigheten om åtgärden rör en emittent av tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller en kryptotillgångstjänst avseende tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, hänskjuta ärendet till EBA. EBA får agera i enlighet med de befogenheter som myndigheten tilldelats genom artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 90
Samarbete med tredjeland

1.De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska när det är nödvändigt komma överens om samarbetsformer med behöriga tillsynsmyndigheter i tredjeländer om utbyte av information med dessa tillsynsmyndigheter och fullgörandet av de skyldigheter i tredjeländer som uppkommer enligt denna förordning. Dessa samarbetsavtal ska säkerställa åtminstone ett effektivt informationsutbyte som gör att de behöriga myndigheterna kan utföra sina skyldigheter enligt denna förordning.

En behörig myndighet ska informera EBA, Esma och de andra behöriga myndigheterna om den avser att ingå ett sådant avtal.

2.Esma ska, i nära samarbete med EBA, när det är möjligt underlätta och samordna utarbetandet av samarbetsformer mellan de behöriga myndigheterna och de behöriga tillsynsmyndigheterna i tredjeländer.

Esma ska, i nära samarbete med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som inbegriper ett malldokument för samarbetsformer som de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om möjligt ska använda.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande]. 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

3.Esma ska, i nära samarbete med EBA, också när det är möjligt underlätta och samordna utbytet mellan behöriga myndigheter av information som erhållits från tillsynsmyndigheter i tredjeländer som kan vara relevanta när åtgärder vidtas enligt kapitel 2.

4.De behöriga myndigheterna ska ingå samarbetsformer om utbyte av information med tillsynsmyndigheterna i tredjeländer enbart om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar dem som anges i artikel 87. Sådant informationsutbyte ska vara avsett för dessa behöriga myndigheter för fullgörandet av deras uppgifter.

Artikel 91
Behöriga myndigheters hantering av klagomål

1.Behöriga myndigheter ska inrätta förfaranden som gör det möjligt för kunder och andra berörda parter, inbegripet konsumentorganisationer, att lämna in klagomål till de behöriga myndigheterna om påstådda överträdelser av denna förordning utförda av emittenter av kryptotillgångar, inklusive tillgångsanknutna token eller e-pengartoken, eller leverantörer av kryptotillgångstjänster. Under alla omständigheter bör klagomål godtas i skriftlig eller elektronisk form och på ett officiellt språk i den medlemsstat där klagomålet lämnas eller på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten.

2.Information om de klagomålsförfaranden som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig på varje behörig myndighets webbplats och meddelas till EBA och Esma. Esma ska offentliggöra hänvisningar till de avsnitt på de behöriga myndigheternas webbplatser som rör klagomålsförfaranden i sitt register över kryptotillgångar som avses i artikel 57.

Kapitel 2: behöriga myndigheters administrativa åtgärder och sanktioner

Artikel 92
Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder

1.Utan att det påverkar straffrättsliga påföljder och utan att det påverkar de behöriga myndigheternas tillsynsbefogenheter enligt artikel 82, ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, föreskriva att behöriga myndigheter ska ha befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder avseende åtminstone de följande överträdelserna:

(a)Överträdelser av artiklarna 4–14.

(b)Överträdelser av artiklarna 17 och 21, artiklarna 23–36 och artikel 42.

(c)Överträdelser av artiklarna 43–49 med undantag för artikel 47.

(d)Överträdelser av artikel 56 och artiklarna 58–73.

(e)Överträdelser av artiklarna 76–80.

(f)Underlåtenhet att samarbeta eller uppfylla sina skyldigheter i samband med en undersökning eller begäran som avses i artikel 82.2.

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa några bestämmelser om administrativa sanktioner som avses i första stycket om de överträdelser som avses i leden a, b, c, d eller e i det stycket redan är föremål för straffrättsliga påföljder enligt medlemsstaternas nationella rätt senast den [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande]. Om medlemsstaterna så beslutar ska de underrätta kommissionen, Esma och EBA på ett detaljerat sätt om de relevanta delarna av sin straffrätt.

Senast [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande] ska medlemsstaterna i detalj anmäla de bestämmelser som avses i första och andra stycket till kommissionen, EBA och Esma. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen, Esma och EBA om eventuella ändringar av bestämmelserna.

2.Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i fråga om de överträdelser som anges i punkt 1 a:

(a)Ett offentligt utlåtande med uppgift om den ansvariga fysiska eller juridiska personen och om överträdelsens karaktär i enlighet med artikel 82.

(b)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med det agerande som utgör överträdelsen.

(c)Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst två gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas.

(d)För juridiska personer maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 5 000 000 EUR eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den [ange datum för denna förordnings ikraftträdande] eller 3 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av ledningsorganet. Om den juridiska personen är ett moderbolag eller dotterbolag till ett moderbolag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU 70 , ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt relevant unionsrätt på redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderbolaget.

(e)För fysiska personer maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 700 000 EUR eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den [ange datum för denna förordnings ikraftträdande].

3.Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i fråga om de överträdelser som anges i punkt 1 b:

(a)Ett offentligt utlåtande med uppgift om den ansvariga fysiska eller juridiska personen och om överträdelsens karaktär.

(b)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med det agerande som utgör överträdelsen.

(c)Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst två gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas.

(d)För juridiska personer maximala administrativa böter på minst 15 % av dennas totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som ledningsorganet godkänt.

4.Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i fråga om de överträdelser som anges i punkt 1 c:

(a)Ett offentligt utlåtande med uppgift om den ansvariga fysiska eller juridiska personen och om överträdelsens karaktär.

(b)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med det agerande som utgör överträdelsen.

(c)Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst två gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas.

(d)För juridiska personer maximala administrativa böter på minst 15 % av dennas totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som ledningsorganet godkänt.

5.Medlemsstaterna ska i enlighet med sin nationella rätt säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i fråga om de överträdelser som avses i punkt 1 d:

(a)Ett offentligt utlåtande med uppgift om den ansvariga fysiska eller juridiska personen och om överträdelsens karaktär.

(b)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den fysiska eller juridiska personen ska upphöra med det agerande som utgör överträdelsen och inte upprepa detta.

(c)Ett förbud för medlemmar i ledningsorganet för den juridiska person som är ansvarig för överträdelsen, eller någon annan fysisk person som hålls ansvarig för överträdelsen, att utöva ledningsfunktioner i sådana företag.

(d)Maximala administrativa böter till ett belopp motsvarande minst två gånger de vinster som härrör från överträdelsen, om dessa vinster kan fastställas, även om detta belopp överstiger de maximala beloppen som fastställs i led e.

(e)För juridiska personer maximala administrativa avgifter på minst 500 000 EUR eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den ... [ange datum för denna förordnings ikraftträdande] eller högst 5 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som ledningsorganet godkänt. Om den juridiska personen är ett moderbolag eller dotterbolag till ett moderbolag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt relevant unionsrätt på redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderbolaget.

(f)För fysiska personer maximala administrativa avgifter på minst 500 000 EUR eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den ... [ange datum för denna förordnings ikraftträdande] .

6.Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att påföra eller vidta åtminstone följande administrativa sanktioner och administrativa åtgärder i händelse av överträdelser som avses i punkt 1 e:

(a)Ett beslut om att den person som är ansvarig för överträdelsen ska upphöra med sitt agerande och inte upprepa det.

(b)Återföring av de vinster som har gjorts eller förluster som undvikits på grund av överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.

(c)En offentlig varning som anger vem som bär ansvaret för överträdelsen och överträdelsens karaktär.

(d)Ett återkallande eller tillfälligt upphävande av en leverantör av kryptotillgångstjänsters auktorisation.

(e)Ett tillfälligt förbud för medlemmar i ledningsorganet för leverantören av kryptotillgångstjänster eller någon annan fysisk person, som hålls ansvarig för överträdelsen, att utöva ledningsfunktioner hos leverantören av kryptotillgångstjänster.

(f)Vid upprepade överträdelser av artiklarna 78, 79 eller 80, ett permanent förbud för personer i ledningsorganet för en leverantör av kryptotillgångstjänster eller någon annan fysisk person, som hålls ansvarig för överträdelsen, att utöva ledningsuppdrag i leverantören av kryptotillgångstjänster.

(g)Ett tillfälligt förbud för medlemmar i ledningsorganet för leverantören av kryptotillgångstjänster eller någon annan fysisk person, som hålls ansvarig för överträdelsen, från att handla för egen räkning.

(h)Maximala administrativa sanktionsavgifter på minst tre gånger beloppet av de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa belopp kan fastställas.

(i)För fysiska personer maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 5 000 000 EUR eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den [ange datum för denna förordnings ikraftträdande].

(j)För en juridisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter till ett belopp på minst 15 000 000 EUR eller 15 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av ledningsorganet, eller, i medlemsstater vars valuta inte är euro, motsvarande värde i nationell valuta den [ange datum för denna förordnings ikraftträdande]. Om den juridiska personen är ett moderbolag eller dotterbolag till ett moderbolag som är skyldigt att upprätta en koncernredovisning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen eller motsvarande typ av inkomst enligt relevant unionsrätt på redovisningsområdet i den senast tillgängliga koncernredovisning som godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderbolaget.

7.Medlemsstaterna får föreskriva att de behöriga myndigheterna får förfoga över andra befogenheter förutom dem som avses i punkterna 2–6 och att de får påföra högre sanktionsavgifter än de som fastställs i dessa punkter både när det gäller fysiska och juridiska personer som är ansvariga för överträdelsen.

Artikel 93
Utövande av tillsynsbefogenheter och befogenheter att påföra sanktioner

1.De behöriga myndigheterna ska, när de fastställer typ och nivå för en administrativ sanktion eller annan administrativ åtgärd som ska tillämpas enligt artikel 92, ta hänsyn till huruvida överträdelsen är uppsåtlig eller beror på oaktsamhet och alla övriga relevanta omständigheter, i lämpliga fall inbegripet följande:

(a)Överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet.

(b)Graden av ansvar hos den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen.

(c)Finansiell styrka hos den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

(d)Omfattningen av de vinster som erhållits eller av förluster som undvikits av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.

(e)De förluster för tredjeparter som har orsakats av överträdelsen, i den mån detta kan fastställas.

(f)Till vilken grad den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen samarbetar med den behöriga myndigheten, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som den undvikit.

(g)Tidigare överträdelser av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen.

(h)Åtgärder som den person som bär ansvaret för överträdelsen har vidtagit för att undvika att överträdelsen upprepas.

(i)Överträdelsens inverkan på konsumenters eller investerares intressen.

2.När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och vidta andra administrativa åtgärder enligt artikel 92 ska de bedriva ett nära samarbete för att säkerställa att utövandet av deras tillsyns- och utredningsbefogenheter och de administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som de påför är effektiva och lämpliga enligt denna förordning. De ska samordna sina åtgärder för att undvika eventuellt dubbelarbete och överlappningar när de utövar sina tillsyns- och utredningsbefogenheter och när de påför administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i gränsöverskridande fall.

Artikel 94
Rätten att överklaga

Medlemsstaterna ska säkerställa att beslut som fattas i enlighet med denna förordning är vederbörligen motiverade och omfattas av rätten att överklaga inför domstol. Rätt att överklaga inför domstol ska även finnas om beslut om auktorisation för en leverantör av kryptotillgångstjänster inte har fattats inom sex månader efter det att en ansökan som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in.

Artikel 95
Offentliggörande av beslut

1.Den behöriga myndigheten ska på sin officiella webbplats offentliggöra beslut om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder till följd av en överträdelse av denna förordning omedelbart efter det att den fysiska eller juridiska person som är föremål för beslutet har underrättats om det beslutet. Offentliggörandet ska innehålla åtminstone information om överträdelsens typ och art och om identiteten på de fysiska eller juridiska personer som är ansvariga. Den skyldigheten gäller inte beslut om åläggande av åtgärder av utredningskaraktär.

2.Om den behöriga myndigheten anser att ett offentliggörande av de juridiska personernas identitet eller av de fysiska personernas identitet eller personuppgifter är oproportionellt, mot bakgrund av en bedömning av proportionaliteten i offentliggörandet av sådana uppgifter i det enskilda fallet, eller om offentliggörandet skulle äventyra en pågående utredning, ska de behöriga myndigheterna vidta en av följande åtgärder:

(a)Skjuta upp offentliggörandet av beslutet om sanktionen eller åtgärden tills det inte längre finns någon anledning att inte offentliggöra det.

(b)Offentliggöra beslutet om sanktionen eller åtgärden på anonym grund på ett sätt som överensstämmer med nationell rätt, om ett sådant anonymt offentliggörande säkerställer ett effektivt skydd av personuppgifterna i fråga.

(c)Inte offentliggöra beslutet om sanktionen eller åtgärden om de alternativ som anges i leden a och b inte anses vara tillräckliga för att säkerställa att 

i) finansmarknadernas stabilitet inte äventyras,

ii) offentliggörandet av sådana beslut inte är oproportionellt i förhållande till åtgärder som bedöms vara av lindrigare art.

Vid ett beslut om att offentliggöra en sanktion eller åtgärd på anonym grund som avses i led b i första stycket får offentliggörandet av de relevanta uppgifterna skjutas upp under en rimlig period, om det antas att anledningen till det anonyma offentliggörandet kommer att upphöra att gälla inom denna period.

3.Om beslutet om att påföra en sanktion eller åtgärd överklagas inför relevanta rättsliga eller andra myndigheter, ska de behöriga myndigheterna på sin officiella webbplats omedelbart även offentliggöra information om detta och all senare information om resultatet av ett sådant överklagande. Dessutom ska alla beslut om ogiltigförklarande av ett tidigare beslut om påförande av en sanktion eller åtgärd offentliggöras.

4.De behöriga myndigheterna ska säkerställa att alla offentliggöranden som görs i enlighet med denna artikel finns kvar på deras officiella webbplats i minst fem år efter offentliggörandet. Personuppgifter i offentliggörandet ska endast finnas på den behöriga myndighetens officiella webbplats under den tidsperiod som är nödvändig enligt tillämpliga regler om uppgiftsskydd.

Artikel 96
Rapportering av sanktioner och administrativa åtgärder till Esma och EBA

1.Den behöriga myndigheten ska årligen till Esma och EBA lämna sammanställda uppgifter om alla administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som påförts i enlighet med artikel 92. Esma ska offentliggöra uppgifterna i en årlig rapport.

Om medlemsstaterna i enlighet med artikel 92.1 har valt att fastställa straffrättsliga påföljder för överträdelser av bestämmelser som avses i den punkten, ska deras behöriga myndigheter årligen tillhandahålla EBA och Esma anonymiserade uppgifter i aggregerad form om alla inledda brottsutredningar och alla ålagda straffrättsliga påföljder. Esma ska offentliggöra uppgifter om ålagda straffrättsliga påföljder i en årlig rapport.

2.Om den behöriga myndigheten har offentliggjort administrativa sanktioner, andra administrativa åtgärder eller straffrättsliga påföljder, ska den samtidigt underrätta Esma om dessa.

