EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52020JC0011

GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Meddelande om EU:s globala svar på covid-19-pandemin

JOIN/2020/11 final

Bryssel den 8.4.2020

JOIN(2020) 11 final

GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Meddelande om EU:s globala svar på covid-19-pandemin


I.Inledning

Covid-19-utbrottet har utvecklats till en global pandemi. Viruset har dödat tiotusentals människor, pressat samhällen till bristningsgränsen, medfört ökade krav på social trygghet, fått affärsverksamheten att minska och stört leveranskedjorna. Dess konsekvenser kommer att bli djupgående. Pandemin uppstod först i Kina och har nu brett ut sig i Europa och runt om i världen, med spridningseffekter på samhällens stabilitet och säkerhet.

Eftersom viruset inte diskriminerar mellan människor och inte iakttar några gränser kräver denna historiska kris ett snabbt, omfattande och samordnat globalt svar, för att skydda alla människor, rädda liv och ta itu med de ekonomiska konsekvenserna. Nu är tiden inne att visa solidaritet och ledarskap på internationell nivå, inte isolering; att nå ut mer internationellt, inte mindre; att tillhandahålla öppenhet och fakta, och bekämpa desinformation. Som världens största givare och en ledande ekonomisk stormakt går Europeiska unionen (EU) redan i täten för detta arbete. Unionen har redan vidtagit en rad konkreta och snabba åtgärder för att stödja våra partner.

EU gör allt som står i dess makt för att bekämpa den kris i Europa som coronaviruset skapar. Det ligger också i EU:s intresse att visa solidaritet med resten av världen. Ett kraftfullt och globalt europeiskt svar handlar om att upprätthålla våra grundläggande värderingar och, i lika stor mån, om att uppnå våra strategiska intressen. Välfärden för våra partner runt om i världen är viktig för alla européer. För att vi ska kunna ta hand om vår egen hälsa och säkerhet fullt ut måste vi också hjälpa andra. Vår kamp för att besegra viruset internt kan bara lyckas om vi besegrar viruset globalt. Europas starka partnerskap runt om i världen är därför ännu mer relevanta för att ta itu med denna pandemi och dess konsekvenser. Denna geopolitiska kommission är redo att gå i spetsen för detta arbete.

EU stöder internationellt samarbete och multilaterala lösningar i denna kris. Vi intar en ledarroll i de samordningsinsatser som utförs av FN, G20, G7, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och de internationella finansinstituten. EU kommer att lägga sin fulla tyngd bakom de ansträngningar som FN:s generalsekreterare gör för att samordna ett FN-övergripande svar.

EU:s svar bygger på ett Team Europe-tillvägagångssätt. Det bygger på bidrag från alla EU-institutioner och sammanför de resurser som mobiliseras av EU-medlemsstater och finansinstitut, särskilt Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Genom att arbeta tillsammans kan Team Europe uppbåda en kritisk massa som få andra kan matcha.

I linje med den strategi som G20 enats om och som förespråkas av FN syftar EU:s svar till att ta itu med de humanitära, hälso- och sjukvårdsrelaterade, sociala och ekonomiska konsekvenserna av krisen. Det riktar in sig på både de akuta behoven på kort sikt och de långsiktiga strukturella effekterna på samhällen och ekonomier, och minskar på så sätt risken för destabilisering. Det ska stödja såväl statliga som icke-statliga insatser.

EU:s svar anpassas kontinuerligt till en föränderlig situation. När pandemin bröt ut gav vi materiellt stöd till Kina, men nu kommer vi att fokusera på de värst drabbade länder som behöver hjälp med hälso- och sjukvård, som länder i Afrika, grannskapsländerna, västra Balkan, Mellanöstern, Nordafrika och delar av Asien, Latinamerika och Västindien. Fokus kommer att ligga på de mest utsatta människorna, däribland migranter, flyktingar, internflyktingar och deras värdsamhällen. Detta visar också hur vi kan ta itu med utmaningar tillsammans med Afrika 1 . Vi bör ta notis om alla som behöver vård och skydd.

Utöver ekonomiskt stöd och annat samarbete kommer EU att använda hela sin verktygslåda för handel och investeringar och sitt transportsystem för att säkerställa ett kontinuerligt varuflöde och undvika långvariga avbrott i leveranserna, särskilt i fråga om kritiska medicinska produkter och livsmedel.

