Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52019XX1010(01)

Verksamhetsrapport från Olafs övervakningskommitté – 2018

OJ C 343, 10.10.2019, p. 1–19 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

10.10.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 343/1


VERKSAMHETSRAPPORT FRÅN OLAFS ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉ – 2018

(2019/C 343/01)

Ledamöterna i Olafs övervakningskommitté

 

Jan MULDER

Ordförande för Olafs övervakningskommitté

Ledamot av kommittén sedan den 23 januari 2017, ordförande sedan den 1 mars 2017

Tidigare ledamot av Europaparlamentet, Nederländerna.

 

Maria Helena FAZENDA

Ledamot av kommittén sedan den 23 januari 2017

Generalsekreterare för Internal Security System, Portugal.

Allmän åklagare.

 

Petr KLEMENT

Ledamot av kommittén sedan den 23 januari 2017

Åklagare vid den allmänna åklagarmyndigheten, Tjeckien.

Allmän åklagare.

 

Grażyna STRONIKOWSKA

Ledamot av kommittén sedan den 13 juli 2016

Nationella åklagarämbetet i Warszawa, Polen.

Allmän åklagare.

 

Rafael Muñoz LÓPEZ-CARMONA

Ledamot av kommittén sedan den 1 december 2017

Chef för statsrevisorns stödenhet vid den särskilda åklagarenheten mot korruption och organiserad brottslighet i Spanien.

Revisor, advokat och ekonom.

FÖRORD AV ORDFÖRANDEN FÖR OLAFS ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉ

Olaf genomgick stora förändringar under 2018, då man bland annat utsåg en ny generaldirektör. I utnämningsförfarandet fungerade Olafs övervakningskommitté som observatör och godkände slutligen det tillämpade förfarandet. Övervakningskommittén ser fram emot ett givande samarbete och ska göra sitt yttersta för att bistå Olaf i den viktiga kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen. Övervakningskommittén är tacksam för det goda samarbetet med Nick Ilett, som var tillförordnad generaldirektör under en stor del av året.

En del betydelsefulla förändringar genomfördes vidare på övervakningskommitténs sekretariat. Tjänsten som chef för sekretariatet är för närvarande ledig. Sekretariatets funktion förbättrades inte på grund av lång frånvaro bland personalen och det verkade inte vara möjligt att hitta tillfälliga ersättare. Detta ledde sammantaget till att man inte uppnådde lika mycket som man hade planerat i början av året.

Övervakningskommittén sammanträdde varje månad i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (1) och prioriterade att upprätthålla regelbundna kontakter med EU:s institutioner och Olafs partner och intressenter. Till varje möte inbjöds även tjänstemän från Olafs, däribland generaldirektören, för meningsutbyten om aktuella frågor. Övervakningskommittén var mycket intresserad av inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten och uppdaterades om utvecklingen vid varje möte av Olaf.

Övervakningskommittén ägnade stor uppmärksamhet åt förslaget till Europeiska kommissionen om att revidera förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, som reglerar Olafs funktion. Övervakningskommittén har i kraft av sin sakkunnigkunskap lagt fram ett antal förslag om hur Olaf skulle kunna förbättra sin verksamhet. Mer information om dessa förslag finns i denna årsrapport.

Övervakningskommittén har även fokuserat på att formalisera nya avtal med Olaf om byråns rapportering till kommittén om två frågor som krävs enligt förordningen, nämligen rapporteringen om respekten för förfarandegarantierna samt rapporteringen till övervakningskommittén när utredningarna pågår i mer än tolv månader. Dessa rapporter kommer sedan att analyseras och man kommer att kunna avgöra om de är tillfredsställande.

För att lära oss mer om Europeiska revisionsrättens bedrägeribekämpning har vi gjort flera givande besök på denna myndighet. Vi undersöker möjligheter att fördjupa samarbetet, eventuellt genom att en företrädare för revisionsrätten tillfälligt utlånas till övervakningskommitténs sekretariat.

Vi hoppas att sekretariatets personal ska vara fulltalig till nästa årsrapport och att övervakningskommitténs ambition att förbättra bedrägerikontrollen i EU genom att offentliggöra en rad yttranden då ska ha visat sig vara realistisk. Övervakningskommitténs mål är liksom tidigare att genom att inta ett kritiskt med konstruktivt förhållningssätt få till stånd ett givande samarbete med Olaf.

Jag vill särskilt tacka övervakningskommitténs sekretariat för dess arbete under perioden, trots de ogynnsamma förhållandena.

Jan MULDER

Ordförande i Olafs övervakningskommitté

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UPPDRAGSBESKRIVNING 4
DEN RÄTTSLIGA RAMEN FÖR OLAFS VERKSAMHET: BIDRAG TILL DEBATTEN OM REFORMEN AV OLAF 4
ÖVERVAKNING AV OLAFS RESURSER 6
ÖVERVAKNING PÅ ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉNS INITIATIV: TILLGÅNG TILL INFORMATION FÖR ÖVERVAKNINGSFUNKTIONER 9
ÖVERVAKNING AV LÄNGDEN PÅ OLAFS UTREDNINGAR 10

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

11

KOMMITTÉNS ANALYS AV 484 RAPPORTER OM UTREDNINGAR SOM PÅGÅTT LÄNGRE ÄN TOLV MÅNADER

11

SLUTGILTIGA SLUTSATSER

13
ÄRENDEN SOM KRÄVER ATT INFORMATION SKICKAS TILL DE NATIONELLA RÄTTSLIGA MYNDIGHETERNA 14
ÄRENDEN DÄR OLAFS REKOMMENDATIONER INTE FÖLJTS UPP AV DE BERÖRDA MYNDIGHETERNA 14
ÖVERVAKA UTVECKLINGEN I FRÅGA OM TILLÄMPNINGEN AV FÖRFARANDEGARANTIER 16
BEDÖMNING AV PRIORITERINGARNA I OLAFS UTREDNINGSPOLICY OCH UTREDNINGSRIKTLINJER 16
FÖRBINDELSER MED OLAF, EU-INSTITUTIONERNA, OLAFS SAMARBETSPARTNER OCH ÖVRIGA AKTÖRER 18

MÖTEN MED EU:S INSTITUTIONER, ORGAN OCH ANDRA ENHETER

18
STYRNING AV OLAFS ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉ 18

ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉNS SEKRETARIAT – ARBETSMETODER OCH BUDGETFRÅGOR

18

UPPDRAGSBESKRIVNING

Artikel 15.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

Övervakningskommittén ska regelbundet övervaka hur Olaf genomför sitt utredningsarbete, i syfte att förstärka Olafs oberoende vid ett korrekt utövande av de befogenheter Olaf tilldelas genom denna förordning.

Övervakningskommittén ska i synnerhet övervaka utvecklingen i samband med tillämpningen av förfarandegarantierna och utredningarnas längd med utgångspunkt i information som tillhandahållits av generaldirektören i enlighet med artikel 7.8.

1.

Övervakningskommittén inrättades för att stärka och garantera Olafs oberoende genom att regelbundet övervaka dess utredningsarbete och bistå generaldirektören i dennes tjänsteutövning. Kommittén kommer att göra sitt yttersta för att fullgöra detta uppdrag. Kommittén tolkar dessutom uppdraget att bistå Olafs generaldirektör som att det ska ske på det sätt som bäst bidrar till att göra byrån mer effektiv som ett noggrant och opartiskt EU-utredningsorgan som står helt fritt från otillbörlig yttre påverkan och inblandning. Det här året firar Olaf dessutom 20 år, vilket är en möjlighet att reflektera över hur byrån har lyckats med sin uppgift och hur den tänker gå vidare. Detta gäller särskilt inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten för att bekämpa bedrägerier, korruption och annan kriminell verksamhet som påverkar EU:s budget. Kommittén är redo att stödja Olaf i dess strävan att förbättra sin verksamhet och att spela en central roll i det nya europeiska området med rättvisa. Olafs bistånd till, stöd för och samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten kommer att ha avgörande betydelse för skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

2.

Kommittén lägger fram yttranden och rapporter för Olafs generaldirektör och institutionerna angående Olafs utredningar, men lägger sig inte i pågående utredningar. Det bästa sättet att garantera Olafs oberoende är att regelbundet övervaka dess utredningar. Under den här perioden har kommittén i arbetat mycket med att lägga en bra grund för samarbetet med Olafs nya generaldirektör och med att förbättra kvaliteten på den information som Olaf regelbundet skickar till kommittén. Det handlar särskilt om den information i rapporterna som avser utredningar som pågått i över tolv månader, information om enskilda klagomål mot Olafs utredningar och information om rekommendationer från Olaf som berörda myndigheter inte har följt. Kommittén deltar aktivt i de årliga interinstitutionella överläggningarna om Olafs verksamhet och upprätthåller konsekvent sin position att utredningsprioriteringar bör fastställas utifrån EU:s största utgiftsområden.

3.