3.Behöriga myndigheter ska informera EBA och Esma om alla administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder som påförts men som inte offentliggjorts, inbegripet överklaganden av dessa och utfallet av de överklagandena. Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna delges information och den slutliga domen vid ålagda straffrättsliga påföljder och att de lämnar detta till EBA och Esma. Esma ska upprätthålla en central databas över sanktioner och administrativa åtgärder som rapporterats till denna endast för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter. Databasen ska endast vara tillgänglig för EBA, Esma och behöriga myndigheter och ska uppdateras på grundval av uppgifter som lämnas av de behöriga myndigheterna.

Artikel 97

Rapportering av överträdelser och skydd av personer som rapporterar överträdelser

Direktiv (EU) 2019/1937 71 ska tillämpas på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skyddet av personer som rapporterar sådana överträdelser.

Kapitel 3: EBA:s tillsynsansvar när det gäller emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken samt tillsynskollegier

Artikel 98
EBA:s tillsynsansvar när det gäller emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken

1.När en tillgångsanknuten token har klassificerats som betydande i enlighet med artikel 39 eller artikel 40 ska emittenten av en sådan token utföra sin verksamhet under EBA:s tillsyn.

EBA ska utöva de befogenheter för behöriga myndigheter som tilldelas genom artiklarna 21, 37 och 38 när det gäller emittenter av betydande tillgångsanknutna token.

2.När en emittent av betydande tillgångsanknutna token levererar kryptotillgångstjänster eller emitterar kryptotillgångar som inte är betydande tillgångsanknutna token ska sådana tjänster och sådan verksamhet fortsätta att övervakas av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

3.När en tillgångsanknuten token har klassificerats som betydande i enlighet med artikel 39 ska EBA genomföra en förnyad tillsynsbedömning för att säkerställa att emittenter av betydande tillgångsanknutna token följer kraven i avdelning III.

4.När e-pengartoken har klassificerats som betydande i enlighet med artiklarna 50 eller 51 ska EBA ansvara för att emittenten av sådana tillgångsanknutna e-pengartoken följer kraven som fastställs i artikel 52.

Artikel 99
Kollegier för emittenter av betydande tillgångsanknutna token

1.För att underlätta utövandet av sina tillsynsuppgifter inom ramen för denna förordning ska EBA inrätta, styra och leda ett rådgivande tillsynskollegium för varje emittent av tillgångsanknutna token inom 30 kalenderdagar efter ett beslut om att klassificera en tillgångsanknuten token som betydande.

2.Kollegiet ska ha följande sammansättning:

(a)EBA som ordförande för kollegiet.

(b)Esma.

(c)Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten där emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengartoken har sitt säte.

(d) De behöriga myndigheterna för de mest relevanta kreditinstituten eller leverantörerna av kryptotillgångstjänster som säkerställer förvaringen av reservtillgångarna i enlighet med artikel 33.

(e)I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta handelsplattformarna för kryptotillgångar där de betydande tillgångsanknutna tokena är upptagna till handel.

(f)I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta leverantörerna av kryptotillgångstjänster som ansvarar för att säkerställa likviditeten för de betydande tillgångsanknutna tokena i enlighet med artikel 35.4 första stycket.

(g)I tillämpliga fall den behöriga myndigheten för de enheter som ansvarar för de funktioner som det hänvisas till i artikel 30.5 h.

(h)I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta leverantörerna av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller den kryptotillgångstjänst som avses i artikel 3.1.10 vad gäller de betydande tillgångsanknutna tokena.

(i)ECB.

(j)När emittenten av betydande tillgångsanknutna token har sitt säte i en medlemsstat där den nationella valutan inte är euro, eller om en valuta som inte är euro ingår i reservtillgångarna, den nationella centralbanken i den medlemsstaten.

(k)Relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer med vilka EBA har ingått ett administrativt avtal i enlighet med artikel 108.

3.En behörig myndighet i en medlemsstat som inte är medlem i kollegiet får från kollegiet begära all information som är relevant för utförandet av dess tillsynsuppgifter.

4.Kollegiet ska sörja för följande, utan att det påverkar behöriga myndigheters befogenheter enligt denna förordning:

(a)Utarbetande av det icke bindande yttrande som avses i artikel 100.

(b)Informationsutbyte i enlighet med artikel 107.

(c)Överenskommelse om frivillig tilldelning av uppgifter bland medlemmar, inbegripet delegering av uppgifter enligt artikel 120.

(d)Samordning av program för tillsynsgranskning på grundval av den riskbedömning som utförts av emittenten av betydande tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 30.9.

För att utförandet av de uppgifter de tilldelats enligt första stycket ska kunna underlättas ska de kollegiemedlemmar som avses i punkt 2 ha rätt att bidra till fastställandet av dagordningen för kollegiemötena, särskilt genom att lägga till punkter på dagordningen för ett möte.

5.Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar.

I överenskommelsen ska de praktiska arrangemangen för kollegiets verksamhet anges, inbegripet närmare regler för följande:

(a)De omröstningsförfaranden som avses i artikel 100.4.

(b)Förfarandena för att fastställa dagordningen för kollegiets möten.

(c)Hur ofta kollegiets möten ska hållas.

(d)Formatet för och omfattningen av den information som EBA ska tillhandahålla kollegiets medlemmar, särskilt avseende informationen till den riskbedömning som avses i artikel 30.9.

(e)Lämplig minimitid för kollegiemedlemmarnas bedömning av den relevanta dokumentationen.

(f)Hur kollegiemedlemmarna ska kommunicera med varandra.

I överenskommelsen får också fastställas uppgifter som ska åläggas EBA eller en annan kollegiemedlem.

6.För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett konsekvent och enhetligt sätt i hela unionen ska EBA i samarbete med Esma och Europeiska centralbankssystemet, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger de förhållanden under vilka de enheter som avses i punkt 2 d–h ska anses vara de mest relevanta och närmare anger de praktiska arrangemangen som avses i punkt 5.

EBA ska överlämna dessa förslag till standarder för tillsyn till kommissionen senast den [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 100
Kollegiernas icke bindande yttrande om emittenter av betydande tillgångsanknutna token

1.Kollegiet för emittenter av betydande tillgångsanknutna token kan utfärda icke bindande yttrande om följande: 

(a)Den förnyade tillsynsbedömning som avses i artikel 98.3.

(b)Beslut om att kräva att en emittent av betydande tillgångsanknutna token ska inneha en högre kapitalbas eller att tillåta att en sådan emittent innehar en lägre kapitalbas i enlighet med artikel 41.4.

(c)Uppdateringar av en ordnad avvecklingsplan för en emittent av betydande tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 42.

(d)Förändring av affärsmodellen för emittent av betydande tillgångsanknutna token i enlighet med artikel 21.1.

(e)Ett utkast till ändrad vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 21.2.

(f)Åtgärder som planeras i enlighet med artikel 21.3.

(g)Planerade tillsynsåtgärder i enlighet med artikel 112.

(h)Planerade avtal om utbyte av information med en tillsynsmyndighet i ett tredjeland i enlighet med artikel 108.

(i)Delegeringar av tillsynsuppgifter från EBA till en behörig myndighet i enlighet med artikel 120.

(j)Planerade ändringar av auktorisationen, eller planerade tillsynsåtgärder, för de enheter och leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 99.2 d–h.

2.I de fall där kollegiet avger ett yttrande i enlighet med punkt 1 på begäran av en medlem i kollegiet och efter att det antagits med majoritet av kollegiet i enlighet med punkt 4 kan detta yttrande omfatta eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i åtgärden eller insatsen som planeras av EBA eller de behöriga myndigheterna.

3.EBA ska underlätta antagandet av yttrandet i enlighet med dess allmänna samordningsfunktion enligt artikel 31 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4.Kollegiets majoritetsyttrande ska antas med enkel majoritet bland dess medlemmar.

För kollegier bestående av upp till och med tolv medlemmar ska högst två kollegiemedlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst. För kollegier bestående av fler än tolv medlemmar ska högst tre medlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst.

Om ECB är medlem av kollegiet enligt artikel 99.2 i ska den ha två röster.

De tillsynsmyndigheter i tredjeländer som avses i artikel 99.2 k ska inte ha rösträtt i kollegiets yttrande.

5.EBA och de behöriga myndigheterna ska vederbörligen beakta det yttrande som kollegiet har avgett i enlighet med punkt 1, inbegripet eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i den planerade åtgärden eller tillsynsåtgärden avseende en emittent av betydande tillgångsanknutna token eller de enheter och leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 99.2 d–h. Om EBA eller en behörig myndighet inte instämmer med kollegiets yttrande eller med eventuella rekommendationer i yttrandet som syftar till att åtgärda brister i den planerade åtgärden eller tillsynsåtgärden, ska dess beslut innehålla en fullständig motivering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från yttrandet eller rekommendationerna.

Artikel 101
Kollegier för emittenter av betydande e-pengartoken

1.För att underlätta utövandet av sina tillsynsuppgifter inom ramen för denna förordning ska EBA inrätta, styra och leda ett rådgivande tillsynskollegium för varje emittent av betydande e-pengartoken, inom 30 kalenderdagar efter ett beslut om att klassificera en e-pengartoken som betydande .

2.Kollegiet ska ha följande sammansättning:

(a)EBA, som ordförande.

(b)Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten där emittenten av e-pengartoken har auktoriserats antingen som kreditinstitut eller som institut för elektroniska pengar.

(c)Esma.

(d)De behöriga myndigheterna för de mest relevanta kreditinstituten som sköter förvaringen av de medel som erhållits i utbyte mot betydande e-pengartoken.

(e)De behöriga myndigheterna för de mest relevanta betalningsinstitut som auktoriserats i enlighet med artikel 11 i direktiv (EU) 2015/2366 och som tillhandahåller betaltjänster i samband med dessa betydande e-pengartoken.

(f)I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta handelsplattformarna för kryptotillgångar där dessa betydande e-pengartoken är upptagna till handel.

(g)I tillämpliga fall de behöriga myndigheterna för de mest relevanta leverantörerna av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller den kryptotillgångstjänst som avses i artikel 3.1.10 vad gäller betydande e-pengartoken.

(h)När emittenten av betydande e-pengartoken har sitt säte i en medlemsstat vars valuta är euro, eller om dessa betydande e-pengartoken hänvisar till euro, ECB.

(i)När emittenten av betydande e-pengartoken har sitt säte i en medlemsstat där den nationella valutan inte är euro, eller om dessa betydande e-pengartoken hänvisar till en valuta som inte är euro, den nationella centralbanken i den medlemsstaten.

(j)Relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer med vilka EBA har ingått ett administrativt avtal i enlighet med artikel 108.

3.En behörig myndighet i en medlemsstat som inte är medlem i kollegiet får från kollegiet begära all information som är relevant för utförandet av dess tillsynsuppgifter.

4.Kollegiet ska sörja för följande, utan att det påverkar behöriga myndigheters befogenheter enligt denna förordning:

(a)Utarbetande av det icke bindande yttrande som avses i artikel 102.

(b)Informationsutbyte i enlighet med denna förordning.

(c)Överenskommelse om frivillig tilldelning av uppgifter bland medlemmar, inbegripet delegering av uppgifter enligt artikel 120.

För att utförandet av de uppgifter de tilldelats enligt första stycket ska kunna underlättas ska de kollegiemedlemmar som avses i punkt 2 ha rätt att bidra till fastställandet av dagordningen för kollegiemötena, särskilt genom att lägga till punkter på dagordningen för ett möte.

5.Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en skriftlig överenskommelse mellan dess samtliga medlemmar.

I överenskommelsen ska de praktiska arrangemangen för kollegiets verksamhet anges, inbegripet närmare regler för följande:

(a)De omröstningsförfaranden som avses i artikel 102.

(b)Förfarandena för att fastställa dagordningen för kollegiets möten.

(c)Hur ofta kollegiets möten ska hållas.

(d)Formatet för och omfattningen av den information som emittenten av betydande e-pengars behöriga myndighet ska tillhandahålla kollegiets medlemmar.

(e)Lämplig minimitid för kollegiemedlemmarnas bedömning av den relevanta dokumentationen.

(f)Hur kollegiemedlemmarna ska kommunicera med varandra.

I överenskommelsen får också fastställas uppgifter som ska åläggas den behöriga myndigheten för emittenten av betydande e-pengartoken eller en annan medlem av kollegiet.

6.För att säkerställa att kollegierna fungerar på ett konsekvent och enhetligt sätt i hela unionen ska EBA, i samarbete med Esma och Europeiska centralbankssystemet, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger de förhållanden under vilka de enheter som avses i punkt 2 d–g ska anses vara de mest relevanta och närmare anger de praktiska arrangemangen som avses i punkt 5.

EBA ska överlämna dessa förslag till standarder för tillsyn till kommissionen senast den [för in datum 12 månader efter dagen för ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 102
Kollegiets icke bindande yttrande om emittenter av betydande e-pengartoken

1.Kollegiet för emittenter av betydande e-pengartoken kan utfärda icke bindande yttrande om följande:

(a)Beslut om att kräva att en emittent av betydande e-pengartoken ska inneha en högre kapitalbas eller tillåta att en sådan emittent innehar en lägre kapitalbas i enlighet med artikel 31 och artikel 41.4.

(b)Uppdateringar av en ordnad avvecklingsplan för en emittent av betydande e-pengartoken i enlighet med artikel 42.

(c)Utkast till ändrad vitbok om kryptotillgångar i enlighet med artikel 46.10.

(d)Planerade återkallelser av auktorisationen för en emittent av betydande e-pengartoken som kreditinstitut eller i enlighet med direktiv 2009/110/EG.

(e)Planerade tillsynsåtgärder i enlighet med artikel 112.

(f)Planerade avtal om utbyte av information med en tillsynsmyndighet i ett tredjeland.

(g)Delegering av tillsynsuppgifter från den behöriga myndigheten för emittenten av betydande e-pengartoken till EBA eller en annan behörig myndighet, eller från EBA till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 120.

(h)Planerade ändringar av auktorisationen, eller planerade tillsynsåtgärder, för de enheter och leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 101.2 d–g.

2.I de fall där kollegiet avger ett yttrande i enlighet med punkt 1 på begäran av en medlem i kollegiet och efter att det antagits med majoritet av kollegiet i enlighet med punkt 4 kan detta yttrande omfatta eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i åtgärden eller insatsen som planeras av EBA eller de behöriga myndigheterna.

3.EBA ska underlätta antagandet av yttrandet i enlighet med dess allmänna samordningsfunktion enligt artikel 31 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4.Kollegiets majoritetsyttrande ska antas med enkel majoritet bland dess medlemmar.

För kollegier bestående av upp till och med tolv medlemmar ska högst två kollegiemedlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst. För kollegier bestående av fler än tolv medlemmar ska högst tre medlemmar från samma medlemsstat ha rösträtt och varje röstberättigad medlem ska ha en röst.

