EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020AA0006
Opinion No 6/2020 (pursuant to Article 287(4) and 322(1)(a), TFEU) concerning the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council establishing a Recovery and Resilience Facility (COM(2020) 408) 2020/C 350/01
Yttrande 6/2020 (i enlighet med artiklarna 287.4 och 322.1 a i EUF-fördraget) över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408) 2020/C 350/01
Yttrande 6/2020 (i enlighet med artiklarna 287.4 och 322.1 a i EUF-fördraget) över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408) 2020/C 350/01
ECA_OPI_2020_6
OJ C 350, 20.10.2020, p. 1–28
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
20.10.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 350/1 |
YTTRANDE 6/2020
(i enlighet med artiklarna 287.4 och 322.1 a i EUF-fördraget)
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408)
(2020/C 350/01)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
|
|
Punkt |
Sida |
|
Sammanfattning |
I-V |
3 |
|
Inledning |
1-6 |
3 |
|
Allmänna iakttagelser – facilitetens utformning |
7-23 |
5 |
|
Samordning av olika finansieringskällor och deras mål |
7-14 |
5 |
|
Det föreslagna stödbeloppets lämplighet |
15-18 |
7 |
|
Styrnings- och revisionsarrangemang |
19-23 |
9 |
|
Ekonomiska bidrag och tilldelningsprocess |
24-36 |
10 |
|
Högsta ekonomiska bidrag |
24-30 |
10 |
|
Tilldelning av ekonomiskt bidrag |
31-33 |
13 |
|
Upplåning |
34-36 |
15 |
|
Planer för återhämtning och resiliens |
37-46 |
15 |
|
Utarbetande och antagande av planer för återhämtning och resiliens |
37-41 |
15 |
|
Bedömning av planer för återhämtning och resiliens |
42-44 |
18 |
|
Koppling till den europeiska planeringsterminen |
45-46 |
18 |
|
Finansiella bestämmelser |
47-50 |
19 |
|
Förfarandet för beslutsfattande vid begäran om utbetalning |
47-50 |
19 |
|
Rapportering, övervakning och utvärderingar |
51-59 |
20 |
|
Medlemsstaternas rapportering till kommissionen |
51-52 |
20 |
|
Övervakning och resultatmätning |
53-57 |
20 |
|
Utvärderingar |
58-59 |
21 |
|
Avslutande kommentarer |
60-63 |
21 |
|
Bilaga I – Översikt över budgetar för program inom NextGenerationEU enligt kommissionens förslag och Europeiska rådets slutsatser |
23 |
|
|
Bilaga II – Europeiska kommissionens förslag jämfört med Europeiska rådets förslag |
24 |
|
|
Bilaga III – Andra relevanta yttranden från revisionsrätten |
27 |
|
|
Bilaga IV – Bedömning av återhämtnings- och resiliensplaner |
28 |
|
Sammanfattning
|
I. |
I maj 2020 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens. Syftet med faciliteten är att tillhandahålla icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lån till medlemsstaterna för att lindra konsekvenserna av covid-19-krisen och göra dem mer resilienta för framtiden. |
|
II. |
I linje med begäran från Europaparlamentets budgetkontrollutskott är syftet med detta yttrande att bedöma den övergripande utformningen av faciliteten för återhämtning och resiliens, de föreslagna instrumentens lämplighet och de potentiella riskerna avseende genomförande, regelefterlevnad och sund ekonomisk förvaltning, liksom av rapporterings- och övervakningsmekanismerna för faciliteten. Yttrandet är begränsat till kommissionens förslag men hänsyn tas även till den tillhörande politiska överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådets möte den 21 juli. |
|
III. |
Vår slutsats är att faciliteten för återhämtning och resiliens har potential att ge medlemsstaterna stöd för att minska de ekonomiska och finansiella effekterna av pandemin. Vi välkomnar det faktum att förslaget utgår från befintliga mekanismer, såsom förordningen om gemensamma bestämmelser och den europeiska planeringsterminen, och därigenom främjar synergier och minskar den administrativa bördan på både EU- och medlemsstatsnivå. Förslaget innebär också att medlemsstaterna blir delaktiga på ett sätt som sannolikt ökar deras egenansvar och gör det möjligt att ta hänsyn till landsspecifika förutsättningar. |
|
IV. |
Vi noterar dock att facilitetens tillämpningsområde och mål är ganska allmänna, delvis överlappar andra finansieringsinstrument och inte fullt ut återspeglas i fördelningen av de ekonomiska bidragen. Svårigheter i medlemsstaterna att utnyttja stödet i tid och de komplexa förfarandena för bedömning av planerna för återhämtning och resiliens kan komplicera genomförandet. I detta sammanhang vill vi understryka att det krävs ändamålsenliga åtgärder mot bedrägeri och oriktigheter för att motverka riskerna i samband med de betydande extra resurser som ska användas på kort tid, som i fallet med faciliteten för återhämtning och resiliens. Vidare kan övervakningen av facilitetens prestation påverkas av de allmänna högnivåmålen i kombination med brister i rapporteringssystemet. Slutligen är inte Europaparlamentets roll i budgetprocessen eller Europeiska revisionsrättens revisionsrättigheter tydligt definierade i förslaget. |
|
V. |
På grundval av våra iakttagelser anser vi att förslaget skulle kunna förbättras genom att man
|
Inledning
|
1. |
De nedstängningsåtgärder som har vidtagits sedan covid-19-pandemin bröt ut tidigare i år har lett till stora intäktsförluster för många företag, ökad arbetslöshet och fler nödlidande lån i hela EU. För att bemöta dessa utmaningar har medlemsstaterna och Europeiska unionen (EU) vidtagit ett antal åtgärder för att stödja hushållens inkomster och hälso- och sjukvårdssystemen, bevara sysselsättningen och skydda företagen. |
|
2. |
I slutet av maj lade kommissionen fram ett omfattande paket (1) där den nya fleråriga budgetramen (FBR) för 2021–2027 på 1 100 miljarder euro kombineras med ett extraordinärt återhämtningsinstrument kallat NextGenerationEU värt 750 miljarder euro (se bilaga I). Syftet med NextGenerationEU är att stödja medlemsstaterna med att minska de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin, återhämta sig och få igång en hållbar tillväxt. |
|
3. |
Detta yttrande gäller faciliteten för återhämtning och resiliens (2), som är en del av NextGenerationEU. Med en total budget på över 600 miljarder euro i löpande priser utgör faciliteten för återhämtning och resiliens cirka 80 % av NextGenerationEU:s budget och motsvarar över hälften av den nyligen föreslagna fleråriga budgetramen. Faciliteten är tänkt att erbjuda storskaligt ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och reformer som ska göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta och bättre förberedda för framtiden. Den innehåller både bidrag och lån till medlemsstaterna (figur 1). |
Källa: Revisionsrätten, baserat på kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens (i löpande priser, i 2018 års priser motsvarar det 310 miljarder euro till bidrag och 250 miljarder euro till lån) och Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020 om återhämtningsplanen och den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (i 2018 års priser).