Övervakningskommittén är ansvarig inför de institutioner som utser dess ledamöter och kommitténs senaste verksamhetsrapport diskuterades med kommissionären för budget och personal, Günther Oettinger, kommissionens generalsekreterare, Martin Selmayr, Europaparlamentets budgetkontrollutskott, rådets arbetsgrupp för bedrägeribekämpning under det österrikiska ordförandeskapet, revisionsrätten samt Europeiska ombudsmannen. Kommitténs ledamöter är medvetna om vikten av att Olafs förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ändras för att anpassa Olafs uppdrag till Europeiska åklagarmyndighetens behov och har därför noggrant övervägt denna fråga samt lämnat synpunkter i en rapport som skickades till institutionerna i november 2018, med konkreta förslag till flera rättsliga bestämmelser. Kommittén gläds åt det positiva gensvaret från Europaparlamentets budgetkontrollutskott.

4.

Kommittén höll 11 plenarsammanträden (2) och fortsatte sin praxis att bjuda in den nyutnämnde generaldirektören för Olaf och hans personal till sina möten för att diskutera och få information om frågor som är relevanta för kommitténs och Olafs arbete. Kommittén såg fram emot att arbeta konstruktivt tillsammans med Olaf och hjälpa byrån att förbättra sina resultat och sin effektivitet. Under rapporteringsperioden tillsatte kommittén föredragande som arbetade med och följde upp särskilda områden i kommitténs arbetsplan. Dessa föredragande hade ett nära samarbete med sekretariatet under utarbetandet av de yttranden och rapporter som sedan antas av kommittén.

DEN RÄTTSLIGA RAMEN FÖR OLAFS VERKSAMHET: BIDRAG TILL DEBATTEN OM REFORMEN AV OLAF

5.

Reformeringen av den rättsliga grunden för Olaf, dvs. förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, har debatterats intensivt under den period som omfattas av denna rapport. Förslaget till ändring av Olafs förordning vad gäller samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar utmynnade i ett godkännande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 (3). Kommittén är väl medveten om vikten av denna reform och har på parlamentets begäran strävat efter att ha en aktiv och konstruktiv roll i debatten. Kommittén har exempelvis framträtt inför parlamentets budgetkontrollutskott och lagt fram skriftliga förslag för kommissionen, rådet och parlamentet om Olafs framtida relationer med Europeiska åklagarmyndigheten, tillgång till information och Olafs arbetsförbindelser med kommittén enligt den nya förordningen (4). Kommitténs synpunkter på särskilda bestämmelser i ändringsförslaget bygger på principerna om ett opartiskt genomförande av utredningar, rättssäkerhet, öppenhet och ansvarighet, som alla måste respekteras av Olaf.

6.

Enligt kommitténs yttrande nr 2/2017 om tillämpningen av Olafs förordning (5) identifierade kommittén några viktiga steg i genomförandet av utredningsverksamheten som behöver förtydligas. Kommittén framhöll att regelbunden övervakning av utredningarna kommer att fortsätta att vara den bästa metoden för att garantera Olafs oberoende. Dessutom betonade kommittén att den behöver få tillgång till alla uppgifter som krävs för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Kommittén är ett unikt oberoende organ med ett mycket starkt mandat som behöver lämpliga medel för att utöva sin befogenhet. Kommittén ser positivt på att parlamentets lagstiftningsresolution gjort det möjligt för kommitténs sekretariat att ha sitt säte på den mest lämpade platsen för att på ett effektivt sätt bistå kommittén i dess övervakningsuppdrag (6).

7.

Kommittén uppskattar att parlamentet i sin lagstiftningsresolution har behållit många av kommitténs förslag, inklusive förslagen om att stärka Olafs oberoende och att på ett korrekt sätt genomföra dess utredningsverksamhet (7). Det handlar om bland annat följande förslag:

i)

För att värna om öppenheten och en opartisk bedömning av de anklagelser som Olaf mottar ska Olafs generaldirektör regelbundet underrätta kommittén om fall där han har beslutat att inte inleda en utredning samt ange skälen till det beslutet.

ii)

För att förstärka Olafs oberoende och respektera rätten till god förvaltning ska Olaf tillhandahålla utförlig information i de rapporter som skickas till kommittén angående utredningar som pågår i över tolv månader.

iii)

För att se till att det finns ett stabilt övervakningssystem och stärka Olafs oberoende ska kommittén ha tillgång till alla uppgifter och handlingar som den anser sig behöva för att utföra sina arbetsuppgifter.

iv)

För att främja rättssäkerhet, oberoende och opartiska slutsatser i utredningarna ska Olaf utarbeta rekommendationer som åtföljer de utredningsrapporter som upprättats enligt generaldirektörens bemyndigande när utredningarna slutförs.

v)

För att säkra generaldirektörens oberoende ska kommissionen rådfråga kommittén innan den vidtar en disciplinär åtgärd mot generaldirektören eller upphäver hans immunitet.

8.

Kommittén uppmärksammade särskilt de framtida relationerna mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten eftersom kommittén har en unik position för att hjälpa till att lösa de problem som kan uppstå löpande mellan dem vid uppbyggnaden av deras arbetsförbindelser. Kommittén välkomnar integreringen av vissa av dess lagförslag på det här området i parlamentets lagstiftningsresolution, i synnerhet följande:

i)

Olaf ska underrätta de relevanta institutionerna, organen och byråerna efter en preliminär utvärdering av anklagelser som rapporteras till dem, såvida inte det skulle kunna skada utredningen (8).

ii)

Olaf ska avbryta en pågående utredning om Europeiska åklagarmyndigheten genomför en utredning av samma sakförhållanden, och på begäran av Europeiska åklagarmyndigheten ska byrån underlåta att utföra vissa handlingar eller vidta vissa åtgärder (9).

iii)

På Europeiska åklagarmyndighetens begäran bör Olaf tillämpa högre standarder när det gäller grundläggande rättigheter, förfarandegarantier och uppgiftsskydd för att skydda tillåtligheten av bevis i de fall Olaf utför stödjande eller kompletterande åtgärder (10).

iv)

Kommittén har ett nytt ansvarsområde: att avge ett yttrande innan de praktiska överenskommelserna med Europeiska åklagarmyndigheten antas (11).

ÖVERVAKNING AV OLAFS RESURSER

Artikel 6.2 i kommissionens beslut 1999/352/EG av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning, ändrat genom beslut 2013/478/EU av den 27 september 2013:

2.   Generaldirektören ska efter samråd med övervakningskommittén överlämna ett preliminärt budgetförslag till generaldirektören för budget, vilket är avsett att föras in i den bilaga som rör byrån i kommissionens avsnitt i Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 15.1 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Övervakningskommittén ska rikta yttranden till generaldirektören, i förekommande fall med rekommendationer, om bl.a. de resurser som behövs för att fullgöra Olafs utredningsuppgifter […].”

9.

Övervakningskommittén anser det som sitt uppdrag att säkerställa att Olafs budget- och personalpolitik gör att byrån kan utöva sina befogenheter på ett effektivt sätt. Kommittén är medveten om att Olafs budgetmässiga oberoende har en direkt inverkan på utredningarna och den övriga verksamheten och anser därför att en lämplig budget och en övergripande personalstrategi bör vara några av den nya generaldirektörens främsta prioriteringar.

10.

Kommittén medgav att kommissionens budgetförslag var föremål för besparingsåtgärder och noterade att den årliga ökningen av budgeten hade minskat i jämn takt till en grad där den nästan var nere på noll. Enligt kommittén bör denna minskning inte få några negativa effekter på kampen mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet till skada för EU:s ekonomiska intressen. Kommittén anser inte bara att Olaf bör undantas från de mest restriktiva besparingsåtgärder som tillämpas på andra generaldirektorat inom kommissionen, utan att byrån i själva verket bör gynnas av incitament så att man kan rekrytera högt kvalificerad personal med specialkompetens inom utredningar och återvinning av tillgångar. Detta är särskilt viktigt med tanke på Olafs framtida arbetsförbindelser med Europeiska åklagarmyndigheten.

11.

Under rapporteringsperioden avgav övervakningskommittén två yttranden om Olafs preliminära budgetförslag för 2019 och 2020 (12) och analyserade genomförandet av Olafs budget som godkänts för 2018. Kommittén granskade Olafs preliminära budgetförslag för 2019 och 2020, med särskild inriktning på följande tre punkter:

i)

De finansiella och operativa effekterna av genomförandet av Olafs innehållshanteringssystem (OCM), databasen med ärenderelaterad information som ersatte det tidigare ärendehanteringssystemet (CMS).

ii)

Olafs personalstrategi, för vilken kommittén hade höga förväntningar.

iii)

Budgetkonsekvenserna för Olaf av inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

i)   De finansiella och operativa effekterna av genomförandet av OCM

12.

OCM är ett verktyg för ärende- och dokumenthantering som används i Olafs utredningar och övriga verksamhet för att skydda EU:s ekonomiska intressen i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013. Det har ersatt det gamla ärendehanteringssystemet, CMS. Övervakningskommittén anser att OCM bör användas inte bara som ett förvaltningsrapporteringssystem, utan även som ett konkret operativt verktyg och ett utredningsverktyg.

13.