Om ECB är medlem av ett kollegium enligt artikel 101.2 h ska den ha två röster.

De tillsynsmyndigheter i tredjeländer som avses i artikel 101.2 j ska inte ha rösträtt i kollegiets yttrande.

5.Den behöriga myndigheten för emittenten av betydande e-pengartoken, EBA och eventuella behöriga myndigheter för de enheter och leverantörer av kryptotillgångstjänster som hänvisas till i artikel 101.2 d–g, ska vederbörligen beakta det yttrande som kollegiet har avgett i enlighet med punkt 1, inbegripet eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i planerade åtgärder eller tillsynsåtgärder. Om EBA eller en behörig myndighet inte instämmer med kollegiets yttrande inbegripet med eventuella rekommendationer som syftar till att åtgärda brister i planerade åtgärder eller tillsynsåtgärder, ska dess beslut innehålla en fullständig motivering och en förklaring av eventuella väsentliga avvikelser från yttrandet eller rekommendationerna.

Kapitel 4: EBA:s befogenhet och behörighet vad gäller emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken

Artikel 103
Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 104 till 107

De befogenheter som genom artiklarna 104–107 tilldelas EBA, någon av dess tjänstemän eller någon annan av EBA bemyndigad person får inte användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Artikel 104
Begäran om information

1.För att kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 98 får EBA genom en enkel begäran eller genom beslut begära att följande personer lämnar ut alla uppgifter som krävs för att EBA ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning:

(a)En emittent av betydande tillgångsanknutna token eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller indirekt kontroll av en emittent av betydande tillgångsanknutna token.

(b)Tredje parter som avses i artikel 30.5 h med vilka emittenterna av betydande tillgångsanknutna token har ett avtalsarrangemang.

(c)Leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 35.4 som tillhandahåller likviditet för betydande tillgångsanknutna token.

(d)Kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som säkerställer förvaringen av reservtillgångarna i enlighet med artikel 33.

(e)En emittent av betydande e-pengartoken eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller indirekt kontroll av en emittent av betydande e-pengartoken.

(f)Betalningsinstitut som auktoriserats i enlighet med artikel 11 i direktiv (EU) 2015/2366 och som tillhandahåller betaltjänster med avseende på betydande e-pengartoken.

(g)Fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att distribuera betydande e-pengartoken på uppdrag av emittenten av betydande e-pengartoken.

(h)Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller de kryptotillgångstjänster som avses i artikel 3.1.10 och som rör betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken.

(i)Handelsplattformar för kryptotillgångar som har tagit upp en betydande tillgångsanknuten token eller en betydande e-pengartoken till handel.

(j)Ledningsorganet för de personer som avses i led a–i.

2.En sådan enkel begäran om uppgifter som avses i punkt 1 ska

(a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

(b)ange syftet med begäran,

(c)specificera vilka uppgifter som begärs,

(d)innehålla en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

(e)ange det bötesbelopp som kan föreläggas i enlighet med artikel 113 om de uppgifter som lämnas är oriktiga eller vilseledande.

3.När EBA genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska EBA

(a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

(b)ange syftet med begäran,

(c)specificera vilka uppgifter som begärs,

(d)fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

(e)ange de viten som föreskrivs i artikel 114 när framtagande av informationen krävs,

(f)ange det bötesbelopp som föreskrivs i artikel 113 om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande,

(g)informera om rätten att överklaga beslutet inför EBA:s överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol (domstolen) i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4.Den begärda informationen ska lämnas av personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna de begärda uppgifterna på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen ska förbli fullt ansvariga om de lämnade uppgifterna är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

5.EBA ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om uppgifter är bosatta eller etablerade.

Artikel 105
Allmänna utredningsbefogenheter

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 98 i denna förordning får EBA genomföra utredningar av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som EBA har bemyndigat ha befogenhet att

(a)granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material som är relevant för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

(b)ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material,

(c)kalla till sig en emittent av betydande tillgångsanknutna token eller en emittent av betydande e-pengartoken, eller dennas ledningsorgan eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren,

(d)höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning,

(e)begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

Kollegiet för emittenter av betydande tillgångsanknutna token som hänvisas till i artikel 99 eller kollegiet för emittenter av betydande e-pengartoken som hänvisas till i artikel 101 ska utan onödigt dröjsmål informeras om alla resultat som kan vara relevanta för utförandet av dessas uppgifter.

2.De tjänstemän och andra personer som av EBA har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I auktorisationen ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 114 när handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller emittenter av betydande e-pengartoken inte lämnas eller är ofullständiga, samt de böter som föreskrivs i artikel 113 när svaren på de frågor som ställs emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller emittenter av betydande e-pengartoken är oriktiga eller vilseledande.

3.Emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken måste underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av EBA. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 114, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1093/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

4.EBA ska i god tid före en sådan utredning som avses i punkt 1 underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten ska, på begäran av EBA, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

5.Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt tillämplig nationell rätt ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

6.Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om tillstånd att begära uppgifter om tele- eller datatrafik enligt punkt 1 e ska myndigheten kontrollera följande:

(a)Att EBA:s beslut enligt punkt 3 är autentiskt.

(b)Att alla åtgärder som ska vidtas är proportionella och inte godtyckliga eller för långtgående.

7.Vid tillämpningen av punkt 6 b får den nationella rättsliga myndigheten be EBA om närmare förklaringar framför allt om de grunder på vilka EBA misstänker att denna förordning har överträtts, samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till informationen i EBA:s handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av EBA:s beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 106
Kontroller på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 98 i denna förordning får EBA genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i alla företagslokaler som tillhör emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken.

Kollegiet för emittenter av betydande tillgångsanknutna token som hänvisas till i artikel 99 eller kollegiet för emittenter av betydande e-pengartoken som hänvisas till i artikel 101 ska utan onödigt dröjsmål informeras om alla resultat som kan vara relevanta för utförandet av dessas uppgifter.

2.EBA:s tjänstemän och andra personer som av EBA har bemyndigats att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av EBA och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 105.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

3.EBA ska i god tid anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får EBA, efter att ha informerat den relevanta behöriga myndigheten, genomföra kontrollen på plats utan att förvarna emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken.

4.De tjänstemän och andra personer som EBA har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 114 om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen.

5.Emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken måste underkasta sig kontroller på plats som EBA beslutat om. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 114, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1093/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

6.På begäran av EBA ska tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade av eller utsedda av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras aktivt bistå EBA:s tjänstemän och andra personer som EBA bemyndigat. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också närvara vid kontrollerna på plats.

7.EBA får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 105.1.

8.Om de tjänstemän och andra medföljande personer som EBA bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

9.Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationell rätt kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

10.Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om det tillstånd för en kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 ska den behöriga myndigheten kontrollera följande:

(a)Att EBA:s beslut enligt punkt 4 är autentiskt.

(b)Att alla åtgärder som ska vidtas är proportionella och inte godtyckliga eller för långtgående.

11.Vid tillämpningen av punkt 10 b får den nationella rättsliga myndigheten be EBA om närmare förklaringar, framför allt om de grunder på vilka EBA misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till informationen i EBA:s handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av EBA:s beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 107
Informationsutbyte

För att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 98 och utan att det påverkar artikel 84 ska de behöriga myndigheterna och EBA utan onödigt dröjsmål förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning. I detta syfte ska behöriga myndigheter med EBA utbyta all information som rör följande:

(a)En emittent av betydande tillgångsanknutna token eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller indirekt kontroll av en emittent av betydande tillgångsanknutna token.

(b)Tredje parter som avses i artikel 30.5 h med vilka emittenterna av betydande tillgångsanknutna token har ett avtalsarrangemang.

(c)Leverantörer av kryptotillgångstjänster som avses i artikel 35.4 som tillhandahåller likviditet för betydande tillgångsanknutna token.

(d)Kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som säkerställer förvaringen av reservtillgångarna i enlighet med artikel 33.

(e)En emittent av betydande e-pengartoken eller en person som kontrollerar eller står under direkt eller indirekt kontroll av en emittent av betydande e-pengartoken.

(f)Betalningsinstitut som auktoriserats i enlighet med artikel 11 i direktiv (EU) 2015/2366 och som tillhandahåller betaltjänster med avseende på betydande e-pengartoken.

(g)Fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att distribuera betydande e-pengartoken på uppdrag av emittenten av betydande e-pengartoken.

(h)Leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahåller de kryptotillgångstjänster som fastställs i artikel 3.1.10 och som rör betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken.

(i)Handelsplattformar för kryptotillgångar som har tagit upp en betydande tillgångsanknuten token eller en betydande e-pengartoken till handel.

(j)Ledningsorganet för de personer som avses i led a–i.

Artikel 108
Administrativa avtal om informationsutbyte mellan EBA och tredjeländer

1.För att kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 98 får EBA endast ingå administrativa avtal om informationsutbyte med tillsynsmyndigheter i tredjeland om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar dem som föreskrivs i artikel 111.

2.Syftet med ett sådant informationsutbyte som avses i punkt 1 ska vara att möjliggöra för EBA eller dessa tillsynsmyndigheter att fullgöra sina uppgifter.

3.I fråga om överföring av personuppgifter till tredjeland ska EBA tillämpa förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 109
Utlämnande av information från tredjeländer

EBA får lämna ut information som den mottagit från tillsynsmyndigheter i tredjeländer endast om EBA eller en behörig myndighet har fått uttryckligt medgivande till detta av den tillsynsmyndighet som överlämnade informationen och, i tillämpliga fall, om informationen endast lämnas ut för de syften för vilka tillsynsmyndigheten gav sitt medgivande, eller när sådant utlämnande krävs i samband med rättsliga åtgärder.

Artikel 110
Samarbete med andra myndigheter

När en emittent av betydande tillgångsanknutna token eller en emittent av betydande e-pengartoken bedriver verksamhet annan än den som omfattas av denna förordning, ska EBA samarbeta med de myndigheter som ansvarar för översynen eller kontrollen av sådan annan verksamhet i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt, inbegripet skattemyndigheter.

Artikel 111
Tystnadsplikt

Tystnadsplikt ska gälla EBA, alla personer som arbetar eller har arbetat för EBA, eller för andra personer till vilka EBA har delegerat uppgifter, inklusive av EBA anlitade revisorer och sakkunniga.

Artikel 112
EBA:s tillsynsåtgärder

1.Om EBA finner att en emittent av betydande tillgångsanknutna token har begått en av de överträdelser som förtecknas i bilaga V kan EBA vidta en eller flera av följande åtgärder:

(a)Anta ett beslut som förpliktigar emittenten av betydande tillgångsanknutna token att upphöra med överträdelsen.

(b)Anta ett beslut om att ålägga böter eller viten enligt artiklarna 113 och 114.

(c)Anta ett beslut som förpliktigar emittenten av betydande tillgångsanknutna token att lämna ut tilläggsinformation där detta är nödvändigt för konsumentskyddet.

(d)Anta ett beslut som förpliktigar emittenten av betydande tillgångsanknutna token att tillfälligt avbryta erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar i högst tio på varandra följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle om det föreligger skälig anledning att tro att denna förordning har överträtts.

(e)Anta ett beslut som förbjuder erbjudande till allmänheten av betydande tillgångsanknutna token om det framkommer att denna förordning har överträtts eller om det föreligger skälig anledning att misstänka att den skulle överträdas.

(f)Anta ett beslut som förpliktigar den relevanta handelsplattformen för kryptotillgångar, som har tagit upp betydande tillgångsanknutna token till handel, att tillfälligt avbryta handel under högst tio på varandra följande arbetsdagar vid ett och samma tillfälle om det föreligger skälig anledning att tro att denna förordning har överträtts.

(g)Anta ett beslut om förbud mot handel med betydande tillgångsanknutna token på en handelsplattform för kryptotillgångar om EBA finner att denna förordning har överträtts.

(h)Anta ett beslut som förpliktigar emittenten av betydande tillgångsanknutna token att lämna ut all väsentlig information som kan påverka bedömningen av den betydande tillgångsanknutna token som erbjuds allmänheten eller som tagits upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, i syfte att säkerställa konsumentskydd eller en väl fungerande marknad.

(i)Utfärda varningar om att en emittent av betydande tillgångsanknutna token inte uppfyller sina skyldigheter.

(j)Återkalla auktorisationen för emittenten av betydande tillgångsanknutna token.

2.Om EBA finner att en emittent av betydande e-pengartoken har begått en av de överträdelser som förtecknas i bilaga VI kan EBA vidta en eller flera av följande åtgärder:

(a)Anta ett beslut som förpliktigar emittenten av betydande e-pengartoken att upphöra med överträdelsen.

(b)Anta ett beslut om att ålägga böter eller viten enligt artiklarna 113 och 114.

(c)Utfärda varningar om att en emittent av betydande e-pengartoken inte uppfyller sina skyldigheter.

3.Vid vidtagande av åtgärder enligt punkterna 1 och 2 ska EBA beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

(a)Överträdelsens varaktighet och frekvens.

(b)Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

(c)Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i förfaranden, strategier och riskhanteringsåtgärder hos emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken.

(d)Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

(e)Graden av ansvar hos den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen.

(f)Finansiell styrka hos den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen, som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

(g)Överträdelsens inverkan på intressen för innehavare av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken.

(h)Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen, eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

(i)Graden av samarbete med EBA uppvisat av den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som den undvikit.

(j)Tidigare överträdelser av den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen.

(k)Åtgärder vidtagna efter överträdelsen av emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken för att säkerställa att överträdelsen inte upprepas.

4.Innan EBA vidtar de åtgärder som avses i punkt 1 d–g och j ska EBA informera Esma och, om de betydande tillgångsanknutna tokena hänvisar till unionsvalutor, de centralbanker som utfärdar dessa valutor.

5.Innan EBA vidtar de åtgärder som avses i punkt 2 a–c ska EBA informera den behöriga myndigheten för emittenten av betydande e-pengartoken och den centralbank som utfärdar den valuta som dessa betydande e-pengartoken hänvisar till.

6.EBA ska utan onödigt dröjsmål anmäla alla åtgärder som vidtagits i enlighet med punkterna 1 och 2 till den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen och underrätta de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och kommissionen om åtgärderna. EBA ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet.

7.Det offentliggörande som avses i punkt 6 ska omfatta följande:

(a)En förklaring om att den person som är ansvarig för överträdelsen har rätt att överklaga beslutet till domstolen.

(b)I tillämpliga fall, en bekräftelse av att ett överklagande har ingetts som förtydligar att ett sådant överklagande inte har suspensiv verkan.

(c)Ett uttalande som bekräftar att Esmas överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 113
Böter

1.EBA ska anta ett beslut om att ålägga böter i enlighet med punkt 3 eller 4, om den i enlighet med artikel 116.8 finner att

(a)en emittent av betydande tillgångsanknutna token uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av överträdelserna som förtecknas i bilaga V,

(b)en emittent av betydande e-pengartoken uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av överträdelserna som förtecknas i bilaga VI.

En överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen om EBA upptäcker objektiva omständigheter som visar att en sådan emittent eller dess ledningsorgan har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

2.Vid vidtagande av åtgärder enligt punkt 1 ska EBA beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

(a)Överträdelsens varaktighet och frekvens.

(b)Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

(c)Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i förfaranden, strategier och riskhanteringsåtgärder hos emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken.

(d)Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

(e)Graden av ansvar hos den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen.

(f)Finansiell styrka hos den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen, som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

(g)Överträdelsens inverkan på intressen för innehavare av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken.

(h)Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den emittent av betydande tillgångsanknutna token som är ansvarig för överträdelsen, eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

(i)av samarbete med EBA uppvisat av den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återbetalning av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som den undvikit.

(j)Tidigare överträdelser av den emittent av betydande tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är ansvarig för överträdelsen.

(k)Åtgärder vidtagna efter överträdelsen av emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken för att säkerställa att överträdelsen inte upprepas.

3.För emittenter av betydande tillgångsanknutna token ska det högsta bötesbelopp som avses i punkt 1 uppgå till högst 15 % av årsomsättningen enligt definitionen i relevant unionslagstiftning under det föregående räkenskapsåret, eller två gånger det belopp eller den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.

4.För emittenter av betydande e-pengartoken ska det högsta bötesbelopp som avses i punkt 1 uppgå till högst 5 % av årsomsättningen enligt definitionen i relevant unionslagstiftning under det föregående räkenskapsåret, eller två gånger det belopp eller den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa kan fastställas.

Artikel 114
Viten

1.EBA ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

(a)en person att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 112,

(b)en person som avses i artikel 104.1,

i) att lämna fullständig information som har begärts genom ett beslut enligt artikel 104,

ii) att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, förfaranden och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 105, eller

iii) att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom beslut enligt artikel 106.

2.Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vite ska betalas per förseningsdag.

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om åläggande av vitet.

4.Vite ska åläggas för maximalt sex månader från och med att EBA har meddelat sitt beslut. Efter det att denna period löpt ut ska EBA se över åtgärden.

Artikel 115
Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av böter och viten

1.EBA ska offentliggöra alla böter och viten som har ålagts enligt artiklarna 113 och 114, utom i de fall då offentliggörandet skulle äventyra den finansiella stabiliteten eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i förordning (EU) 2016/679 72 .

2.Böter och viten som åläggs enligt artiklarna 113 och 114 ska vara av administrativ karaktär.

3.Om EBA beslutar att inte ålägga böter eller viten ska den informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och motivera sitt beslut.

4.Böter och viten som åläggs enligt artiklarna 113 och 114 ska vara verkställbara.

5.Verkställighet ska ske i enlighet med de civilrättsliga bestämmelser som gäller i den stat där den äger rum.

6.De belopp som åläggs i form av böter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 116
Förfaranderegler för genomförande av tillsynsåtgärder och åläggande av böter

1.Om EBA vid fullgörandet av sina uppgifter enligt artikel 98 upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilagorna V eller VI, ska EBA utse en oberoende utredare inom EBA för att utreda saken. Utredaren får inte vara involverad eller ha varit direkt eller indirekt involverad i tillsynen av emittenten av betydande tillgångsanknutna token eller emittenten av betydande e-pengartoken och ska utföra sina uppgifter oberoende av EBA.

2.Den utredare som avses i punkt 1 ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningarna samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat till EBA.

3.För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära information som avses i artikel 104 och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 105 och 106. När utredaren utövar dessa befogenheter ska denne rätta sig efter artikel 103.

4.När utredaren utför sina uppgifter ska han eller hon ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av EBA i dess tillsynsverksamhet.

5.När utredningen är avslutad ska utredaren, innan dossiern med utredningsresultaten lämnas till EBA, ge de personer som är föremål för utredning möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på sakförhållanden som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig över.

6.Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

7.När utredaren lämnar ärendehandlingarna med utredningsresultaten till EBA ska han eller hon underrätta de personer som är föremål för utredning om detta. De personer som är föremål för utredning ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter som påverkar tredje parter eller EBA:s interna förberedande dokument.

8.På grundval av ärendehandlingarna med utredarens resultat och efter att ha hört de personer som är föremål för utredning i enlighet med artikel 117 om de begär det, ska EBA besluta om en eller flera av de överträdelser av bestämmelser som anges i bilaga V och VI har begåtts av den emittent av tillgångsanknutna token eller den emittent av betydande e-pengartoken som är föremål för utredningen, och i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd enligt artikel 112 och/eller förelägga böter enligt artikel 113.

9.Utredaren ska inte delta i EBA:s överläggningar eller på något annat sätt påverka EBA:s beslutsprocess.

10.Kommissionen ska anta delegerade akter enligt artikel 121 senast den [ange datum 12 månader efter ikraftträdandet] som fastställer närmare förfaranderegler för utövande av befogenheten att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av böter eller viten, samt preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av böter och viten.

11.EBA ska överlämna ärenden till lämpliga nationella myndigheter för utredning och eventuell lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhållanden som utgör brott. Dessutom ska EBA inte förelägga böter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

Artikel 117
Hörandet av berörda personer

1.Innan EBA fattar beslut enligt artiklarna 112, 113 och 114 ska de personer som är föremål för förfarandena ges möjlighet att höras om EBA:s utredningsresultat. EBA ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

2.Punkt 1 är inte tillämplig om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra väsentliga och omedelbara skador på den finansiella stabiliteten eller konsumentskyddet. EBA får i sådana fall anta ett interimistiskt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att EBA har fattat sitt beslut.

3.Rätten till försvar för personer som är föremål för utredning ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till EBA:s dossier, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till dossiern ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller EBA:s interna förberedande dokument.

Artikel 118
Domstolens prövning

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka EBA har ålagt böter eller viten eller andra sanktioner eller administrativa åtgärder i enlighet med denna förordning. Den får upphäva, sänka eller höja ålagda avgifter eller viten.

Artikel 119
Tillsynsavgifter

1.EBA ska ta ut avgifter av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och emittenter av betydande e-pengartoken i enlighet med denna förordning och i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med punkt 3. Dessa avgifter ska täcka EBA:s utgifter i samband med tillsynen av emittenter av betydande tillgångsanknutna token och av emittenter av betydande e-pengartoken i enlighet med artikel 98 samt ersättning av kostnader som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför arbete i enlighet med denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 120.

2.Det avgiftsbelopp som tas ut av en enskild emittent av betydande tillgångsanknutna token ska vara i proportion till storleken på dennas reservtillgångar och ska täcka alla kostnader som EBA ådrar sig för att utföra sina tillsynsuppgifter i enlighet med denna förordning.

Det avgiftsbelopp som tas ut av en enskild emittent av betydande e-pengartoken ska vara i proportion till storleken på hur mycket e-pengar som ges ut i utbyte mot medel och ska täcka alla kostnader som EBA ådrar sig för att utföra sina tillsynsuppgifter i enlighet med denna förordning.

3.Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 121 senast [ange datum 12 månader efter ikraftträdandet] för att närmare ange typen av avgifter, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas samt metoden för att beräkna det högsta belopp per enhet som avses i punkt 2 som EBA kan ta ut.

Artikel 120
EBA:s delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1.När det är nödvändigt för att EBA korrekt ska kunna utföra en tillsynsuppgift över emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller betydande e-pengartoken kan EBA delegera särskilda tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter enligt artikel 104 och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 105 och 106.

2.EBA ska, innan en uppgift delegeras, samråda med den berörda behöriga myndigheten om

(a)den delegerade uppgiftens omfattning,

(b)tidsfristen för utförandet av den uppgift som ska delegeras, och

(c)överföringen av nödvändig information av och till EBA.

3.I enlighet med den förordning om avgifter som kommissionen antagit enligt artikel 119.3 ska EBA ersätta en behörig myndighet för kostnader som uppkommit till följd av utförandet av de delegerade uppgifterna.

4.EBA ska med lämpliga intervall ompröva det beslut som avses i punkt 1. En delegering får när som helst återkallas.

Avdelning VIII: Delegerade akter och genomförandeakter

Artikel 121
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 39.6, 116.10 och 119.3 ska tilldelas kommissionen för en period av 36 månader från och med [ange datum för denna förordnings ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 39.6, 116.10 och 119.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 39.6, 116.10 och 119.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Avdelning IX: Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 122
Rapportering

1.Före den [datum 36 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft] ska kommissionen, efter samråd med EBA och Esma, lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

2.Rapporten ska innefatta följande:

(a)Antalet utgivna kryptotillgångar i EU, antalet vitböcker om kryptotillgångar som registrerats med behöriga myndigheter, typen av kryptotillgångar som emitterats och deras totala marknadsvärde, antalet kryptotillgångar som tagits upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

(b)En uppskattning av antalet EU-invånare som använder eller investerar i kryptotillgångar som givits ut i EU.

(c)Antalet och värdet av bedrägerier, hackningsattacker och stölder rörande kryptotillgångstjänster som rapporterats i EU, typer av bedrägligt beteende, antalet klagomål som mottagits av leverantörer av kryptotillgångstjänster och emittenter av tillgångsanknutna token, antalet klagomål som mottagits av behöriga myndigheter och vad dessa mottagna klagomål handlar om.

(d)Antalet emittenter av tillgångsanknutna token som auktoriserats enligt denna förordning, en analys av de kategorier av tillgångar som ingår i reserverna och volymen av betalningar i tillgångsanknutna token.

(e)Antalet emittenter av betydande tillgångsanknutna token som auktoriserats enligt denna förordning, en analys av de kategorier av tillgångar som ingår i reserverna och volymen av betalningar i betydande tillgångsanknutna token.

(f)Antalet emittenter av e-pengartoken som har auktoriserats enligt denna förordning och enligt direktiv 2009/110/EG och en analys av de valutor som dessa e-pengartoken är anknutna till, storleken på reserverna samt volymen av betalningar i e-pengartoken.

(g)Antalet emittenter av betydande e-pengartoken som har auktoriserats enligt denna förordning och enligt direktiv 2009/110/EG och en analys av de valutor som dessa betydande e-pengartoken är anknutna till, storleken på reserverna samt volymen av betalningar i betydande e-pengartoken.

(h)En utvärdering av hur marknaden för kryptotillgångstjänster fungerar i unionen, inklusive av marknadsutveckling och marknadstrender, med beaktande av tillsynsmyndigheternas erfarenheter, antalet auktoriserade leverantörer av kryptotillgångstjänster och deras respektive genomsnittliga marknadsandel.

(i)En utvärdering av den nivå av konsumentskydd, bland annat med avseende på den operativa motståndskraften hos emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten som tillhandahålls av denna förordning.

(j)En utvärdering av huruvida omfattningen av de kryptotillgångstjänster som täcks av denna förordning är lämplig och huruvida det behövs någon justering av de definitioner som fastställs i denna förordning.

(k)En utvärdering av huruvida en likvärdighetsordning bör inrättas för leverantörer av kryptotillgångstjänster från tredje länder samt emittenter av tillgångsanknutna token eller emittenter av e-pengartoken från tredje länder inom ramen för denna förordning.

(l)En utvärdering av om undantagen enligt artiklarna 4 och 15 är lämpliga.

(m)En utvärdering av denna förordnings inverkan på en väl fungerande inre marknad för kryptotillgångar, inklusive inverkan på små och medelstora företags tillgång till finansiering och på utvecklingen av nya betalningsinstrument.

(n)En beskrivning av utvecklingen av affärsmodeller och teknik på marknaden för kryptotillgångar.

(o)En utvärdering av huruvida det behövs några ändringar av de åtgärder som fastställs i denna förordning för att säkerställa konsumentskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.

(p)Tillämpningen av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder.

(q)En utvärdering av samarbetet mellan de behöriga myndigheterna, EBA och Esma och en utvärdering av fördelarna och nackdelarna med att de behöriga myndigheterna och EBA ansvarar för tillsynen enligt denna förordning.

(r)Kostnaderna för att följa denna förordning för emittenter av kryptotillgångar andra än tillgångsanknutna token och e-pengartoken, som en procentandel av det belopp som anskaffas genom att emittera kryptotillgångar.

(s)Kostnaderna för att följa denna förordning för leverantörer av kryptotillgångstjänster, som en procentandel av deras driftskostnader.

(t)Kostnaderna för att följa denna förordning för emittenter av tillgångsanknutna token och emittenter av e-pengartoken, som en procentandel av deras driftskostnader.

(u) Antal och storlek på administrativa böter och straffrättsliga påföljder som behöriga myndigheter och EBA ålagt för överträdelser av denna förordning.

Artikel 123
Övergångsbestämmelser

1.Artiklarna 4–14 ska inte tillämpas på kryptotillgångar, andra än tillgångsanknutna token och e-pengartoken, vilka erbjöds till allmänheten i unionen eller togs upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar före den [ange tillämpningsdatum].

2.Genom undantag från denna förordning får leverantörer av kryptotillgångstjänster som tillhandahöll sina tjänster i enlighet med tillämplig lagstiftning före [ange tillämpningsdatum] fortsätta att göra detta till och med den [ange datum 18 månader efter tillämpningsdatum] eller till dess att de har beviljats en auktorisation i enlighet med artikel 55, beroende på vilket som inträffar först.

3.Genom undantag från artiklarna 54 och 55 får medlemsstaterna tillämpa ett förenklat förfarande för ansökningar om auktorisation som lämnas in mellan den [ange tillämpningsdatum för denna förordning] och [ange datum 18 månader efter tillämpningsdatumet] av enheter som vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande hade auktorisation att tillhandahålla kryptotillgångstjänster enligt nationell lagstiftning. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att kraven som fastställs i kapitel 2 och 3 i avdelning IV är uppfyllda innan auktorisation beviljas i enlighet med sådana förenklade förfaranden.

4.EBA ska utöva sitt tillsynsansvar enligt artikel 98 från och med den dag då de delegerade akter som avses i artikel 39.6 börjar tillämpas.

Artikel 124 
Ändringar av direktiv (EU) 2019/1937

I del I.B i bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 ska följande punkt läggas till:

”xxi) Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../... av den... om marknader för kryptotillgångar (EU) 2021/XXX och om ändring av direktiv (EU) 2019/37 (EUT L...) 73 .”

Artikel 125
Införlivande av ändring av direktiv (EU) 2019/1937

1.Medlemsstaterna ska senast den ... [12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] anta, offentliggöra och tillämpa de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 97. Om detta datum infaller före det datum för införlivande som avses i artikel 26.1 i direktiv (EU) 2019/1937 ska dock tillämpningen av sådana lagar och andra författningar skjutas upp till det datum för införlivande som avses i artikel 26.1 i direktiv (EU) 2019/1937.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen, EBA och Esma överlämna texten om de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av artikel 97.

Artikel 126
Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Den ska tillämpas från och med den [ange datum 18 månader efter dagen för ikraftträdandet].