|
4. |
Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att genomföras parallellt med andra program inom NextGenerationEU (React-EU inom struktur- och sammanhållningsfonderna och de ändrade förslagen till ESI-fonderna och InvestEU) och andra EU-instrument för hanteringen av covid-19 (t.ex. stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), Europeiska investeringsbankens och Europeiska stabilitetsmekanismens finansiering till företag och medlemsstater samt ECB:s stödköpsprogram föranlett av pandemin). |
|
5. |
Den 17 juli 2020 begärde Europaparlamentets budgetkontrollutskott att revisionsrätten skulle avge ett yttrande över kommissionens förslag om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens. Syftet med yttrandet är att bedöma utformningen av faciliteten för återhämtning och resiliens, de föreslagna instrumentens lämplighet, potentiella risker och rapporterings- och övervakningsmekanismerna. Yttrandet är begränsat till kommissionens förslag men hänsyn tas även till den tillhörande politiska överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådets möte den 21 juli (3) (se bilaga II). |
|
6. |
Detta yttrande kompletterar våra andra yttranden över rättsstatens principer, förordningen om gemensamma bestämmelser, React-EU, Fonden för en rättvis omställning och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (se bilaga III). |
Allmänna iakttagelser – facilitetens utformning
Samordning av olika finansieringskällor och deras mål
|
Artiklarna 3, 4, 6, 8 och 22 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
|
7. |
Syftet med NextGenerationEU, och faciliteten för återhämtning och resiliens, är att bidra till EU:s mål för sammanhållning, hållbarhet och digitalisering. Den ska stödja insatser under rubriken ”Sammanhållning och värden” i den fleråriga budgetramen, liksom rubrikerna ”Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin” och ”Naturresurser och miljö” (figur 2). |
Källa: Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys.
|
8. |
Tillämpningsområdet för faciliteten för återhämtning och resiliens (4) liksom de allmänna och särskilda målen (5) anges i kommissionens förslag. I tillämpningsområdet ingår politikområden med anknytning till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, den gröna och digitala omställningen, hälsa, konkurrenskraft, resiliens, produktivitet, utbildning och kompetens, forskning och innovation, smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och investeringar samt de finansiella systemens stabilitet. Facilitetens övergripande mål är att ”främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra resiliensen och anpassningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och stödja den gröna och digitala omställningen” (6). |
|
9. |
Både tillämpningsområdet och målen är ganska allmänna och omfattar ett brett spektrum av politikområden. Det gör att alla mål inte kan åtgärdas i samma utsträckning och att uppfyllandet av några mål kan komma att ske på bekostnad av andra (t.ex. ekonomisk sammanhållning kontra grön omställning). Vidare är varken de förväntade resultaten på EU-nivå eller fördelningen av medel till olika mål kvantifierade, vilket skulle kunna göra faciliteten för återhämtning och resiliens mindre effektiv. |
|
10. |
I förslaget kopplas faciliteten till EU:s högnivåmål såsom hållbar återhämtning och ekonomisk och social konvergens (7), och även till den gröna given och den digitala omvandlingen (8). Kopplingen skulle dock kunna bli starkare i praktiken, exempelvis med hjälp av obligatoriska gemensamma indikatorer. Det skulle minska risken för en svag koppling mellan fastställda delmål och mål i enskilda planer för återhämtning och resiliens och de mer allmänna målen i faciliteten för återhämtning och resiliens, eller till och med målen på EU-nivå. |
|
11. |
Allt stöd inom faciliteten till finansiering av reform- och investeringsprojekt ska ges utöver andra unionsmedel och inte täcka samma kostnader (9). Målen för faciliteten för återhämtning och resiliens återkommer i andra EU-program, vilket är en fördel när det handlar om komplementaritet och synergieffekter. Det ökar dock risken för dubbelfinansiering och konkurrens mellan olika program, i synnerhet som faciliteten kommer att användas för projekt som kan vara stödberättigande inom andra politikområden, såsom sammanhållning, transport, energi och forskning. |
|
12. |
Det måste därför finnas ändamålsenliga mekanismer för samordning mellan EU:s olika program och instrument som säkerställer – bland annat – komplementaritet, konsekvens och nära samarbete för att de mål som anges i förslaget ska uppfyllas (10). Vi välkomnar kommissionens avsikt att ta fram dessa mekanismer i samråd med medlemsstaterna. |
|
13. |
Enligt kommissionens förslag är det tillåtet att föra över medel till faciliteten för återhämtning och resiliens från program med delad förvaltning (11). Dessa medel omfattas inte av förslagets villkor och begränsningar men kan lyda under de villkor och begränsningar som anges i deras respektive förordningar, såsom förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Möjligheten till överföringar kan leda till att medel flyttas till program som bedöms ha färre villkor eller vara fördelaktigare i fråga om kostnader. Överföringen av medel skulle till exempel kunna försvaga de skyddsåtgärder som är inbyggda i operativa program med delad förvaltning, eller öppna för att den obligatoriska medfinansieringen från medlemsstaterna kan undvikas. Man bör därför överväga att införa särskilda villkor för överföring av sådana medel i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, och ange ett högsta belopp. |
|
14. |
Även om faciliteten för återhämtning och resiliens delar några mål med strukturfonderna i den fleråriga budgetramen har den ett annat syfte och följer en annan utgiftslogik. Facilitetens syfte är att stödja breda reformer och investeringsprogram som bygger på delmål för framsteg, medan strukturfonderna ersätter specifika kostnader för program och projekt. Detta kan bli utmanande i praktiken eftersom olika mål- och indikatorsystem måste kombineras, vilket skulle kunna göra det svårare för medlemsstaterna att samordna de två finansieringskällorna på ett ändamålsenligt sätt. |
Det föreslagna stödbeloppets lämplighet
|
Artikel 5 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
|
15. |
Baserat på den nya kommissionens förslag till flerårig budgetram från 2020 ställer EU mer än 1 800 miljarder euro till förfogande under perioden 2021–2027 (den nya fleråriga budgetramen och NextGenerationEU tillsammans). NextGenerationEU bidrar med 750 miljarder euro i ytterligare finansiering samtidigt som den fleråriga budgetramens totala storlek har minskats med närmare 35 miljarder euro jämfört med kommissionens förslag från maj 2018 och med närmare 224 miljarder euro jämfört med det förslag som Europaparlamentet lade fram i november 2018 (12). |
|
16. |
Eftersom det måste göras åtaganden för 60 % av bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens (eller 70 % enligt rådets slutsatser) kommer de tillgängliga medlen för perioden att vara nästan dubbelt så stora som den normala finansieringen från den fleråriga budgetramen per år på cirka 150 miljarder euro (se figur 3). |
Källa: Revisionsrätten, baserat på kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens, s. 40.
