Resolution från Europeiska regionkommittén – Den gröna given i partnerskap med lokala och regionala myndigheter

(2020/C 79/01)

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN (ReK) HAR ANTAGIT DENNA RESOLUTION

med beaktande av

—	tillkännagivandet av Europeiska kommissionens tillträdande ordförande Ursula von der Leyen om en europeisk grön giv i En ambitiösare union – Min agenda för Europa, och

—

det faktum att lokala och regionala myndigheter genomför 70 % av all EU-lagstiftning, 70 % av åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna, 90 % av klimatanpassningspolitiken och 65 % av målen för hållbar utveckling, står för en tredjedel av de offentliga utgifterna och två tredjedelar av de offentliga investeringarna och alltså är de som kommer att genomföra den europeiska gröna given på fältet.

Mot en ambitiös grön giv som levererar på gräsrotsnivå och samtidigt strävar efter åtgärder på global nivå

1.

Europeiska regionkommittén betonar att en ambitiös grön giv är nödvändig för att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast år 2050 och välkomnar att den gröna given sätter hållbarhet i centrum för det politiska beslutsfattandet i EU. Den gröna given bör vara ett verktyg som sätter agendan och leder till att hållbarhetskriterier integreras i all EU-politik, alla EU:s makroekonomiska prioriteringar och finansieringsinstrument, den europeiska planeringsterminen samt den fleråriga budgetramen 2021–2027.

2.

ReK understryker att den gröna given bör vara ett instrument för att uppnå målen för strategin för biologisk mångfald och Parisavtalet, fullt ut genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling samt ge ett ambitiöst bidrag från EU:s sida till den politiska ramen för det internationella skyddet av biologisk mångfald för tiden efter 2020, som kommer att beslutas vid COP 15 för konventionen om biologisk mångfald.

3.

Kommittén uppmanar kommissionen att vid behov se över EU:s mål i paketet för ren energi för att säkerställa ett klimatneutralt Europa som stärker den europeiska konkurrenskraften och den sociala rättvisan senast 2050, samt förankra målen i en europeisk klimatlag. ReK anser i anslutning till detta att minskningsmålet för växthusgasutsläpp fram till 2030 bör höjas till minst 55 %, energieffektivitetsmålet till 40 % och målet för förnybar energi till 40 %.

En grön giv som tillämpar en platsbaserad strategi och säkerställer politisk samstämmighet

4.

ReK anser att den gröna given bör anta en heltäckande, platsbaserad strategi där konkreta lösningar föreslås med beaktande av de ekonomiska, sociala, geografiska och miljömässiga utmaningarna och möjligheterna i regionerna och städerna och där lokalbefolkningen deltar och är involverad i utformandet och genomförandet av framtida förslag.

5.

Kommittén förväntar sig att den gröna given ska integrera hållbarhet, göra den politiska integrationen till en strategi och inte bara en prioritering, och säkerställa politisk samstämmighet, även i samband med utvärderingen eller kontrollerna av ändamålsenligheten, i syfte att anpassa prioriteringarna, ambitionsnivåerna och tidsplanerna för EU:s olika politikområden och undvika dubbelarbete eller motstridiga förfaranden och resultat. Vi uppmanar kommissionen att använda riktlinjerna och verktygslådan för bättre lagstiftning som ett stöd vid utformningen av framtidssäkrad lagstiftning och varnar i detta sammanhang för ett formalistiskt synsätt på bättre lagstiftning såsom principen ”en in, en ut”för EU:s lagstiftning, som inte tar hänsyn till komplexiteten i de politiska och lagstiftningsmässiga utmaningar som måste hanteras.

6.

Kommissionen bör föreslå åtgärder på EU-nivå för en internalisering av externa kostnader och ett konsekvent genomförande av principen om att förorenaren betalar.

7.

Kommittén upprepar sin uppmaning om att ta större hänsyn till miljö- och klimatförändringsaspekterna i EU:s yttre förbindelser. Vi betonar också vikten av utbyte av erfarenheter mellan de parter som deltar i plattformar för territoriellt samarbete, såsom Arlem och Corleap, eller i partnerskap mellan städer. Klimatförändringarna bör förbli en strategisk diplomatisk prioritering för EU för att se till att tredjeländer antar och genomför ambitiösa strategier för att uppnå klimatneutralitet.

8.

ReK understryker mot denna bakgrund hur avgörande det är med en ambitiös integrerad havspolitik som möjliggör en övergripande och samstämmig strategi för haven i syfte att bevara deras bidrag till kampen mot den globala uppvärmningen, skydda deras biologiska mångfald – som också vår livsmedelsförsörjning är beroende av – samt utnyttja deras kapacitet att bidra till utvecklingen av förnybar energi.

Att uppnå konkreta resultat på fältet med hjälp av flernivåstyre och aktiv subsidiaritet

9.