EU kommer att fortsätta att främja och upprätthålla goda styrformer, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, jämställdhet och icke-diskriminering, anständiga arbetsvillkor samt grundläggande värderingar och humanitära principer. De särskilda och extraordinära åtgärder som krävs för att begränsa pandemin får inte medföra en tillbakagång för de grundläggande värderingarna och principerna i våra öppna och demokratiska samhällen. Vidare bör vårt gemensamma svar på den kris som covid-19-pandemin skapar undvika policy- och investeringsbeslut som förvärrar andra befintliga kriser som förlust av biologisk mångfald och klimatnödlägen.

Slutligen kommer EU:s insatser att vara faktabaserade och transparenta och motverka alla försök till desinformation i och utanför EU. De åtföljs av samordnade informationskampanjer för att informera om vårt engagemang och samarbete med våra partner i en tid av kris. EU fortsätter också sitt samarbete med globala onlineplattformar för att underlätta tillgången till tillförlitlig hälsoinformation, t.ex. från Världshälsoorganisationen (WHO).

För att uppnå dessa mål kommer EU att säkerställa ett ekonomiskt stöd till partnerländer motsvarande sammanlagt mer än 15,6 miljarder euro.

Dessa medel utgörs av befintliga medel för yttre åtgärder. Tillsammans med våra partner ser vi till att de betydande EU-stöd som redan tilldelats dem inriktas på att hjälpa dem att hantera effekterna av covid-19, i likhet med vad vi gör inom EU. Detta kommer att möjliggöra snabba, avpassade och operativa EU-åtgärder.

Vårt globala svar på covid-19 kommer att integrera de strategiska mål som EU har ställt upp för miljön och klimatet, i enlighet med den europeiska gröna given och den digitala agendan, som förblir fullt giltiga. Det pågående arbetet med dessa mål kommer i själva verket att stärka insatserna för att ta itu med de kort- och långsiktiga utmaningarna i samband med pandemin. Den nuvarande krisen påminner oss om att ett fullständigt genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet är av avgörande betydelse för att bättre rusta världen för framtida systemchocker.

II.Team Europe-tillvägagångssättet

Team Europe-tillvägagångssättet måste tillhandahålla en gemensam ram för insatser som rymmer samtliga europeiska yttre åtgärder till stöd för våra partner och som syftar till att hantera den kris som covid-19-pandemin skapar, och denna gemensamma strategi ska bygga på fyra huvudpelare:

1.Team Europe-prioriteringar: våra gemensamma insatser kommer att inriktas på i) nödåtgärder i samband med den akuta hälso- och sjukvårdskrisen och de resulterande humanitära behoven, ii) förstärkning av hälso- och sjukvårds-, vatten- och sanitetssystem samt partnernas forskningskapacitet för att hantera pandemin och deras beredskap och iii) hantering av de omedelbara sociala och ekonomiska konsekvenserna.

2.Team Europe-paket: vi kommer att samordna arbetet med genomförandepartner – som EIB, EBRD och europeiska institut för utvecklingsfinansiering, medlemsstaters utvecklingsorgan och givare av tekniskt bistånd samt internationella finansinstitut – för att upprätta ett sammanhängande finansiellt paket för varje partnerland som behöver vårt stöd. För detta ändamål kommer EU:s delegationer att få vägledning om villkor för genomförande och de val som ska göras.

3.Team Europe för global beredskap: vi kommer att stödja styrgruppen för global beredskap, som har angett ett globalt mål på 7,5 miljarder euro i insamlade medel, genom att stå som värd för ett givararrangemang.

4.Team Europe för global samordning och multilateralism: vi kommer att utnyttja EU:s ställning som en global aktör och betydande givare till det internationella biståndssystemet för att främja ett samordnat globalt svar, särskilt inom ramen för G7, G20 och FN. Bidragen från EU och dess medlemsstater kommer att presenteras uppdelade på nationell, regional och global nivå, särskilt när det gäller de insatser som görs av G7 och G20 och de FN-ledda internationella insatserna, i syfte att främja samordning av och synliggöra det europeiska stödet till partnerländerna.

I denna anda välkomnar kommissionen de insatser som gjorts av partnerfinansinstituten för att tillhandahålla finansiering snabbare och mer effektivt, genom att öka användningen av ”ömsesidig syndikering” i samband med medfinansiering av insatser i samband med coronaviruset och höja det ömsesidiga förtroendet för varandras bedömningar.

II.1.    Team Europe-prioriteringar:

II.1.1.    Brådskande nödåtgärder på kort sikt för att hantera hälso- och sjukvårdskrisen och de resulterande humanitära behoven

Pandemin kommer att intensifiera de humanitära behoven. Dess effekter kommer att bli som mest kännbara för personer som redan är drabbade av humanitära kriser och konflikter, såsom migranter, flyktingar, internflyktingar, samt kvinnor, barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter.