3.De bestämmelser som fastställs i avdelning III och avdelning IV ska dock tillämpas från och med [ange ikraftträdandedatum]. 

4.Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på [organets] anslag

3.2.3.Beräknad inverkan på personalresurserna för EBA och Esma

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

EU-ram för kryptotillgångar

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: Den inre marknaden

Verksamhetsområde: De finansiella marknaderna

1.3.Typ av förslag eller initiativ 

 Ny åtgärd

 Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 74  

 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

 En sammanslagning av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål: 

Detta initiativ har fyra allmänna mål. Det första målet är att skapa rättslig klarhet och säkerhet för att främja en säker utveckling av kryptotillgångar och användning av DLT när det gäller finansiella tjänster. För det andra bör initiativet stödja innovation och rättvis konkurrens genom att skapa ett stödjande ramverk för skapande och tillhandahållande av tjänster med anknytning till kryptotillgångar. Det tredje målet är att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd och marknadsintegritet, och det fjärde är att hantera de potentiella risker för den finansiella stabiliteten och penningpolitiken som kan uppstå till följd av en ökad användning av kryptotillgångar och DLT.

1.4.2.Specifikt/specifika mål: 

Detta initiativ har följande specifika mål:

Att undanröja rättsliga hinder för emission av och handel och efterhandel med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument, samtidigt som principen om teknikneutralitet iakttas.

Att utöka finansieringskällorna för företag genom ett ökat utbud av inbjudningar till finansiering av ny kryptovaluta (Initial Coin Offerings) och erbjudanden om värdepapperstoken (Securities Token Offerings).

Att begränsa riskerna för bedrägerier och otillbörliga metoder på marknaderna för kryptotillgångar.

Att göra det möjligt för konsumenter och investerare i EU att få tillgång till nya investeringsmöjligheter eller nya typer av betalningsinstrument, särskilt i gränsöverskridande situationer. 

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslagen förväntas skapa en fullständigt harmoniserad ram för kryptotillgångar, som för närvarande inte omfattas av den befintliga lagstiftningen om finansiella tjänster, och möjliggöra experimentering i fråga om användning av DLT och finansiella instrument i form av kryptotillgångar.

En skräddarsydd ordning för kryptotillgångar kommer att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd och marknadsintegritet genom att reglera de viktigaste verksamheterna i samband med kryptotillgångar (t.ex. emission av kryptotillgångar, tillhandahållande av plånböcker, utbytes- och handelsplattformar). Genom att införa krav (t.ex. i fråga om styrning och operativa krav) på de viktigaste leverantörer av kryptotillgångstjänster och emittenter som är verksamma i EU kommer förslaget sannolikt att minska mängden bedrägerier och stöld av kryptotillgångar.

Dessutom kommer en skräddarsydd ordning att införa specifika krav på e-pengartoken, betydande e-pengartoken, tillgångsanknutna token och betydande tillgångsanknutna token, i syfte att hantera de potentiella risker för den finansiella stabiliteten och den penningpolitiska transmissionsmekanismen som dessa kan medföra. Slutligen kommer ordningen att hantera de problem med marknadsfragmentering som uppstår till följd av de olika nationella strategierna i EU.

Det åtföljande förslaget till förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som bygger på DLT kommer att möjliggöra experimentering. Det kommer att göra det möjligt att utveckla en sekundärmarknad för finansiella instrument i form av kryptotillgångar och ytterligare ta tillvara de potentiella fördelar som den tekniken erbjuder. Dessutom kommer denna experimentering att generera de ytterligare erfarenheter och belägg som krävs för att bedöma om och hur den befintliga lagstiftningen om finansiella tjänster ska ändras för att säkerställa att den är teknikneutral.

1.4.4.Prestationsindikatorer 

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Icke uttömmande förteckning över potentiella indikatorer:

·Antalet och volymen av emissioner av kryptotillgångar i EU

·Antalet enheter som auktoriserats i EU som leverantörer av kryptotillgångstjänster

·Antalet enheter som auktoriserats i EU som emittenter av kryptotillgångar med bakomliggande tillgångar eller emittenter av betydande tillgångsanknutna token

·Antalet och värdet av bedrägerier och stölder av kryptotillgångar i EU

·Antalet enheter som auktoriserats av en nationell behörig myndighet som en DLT-marknadsinfrastruktur enligt pilotordningen

·Volymen av transaktioner som sköts och avvecklas av DLT-marknadsinfrastrukturen

·Antalet fall av marknadsmissbruk som involverar kryptotillgångar och som rapporterats till och undersökts av nationella behöriga myndigheter

·Börsvärdet för kryptotillgångar med bakomliggande tillgångar och betydande tillgångsanknutna token

·Volymen av betalningar som gjorts med hjälp av tillgångsanknutna token och betydande tillgångsanknutna token

·Bedömning av om andra kryptotillgångar/infrastrukturer eller marknadsaktörer som använder DLT och/eller handlar med kryptotillgångar har nått en systemrelevant nivå

·Antalet och volymen av finansiella instrument som emitterats som kryptotillgångar i EU

·Antalet prospekt för finansiella instrument som kryptotillgångar som godkänts av nationella behöriga myndigheter

·Antalet enheter som av nationella behöriga myndigheter auktoriserats att tillhandahålla tjänster enligt befintlig EU-lagstiftning (t.ex. Mifid II/Mifir, CSD-förordningen, direktivet om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper) och som använder DLT/finansiella instrument i form av kryptotillgångar

·Volymen av transaktioner som genomförs och avvecklas av tjänsteleverantörer som auktoriserats enligt befintlig EU-lagstiftning (t.ex. Mifid II/Mifir, CSD-förordningen, direktivet om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper) och som använder DLT/finansiella instrument i form av kryptotillgångar

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Dessa förslag bör behandla följande problem:

1) Konsumentskydd och undanröjande av hinder för innovation: Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna av blockkedjeteknik inom finanssektorn. Efter det att kommissionens handlingsplan för fintech offentliggjordes i mars 2018 har kommissionen undersökt de möjligheter och problem som kryptotillgångar ger upphov till.

Den 9 januari 2019 offentliggjorde EBA och Esma rapporter med råd till Europeiska kommissionen om huruvida EU:s regelverk för finansiella tjänster är tillämpligt och lämpligt i fråga om kryptotillgångar. Dessa rapporter baserades på det mandat de fått enligt kommissionens handlingsplan för fintech, som offentliggjordes i mars 2018.

Både EBA och Esma hävdar att vissa kryptotillgångar visserligen skulle kunna omfattas av EU:s lagstiftning om finansiella tjänster, men att de flesta av dem inte gör det. Även om kryptotillgångar omfattas av lagstiftningen om finansiella tjänster är det inte alltid enkelt att i praktiken tillämpa lagstiftningen på dessa tillgångar, och vissa bestämmelser kan hindra användningen av DLT.

2) Fragmentering: Flera medlemsstater överväger eller har redan genomfört skräddarsydda åtgärder för kryptotillgångar, vilket leder till fragmentering i unionen.

3) Finansiell stabilitet: Den framväxande kategorin av så kallade stablecoins har rönt stor uppmärksamhet på grund av möjligheten att de börjar användas av många aktörer. Liksom andra kryptotillgångar skapas dessa i många former, varav vissa kanske inte kan omfattas av det nuvarande regelverket.

1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante):

Osäkerhet om huruvida och hur befintliga EU-regler ska tillämpas (för kryptotillgångar som omfattas av EU:s regler och hinder för att tillämpa DLT i marknadsinfrastrukturer)

I de fall en kryptotillgång klassificeras som ett finansiellt instrument enligt Mifid II är det oklart hur det befintliga regelverket för finansiella tjänster ska tillämpas på sådana tillgångar och tjänster med anknytning till dem. Eftersom det befintliga regelverket inte utformades med kryptotillgångar och DLT i åtanke ställs de nationella behöriga myndigheterna inför problem när det gäller att tolka och tillämpa de olika kraven i EU-rätten, vilket kan hämma innovation. Dessa nationella behöriga myndigheter kan därför använda olika tillvägagångssätt när de tolkar och tillämpar befintliga EU-regler. De nationella behöriga myndigheternas olika tillvägagångssätt skapar en fragmenterad marknad.

Avsaknad av regler på EU-nivå och olika nationella regler för kryptotillgångar som inte omfattas av EU-regler

När det gäller kryptotillgångar som inte omfattas av EU-lagstiftningen om finansiella tjänster innebär frånvaron av regler betydande risker för konsumenter och investerare. I avsaknad av regler på EU-nivå har tre medlemsstater (Frankrike, Tyskland och Malta) redan infört nationella ordningar som reglerar vissa aspekter av kryptotillgångar som varken klassificeras som finansiella instrument enligt Mifid II eller som elektroniska pengar enligt direktivet om elektroniska pengar (EMD2). Dessa ordningar skiljer sig åt på följande sätt: i) Reglerna är frivilliga i Frankrike medan de är obligatoriska i Malta och Tyskland. ii) Omfattningen av de kryptotillgångar och verksamheter som täcks varierar. iii) De krav som ställs på emittenter eller tjänsteleverantörer är inte desamma. iv) Åtgärderna för att säkerställa marknadens integritet är inte likvärdiga.

Andra medlemsstater överväger också att lagstifta om kryptotillgångar och relaterad verksamhet.

Förväntat mervärde för unionen (ex post):

Åtgärder på EU-nivå skulle innebära fler fördelar jämfört med åtgärder på nationell nivå.

När det gäller kryptotillgångar som omfattas av EU-regler (dvs. sådana som kan klassificeras som ”finansiella instrument” enligt Mifid II) skulle lagstiftningsåtgärder på EU-nivå i form av en pilotordning som möjliggör för marknadsinfrastrukturer att testa tillämpningen av DLT vid emission av, handel med och avveckling av finansiella instrument kunna underlätta en ökad användning av primär- och sekundärmarknader för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument på hela den inre marknaden, samtidigt som finansiell stabilitet och en hög nivå av investerarskydd säkerställs.

När det gäller kryptotillgångar som för närvarande inte omfattas av EU-lagstiftning skulle en åtgärd på EU-nivå, såsom inrättandet av ett EU-regelverk, kunna lägga grunden för utvecklingen av en större gränsöverskridande marknad för kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, vilket innebär att fördelarna med den inre marknaden tillvaratas till fullo. En EU-ram skulle avsevärt minska komplexiteten och de finansiella och administrativa bördorna för alla berörda parter, såsom tjänsteleverantörer, emittenter och investerare/användare. En harmonisering av de operativa kraven för tjänsteleverantörer och av informationskraven för emittenter skulle också kunna medföra tydliga fördelar i fråga om investerarskydd och finansiell stabilitet.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Ej tillämpligt

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Målen för initiativet är förenliga med ett antal andra EU-åtgärder och pågående initiativ.

Som det anges i meddelandet Att forma Europas digitala framtid är det av avgörande betydelse för Europa att dra nytta av den digitala tidsålderns alla fördelar och att stärka sin industri- och innovationskapacitet inom säkra och etiska gränser.

Ordförande Ursula von der Leyen har betonat behovet av en gemensam strategi med medlemsstaterna om kryptovalutor för att se till att vi förstår hur vi kan dra största möjliga nytta av de möjligheter de skapar och hantera de nya risker de kan innebära. Verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis har också meddelat sin avsikt att föreslå ny lagstiftning om en gemensam EU-strategi för kryptotillgångar, inklusive stablecoins. Samtidigt som kommissionen och rådet erkände de risker de kan medföra uttalade de också i december 2019 gemensamt att de är fast beslutna att införa ett ramverk som kommer att tillvarata de potentiella möjligheter som vissa kryptotillgångar kan erbjuda.

Detta initiativ är nära kopplat till kommissionens bredare politik för blockkedjeteknik, eftersom kryptotillgångar, som är den huvudsakliga tillämpningen av blockkedjetekniken, är oupplösligt sammankopplade med främjandet av blockkedjeteknik i hela Europa. Detta förslag stöder en helhetssyn på blockkedjor och DLT och syftar till ge Europa en ledande ställning när det gäller innovation i fråga om och ökad användning av blockkedjor. Policyarbetet på detta område har omfattat inrättandet av EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor och det europeiska partnerskapet för blockkedjeteknik, som förenar alla medlemsstater på politisk nivå, samt de offentlig-privata partnerskap som planeras med den internationella sammanslutningen för tillförlitliga blockkedjeapplikationer.

Det är också förenligt med unionens politik för att skapa en kapitalmarknadsunion. Det utgör särskilt ett svar på högnivåforumets slutrapport, där man betonade kryptotillgångarnas underutnyttjade potential och uppmanade kommissionen att skapa rättslig säkerhet och fastställa tydliga regler för användningen av kryptotillgångar. Slutligen är detta initiativ förenligt med den strategi för små och medelstora företag som antogs den 10 mars 2020, där DLT och kryptotillgångar också lyfts fram som innovationer som kan göra det möjligt för små och medelstora företag att samarbeta direkt med investerare.

Lagstiftningsförslaget skulle ha en mycket begränsad inverkan på den fleråriga budgetramen, genom att det förutser ytterligare unionsbidrag till Esma till följd av de ytterligare två heltidsekvivalenter som myndigheten skulle få för att genomföra de ytterligare uppgifter som tilldelas av lagstiftarna. Den nya verksamhet som EBA ska utföra skulle bli helt och hållet avgiftsfinansierad.

Detta innebär ett förslag om att öka byråns godkända personal under det kommande årliga budgetförfarandet. Byrån kommer att fortsätta att arbeta för att maximera synergieffekterna och effektivitetsvinsterna (bland annat via it-system) och noga övervaka den ytterligare arbetsbörda som detta förslag medför, vilket skulle återspeglas i den mängd av godkänd personal som byrån begär i det årliga budgetförfarandet.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Begränsad varaktighet

   Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ

   Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

 Obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 75   

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom

   genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

⌧ organ som avses i artiklarna 70 och 71

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Tillhandahållandet av en robust övervaknings- och utvärderingsmekanism är avgörande för att säkerställa att de lagstiftningsåtgärder som vidtas är effektiva när det gäller att uppnå deras respektive mål. Kommissionen kommer att upprätta ett detaljerat program för att övervaka resultat och verkan av detta initiativ. Kommissionen kommer att ansvara för att övervaka effekterna av de nya kraven. Utöver dessa indikatorer skulle kommissionen, efter en treårsperiod, i samarbete med Esma behöva utarbeta en rapport om pilotprogrammet för DLT-marknadsinfrastrukturer. På grundval av denna rapport kommer kommissionen att informera Europaparlamentet och rådet om hur man bör gå vidare (t.ex. fortsätta experimentet, utvidga dess tillämpningsområde, ändra befintlig lagstiftning).

2.2.Administrations- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Förvaltningen kommer att skötas av de tre europeiska tillsynsmyndigheterna.

När det gäller kontrollstrategin har de tre europeiska tillsynsmyndigheterna ett nära samarbete med kommissionens tjänst för internrevision, för att se till att lämpliga standarder uppfylls inom alla områden av den interna kontrollramen. Dessa arrangemang kommer också att gälla för byråernas roll i fråga om det aktuella förslaget.