ReK uppmanar kommissionen att se till att den gröna given bygger på en ram för flernivåstyre, välkomnar Europaparlamentets resolutioner om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid och om klimat- och miljönödläget med krav på omedelbara och ambitiösa åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C, och konstaterar att en varaktig övergång till ett hållbart och koldioxidsnålt samhälle inte kan uppnås utan deltagande av både gräsrötter och beslutsfattare. De lokala och regionala myndigheterna är redo att utforma den europeiska klimatpakten tillsammans med medborgare, företag, universitet och forskningsinstitut.

10.

Kommittén anser att stöd i form av EU-medel alltid bör genomgå en kontroll beträffande klimatpåverkan och hållbarhet. Subventioner, stöd och finansieringsprogram som direkt eller indirekt skadar miljön bör kontrolleras med avseende på deras förenlighet med klimat- och hållbarhetsmålen, och bör avskaffas.

11.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga fram handlingsplaner för den gröna given med mätbara mål, riktade åtgärder och lämplig finansiering, som utarbetats i samarbete med lokala och regionala myndigheter, i enlighet med deras rättsliga befogenheter i medlemsstaterna. Den gröna given kommer inte att lyckas om den inte omsätts i strategier och planer som utarbetas och genomförs såväl på EU-nivå som på nationell, regional och lokal nivå.

12.

Vi uppmanar kommissionen att övervaka de framsteg som de nationella regeringarna och de lokala och regionala myndigheterna gör för att ta vara på de möjliggörande faktorerna och hantera hindren genom processen för tillståndet i energiunionen i nära och direkt samarbete med lokala och regionala myndigheter.

13.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att införa klimat- och energidialoger på flera nivåer och att aktivt involvera de lokala och regionala myndigheterna i arbetet med att ta fram och se över de nationella energi- och klimatplanerna, och därigenom anpassa deras ambitioner till strategierna för klimatneutralitet, samt i utarbetandet av lokalt och regionalt fastställda bidrag som komplement till de nationellt fastställda bidragen (1).

14.

Kommittén åtar sig i detta sammanhang att inrätta ett forum för lokala och regionala myndigheter och berörda parter för att samarbeta med kommissionen och medlemsstaterna. Här skulle alla relevanta aktörer kunna mötas med jämna mellanrum för att ge återkoppling om genomförandet av åtgärder och initiativ kopplade till den gröna given, komma med idéer till lagstiftning och utbyta bästa praxis mellan alla förvaltningsnivåer.

15.

ReK uppmanar kommissionen att inkludera den gröna given bland de ämnen som ska behandlas vid den kommande konferensen om EU:s framtid, eftersom klimatförändringarna och en hållbar utveckling i enlighet med FN:s mål för hållbar utveckling har en direkt inverkan på EU-medborgarnas välbefinnande.

16.

Kommittén förväntar sig att kommissionen ytterligare stöder och utökar initiativ såsom borgmästaravtalet för klimat och energi, både inom och utanför EU.

17.

Vi uppmanar kommissionen att fullt ut beakta slutsatserna i genomföranderapporterna från ReK:s pilotprojekt med regionala nav (RegHub) (2) angående politiken för ren luft och politiken för offentlig upphandling. Projektet med regionala nav bör också användas för initiativ inom ramen för den gröna given.

Att ta itu med omställningar som gör regioner och städer mer hållbara

18.

Den gröna given bör ta itu med olika omställningsutmaningar, bland annat dem som rör energi, haven, den cirkulära ekonomin, livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion, rörlighet, digitalisering och miljön.

19.

Kommittén uppmanar Europaparlamentet att beställa en officiell studie om miljökonsekvenserna av dess flytt mellan Bryssel och Strasbourg tolv gånger per år.

20.

ReK uppmanar kommissionen att se till att omställningarna är rättvisa och delaktighetsbaserade och engagerar samtliga aktörer i partnerskap utan att någon hamnar på efterkälken.

21.

ReK uppmanar kommissionen att säkerställa att omställningarna sker med beaktande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och att särskild hänsyn tas till de minst gynnade regionerna, områden som påverkas av strukturomvandlingar, glesbefolkade områden och miljömässigt sårbara områden, såsom öar och bergsområden.

22.

Kommittén betonar att offentlig upphandling erbjuder en potentiellt stark hävstång för att säkerställa en mer hållbar livsmedelsförsörjning (lokal och ekologisk) genom den offentliga sektorns cateringavtal i skol- och sjukhusmatsalar, samt för att utveckla hållbar rörlighet. Dessa exempel kan stärka den koppling mellan landsbygd och städer som framhålls i Habitat III-konferensens nya agenda för städer. För att hållbarhetskriterier ska kunna tillämpas upprepar vi vår uppmaning till framför allt kommissionen att klargöra de nuvarande begränsningarna i reglerna om offentlig upphandling, till exempel genom att publicera handböcker.