|
17. |
Vi noterar att lämpligheten hos faciliteten för återhämtning och resiliens att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen inte bör undersökas isolerat eftersom den ingår i en serie åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå, och att krisens effekter på medlemsstaternas ekonomier ännu inte kan bedömas. Vi förstår att det inte gjordes en särskild konsekvensbedömning av kommissionens förslag om inrättandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, eller hölls ett särskilt samråd med berörda parter, eftersom det fanns ett akut behov av att utarbeta rättsakten på mycket kort tid som svar på covid-19. |
|
18. |
I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (13) görs ett försök att identifiera återhämtningsbehoven i EU efter covid-19-krisen. Det innehåller dock inte tillräcklig information om hur kommissionen fastställde det totala belopp som faciliteten för återhämtning och resiliens behöver eller hur man kom fram till fördelningen mellan lån och bidrag. Facilitetens ganska breda tillämpningsområde och de allmänna målen gör det svårare att kvantifiera omfattningen av det stöd som behövs för att uppfylla dem. Detta kan öka risken för att de berörda parterna får orimliga förväntningar. |
Styrnings- och revisionsarrangemang
|
Artiklarna 7 och 9 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
|
19. |
Enligt kommissionens förslag lyder faciliteten för återhämtning och resiliens under de regler för sund ekonomisk styrning som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser och ska tillämpas för struktur- och sammanhållningsfonderna (14), och kommissionen ska genomföra faciliteten genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen (15). Följaktligen integreras befintliga element i faciliteten för återhämtning och resiliens som därmed är utformad för att utnyttja mekanismer som föreskrivs i budgetförordningen. |
|
20. |
Men eftersom faciliteten för återhämtning och resiliens finansieras under EU:s återhämtningsinstrument och därmed utgör ”andra inkomster” i den betydelse som avses i artikel 311 andra stycket i EUF-fördraget ingår den inte i EU-budgeten. Detta är en väsentlig förändring när det gäller finansieringen av EU:s utgifter under nästa fleråriga budgetramsperiod. |
|
21. |
I förslaget sägs att faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen, men det anges inte uttalat huruvida budgetförordningens bestämmelser om upprättandet av budgeten och förfarandena för beviljande av ansvarsfrihet kommer att vara tillämpliga på faciliteten. Vi har konsekvent hävdat att samma principer om ansvarsskyldighet och insyn ska tillämpas på EU:s olika finansieringsinstrument (16). Vi anser därför att Europaparlamentets roll i budget- och ansvarsfrihetsförfarandet ska definieras tydligt i förordningen. |
|
22. |
Som vi ser det har revisionsrätten rätt att granska unionens alla inkomster och utgifter inom faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med artikel 287.1 i EUF-fördraget. Eftersom faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att genomföras utanför EU-budgeten rekommenderar vi ändå att det av tydlighetsskäl införs en särskild bestämmelse i förslaget till förordning där revisionsrättens rätt att granska både facilitetens bidrags- och lånekomponent tydligt anges. |
|
23. |
Som vi tidigare har noterat ökar tillgången till en betydande mängd extra resurser som ska användas på kort tid trycket på kontrollsystemen (17). I en tidigare rapport identifierade vi flera brister som påverkade bedrägeribekämpningsprocessen och vi uppmanade kommissionen och förvaltningsmyndigheterna att bli bättre på att upptäcka och reagera på bedrägeri och samordna bedrägeribekämpningsåtgärder mellan medlemsstaternas organ (18). Mot bakgrund av detta välkomnar vi kommissionens uttalade avsikt att ytterligare stärka åtgärderna mot bedrägerier och oriktigheter (19) men har i detta skede ännu inte möjlighet att avgöra huruvida de kommer att vara lämpliga för att hantera risken för oriktigheter och bedrägeri. Vi vill därför understryka betydelsen av ändamålsenliga internkontroller och bedrägeribekämpningsåtgärder för att motverka de nya riskerna i samband ekonomiska stimulansåtgärder såsom faciliteten för återhämtning och resiliens. |
Ekonomiska bidrag och tilldelningsprocess
Högsta ekonomiska bidrag
|
Artikel 10 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
|
24. |
Kommissionens metod för beräkning av det högsta ekonomiska bidraget baseras på medlemsstatens befolkningsmängd, inversen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita och den relativa arbetslösheten under perioden 2015–2019. |
|
25. |
Trots att faciliteten för återhämtning och resiliens infördes för att bemöta konsekvenserna av covid-19-krisen på medellång och lång sikt återspeglas detta endast delvis i det ekonomiska bidraget eftersom det bygger på situationen före krisen och inte på svagheter relaterade till krisen. Detta innebär att fyra av de tio medlemsstater som beviljas de högsta bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens förväntas drabbas av en BNP-nedgång 2020 som ligger under EU-genomsnittet på cirka 7 % (se figur 4). |
|
26. |
Även om det i Europeiska rådets slutsatser anges att det högsta bidraget ska ses över med hänsyn till konsekvenserna av covid-19, kommer översynen endast att tillämpas på de 30 % av medlen som det ska göras åtaganden för 2023. |
Anm.: BNP för de medlemsstater som är gråmarkerade förväntas minska med minst 7 % för 2020, enligt Europeiska kommissionens vårprognos.
