52020IP0005

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020IP0005 - EN

Document 52020IP0005

Help

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (2019/2956(RSP))

OJ C 270, 7.7.2021, p. 2–20 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

7.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 270/2

P9_TA(2020)0005

Den europeiska gröna given

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (2019/2956(RSP))

(2021/C 270/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773), och av djupanalysen till stöd för detta meddelande,

—	med beaktande av EU:s miljöhandlingsprogram till 2020 och unionens vision för 2050,

—	med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna samt av Parisavtalet,

—	med beaktande av FN:s konvention om biologisk mångfald,

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och av målen för hållbar utveckling,

—	med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 4 december 2019The European environment – state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020),

—

med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 oC, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och dess sammanfattande rapport om detta samt dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken (Climate Change and Land) och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (Ocean and Cryosphere in a Changing Climate),

—	med beaktande av FN:s miljöprograms rapport om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) 2019, som offentliggjordes den 26 november 2019, och dess första sammanfattande rapport från december 2019 om produktion av fossila bränslen (Production Gap Report, rapport om produktionsklyftan 2019),

—	med beaktande av den globala bedömningsrapporten av den 31 maj 2019 om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

—	med beaktande av rapporten Global Resources Outlook 2019 från FN:s miljöprograms internationella resurspanel,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—	med beaktande av de konventioner och rekommendationer som utarbetats av Internationella arbetsorganisationen (ILO),

—	med beaktande av Europarådets reviderade europeiska sociala stadga,

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

—	med beaktande av UNFCCC:s 26:e partskonferens, som ska hållas i november 2020, och att samtliga parter i UNFCCC måste höja sina nationellt fastställda bidrag i enlighet med Parisavtalets mål,

—	med beaktande av den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15), som ska hållas i Kunming i Kina i oktober 2020, där parterna behöver enas om de övergripande ramarna för arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald efter 2020,

—	med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25) (3),

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Denna resolution utgör Europaparlamentet första allmänna reaktion på kommissionens meddelande Den europeiska gröna given. Parlamentet kommer, i takt med att arbetet med den gröna given fortskrider, att återkomma med mer detaljerade ståndpunkter om specifika åtgärder och politiska insatser, och kommer att använda sig av alla sina lagstiftande befogenheter för att se över och ändra eventuella förslag från kommissionen för att se till att de stöder alla målen i den gröna given.

Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av ambitiösa åtgärder för att ta itu med klimatförändringar och miljöutmaningar, begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC och undvika massiv förlust av biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande Den europeiska gröna given. Parlamentet delar kommissionens åtagande att omvandla EU till ett sundare, hållbart, rättvist och välmående samhälle med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet begär att omställningen till ett klimatneutralt samhälle ska vara slutförd senast 2050 och att detta ska bli en europeisk framgångssaga.

Europaparlamentet betonar att alla människor som bor i Europa bör beviljas den grundläggande rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö och till ett stabilt klimat, utan diskriminering, och att denna rätt måste tillgodoses genom ambitiös politik och vara fullt verkställbar genom hela rättssystemet på nationell nivå och EU-nivå.

Europaparlamentet är starkt övertygat om att den europeiska gröna given måste främja en integrerad och vetenskapsbaserad strategi och föra samman alla sektorer på samma spår i riktning mot samma mål. Parlamentet anser att integreringen av olika politikområden i riktning mot en helhetssyn är det verkliga mervärdet av den europeiska gröna given och därför bör stärkas. Parlamentet ser den gröna given som en katalysator för en inkluderande och icke-diskriminerande samhällsomvandling med klimatneutralitet, miljöskydd, hållbar resursanvändning och medborgarnas hälsa och livskvalitet inom planetens gränser som nyckelmål.

Europaparlamentet understryker att den gröna given bör stå i centrum för EU:s strategi för ny hållbar tillväxt, med respekt för jordens begränsningar som planet, och för att skapa ekonomiska möjligheter, driva på investeringar och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet anser att detta kommer att gynna allmänheten och företagen i EU och skapa en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där den ekonomiska tillväxten frikopplas från EU:s globala växthusgasutsläpp, resursanvändning och avfallsgenerering. Parlamentet betonar att den gröna given måste leda till sociala framsteg genom att förbättra välbefinnandet för alla och minska sociala ojämlikheter, ekonomiska obalanser mellan medlemsstaterna och skillnader mellan kön och generationer. Parlamentet anser att en rättvis omställning innebär att ingen människa eller plats lämnas åt sitt öde och att sociala och ekonomiska ojämlikheter bekämpas.

Europaparlamentet anser att FN:s mål för hållbar utveckling bör stå i centrum för EU:s process för utarbetande och genomförande av politik så att EU främjar en modell för mänsklig utveckling som är förenlig med en välmående planet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att den europeiska gröna given måste kombinera sociala rättigheter, miljöintegritet, regional sammanhållning, hållbarhet och framtidssäkrade industrier som är globalt konkurrenskraftiga, till förmån för alla.

Europaparlamentet understryker att den gröna given måste sikta på en blomstrande, rättvis, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi som fungerar för alla, i alla regioner i Europa. Parlamentet anser att den gröna given bör skapa ekonomiska möjligheter och rättvisa mellan generationerna. Parlamentet betonar vikten av att respektera och stärka den sociala dialogen på alla nivåer och i alla sektorer för att säkerställa en rättvis omställning. Parlamentet betonar behovet av ett jämställdhetsperspektiv på åtgärder och mål i den gröna given, inbegripet jämställdhetsintegrering och jämställdhetsorienterade åtgärder. Parlamentet upprepar att omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett hållbart samhälle måste gå hand i hand med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och insisterar på att alla initiativ som tas inom ramen för den europeiska gröna given måste vara fullt förenliga med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Europaparlamentet understryker att stora offentliga och privata investeringar kommer att behövas för att unionen ska uppnå målen i den gröna given, och ser detta som en förutsättning för att den gröna given ska bli framgångsrik. Parlamentet anser att EU måste tillhandahålla långsiktig säkerhet för investerarna och rättslig förutsebarhet samt lämpliga finansiella ramar, resurser och marknads- och skatteincitament för en framgångsrik grön omställning som gynnar en positiv och hållbar social, industriell och ekonomisk förändring. Parlamentet upprepar att den gröna given bör sätta Europa på kurs mot hållbar tillväxt, välstånd och välbefinnande på lång sikt och se till att vår miljöpolitik, ekonomiska politik och socialpolitik utvecklas för att säkerställa en rättvis omställning.

Europaparlamentet understryker att globala utmaningar som klimatförändringar och miljöförstörelse kräver ett globalt svar. Parlamentet betonar att EU måste visa ambitioner men också få med sig andra regioner i världen i samma riktning. Parlamentet understryker EU:s roll som global ledare när det gäller miljö- och klimatåtgärder.

Europaparlamentet föreslår att alla åtgärder inom ramen för den gröna given ska följa en vetenskapsbaserad strategi och baseras på konsekvensanalyser ur ett helhetsperspektiv.

10.

Europaparlamentet erkänner sitt institutionella ansvar för att minska sitt koldioxidavtryck. Parlamentet föreslår att man antar egna åtgärder för att minska utsläppen, bland annat genom att ersätta sin fordonspark med utsläppsfria fordon, och uppmanar med kraft alla medlemsstater att enas om ett enda säte för Europaparlamentet.

Skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050

11.

Europaparlamentet anser att ett rättsligt bindande EU-åtagande om klimatneutralitet senast 2050 kommer att bli ett kraftfullt verktyg för att uppbåda de samhälleliga, politiska, ekonomiska och tekniska krafter som krävs för omställningen. Parlamentet understryker starkt att omställningen är en gemensam insats av alla medlemsstater och att varje medlemsstat måste bidra till att genomföra klimatneutralitet i EU senast 2050. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk klimatlag senast i mars 2020.

12.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös klimatlag med ett rättsligt bindande inhemskt mål för uppnåendet av nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 vilket omfattar hela ekonomin, liksom mellanliggande EU-mål för 2030 och 2040 som ska fastställas som en del av den lagen senast vid tidpunkten för dess antagande av medlagstiftarna, på grundval av konsekvensbedömningar och kraftfulla ramar för styrningen. Parlamentet understryker att klimatlagen måste återspegla bästa tillgängliga vetenskap, med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC, och att den bör hållas uppdaterad i linje med utvecklingen av EU:s rättsliga ramar och Parisavtalets översynscykel. Parlamentet anser att klimatlagen också måste innehålla specifika anpassningskomponenter genom att kräva att alla medlemsstater antar handlingsplaner för anpassning.

13.

Europaparlamentet efterlyser en ökning av EU:s inhemska mål för minskade växthusgasutsläpp för 2030 till 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Kommissionen uppmanas kraftfullt att lägga fram ett förslag i detta syfte så snart som möjligt så att EU kan anta detta mål som sitt uppdaterade nationellt fastställda bidrag i god tid före COP26. Parlamentet begär vidare att detta mål därefter ska integreras i den europeiska klimatlagen.

14.

Europaparlamentet anser att EU måste spela en aktiv roll och visa ett starkt ledarskap under förberedelserna inför COP26, där parterna bör öka de gemensamma klimatåtagandena så att de återspeglar högsta möjliga ambitionsnivå. Med detta i åtanke anser parlamentet att EU bör anta ett förstärkt nationellt fastställt bidrag så tidigt som möjligt under 2020 för att uppmuntra andra länder utanför EU, i synnerhet de största utsläpparna, att göra detsamma. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet att enas kring ett förstärkt nationellt fastställt bidrag inför det planerade toppmötet mellan EU och Kina i september samt inför toppmötet mellan EU och Afrika.

15.

Europaparlamentet erkänner att medlemsstaterna kan ha olika metoder för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt, eftersom länder har olika utgångspunkter och resurser och en del går snabbare framåt än andra, men den gröna omställningen bör omvandlas till en ekonomisk och social möjlighet för alla regioner i Europa.

16.

Europaparlamentet betonar att nettoutsläppen måste minskas till nära noll i alla sektorer av ekonomin för att gemensamt bidra till målet att uppnå klimatneutralitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov lägga fram förslag som bygger på konsekvensbedömningar, i syfte att revidera EU:s lagstiftningsåtgärder på klimat- och energiområdet senast i juni 2021 för att leva upp till de ökade klimatambitionerna på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att även utnyttja den ytterligare potentialen i annan befintlig EU-lagstiftning för att bidra till klimatåtgärder, såsom ekodesigndirektivet, EU:s avfallslagstiftning, åtgärder för den cirkulära ekonomin och förordningen om fluorerade växthusgaser. Parlamentet understryker vidare att naturbaserade lösningar kan hjälpa medlemsstaterna att uppnå sina mål för minskning av växthusgasutsläppen och biologisk mångfald, men insisterar på att de bör vara ett komplement till minskningar av växthusgasutsläpp vid källan.