Kommittén oroades över det budgetbelopp som genomförandet av OCM-databasen omfattade och över den inverkan som det här systemet haft på Olafs verktyg för utredningsverksamhet och övervakning. Ägarkostnaden för systemet uppgick 2012–2018 till 15,3 miljoner euro. Olaf meddelade kommittén att merparten av kostnaderna från 2021 väntas utgöras av förvaltningskostnader, med begränsad utveckling om några ändringar görs av Olafs affärsprocesser eller nya behov uppstår (t.ex. Europeiska åklagarmyndigheten). Den planerade sammanlagda ägarkostnaden för OCM för den kommande perioden 2019–2021 är 10,2 miljoner euro. I tidigare yttranden har kommittén betonat att välorganiserad och aktuell informations- och kommunikationsteknik är ett nödvändigt stöd för kostnadseffektiva bedrägeriutredningar.

14.

Kommittén rekommenderade i sitt yttrande nr 1/2018 att kommissionens internrevisionstjänst skulle göra en granskning av de problem som har uppstått i samband med genomförandet av OCM, inbegripet de årliga kostnaderna för att genomföra projektet från 2012 och framåt. Den 24 januari 2019 begärde den föredragande vid kommittén som ansvarar för att övervaka Olafs resurser en fullständig rapport från Olaf om kostnadsfördelningen för OCM-projektet sedan det inleddes. Denna rapport väntas inom en snar framtid.

15.

I tidigare årsrapporter har kommittén beskrivit sina egna erfarenheter, liksom erfarenheterna hos Olafs personal, av bristerna med OCM och lyft fram sin begränsade tillgång till information om Olafs ärenden som en allvarlig fråga (13). Kommittén uppmärksammade problemen med att migrera handlingar från det tidigare systemet (CMS) och konstaterade att OCM-databasen saknade funktioner som är anpassade för att kommittén ska kunna övervaka ärenden och systematiska mönster i Olafs operativa data. Kommittén oroades över huruvida OCM kan anpassas till Olafs utredningsbehov, och om så inte är fallet skulle det kunna ha en negativ inverkan på utredarnas dagliga arbete. Bristande tillgång och systemfel hade negativa konsekvenser för kommitténs övervakning av hur Olaf genomför sina utredningar.

16.

Kommittén välkomnade Olafs presentation, som gjordes på kommitténs begäran, om OCM-projektets ursprung och nya element som införlivats i systemet för att förbättra det. Även om systemfunktionerna och informationsutbytet med Olaf förbättrades efter utnämningen av den nya generaldirektören anser kommittén det nödvändigt att införa en tilläggsmodul som ger kommittén möjligheten att enkelt erhålla och använda operativa data för övervakningsändamål. Enligt Olaf planerade man att inleda en analys av kommitténs behov i april 2019, samtidigt som rapporter och påminnelser till kommittén väntas ingå i den OCM-version som lanseras i december 2019. En instrumentpanel för övervakningskommittén kommer att utvecklas 2020 i en ny OCM-version. Den bristande tillgången till Olafs ärenden, där ärenderelaterad information om utredningens etapper behövs, var ett allvarligt hinder för kommittén i dess tjänsteutövning.

17.

När det gäller genomförandet av OCM-systemet informerades kommittén om att Olafs direktörer och generaldirektör i juni 2012 godkände utvecklingen av innehållshanteringssystemet, med integrerade funktioner, men det skulle fortfarande kunna anpassas till Olafs särskilda behov. Detta beslut fattades på grundval av en undersökning utförd av en intern arbetsgrupp inom Olaf som inrättades 2011, i vilken man beaktade olika alternativ för att upprätta ett nytt ärendehanteringssystem.

18.

Olaf förklarade vidare att 2016 års beslut att lansera OCM främst fattades på grund av brister i det befintliga systemet (CMS). OCM har dock drabbats av olika problem som är vanliga för it-system när de först tas i drift. Först senare visade det sig att beslutet att köra systemet borde ha skjutits upp tills dess att det hade genomgått noggrannare tester och var stabilare ur teknisk synvinkel. Enligt Olaf var OCM:s inledande problem jämförbara med problem i andra it-system av samma storlek. Det rörde sig bland annat om upprepade ändringsbegäranden från användarna på ett mycket tidigt produktionsstadium. Det var även svårt att hitta rätt it-experter med tanke på den specifika teknik som användes, användarna var ovilliga att ändra sina arbetsrutiner och följa ett strikt arbetsflöde i enlighet med systemet och det fanns inte tillräckligt med tid för att grundligt testa systemet innan det togs i drift.

19.

Varje år genomför Olaf en undersökning bland de anställda för att ta reda på hur nöjda de är med it-systemen. Under 2015 uppgav 51 % av de anställda att de var nöjda med CMS, och samma siffra för THOR var 66 %. Resultatet för OCM påverkades av problemen med att köra det nya systemet samt dess bristande stabilitet och låga hastighet. Under 2016 sjönk siffran till runt 6,58 %, men förbättrades sedan 2017 och 2018, då andelen uppgick till 14 %. Kommittén lägger stor vikt vid dessa siffror, som den anser vara viktiga indikatorer.

20.

På begäran av Olafs generaldirektör utvärderade och övervakade Olafs internrevision noga OCM-projektet under 2015 och 2017. Kommissionens internrevisionstjänst granskade it-säkerheten 2017. Övervakningskommittén hade även rekommenderat för generaldirektören att internrevisionstjänsten skulle granska projektet. Granskningen är ännu inte färdig, men när utkastet till slutsatserna finns tillgängliga kommer de att skickas till Olaf som då får lämna synpunkter. Internrevisionstjänstens senaste granskning av projektförvaltningen, som fastställts i dess revisionsplan, har ännu inte slutförts. Kommittén bad Olaf att diskutera internrevisionstjänstens slutsatser så snart de blir tillgängliga. Den information som Olaf har översänt till kommittén beskrivs närmare i de följande tre punkterna.

21.

Olafs internrevision inriktades på styrningen och organiseringen av projektet, medan internrevisionstjänstens granskning från 2017 berörde kontroller av den logiska it-säkerheten. I internrevisionstjänstens granskning från 2017 lämnades fyra rekommendationer till Olafs generaldirektör, varav alla godkändes. Olaf behandlade dessa rekommendationer genom sin handlingsplan bestående av 31 specifika åtgärder. Internrevisionstjänsten granskar utvecklingen för att bedöma i vilken utsträckning dessa åtgärder har genomförts på ett korrekt sätt.

22.

Under 2018 gjordes ett avbrott i utvecklingen av nya funktioner för att prioritera korrigeringen av programfel. Sedan december 2018 finns dock en ny formell styrningsstruktur för OCM. Arbetsflödet ser ut på följande sätt: Styrkommittén (med generaldirektören som ordförande) har redan prioriterat de höga OCM-kraven, och man har enats om att en ny OCM-version ska lanseras senast i slutet av 2019. Gruppen för affärsgenomförande kommer att besluta hur de höga kraven kommer att utvecklas i systemet. Arbetsflödet för beslutsfattandet är tydligt definierat och har visat sig fungera i praktiken.

23.

För tillfället kan många av de inköpta modulerna inte köras i systemet. Den löpande dialogen mellan it-experterna och användarna har resulterat i så många förslag om förenklingar och förbättringar att de experter som för närvarande arbetar med systemet inte kan korrigera det på kort tid. Å andra sidan skulle det leda till dramatiskt ökade kostnader om man skulle anlita andra experter som inte är anställda vid kommissionen. I nuläget inriktas ansträngningarna på att förbättra prestandan och slutföra utvecklingen senast i slutet av 2020.

24.

Kommittén har varit särskilt oroad över planen för ett omfattande informationsutbyte på nätet mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten och över vilken inverkan denna ytterligare funktion kommer att ha på OCM:s operativa kapacitet. Även om kommittén var säker på att kopplingen mellan OCM och Europeiska åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem (som för närvarande benämns som CMS av Europeiska åklagarmyndigheten och som bör vara färdigt senast 2021) inte bör påverka OCM:s prestanda, har kommittén fått kännedom om att det hittills inte har gjorts någon utförlig analys av den typ av gränssnitt som kommer att användas. Inte heller har något beslut fattats om vilket ärendehanteringssystem som Europeiska åklagarmyndigheten kommer att använda. Det går därför inte helt att skingra oron för ytterligare problem med OCM-systemet.

25.

Även om OCM påverkar kommitténs dagliga arbete begränsas kommitténs förmåga att utvärdera systemets prestanda av att sekretariatets personal och vissa av ledamöterna i kommittén endast har åtkomst till systemet som användare i särskilda ärenden. Kommittén ser fram emot att analysera slutsatserna från de organ som genomför revisionen och deras utvärdering av systemets kostnader, säkerhet och prestanda. Kommittén välkomnar även generaldirektörens beslut om att ta ansvar för utvecklingen och förbättringen av systemet samt av dialogen mellan Olaf och kommittén. Denna dialog bör leda till att kommittén och dess sekretariat aktivt involveras i de it-verktyg som krävs för deras arbete, vilket är ett nödvändigt villkor för genomförandet av kommitténs mandat.

ii)   Olafs personalstrategi

26.

Övervakningskommittén anser att intern personal och finansiella resurser som är oberoende av kommissionen bidrar till Olafs oberoende. Detta är särskilt viktigt för rekrytering, utbildning och förmågan att ta itu med nya och komplexa bedrägerimönster. Av denna anledning rekommenderade kommittén i sitt yttrande nr 1/2018 att Olafs generalsekreterare ska begära att Europeiska kommissionen på nytt inrättar en personalenhet inom Olaf för att upprätthålla byråns effektivitet och oberoende i rekryteringsförfaranden.