För att maximera effekten av vårt svar på krisen är det fundamentalt att samordna insatser och informationsflöden med andra givare och aktörer, särskilt EU-medlemsstaterna, WHO och andra FN-organ, den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen och andra icke-statliga organisationer.

Viktiga utmaningar:

·Att åtgärda den kroniska globala bristen på personlig skyddsutrustning, i synnerhet skyddsmasker och handskar, som utgör ett hot för särskilt hälso- och sjukvårdspersonal och räddningstjänst på fältet, samt brister i hanteringen av biomedicinskt avfall.

·Att säkerställa ett fortsatt tillhandahållande av tjänster till konfliktdrabbade och tvångsfördrivna befolkningsgrupper, flyktingar och migranter, särskilt sådana som bor i läger och lägerliknande miljöer, tätbefolkade områden eller på platser som är utom räckhåll, och anpassa tjänsterna till de behov som pandemin ger upphov till.

·Att fortsätta att tillgodose de mest utsatta gruppernas grundläggande behov, inbegripet väsentliga livsmedel, näringsbistånd till grupper med osäker livsmedelsförsörjning och undernärda samt grundläggande hälso- och sjukvård samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på detta område.

Hur bidrar EU till att ta itu med dessa utmaningar?

·Genom att omedelbart stödja globala insatser, i form av att bidra till WHO:s strategiska beredskaps- och åtgärdsplan, den plan för ett globalt humanitärt svar som lanserades av FN den 25 mars 2020 (ett mål på sammanlagt 1,86 miljarder euro) och den vädjan som den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen lanserade den 26 mars (ett mål på sammanlagt 750 miljoner euro).

·Genom att ge ett omedelbart riktat stöd för att hantera de humanitära konsekvenserna av pandemin i drabbade länder, särskilt inom sektorerna hälso- och sjukvård, vatten, sanitet och hygien (WASH) och logistik.

·Genom att öka den globala tillgången till personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter, i form av stöd till ökad produktion och innovativa lösningar i Europa för att tillgodose akuta behov i Europa och i partnerländerna.

·Genom att organisera tillhandahållandet av brådskande personlig skyddsutrustning till partnerländer samt bistånd in natura till drabbade länder genom unionens civilskyddsmekanism (t.ex. bistånd in natura till Kina under utbrottet och därefter till olika länder på västra Balkan).

·Genom att tillhandahålla garantier och likviditetsstöd till lokala banker via internationella finansinstitut och europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering, med stöd från Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU).

·Genom att stödja globala insatser för att garantera tillräcklig försörjning med väsentliga varor, livsmedel och vatten och bekämpa alla exportbegränsningar eller andra snedvridande åtgärder inom jordbruks- och livsmedelssektorn.

·Genom att stödja partnerländer när det gäller lämplig identifiering, insamling, separering, lagring, transport, behandling och bortskaffande av sjukvårdsavfall, med inriktning på nya covid-19-relaterade avfallsflöden.

·Genom att stärka det stöd som Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) ger till beredskap och kapacitetsuppbyggnad. ECDC delar redan med sig av vägledningar och bedömningar i samband med coronaviruset till regeringarna i länderna på västra Balkan och i grannskapsländerna. Samma sak bör ske i fråga om andra verktyg som nu utvecklas inom EU som en del av dess exitstrategi.

·Genom att utvidga det tematiska tillämpningsområdet för Europeiska unionens solidaritetsfond 2 , som också är tillgänglig för länder som förhandlar om anslutning till unionen, för att täcka större krissituationer till följd av hot mot folkhälsan.

·Genom att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de globala leveranskedjorna förblir intakta så att handeln underlättas, särskilt för väsentliga hälso- och sjukvårdsprodukter och läkemedel.

·Genom att bjuda in länderna på västra Balkan att ansluta sig till EU:s avtal om gemensam upphandling så att de kan delta i EU:s gemensamma upphandlingsprocesser för medicinsk utrustning; samtliga länder har bekräftat sin avsikt att delta.

·Genom att utvidga det europeiska systemet för tidig varning avseende smittsamma sjukdomar till västra Balkan, så att snabb överföring av varningar och åtgärder möjliggörs.

Exempel på krisstöd från EU till partnerländer

I Etiopien har EU snabbt mobiliserat 10 miljoner euro för att stödja regeringens beredskaps- och åtgärdsplan för covid-19-pandemin. Medlen ska kanaliseras genom det pågående budgetstödprogrammet för Etiopiens hälso- och sjukvårdssektor, som inleddes 2016 med ett totalt anslag på 165 miljoner euro. Den extra finansieringen ska hjälpa landet att utöka antalet diagnostiska laboratorier med diagnosutrustning och testkit för covid-19 samt antalet behandlingscentrum.