Källor:
|
(1) |
Bilaga I till förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens. |
|
(2) |
Vårprognosen för 2020, Europeiska kommissionen. |
|
27. |
Förutom syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens att lindra konsekvenserna av covid-19 ska den också främja EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom förbättrad resiliens och stöd till återhämtning. Men detta återspeglas endast delvis i fördelningsmekanismen. Mer än två tredjedelar av bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens är öronmärkta för de 14 medlemsstater som 2019 hade en BNP per capita på minst 90 % av genomsnittet i EU, och endast en fjärdedel av bidragen ska gå till de åtta medlemsstater som 2019 hade en BNP per capita som var lägre än 75 % av genomsnittet i EU (se figur 5). |
|
28. |
Skillnaden beror till största delen på storleken på ländernas befolkning (se figur 5) och det faktum att befolkningen väger lika mycket i beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget som inversen av BNP per capita. |
Anm.: Gråmarkerade medlemsstater hade 2019 en total BNP per capita på 75 % av BNP-genomsnittet i EU-27 eller lägre.
Källor:
|
1 |
Bilaga I till kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens. |
|
2 |
Eurostat, [nama_10_pc], senast uppdaterad den 4 augusti 2020. |
|
3 |
Eurostat, onlinedatakod: TPS00001. |
|
29. |
Det högsta lånebeloppet beräknas dessutom som en procentsats av respektive medlemsstats BNI. Det gör att mer utvecklade medlemsstater kan få högre lån – på högst 6,8 % av BNI – även om alla medlemsstater kan få stora lån. |
|
30. |
Vi noterar även att BNP-justeringar över tiden kan leda till att fördelningsnyckeln ändras. Detta är särskilt relevant i den rådande situationen med ekonomisk oro, som ökar sannolikheten för att BNP för 2020–2021 kommer att justeras efter 2022 och därmed leda till ändringar av fördelningsnyckeln. |
Tilldelning av ekonomiskt bidrag
|
Artikel 11 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
|
31. |
Kommissionen föreslog att det skulle göras rättsliga åtaganden för minst 60 % av det icke återbetalningspliktiga stödet till den 31 december 2022. För det återstående beloppet skulle det göras rättsliga åtaganden senast den 31 december 2024. Europeiska rådet föreslog att det skulle göras åtaganden för 70 % av bidragen till slutet av 2022 och för återstoden till slutet av 2023. |
|
32. |
Som vi tidigare har konstaterat (20) behöver medlemsstaterna tillräckligt med tid och lämplig administrativ kapacitet för att kunna utnyttja de medel kommissionen anslår genom olika program. Några av de medlemsstater som har utnyttjat sina anslag minst under den innevarande programperioden kommer troligen att få mycket stort stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens (se figur 6). |
|
33. |
Detta kan leda till en tung administrativ börda och en risk för att genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens misslyckas om de inte förvaltas väl. Det skulle även kunna inverka negativt på utarbetandet och genomförandet av sammanhållningspolitiken. |
Källor:
|
1 |
Sammanhållningspolitiska data: (https://cohesiondata.ec.europa.eu/overview), 11.8.2020, Europeiska kommissionen. Anm.: Utnyttjandegrad – andel i procent av det totala belopp av en medlemsstats anslag som har betalats ut. |
|
2 |
Europeiska revisionsrättens snabbanalys Tilldelning av sammanhållningspolitiska medel till medlemsstaterna 2021–2027. |
|
3 |
Europeiska kommissionen, GD Budget: Regional Development and Cohesion Policy beyond 2020. |
|
4 |
Bilaga I till kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens. |
Upplåning
|
Artiklarna 12 och 13 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
|
34. |
Kommissionen har lång erfarenhet av att låna på finansmarknaderna för EU:s räkning, och kapacitet att göra det (21). Enligt förslaget kommer dock kommissionen att låna i en mycket större skala än någonsin tidigare och behöver därför snabbt förstärka sina personalresurser för att kunna hantera frekvensen i upplåningen och utbetalningarna till de mottagande medlemsstaterna. |
|
35. |
Enligt förslaget får kommissionen även avvika från tidigare praxis om utlåning och vidareutlåning med samma löptid. Det kan å ena sidan vara fördelaktigt om det innebär att kommissionen kan dra fördel av marknadsvillkor och de mottagande medlemsstaternas finansieringsplaner. Å andra sidan innebär det en ränterisk som uppkommer när kostnaden för att låna ändras mellan upplåningen och utbetalningen. |
|
36. |
Enligt kommissionens förslag (22) ska kostnader i samband med upplåningen bäras av de mottagande medlemsstaterna. I förslaget sägs dessutom ingenting om huruvida medlemsstaternas kapacitet att återbetala lånedelen kommer att övervakas. Det faktum att den ränterisk som uppkommer av löptidstransformeringen ska bäras av den mottagande medlemsstaten skulle kunna formuleras tydligare, antingen i den slutliga förordningen eller i låneavtalen med medlemsstaterna. |
Planer för återhämtning och resiliens
|
Artikel 14–18 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
Utarbetande och antagande av planer för återhämtning och resiliens
|
37. |
Planerna för återhämtning och resiliens kommer att ligga till grund för utbetalningen av det ekonomiska bidraget. De ska innehålla åtgärder som tar itu med de landsspecifika utmaningar och prioriteringar som identifierats i den europeiska planeringsterminen och bidrar till den gröna och digitala omställningen (23). De ska även innehålla delmål, mål och en preliminär tidsplan samt den beräknade totalkostnaden för reformerna under de följande fyra åren och för investeringarna under de följande sju åren. |
|
38. |
Med tanke på att syftet med faciliten för återhämtning och resiliens är att minska covid-19-krisens ekonomiska konsekvenser måste planerna för återhämtning och resiliens skyndsamt bedömas och godkännas. Vi stöder därför den möjlighet för medlemsstaterna att utbyta god praxis som kommissionen kan anordna (24). |
|
39. |
I kommissionens förslag anges att medlemsstaterna ska lämna in sina planer för återhämtning och resiliens till kommissionen senast den 30 april och att de får lämna in ett utkast till plan tillsammans med ett budgetförslag från och med den 15 oktober föregående år. Kommissionen ska bedöma planen inom fyra månader (25). I rådets slutsatser förkortas tiden för bedömning till två månader och specificeras att rådet ska eftersträva att anta kommissionens förslag inom fyra veckor (26), men det anges inget förfarande om rådet förkastar förslaget (se figur 7). Med beaktande av kommissionens förslag och de föreslagna ändringarna i rådets slutsatser kommer planerna för återhämtning och resiliens sannolikt inte att antas förrän under andra halvåret 2021. |
Källa: Revisionsrätten, baserat på kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens och Europeiska rådets slutsatser.