27.

Kommittén har noggrant följt Olafs personalstrategi och den årliga förvaltningsplanen för 2019 eftersom en god personalpolitik och personalstrategi är en viktig faktor för att utredningarna ska vara framgångsrika. Enligt kommittén finns det praktiska svårigheter med att utforma en effektiv personalpolitik som skulle göra det möjligt för Olaf att genomföra sitt huvuduppdrag, dvs. att utföra oberoende utredningar.

28.

Olafs generaldirektör måste följa kommissionens nya centraliserade personalpolitik och är därmed inte helt oberoende när det gäller budgetrelaterade och administrativa överenskommelser. Enligt kommittén bör Olaf emellertid kunna delegera uppgifter inom det här viktiga området, och Olaf och kommissionens administration bör sträva efter att nå administrativa överenskommelser så att Olaf kan införa sin egen personalpolitik. Det är viktigt att Olafs generaldirektör behåller sin oberoende status på detta område, enligt vad hans interinstitutionella och överstatliga uppgifter kräver.

29.

Kommittén betonar vikten av att upprätta ett omfattande, specialiserat och fortlöpande utbildningsprogram för att förbättra utredarnas kunskaper och färdigheter, särskilt när det gäller det finansiella genomförandet av EU:s och medlemsstaternas regler. Olafs uppdrag hänger på att dess utredare är oberoende. Återigen framhöll kommittén att Olafs personalstrategi bör inriktas på byråns centrala operativa uppdrag och förstärka dess utredningskapacitet. Kommittén ställde sig bakom Olafs begäran om ytterligare sex handläggartjänster för att byrån ska kunna bedriva sin huvudsakliga utredningsverksamhet, samtidigt som man även erkänner vikten av att förebygga bedrägerier och att vidta rättsliga åtgärder.

30.

Kommittén känner till den utvärdering av arbetskraften som Olaf inleder i år. Syftet med utvärderingen är att kartlägga tjänster, uppgifter och resultat för att definiera personalfördelningen inom viktiga utrednings- och politikområden. Mål måste fastställas och man behöver även fördela resurserna mellan direktoraten (varav tre hanterar utredningar och resten är involverade i politikområden). Kommittén konstaterar att Olafs reaktiva utredningspolicy gör det svårt att uppskatta den framtida arbetsbelastningen och resursfördelningen.

31.

Övervakningskommittén rekommenderar starkt att en övergripande personalstrategi utarbetas med utgångspunkt i en ingående analys av Olafs prioriteringar och arbetssätt. Denna strategi bör möjliggöra i) en bättre resursfördelning inom Olaf så att byrån kan fokusera mer på de viktigaste utredningsuppgifterna, ii) ett bättre utnyttjande av synergier inom Olaf, i synnerhet genom att bygga vidare på personalens olika färdigheter och specialområden, iii) lämpligt administrativt stöd för den utredande verksamheten, iv) ökad rörlighet inom Olaf och kommissionen, och v) bättre utarbetande av utbildningspolitiken i syfte att underlätta rörlighet utan att kvaliteten på utredningarna försämras.

iii)   Budgetkonsekvenserna av inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten för Olaf

32.

I övervakningskommitténs yttrande nr 1/2018 (14) om Olafs preliminära budgetförslag upprepade kommittén sin ståndpunkt om att överföringen av budgeterade tjänster från Olaf till Europeiska åklagarmyndigheten bör övervägas noggrant och hanteras på ett sätt som skyddar Olafs förmåga att fortsätta att fullgöra sitt uppdrag, särskilt vad gäller dess utredningskapacitet. Med tanke på Olafs nuvarande personalstyrka är det svårt att se hur Olaf skulle kunna klara av ytterligare nedskärningar i sin tjänsteförteckning, såvida det inte finns en tydlig koppling mellan överföringen av en tjänst och överföringen av arbetsuppgifter.

33.

Kommittén granskade Olafs analys av Europeiska åklagarmyndighetens inverkan på Olafs personalstrategi och kommer att göra en noggrann uppföljning av konsekvenserna för Olafs verksamhet och arbetsmetoder. Såsom kommittén angav i de årliga interinstitutionella överläggningarna får Olafs utredningskapacitet vad gäller att hantera Europeiska åklagarmyndighetens framtida begäranden om bistånd inte inskränkas av minskade resurser. Kommittén rekommenderar att Olafs generaldirektör utför en budgetkonsekvensbedömning för att undersöka hur överföringen av tjänster till Europeiska åklagarmyndigheten påverkar Olafs effektivitet och operativa kapacitet. Det kommer att ta en viss tid innan Europeiska åklagarmyndighetens strukturer och ansvarsområden helt har upprättats. Huruvida Europeiska åklagarmyndigheten lyckas med sitt uppdrag att bekämpa brott som påverkar EU:s ekonomiska intressen kommer även att bero på Olafs viktiga bidrag. Det är avgörande att Olaf, med sin 20-åriga erfarenhet av utredningar, får behålla sin fullständiga och högkvalificerade personalstyrka för att kunna upprätthålla de högsta möjliga standarderna i samarbetet med och biståndet till Europeiska åklagarmyndigheten.

ÖVERVAKNING PÅ ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉNS INITIATIV: TILLGÅNG TILL INFORMATION FÖR ÖVERVAKNINGSFUNKTIONER

Artikel 15.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

Artikel 15.1 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Övervakningskommittén ska regelbundet övervaka hur Olaf genomför sitt utredningsarbete […].”

Artikel 4 i kommissionens beslut av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (Olaf):

”[…] Denna kommitté skall regelbundet kontrollera genomförandet av byråns utredningar.”

Gemensamt yttrande från Europaparlamentets, rådets och kommissionens juridiska avdelningar den 5 september 2016:

I det gemensamma yttrandet betonas att förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ger övervakningskommittén befogenhet att ta emot information från Olafs generaldirektör

om ärenden där information har överlämnats till nationella rättsliga myndigheter, även om Olaf inte har gjort någon utredning,

om ytterligare ärenderelaterad information i fråga om alla ärenden, däribland pågående utredningar, och inte enbart information om avslutade ärenden,

när det gäller rapporteringsskyldigheterna för Olafs generaldirektör innebär förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 att Olaf har en skyldighet att rapportera aktivt. Att ge en rent passiv elektronisk tillgång till Olafs databaser skulle därför inte vara tillräckligt för att uppfylla de skyldigheter för Olafs generaldirektör som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

34.

Övervakningskommittén övervakar aktivt och regelbundet hur Olaf genomför sina utredningar i syfte att stärka byråns oberoende och bistå generaldirektören i dennes tjänsteutövning. Kommittén utsåg föredragande som arbetade både med känsliga interna utredningar och med ärenden där generaldirektören efter att ha bedömt inkommande information beslutat att inte inleda ett ärende (nedlagda ärenden).

35.

I sin tidigare verksamhetsrapport betonade kommittén att den hade begränsad tillgång till Olafs ärenderelaterade information och att det fanns ett akut behov av att lösa detta problem. Mycket av tiden under rapporteringsperioden gick åt till att få fram relevant information från flera olika elektroniska system (OCM, THOS och CMS) där data lagrades. Situationen förbättrades på ett tillfredsställande sätt i augusti 2018, efter utnämningen av Olafs nya generaldirektör, Ville Itälä. I november 2018 fann man till slut en lösning, och kommitténs föredragande och sekretariatets personal fick fullständig tillgång till ärenderelaterad information rörande 64 Olaf-ärenden som övervakades av kommittén under rapporteringsperioden. De omfattade 60 ärenden där Olafs generaldirektör beslutade att inte inleda en utredning (nedlagda ärenden) och fyra interna utredningar som utförts och avslutats av Olaf. Den här tillgången gjorde slutligen att övervakningskommittén kunde gå vidare med sitt arbete och mer framgångsrikt anordna en överläggning med Olafs personal om hur utredningarna genomfördes.

36.

Mellan januari och mars 2019 höll kommitténs föredragande månatliga möten med Olafs personalförvaltning, däribland direktörerna för direktorat A (”Investigations I”) och direktorat C (”Investigation Support”) samt enhetscheferna för enhet 0.1 (”Investigation, Selection and Review”), enhet A.1 (EU-anställda), enhet C.3 (”Operational Analysis & Digital Forensics”) och enhet C.4 (”Legal and advice unit”). Deltog gjorde även väljare, granskare, utredare och analytiker från de operativa stödenheterna samt medlemmar av enheterna för juridisk rådgivning och uppföljning. Dessa möten avslutades i mars 2019, varpå kommittén började utarbeta sina yttranden.

37.

Vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport håller övervakningskommittén på att färdigställa en rad yttranden om ärenden som inte inleddes av Olafs generaldirektör (nedlagda ärenden), om interna utredningar som slutfördes och skickades till de nationella rättsliga myndigheterna och om interna utredningar som avslutades utan uppföljning. Kommittén har i egenskap av ett oberoende organ en oöverträfflig position för att utföra denna uppgift. Vid granskningen av ärendena beaktade kommittén noggrant potentiella risker för det oberoende genomförandet av utredningar, respekten för förfarandegarantier och grundläggande rättigheter, respekten för de allmänna principerna och reglerna för utredningar, lagenlighetskontroll av utredningar, en övergripande bedömning av ärendenas kvalitet och enhetligheten hos informationen i OCM och den verksamhet som bedrivs, efterlevnaden av reglerna i riktlinjerna om utredningsförfaranden avsedda för Olafs personal, m.m.