I Nigeria kommer EU att stödja FN:s utvecklingsprogram (UNDP) med ett bidrag på 50 miljoner euro för genomförande av FN:s åtgärdsplan för covid-19. Målet med insatsen är att se till att de bekräftade covid-19-fallen vårdas på bästa möjliga sätt och att stoppa ytterligare spridning av pandemin genom en inkluderande och nationellt ägd covid-19-strategi.

västra Balkan har EU redan mobiliserat betydande medel för omedelbart stöd till hälso- och sjukvårdssektorn, med ett belopp av 38 miljoner euro (4 miljoner euro till Albanien, 7 miljoner euro till Bosnien och Hercegovina, 5 miljoner euro till Kosovo 3 , 3 miljoner euro till Montenegro, 4 miljoner euro till Nordmakedonien och 15 miljoner euro till Serbien). EU:s stöd inbegriper livräddande medicinsk utrustning, även för intensivvård, sjukhussängar, fullt utrustade ambulansbilar, hundratals respiratorer, digitala mobila röntgenapparater, tiotusentals testkit och stora mängder personlig skyddsutrustning.

Inom ramen för faciliteten för flyktingar i Turkiet upphandlas småskalig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och utrustning för 90 miljoner euro.

För länderna inom det östliga partnerskapet mobiliserar EU ett krisstödpaket på över 30 miljoner euro för omedelbara behov inom hälso- och sjukvårdssektorn. I Armenien kommer mer än 3 000 utsatta hushåll, som innehåller äldre personer, personer med funktionsnedsättning och stora familjer, i regionerna Sjirak, Tavush och Lorri att få humanitära biståndspaket tack vare stöd från Europeiska unionen. I Ukraina har EU levererat utrustning till akutvårdcentralen i Donetsk oblast i form av 100 uppsättningar personlig skyddsutrustning samt över 70 liter starkt koncentrerade antiseptiska vätskor.

I det södra grannskapet inrättas triage- och isoleringsutrymmen på sjukhus med stöd från EU, personalen vid centrumen för social utveckling utbildas och lokala informationskampanjer är på gång. 3 500 kirurgiska munskydd och filterskydd har upphandlats.

I Västindien har EU inrättat ett regionalt stöd till den regionala folkhälsobyrån Carpha på totalt 8 miljoner euro för att täcka ländernas mest akuta behov i samband med insatser för att kontrollera covid-19-pandemin. Detta innefattar skyddsmaterial, testreagenser, laboratoriematerial, behandling/vaccin samt stöd för att öka vårdpersonalen.

·I Venezuela och länderna i regionen ger EU stöd till den panamerikanska hälsoorganisationen och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, till insatser för att bidra till begränsning av smittan och till insatsberedskap för covid-19 (sammanlagt 9 miljoner euro). Det rör sig bland annat om att förbättra tillgången till grundläggande hälso- och sjukvård och att underlätta tillgången till tillfredsställande sanitära och hygieniska inrättningar för utsatta befolkningsgrupper, bland annat flyktingar.

Ekonomiskt stöd: 502 miljoner euro

II.1.2.    Stöd för att stärka systemen för forskning, hälso- och sjukvård och vatten

För att bekämpa spridningen av viruset måste man förbättra hygienen och göra hälso- och sjukvårdssystemen motståndskraftiga, i hela världen. I vissa partnerländer är situationen särskilt problematisk på grund av den begränsade tillgången till vatten och redan svaga hälso- och sjukvårdssystem. EU kommer att eftersträva en evidensbaserad policymix som har testats vid tidigare hälsokriser, t.ex. vid utbrotten av ebola och zikafeber, där hälso- och sjukvårdshjälp till de mest utsatta länderna, regionalt samarbete, övervakning och utveckling av ny diagnostisering och ett vaccin slutligen ledde till att pandemierna upphörde. För detta ändamål kommer stor vikt att läggas på forskning och innovation.

Viktiga utmaningar:

·Att stödja länder med begränsade resurser för att stärka deras insatser för begränsning och behandling, och stärka systemen för hälso- och sjukvård och social trygghet, i syfte att säkerställa hållbar kapacitet för riskminskning, övervakning och förvaltning av insatserna.