Dessutom gör Europaparlamentet varje budgetår, efter en rekommendation av rådet och med beaktande av Europeiska revisionsrättens iakttagelser, en bedömning av om byråerna ska beviljas ansvarsfrihet för sitt genomförande av budgeten.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

När det gäller en regelrätt, ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av anslag som följer av de åtgärder som ska utföras av de europeiska tillsynsmyndigheterna mot bakgrund av detta förslag, innebär detta initiativ inga nya betydande risker som inte skulle täckas av ett befintligt ramverk för internkontroll. De åtgärder som ska vidtas inom ramen för detta förslag kommer att inledas 2022 och fortsätta därefter.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

Administrations- och kontrollsystemen anges i de förordningar som i nuläget styr de europeiska tillsynsmyndigheternas funktionssätt. Dessa organ samarbetar nära med kommissionens tjänst för internrevision för att säkerställa att lämpliga standarder följs inom alla områden av den interna kontrollramen.

Europaparlamentet beviljar årligen, på rekommendation av rådet, ansvarsfrihet för varje europeisk tillsynsmyndighet för genomförandet av dess budget.

Kostnader för kontroller – övervakning från de europeiska tillsynsmyndigheternas sida

När det gäller EBA uppskattar vi ett behov av 18 heltidsekvivalenter (för närvarande finns det 24 tillgångsanknutna token i funktion, men endast ett fåtal av dem skulle ingå i kategorin betydande tillgångsanknutna token eller e-pengartoken som omfattas av EBA:s tillsyn). Dessa personalresurser kommer att byggas upp med tiden.

Alla dessa kostnader skulle täckas av de avgifter som tas ut av emittenter av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengartoken. EBA måste förbereda sig för att ta på sig detta ansvar.

I fråga om Esmas roll för pilotordningen för DLT-marknadsinfrastrukturer måste Esma avge ett första yttrande om det tillstånd som ges av en nationell behörig myndighet och därefter fortlöpande sköta övervakningen, även om den direkta tillsynen utförs av nationella tillsynsorgan. Dessa verksamheter kommer helt och hållet att täckas av deras driftsbudget, som kommer att ökas i motsvarande grad.


2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. enligt strategin för bedrägeribekämpning.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) ska tillämpas fullt ut på Esma, när det gäller att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet.

Esma ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska omedelbart anta lämpliga bestämmelser för all personal vid Esma.

Finansieringsbeslut samt de avtal och genomförandeinstrument som blir en följd av dessa beslut ska innehålla en uttrycklig bestämmelse om att revisionsrätten och Olaf vid behov får genomföra kontroller på plats hos mottagare av utbetalningar från Esma, samt hos de anställda som ansvarar för att fördela dessa utbetalningar.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av 
anslag

Bidrag

Nummer  

Diff./Icke-diff 76 .

från Efta-länder 77

från kandidat-länder 78

från tredje-länder

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1

Esma: <03.10.04>

Diff.

Nej

Nej

Nej

Nej

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av 
anslag

Bidrag

Nummer  

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidat-länder

från tredje-länder

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga 
budgetramen

Nummer

Budgetrubrik 1: Inre marknaden, innovation och den digitala sektorn

Esma: <03.10.04>

2022 79

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Avdelning 1:

Åtaganden

(1)

0,059

0,118

0,118

0,118

0,118

0,118

0,649

Betalningar

(2)

0,059

0,118

0,118

0,118

0,118

0,118

0,649

Avdelning 2:

Åtaganden

(1a)

0,010

0,020

0,020

0,020

0,020

0,020

0,110

Betalningar

(2a)

0,010

0,020

0,020

0,020

0,020

0,020

0,110

Avdelning 3:

Åtaganden

(3a)

Betalningar

(3b)

TOTALA anslag 
för Esma: <03.10.04>

Åtaganden

=1+1a +3a

0,069

0,138

0,138

0,138

0,138

0,138

0,759

Betalningar

=2+2a

+3b

0,069

0,138

0,138

0,138

0,138

0,138

0,759

 





Rubrik i den fleråriga 
budgetramen

7

”Europeisk offentlig förvaltning”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
n

År 
n+1

År 
n+2

År 
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

GD: <…….>

•Personalresurser

• Övriga administrativa utgifter

GD <…….> TOTALT

Anslag

TOTALA anslag 
för RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen 

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
n 80

År 
n+1

År 
n+2

År 
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

TOTALA anslag  
för RURIKERNA 1–7 
i den fleråriga budgetramen 

Åtaganden

Betalningar

3.2.2.Beräknad inverkan på [organets] anslag 

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteck-ning

År 
n

År 
n+1

År 
n+2

År 
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 81

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 82

- Resultat

- Resultat

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

3.2.3.Beräknad inverkan på personalresurserna för EBA och Esma 

3.2.3.1.Sammanfattning

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster) EBA och Esma 83

1,404

3,061

3,309

3,309

3,309

3,309

17,701

Tillfälligt anställda (AST-tjänster)

Kontraktsanställda

Utstationerade nationella experter

TOTALT

1,404

3,061

3,309

3,309

3,309

3,309

17,701

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Tillfälligt anställda (AD-tjänster) EBA = 15 för 2022 och 18 från och med 2023, Esma = 2

17

20

20

20

20

20

20

Tillfälligt anställda (AST-tjänster)

Kontraktsanställda

Utstationerade nationella experter

TOTALT

17

20

20

20

20

20

20

Följande prognos gäller:

·Ungefär 50 % av den personal som krävs för 2022 kommer att rekryteras det året, ungefär 50 % av de ytterligare tre tjänster som krävs för 2023 kommer att rekryteras det året och full personal kommer att uppnås under 2024.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

År 
n

År 
n+1

År n+2

År n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

·Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal i heltidsekvivalenter) 84

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy 85

- vid huvudkontoret 86  

- vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenter bör anges i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

   Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

   Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 87

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

Branschavgifter 88  EBA

2,234

3,957

4,042

4,042

4,042

4,042

22,359

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

2,234

3,957

4,042

4,042

4,042

4,042

22,359

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

Nationella behöriga myndigheters bidrag till Esma 89

0,115

0,230

0,230

0,230

0,230

0,230

1,265

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

0,115

0,230

0,230

0,230

0,230

0,230

1,265

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på andra inkomster

  Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 90

År 
n

År 
n+1

År 
n+2

År 
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

BILAGA

Allmänna antaganden

Avdelning I – Personalutgifter

Följande särskilda antaganden har tillämpats vid beräkningen av personalutgifterna på grundval av de identifierade personalbehov som beskrivs nedan:

·Den ytterligare personal som anställs under 2022 kostnadsberäknas för sex månader med tanke på den tid som antas behövas för att rekrytera den. De ytterligare tre anställda som krävs för 2023 (utöver den personal som behövs för 2022) kostnadsberäknas för sex månader med tanke på den tid som antas behövas för att rekrytera dem. Full personalstyrka kommer att uppnås under 2024.

·Den genomsnittliga årskostnaden för en tillfälligt anställd är 150 000 euro, för en kontraktsanställd 85 000 euro och för en utstationerad nationell expert 80 000 euro, och dessa belopp innefattar kringkostnader på 25 000 euro (fastigheter, it osv.).

·En korrigeringskoefficient på 117,7 tillämpas på personalens löner i Paris (EBA och Esma).

·Arbetsgivarens pensionsavgifter för tillfälligt anställda baseras på de standardgrundlöner som ingår i de normala genomsnittliga årskostnaderna, dvs. 95 660 euro.

·Alla ytterligare tillfälligt anställda är AD5.

Avdelning II – Infrastruktur och driftsutgifter

Kostnaderna bygger på att antalet anställda under den andel av ett år som de är anställda multipliceras med standardkringkostnaden, dvs. 25 000 euro.

Avdelning III – Driftsutgifter

Kostnaderna beräknas på grundval av följande antaganden:

·För EBA beräknas översättningskostnaderna uppgå till 350 000 euro per år.

·Engångskostnaderna på it-området på 500 000 euro för EBA antas uppstå under åren 2022 och 2023, med en uppdelning på 50 % per år. För EBA beräknas de årliga underhållskostnaderna uppgå till 50 000 euro.

·För EBA beräknas de årliga tillsynskostnaderna på plats uppgå till 200 000 euro.

Dessa beräkningar leder till följande kostnader per år:

Rubrik i den fleråriga 
budgetramen

Nummer

EBA: <>

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Avdelning 1:

Åtaganden

(1)

1,246

2,744

2,992

2,992

2,992

2,992

15,958

Betalningar

(2)

1,246

2,744

2,992

2,992

2,992

2,992

15,958

Avdelning 2:

Åtaganden

(1a)

0,188

0,413

0,450

0,450

0,450

0,450

2,401

Betalningar

(2a)

0,188

0,413

0,450

0,450

0,450

0,450

2,401

Avdelning 3:

Åtaganden

(3a)

0,800

0,800

0,600

0,600

0,600

0,600

4,000

Betalningar

(3b)

0,800

0,800

0,600

0,600

0,600

0,600

4,000

TOTALA anslag 
för EBA

Åtaganden

=1+1a +3a

2,234

3,957

4,042

4,042

4,042

4,042

22,359

Betalningar

=2+2a

+3b

2,234

3,957

4,042

4,042

4,042

4,042

22,359

Fasta priser

Förslaget kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) och i fasta priser

EBA

Mål- och resultatbeteck-ning

2022

2023

2024

2025

2026

2027

RESULTAT

Typ 91

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 92  Direkt tillsyn över emittenter av betydande tillgångsbaserade kryptotillgångar

- Resultat

0,800

0,800

0,600

0,600

0,600

0,600

4,000

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2 Godkännande av en ändrad vitbok om kryptotillgångar som lämnats in av en emittent av betydande tillgångsanknutna token

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

0,800

0,800

0,600

0,600

0,600

0,600

4,000

EBA:s direkta tillsynsverksamhet ska finansieras fullt ut genom avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn enligt följande:

EBA

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

Kostnaderna ska täckas till 100 % av avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn

2,234

3,957

4,042

4,042

4,042

4,042

22,359

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

2,234

3,957

4,042

4,042

4,042

4,042

22,359

Esmas samordningsverksamhet inom ramen för DLT-pilotordningen enligt det relaterade förslaget till förordning om DLT-marknadsinfrastrukturer ska finansieras genom dess driftsbudget, med ett EU-bidrag motsvarande 40 % (belopp angivna i tabell 3.2.1 Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna) och ett bidrag från nationella behöriga myndigheter motsvarande 60 % (belopp angivna i tabell 3.2.5 Bidrag från tredje part) av den totala kostnaden.

SÄRSKILD INFORMATION

Befogenheter avseende direkt tillsyn

Europeiska bankmyndigheten (EBA) är ett särskilt unionsorgan som inrättats för att värna allmänintresset genom att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet på kort, medellång och lång sikt, till förmån för unionens ekonomi, dess invånare och företag.

Även om EBA kommer att behöva rekrytera specialister ligger de uppgifter och funktioner som ska utföras för att genomföra den föreslagna lagstiftningen i linje med EBA:s mandat och uppgifter.

EBA kommer särskilt att behöva utbilda och anlita specialister för att fullgöra de uppgifter som ingår i den direkta tillsynen i enlighet med detta förslag över emittenter av betydande tillgångsanknutna token.

Andra förslag som täcks av denna finansieringsöversikt

Denna finansieringsöversikt täcker också budgetkonsekvenserna av förslaget till förordning om DLT-marknadsinfrastrukturer, vilket förklarar ökningen av Esmas anslag.

(1)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för digitalisering av finanssektorn i EU, 23 september 2020, COM(2020)591.
(2)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som bygger på teknik för distribuerade liggare, COM(2020)594.
(3)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014, COM (2020)595.
(4)    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2009/65/EG, 2009/138/EU, 2011/61/EU, EU/2013/36, 2014/65/EU, (EU) 2015/2366 och EU/2016/2341, COM(2020)596.
(5)    Europeiska kommissionen, Handlingsplan för fintech, COM/2018/109 final.
(6)    Esma, rådgivning om ”Initial Coin Offerings and Crypto-Assets”, 2019. EBA:s rapport med rådgivning om kryptotillgångar, 2019.
(7)    Skrivelse från ordföranden för rådet för finansiell stabilitet till G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer, 2018.
(8)    G7-arbetsgruppen för stablecoins, ”Investigating the impact of global stablecoins”, 2019.
(9)    Uppdragsbeskrivning från den tillträdande ordföranden Ursula von der Leyen till vice ordförande Valdis Dombrovskis, 10 september 2019.
(10)    Gemensamt uttalande från Europeiska kommissionen och rådet om stablecoins, 5 december 2019.
(11)    Rapport med rekommendationer till kommissionen om rättsakten om digitala finanser: nya risker med kryptotillgångar – reglerings- och tillsynsutmaningar när det gäller finansiella tjänster, institut och marknader (2020/2034 (INL)) https://oeil.secure.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?reference=2020/2034(INL)&l=en .
(12)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.
(13)    Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2009/65/EG, 2009/138/EU, 2011/61/EU, EU/2013/36, 2014/65/EU, (EU) 2015/2366 och EU/2016/2341, COM(2020)596.
(14)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som bygger på teknik för distribuerade liggare, COM(2020)594.
(15)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om handlingsplanen för fintech, COM(2018)109, 8.3.2018.
(16)    Esma, rådgivning om ”Initial Coin Offerings and Crypto-Assets”, 2019. EBA:s rapport med rådgivning om kryptotillgångar, 2019.
(17)     https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/political-guidelines-next-commission_sv.pdf
(18)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Att forma EU:s digitala framtid, COM(2020)67, 19.2.2020.
(19)    Uppdragsbeskrivning från den tillträdande ordföranden Ursula von der Leyen till vice ordförande Valdis Dombrovskis, 10 september 2019.
(20)     https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/blockchain-technologies
(21)    Rekommendation 7 i slutrapporten från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen. ( https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/business_economy_euro/growth_and_investment/documents/200610-cmu-high-level-forum-final-report_en.pdf ).
(22)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, COM(2020)203, 10.3.2020.
(23)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Strategi för EU:s säkerhetsunion, COM(2020)605 final, 24.7.2020.
(24)    https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/business_economy_euro/banking_and_finance/documents/2019-crypto-assets-consultation-document_en.pdf
(25)    Konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar SWD(2020)380.
(26)    https://ec.europa.eu/info/publications/egbpi-meetings-2020_en
(27)    Konsekvensbedömning som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar SWD(2020)380.
(28)    Rådet för finansiell stabilitet, Addressing the regulatory, supervisory and oversight challenges raised by “global stablecoin” arrangements.
(29)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).
(30)    EUT C […], […], s. […].
(31)    EUT C , , s. .
(32)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en strategi för digitalisering av finanssektorn i EU, COM(2020)591.
(33)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
(34)    FATF (2012–2019), International Standards on Combating Money Laundering and the Financing of Terrorism & Proliferation, FATF, Paris, Frankrike (www.fatf-gafi.org/recommendations.html).
(35)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).
(36)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(37)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).
(38)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
(39)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
(40)    Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29).
(41)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
(42)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16).
(43)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).
(44)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173 12.6.2014, s. 1).
(45)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(46)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
(47)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
(48)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).
(49)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).
(50)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).
(51)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
(52)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 87, 31.3.2017, s. 1).
(53)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).
(54)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(55)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020) 595).
(56)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020) 595).
(57)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43).
(58)    Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26).
(59)    Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26).
(60)    Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).
(61)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
(62)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(63)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020) 595).
(64)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020) 595).
(65)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020) 595).
(66)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020) 595).
(67)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).
(68)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen), (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(69)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (text av betydelse för EES), (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(70)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
(71)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).
(72)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen), (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(73)    EUT: Ange numrering, datum och EUT-hänvisning för denna förordning.
(74)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
(75)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .
(76)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
(77)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(78)    Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidater i västra Balkan.
(79)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
(80)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
(81)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som ska levereras (t.ex. antal studentutbyten som finansieras eller antal kilometer väg som ska byggas).
(82)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(83)    Kostnaderna för EBA innefattar 100 % av arbetsgivarens pensionsavgifter och kostnaderna för Esma innefattar en pensionsavgift som motsvarar de nationella behöriga myndigheternas andel på 60 %.
(84)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(85)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(86)    Framför allt för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).
(87)    Se artiklarna och i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/ om den fleråriga budgetramen 2021–2027.
(88)    100 % av kostnaderna för att genomföra förslaget kommer att täckas av avgifter.
(89)    60 % av den totala beräknade kostnaden (EU:s bidrag har beräknats till 40 %) plus en andel på 60 % av arbetsgivarens pensionsavgifter.
(90)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
(91)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som ska levereras (t.ex. antal studentutbyten som finansieras eller antal kilometer väg som ska byggas).
(92)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
Top