ÖVERVAKNING AV LÄNGDEN PÅ OLAFS UTREDNINGAR

Artikel 15.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Övervakningskommittén ska regelbundet övervaka hur Olaf genomför sitt utredningsarbete, i syfte att förstärka Olafs oberoende vid ett korrekt utövande av de befogenheter Olaf tilldelas genom denna förordning.”

Artikel 15.1 andra stycket i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Övervakningskommittén ska i synnerhet övervaka utvecklingen i samband med tillämpningen av förfarandegarantierna och utredningarnas längd med utgångspunkt i information som tillhandahållits av generaldirektören i enlighet med artikel 7.8.”

Artikel 7.5 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Utredningarna ska genomföras kontinuerligt under en tidsperiod som ska vara avpassad efter omständigheterna och ärendets komplexitet.”

Artikel 7.8 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Om en utredning inte kan avslutas inom tolv månader från det att den inleddes ska generaldirektören vid utgången av den tolvmånadersperioden och därefter var sjätte månad rapportera till övervakningskommittén, och ange skälen till det och de åtgärder som planeras för att skynda på utredningen.”

Allmänna anmärkningar

38.

Att övervaka längden på Olafs utredningar är en av övervakningskommitténs huvuduppgifter för att förstärka Olafs oberoende. Kommittén genomför denna granskning för att se till att utredningarna genomförs kontinuerligt under en tidsperiod som är avpassad efter omständigheterna och ärendets komplexitet, utan ingripande i deras opartiska genomförande.

39.

Längden på Olafs utredningar är en viktig indikator för att bedöma utredningarnas effektivitet och övervaka efterlevnaden av förfarandegarantier samt rätten till god förvaltning som avses i artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Övervakningen av längden på utredningarna syftar även till att säkerställa

i)

att förseningarna inte omintetgör syftet med utredningarna, t.ex. på grund av preskriptionstider,

ii)

att Olafs utredningar följs upp av de berörda myndigheterna, och

iii)

att Olaf är verkligt oberoende när den genomför sina utredningar, inbegripet en effektiv användning av sina mänskliga och ekonomiska resurser.

De objektiva orsakerna till utredningarnas längd kan också påverka antagandet av prioriteringarna i Olafs utredningspolicy.

40.

Kommittén har noterat att det i Olafs årliga förvaltningsplaner anges ett allmänt mål för utredningarnas genomsnittliga längd. Under t.ex. både 2018 och 2019 var detta mål att inte överstiga 20 månader (15). Syftet med denna indikator verkar dock vara att den har en betydelsefull statistisk funktion. Kommittén konstaterar att Olafs utredningsförfarande inte inbegriper något system som kräver formell auktorisering för att förlänga en utredning från beslutet om inledande. Det betyder att varje utredning i princip är öppen under obegränsad tid. Den enda mekanism som avses i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 som påminner om ett system för att kontrollera utredningarnas längd är kravet på att Olafs generaldirektör ska rapportera till övervakningskommittén vid utgången av en tolvmånadersperiod och därefter var sjätte månad. Den baseras på Olafs egen bedömning av skälen till att ett ärende inte har slutförts samt korrigerande åtgärder som planeras för att skynda på utredningen. Kommittén noterade att den statistiska metoden även dominerar i Olafs system för rapportering av utredningarnas längd till kommittén.

41.

Kommittén anser att Olafs utredare och chefer bör bevara en strikt kontroll över utredningens livscykel från det att den inleds, i enlighet med kraven i Olafs förordning om att längden på en utredning som genomförs kontinuerligt under en tidsperiod ska vara avpassad efter omständigheterna och ärendets komplexitet. Innehållet i och kvaliteten på Olafs tolvmånadersrapporter och efterföljande rapporter är avgörande delar för att kommittén regelbundet ska kunna övervaka framstegen i utredningarna. Den statistiska metod som dominerar i Olafs nuvarande system för rapportering av utredningarnas längd, med fokus på antalet månader snarare än kvaliteten på den tillhandahållna informationen, lämpar sig inte för kommitténs lagstadgade övervakningsuppdrag.

Kommitténs analys av 484 rapporter om utredningar som pågått längre än tolv månader

i)   Statistisk analys av rapporter som mottagits under 2018

42.

Kommittén analyserade 484 av Olafs rapporter (16) som avsåg 343 utredningar som pågått längre än tolv månader (nedan kallade tolvmånadersrapporter), inklusive utredningsrapporter som överstiger 18, 24, 30, 36, 42, 48, 54 och 60 månader, enligt följande: över 18 månader (243 rapporter), över 24 månader (141 rapporter), över 30 månader (68 rapporter), över 36 månader (31 rapporter), över 42 månader (11 rapporter), över 48 månader (3 rapporter), över 54 månader (2 rapporter) och över 60 månader (1 rapport).

Kommitténs mål var att granska innehållet i rapporterna enligt de rättsliga kraven i artikel 7.5 och 7.8 i förhållande till artikel 15.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013. Kommittén inriktade sin analys på att bedöma

i)

antalet tolvmånadersrapporter i vilka Olaf motiverade varför utredningarna inte hade slutförts samt vilken typ av skäl som angavs,

ii)

antalet tolvmånadersrapporter i vilka Olaf inkluderade korrigerande åtgärder för att skynda på utredningarna.

43.

Kommittén konstaterade att Olaf i många av fallen (49 %) hade angett ärendets komplexitet som den viktigaste anledningen till att utredningen inte kunnat slutföras. I 18 % av fallen angavs inga sakliga skäl till varför utredningarna inte hade slutförts. I rapporterna förekom även följande skäl (17):

i)

Andra utredningar prioriterades (6 %).

ii)

En medlemsstat har varit involverad i ärendet (4 %).

iii)

Ett tredjeland har varit involverat i ärendet (3,5 %).

iv)

Bristande resurser hos Olaf (4 %).

Andra skäl som angavs var

v)

bristande samarbete med en medlemsstat (3 %),

vi)

bristande samarbete med en EU-institution (3 %),

vii)

bristande samarbete med ett tredjeland (2,5 %),

viii)

en utvidgning av utredningens tillämpningsområde (2 %),

ix)

en intern omorganisation hos Olaf (1 %).

484 rapporter – 508 skäl till att ärendet inte slutförts

Image 1

44.

Korrigerande åtgärder angavs i endast 31 % av rapporterna.

Korrigerande åtgärder anges

Image 2

ii)   Slutsatser

45.

Övervakningskommittén konstaterade att innehållet i och kvaliteten på de rapporter som Olaf lämnat in avseende ärenden som överskred tolv månader under 2018 saknade lämplig information för att längden på utredningarna skulle kunna övervakas på ett effektivt sätt. Trots att utredningarnas längd har ökat från tolv månader till 18, 24 eller 30 månader och uppåt saknade de flesta rapporterna väsentlig information i beskrivningen av ärendet som kommittén behöver för att bedöma huruvida de skäl som Olaf angett för att motivera utredningarnas längd är korrekta och huruvida de korrigerande åtgärder som vidtagits för att skynda på utredningarna är lämpliga.

46.

Utifrån sin jämförande analys konstaterade kommittén att kvaliteten på den information som Olaf tillhandahöll enligt artikel 7.8 och 7.5 i förhållande till artikel 15.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 inte hade förbättrats under 2018 jämfört med tidigare år, och för samma ärende över tid. Kommittén bekräftar därmed den slutsats som drogs i förra årets verksamhetsrapporter, dvs. att Olaf under 2018 inte gjorde några framsteg med att genomföra sin generaldirektörs rättsliga skyldighet enligt artikel 7.8 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

Slutgiltiga slutsatser

47.

Kommittén vidhåller sin uppfattning att väl utarbetade rapporter om utredningar som pågår längre än tolv månader är användbara och effektiva verktyg som gör att kommittén kan övervaka utredningarnas längd, och att alltför långa utredningar kan ha en negativ inverkan på Olafs oberoende. Detta är också oroväckande eftersom det innebär ett hot mot de grundläggande rättigheterna för de personer som berörs av utredningarna, samtidigt som preskriptionstider äventyrar de rättsliga, administrativa, disciplinära och/eller finansiella myndigheternas möjligheter att vidta ytterligare åtgärder. Olafs oberoende bör vara avgörande, och likabehandling bör garanteras. Detta är grundläggande för kommittén.

48.

Under rapporteringsperiodens andra del, efter utnämningen av den nya generaldirektören, samarbetade kommittén med Olaf för att upprätta ett nytt rapporteringssystem som skulle hjälpa kommittén att fullgöra sitt övervakningsuppdrag. I februari 2019 skickade kommittén två nya modellrapporter till Olafs generaldirektör, vilka var baserade på en mall som Olaf själv hade föreslagit i ett tidigare skede. Den första rapporten var utformad för en utredning som pågår längre än tolv månader, medan den andra var avsedd för en utredning på minst 18 månader och hade skapats för att undersöka om eventuella korrigerande åtgärder från Olafs sida ledde till att utredningen gick snabbare.