·Att se till att det finns tillgång till grundläggande inrättningar för handtvätt och tvål samt god praxis i fråga om vatten, sanitet och hygien (WASH) i samhällen, bostäder, skolor, marknadsplatser och särskilt vårdinrättningar, för att bidra till att förhindra smittspridning.

·Att påskynda forskningsinsatser för att utveckla effektiva behandlingar och vacciner och effektiv terapi och diagnostisering, och säkerställa allmän tillgänglighet till ett överkomligt pris.

·Att säkerställa tillgången till skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdspersonal, även genom att återställa globala leveranskedjor.

Hur bidrar EU till att ta itu med dessa utmaningar?

·Genom att stödja partnerländer att bygga upp motståndskraftiga och flexibla hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem och att genomföra det internationella hälsoreglementet.

·Genom att fylla på och fokusera EU:s befintliga folkhälsoprogram för att hjälpa partnerländerna att skydda, utöka och ge incitament till vårdpersonalen.

·Genom att stödja regeringars informationsinsatser och insatser för att öka medvetenheten hos befolkningen om grundläggande skyddsåtgärder och hygienrådgivning för att förhindra spridning av coronaviruset.

·Genom att bevilja flexibilitet inom ramen för vårt stöd till globala initiativ som Globala fonden för bekämpning av aids, tuberkulos och malaria, vaccinalliansen (Gavi) och den globala finansieringsmekanismen, och samtidigt se till att väsentliga folkhälsoprogram fortgår.

·Genom att stödja ytterligare forskning om diagnostisering, behandling och förebyggande; så snart ett vaccin finns tillgängligt, påskynda godkännandet och subventionera vacciner samt vaccinleveranser i utsatta länder.

·Genom att stödja expertutbildningar och epidemiologisk övervakning, utplacering och användning av mobila laboratorier och andra mobila lösningar.

·Genom att stärka regionala hälsoskyddsorganisationer i länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, såsom Pasteurinstitutet i Senegal.

·Genom att inbjuda kandidatländerna på västra Balkan att medverka i EU:s hälsosäkerhetskommitté, tillhandahålla tekniskt bistånd och protokoll och riktlinjer för krishantering, sprida expertutlåtanden samt överväga hur potentiella kandidater på bästa sätt kan associeras till dessa åtgärder.

·Genom att stödja lika tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet för migranter, flyktingar, internflyktingar och värdsamhällen via EU:s förvaltningsfonder och instrumentet för att bidra till stabilitet och fred, vilket tillhandahåller akut hälso- och sjukvård samt stöd för grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster och hälso- och sjukvårdsinfrastrukturer.

·Genom att främja datautbyte mellan forskare och underlätta tillgången till resultat och underlag via öppen tillgång och öppen vetenskap, vilket medför att forskningsresultat ligger till grund för politiska beslut och får klinisk spridning.

·Genom att intensifiera förberedelserna med EU:s medlemsstater och tredjeländer för det globala partnerskapet för hälsa. Medlen för det befintliga partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP), som i nuläget är inriktat på Afrika söder om Sahara, skulle kunna utökas så att partnerskapet kan utvidgas till länderna i södra Medelhavsområdet.

·Genom att omrikta arbetet i befintliga multilaterala plattformar, t.ex. koalitionen för innovation i fråga om epidemiberedskap (CEPI), till vaccinutveckling, och i det globala nätverket för forskningssamarbete om smittberedskap (GloPID-R), till beredskap.

Exempel på EU-stöd till våra partners hälso- och sjukvårdssektor 

I Sudan arbetar EU för att säkra tillgång till rent vatten och hygien och för att sprida kunskap om viruset, genom humanitära projekt som uppgår till sammanlagt 10 miljoner euro.

Kommissionen har undertecknat EU:s nya hälsoskyddsinitiativ med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), vilket uppgår till 9 miljoner euro. Det har redan inletts, omfattar alla 23 grannskaps- och utvidgningsländer och inriktas på beredskap och medicinsk kapacitet för att hantera covid-19-pandemin och dess många återverkningar.

I Iran kommer EU att tillhandahålla 6 miljoner euro för att stärka hälso- och sjukvårdssektorn genom att köpa väsentliga läkemedel, utbilda väsentlig hälso- och sjukvårdspersonal och anordna medvetandehöjande kampanjer om personlig hygien och sanitet. Vi finansierar också ökad tillgång för de mest utsatta afghanska flyktingarna i Iran till grundläggande tjänster.