|
40. |
Följande åtgärder skulle kunna vidtas för att det ska gå snabbare:
|
|
41. |
Utarbetandet och genomförandet av planer för återhämtning och resiliens kommer att överlappa utarbetandet och genomförandet av de nya operativa programmen för perioden 2021–2027 och tillkomma utöver utarbetandet av de nationella reformprogram som planeras i den europeiska planeringsterminen. Eftersom åtgärderna inom alla planer och program kommer att ha liknande mål bör kommissionen överväga vilka synergieffekter och anpassningar som kan göras för att minska den administrativa bördan och spara tid. Kommissionen och medlemsstaterna bör även på alla tänkbara sätt utnyttja digitalisering och it. |
Bedömning av planer för återhämtning och resiliens
|
42. |
Säkerställandet av att planerna för återhämtning och resiliens håller hög kvalitet och att bedömningen av dem harmoniseras kan bli en utmaning. Det beror främst på att faciliteten för återhämtning och resiliens har ganska allmänna högnivåmål, vilket kan leda till att planerna för återhämtning och resiliens behandlar en mängd olika problem men saknar fokus och inte är tillräckligt specifika. |
|
43. |
Planerna för återhämtning och resiliens, liksom bedömningen av dem, kommer i hög grad att bygga på en dialog mellan kommissionen och den aktuella medlemsstaten. Även om vi välkomnar detta arbetssätt eftersom det kan öka medlemsstaternas egenansvar, bör det införas lämpliga mekanismer som säkerställer att planerna för återhämtning och resiliens är tillräckligt ambitiösa, både när det gäller mål, delmål och indikatorer. |
|
44. |
Kommissionens bedömning av planerna för återhämtning och resiliens sker i enlighet med de kriterier som definieras i bilaga II till kommissionens förslag. Vi anser att dessa kriterier och betyg skulle kunna förenklas eller förtydligas (se bilaga IV).
|
Koppling till den europeiska planeringsterminen
|
45. |
Generellt välkomnar vi den nära kopplingen till den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna inom samma ram på grund av de liknande målen och möjligheten att minska den administrativa bördan. Men kopplingen av faciliteten för återhämtning och resiliens till den europeiska planeringsterminen gör att planeringsterminens karaktär och ekonomiska konsekvenser ändras väsentligt. |
|
46. |
Vid vårt granskningsarbete har vi noterat följande brister när det gäller de landsspecifika rekommendationerna och den europeiska planeringsterminen (27), som även kan påverka faciliteten för återhämtning och resiliens.
|
Finansiella bestämmelser
|
Artikel 19 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
Förfarandet för beslutsfattande vid begäran om utbetalning
|
47. |
Medlemsstaterna kan lämna in en begäran om utbetalning två gånger per år när de har uppfyllt de relevanta delmål och mål som överenskommits i planerna för återhämtning och resiliens. Kommissionen ska då bedöma begäran inom fyra månader. |
|
48. |
I rådets slutsatser anges att dess ekonomiska och finansiella kommitté ska yttra sig. Dessutom ges en medlemsstat möjlighet att hänskjuta frågan till Europeiska rådet om den anser att det föreligger allvarliga avvikelser från ett tillfredsställande uppnående av delmålen och målen i den aktuella medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens. Europeiska rådet ska diskutera ärendet inom tre månader från det att kommissionen bad ekonomiska och finansiella kommittén att yttra sig. Det återstår att se i vilken utsträckning denna ”nödbroms” kommer att användas i praktiken. |
|
49. |
Processen – från det att en medlemsstat begär utbetalning till dess att kommissionen betalar – kan därför bli långdragen, med hänsyn till att det i den pågående krisen är viktigt att agera snabbt. Möjligheten att förenkla förfarandet och arbeta parallellt under några av stegen bör därför bedömas när förordningen ska tillämpas i praktiken. |
|
50. |
Behovet av att snabbt få tillgång till medel behandlades till viss del i rådets slutsatser genom att ett alternativ med förfinansiering på 10 % infördes. Om ett förfinansieringsalternativ införs i förordningen bör det dock åtföljas av mer specifika regler om hur medel ska återkrävas. I kommissionens förordning sägs endast att ”för att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning bör särskilda regler fastställas för […] annullering och återbetalning av medel” men reglerna specificeras inte. |
Rapportering, övervakning och utvärderingar
|
Artiklarna 20, 21 och 23–25 i kommissionens förslag Centrala punkter
|
Medlemsstaternas rapportering till kommissionen
|
51. |
I kommissionens förslag sägs att medlemsstaterna bör rapportera kvartalsvis om de framsteg som gjorts när det gäller uppfyllandet av målen i planerna för återhämtning och resiliens. Rapporterna ska också på lämpligt sätt återspeglas och sammanfattas i de nationella reformprogrammen som ska överlämnas varje år och användas som verktyg för att rapportera om framsteg. |
|
52. |
Kvartalsrapporternas syfte och innehåll specificeras inte i förslaget, och de verifikationskontroller som kommissionen ska göra planeras i nuläget endast ske i samband med medlemsstaternas begäran om utbetalning två gånger per år. Man bör överväga att minska antalet rapporter till två per år i samband med begäran om utbetalning för att minska medlemsstaternas och kommissionens administrativa börda. Kommissionen behöver dessutom ge ytterligare vägledning om rapporternas innehåll och om insamlingen, analysen och kontrollen av den information de innehåller. |
Övervakning och resultatmätning
|
53. |
Ett stabilt övervakningssystem är ett nödvändigt verktyg för att bedöma om lånen och bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens används för att uppfylla målen, åtgärda eventuella genomförandeproblem som kan uppstå eller vid behov vidta korrigerande åtgärder. Övervakningssystemet ska ha en tydlig koppling mellan målen och de relevanta indikatorerna (28). Sådana indikatorer är till hjälp för att analysera och jämföra prestation och kan vara användbara när prioriteringar ska fastställas. De ska i möjligaste mån följa Racer-kriterierna (dvs. vara relevanta, accepterade, trovärdiga, enkla och stabila) och ha de kännetecken som definieras i riktlinjerna för bättre lagstiftning. |
|
54. |
Enligt förslaget (29) ska kommissionen övervaka genomförandet och mäta uppnåendet av målen med hjälp av de resultatindikatorer som anges i bilaga III:
|
|
55. |