Modellrapporterna innehöll en förteckning över kategorier av information, i synnerhet i) en detaljerad beskrivning av ärendet, inklusive de beräknade ekonomiska konsekvenserna, ii) den lagstiftning som misstänks ha överträtts, iii) möjliga påföljder och hänsyn till preskriptionstider, iv) vidtagna operativa åtgärder och deras resultat, v) operativa åtgärder som ska vidtas, vi) skälen till att ärendet inte har avslutats, och vii) korrigerande åtgärder för att skynda på utredningen.

49.

Kommittén var förvånad och djupt oroad över svaret från Olafs generaldirektör som lämnades i maj, där övervakningskommittén informerades om att en annan modellrapport hade antagits. Denna modellrapport saknar grundläggande ärendeinformation och hindrade kommittén från att fullgöra sitt uppdrag. Enligt generaldirektören var det inte möjligt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna, göra en preliminär rättslig utvärdering eller rapportera om möjliga påföljder och hänsyn till preskriptionstider innan utredningen hade avslutats. Enligt kommitténs erfarenhet är analysen av sådana faktorer obligatorisk för ett utredningsorgan innan beslut fattas om att inleda en utredning. Kommittén bad Olafs generaldirektör att ompröva frågan och säkerställa att kommittén får den information som krävs för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag, med beaktande av kommitténs uppgift att rapportera om Olafs verksamhet till alla tre utnämningsinstitutioner.

Kommittén är villig att bistå Olafs generaldirektör i hans ansträngningar att hitta en lämplig form av rapportering om utredningar som pågår längre än tolv månader och uppskattar generaldirektörens initiativ att föra en konstruktiv dialog med Olafs personal i denna fråga.

ÄRENDEN SOM KRÄVER ATT INFORMATION SKICKAS TILL DE NATIONELLA RÄTTSLIGA MYNDIGHETERNA

50.

Olaf tillhandahåller övervakningskommittén en förteckning över ärenden som skickas till de nationella rättsliga myndigheterna. Denna råa statistik är inte särskilt praktiskt användbar för kommittén, som anser att Olaf bör tillhandahålla kommittén den slutliga rapport som skickas till de nationella rättsliga myndigheterna, såsom tidigare angetts i dess yttrande nr 2/2017 som åtföljer kommissionens utvärderingsrapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (artikel 19). För närvarande pågår diskussioner kring hur frågan ska lösas.

ÄRENDEN DÄR OLAFS REKOMMENDATIONER INTE FÖLJTS UPP AV DE BERÖRDA MYNDIGHETERNA

51.

Övervakningskommittén har fått en rapport från Olaf med 22 ärenden och en förteckning över de berörda myndigheternas svar på Olafs rekommendationer som utfärdats sedan den 1 oktober 2013 och mottagits av Olaf mellan den 1 mars 2017 och den 28 februari 2018. Denna rapporteringsperiod tog vid efter den tidigare rapporteringsperioden, som löpte från den 1 mars 2016 till den 28 februari 2017 (18).

52.

Redan i tidigare rapporter och yttranden har kommittén uttryckt oro över rapporteringssystemets tidsram. Det nuvarande systemet täcker inte det konventionella kalenderåret, det visar inte antalet pågående ärenden eller svar som aldrig mottagits och det är sårbart för fel (19). Kommittén anser därför att det nuvarande rapporteringssystemet inte är heltäckande och rekommenderar att Olaf hittar ett bättre sätt att skapa en överblick och att undersöka inverkan av dess utredningar i allmänhet. En lösning på problemet skulle kunna vara ett välfungerande elektroniskt system som kan göra rapporteringssystemet mer heltäckande och exakt. Dessutom bör alternativet att införa tvärgående begäranden utgöra en viktig del av ett elektroniskt informationssystem som sköter ärendehanteringen (OCM).

53.

Informationen om uppföljningen av Olafs rekommendationer lämnades till kommittén i form av en översikt som omfattade Olafs ärendenummer, datum då rekommendationen utfärdades, uppgifter om mottagaren, en kort sammanfattning av rekommendationen, datum för det svar där det angavs att rekommendationen inte skulle följas, de skäl som den berörda myndigheten hade uppgett och i vissa fall Olafs kommentarer med ytterligare förtydliganden.

54.

På grundval av den ovannämnda informationen om de 22 ärendena noterade övervakningskommittén en dramatisk ökning av antalet nedlagda ärenden eller ärenden som inte lagförts på grund av bristande bevisning, jämfört med den senaste rapporteringsperioden. I elva av de 22 ärendena gjorde de nationella myndigheterna antingen en annan bedömning av bevisen och omständigheterna eller lyckades de inte styrka omständigheterna utifrån den bevisning som mottagits från Olaf och samlats in under de efterföljande nationella utredningarna.

55.

Även om de uppgifter som kommittén mottog var begränsade går det att dra slutsatsen att det huvudsakliga skälet till att de nationella förfarandena avslutades var skillnader i tillvägagångssätt mellan Olafs administrativa utredningar och de rättsliga förfarandena. De nationella myndigheterna grundade ofta sina beslut att inte lagföra ärenden eller att lägga ner ärenden på att det inte gick att styrka avsikten att begå brott. Kommittén anser att det krävs ytterligare arbete för att förbättra chanserna för att Olafs rekommendationer godtas. Kommittén avser att ägna mer tid åt denna fråga i framtiden och har beslutat att övervaka ämnet i sin arbetsplan för 2019.

56.

Övervakningskommittén är fortsatt övertygad om att rättssystemets framgång inte kan mätas i antalet fällande domar. Många hinder skulle dock kunna övervinnas genom bättre samarbete och samråd med den nationella polisen och de nationella rättsliga myndigheterna kring omständigheter, tillåtligheten av bevis och utredningsmetoder. Detta gäller särskilt fall där de nationella myndigheterna lagt ner eller beslutat att inte utreda ärendet på grund av att det preskriberats (fyra av de 22 ärenden som rapporterades). Kommittén ser inga rimliga skäl till varför sådana förfarandesituationer inte har undvikits. Även om det kan finnas fall där exempelvis den rättsliga kvalificeringen har ändrats så att preskriptionstiden förkortats anser kommittén att antalet preskriberade utredningar (runt 18 % av de rapporterade 22 ärendena) är för högt. Ansvaret för detta vilar både på Olaf och på de nationella myndigheterna, som ska samarbeta och vidta åtgärder från de tidigaste skedena av utredningen. Kommittén uppskattar Olafs initiativ att anordna en konferens om samarbetet mellan Olaf, rättsliga myndigheter och brottsbekämpande myndigheter (20). Konferensen kommer att bidra till överläggningarna och kommer förhoppningsvis även att medföra att det institutionella systemet för skydd av EU:s ekonomiska intressen, som just nu håller på att förändras, blir mer effektivt.

57.

När Europeiska åklagarmyndigheten väl är fullt fungerande kommer Olafs ställning att bli ännu mer komplicerad. Olafs utredare kommer att behöva ägna stor uppmärksamhet åt bevisinsamling i olika nya förfarandesituationer. Olaf kommer att fortsätta med sina utredningar i de medlemsstater som inte deltar i det fördjupade samarbetet, men Europeiska åklagarmyndigheten kan även begära att Olaf genomför utredningar i samma länder och samlar in bevis i samband med en brottsutredning. Kommittén är oroad över den nya situationen och över reaktionerna från de medlemsstater som beslutat att inte delta i det fördjupade samarbetet (beträffande Europeiska åklagarmyndigheten) samt de konsekvenser de nya förutsättningarna kan få i form av möjligheten att bestrida insamlad bevisning vid rättegångar.

58.

Olafs utredare kommer att behöva utvärdera bevis och omständigheter på ett snabbt, fokuserat och flexibelt sätt för att fastslå huruvida ett ärende tillhör Olafs eller Europeiska åklagarmyndighetens behörighetsområde. De kommer att behöva inneha instruktioner rörande tillämpningen av vissa förfarandegarantier som ges av Europeiska åklagarmyndigheten, vilka skiljer sig åt beroende på behörighetsområde. Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och de nationella myndigheterna måste skapa ett välfungerande system för att förhindra tidsfördröjningar till följd av fastställandet av behörighet eller att bevis förklaras vara otillåtliga på grund av att det finns olika förfarandekrav i medlemsstaternas bestämmelser om straffrättsliga förfaranden. Övervakningskommittén inriktar sig på Olafs arbete. De nya rättsliga utmaningarna kommer dock att kräva mycket goda kunskaper i nationell och internationell lagstiftning, erfarenhet av att byta behörighetsområde under en utredning, förmåga att hantera invändningar mot forumshopping och, sist men inte minst, ett enormt och flexibelt informationsutbyte mellan Europeiska åklagarmyndigheten, Olaf och de nationella myndigheterna.

59.

Kommittén har redan uppgett sin avsikt att undersöka den här frågan mer ingående. För detta ändamål har kommittén begärt tillgång till ett antal ärenden där de nationella rättsliga myndigheterna inte har följt Olafs rekommendationer. Analysen kommer att påbörjas under andra halvåret 2019, och det efterföljande yttrandet kommer utöver granskningen av särskilda ärenden att bygga på samtal med företrädare för de nationella myndigheterna, med Olaf och eventuellt även med företrädare för Europeiska åklagarmyndigheten.