Ekonomiskt stöd: 2 858 miljoner euro

II.1.3.    Åtgärder för att ta itu med ekonomiska och sociala konsekvenser

Denna exceptionella hälsokris kommer med största sannolikhet att få negativa ekonomiska och sociala effekter: dessa måste åtgärdas snarast för att förhindra destabilisering. Detta förutsätter åtgärder på flera fronter: buffertar inför en möjlig makroekonomisk chock, lämpligt stöd till finansiella intermediärer och en blandning av finansieringsalternativ för den offentliga och den privata sektorn. Detta innefattar även en skyddsram för arbetstagare och hushåll som förlorar sin inkomst.

Viktiga utmaningar:

·Att ta itu med de allvarliga ekonomiska konsekvenserna av pandemin runtom i världen och förebygga en recession i många partnerländer. Många länder kommer att drabbas av en nedgång i den ekonomiska aktiviteten och en kraftig ökning av arbetslöshet och fattigdom. Detta kan leda till pressade offentliga finanser, ökade sociala spänningar och, i vissa miljöer, våld.

·Att ta itu med de ytterligare finansiella och likviditetsrelaterade utmaningar som denna kris medför. Ett antal utvecklings- och tillväxtekonomier som drabbas av krisen har redan en situation med hög skuldsättning och begränsat politiskt utrymme. Länder som förlitar sig på turism eller remitteringar, liksom länder som befinner sig i början av leveranskedjor eller som är beroende av basvaruexport, finns bland de hårdast drabbade länderna.

·Att stödja ekonomisk och social stabilisering och sociala skyddsåtgärder såsom tillfälligt anstånd med eller undantag från skatter och sociala avgifter, stimulerande finansieringsvillkor för ekonomiska aktörer och direkt ekonomiskt stöd för att hjälpa arbetstagare (inklusive lönesubventioner) och drabbade hushåll, med särskild uppmärksamhet på ungdomar – vilket förutsätter ökade sociala utgifter. Ekonomiska aktörer kan behöva krediter till överkomliga priser och kan behöva lägga om sina amorteringar.

·Att stödja åtgärder för att öka nätkapaciteten, inbegripet åtgärder på kort sikt, för att underlätta distansarbete, lärande och socialisering samt tillgång till korrekt information.

·Att se till att företagen återfår förmågan att finansiera långsiktiga investeringar, så att ekonomierna kan återhämta sig på ett grönt och inkluderande sätt.

·Att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive arbetstagarnas rättigheter och demokratin, med särskild tonvikt på utbildning och kvinnors, flickors och de mest utsatta personernas situation.

Hur bidrar EU till att ta itu med dessa utmaningar?

·Genom att skydda arbetstagarna på arbetsplatsen och främja inkluderande åtgärder som ökar mängden av och kvaliteten på tillgången till hälso- och sjukvård och anständigt arbete i allmänhet. Dessa åtgärder förebygger bland annat diskriminering och social utestängning.

·Genom att mobilisera instrumentet för makroekonomiskt stöd till de länder i västra Balkan och grannskapsländer som står inför en betalningsbalanskris, parallellt med stödet från Internationella valutafonden (IMF). Makroekonomiskt stöd kan bidra till makroekonomisk stabilitet och skapa politiskt utrymme för lämpliga ekonomiska svarsåtgärder.

·Genom att temporärt ge nationella regeringar hjälp i form av tekniskt bistånd, direkt budgetstöd och, om relevant, subventionerad finansiering, som komplement till Världsbankens och IMF:s insatser, så att de kan anta finanspolitiska, penningpolitiska, socialpolitiska och folkhälsopolitiska reformer för att bland annat prioritera offentliga utgifter för socioekonomisk utveckling och fattigdomsminskning.

·Genom att temporärt ge stöd till finansiella intermediärer, som offentliga banker och tillsynsorgan, i form av tekniskt bistånd eller garantier så att de kan införa mer ändamålsenliga finansieringsstrategier och regelverk och förbättra tillgången till subventionerad finansiering.

·Genom att ge stöd till den privata sektorn – särskilt små och medelstora företag och egenföretagare – i form av garantier, likviditetsstöd och tekniskt bistånd. Genom att stödja lokala banker via internationella finansinstitut och europeiska institut för utvecklingsfinansiering, så att tillgången till likviditetsstöd, rörelsekapital och handelsfinansiering kan ökas. Genom att ytterligare omrikta garantier från EFHU till kortfristig riskdelning vid lån till mikroföretagare och små och medelstora företag. Kommissionen välkomnar återstarten av Wieninitiativet för banksamordning, som kommer att hjälpa bankerna att fortsätta att aktivt bidra till finansieringen av EU:s och partnerländernas ekonomier.

·Genom att ge lån till den offentliga sektorn från EIB, särskilt för hälso- och sjukvårdsutrustning och hälso- och sjukvårdsprodukter.

