52020DC0504

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Danmarks nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 9.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Danmark inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)Landsrapporten 2020 för Danmark 2 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av hur väl Danmark hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 9 juli 2019 3 , med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftigt minskad konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och deras inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar inom EU. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande 4 om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen, omfattande alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 5 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.

(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.

(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den nuvarande krisen har visat att det behövs krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården, bl.a. bättre inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.

(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 6 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Danmark uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa sina hårdast drabbade invånare och sektorer.

(9)Den 7 maj 2020 lade Danmark fram sitt nationella reformprogram för 2020 och den 5 maj 2020 sitt konvergensprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(10)Danmark omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del.

(11)Enligt konvergensprogrammet för 2020 planerar regeringen att försämra det samlade saldot i de offentliga finanserna från ett överskott på 3,7 % av BNP 2019 till ett underskott på 8,0 % av BNP 2020. Underskottet väntas uppgå till 2,4 % av BNP 2021. Efter att ha sjunkit till 33,2 % 2019 väntas den offentliga skuldkvoten öka till 40,7 % under 2020 enligt 2020 års konvergensprogram. De makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna påverkas av den höga graden av osäkerhet till följd av covid-19-pandemin.

(12)Som en reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad EU-strategi, har Danmark antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de hårdast drabbade invånarna och branscherna. Enligt konvergensprogrammet för 2020 uppgår dessa budgetåtgärder till 4,9 % av BNP. Åtgärderna omfattar en förstärkning av hälso- och sjukvården, tillfällig kompensation för företagens fasta kostnader, en tillfällig ordning för lönekompensation och nödhjälp till krisdrabbade branscher. Danmark har dessutom aviserat åtgärder som, även om de inte påverkar budgeten direkt, kommer att stödja likviditeten i företagen, som i konvergensprogrammet för 2020 uppskattas motsvara cirka 15 % av BNP. Åtgärderna omfattar lånegarantier och uppskov med betalning av privatpersoners och företagens inkomstskatter (3,7 % av BNP). Jämfört med kommissionens vårprognos 2020 är den största skillnaden att konvergensprogrammet inkluderar förväntade framtida förluster till följd av covid-19-relaterade statliga garantier (0,5 % av BNP). Sammantaget ligger de åtgärder som Danmark har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av dessa åtgärder, följt av en omläggning av finanspolitikens inriktning mot en välgenomtänkt offentligfinansiell ställning på medellång sikt när det ekonomiska läget medger detta, kommer att bidra till att bevara hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt.

(13)Baserat på kommissionens vårprognos 2020 väntas Danmarks saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -7,2 % av BNP 2020 och -2,3 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas ligga kvar under 60 % av BNP under 2020 och 2021.

(14)Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av att Danmark planerar att överträda underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget tyder analysen på att underskottskriteriet enligt definitionen i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(15)Covid-19-utbrottet drabbade Danmark värst under första halvan av 2020 och satte hälso- och sjukvårdssystemet under tryck och reducerade den ekonomiska aktiviteten markant i vissa branscher. Danmark införde snabba åtgärder för att stävja smittspridningen och för att stärka hälso- och sjukvårdssystemet, och tog även långtgående initiativ för att mildra de ekonomiska konsekvenserna. Regeringen och Nationalbanken vidtog en rad kraftfulla ekonomiska och finansiella åtgärder för att hantera den påföljande ekonomiska inbromsningen, bland annat i form av direkt stöd för att delvis täcka företagens fasta kostnader och lönekostnader, uppskov med skatter och likviditetstillskott till banker och företag, kreditordningar och andra penningpolitiska åtgärder. Vid utformningen och genomförandet av åtgärderna måste banksektorns motståndskraft beaktas. Åtgärderna reducerade effektivt pandemins ekonomiska chock, men kunde inte förhindra ett betydande produktionsbortfall, ett stort antal konkurser och insolvenser och en markant ökning av arbetslösheten och personer som riskerar fattigdom, inte minst bland dem som befinner sig i en utsatt situation (t.ex. personer med funktionsnedsättning). Enligt kommissionens prognos väntas arbetslösheten öka måttligt till runt 6,5 % 2020 innan den återhämtar sig till strax under 6 % 2021.

(16)Den pågående covid-19-krisen visar på behovet av att Danmark fortlöpande arbetar för att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. Ett specifikt orosmoment är bristen på vårdpersonal, och bristen på specialistläkare och specialistsjuksköterskor inom t.ex. intensivvården (särskilt narkossjuksköterskor). Det är avgörande med fortlöpande insatser för att ta itu med den här arbetskraftsbristen. På kort sikt bör Danmark arbeta för att säkra tillgången på viktiga medicinska produkter, t.ex. personlig skyddsutrustning för vårdpersonal. Det pågår forskning för att inte bara hitta en antiviral behandling och ett vaccin utan också bättre och snabbare testning.