Vi noterar att de två första indikatorerna är outputindikatorer som inte är direkt kopplade till målen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Den tredje indikatorn mäter visserligen resultatet av faciliteten för återhämtning och resiliens men har endast en indirekt koppling till de avsedda målen. Den enda indikatorn som har en direkt koppling till faciliteten för återhämtning och resiliens är därför den sista, men den kommer att bli svår att bedöma eftersom syftet är att koppla uppnåendet av mål till det ekonomiska stödet. Den bygger därmed på antagandet att det föreligger ett enkelt orsakssamband, vilket inte är fallet i verkligheten. |
|
56. |
Med tanke på det särskilda målet i förslaget (30) delar vi kommissionens uppfattning att indikatorer och mål ska fastställas på medlemsstatsnivå för att ta hänsyn den särskilda situationen i varje land. Med hänsyn till de allmänna målen i förslaget och de gemensamma bedömningskriterierna för godkännandet av alla medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens bör kommissionen dock ta fram gemensamma indikatorer och, när det är möjligt, fastställa särskilda mål på EU-nivå. Det skulle göra det lättare att övervaka och mäta genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-nivå och att visa medlemsstaterna hur de kan använda sina resurser mer ändamålsenligt för att uppfylla EU-målen. Utan gemensamma indikatorer eller en gemensam metod kommer det att bli svårt att övervaka och granska utgifter för, till exempel, den gröna omställningen. I vårt yttrande över Fonden för en rättvis omställning (31) pekade vi på vikten av det finns resultatindikatorer som tydligt återspeglar målet om omställning bort från koldioxidintensiva sektorer när det handlar om grön omställning. |
|
57. |
I vår nyligen offentliggjorda särskilda rapport om den europeiska planeringsterminen pekade vi också på svårigheten att mäta ändamålsenligheten i politiska insatser med flera och parallella mål och på att spårbarheten mellan mål på olika nivåer (från breda fördragsbaserade mål till årliga landsspecifika rekommendationer) ofta inte är säkerställd, varken i för- eller efterhand. Övervakningen av framsteg bör även kunna visa på relevans och framsteg när det gäller landssspecifika rekommendationer och på bidraget till uppnåendet av bredare mål på EU-nivå. |
Utvärderingar
|
58. |
Enligt förslaget ska en oberoende utvärdering av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens göras fyra år efter den har trätt i kraft (32). Vid utvärderingen ska särskilt bedömas i vilken utsträckning målen har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska dessutom vid behov innehålla förslag på ändringar av förordningen. |
|
59. |
Vi konstaterar att stödet tidigareläggs inom faciliteten för återhämtning och resiliens och att utvärderingen kommer att offentliggöras när större delen av utgifterna har uppkommit. De eventuella lärdomarna från utvärderingen skulle därför ha ett begränsat värde för den återstående tiden av faciliteten. Vi godtar kommissionens argument att man måste hitta rätt balans mellan ett program som är tillräckligt genomfört (för att kunna dra meningsfulla slutsatser) och behovet av en utvärdering för att återkoppla till programmets förvaltning. Vi noterar även att utvärderingen skulle kunna användas för eventuella diskussioner om huruvida den kan användas som modell för framtida program inom den fleråriga budgetramen 2028–2034. Vi måste även påpeka att om det inte tas fram en stabilare uppsättning indikatorer kommer det att bli mycket svårt att vid förhands- och halvtidsutvärderingar göra meningsfulla bedömningar av ändamålsenligheten. |
Avslutande kommentarer
|
60. |
Syftet med den facilitet för återhämtning och resiliens som kommissionen föreslog i maj 2020 är att stödja medlemsstaternas återhämtning från konsekvenserna av covid-19-krisen och göra dem mer resilienta för framtiden. Genom att snabbt tillföra ytterligare medel skulle faciliteten kunna bidra till att de gemensamma EU-målen uppfylls under nästa period i den fleråriga budgetramen. |
|
61. |
Vi välkomnar facilitetens grundläggande princip att utgå från befintliga instrument och förfaranden, såsom förordningen om gemensamma bestämmelser och den europeiska planeringsterminen, vilket främjar synergier och minskar de administrativa bördorna på både EU-nivå och nationell nivå. Vidare kan den planerade dialogen med medlemsstaterna öka deras egensvar samtidigt som den ger möjlighet att hantera den specifika situationen i varje medlemsstat. Vi vill understryka att det krävs ändamålsenliga åtgärder mot bedrägeri och oriktigheter för att motverka riskerna i samband med de betydande extra resurser som ska användas på kort tid och vi välkomnar kommissionens ansträngningar i detta avseende. |
|
62. |
Vi anser emellertid att förslaget skulle kunna förbättras genom att man
|
|
63. |
Vi konstaterar även att vissa aspekter inte nämns i förslaget eftersom de kommer att utformas i samarbete med medlemsstaterna. För att faciliteten för återhämtning och resiliens ska kunna leva upp till potentialen att främja återhämtning och resiliens bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa att planerna för återhämtning och resiliens är tillräckligt ambitiösa och samstämmiga, och att genomförandet av dem bedöms på lämpligt sätt. |
Detta yttrande antogs av revisionsrätten vid dess sammanträde i Luxemburg den 7 september 2020.
För revisionsrätten
Klaus-Heiner LEHNE
ordförande
(1) Europeiska kommissionen EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen, 27.5.2020 (COM(2020) 442 final).
(2) Europeiska kommissionen, förslag 2020/0104(COD) till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens, 28 maj 2020, (COM(2020) 408 final.
(3) Europeiska rådets slutsatser om återhämtningsplanen och den fleråriga budgetramen för 2021–2027, 17–21 juli 2020 EUCO 10/20.
(4) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 3).
(5) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 4).
(6) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 14).
(7) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, skäl 5).
(8) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resilien (COM(2020) 408, skäl 6).
(9) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 8).
(10) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 22).
(11) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 6).
(12) Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, Negotiations on the next MFF and the EU recovery instrument - Key issues ahead of the July European Council, s. 4, juli 2020.
(13) Europeiska kommissionen, arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Identifying Europe’s recovery needs, 27.5.2020 (SWD(2020) 98 final).