·Genom att samarbeta med internationella organisationer, partnerländer och den europeiska privata sektorn för att bygga upp starka och motståndskraftiga värdekedjor inom strategiska sektorer och säkerställa att kriterierna för hållbarhet, arbetstagares rättigheter och företagens sociala ansvar, trots den minskade efterfrågan, iakttas i dessa värdekedjor när ekonomin återhämtar sig.

·Genom att främja olika typer av skuldlättnad (som övervägs av multilaterala finansiella institut, särskilt IMF), särskilt i länder som drabbas av den coronavirusrelaterade ekonomiska nedgången.

·Genom att stödja ett fortsatt tillhandahållande av utbildning på alla nivåer.

·Genom att upprätthålla den politiska dialogen med hjälp av budgetstöd och tekniskt bistånd till policyreformer rörande mänskliga rättigheter och demokratistöd, samt direkt stöd till det civila samhället.

·Genom att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder (både omedelbart och på lång sikt) för att se till att de globala leveranskedjorna och transportkorridorerna förblir intakta. Genom att se till att de åtgärder för att hantera spridningen av coronaviruset som inverkar på rörligheten för varor och arbetskraft är fokuserade, proportionerliga, transparenta och tillfälliga, vilket är fallet med EU-åtgärden för tillfälliga exporttillstånd, och beaktar andra länders behov av akuta förnödenheter och humanitärt bistånd. I EU:s ordning för tillfälliga exporttillstånd anges humanitärt bistånd uttryckligen som en grund för medlemsstaterna att bevilja exporttillstånd.

Exempel på stöd till återhämtning

I Sierra Leone kommer 34,7 miljoner euro att tillhandahållas för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19, enligt följande: 25 miljoner euro i budgetstöd för att stärka den makroekonomiska resiliensen och stabiliteten och stödja landets nationella insatsplan. Genom ett kontantöverföringsprogram till ett värde av 5,2 miljoner euro kommer kommissionens stöd via Världsbanken att skydda inkomsterna hos de allra mest sårbara befolkningsgrupperna. Slutligen kommer kommissionen, med ett paket på 4,5 miljoner euro, att stödja jordbrukssektorn för att öka den lokala livsmedelsproduktionen.

västra Balkan har EU sedan krisen började mobiliserat betydande stöd till social och ekonomisk återhämtning, till ett belopp av 374,5 miljoner euro (46,5 miljoner euro till Albanien, 73,5 miljoner euro till Bosnien och Hercegovina, 63 miljoner euro till Kosovo, 50 miljoner euro till Montenegro, 63 miljoner euro till Nordmakedonien och 78,5 miljoner euro till Serbien). Detta stöd kommer att bidra till att hantera de sociala och ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin, särskilt för de mest drabbade företagen, däribland företag som arbetar inom turism och transport.

För Jordanien och Libanon har ett paket på 240 miljoner euro antagits för att stödja utsatta lokala hushåll och syriska flyktingar.

Ekonomiskt stöd: 12 281 miljoner euro

II.2.    Team Europe-paket:

EU och dess medlemsstater kommer att bidra till ett Team Europe-paket för att stödja partnerländerna i deras ansträngningar för att på ett heltäckande sätt ta itu med den kris som covid-19-pandemin skapar. Bidragen från EU:s budget anges i följande tabell:

II.1

Gemensamma prioriterade handlingslinjer

EU:s bidrag till Team Europe-paketet (miljoner euro)

II.1.1

Stöd till akuta humanitära insatser

502

II.1.2

Stöd för att stärka hälso- och sjukvårdssystem

2 858

II.1.3

Ekonomiska och sociala konsekvenser

12 281

TOTALT

15 641

Detta bidrag bygger på befintliga instrument och faciliteter som kan ge snabba och konkreta resultat. Detta gäller särskilt regionala blandfinansieringsplattformar eller EU-garantiinstrument, dvs. EFHU och EIB:s externa utlåningsmandat. Ett påskyndat makroekonomiskt stöd till länderna på västra Balkan och i grannskapsländerna planeras också, som komplement till det snabba stödet från IMF.

II.3 Team Europe för global beredskap:

Att hitta en väg ut ur den rådande krisen förutsätter först och främst att man snabbt finner en effektiv diagnostisering, ett effektivt vaccin och effektiva behandlingar. Utan detta förblir alla länder i världen sårbara. Därför kommer EU att samarbeta med partner runt om i världen för att anordna ett givararrangemang, i syfte att överbrygga den nuvarande finansieringsbrist som identifierats av styrgruppen för global beredskap, med målet att uppbåda de 7,5 miljarder euro som behövs för att

·utveckla diagnostisering och behandlingar av samt vaccin mot coronaviruset, snabbt och i den omfattning som behövs,

·säkerställa tillräckliga leveranser av skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdspersonal,

·stödja WHO med att samordna och prioritera insatserna till de mest sårbara länderna.