Bryssel den 24.9.2020

COM(2020) 593 final

BILAGOR

till

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937















{SEC(2020) 306 final} - {SWD(2020) 380 final} - {SWD(2020) 381 final}


BILAGA I: Vitbok om kryptotillgångar för emittenter av kryptotillgångar – minimiinnehåll

Del A: Allmänna upplysningar om emittenten

1.Emittentens namn.

2.Registrerad adress.

3.Registreringsdatum.

4.Identifieringskod för juridiska personer.

5.I tillämpliga fall, den företagsgrupp som emittenten tillhör.

6.Identitet, adress och befattning för personer som ingår i emittentens ledningsorgan.

7.Den förklaring som avses i artikel 5.5.

8.Eventuella intressekonflikter.

9.Uppgifter om emittentens finansiella resultat under de senaste tre åren eller, om emittenten inte har varit etablerad under de senaste tre åren, emittentens finansiella resultat sedan registreringsdagen. Om erbjudandet gäller nyttotoken som kan bytas mot en produkt eller tjänst vid emission ska emittenten undantas från detta krav.

Del B: Information om projektet

1.Projektets eller kryptotillgångarnas namn (om annat än emittentens namn.)

2.Uppgifter om alla fysiska eller juridiska personer (inklusive adresser och/eller företagets hemvist) som deltar i projektets genomförande, t.ex. rådgivare, utvecklingsteam och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

3.En beskrivning av varför kryptotillgångarna emitteras.

4.Väsentliga egenskaper hos de produkter eller tjänster som har eller ska utvecklas om de kryptotillgångar som erbjuds till allmänheten är nyttotoken.

5.Information om projektorganisationen, inbegripet en beskrivning av projektets tidigare och framtida milstolpar och, i tillämpliga fall, de resurser som redan tilldelats projektet.

6.I tillämpliga fall, information om den planerade användningen av medel.

7.Utgifter som rör erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar, med undantag för nyttotoken.

Del C: Information om erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar eller tillgångarnas upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar

1.En uppgift om huruvida vitboken avser ett erbjudande till allmänheten av kryptotillgångar och/eller upptagandet av kryptotillgångarna till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

2.I tillämpliga fall, det belopp som erbjudandet avser att anskaffa i någon fiatvaluta eller i någon annan kryptotillgång. I tillämpliga fall, eventuell ”soft cap” (minsta belopp som krävs för att genomföra projektet) eller ”hard cap” (högsta belopp för erbjudandet till allmänheten) som fastställts för erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar.

3.Emissionskursen för den kryptotillgång som erbjuds (i fiatvaluta eller i andra kryptotillgångar).

4.I tillämpliga fall, det totala antalet kryptotillgångar som ska erbjudas och/eller tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

5.En uppgift om de innehavare/köpare som erbjudandet till allmänheten och/eller upptagandet till handel riktar sig till, inbegripet eventuella begränsningar när det gäller typen av köpare eller innehavare av sådana kryptotillgångar.

6.Ett särskilt meddelande om att köpare som deltar i erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar kommer att kunna få tillbaka sitt bidrag om projektets soft cap (minsta belopp som krävs för att genomföra projektet) inte nås i slutet av erbjudandet till allmänheten eller om erbjudandet annulleras, och en detaljerad beskrivning av återbetalningsmekanismen, inklusive den förväntade tidsplanen för när sådana återbetalningar kommer att slutföras.

7.Information om de olika projektfaserna för erbjudandet av kryptotillgångar, inbegripet information om rabatterat inköpspris för tidiga köpare av kryptotillgångar (före offentlig försäljning).

8.För tidsbegränsade erbjudanden, den teckningsperiod under vilken erbjudandet till allmänheten är öppet samt de arrangemang för att skydda medel eller andra kryptotillgångar som avses i artikel 9.

9.Betalningsmetoder för att köpa de kryptotillgångar som erbjuds.

10.För kryptotillgångar andra än tillgångsanknutna token eller e-pengartoken inkluderas information om ångerrätten enligt artikel 12.

11.Information om det sätt på vilket de förvärvade kryptotillgångarna ska överföras till innehavarna och tidsplanen för detta.

12.I tillämpliga fall, namnet på den leverantör av kryptotillgångstjänster som ansvarar för placeringen av kryptotillgångar och formen för sådan placering (garanterad eller ej).

13.I tillämpliga fall, namnet på handelsplattformen för kryptotillgångar där ansökan om upptagande till handel görs.

14.Den lag som är tillämplig på erbjudandet till allmänheten av kryptotillgångar samt behöriga domstolar.

Del D: Rättigheter och skyldigheter som är förknippade med kryptotillgångar

1.Den förklaring som avses i artikel 5.6.

2.En beskrivning av egenskaper och funktioner hos de kryptotillgångar som erbjuds eller som tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, inbegripet information om när funktionerna kommer att tillämpas.

3.En beskrivning av köparens eventuella rättigheter och skyldigheter samt förfarandet och villkoren för utövandet av dessa rättigheter.

4.I tillämpliga fall, information om emittentens framtida erbjudanden om kryptotillgångar och om antalet kryptotillgångar som behålls av emittenten själv.

5.Om erbjudandet av kryptotillgångar eller upptagande till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar avser nyttotoken inkluderas information om kvalitet och kvantitet för de produkter och/eller tjänster som nyttotoken ger tillgång till.

6.Om erbjudandet av kryptotillgångar eller upptagandet till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar avser nyttotoken inkluderas information om hur nyttotoken kan lösas in för de produkter eller tjänster som de är anknutna till.

7.Om det inte finns någon ansökan om upptagande till handel på en handelsplattform, inkluderas information om hur och var kryptotillgångarna kan förvärvas eller säljas efter erbjudandet till allmänheten.

8.Eventuella inskränkningar i rätten att fritt överlåta de kryptotillgångar som erbjuds eller som tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

9.Om kryptotillgångarna syftar till att upprätthålla ett stabilt värde via protokoll för ökning eller minskning av utbudet som svar på förändringar i efterfrågan, inkluderas en beskrivning av hur dessa protokoll fungerar.

Del E: Information om den underliggande tekniken

1.Information om den teknik som används, inbegripet teknik för distribuerade liggare, protokoll samt tekniska standarder.

2.En beskrivning av det underliggande protokollets driftskompatibilitet med andra protokoll.

3.I tillämpliga fall, konsensusalgoritmen.

4.Incitamentsmekanismer för att säkra transaktioner samt eventuella tillämpliga avgifter.

5.Om kryptotillgångarna emitteras, överförs och lagras på en distribuerad liggare som drivs av emittenten eller en tredje part som agerar på uppdrag av emittenten, inkluderas en detaljerad beskrivning av hur en sådan distribuerad liggare fungerar.

6.Information om resultatet av den eventuella översynen av den teknik som används.

Del F: Risker

1.En beskrivning av de risker som är förknippade med emittenten av kryptotillgångar.

2.En beskrivning av de risker som är förknippade med erbjudandet av kryptotillgångarna och/eller upptagandet till handel av kryptotillgångarna på en handelsplattform.

3.En beskrivning av de risker som är förknippade med kryptotillgångarna.

4.En beskrivning av de risker som är förknippade med genomförandet av projektet.

5.En beskrivning av de risker som är förknippade med den teknik som används samt eventuella riskreducerande åtgärder.



Bilaga II: Ytterligare information om vitböcker om kryptotillgångar för emittenter av tillgångsanknuta token

Del A: Allmänna upplysningar om emittenten

1.En detaljerad beskrivning av emittentens företagsstyrning.

2.Förutom för emittenter som är undantagna från auktorisation i enlighet med artikel 15.3, inkluderas uppgifter om auktorisationen för emittenten av tillgångsanknutna token och namnet på den behöriga myndighet som beviljat en sådan auktorisation.

Del B: Information om projektet

1.En beskrivning av roll, ansvar och ansvarsskyldighet för de eventuella tredjepartsorgan som avses i artikel 30.5 h.

Del D: Rättigheter och skyldigheter som är knutna till kryptotillgångar

1.Information om rättigheternas art och verkställbarhet, inbegripet rätten till direkt inlösen och eventuella fordringar som innehavare och någon juridisk eller fysisk person som avses i artikel 35.3 kan ha på reservtillgångarna eller gentemot emittenten, inbegripet hur sådana rättigheter kan behandlas vid insolvensförfaranden.

2.I tillämpliga fall, den förklaring som avses i artikel 17.1 sista stycket.

3.I tillämpliga fall, information om emittentens arrangemang för att säkerställa likviditeten för tillgångsanknuta token, inbegripet namnet på de enheter som ansvarar för att säkerställa denna likviditet.

4.En beskrivning av förfarandet för hantering av klagomål och eventuella tvistlösningsmekanismer eller prövningsförfaranden som inrättats av emittenten av tillgångsanknutna token.

Del F: Risker

1.Risker förknippade med värdet av reservtillgångarna, inklusive likviditetsrisker.

2.Risker förknippade med förvaringen av reservtillgångar.

3.Risker förknippade med investeringen av reservtillgångar.

Del G: Reserv av tillgångar

1.En detaljerad beskrivning av den mekanism som syftar till att stabilisera värdet på tillgångsanknutna token, inbegripet rättsliga och tekniska aspekter.

2.En detaljerad beskrivning av reservtillgångarna och deras sammansättning.

3.En beskrivning av de mekanismer genom vilka tillgångsanknutna token skapas och förstörs.

4.Information om huruvida en del av reservtillgångarna investeras och, i tillämpliga fall, en beskrivning av investeringspolicyn för reservtillgångarna.

5.En beskrivning av förvaringsarrangemangen för reservtillgångarna, inbegripet separering av tillgångar samt namn på kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som utsetts till förvaringsinstitut.


6.

Bilaga III: Vitbok tillämplig på utgivare av e-pengartoken – minimiinnehåll

Del A: Allmänna upplysningar om emittenten

1.Emittentens namn.

2.Registrerad adress.

3.Registreringsdatum.

4.Identifieringskod för juridiska personer.

5.I tillämpliga fall, den företagsgrupp som emittenten tillhör.

6.Identitet, adress och befattning för personer som ingår i emittentens ledningsorgan.

7.Den förklaring som avses i artikel 46.4.

8.Eventuella intressekonflikter.

9.Uppgifter om emittentens finansiella resultat under de senaste tre åren eller, om emittenten inte har varit etablerad under de senaste tre åren, emittentens finansiella resultat sedan registreringsdagen.

10.Förutom för emittenter av e-pengartoken som är undantagna från auktorisation i enlighet med artikel 43.2, inkluderas uppgifter om auktorisation för emittenten av e-pengartoken och namnet på den behöriga myndighet som beviljat en sådan auktorisation.

Del B: Information om projektet

1.Uppgifter om alla fysiska eller juridiska personer (inklusive adresser och/eller företagets hemvist) som deltar i projektets utformning och utveckling, t.ex. rådgivare, utvecklingsteam och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Del C: Information om erbjudandet till allmänheten av e-pengartoken eller upptagande av dessa token till handel

1.En uppgift om huruvida vitboken avser ett erbjudande till allmänheten av e-pengartoken och/eller upptagande av dessa e-pengartoken till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

2.I tillämpliga fall, det totala antalet e-pengartoken som ska erbjudas till allmänheten och/eller tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

3.I tillämpliga fall, namnet på handelsplattformen för kryptotillgångar där ansökan om upptagande till handel av e-pengartoken görs.

4.Den lag som är tillämplig på erbjudandet till allmänheten av e-pengartoken samt behöriga domstolar.

Del D: Rättigheter och skyldigheter som är knutna till e-pengartoken

1.En detaljerad beskrivning av innehavarens av e-pengartoken eventuella rättigheter och skyldigheter, inbegripet rätten till inlösen till nominellt värde samt förfarandet och villkoren för att utöva dessa rättigheter.

2.Eventuella avgifter som emittenten av e-pengartoken tar ut när innehavaren av e-pengartoken utnyttjar sin rätt till inlösen till nominellt värde. 

Del E: Information om den underliggande tekniken

1.Information om den teknik som används, inbegripet teknik för distribuerade liggare, protokoll och tekniska standarder, vilka tillåter förvaring, lagring och överföring av sådana e-pengartoken.

2.En beskrivning av det underliggande protokollets driftskompatibilitet med andra protokoll.

3.I tillämpliga fall, konsensusalgoritmen.

4.Incitamentsmekanismer för att säkra transaktioner samt eventuella tillämpliga avgifter.

5.Om kryptotillgångarna emitteras, överförs och lagras på en distribuerad liggare som drivs av emittenten eller en tredje part som agerar på uppdrag av emittenten, inkluderas en detaljerad beskrivning av hur en sådan distribuerad liggare fungerar.

6.Information om resultatet av den eventuella översynen av den teknik som används.

Del F: Risker

1.En beskrivning av de risker som är förknippade med emittenten av e-pengartoken.

2.En beskrivning av de risker som är förknippade med e-pengartoken.