17.

Europaparlamentet anser att nya och utökade växthusgasmål kräver att EU:s utsläppshandelssystem är ändamålsenligt. Kommissionen uppmanas att snabbt se över utsläppshandelsdirektivet, bland annat den linjära minskningsfaktorn, reglerna för tilldelning av gratis utsläppsrätter och det eventuella behovet av ett minimipris för koldioxidutsläpp.

18.

Mot bakgrund av de ihållande globala skillnaderna i klimatambitionerna stöder Europaparlamentet kommissionens avsikt att arbeta för en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO:s bestämmelser. Parlamentet ser utvecklingen av en sådan mekanism som en del av en bredare strategi för en konkurrenskraftig koldioxidfri EU-ekonomi som upprätthåller EU:s klimatambitioner och samtidigt tryggar lika villkor. Parlamentet noterar kommissionens åsikt att mekanismen skulle utgöra ett alternativ till befintliga åtgärder mot koldioxidläckage inom EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet betonar att de nuvarande åtgärderna för att ta itu med koldioxidläckage inte bör upphävas förrän ett nytt system har införts, och uppmanar kommissionen att, innan den lägger fram några förslag, göra en djupgående analys av de olika möjliga utformningarna av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna före den översyn av klimatlagstiftningen som förväntas äga rum i juni 2021. Parlamentet anser att en framtida mekanism för koldioxidjustering vid gränserna bör innehålla ekonomiska incitament för en framgångsrik grön omställning, liksom för klimatpionjärer, stödja en marknad för koldioxidsnåla varor inom EU samt säkerställa en ändamålsenlig prissättning på koldioxid i EU, samtidigt som den främjar koldioxidprissättning i andra delar av världen. Parlamentet anser att den måste ta hänsyn till varje sektors särdrag och att den skulle kunna införas gradvis i utvalda sektorer, samtidigt som alla otillbörliga ytterligare administrativa kostnader, särskilt för europeiska små och medelstora företag, måste undvikas.

19.

Europaparlamentet välkomnar det planerade förslaget om att revidera energiskattedirektivet med hänsyn till miljöfrågor i syfte att tillämpa principen om att förorenaren betalar, samtidigt som man tar hänsyn till nationell skattepolitik och undviker att skapa större ojämlikhet.

20.

Europaparlamentet efterlyser en ny och mer ambitiös EU-strategi för klimatanpassning. Parlamentet påminner om att det behövs större insatser för klimatsäkring, resiliensuppbyggnad, förebyggande arbete och beredskap i EU och dess medlemsstater. Parlamentet betonar behovet att mobilisera offentliga och privata investeringar för anpassning och efterlyser en verklig politisk samstämmighet om EU-finansiering så att anpassning och klimatresiliens bedöms som nyckelkriterier i all relevant EU-finansiering. Parlamentet anser samtidigt att förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer måste vara ett kraftfullt solidaritetsinstrument med tillräckliga resurser. Parlamentet efterlyser en konsekvent och tillräcklig tilldelning av medel i EU-budgeten och gemensamma resurser för EU:s civilskyddsmekanism.

21.

Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet om att kommissionen kommer att lansera en europeisk klimatpakt. Parlamentet understryker att den europeiska klimatpakten måste sammanföra medborgare, regioner, lokalsamhällen, det civila samhället, företag (inklusive små och medelstora företag) och fackföreningar som aktiva deltagare i omställningen till klimatneutralitet, på grundval av en verklig dialog och öppna och deltagarbaserade processer, också i utformningen, genomförandet och utvärderingen av politiken. Parlamentet anser att det är viktigt att samarbeta med intressenter från energiintensiva sektorer och de berörda parterna på arbetsmarknaden, särskilt arbetsgivare, arbetstagare, icke-statliga organisationer och akademiker, för att bidra till att hitta hållbara lösningar i omställningen till koldioxidneutrala ekonomier.

Ren och trygg energiförsörjning till rimligt pris

22.

Europaparlamentet framhåller energins centrala roll i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser, och välkomnar kommissionens mål att fortsätta att fasa ut fossila bränslen i energisystemet så att EU kan uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet begär att direktivet om förnybar energi ska revideras i enlighet med denna ambition, med fastställda bindande nationella mål för varje medlemsstat. Parlamentet välkomnar vidare prioriteringen av energieffektivitet. I detta sammanhang uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa principen ”energieffektivitet först” inom alla sektorer och politikområden, vilket är grundläggande för att minska EU:s energiberoende och utsläpp från energiproduktion, samtidigt som man också tillhandahåller lokala arbetstillfällen i samband med renoveringar och sänker allmänhetens energikostnader. Parlamentet begär att energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energieffektivitet ska revideras i linje med EU:s ökade klimatambitioner, och att genomförandet av dem ska stärkas genom bindande nationella mål, med särskild hänsyn till utsatta medborgare, samtidigt som hänsyn också tas till behovet av ekonomisk förutsebarhet för de berörda sektorerna.

23.

Europaparlamentet betonar att det för uppnåendet av Parisavtalets mål är avgörande med verkställande på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att de nationella energi- och klimatplanerna är helt i linje med EU:s mål. Parlamentet påminner om medlemsstaternas behörighet att besluta om sin energimix inom EU:s klimat- och energiramar.

24.

Europaparlamentet understryker att alla sektorer måste öka sin användning av förnybar energi och fasa ut fossila bränslen om EU:s klimat- och hållbarhetsmål ska kunna uppnås. Parlamentet efterlyser en revidering av riktlinjerna för transeuropeiska energinät (TEN-E) innan nästa förteckning över projekt av gemensamt intresse antas, i syfte att anpassa de rättsliga ramarna till den prioriterade utbyggnaden av smarta nät och förhindra fastlåsning vid koldioxidintensiva investeringar. Parlamentet understryker behovet av ett strategiskt tillvägagångssätt för energikluster i EU med målet att dra nytta av de effektivaste investeringarna i förnybara energikällor. Parlamentet välkomnar därför tillkännagivandet om en strategi för havsbaserad vindkraft. Parlamentet anser att EU:s politik särskilt bör främja innovation och utbyggnad av hållbar energilagring och grönt väte. Parlamentet betonar behovet att se till att användningen av energikällor som naturgas endast blir av övergående natur, med tanke på målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

25.

Europaparlamentet understryker att det är avgörande att säkerställa en välfungerande, fullt integrerad, konsumentorienterad och konkurrenskraftig energimarknad i Europa. Parlamentet understryker vikten av gränsöverskridande sammanlänkningar för en fullt integrerad energimarknad. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet om att kommissionen senast i mitten av 2020 kommer att föreslå åtgärder för smart integration, och understryker att ytterligare integration av EU:s energimarknad kommer att spela en viktig roll för att skapa en tryggare energiförsörjning och uppnå en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet framhåller att det behövs en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter med tillräcklig finansiering för att stärka och öka det regionala samarbetet mellan medlemsstaterna.

26.

Europaparlamentet insisterar på en snabb utfasning av direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen senast 2020 i EU och i varje medlemsstat.

27.

Europaparlamentet välkomnar den aviserade renoveringsvågen för offentliga och privata byggnader och ser gärna att fokus läggs på renovering av skolor och sjukhus och på subventionerade bostäder och hyresbostäder för att hjälpa låginkomsthushåll. Parlamentet understryker att det befintliga byggnadsbeståndet måste renoveras till att bli nära-nollenergibyggnader för att nå koldioxidneutralitet senast 2050. Parlamentet understryker att byggsektorn har en hög energisparpotential och potential för produktion på plats av förnybar energi, vilket kan öka sysselsättningen och hjälpa små och medelstora företag att expandera. Parlamentet anser att ett smart och framåtblickande regelverk är avgörande. Parlamentet välkomnar därför förslagen om att minska de nationella lagstiftningshindren för renovering samt revideringen av byggproduktförordningen. Parlamentet vill se en rigorös kontroll av att medlemsstaterna efterlever sina skyldigheter att renovera offentliga byggnader i enlighet med energieffektivitetsdirektivet. Parlamentet uppmuntrar främjande av träbyggnation och ekologiska byggmaterial.

28.

Europaparlamentet framhåller att energiomställningen måste vara socialt hållbar och inte får förvärra energifattigdomen, och välkomnar kommissionens åtagande i detta avseende. Parlamentet anser att samhällen som bekämpar energifattigdom måste utrustas med nödvändiga verktyg för att kunna delta i den gröna omställningen genom utbildning och rådgivningstjänster och genom att stimulera långsiktiga investeringar. Parlamentet efterlyser riktade åtgärder i nära samarbete med medlemsstaterna och utbyte av bästa praxis i syfte att minska energifattigdomen samtidigt som man stöder lika tillgång till finansieringsverktyg för energieffektiva renoveringar. Parlamentet anser att kostnaderna för energieffektivitetsrenoveringar inte bör bäras av låginkomsthushåll. Parlamentet framhåller vidare fjärrvärmens roll i tillhandahållandet av energi till ett överkomligt pris.

29.

Europaparlamentet stöder generellt tanken på marknadsbaserade åtgärder som ett av verktygen för att nå klimatmålen. Parlamentet uttrycker emellertid förbehåll när det gäller att eventuellt inkludera byggnaders utsläpp i EU:s utsläppshandelssystem, eftersom det riskerar att befria det offentliga från ansvaret att agera och leda till högre energikostnader för hyresgäster och bostadsägare. Parlamentet anser att sådana eventuella åtgärder kräver ytterligare analys.

Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi

30.

Europaparlamentet ser omställningen till en modern, klimatneutral, mycket resurseffektiv och konkurrenskraftig industribas i EU senast 2050 som en central utmaning och möjlighet, och välkomnar tillkännagivandet att kommissionen ska lägga fram en ny industristrategi och en strategi för små och medelstora företag i mars 2020. Parlamentet betonar att industrins konkurrenskraft och klimatpolitiken är ömsesidigt förstärkande och att en innovativ och klimatneutral återindustrialisering kommer att skapa arbetstillfällen lokalt och säkra den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

31.