60.

Kommittén har visat intresse för att övervaka och analysera resultaten och inverkan av Olafs arbete på ett mer djupgående sätt och med minskat fokus på statistik. Kommittén skulle därför uppskatta att automatiskt erhålla eventuella utredningsrapporter som översänts till de berörda myndigheterna, samt deras svar. Genom att genomföra löpande analyser och inhämta förklaringar från både de berörda myndigheterna och Olaf skulle kommittén kunna hjälpa Olaf att förbättra sina utredningar och säkerställa att bevisen är tillåtliga.

ÖVERVAKA UTVECKLINGEN I FRÅGA OM TILLÄMPNINGEN AV FÖRFARANDEGARANTIER

Artikel 15.1 andra stycket i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Övervakningskommittén ska i synnerhet övervaka utvecklingen i samband med tillämpningen av förfarandegarantierna […].”

Artikel 17.7 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013:

”Generaldirektören ska införa en intern rådgivnings- och kontrollmekanism, inbegripet en lagenlighetskontroll, som bland annat rör respekten för förfarandegarantierna och de grundläggande rättigheterna för de berörda personerna […].”

61.

I den förordning som reglerar Olafs verksamhet fastställs särskilt att övervakningskommittén måste säkerställa att det finns tillräckliga förfarandegarantier när Olaf utreder vissa ärenden. Övervakningskommittén har därför ägnat stor uppmärksamhet åt denna del av dess arbete under det senaste året.

62.

Olafs generaldirektör vidtog åtgärder för att se till att rapporter om individuella klagomål skickas till övervakningskommittén åtminstone två gånger per år. Dessa rapporter ansågs upplysande och användbara, men inte tillräckliga för att övervaka utvecklingen av förfarandegarantier och grundläggande rättigheter.

63.

Övervakningskommittén är oroad över antalet klagomål som Olaf mottar och ägnar dem stor uppmärksamhet. Kommittén har redan upprättat kontakter med Europeiska ombudsmannens kontor i syfte att utbyta information. Denna fråga kommer att fortsätta att ligga i fokus för kommittén.

64.

Frågan om förfarandegarantier kommer åtminstone en gång i halvåret att ligga på dagordningen vid mötena mellan övervakningskommittén och Olafs generaldirektör. Man kommer att undersöka varför svaren på de mottagna klagomålen har blivit försenade och analysera resultatet. Eventuell uppföljning från den person som lämnat in klagomålet kommer att diskuteras när det krävs.

65.

Alla klagomål som registreras av Olaf eller klagomål som lämnats in mot Olaf till andra organ som Olafs generaldirektör eller hans personal har kännedom om kommer automatiskt att delas med övervakningskommittén. De ärenden som ger upphov till dessa klagomål kommer att göras tillgängliga i fullständigt format, och muntliga förklaringar om hanteringen kommer att lämnas vid plenarsammanträdena. Olaf kommer att tillhandahålla kommittén all underliggande korrespondens.

66.

Detta förfarande, som kommittén och Olafs generaldirektör har enats om, förväntas utgöra en förbättring jämfört med det tidigare förfarandet.

BEDÖMNING AV PRIORITERINGARNA I OLAFS UTREDNINGSPOLICY OCH UTREDNINGSRIKTLINJER

I artikel 17.5 första stycket i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 anges följande:

”Generaldirektören ska årligen inom ramen för den årliga verksamhetsplanen fastställa Olafs utredningsprioriteringar och ska innan de offentliggörs översända dem till övervakningskommittén.”

Artikel 5.1:”Generaldirektörens beslut om att inleda en utredning eller inte ska fattas med hänsyn till Olafs årliga förvaltningsplan och […] utredningsprioriteringar […].”

Artikel 16.2 Överläggningar med institutionerna

2.   Överläggningarna kan omfatta

a) de strategiska prioriteringarna för Olafs utredningspolicy […].

67.

Övervakningskommittén granskade Olafs utkast till prioriteringar i utredningspolicyn för 2019 och noterade att Olaf bibehöll tidigare års reaktiva utredningspolicy. Kommittén höll flera möten med den nya generaldirektören i denna fråga och framförde sina synpunkter under de interinstitutionella överläggningarna i september.

68.

Kommittén betonade vikten av att Olaf tar initiativ när det gäller att upptäcka och analysera risker för att bekämpa bedrägerier genom ett regelbundet informationsutbyte med andra generaldirektörer vid kommissionen. Denna arbetsmetod skulle göra det möjligt för Olaf att inrätta en förebyggande utredningspolicy och koncentrera sig på de allvarligaste och mest komplicerade ärendena. Olafs underrättelsesektor bör även göra regelbundna riskbedömningar. Kommittén uppmanade Olaf att utveckla dessa funktioner så snart som möjligt med tanke på inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

69.

I Olafs prioriteringar i utredningspolicyn för 2019 upprätthölls en strategi som i hög grad liknar den som tillämpats under tidigare år. Den inriktades på följande områden:

i)

Ärenden som rör transport- och infrastrukturnätsprojekt, särskilt offentliga upphandlingsförfaranden.

ii)

Ärenden som rör projekt som är finansierade eller medfinansierade av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (21), Europeiska garantifonden för jordbruket och föranslutningsfonderna, där medlemsstaternas eller kandidatländernas insatser kan vara otillräckliga, eller projekt med gränsöverskridande inslag.

iii)

Ärenden som tyder på eventuellt missbruk av ursprungsregler eller tullklassificering i såväl icke-förmåns- som förmånsordningar och värderelaterade bedrägerier för att undvika att betala vanlig tull, inklusive tullåtgärder som ingår i EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder.

iv)

Ärenden som rör smuggling av tobak, alkohol, förfalskade läkemedel eller andra varor som är farliga för hälsan och säkerheten och som kan misstänkas göra intrång på immateriella rättigheter till EU, samt olaglig framställning av tobak.

v)

Ärenden som rör humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd till migranter, flyktingar och internflyktingar samt annat stöd till dessa målgrupper.

70.

Olafs generaldirektör meddelade kommittén att dess prioriteringar i utredningspolicyn fastställts på grundval av synpunkter från berörda parter, däribland bidrag från kommissionens nätverk för förebyggande och upptäckt av bedrägerier, revisionsrättens rapporter, Europaparlamentets resolutioner och kommissionens rapporter om skydd av ekonomiska intressen.

71.

Olaf gav dock kommittén en översikt över genomförandet av prioriteringarna i utredningspolicyn för 2018, som innefattade en strategi som till största delen liknade den föregående. Sammanlagt inleddes 219 utredningar och 30 samordningsärenden under 2018, baserat på den information som Olaf mottagit. Av dessa omfattades 56 utredningar och 19 samordningsärenden av 2018 års prioriteringar (vilket motsvarar 25,6 % av de inledda utredningarna och 63 % av de inledda samordningsärendena). Eftersom dessa uppgifter är mycket begränsade kan kommittén inte bedöma antalet inledda ärenden per sektor och direktorat. Olaf har ännu inte förklarat för kommittén varför andelen ärenden som genomförts i enlighet med prioriteringarna i utredningspolicyn (25 %) är så låg.

72.

Detta innebär att cirka 75 % av Olafs utredningar inte omfattas av dess egna prioriteringar, vilket är en större andel jämfört med föregående år. Kommittén bad Olaf om mer information om de utredningar som motsvarar denna andel och om skälen till dessa beslut. Kommittén ifrågasätter Olafs strategi, som gör att byrån inte kan prioritera utredningar.

73.

Slutligen konstaterar kommittén att det krävs omfattande förändringar av Olafs strategi för sina egna prioriteringar i utredningspolicyn för att säkerställa effektiviteten och ändamålsenligheten vad gäller Olafs utredningar samt tilldelningen av resurser, vilket är avgörande för att byrån ska kunna verka på ett effektivt sätt.

FÖRBINDELSER MED OLAF, EU-INSTITUTIONERNA, OLAFS SAMARBETSPARTNER OCH ÖVRIGA AKTÖRER

Möten med EU:s institutioner, organ och andra enheter

74.

I egenskap av ett interinstitutionellt organ prioriterade övervakningskommittén att upprätthålla regelbundna kontakter med EU:s institutioner och Olafs partner och intressenter. Kommittén var särskilt medveten om vikten av att förbättra informationsflödet mellan institutionerna. För att uppnå dessa mål och få in synpunkter på Olafs arbete höll kommittén regelbundna möten med den kommissionär som ansvarar för Olaf och kommissionens generalsekreterare samt Europaparlamentets budgetkontrollutskott och rådets arbetsgrupp för bedrägeribekämpning. Kommittén besökte Europeiska revisionsrätten och bjöd in Europeiska ombudsmannen till sitt plenarsammanträde. Dessa möten gav möjlighet till värdefulla utbyten och upprättandet av konstruktiva förbindelser. Under rapporteringsperioden inbjöd kommittén regelbundet Olafs generaldirektör och ledning till sina plenarsammanträden. Kommittén ser fram emot att upprätthålla en närmare anknytning till Olafs utredare och operativa grupper.

75.