Vid sidan av finansieringslöften kommer EU och dess partner att sträva efter att skapa ett politiskt engagemang på hög nivå för att säkerställa rättvis tillgång till de produkter som skapas för att hantera denna pandemi.

II.4 Team Europe för global samordning och multilateralism

EU kommer att främja och leda ett samordnat svar på multilateral front, särskilt genom en gemensam samordningsinsats med FN, de internationella finansinstituten, G7 och G20. EU och dess medlemsstater kommer också att fortsätta att arbeta med Afrikanska unionen (AU) om den förnyade strategin med Afrika, inför toppmötet mellan AU och EU under hösten. I enlighet med överenskommelsen mellan G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer kommer EU att aktivt bidra till utarbetandet av en G20-färdplan med följande inslag 4 :

·En G20-handlingsplan som svar på coronaviruset, där de enskilda och kollektiva åtgärder som G20 har vidtagit och kommer att vidta för att hantera pandemin beskrivs. Handlingsplanen bör innefatta makroekonomiska åtgärder, finansiella åtgärder och åtgärder för internationella finansinstitut. Handlingsplanen bör också innehålla en samordnad exit- och återhämtningsstrategi och minska riskerna för handelns leveranskedjor.

·Ett samarbete med relevanta internationella finansinstitut, särskilt IMF och Världsbanken, för att snabbt kunna ge lämpligt internationellt ekonomiskt stöd till tillväxtmarknader och utvecklingsländer, så att de ska klara av utmaningarna i samband med covid-19-pandemin, inbegripet likviditets- och skuldlättnadsåtgärder för att hjälpa de fattigaste länderna att omedelbart begränsa sina amorteringsskyldigheter.

·Ett samarbete med rådet för finansiell stabilitet (FSB), med tanke på att FSB har i uppdrag att samordna sådana reglerings- och tillsynsåtgärder för finanssektorn som länderna antar som ett svar på pandemin. I enlighet med G20-handelsministrarnas överenskommelse kommer EU omedelbart att vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta handeln med väsentliga varor och fortsätta att samarbeta med internationella partner för att hålla marknaderna öppna. I denna anda fortsätter EU alla sina ansträngningar för att modernisera och stärka Världshandelsorganisationen (WTO) och förenklade handelsprocedurer. EU kommer också att främja åtgärder som kan hjälpa ekonomierna att återhämta sig på ett grönt och inkluderande sätt.

Som svar på G20-ledarnas uppmaning i deras extraordinära uttalande om coronaviruset har Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel erbjudit sig att anordna ett internationellt givararrangemang online, såsom beskrivs ovan, för att uppbåda tillräcklig finansiering till utveckling och införande av ett vaccin mot covid-19.

Inom ramen för WHO kommer EU och dess medlemsstater att leda utarbetandet av en resolution vid Världshälsoförsamlingens 73:e möte i maj om den kris som covid-19-pandemin skapar. Med logistiskt stöd från WHO:s sekretariat kommer EU att anordna inkluderande samråd för att bygga upp konsensus bland länderna om denna viktiga resolution, med fokus på solidaritet, samordning och hälsokrishantering.

Slutligen bör EU främja globalt samarbete inom forskning och innovation, arbeta för öppen vetenskap och öppen tillgång till data och forskningsresultat samt stärka befintliga multilaterala plattformar som är relevanta för hantering av pandemier.

Stöd till forskning i Afrika

EU ansluter sig till forsknings- och innovationsinsatser med Afrika i kampen mot covid-19-pandemin. Partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP) utlyser brådskande inbjudningar att anmäla intresse för att stödja forskning om coronaviruset och stärka forskningskapaciteten i Afrika söder om Sahara. Totalt tre ansökningsomgångar kommer att finansieras med över 25 miljoner euro från Horisont 2020, EU:s forsknings- och innovationsprogram.

(1)

Gemensamt meddelande Mot en övergripande strategi för Afrika, JOIN(2020) 4.

(2)

COM(2020) 114 final: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan.

(3)

Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(4)

Se G20:s pressmeddelande av den 30 mars (G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer); G20-ledarnas uttalande av den 26 mars och G7-ledarnas uttalande av den 16 mars.

Top