Europaparlamentet framhåller att industristrategin bör riktas in på att stimulera värdekedjor för ekonomiskt bärkraftiga och hållbara produkter, processer och affärsmodeller som strävar efter klimatneutralitet, resurseffektivitet, cirkularitet och en giftfri miljö, och samtidigt bevara och utveckla den internationella konkurrenskraften och undvika att europeiska industrier flyttas ut. Parlamentet håller med kommissionen om att energiintensiva industrier som t.ex. stål-, kemi- och cementindustrin är avgörande för Europas ekonomi, och att det är av största vikt att dessa industrier moderniseras och blir mindre koldioxidkrävande.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning vid omställningen, med särskild hänsyn till de mest missgynnade regionerna, områden som påverkas av strukturomvandlingar (främst kolbrytningsregioner och områden som är beroende av koldioxidintensiva industrier såsom ståltillverkning), glesbefolkade områden och miljömässigt sårbara områden.

33.

Europaparlamentet understryker att strategierna för industrin och för små och medelstora företag måste innehålla tydliga färdplaner för att skapa en övergripande uppsättning incitament och finansieringsmöjligheter för innovation, spridning av banbrytande teknik och nya affärsmodeller samt undanröjande av onödiga lagstiftningshinder. Parlamentet efterlyser EU-stöd till dem som går före i klimat- och resursfrågor genom ett teknikneutralt angreppssätt som är förenligt med bästa tillgängliga vetenskap och EU:s långsiktiga klimat- och miljömål. Parlamentet understryker betydelsen av miljömässigt säker avskiljning och lagring av koldioxid i arbetet med att göra den tunga industrin klimatneutral när inga direkta alternativ för utsläppsminskningar finns tillgängliga.

34.

Europaparlamentet påminner om den digitala teknikens grundläggande roll för att stödja den gröna omställningen, exempelvis genom förbättrad resurs- och energieffektivitet och förbättrad miljöövervakning och genom klimatvinster via en fullständig digitalisering av överföring och distribution samt smarta tillämpningar. Parlamentet anser att industristrategin såsom föreslås bör integrera den gröna respektive digitala omställningen och fastställa de viktigaste målen och hindren för ett fullständigt utnyttjande av den digitala teknikens potential. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla strategier och finansiering för spridning av innovativ digital teknik. Samtidigt framhåller parlamentet vikten av att förbättra energieffektiviteten och cirkulariteten i den digitala sektorn som sådan och välkomnar kommissionens åtaganden i detta avseende. Parlamentet ber kommissionen att fastställa en metod för att övervaka och kvantifiera den digitala teknikens tilltagande miljöpåverkan utan att skapa onödiga administrativa bördor.

35.

Europaparlamentet understryker att industristrategin måste ta vederbörlig hänsyn till konsekvenserna för arbetskraften och till utbildning, omskolning och fortbildning av arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga titta på strategins regionala dimension och se till att ingen människa eller region hamnar på efterkälken. Parlamentet insisterar på att strategin måste innehålla en social dialog där arbetstagarna är fullt delaktiga.

36.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, som måste sträva efter att minska det totala miljö- och resursavtrycket från produktionen och konsumtionen i EU och samtidigt ge starka incitament till innovation, hållbara företag och marknader för klimatneutrala och giftfria cirkulära produkter med resurseffektivitet, nollföroreningar och förebyggande av avfall som huvudprioriteringar. Parlamentet framhåller de starka synergierna mellan klimatåtgärder och den cirkulära ekonomin, särskilt inom energi- och koldioxidintensiva industrier. Parlamentet vill att det fastställs ett energieffektivitetsmål på EU-nivå.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå mål för separat insamling, avfallsminskning, återanvändning och återvinning samt andra särskilda åtgärder, såsom utökat producentansvar, inom prioriterade sektorer såsom kommersiellt avfall, textilier, plast, elektronik, konstruktion och livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla åtgärder för att stödja marknaden för återvunnet material i Europa, bland annat gemensamma kvalitetsstandarder samt obligatoriska mål för användning av återvunnet material inom prioriterade sektorer där så är möjligt. Parlamentet understryker betydelsen av att utveckla giftfria materialkretslopp, påskynda ersättandet av ämnen som inger mycket stora betänkligheter och främja forskning och innovation för att utveckla giftfria produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder för att ta itu med importerade produkter som innehåller ämnen eller komponenter som är förbjudna i EU, och anser att dessa inte bör återinföras på EU-marknaden i konsumentprodukter genom återvinning.

38.

Europaparlamentet stöder politiska åtgärder för hållbara produkter, bland annat en utvidgning av tillämpningsområdet för ekodesign med lagstiftning som gör produkter mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara, och ett kraftfullt arbetsprogram för ekodesign och miljömärkning från 2020 och framåt, som även omfattar smarta telefoner och annan ny it-utrustning. Parlamentet efterlyser lagstiftningsförslag om rätt att reparera, undanröjande av planerat åldrande samt gemensamma laddare för mobil it-utrustning. Parlamentet stöder kommissionens planer på lagstiftningsförslag för att säkerställa en säker, cirkulär och hållbar värdekedja för alla batterier, och förväntar sig att detta förslag åtminstone ska omfatta åtgärder för ekodesign, återanvändnings- och återvinningsmål samt hållbar och socialt ansvarsfull anskaffning. Parlamentet understryker behovet av att skapa ett starkt och hållbart batteri- och lagringskluster i Europa. Parlamentet betonar behovet av att främja lokal konsumtion och produktion som bygger på principerna om att avstå, minimera, återanvända, materialåtervinna och reparera för att stoppa planerade affärsstrategier som bygger på produkters planerade åldrande, i vilka produkterna utformas för att ha en kort livslängd och behöva bytas ut, samt av att anpassa konsumtionen till jordens begränsningar. Parlamentet anser att rätten till reparation och fortsatt stöd till it-tjänster är en absolut nödvändighet för att uppnå hållbar konsumtion. Parlamentet efterlyser en förankring av dessa rättigheter i EU:s lagstiftning.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera EU:s åtgärder mot plastföroreningar, särskilt i den marina miljön, och efterlyser mer omfattande begränsningar samt ersättningsalternativ för plastartiklar för engångsbruk. Parlamentet stöder utvecklingen av lagstiftning för att ta itu med överemballering och se till att alla förpackningar som inte kan återanvändas eller återvinnas på ett ekonomiskt hållbart sätt förbjuds på EU-marknaden senast 2030, samtidigt som livsmedelssäkerheten säkerställs. Parlamentet efterlyser åtgärder för gränsöverskridande samordning av retursystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med mikroplast på ett heltäckande sätt, bland annat genom att införa en omfattande utfasning av avsiktligt tillsatta mikroplaster och genom nya åtgärder, inklusive lagstiftning, mot oavsiktliga utsläpp av plast från exempelvis textilier, däck och plastpellets. Parlamentet konstaterar att kommissionen har för avsikt att utveckla ett regelverk för biologiskt nedbrytbar och biobaserad plast. Parlamentet lyfter fram behovet av en fullt cirkulär plastekonomi.

40.

Europaparlamentet efterlyser en grön inre marknad för EU för att öka efterfrågan på hållbara produkter med särskilda bestämmelser om t.ex. ökad användning av grön offentlig upphandling. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens utfästelser att föreslå ytterligare lagstiftning och vägledning om grön offentlig upphandling. Parlamentet vill att EU-institutionerna ska föregå med gott exempel i samband med upphandling. Parlamentet understryker vidare behovet av att se över och revidera EU:s regler för offentlig upphandling för att säkerställa verkligt lika villkor för EU:s företag, särskilt sådana som erbjuder hållbara produkter eller tjänster, t.ex. inom kollektivtrafiken.

41.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av konsumentmakt och välinformerade konsumenter. Parlamentet efterlyser åtgärder för att ge konsumenterna tillgång till överskådlig, jämförbar och harmoniserad produktinformation, inklusive märkning av produkter, på grundval av solida uppgifter och konsumentforskning, för att hjälpa dem att göra mer hälsosamma och hållbara val och för att de ska informeras om produkters hållbarhet och reparerbarhet samt deras miljöavtryck. Parlamentet understryker behovet av att förse konsumenterna med effektiva, lättbegripliga och genomförbara lösningar som beaktar hållbarhetsaspekter och prioriterar återanvändning eller reparation framför kassering av produkter som inte fungerar ordentligt.

42.

Europaparlamentet tror att hållbart anskaffade förnybara material kommer att spela en viktig roll i omställningen till en klimatneutral ekonomi, och framhåller behovet av att stimulera investeringar i utveckling av en hållbar bioekonomi där fossilintensiva material ersätts med förnybara och biobaserade material i t.ex. byggnader, textilier, kemiska produkter, förpackningar, skeppsbyggnad och, när hållbarhet kan säkerställas, energiproduktion. Parlamentet betonar att detta måste ske på ett hållbart sätt som respekterar ekologiska gränsvärden. Parlamentet framhåller bioekonomins potential att skapa nya gröna jobb, även i EU:s landsbygdsområden, och att stimulera innovation. Parlamentet efterlyser stöd till forskning och innovation i hållbara bioekonomiska lösningar som beaktar behovet av att skydda unik biologisk mångfald och ekosystem. Parlamentet vill se ett effektivt genomförande av EU:s bioekonomistrategi som ett led i den europeiska gröna given.

Snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet

43.

Europaparlamentet välkomnar den kommande strategin för hållbar och smart mobilitet och håller med kommissionen om att alla transportsätt (väg, järnväg, flyg och sjöfart) måste bidra till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn i linje med målet att nå en klimatneutral ekonomi, samtidigt som parlamentet inser att detta kommer att bli både en utmaning och en möjlighet. Parlamentet stöder tillämpningen av principen om att förorenaren betalar. Parlamentet efterlyser också en långsiktig helhetsstrategi för en rättvis omställning som även beaktar transportsektorns bidrag till EU:s ekonomi och behovet av att säkerställa en hög nivå av överkomliga och tillgängliga transportförbindelser samt även sociala aspekter och skydd av arbetstagarnas rättigheter.

44.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att främja multimodala transporter i syfte att öka effektiviteten och minska utsläppen. Parlamentet anser dock att multimodalitet bäst uppnås genom konkreta lagstiftningsförslag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå åtgärder för att öka sammanlänkningen mellan vägar, järnvägar och inre vattenvägar och därmed uppnå en verklig trafikomställning. Parlamentet vill att investeringarna i järnvägssammanlänkningar i EU ska stärkas och understödjas i syfte att skapa lika tillgång till offentliga järnvägstransporter i hela EU och göra järnvägsresandet attraktivare. Parlamentet framhåller att det gemensamma europeiska järnvägsområdet är en nödvändig förutsättning för trafikomställningen och uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi till slutet av 2020, följt av konkreta lagstiftningsförslag, för att undanröja fragmenteringen av den inre marknaden.