(14) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 9).
(15) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 7).
(16) Europeiska revisionsrättens informationsdokument The Commission’s proposal for the 2021–2027 Multiannual Financial Framework, översiktliga analys Luckor, överlappningar och utmaningar: En översiktlig analys av EU:s förfaranden för ansvarsutkrävande och offentlig revision, yttrande 2/2018 Överväganden om revision och ansvarsskyldighet när det gäller förslaget av den 6 december 2017 om att inrätta en europeisk valutafond inom unionens rättsliga ram.
(17) Revisionsrättens yttrande 4/2020 över förslaget till förordning om React-EU och förslaget till ändrad förordning om gemensamma bestämmelser som styr ESI-fonderna, punkt 20.
(18) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 6/2019 Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning, punkt 79 och rekommendationer.
(19) Europeiska kommissionen EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen, 27.5.2020 (COM(2020) 442 final).
(20) Revisionsrättens yttrande 4/2020 över förslaget till förordning om React-EU och förslaget till ändrad förordning om gemensamma bestämmelser som styr ESI-fonderna, punkt 8.
(21) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 18/2015 Ekonomiskt bistånd till länder som har svårigheter, punkterna 115–136.
(22) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 13.3).
(23) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 14).
(24) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 15.4).
(25) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 17.1).
(26) Europeiska rådet, EUCO 10/20, punkt A 19.
(27) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 16/2020 Den europeiska planeringsterminen – De landsspecifika rekommendationerna tar upp viktiga frågor men behöver genomföras bättre.
(28) Europeiska kommissionen, arbetsdokument från kommissionens avdelningar med riktlinjer för bättre lagstiftning, 7 juli 2017 (SWD(2017) 350 final).
(29) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 23).
(30) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 4.2).
(31) Europeiska revisionsrätten, yttrande 5/2020 över kommissionens förslag 2020/0006 (COD) av den 14 januari 2020 och den 28 maj 2020 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning.
(32) Europeiska kommissionen, förslaget om en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408, artikel 25).
BILAGA I
Översikt över budgetar för program inom NextGenerationEU enligt kommissionens förslag och Europeiska rådets slutsatser
|
Program (2018 års priser, i miljarder euro) |
Kommissionens förslag (2018 års priser, i miljarder euro) |
Europeiska rådets slutsatser (2018 års priser, i miljarder euro) |
Differens (2018 års priser, i miljarder euro) |
|
React-EU (FBR 2014–2020 ESI-fonderna) |
50,0 |
47,5 |
–2,5 |
|
Faciliteten för återhämtning och resiliens – bidrag |
310,0 |
312,5 |
2,5 |
|
Faciliteten för återhämtning och resiliens – lån |
250,0 |
360,0 |
110,0 |
|
Hälso- och sjukvård |
7,7 |
0,0 |
–7,7 |
|
RescEU (civilskydd) |
2,0 |
1,9 |
-0,1 |
|
Horisont Europa (Forskning och innovation) |
13,5 |
5,0 |
–8,5 |
|
En rättvis omställning till klimatneutralitet |
30,0 |
10,0 |
–20,0 |
|
Landsbygdsutveckling |
15,0 |
7,5 |
–7,5 |
|
Humanitärt bistånd |
5,0 |
0,0 |
–5,0 |
|
ESI-fonderna / InvestEU (stöd till investeringar i intern politik) |
30,3 |
5,6 |
–24,7 |
|
Solvensinstrument |
26,0 |
0,0 |
–26,0 |
|
EFHU (hållbar och inkluderande tillväxt utanför EU) |
10,5 |
0,0 |
–10,5 |
|
Totalt |
750,0 |
750,0 |
0,0 |
|
Källa: Revisionsrätten, baserat på kommissionens förslag av den 27 maj och Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020. |
|||
BILAGA II
Europeiska kommissionens förslag jämfört med Europeiska rådets förslag
|
Artikel i Europeiska kommissionens förslag |
Text i artikeln i Europeiska kommissionens förslag |
Europeiska rådets föreslagna ändring |
||||||||||
|
Artikel 5.1 Medel från EU:s instrument för återhämtning |
|
Ändrad artikel 5.1 a:
Ändrad artikel 5.1 b:
|
||||||||||
|
Artikel 10 Högsta ekonomiska bidrag |
Ett högsta ekonomiskt bidrag ska beräknas för varje medlemsstat för tilldelning av det belopp som avses i artikel 5.1 a med hjälp av den metod som anges i bilaga I, på grundval av befolkningsmängden, inversen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat. |
Ändrad artikel 10: Fördelningsnyckeln för åtaganden för faciliteten för återhämtning och resiliens för åren 2021–2022 ska fastställas i enlighet med kommissionens förslag. I fördelningsnyckeln för 2023 ersätts arbetslöshetskriteriet för 2015–2019, i lika andel, med den förlust i BNP i fasta priser som iakttagits under 2020 och den kumulativa förlust i BNP i fasta priser som iakttagits under perioden 2020–2021 och som ska beräknas senast den 30 juni 2022. |
||||||||||
|
Artikel 11 Tilldelning av ekonomiskt bidrag |
|
Ändrad artikel 11.1: För 70 % av de bidrag som tillhandahålls genom faciliteten för återhämtning och resiliens ska åtaganden göras under åren 2021–2022. Åtaganden ska göras fullt ut senast i slutet av 2023 för de 30 % som återstår. Ny punkt 3: Förhandsfinansieringen för faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att betalas 2021 och bör vara 10 %. |
||||||||||
|
Artikel 12.4 Lån |
|
Ändrad artikel 12.4: I regel kommer den maximala omfattningen av lånen för varje medlemsstat inte att överskrida 6,8 % av dess BNI. |
||||||||||
|
Artikel 14.1 Berättigande |
|
Ändrad artikel 14.1: Medlemsstaterna ska utarbeta nationella återhämtnings- och resiliensplaner i vilka den berörda medlemsstatens reform- och investeringsagenda anges för åren 2021–2023. Planerna kommer att ses över och anpassas 2022 i nödvändig omfattning för att ta hänsyn till den slutliga fördelningen av medel för 2023. |
||||||||||
|
Artikel 16.1 Kommissionens bedömning |
|
Ny punkt: För kriterierna om förenlighet med de landsspecifika rekommendationerna och stärkande av medlemsstatens tillväxtpotential, sysselsättningsskapande förmåga och ekonomiska och sociala resiliens ska det högsta poängtalet krävas vid bedömningen. Ett faktiskt bidrag till den gröna och digitala omställningen ska också vara ett krav för positiv bedömning. |
||||||||||
|
Artikel 17.1 Kommissionens beslut |