(17)För att underlätta den ekonomiska återhämtningen kommer det att vara viktigt att tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer. Danmark har bra resultat i fråga om digitalisering, vilket också framgår av Europeiska kommissionens resultattavla för den digitala agendan. Men för att behålla sin starka ställning på lång sikt och säkerställa konkurrenskraften och dra nytta av digitaliseringen måste Danmark investera i digital infrastruktur samt utbildning, fortbildning och kompetensutveckling. Enligt Danmarks nationella energi- och klimatplan krävs det stora investeringar för att lyckas med klimat- och energiomställningen. De största investeringarna krävs för att bygga kraftverk för förnybar energi, samtidigt som det finns stora investeringsbehov i hushållen (energieffektivitet och tillgång på el-/värmeomvandling), hållbara transporter, industrin, och biogas och fjärrvärme. Målen för Danmarks klimatpolitik är att minska utsläppen av växthusgaser med 70 % till 2030, jämfört med 1990, och nå klimatneutralitet senast 2050. Därför måste energiförbrukningen börja sjunka, vilket kräver investeringar som följer en allsidig strategi och är inriktade på sektorer där energibesparingar är särskilt lovande. Den ekonomiska återhämtningen från covid-19-krisen kan främjas av att tidigarelägga gröna investeringar och påskynda ambitiösa investeringsprojekt inom miljö, klimat, energi och infrastruktur, t.ex. i bostäder, vindkraft till havs, energikonnektivitet och elektrifiering av järnvägen. Transporterna är Danmarks största källa till växthusgasutsläpp, vilket gör ytterligare politiska åtgärder på det här området särskilt relevanta. Det pågår förhandlingar om regeringens policy för ett sammanhängande Danmark, med anslag på 15 miljarder euro (112,7 miljarder danska kronor), främst till transportinfrastrukturprojekt under 2021–2030, för att ta större hänsyn till klimat- och miljömål. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Danmark att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten. Detta skulle ge Danmark möjlighet att på bästa sätt använda fonden.

(18)De totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) har inte omsatts i högre produktivitetstillväxt i Danmark. Det saknas en integrerad innovationsstrategi som tydligt anger vad Danmark vill uppnå inom det globala innovationslandskapet. Forsknings- och innovationsverksamheten är fortfarande koncentrerad till ett litet antal storföretag och stiftelser och främst till läkemedels- och bioteknikbranscherna. De åtta största företagen står för nästan 40 % av de totala privata FoU-utgifterna (jämfört med ett globalt genomsnitt på 19 %). De totala FoU-utgifterna är fortsatt höga, men det absoluta antalet företag som är verksamma inom FoU har sjunkit sedan 2009, främst för att mindre företag inte ägnar sig åt FoU. Bara 33 % av de små och medelstora företagen införde produkt- eller processinnovationer. Därför kan ytterligare politiska satsningar komma att krävas för att bredda innovationsbasen med målet att inkludera fler företag. Som svar på förändrade kompetensbehov efter covid-19 krävs det varaktiga investeringar i kompetensutvecklings- och omskolningsprogram, däribland genom vuxenutbildning, också med tanke på den framtida tekniska utvecklingen.

(19)Danmark har vidtagit åtgärder för att stärka regelverket mot penningtvätt. Under 2019 antogs ny lagstiftning och nationella myndigheter och tillsynsmyndigheter började tillämpa en rad åtgärder för att stärka Danmark förebyggande regelverk mot penningtvätt. Finanstilsynet har fått sanktionsbefogenheter och en högre budget för att stärka sin tillsynskapacitet på penningtvättsområdet. Finansunderrättelseenheten har också fått mer personal och finansiering. Det är viktigt att det skärpta regelverket mot penningtvätt omsätts i effektiv tillsyn och verkställighet. Framför allt måste tillsynsmyndigheten införa den riskbaserade metoden i dess helhet. Med finansunderrättelseenhetens ökade kapacitet måste man nu visa att man på ett lämpligt sätt tagit itu med de svagheter, som lyfts fram i en rapport från Rigsrevisionen.

(20)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.

(21)Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. Medlemsstaterna har utvärderat framstegen vad gäller genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i sina nationella reformprogram för 2020. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av rekommendationerna nedan kommer Danmark att bidra till målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(22)Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Danmarks ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 samt uppföljningen av de rekommendationer Danmark har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Danmark utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(23)Mot bakgrund av den bedömningen har rådet granskat konvergensprogrammet för 2020 och dess yttrande 7 återspeglas nedan, särskilt i rekommendation 1.