45.

Europaparlamentet understryker att nollutsläpp inom sjöfarten är av central betydelse för utvecklingen av hållbara multimodala transporter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla en samordnad europeisk ram med regler för inre vattenvägar. Parlamentet ber kommissionen att aktivt stödja intermodalitet som inbegriper inre vattenvägar, särskilt det gränsöverskridande nätverkssamarbetet mellan nationella vattenvägsystem, som måste förbättras.

46.

Europaparlamentet upprepar att det gemensamma europeiska luftrummet (SES) kan minska luftfartens utsläpp utan några större kostnader, men det kommer inte på egen hand att kunna åstadkomma några betydande minskningar av luftfartens utsläpp i linje med EU:s långsiktiga mål. Parlamentet efterlyser en tydlig lagstiftningsfärdplan för utfasning av fossila bränslen inom luftfarten, baserad på tekniska lösningar, infrastruktur, krav på hållbara alternativa bränslen och effektiv drift i kombination med incitament till en trafikomställning.

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att se över direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och förordningen om det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) för att påskynda spridningen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och fartyg. Parlamentet välkomnar inriktningen på att utöka laddinfrastrukturen för elfordon. Parlamentet efterlyser ändå en mer omfattande plan för urban mobilitet för att minska trafikstockningarna och öka livskvaliteten i städer, exempelvis genom stöd till utsläppsfri kollektivtrafik samt infrastruktur för cyklister och fotgängare, särskilt i tätorter.

48.

Europaparlamentet ser det som avgörande att säkerställa tillräckliga satsningar på att utveckla lämplig infrastruktur för utsläppsfri mobilitet och anser att alla relevanta EU-medel (Fonden för ett sammanlänkat Europa, InvestEU m.m.) samt Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåningspolicy måste skräddarsys efter detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbinda sig till en lämplig finansiering och öka takten i införandet av innovativa strategier, laddinfrastruktur och alternativa bränslen. Parlamentet anser att skatte- eller avgiftsintäkter från transporter bör öronmärkas till stöd för omställningen för att öka acceptansen för dessa kostnader i samhället. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utveckla smarta trafikstyrningssystem och integrerade mobilitetslösningar, särskilt i tätorter. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av innovativa tillämpningar, ny teknik, nya affärsmodeller och nya framväxande och innovativa mobilitetssystem i hela Europa. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att göra städerna, som har praktiska erfarenheter och kunskaper, delaktiga i diskussionen kring hur den framtida mobilitetspolitiken ska genomföras på EU-nivå.

49.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inbegripa sjöfarten i utsläppshandelssystemet. Parlamentet framhåller att EU bör verka för en hög ambitionsnivå för minskade växthusgasutsläpp från sjöfarten såväl internationellt som inom EU, samtidigt som eventuella nya EU-åtgärder inte får skada de EU-flaggade fartygens internationella konkurrenskraft. Parlamentet anser att EU-åtgärder och internationella åtgärder bör gå hand i hand för att undvika dubbelregleringar för industrin och anser att åtgärder, eller uteblivna sådana, på global nivå inte får hämma EU:s förmåga att vidta ambitiösare åtgärder inom unionen. Parlamentet understryker vidare behovet av åtgärder för att frångå användningen av tung eldningsolja samt det brådskande behovet av investeringar såväl i forskning kring ny teknik för att fasa ut fossila bränslen inom sjöfarten som i utveckling av utsläppsfria och gröna fartyg.

50.

Europaparlamentet stöder de föreslagna åtgärderna för att minska utsläppen från luftfartssektorn, stärka utsläppshandelssystemet i enlighet med EU:s klimatambitioner och fasa ut gratistilldelningen av utsläppsrätter till flygbolag vid flygningar inom EU. Samtidigt uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att stärka systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart (Corsia) och att stödja ett långsiktigt mål från Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) för att minska de sektorsspecifika utsläppen, samtidigt som man måste slå vakt om EU lagstiftningsmässiga självständighet vid tillämpningen av utsläppshandelsdirektivet. Parlamentet och rådet är som medlagstiftare de enda institutioner som kan besluta om eventuella framtida ändringar av utsläppshandelsdirektivet. Parlamentet betonar att ändringar i utsläppshandelsdirektivet bör göras endast om de är förenliga med EU:s åtagande om minskade växthusgasutsläpp för hela ekonomin.

51.

Europaparlamentet understryker vikten av att skapa lika villkor mellan olika transportslag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om samordnade åtgärder för att undanröja skattebefrielser för luft- och sjöfartsbränslen i medlemsstaterna i samband med revideringen av energiskattedirektivet, och att samtidigt undvika oavsiktliga negativa miljömässiga, ekonomiska eller sociala konsekvenser.

52.

Europaparlamentet ser fram emot kommissionens kommande förslag om strängare normer för utsläpp av luftföroreningar för fordon med förbränningsmotorer (Euro 7) och reviderade normer för koldioxidutsläpp från personbilar och från lätta och tunga lastbilar, så att det från och med 2025 finns en väg mot utsläppsfri mobilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram metoder för livscykelanalyser. Vidare påminner parlamentet om resultatet av den djupgående analysen i kommissionens meddelande En ren jord för alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, det vill säga att alla nya bilar som släpps ut på EU-marknaden ska vara utsläppsfria från och med 2040 enligt scenarierna med klimatneutralitet 2050, och efterlyser en samstämd politisk ram och omställningsprogram till stöd för denna utveckling. Parlamentet konstaterar att de befintliga bestämmelserna kommer att behöva revideras så att länder som går före kan vidta strängare åtgärder på nationell nivå när medlemsstaterna så beslutar.

53.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att ta itu med luftföroreningarna från sjö- och luftfarten, bland genom att reglera de mest förorenande fartygens tillträde till EU-hamnar och lagstifta mot föroreningar från fartyg i hamn. Parlamentet betonar vikten av att främja utvecklingen av utsläppsfria hamnar där man använder förnybar energi. Parlamentet understryker att införandet av nya utsläppskontrollområden, som föreskrivs i den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpol), och sänkta hastigheter för sjöfarten är relevanta lösningar för utsläppsminskningar som är enkla att genomföra.

54.

Europaparlamentet noterar kommissionens planer på att utvidga EU:s utsläppshandel till utsläpp från vägtransporter. Parlamentet motsätter sig en direkt inkludering i systemet för handel med utsläppsrätter och inrättandet av alla typer av parallella system . Parlamentet understryker med eftertryck att inget prissättningssystem bör ersätta eller försvaga befintliga eller framtida CO2-normer för bilar och lastbilar och lägga en extra börda direkt på konsumenterna.

Från jord till bord: ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem

55.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att lägga fram en ”jord-till-bord-strategi” för att skapa en mer hållbar livsmedelspolitik genom att sammanföra insatser för att motverka klimatförändringarna, skydda miljön samt bevara och återställa den biologiska mångfalden med målet att säkerställa att européerna får överkomliga, högkvalitativa och hållbara livsmedel, samtidigt som jordbrukare och fiskare garanteras en rimlig levnadsstandard och jordbrukets konkurrenskraft tryggas. Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör vara fullt förenlig med EU:s skärpta ambitioner för klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se till att europeiska livsmedel blir ett globalt riktmärke för hållbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av jord-till-bord-strategin för att bygga upp en verkligt långsiktig vision för hållbara och konkurrenskraftiga livsmedelssystem och samtidigt verka för ömsesidighet när det gäller EU:s produktionsstandarder i handelsavtal.

56.

Europaparlamentet poängterar att ett hållbart jordbruk tillsammans med jordbrukarna kommer att ha en viktig roll i arbetet med utmaningarna i den europeiska gröna given. Parlamentet framhåller det europeiska jordbrukets betydelse och potential att bidra till klimatåtgärder, den cirkulära ekonomin och ökad biologisk mångfald och att främja en hållbar användning av förnybara råvaror. Parlamentet framhåller att EU:s jordbrukare måste få de nödvändiga verktygen för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna, såsom investeringar i omställningen till mer hållbara jordbrukssystem. Parlamentet framhåller att jord-till-bord-strategin bör sträva efter ambitiösa minskningar av jordbrukets växthusgasutsläpp och markförstöring.

57.

Europaparlamentet understryker att jordbrukarnas ställning i jordbruks- och livsmedelskedjan måste stärkas. Parlamentet poängterar att EU-konkurrensrättens sätt att påverka livsmedelskedjans hållbarhet bör åtgärdas, exempelvis genom att motverka otillbörliga handelsmetoder och belöna producenter som levererar högkvalitativa livsmedel för att de tillhandahåller kollektiva nyttigheter såsom högre miljö- och djurskyddsstandarder, något som för närvarande inte avspeglas tillräckligt i priserna utanför jordbruket.

58.

Europaparlamentet efterlyser en hållbar gemensam jordbrukspolitik som aktivt stödjer och genom sina åtgärder uppmuntrar jordbrukare att skapa fler miljö- och klimatfördelar och att hantera volatilitet och kriser på ett bättre sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera hur det nuvarande förslaget till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till EU:s åtaganden när det gäller miljö, klimat och skydd av den biologiska mångfalden, för att denna politik helt ska kunna anpassas till de mål som ställts upp för den europeiska gröna given, med hänsyn till behovet av att behålla lika villkor i Europa och i syfte att möjliggöra en stark, motståndskraftig och hållbar jordbruksproduktion. Parlamentet betonar att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken till fullo måste återspegla ambitionen i den europeiska gröna given, och uppmanar kommissionen att vara bestämd på denna punkt i samband med sin bedömning av de strategiska planerna, och särskilt att kontrollera ambitionsnivån och effektiviteten i medlemsstaternas miljösystem och noga övervaka resultaten av deras genomförande. Parlamentet understryker vikten av att använda sig av ett resultatbaserat och riktat förhållningssätt inom den nya genomförandemodellen och av att det råder ökad förenkling och insyn i fråga om konkreta resultat och mervärdesmål. Parlamentet menar att man måste hjälpa jordbrukarna i omställningen till ett mer hållbart jordbruk, och ställer sig därför bakom förslag om att förse den gemensamma jordbrukspolitiken med en budget som gör det möjligt för den att uppnå alla sina mål, däribland att leva upp till EU:s miljöambitioner.