Kommittén bidrog aktivt till överläggningarna med institutionerna, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, särskilt inom områden som rör prioriteringarna i Olafs utredningspolicy, utredningarnas längd, respekten för de grundläggande rättigheterna och förfarandegarantier, de framtida förbindelserna mellan Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten samt förvaltningen av Olafs resurser i samband med inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

STYRNING AV OLAFS ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉ

Övervakningskommitténs sekretariat – arbetsmetoder och budgetfrågor

76.

Sekretariatet spelar en viktig roll när det gäller att underlätta och bidra till att övervakningskommittén, med fullständigt oberoende, ska kunna utföra alla sina uppgifter och fullgöra sitt rättsliga uppdrag. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 är sekretariatet direkt underställt kommittén och oberoende i förhållande till kommissionen. Att det finns tillräckligt mycket personal och att dessa besitter de kvalifikationer och den kompetens som behövs är en förutsättning för att kommittén ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

77.

Övervakningskommitténs sekretariat består av EU-tjänstemän, jurister och assistenter som övervakar Olafs dagliga verksamhet och hjälper kommittéledamöterna att utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, i syfte att förstärka Olafs oberoende.

78.

Till följd av en ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (22) tillhandahålls övervakningskommitténs sekretariat av kommissionen, oberoende av Olaf och i nära samarbete med kommittén. Sedan februari 2017 ingår sekretariatet administrativt i Byrån för löneadministration och individuella ersättningar och verkar enligt organisationsschemat inte ha något samband med övervakningskommittén. I dag – två år efter flytten till Byrån för löneadministration och individuella ersättningar – är det tydligt att denna ändring har haft en negativ inverkan på hur sekretariatet fungerar.

79.

Kommittén uttryckte även sin oro över att sekretariatet ligger utanför Olafs säkerhetszon och upprepade sin ståndpunkt att en lämplig plats inom säkerhetszonen skulle vara det bästa alternativet för att sekretariatet ska kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.

80.

Från februari 2017 var sekretariatet kraftigt underbemannat och situationen förbättrades inte under rapporteringsperioden. Denna personalbrist väckte stor oro hos kommittén. Den påverkade oundvikligen kommitténs arbetsplan, vilket ledde till ett flertal allvarliga diskussioner kring frågan med kommissionären för budget och personal, Günther Oettinger, och generaldirektören för personal och säkerhet, Irene Souka.

81.

I slutet av 2018 rekryterade kommitténs sekretariat en ny handläggare som tillträdde sin tjänst i april 2019. I nuläget finns en annan tjänst ledig som ska tillsättas så snart som möjligt. Kommittén bad även kommissionen att utannonsera tjänsten som chef för sekretariatet, som blev ledig i november 2018. Tjänsten utlystes som en högre chefstjänst och urvalsprocessen pågår. Kommissionen behöver kommitténs medgivande för att tillsätta sekretariatets personal. Det är viktigt för kommittén att vara delaktig i rekryteringsprocessen för att garantera att valet av personal på sekretariatet är helt oberoende. Tjänstemän som förordnas till sekretariatet får aldrig begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå rörande utövandet av kommitténs övervakningsfunktion.

82.

Kommittén har informerat Olaf, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, rådet och Europeiska revisionsrätten om vikten av att hitta en lämpligare plats för sekretariatet och att reformen av Olafs förordning är ett bra tillfälle att se över denna fråga. Kommittén ser parlamentets förslag om att ändra det nuvarande tillhandahållandet av sekretariatet i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (23) som uppmuntrande. Denna ändring kommer att göra det möjligt för de tre utnämningsinstitutionerna i EU och kommittén att överväga alla möjliga alternativ för vilken som är den bästa platsen för sekretariatet, inklusive det ursprungliga alternativet att återigen integrera det i Olaf under kommitténs kontroll och med liknande bestämmelser för dess oberoende funktion.

83.

Under 2018 höll övervakningskommittén elva plenarsammanträden. Ordföranden, föredragandena och personalen på kommitténs sekretariat sammanträdde också regelbundet för att behandla särskilda frågor. Övervakningskommittén utsåg en föredragande för varje större fråga som behandlades. I samarbete med sekretariatet utarbetade föredragandena förslag till rapporter, yttranden eller arbetsdokument för diskussion i plenarsammanträdena. De sammanträdde också med Olafs ledning och personal inom ramen för beredningen av övervakningskommitténs yttranden och rapporter. Kommittén diskuterade sina yttranden med Olaf innan de antogs.

84.

Kommitténs budget för det år som denna rapport avser uppgick till 200 000 euro och budgetgenomförandet var 93,4 %. Direktören för löneadministration och individuella ersättningar är den utanordnare som genom vidaredelegering ansvarar för utgifterna.

85.

För att kunna garantera maximal öppenhet och insyn i sin verksamhet offentliggör övervakningskommittén dokument av allmänt intresse på sin interinstitutionella webbplats (http://europa.eu/supervisory-committee-olaf/).

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(2)  Juli 2018–juni 2019.

(3)  Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar (COM(2018)0338 – C8-0214/2018 – 2018/0170(COD) http://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-8-2019-0383_SV.html

(4)  Övervakningskommitténs skrivelse till ordföranden för Europaparlamentets budgetkontrollutskott av den 20 november 2018.

(5)  Se övervakningskommitténs yttrande nr 2/2017 som åtföljer kommissionens utvärderingsrapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (artikel 19).

(6)  Se artikel 15.8, Övervakningskommitté, där orden ”oberoende av Olaf” har strukits. ”Dess sekretariat ska tillhandahållas av kommissionen och i nära samarbete med övervakningskommittén.”

(7)  Se Europaparlamentets lagstiftningsresolution: artikel 5 – punkt 6a (ny), Inledande av utredningar, artikel 7 – punkterna 8 och 8a (ny), Utredningsförfarandet, artikel 15 – punkt 1 – stycke 5, Övervakningskommitté, artikel 11 – punkt 1 – stycke 2, Utredningsrapport och uppföljning av utredningar, artikel 17 – punkt 9 – stycke 1, Generaldirektör.

(8)  Se artikel 12c – punkt 5, Rapportering till Europeiska åklagarmyndigheten av brottsliga handlingar avseende vilka den kan utöva sin behörighet.

(9)  Se artikel 12d – punkt 1 – stycke 1, Undvikande av dubbelarbete, och artikel 12d – punkt 1a (ny): i enlighet med vad som föreslås av övervakningskommittén i dess skrivelse av den 20 november 2018.

(10)  Se artikel 12e – punkt 2, Olafs stöd till Europeiska åklagarmyndigheten: den nya strukturen och det nya tillägget i enlighet med vad som föreslås av övervakningskommittén i dess skrivelse av den 20 november 2018, och artikel 12e – punkt 2a (ny): inklusive vad som föreslås av övervakningskommittén i dess skrivelse av den 20 november 2018.

(11)  Se artikel 12g – punkt 1, Praktiska överenskommelser och utbyte av information med Europeiska åklagarmyndigheten.

(12)  Se övervakningskommitténs yttranden nr 1/2018 och nr 1/2019 på övervakningskommitténs webbplats: http://europa.eu/supervisory-committee-olaf/opinions-and-reports

(13)  Se punkterna 24–29 i övervakningskommitténs verksamhetsrapport för 2017 på övervakningskommitténs webbplats: http://europa.eu/supervisory-committee-olaf/opinions-and-reports

(14)  Se övervakningskommitténs yttrande nr 1/2017 om Olafs preliminära budgetförslag för 2018 och yttrande nr 2/2017 som åtföljer kommissionens utvärderingsrapport om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (artikel 19): http://europa.eu/supervisory-committee-olaf/opinions-and-reports

(15)  Se Olafs förvaltningsplaner för 2018 och 2019, s. 5. Målet för 2018 vad gäller andelen pågående utredningar som varat längre än 20 månader angavs som mindre än 30 %.

(16)  Rapporter som Olaf tillhandahållit övervakningskommittén under 2018.

(17)  I 4 % av fallen angav Olaf följande skäl till varför utredningarna inte hade slutförts (utöver de övriga skälen): bristande samarbete med internationella organisationer, skäl kopplade till Olafs utredningsförfarande, bristande samarbete med en ekonomisk aktör eller en likvidator för ett företag samt tidskrävande analyser.

(18)  Generaldirektören ska underrätta övervakningskommittén om fall där hans rekommendationer inte har följts upp (enligt den skyldighet som fastställs i artikel 17.5 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013).

(19)  Rapporten till övervakningskommittén omfattade fyra ärenden som hörde till den tidigare rapporteringsperioden som av misstag inte hade inkluderats i den tidigare rapporten. Dessa fyra ingick i det totala antalet ärenden (22).

(20)  Konferensen om skyddet av EU:s ekonomiska intressen genom samarbete mellan Olaf, rättsliga myndigheter och brottsbekämpande myndigheter hölls i Bryssel den 20–21 juni 2019.

(21)  Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2016/2030 av den 26 oktober 2016 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 vad gäller sekretariatet för övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (EUT L 317, 23.11.2016, s. 1). Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2017.

(23)  Se fotnot 6 i denna verksamhetsrapport: Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 april 2019, artikel 15.8, Övervakningskommitté, där orden ”oberoende av Olaf” har strukits.


Top