3.En beskrivning av de risker som är förknippade med den teknik som används samt eventuella riskreducerande åtgärder.

Bilaga IV – Minimikapitalkrav för leverantörer av kryptotillgångstjänster

Leverantörer av kryptotillgångstjänster

Typer av kryptotillgångstjänster

Minimikapitalkrav enligt artikel 1 a

Klass 1

Leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för följande kryptotillgångstjänster

mottagande och överföring av order på uppdrag av tredje part, och/eller

tillhandahållande av rådgivning om kryptotillgångar, och/eller

genomförande av order på uppdrag av tredje part, och/eller

placering av kryptotillgångar.

50 000 EUR

Klass 2

Leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för kryptotillgångstjänster enligt klass 1 och

förvaring och förvaltning av kryptotillgångar på uppdrag av tredje part.

125 000 EUR

Klass 3

Leverantör av kryptotillgångstjänster som är auktoriserad för kryptotillgångstjänster enligt klass 2 och

utbyte av kryptotillgångar mot fiatvaluta som är lagligt betalningsmedel,

utbyte av kryptotillgångar mot andra kryptotillgångar,

drift av en handelsplattform för kryptotillgångar.

150 000 EUR

Bilaga V – Förteckning över de överträdelser som avses i avdelning III och avdelning VI för emittenter av betydande tillgångsanknutna token

1.Emittenten överträder artikel 21 genom att inte underrätta EBA om alla förändringar i emittentens affärsmodell som sannolikt kommer att ha betydande inflytande på köpbeslutet för en faktisk eller potentiell innehavare av betydande tillgångsanknutna token, eller genom att inte beskriva en sådan förändring i en vitbok om kryptotillgångar.

2.Emittenten överträder artikel 21 genom att inte efterleva en åtgärd som EBA har begärt i enlighet med artikel 21.3.

3.Emittenten överträder artikel 23.1 a genom att inte agera hederligt, rättvist och professionellt.

4.Emittenten överträder artikel 23.1 b genom att inte kommunicera med innehavarna av betydande tillgångsanknutna token på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt.

5.Emittenten överträder artikel 23.2 genom att inte agera i innehavarnas av tillgångsanknutna token bästa intresse, eller genom att ge vissa innehavare förmånsbehandling som inte anges i emittentens vitbok.

6.Emittenten överträder artikel 24 genom att, på sin webbplats, inte offentliggöra den godkända vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 19.1 och, i tillämpliga fall, den reviderade vitbok om kryptotillgångar som avses i artikel 21 och det marknadsföringsmaterial som avses i artikel 25.

7.Emittenten överträder artikel 24 genom att inte offentliggöra vitboken före startdatum för erbjudandet av betydande tillgångsanknutna token till allmänheten eller dagen då dessa token tas upp till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar.

8.Emittenten överträder artikel 24 genom att inte ha vitboken om tillgångsanknutna token och marknadsföringsmaterialet tillgängliga under hela den tid som de betydande tillgångsanknutna token innehas av allmänheten.

9.Emittenten överträder artikel 25.1 genom att offentliggöra marknadsföringsmaterial avseende ett erbjudande av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken till allmänheten eller ett upptagande av sådana betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken till handel på en handelsplattform för kryptotillgångar, som inte uppfyller de krav som anges i artikel 25.1 a–d.

10.I avsaknad av en direkt fordran eller rätt till inlösen som beviljats alla innehavare av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken, överträder emittenten artikel 25.2 genom att i sitt marknadsföringsmaterial inte inkludera en tydlig och entydig förklaring om att innehavare av sådana token inte har någon fordran på reservtillgångarna eller inte kan inlösa dessa token hos emittenten när som helst.

11.Emittenten överträder artikel 26.1 genom att inte minst varje månad och/eller på ett tydligt, korrekt och transparent sätt på sin webbplats redogöra för mängden betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken som är i omlopp och värdet på och sammansättningen av de reservtillgångar som avses i artikel 32.

12.Emittenten överträder artikel 26.2 genom att inte så snart som möjligt och/eller på ett tydligt, korrekt och transparent sätt på sin webbplats redogöra för resultatet av den revision av reservtillgångarna som avses i artikel 32.

13.Emittenten överträder artikel 26.3 genom att inte på ett tydligt, korrekt och transparent sätt på sin webbplats redogöra för alla händelser som har eller sannolikt kommer att ha en betydande inverkan på värdet av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken eller på reservtillgångarna.

14.Emittenten överträder artikel 27.1 genom att inte fastställa och/eller upprätthålla ändamålsenliga och transparenta förfaranden för snabb, rättvis och konsekvent hantering av klagomål från innehavare av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken, eller genom att inte fastställa förfaranden för att underlätta den hantering av klagomål mellan innehavare och tredjepartsenheter som avses i artikel 30.5 h.

15.Emittenten överträder artikel 27.2 genom att inte möjliggöra för innehavarna av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken att kostnadsfritt lämna in klagomål.

16.Emittenten överträder artikel 27.3 genom att inte utveckla och/eller till innehavarna av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken tillhandahålla en mall för att lämna in klagomål och/eller genom att inte föra register över alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits som svar på dessa.

17.Emittenten överträder artikel 27.4 genom att inte snabbt och på ett rättvist sätt utreda alla klagomål och/eller genom att inte inom rimlig tid informera innehavarna av deras betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken om resultatet av sådana utredningar.

18.Emittenten överträder artikel 28.1 genom att inte upprätthålla och genomföra ändamålsenliga policyer och förfaranden för att förebygga, identifiera, hantera och informera om intressekonflikter mellan emittenten själv och dess aktie- eller andelsägare, ledamöterna i dess ledningsorgan, dess anställda, någon fysisk person som direkt eller indirekt innehar mer än 20 % av aktiekapitalet eller rösträtterna i emittenten eller som på något annat sätt utövar kontroll över nämnda emittent, innehavarna av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken, någon tredje part som tillhandahåller en av de funktioner som avses i artikel 30.5 h, eller någon fysisk eller juridisk person som beviljats direkt fordran eller rätt till inlösen i enlighet med artikel 35.3.

19.Emittenten överträder artikel 28.1 genom att inte vidta alla lämpliga åtgärder för att förebygga, identifiera, hantera och informera om intressekonflikter som uppstår vid förvaltningen och investeringarna av reservtillgångarna.

20.Emittenten överträder artikel 28.2–28.4 genom att inte informera innehavarna av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken om den allmänna arten av och källorna till intressekonflikter samt de åtgärder som vidtagits för att begränsa dessa risker, eller genom att inte offentliggöra denna information på ett beständigt medium, eller genom att informationen inte är tillräckligt exakt för att innehavarna av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken ska kunna fatta ett välgrundat inköpsbeslut om sådana token.

21.Emittenten överträder artikel 29 genom att inte underrätta EBA om alla förändringar i emittentens ledningsorgan.

22.Emittenten överträder artikel 30.1 genom att inte ha stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, ändamålsenliga metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker för vilka emittenten är eller kan bli utsatt för, samt ha tillfredsställande mekanismer för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för förvaltning och redovisning.

23.Emittenten överträder artikel 30.2 genom att ha ledamöter i sitt ledningsorgan som inte har det goda anseende och den kompetens som krävs i fråga om kvalifikationer, erfarenheter och färdigheter för att kunna utföra sina uppgifter och säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av emittenten.

24.Emittenten överträder artikel 30.5 genom att inte anta policyer och förfaranden som är tillräckligt ändamålsenliga för att säkerställa att denna förordning följs, inbegripet ledningens och de anställdas efterlevnad av alla bestämmelser i denna avdelning, inbegripet genom att inte fastställa, upprätthålla och genomföra någon av de policyer och förfaranden i avses i artikel 30.5 a–k.

25.Emittenten överträder artikel 30.5 genom att inte upprätta och upprätthålla avtalsarrangemang med de tredjepartsenheter som avses i artikel 30.5 h i vilka exakt anges roller, ansvar, rättigheter och skyldigheter för var och en av tredjepartsenheterna och för emittenten, eller genom att inte föreskriva ett otvetydigt lagval för sådana avtal som berör flera jurisdiktioner.

26.Såvida inte den plan som avses i artikel 42 har inletts, överträder emittenten artikel 30.6 genom att inte använda lämpliga och proportionella system, resurser och förfaranden för att säkerställa att dess tjänster och dess verksamhet utförs kontinuerligt och regelbundet, eller genom att inte upprätthålla alla sina system och säkerhetsprotokoll för åtkomst i enlighet med lämpliga unionsstandarder.

27.Emittenten överträder artikel 30.7 genom att inte identifiera källor till operativa risker eller genom att inte minimera dessa risker genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden.

28.Emittenten överträder artikel 30.8 genom att inte upprätta en kontinuitetsplan som säkerställer att väsentliga uppgifter och funktioner bevaras och verksamheten bibehålls i händelse av ett avbrott i emittentens system och förfaranden, eller, om detta inte är möjligt, ett snabbt återskapande av sådana uppgifter och funktioner och ett snabbt återupptagande av verksamheten.

29.Såvida inte emittenten har fått tillstånd att inneha ett lägre belopp i kapitalbasen i enlighet med artikel 31.3, överträder emittenten artikel 31.1 a eller artikel 41.4 genom att inte vid alla tidpunkter uppfylla kravet på kapitalbas.

30.Emittenten överträder artikel 31.2 om dess kapitalbas inte består av de kärnprimärkapitalposter och instrument som avses i artiklarna 26–30 i förordning (EU) nr 575/2013 efter fullständiga avdrag enligt artikel 36 i den förordningen, utan tillämpning av de tröskelvärden för undantag som avses i artiklarna 46 och 48 i den förordningen.

31.Emittenten överträder artikel 31.3 genom att inte uppfylla den behöriga myndighetens krav på kapitalbas, efter en bedömning som utförts i enlighet med artikel 31.3.

32.Emittenten överträder artikel 32.1 genom att inte vid alla tidpunkter inneha och upprätthålla en reserv av tillgångar.

33.Emittenten överträder artikel 32.3 om dess ledningsorgan inte säkerställer ändamålsenlig och ansvarsfull förvaltning av reservtillgångarna.

34.Emittenten överträder artikel 32.3 genom att inte säkerställa att skapande och förstörande av betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken alltid åtföljs av en motsvarande ökning eller minskning av reserven av tillgångar och att sådan ökning eller minskning förvaltas på ett adekvat sätt för att undvika eventuell negativ inverkan på marknaden för reservtillgångarna.

35.Emittenten överträder artikel 32.4 genom att inte ha tydliga och/eller detaljerade policyer för stabiliseringsmekanismen för sådana token, som inte uppfyller villkoren i artikel 32.4 a–g.

36.Emittenten överträder artikel 32.5 genom att inte låta genomföra en oberoende revision av reservtillgångarna var sjätte månad från den dag då emittenten erhållit sin auktorisation.

37.Emittenten överträder artikel 33.1 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra policyer, förfaranden och avtalsarrangemang för förvaring som vid alla tidpunkter säkerställer att de villkor som anges i artikel 33.1 a–d är uppfyllda.

38.Emittenten överträder artikel 33.1 genom att inte ha en förvaringspolicy för varje reserv av tillgångar som emittenten förvaltar.

39.Emittenten överträder artikel 33.2 om reservtillgångarna inte tas i förvar av en leverantör av kryptotillgångstjänster eller av ett kreditinstitut senast fem arbetsdagar efter att berörda betydande tillgångsanknutna kryptovalutatoken har emitterats.

40.Emittenten överträder artikel 33.3 genom att inte utöva alla nödvändiga färdigheter och all nödvändig försiktighet och skicklighet vid urval, utnämnande och granskning av de kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster som utses till förvaringsinstitut för reservtillgångarna.

41.Emittenten överträder artikel 33.3 genom att inte säkerställa att kreditinstitut och leverantörer av kryptotillgångstjänster som utses att förvara reservtillgångarna har de nödvändiga sakkunskaperna och ett gott anseende på marknaden för att agera som förvaringsinstitut för sådana reservtillgångar.

42.Emittenten överträder artikel 33.3 genom att inte ha avtalsarrangemang med förvaringsinstituten som säkerställer att reservtillgångarna som förvaras är skyddade mot fordringar från förvaringsinstitutets borgenärer.

43.Emittenten överträder artikel 33.3 genom att inte ha policyer och förfaranden för förvaring som beskriver urvalskriterierna för utnämning av kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster till förvaringsinstitut för reservtillgångarna och/eller genom att inte ha ett förfarande för att se över sådana utnämningar.

44.Emittenten överträder artikel 33.3 genom att inte regelbundet se över utnämningen av kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster till förvaringsinstitut för reservtillgångarna, och/eller genom att inte utvärdera sina exponeringar mot sådana förvaringsinstitut, och/eller genom att inte kontinuerligt övervaka de finansiella förhållandena vid sådana förvaringsinstitut.

45.Emittenten överträder artikel 33.4 om reservtillgångarna inte anförtros till kreditinstitut eller leverantörer av kryptotillgångstjänster som utses i enlighet med artikel 33.4 a–d.

46.Emittenten överträder artikel 33.5 om utnämningen av ett förvaringsinstitut inte styrks genom ett skriftligt avtal, eller om ett sådant avtal inte reglerar det informationsflöde som bedöms vara nödvändigt för att göra det möjligt för emittenten och kreditinstituten och leverantörerna av kryptotillgångstjänster att utföra sina uppgifter.

47.Emittenten överträder artikel 34.1 genom att investera reservtillgångarna i produkter som inte är mycket likvida finansiella instrument med minimal marknads- och kreditrisk eller om sådana investeringar inte kan avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

48.Emittenten överträder artikel 34.2 genom att inte förvara de finansiella instrument i vilka reservtillgångarna förvaras.

49.Emittenten överträder artikel 34.3 genom att inte bära alla vinster och förluster som följer av investeringen av reservtillgångarna.

50.Emittenten överträder artikel 35.1 genom att inte upprätta, upprätthålla och genomföra tydliga och detaljerade policyer avseende de rättigheter som beviljas innehavarna av betydande tillgångsanknutna token.

51.Om innehavare av betydande tillgångsanknutna token beviljas de rättigheter som avses i artikel 35.1, överträder emittenten artikel 35.2 genom att inte upprätta en policy som uppfyller villkoren i 35.2 a–e.

52.Om innehavare av betydande tillgångsanknutna token beviljas de rättigheter som avses i artikel 35.1, överträder emittenten artikel 35.2 genom att inte tillämpa avgifter som är proportionella och står i proportion till de verkliga kostnader som uppstår för emittenten av betydande tillgångsanknutna token.

53.Om emittenten inte beviljar de rättigheter som avses i artikel 35.1 till alla innehavare av betydande tillgångsanknutna token, överträder en sådan emittent artikel 35.3 genom att inte upprätta en policy som anger de fysiska eller juridiska personer som har sådana rättigheter, eller genom att inte ange villkoren för utöva