59.

Europaparlamentet upprepar att ett minskat beroende av bekämpningsmedel är ett av de prioriterade målen för hållbart jordbruk. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens åtagande att motverka bekämpningsmedlens negativa inverkan på miljön och hälsan och att avsevärt minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel samt användningen av gödselmedel och antibiotika, bland annat genom lagstiftning. Parlamentet betonar att ”från jord till bord”-strategin bör innehålla bindande minskningsmål för farliga bekämpningsmedel. Parlamentet efterlyser en EU-strategi för att underlätta marknadstillträde för vetenskapligt grundade hållbara alternativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera på de uppmaningar som framfördes i parlamentets resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (4).

60.

Europaparlamentet noterar med oro att jordbruk, fiske och livsmedelsproduktion fortfarande är den största orsaken till förlusten av den biologiska mångfalden på land och till havs. Parlamentet anser att förlusten av pollinatörer, inklusive bin, är särskilt oroväckande för livsmedelstryggheten, eftersom grödor som är beroende av pollinatörer spelar en viktig roll i vår kost. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att Efsas vägledning om bin antas i sin helhet så snart som möjligt, och uppmanar medlemsstaterna med kraft att anpassa sina bedömningar av bekämpningsmedel därefter.

61.

Europaparlamentet betonar att det behövs smarta jordbrukstekniker och produktionsmetoder för att säkerställa tillräckligt med näringsrik mat för en växande befolkning samt för att minska livsmedelsförluster och matsvinn. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att öka sina satsningar på att minska matsvinnet och bekämpa livsmedelsbedrägerier. Parlamentet efterlyser ett verkställbart EU-omfattande minskningsmål för matsvinn på 50 % till 2030, grundat på en gemensam metod. Parlamentet framhåller de positiva effekterna som korta livsmedelskedjor kan medföra vad gäller att minska matsvinn.

62.

Europaparlamentet betonar att lagstiftningen om material som kommer i kontakt med livsmedel och gränsvärden för bekämpningsmedelsrester bör ses över och bygga på de senaste vetenskapliga rönen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda livsmedelstillsatser som är skadliga för människors hälsa. Parlamentet påminner om att en hälsosam kost är helt centralt för att antalet fall av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer ska minska. Parlamentet framhåller vikten av att fastställa ett regelverk, inklusive efterlevnadsmekanismer, för importerade livsmedelsprodukter så att de följer europeiska miljöstandarder.

63.

Europaparlamentet konstaterar att EU:s invånare anser att ”tillhandahållandet av säkra, hälsosamma och högkvalitativa livsmedel” för alla konsumenter bör ha högsta prioritet inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken. Parlamentet anser att digital information kan komplettera men inte ersätta information på etiketten. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att försöka hitta nya bättre sätt att informera konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen överväga att förbättra livsmedelsmärkningen, till exempel i fråga om näringsvärdesmärkning, ursprungslandsmärkning för vissa livsmedel samt miljö- och djurskyddsmärkning, för att undvika att den inre marknaden fragmenteras och för att ge objektiv, transparent och konsumentvänlig information.

64.

Europaparlamentet framhåller jordbrukets potential att hjälpa EU minska sina utsläpp genom hållbara metoder, till exempel precisionsjordbruk, ekologiskt jordbruk, agroekologi, skogsjordbruk, stärkt djurskydd och förebyggande av sjukdomar hos människor och djur, inbegripet hållbart skogsbruk, avskiljning av koldioxid samt förbättrad näringsämneshantering, för att bidra till att uppnå målen i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar vikten av att ge jordbrukarna incitament att ställa om till metoder som kommer att gynna klimatet, miljön och den biologiska mångfalden på ett rättvist, snabbt och ekonomiskt hållbart sätt. Parlamentet välkomnar att ”från jord till bord”-strategin också kommer att omfatta fördelarna med ny teknik, inbegripet digitaliseringen, och förbättra effektiviteten, resursanvändningen och den miljömässiga hållbarheten, samtidigt som sektorn gynnas ekonomiskt. Parlamentet yrkar återigen på att genomföra en omfattande strategisk EU-plan för produktion och tillhandahållande av vegetabiliskt protein som bygger på en hållbar utveckling av alla grödor som odlas i hela EU.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa fiskeri- och vattenbruksprodukter i sin ”från jord till bord”-strategi, i syfte att stärka den hållbara värdekedjan inom fiskerinäringen (från fiske till konsumtion). Parlamentet erkänner fiskerisektorns potential när det gäller att bidra till målen i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar med kraft att sektorn måste vara i linje med EU:s miljö-, klimat- och hållbarhetsmål och med vetenskapen. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräckligt stöd till europeiska fiskare i samband med deras övergång till en hållbar fiskeverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om förbättrad spårbarhet för alla fisk- och skaldjursprodukter – inklusive ursprungsmärkning av fiskkonserver och förkastande av produkter som skadar eller utarmar havsmiljön.

66.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att man höjer standarderna för djurskyddslagstiftningen, och utarbetar nya där så är lämpligt på grundval av nya vetenskapliga rön, och att man inleder överträdelseförfaranden mot medlemsstater som på ett systemiskt sätt bryter mot kraven för genomförandet och efterlevnaden av befintlig djurskyddslagstiftning, Parlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram en ny djurskyddsstrategi som banar väg för en ramlagstiftning på djurskyddsområdet, och säkerställa beaktande av djur som kännande varelser i all relevant politik.

Bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald

67.

Europaparlamentet beklagar djupt att Europa och världen fortsätter att förlora sin biologiska mångfald i en alarmerande takt och att Europa är oförmöget att uppnå något av sina nuvarande mål, däribland Aichimålen för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar behovet av att bevara och återställa den biologiska mångfalden och välkomnar kommissionens åtagande att lägga fram en strategi för biologisk mångfald senast i mars 2020, inför den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald. Parlamentet betonar att EU bör verka för ett ambitiöst och bindande avtal om ramen för biologisk mångfald efter 2020, med tydliga och bindande mål för skyddade områden både i EU som helhet och globalt. Parlamentet anser att förlusten av biologisk mångfald måste hejdas och vändas senast 2030, både inom EU och globalt, inbegripet specifika insatser för EU:s utomeuropeiska territorier.

68.

Europaparlamentet betonar att strategin för biologisk mångfald till 2030 måste inbegripa såväl ambitiösa och verkställbara rättsliga åtgärder och bindande mål för att stärka skyddet och återställandet av sårbara ekosystem som omfattande åtgärder för att motverka orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet betonar vikten av att öka effektiviteten hos och storleken på nätet av skyddade områden, för att göra det möjligt att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna och för att göra det möjligt för den biologiska mångfalden att återhämta sig. Parlamentet uppmanar kommissionen att i strategin för den biologiska mångfalden införa ett mål om att fasa ut farliga kemikalier och att koppla detta till strategin för en giftfri miljö. Parlamentet noterar kommissionens planer på att ta fram åtgärder för att förbättra och återställa skadade ekosystem och lägga fram en plan för att återställa naturen. Parlamentet anser att områden med hög biologisk mångfald i den gröna infrastrukturen i städer bidrar till att komma till rätta med luftföroreningar, buller, konsekvenserna av klimatförändringarna, värmeböljor, översvämningar och folkhälsoproblem. Parlamentet välkomnar att kommissionen kommer att lägga fram förslag för att miljöanpassa europeiska städer och öka den biologiska mångfalden i stadsområden.

69.

Europaparlamentet understryker att politisk samstämmighet på både EU-nivå och nationell nivå är avgörande för en framgångsrik politik för skydd av naturen och den biologiska mångfalden. Parlamentet anser att det för genomförandet är viktigt att medlemsstaterna utbyter bästa praxis och erfarenheter med varandra. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte respekterar naturskyddslagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att skärpa direktivet om miljöansvar i linje med Europaparlamentets rekommendationer i dess resolution av den 26 oktober 2017.

70.

Europaparlamentet anser att faktorerna bakom förlusten av den biologiska mångfalden är globala och inte begränsas av nationella gränser. Parlamentet stöder därför kommissionens förslag om ett globalt bindande mål för att skydda och återställa den biologiska mångfalden vid FN:s konferens om biologisk mångfald i oktober 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att enas om ett ambitiöst globalt mål för skyddade områden som gäller för havs- och landområden.

71.

Europaparlamentet påminner om att skogarna är oumbärliga för vår planet och för den biologiska mångfalden. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ta itu med den globala avskogningen och uppmanar kommissionen att intensifiera sina åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett förslag till en europeisk rättslig ram på grundval av tillbörlig aktsamhet för att säkerställa hållbara och avskogningsfria leveranskedjor för produkter som släpps ut på EU-marknaden, med särskilt fokus på att åtgärda de huvudsakliga faktorerna bakom importerad avskogning och i stället uppmuntra import som inte leder till avskogning utomlands.

72.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny ambitiös skogsstrategi för EU, med målet att på ett adekvat sätt lyfta fram den viktiga, mångfunktionella och övergripande roll som de europeiska skogarna, skogssektorn och ett hållbart skogsbruk spelar i kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, även sett ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Parlamentet påminner om behovet av åtgärder mot olaglig skogsavverkning i Europa. Parlamentet betonar att insatser för beskogning, återbeskogning och återställning bör syfta till ökad biologisk mångfald samt lagring av koldioxid.

73.

Europaparlamentet betonar att olaglig handel med vilda djur och växter är framträdande orsaker till förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet framhåller att 2016 års handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter löper ut 2020. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen om att förnya och stärka bestämmelserna i denna samt att till fullo inlemma dessa i strategin för biologisk mångfald till 2030 och att säkerställa tillräcklig finansiering. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att göra samarbetet med partnerländer till ett centralt inslag i bekämpningen av brottslighet som rör vilda djur och växter och förlusten av biologisk mångfald.

74.

Europaparlamentet erkänner den blå ekonomins roll när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet understryker att den blå ekonomin, bland annat förnybar energi, turism och industri, måste vara verkligt hållbar eftersom användningen av marina resurser direkt eller indirekt är beroende av oceanernas långsiktiga kvalitet och motståndskraft. Parlamentet anser att havsfrågorna bör sättas högt upp på dagordningen för den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att ge den gröna given en ”blå” dimension och att helt inbegripa världshavsdimensionen som en central del av den gröna given och till fullo erkänna världshavens ekosystemtjänster genom att utarbeta en handlingsplan för världshaven och vattenbruket, inklusive konkreta åtgärder som sammanför en integrerad strategisk syn på havspolitiska frågor såsom transporter, innovation och kunskap, biologisk mångfald, den blå ekonomin, utsläpp, avfall och styrning.