|
Ändrad artikel 17.1: Återhämtnings- och resiliensplanerna ska bedömas av kommissionen inom två månader efter det att de lämnats in. Ny punkt: Bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanerna ska godkännas av rådet med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen, genom en genomförandeakt som rådet ska eftersträva att anta inom fyra veckor efter förslaget. |
||||||||||
|
Artikel 19. 3 Regler för utbetalningar, innehållande och annullering av ekonomiska bidrag |
|
Ny punkt: För att en begäran om utbetalning ska bedömas positivt måste de relevanta delmålen och målen ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen ska be ekonomiska och finansiella kommittén att yttra sig om huruvida relevanta delmål och mål har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Ekonomiska och finansiella kommittén ska eftersträva konsensus. Om en eller flera medlemsstater i undantagsfall anser att det föreligger allvarliga avvikelser från ett tillfredsställande uppnående av relevanta delmål och mål får de begära att Europeiska rådets ordförande ska hänskjuta frågan till nästa möte i Europeiska rådet. Kommissionen ska anta ett beslut om bedömningen av det tillfredsställande uppnåendet av relevanta delmål och mål och om godkännandet av betalningar i enlighet med granskningsförfarandet. Om frågan hänskjutits till Europeiska rådet kommer det inte att fattas något kommissionsbeslut om det tillfredsställande uppnåendet av relevanta delmål och mål och om godkännandet av betalningar förrän frågan diskuterats på ett uttömmande sätt vid nästa möte i Europeiska rådet. Detta förfarande ska i regel inte ta längre tid än tre månader efter det att kommissionen har bett ekonomiska och finansiella kommittén att yttra sig. Detta förfarande kommer att vara i linje med artikel 17 i EU-fördraget och artikel 317 i EUF-fördraget. |
||||||||||
|
Källa: Revisionsrätten, baserat på kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens och Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020 om detta förslag. |
||||||||||||
BILAGA III
Andra relevanta yttranden från revisionsrätten
|
— |
Yttrande 1/2018 över kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna. |
|
— |
Yttrande 6/2018 över kommissionens förslag av den 29 maj 2018 till förordning om gemensamma bestämmelser (COM(2018) 375 final). |
|
— |
Yttrande 10/2018 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (COM(2018) 460 final). |
|
— |
Yttrande 2/2020 över kommissionens ändrade förslag av den 14 januari 2020 till förordning om gemensamma bestämmelser (COM(2020) 23 final). |
|
— |
Yttrande 4/2020 över förslaget till förordning om React-EU och förslaget till ändrad förordning om gemensamma bestämmelser som styr ESI-fonderna. |
|
— |
Yttrande 5/2020 över kommissionens förslag 2020/0006 (COD) av den 14 januari 2020 och den 28 maj 2020 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning. |
BILAGA IV
Bedömning av återhämtnings- och resiliensplaner
|
|
Kriterium |
Betyg |
Kommentarer |
||||||||||
|
2.1 |
Planen förväntas bidra till att effektivt ta itu med de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som […] antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen |
A: Planen bidrar till att på ett effektivt sätt ta itu med utmaningar och utgör ett tillräckligt svar |
Potentiell överlappning särskilt med följande kriterier:
|
||||||||||
|
B: Planen bidrar delvis till att på ett effektivt sätt ta itu med utmaningar och utgör ett delvis tillräckligt svar |
|||||||||||||
|
C: Planen bidrar inte till att ta itu med utmaningar och utgör inte ett tillräckligt svar |
|||||||||||||
|
2.2 |
Planen innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna och digitala omställningen eller tar itu med de utmaningar som följer av den |
A: I stor utsträckning |
Potentiell överlappning med kriterium 2.1 |
||||||||||
|
B: I måttlig utsträckning |
|||||||||||||
|
C: I liten utsträckning |
|||||||||||||
|
2.3 |
Planen för återhämtning och resiliens förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten |
A: I stor utsträckning |
Potentiell överlappning med kriterium 2.1 (landsspecifika rekommendationer är relativt långsiktiga till sin karaktär) |
||||||||||
|
B: I måttlig utsträckning |
|||||||||||||
|
C: I liten utsträckning |
|||||||||||||
|
2.4 |
Planen förväntas bidra till att stärka tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala resiliens, minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till en ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens |
A: Hög förväntad inverkan |
Potentiell överlappning med kriterium 2.1 |
||||||||||
|
B: Medelhög förväntad inverkan |
|||||||||||||
|
C: Låg förväntad inverkan |
|||||||||||||
|
2.5 |
Den motivering som medlemsstaten lämnat för de uppskattade totala kostnaderna för den inlämnade planen är rimlig och trovärdig, och står i proportion till den förväntade effekten på ekonomin och sysselsättningen |
A: I stor utsträckning |
Detta är ett villkor snarare än ett bedömningskriterium |
||||||||||
|
B: I medelstor utsträckning |
|||||||||||||
|
C: I liten utsträckning |
|||||||||||||
|
2.6 |
Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör enhetliga insatser |
A: I stor utsträckning |
Potentiell överlappning med kriterium 2.1 |
||||||||||
|
B: I medelstor utsträckning |
|||||||||||||
|
C: I liten utsträckning |
|||||||||||||
|
2.7 |
De arrangemang som föreslagits av de berörda medlemsstaterna förväntas säkerställa ett effektivt genomförande av planen för återhämtning ochresiliens, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna |
A: Lämpliga arrangemang |
Detta är ett villkor snarare än ett bedömningskriterium |
||||||||||
|
B Minimala arrangemang |
|||||||||||||
|
C: Otillräckliga arrangemang |
|
Nuvarande förslag till samlad bedömning |
Vårt förslag |
||||||||||||||||||
|
Planen för återhämtning och resiliens är tillfredsställande
|
Planen för återhämtning och resiliens är inte tillfredsställande
|
Planen för återhämtning och resiliens är tillfredsställande
|
Planen för återhämtning och resiliens är inte tillfredsställande
|
||||||||||||||||
|
Källa: Revisionsrätten, baserat på kommissionens förslag om en facilitet för återhämtning och resiliens. |
|||||||||||||||||||