75.

Europaparlamentet anser att den gemensamma fiskeripolitiken bör syfta till att sätta stopp för överfisket och återställa fiskebestånden utöver den maximala hållbara avkastningen, utveckla hållbara system för havs- och sötvattenbruk och inrätta ett effektivt och integrerat ekosystembaserat förvaltningssystem som beaktar samtliga faktorer som påverkar fiskebestånden och de marina ekosystemen, bland annat klimatförändringar och föroreningar. Parlamentet uppmanar kommission att lägga fram ett förslag om reform av den gemensamma fiskeripolitiken i detta hänseende.

76.

Europaparlamentet betonar behovet av insatser för bevarande av havs- och kustområden, både för mildring och anpassning till klimatförändringarna, för att skydda och återställa havens och kusternas ekosystem, och efterlyser ett förslag om fastställande av bindande mål för en utvidgning av nätet av marina skyddsområden till minst 30 % på EU-nivå i strategin för biologisk mångfald till 2030, i syfte att stärka skyddet av världshaven. Parlamentet framhåller behovet av ökade ekonomiska och kapacitetsmässiga resurser för ökade kunskaper om den marina miljön i förhållande till biologisk mångfald, klimat och föroreningar, för att man bättre ska kunna förstå hur olika verksamheter påverkar de marina ekosystemen och fiskebeståndens tillstånd och kunna utarbeta lämpliga handlingsplaner för anpassning och begränsning.

77.

Europaparlamentet framhåller vikten av att främja EU:s roll som global ledare inom världshavsförvaltningen, även sett till handelsaspekten, genom att främja införandet av en internationell mekanism enligt FN:s havsrättskonvention för skydd av den biologiska mångfalden och de marina ekosystemen även utanför områden som omfattas av den nationella jurisdiktionen och nolltolerans mot olagligt fisk, inbegripet en gemensam strategi med grannländerna för att förebygga och minska förekomsten av föroreningar. Parlamentet framhåller att EU måste medverka på ett mer omfattande sätt i arbetet med FN:s årtionde för hållbar havsforskning i syfte att engagera sig mer i havsforskningen och bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

En nollutsläppsvision för en giftfri miljö

78.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att lägga fram en nollutsläppsplan för luft, vatten och mark, som också bör avse föroreningar från land till vatten och även bör inbegripa ökad övervakning, med särskild inriktning på förebyggande av föroreningar. Parlamentet beklagar att framläggandet av strategin för en giftfri miljö har försenats och uppmanar kommissionen att så snart som möjligt under 2020 lägga fram en ambitiös sektorsöverskridande strategi för en giftfri miljö för att säkerställa ett tillräckligt skydd för alla européer mot skadliga ämnen, inbegripet konsumenter, arbetstagare och utsatta befolkningsgrupper.

79.

Europaparlamentet anser att strategin för en giftfri miljö bör täppa till alla luckor i EU:s kemikalielagstiftning och i praktiken bidra till ett snabbt ersättande av ämnen som inger mycket stora betänkligheter och andra farliga kemikalier, inklusive hormonstörande ämnen, mycket långlivade kemikalier samt neurotoxiska och immuntoxiska ämnen, och bör ta itu med de kombinerade effekterna av kemikalier, ämnens nanoformer och exponering för farliga kemikalier från produkter. Parlamentet upprepar att i samband med förbud mot någon av dessa kemikalier bör samtliga hållbarhetsaspekter beaktas. Parlamentet understryker behovet av ett tydligt åtagande om att säkerställa medel som kan stärka forskningen om säkrare alternativ och om att främja ersättande av skadliga kemikalier, ren produktion och hållbar innovation. Parlamentet understryker behovet att minska förekomsten av djurförsök i riskbedömningar, och efterlyser ökade insatser och medel för detta.

80.

Europaparlamentet efterlyser, till senast juni 2020, ett ambitiöst lagstiftningsförslag som tar itu med förekomsten av hormonstörande ämnen, särskilt i kosmetika, leksaker och material som kommer i kontakt med livsmedel, samt en handlingsplan som fastställer en övergripande ram med mål och tidsfrister för att minimera allmänhetens exponering för hormonstörande ämnen. Parlamentet påpekar att den nya övergripande ramen för hormonstörande ämnen måste säkerställa att blandningseffekter och kombinerad exponering beaktas.

81.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta tydliga lagstiftningsåtgärder för att bekämpa läkemedel i miljön, både från tillverkningsprocessen och från användningen och bortskaffandet av läkemedel. Parlamentet noterar med oro hur läkemedel bidrar till antimikrobiell resistens när de släpps ut i miljön via utspridning av gödsel.

82.

Europaparlamentet påpekar att nollutsläppsplanen för luft, vatten och mark måste vara en omfattande och övergripande strategi för att skydda medborgarnas hälsa mot miljöförstöring och föroreningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja nivån på skyddet av luftkvaliteten, i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen och WHO:s riktlinjer. Parlamentet efterlyser med kraft en bättre övervakning av luftföroreningar i medlemsstaterna genom tillämpning av robusta och harmoniserade mätmetoder samt enkel tillgång till information för den europeiska allmänheten. Parlamentet efterlyser omfattande åtgärder mot alla relevanta föroreningar för att återställa de naturliga funktionerna för grundvatten och ytvatten. Parlamentet understryker att översynen av direktivet om industriutsläpp bör lägga tonvikten vid förebyggande av föroreningar, samstämmighet med politiken för den cirkulära ekonomin och minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser dessutom en översyn av Sevesodirektivet.

Finansiering av den europeiska gröna given och säkerställande av en rättvis omställning

83.

Europaparlamentet välkomnar erkännandet av de betydande finansieringsbehoven för att uppnå de mål som anges i den europeiska gröna given. Parlamentet välkomnar vidare erkännandet i meddelandet att hållbarhet bör integreras ytterligare i alla sektorer. Parlamentet anser att kommissionen bör lägga fram en övergripande finansieringsplan baserad på en sammanhängande uppsättning förslag som bör syfta till att öka de offentliga och privata investeringarna på alla nivåer. Parlamentet anser att en sådan plan är nödvändig för att tillgodose det stora finansieringsbehov och de ytterligare investeringar som krävs för att genomföra målen för den europeiska gröna given, vilka med råge överskrider den försiktiga siffra på 260 miljarder euro som kommissionen fastställt och som inte beaktar t.ex. investeringsbehoven för klimatanpassning och för andra miljöutmaningar, såsom den biologiska mångfalden, eller de offentliga investeringar som krävs för att ta itu med sociala kostnader. Parlamentet betonar att kostnaderna för en genomgripande minskning av koldioxidutsläppen nu är mycket lägre än de kostnader som konsekvenserna av klimatförändringarna för med sig.

84.

Europaparlamentet välkomnar planerna på att utarbeta en plan för hållbara investeringar för att bidra till att överbrygga investeringsgapet, finansiera omställningen till en koldioxidneutral ekonomi och säkerställa en rättvis omställning i alla EU:s regioner. Parlamentet understryker att planen bör dra lärdom av erfarenheterna från tidigare program (”Junckerplanen”) och lägga särskild tonvikt vid i grunden nya investeringar med ett europeiskt mervärde. Parlamentet efterlyser insatser för att åtgärda investeringsgapet i hela EU, också genom EU:s budget, finansiering från EIB och andra finansinstitut samt EU-program, till exempel genom InvestEU.

85.

Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya energiutlåningspolicy och nya strategi för klimatåtgärder och miljöhållbarhet av den 14 november 2019 som ett positivt bidrag till förverkligandet av den europeiska gröna given. Parlamentet välkomnar att EIB ska omvandlas till EU:s nya klimatbank, vilket innebär att 50 procent av dess insatser ska ägnas åt klimatåtgärder och miljöhållbarhet senast 2025 samt att bankens stöd till de flesta projekt för fossila bränslen ska upphöra senast 2021 och all dess finansieringsverksamhet ska vara i linje med Parisavtalets principer och mål senast 2020. Parlamentet uppmuntrar EIB att aktivt stödja projekt som verkar för en rättvis omställning, t.ex. på områdena forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företags tillgång till finansiering och sociala investeringar och kompetens. Parlamentet ser gärna att EIB:s investeringspolitik tillhandahåller riktad finansiering för initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, samtidigt som man tar hänsyn till den additionalitet som EIB:s finansiering kan ge i kombination med andra källor. Parlamentet betonar att samordning med andra finansieringsinstrument är avgörande med tanke på att EIB-gruppen ensam inte kan finansiera alla initiativ för en europeisk grön giv. Parlamentet välkomnar de senaste uttalandena från ECB:s nyutnämnda ordförande om att institutionen, i både dess finansiella uppgifter och dess banktillsynsuppgifter, bör bidra till kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att samarbeta med ECB i detta avseende för att säkerställa de samordnade åtgärder som utlovas i meddelandet om den europeiska gröna given, utan att det påverkar ECB:s mandat enligt fördragen.

86.

Europaparlamentet betonar att den nuvarande obalansen på marknaden mellan låg tillgång och hög efterfrågan på hållbara finansiella produkter måste åtgärdas. Parlamentet upprepar betydelsen av hållbar finansiering och anser det nödvändigt att de största internationella finansinstituten snabbt antar och utvecklar hållbar finansiering för att säkerställa full transparens när det gäller graden av hållbarhet i EU:s finansiella system och få till stånd en lyckosam utfasning av fossila bränslen i den globala ekonomin. Parlamentet insisterar på att man måste bygga vidare på framgångarna med strategin för hållbara finanser och understryker behovet av att genomföra EU:s handlingsplan för hållbar finansiering, inklusive ett miljömärke för finansiella produkter, EU:s standard för gröna obligationer och integreringen av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfaktorer i tillsynsregelverket för banker, och välkomnar inrättandet av den internationella plattformen för hållbar finansiering.

87.

Europaparlamentet framhåller behovet av stöd för en rättvis omställning och välkomnar kommissionens åtaganden i detta avseende. Parlamentet anser att en välutformad mekanism för rättvis omställning, inklusive en fond för rättvis omställning, kommer att vara ett viktigt verktyg för att underlätta omställningen och nå ambitiösa klimatmål samtidigt som man hanterar de sociala konsekvenserna. Parlamentet betonar att en stabil finansiering av detta instrument, inbegripet ytterligare budgetmedel, kommer att vara en avgörande faktor för ett framgångsrikt genomförande av den europeiska gröna given. Parlamentet anser att en rättvis omställning inte bara är en fond utan i stället utgör en hel politisk strategi som bygger på investeringar som måste säkerställa att ingen hamnar på efterkälken, och betonar den roll som medlemsstaternas socialpolitik spelar i detta sammanhang. Parlamentet anser att mekanismen inte enbart bör bestå av en nettoöverföring till de nationella regeringarna eller företagen, eller användas för att betala för företagens ansvarstagande, utan rent konkret hjälpa arbetstagare och företag i alla sektorer och samhällen som drabbats hårdast av utfasningen av fossila bränslen i EU, såsom kolbrytningsregioner och koldioxidintensiva regioner, att ställa om till en ren framtidsekonomi, utan att ha en avskräckande verkan på proaktiva projekt och initiativ. Parlamentet anser att fonden bland annat bör främja kompetenshöjning och omskolning som syftar till att förbereda och anpassa arbetskraften till nya sysselsättningsmöjligheter, krav och kvalifikationer samt stödja skapandet av högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen. Vidare betonar parlamentet eftertryckligen att finansieringen för en rättvis omställning måste villkoras av framsteg med konkreta och bindande planer för minskade koldioxidutsläpp i linje med Parisavtalet, särskilt utfasning av kol och omställning av koldioxidintensiva ekonomiska regioner. Parlamentet anser det viktigt att säkerställa en lämplig övervakningsram för att följa upp hur fonderna används i medlemsstaterna. Parlamentet betonar dock att enbart fonder inte kan säkerställa omställningen och att det behövs en övergripande EU-strategi som bygger på en verklig dialog och ett verkligt partnerskap med berörda människor och samhällen, inklusive fackföreningar.

88.

Europaparlamentet betonar den avgörande roll som den fleråriga budgetramen för 2021–2027 spelar för genomförandet av den europeiska gröna given och det brådskande behovet av ytterligare ett stort steg framåt i de politiska och finansiella insatserna, inbegripet nya budgetanslag, för att uppnå dess mål, samt en rättvis omställning till en koldioxidneutral ekonomi baserad på de högsta kriterierna för social rättvisa så att ingen människa och inget område hamnar på efterkälken. Parlamentet förväntar sig att budgetmedlen för nästa budgetperiod motsvarar denna ambition, och understryker samtidigt att en sänkt flerårig budgetram självklart skulle betyda ett steg tillbaka.

89.

Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en mekanism för god samordning, samstämdhet och enhetlighet mellan alla EU:s befintliga strategier, finansieringsinstrument och investeringar, inklusive EIB, i syfte att förhindra överlappningar och öka samverkanseffekterna, komplementariteten och additionaliteten i deras finansiering och uppbåda hållbara privata och offentliga investeringar och på så sätt optimera och integrera det ekonomiska stödet till den europeiska gröna given. Parlamentet betonar i detta sammanhang sitt stöd för principen om att integrera mål i den fleråriga budgetramen för att uppnå politisk samstämdhet. Parlamentet anser att kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och penningtvätt spelar en viktig roll för att uppnå målen i den europeiska gröna given och skapa ett rättvist samhälle och en stark ekonomi.

90.

Europaparlamentet efterlyser ett ambitiöst och bindande utgiftsmål för biologisk mångfald samt klimatintegreringsmål som går utöver de specifika utgiftsandelar som anges i parlamentets interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen, inklusive en stringent och övergripande metod för att definiera och spåra relevanta utgifter för klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet begär att kommissionen säkerställer att ingen offentlig EU-finansiering, från något av EU:s politikområden, strider mot Parisavtalets mål eller EU:s övriga miljömål och internationella åtaganden och skyldigheter.

91.

Europaparlamentet stöder införandet av en uppsättning välriktade nya gröna egna resurser som motsvarar målen i den europeiska gröna given och främjar och underlättar en grön och socialt rättvis omställning, inbegripet kampen mot klimatförändringar och miljöskydd. Parlamentet ser kommissionens förslag som en utgångspunkt i detta avseende.

92.

Europaparlamentet anser att den planerade översynen av riktlinjerna för statligt stöd bör återspegla de politiska målen i den europeiska gröna given och syfta till att stärka och förenkla investeringarna i hållbara lösningar, säkerställa en snabb utfasning av direkta och indirekta subventioner för kol och fossila bränslen i EU och tillhandahålla riktlinjer som är fullt förenliga med målen för minskade växthusgasutsläpp och miljömål för nationella, regionala och lokala myndigheter, vars roll kommer att vara avgörande för ett effektivt och innovativt genomförande av den europeiska gröna given. Parlamentet anser att översynen bör tillåta nationellt stöd för strukturella förändringar till följd av utfasning av kol på samma villkor som fonden för rättvis omställning. En sådan översyn bör inte användas för att försvaga EU:s stränga konkurrensregler.

93.

Europaparlamentet betonar att en stor del av den finansiering som krävs för den gröna given måste komma från medlemsstaternas budgetar. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att samarbeta med medlemsstaterna om miljöanpassningen av nationella budgetar. Parlamentet är bekymrat över att alla eventuella framtida finansieringsmodeller för den gröna given är i fara om medlemsstaterna inte för en hållbar finanspolitik och har en trovärdig ekonomisk situation. Parlamentet kräver därför att det införs en möjliggörande ram för offentliga hållbara investeringar för att uppnå målen i den europeiska gröna given, men betonar att oavsett vilken finansieringsmodell som väljs får den inte undergräva hållbarheten i de offentliga finanserna i EU. Parlamentet understryker dock att hållbara investeringar inom ramen för den europeiska gröna given bör vara verkligt kompletterande och inte leda till att marknadsfinansiering trängs ut. Parlamentet pekar i detta hänseende till privata och offentliga investeringars möjligheter att utnyttja den rådande lågräntemiljön.

94.

Europaparlamentet önskar att förändringsagendan för den europeiska gröna given återspeglas i en grönare europeisk planeringstermin. Parlamentet understryker att den europeiska planeringsterminen som den fungerar i nuläget inte får urvattnas. Parlamentet anser att FN:s mål för hållbar utveckling bör integreras, i syfte att göra processen till en drivkraft för förändring i riktning mot varaktigt välbefinnande för alla i Europa. Parlamentet stöder därför en fortsatt integrering av sociala och miljömässiga indikatorer och mål i planeringsterminen, varvid medlemsstaterna åläggs att lägga fram nationella planer för uppnåendet av dem. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att utvärdera huruvida medlemsstaternas budgetar är förenliga med EU:s uppdaterade klimatmål.

Mobilisera forskning och främja innovation

95.

Europaparlamentet betonar att världsledande forskning och innovation är av central betydelse för Europas framtid och avgörande för att vi ska kunna uppnå våra miljö- och klimatmål, och säkerställa en vetenskapsbaserad strategi för att uppnå ett koldioxidneutralt Europa senast 2050 och en omställning till ett renare samhälle, och samtidigt säkerställa trygga den ekonomiska konkurrenskraften och välståndet. Parlamentet välkomnar kommissionens betoning på behovet av att arbeta över olika sektorer och områden. Parlamentet betonar behovet av en systemisk integrering av klimatet och klimatsäkring av alla program i EU:s forsknings- och innovationsagenda. Parlamentet noterar den nya teknikens roll när det gäller att ge ytterligare fördelar i omställningen till en hållbar ekonomi. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning om anpassningsteknik.

96.

Europaparlamentet framhåller vikten av det uppdragsinriktade programmet Horisont Europa 2021–2027, som skapar möjligheter att göra ett brett spektrum av aktörer, bland annat den europeiska allmänheten, delaktiga i arbetet med den akuta globala utmaning som klimatförändringarna innebär och övergå till mer delaktighetsbaserade forsknings- och innovationsmetoder för att uppnå resultat i fråga om den europeiska gröna given. Parlamentet betonar behovet av att behålla en ambitiös budget för Horisont Europa på 120 miljarder EUR i löpande priser för att ta itu med de betydande innovationsutmaningarna i omställningen till klimatneutralitet, med tanke på att minst 35 % av budgeten för Horisont Europa bör bidra till klimatmål. Parlamentet betonar att andra EU-fonder bör öronmärka en större andel av sin budget för forskning och innovation på området ren teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att maximera de möjligheter som den bredare innovationsmiljön erbjuder med tanke på att en mängd ny viktig möjliggörande teknik kommer att vara avgörande för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

97.

Europaparlamentet understryker att EU måste behålla och vidareutveckla sina flaggskeppsprogram för civil rymdteknik, Copernicus och Galileo, och EU:s rymdprogrambyrå, som bidrar på ett värdefullt sätt till miljöövervakning och datainsamling. Parlamentet poängterar att klimatförändringstjänsterna inom ramen för Copernicus bör bli fullt operativa snarast möjligt och därigenom tillhandahålla ett kontinuerligt flöde av data som är nödvändiga för vidtagandet av åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

98.

Europaparlamentet betonar vikten av att stärka tekniköverföringen och kunskapsdelningen på områdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar, skydd och återställande av biologisk mångfald, resurseffektivitet och cirkularitet, koldioxidsnål och utsläppsfri teknik samt insamling av data för att stödja uppnåendet av målen i den europeiska gröna given. Parlamentet insisterar på vikten av att stödja marknadsspridning, som är en central drivkraft för att omvandla EU:s betydande kunskapstillgångar till innovationer. Parlamentet anser att den europeiska gröna given också är en möjlighet att etablera kopplingar mellan de olika inblandade sektorerna, vilket bör leda till symbiotiska fördelar. Parlamentet anser i detta sammanhang att bioekonomin ger oss en möjlighet att skapa sådana symbiotiska fördelar inom olika sektorer och komplettera den cirkulära ekonomin.

99.

Europaparlamentet upprepar att EU-politiken bör stödja vetenskaplig spetskompetens och medborgarforskning, stärka samarbetet mellan den akademiska världen och näringslivet och främja innovation och evidensbaserat beslutsfattande, samtidigt som den främjar internationellt samarbete på området, inbegripet genom att underlätta utbyten av god praxis i syfte att stärka kompetensen i fråga om den ekologiska omställningen inom de nya yrken som hänger samman med denna, för arbetstagare, lärare och ungdomar. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att uppdatera den nya kompetensagendan och ungdomsgarantin i syfte att öka människors möjligheter till anställning inom den gröna ekonomin och uppmuntrar medlemsstaterna att investera i utbildningssystem, inbegripet verksamhet som rör yrkesutbildning. Parlamentet anser att ”grön mobilitet” bör främjas i Erasmus+-programmet för 2021–2027 i enlighet med målen i meddelandet.

Principen att ”inte göra någon skada” – hållbarhetsintegrering i all EU-politik

100.

Europaparlamentet välkomnar tanken bakom principen att ”inte göra någon skada” och kommissionens åtagande att säkerställa att alla EU-insatser hjälper EU att skapa en hållbar framtid och en rättvis omställning, bland annat genom användning av gröna budgetverktyg, och att uppdatera riktlinjerna för bättre lagstiftning i enlighet med detta. Parlamentet insisterar på en enhetlig strategi för genomförandet av Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och Agenda 2030 för hållbar utveckling, både när det gäller inre och yttre åtgärder. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen om att bistå medlemsstaterna i deras arbete med att till fullo och korrekt tillämpa befintlig och framtida miljö- och klimatlagstiftning samt att se till att bristande efterlevnad leder till konsekvenser.

101.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som försiktighetsprincipen spelar när det gäller att vägleda EU:s åtgärder inom alla politikområden, tillsammans med principen ”att inte göra någon skada”, med största möjliga respekt för principen om en konsekvent politik. Försiktighetsprincipen bör ligga till grund för alla åtgärder som vidtas inom ramen för den europeiska gröna given i syfte att bidra till skyddet av hälsa och miljö. Parlamentet insisterar på att EU måste tillämpa principen om att förorenaren betalar när man lägger fram förslag om rättvisa och samordnade åtgärder för att ta itu med klimat- och miljöutmaningar.

102.

Europaparlamentet betonar behovet av att basera alla framtida lagstiftningsförslag på omfattande konsekvensbedömningar som identifierar de socioekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga effekterna av olika alternativ, inbegripet de totala klimat- och miljöeffekterna och kostnaderna för uteblivna åtgärder, samt effekterna på EU-företags internationella konkurrenskraft, inklusive små och medelstora företag, och behovet av att undvika koldioxidläckage, effekterna på olika medlemsstater, regioner och sektorer, effekterna på sysselsättningen och effekterna på långsiktig investeringssäkerhet. Parlamentet understryker behovet av att visa allmänheten fördelarna med varje förslag, och att säkerställa politisk samstämdhet med målen för minskning av växthusgasutsläpp och målet om att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 oC och säkerställa att de inte bidrar till förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet ser positivt på att de motiveringar som åtföljer alla lagstiftningsförslag och delegerade akter kommer att omfatta ett särskilt avsnitt där det förklaras hur varje initiativ följer principen att ”inte göra någon skada”. Parlamentet anser att detta bör utvidgas till att omfatta genomförandeakter och åtgärder som omfattas av det föreskrivande förfarandet med kontroll.

103.

Europaparlamentet upprepar att det är mycket viktig att se till att EU:s medborgare verkligen har tillgång till rättslig prövning och dokument såsom fastslås i Århuskonventionen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att EU följer konventionen, och ser positivt på att kommissionen överväger en översyn av Århusförordningen.

104.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla scenario 1 från diskussionsunderlaget Mot ett hållbart Europa 2030, vilket parlamentet efterfrågade i sin resolution av den 14 mars 2019 om den årliga strategiska rapporten om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling (5), där man bland annat krävde att principen om ”hållbarhet först” integreras i EU:s och dess medlemsstaters agendor för bättre lagstiftning.

105.

Europaparlamentet betonar att det åttonde miljöhandlingsprogrammet måste återspegla ambitionen i den europeiska gröna given och vara helt i linje med och driva på genomförandet av målen för hållbar utveckling.

106.

Europaparlamentet betonar det stora klimat- och miljöavtryck som EU:s konsumtion har i länder utanför unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett mål om ett minskat globalt fotavtryck från EU:s konsumtion och produktion, med respekt för jordens begränsningar. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens avsikt att främja hållbara leveranskedjor för att öka den cirkulära ekonomins inhemska och globala fördelar.

EU som global ledare

107.

Europaparlamentet understryker att EU i egenskap av världens största inre marknad kan fastställa standarder som gäller över globala värdekedjor, och anser att EU bör stärka sin politiska utåtriktade verksamhet på grundval av en ”gröna given-diplomati” och ”klimatdiplomati”. Parlamentet anser att EU bör stimulera debatten i andra länder i syfte att höja deras klimatambitioner och bör höja sin egen ambitionsnivå när det gäller att fastställa nya standarder för hållbar tillväxt och använda sig av sin ekonomiska tyngd för att utforma internationella standarder som överensstämmer med EU:s miljö- och klimatambitioner. Parlamentet betonar att EU har en roll att spela för att säkerställa en rättvis och ordnad omställning i alla delar av världen, särskilt i regioner som är starkt beroende av produktion av fossila bränslen.

108.

Europaparlamentet välkomnar de globala klimatrörelserna, såsom rörelsen ”Fredagar för framtiden”, som sätter klimatkrisen i förgrunden för den offentliga debatten och medvetenheten.

109.

Europaparlamentet ser den europeiska gröna given som ett tillfälle att blåsa nytt liv i den allmänna debatten i Europa. Parlamentet framhåller vikten av att medborgare, nationella och regionala parlament, det civila samhället och intressenter såsom icke-statliga organisationer, fackföreningar och företag involveras i utarbetandet och genomförandet av den europeiska gröna given.

110.

Europaparlamentet poängterar att handel kan vara ett viktigt verktyg för att främja hållbar utveckling och bidra till att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet anser att den europeiska gröna given bör säkerställa att samtliga internationella handels- och investeringsavtal innehåller kraftfulla och verkställbara kapitel om hållbar utveckling, inbegripet om klimatet och miljön, som till fullo respekterar internationella åtaganden, i synnerhet Parisavtalet, och är förenliga med WTO:s regler. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att göra Parisavtalet till en viktig del av alla framtida handels- och investeringsavtal, och att säkerställa att alla kemikalier, material, livsmedel och andra produkter som släpps ut på den europeiska marknaden till fullo uppfyller EU:s relevanta bestämmelser och standarder.

111.

Europaparlamentet anser att misslyckandet under COP25 i Madrid med att nå samförstånd om en högre global ambitionsnivå för klimatåtgärderna, liksom USA:s utträde ur Parisavtalet, belyser det växande behovet av ett EU-ledarskap på världsscenen och kommer att kräva att EU stärker sin klimat- och miljödiplomati och sina bilaterala förbindelser med partnerländer, särskilt inför COP26 i Glasgow och i COP15 i Kunming, Kina. Parlamentet anser att COP26 är ett avgörande ögonblick som antingen undergräver eller stärker Parisavtalets integritet.

112.

Europaparlamentet välkomnar betoningen på klimatdiplomati och insisterar på att EU för att åstadkomma resultat måste tala med en röst, säkerställa konsekvens och samstämdhet mellan alla sina politikområden och i policycykeln, i enlighet med principen om en konsekvent politik för hållbar utveckling, och måste närma sig EU:s klimat- och miljödiplomati på ett holistiskt sätt genom att skapa kopplingar mellan klimatförändringar, skydd av biologisk mångfald, hållbar utveckling, jordbruk, konfliktlösning och säkerhet, migration, mänskliga rättigheter samt humanitära frågor och jämställhetsfrågor. Parlamentet betonar att EU:s alla yttre åtgärder bör genomgå en ”grön besiktning”.

113.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina insatser för att främja EU som ledare för internationella förhandlingar om klimat och biologisk mångfald utarbeta en konkret handlingsplan för att uppfylla åtagandena i den förnyade femåriga handlingsplan för jämställdhet som man enades om vid COP25 (det utvidgade Lima-programmet), främja jämställdhet i UNFCCC-processen samt utse en permanent EU-kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor och klimatförändringar med tillräckliga budgetresurser, som ska genomföra och övervaka jämställdhetsorienterade klimatåtgärder i EU och globalt.

114.

Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna underminerar framstegen i fråga om utveckling och fattigdomsminskning och kan tvinga miljontals människor in i extrem fattigdom fram till 2030. Parlamentet framhåller därför enträget att den europeiska gröna given och genomförandet av Agenda 2030 bör vara nära förbundna med varandra.

115.

Europaparlamentet upprepar behovet av att ta itu med de dramatiska konsekvenserna av klimatförändringarna för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet anser att stater som släpper ut stora mängder koldioxid, såsom EU:s medlemsstater, har en moralisk skyldighet att hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU:s samarbete med utvecklingsländer bör integrera klimatstrategier som en central komponent, med en skräddarsydd och behovsbaserad metod, bör säkerställa deltagande från lokala och regionala aktörer, inbegripet regeringarna, den privata sektorn och det civila samhället, och bör anpassa sig till partnerländernas nationella planer och klimatstrategier.

116.

Europaparlamentet understryker att EU bör tillhandahålla ytterligare ekonomiskt och tekniskt stöd för att bistå utvecklingsländer i den gröna omställningen. Parlamentet uppmanar framför allt EU att öka sin klimatfinansiering till utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och instabila länder, och att prioritera investeringar i resiliensuppbyggnad, innovation, anpassning, koldioxidsnål teknik och klimatvänlig och motståndskraftig infrastruktur så att de kan stå emot intensifieringen av naturkatastrofer. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser när det gäller kunskapsdelning, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring till utvecklingsländer.

117.

Europaparlamentet betonar att den övergripande strategin för Afrika och det framtida AVS–EU-partnerskapsavtalet ger unika möjligheter att förverkliga de externa aspekterna av den europeiska gröna given, se över EU:s partnerskap med utvecklingsländerna när det gäller klimat och miljö och anpassa EU:s politik till de senaste internationella åtagandena.

118.

Europaparlamentet stöder kommissionens ambition att sätta stopp för EU:s export av avfallsresurser och stärka den cirkulära ekonomin i hela världen. Parlamentet efterlyser ett globalt förbud mot engångsplast.

119.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till en internationell överenskommelse om att bekämpa spridningen av antimikrobiell resistens och den ökande förekomsten av infektionssjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hantera risken för läkemedelsbrist på vederbörligt sätt.

o o

120.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0217.

(2) Antagna texter, P9_TA(2019)0078.

(3) Antagna texter, P9_TA(2019)0079.

(4) Antagna texter, P8_TA(2019)0023.

(5) Antagna texter, P9_TA(2019)0220.

Top