23.

Vi understryker behovet av att utveckla en allsidig utbildning och färdigheter, som i hög grad kommer att behövas i den gröna omställningen, och efterlyser återigen ett observationsorgan för en sådan omställning, som skulle samla in uppgifter på regional nivå till stöd för det politiska beslutsfattandet på alla förvaltningsnivåer.

Energi- och klimatomställning

24.

ReK uppmanar kommissionen att se till att den europeiska klimatlagen bygger på en grundlig analys av dess effekter och fördelar, tillsammans med konkreta finansieringsplaner, omfattar både begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och lägger grunden för ett omfattande och ambitiöst paket för klimatneutralitet.

25.

ReK betonar vikten av forskning och datainsamling om prognostiserade klimatvariationer och behovet av att stärka det interregionala samarbetet för att agera på de ställen som är mest utsatta för klimatförändringarna.

26.

Kommittén upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna att se till att klimatanpassning och motståndskraft mot katastrofer, som är viktiga aspekter av hållbar utveckling, beaktas i EU:s framtida fonder och projekt, och att de kopplas samman med politiken för sammanhållning, landsbygdsutveckling, hälso- och sjukvård, forskning och miljö (3).

27.

Kommittén uppmanar EU att stödja de regionala och lokala myndigheternas insatser för att bevara och återställa de naturliga kolsänkor som är viktiga för att klimatneutralitet ska kunna uppnås, särskilt genom att förvaltningen av organiska jordar anpassas och torv- och våtmarker återställs.

28.

ReK uppmanar kommissionen att föreslå tydliga definitioner och regler för lokala energisamhällen och andra typer av ”prosumenter”för att ge dem säkerhet och se till att de får tillgång till marknader, finansieringsinstrument och know-how samt att främja kollektiv självförsörjning i privata byggnader.

29.

När det gäller offentliga byggnader anser ReK att arbetet med energieffektivitet bör fortsätta och att framsteg bör göras i riktning mot självförsörjning. Kommittén anser att datainsamling om el- och värmeförbrukning bör främjas och att strategier för artificiell intelligens som bidrar till att spara energi bör inledas.

30.

ReK uppmanar kommissionen att ytterligare stödja utvecklingen och utbyggnaden av hållbar förnybar energi genom att tillhandahålla en tydlig politisk och rättslig ram samt lämpligt stöd för forskning om och utveckling av innovativ teknik för förnybar energi, inbegripet en färdplan för ren vätgas.

31.

Vi förväntar oss att den gröna given ska innehålla en EU-handlingsplan om bostäder till rimliga priser, som också bör vara förenlig med ökade insatser för att utrota energifattigdomen. För att omställningen ska vara rättvis måste åtgärder planeras för att säkerställa att utsatta människor kan bo i varmare och mer energieffektiva bostäder, som värms upp med hjälp av förnybar energi såsom solenergi.

32.

ReK framhåller att energiförbrukningen i byggnader står för mer än 40 % av den totala energiförbrukningen i EU och anser därför att en modernisering av bostadsbeståndet i hög grad skulle kunna bidra till att minska utsläppen av växthusgaser i Europa och till att utrota energifattigdomen. Kommittén uppmanar i detta avseende kommissionen att föreslå en ambitiös finansieringsplan för bostadsrenoveringar som en del av den gröna given.

Omställning till en cirkulär ekonomi

33.

ReK anser att en övergripande och långsiktig strategi för Europas industri är en viktig förutsättning för att målen i den gröna given ska kunna uppnås och kommer att främja innovation, ge konkurrensfördelar och skapa arbetstillfällen, särskilt för unga människor. I detta sammanhang är det viktigt att se till att energiintensiva industrier får stöd vid övergången till koldioxidsnåla produktionsmetoder, så att snedvridning av konkurrensen begränsas och koldioxidläckage undviks, särskilt genom EU-stöd till relevant forskning och utveckling av praktiska lösningar.

34.

Kommittén efterlyser en ny, ambitiös, tidsbunden och forskningsdriven handlingsplan för den cirkulära ekonomin efter 2020, och ser fram emot ett nära samarbete med kommissionen kring dessa förslag.

35.

ReK betonar att förebyggande åtgärder bör ha högsta prioritet i linje med EU:s avfallshierarki och efterlyser ambitiösa åtgärder som omfattar ekodesignade varor och tjänster, avfallsförebyggande åtgärder, återvinning, återanvändning och återbruk av material och komponenter samt minskning av skadliga ämnen och upparbetning av störsubstanser för att främja möjligheten att reparera, återvinna och uppgradera samt förlänga livslängden. I detta sammanhang uppmuntras lokala och regionala myndigheter att tillämpa flera instrument, inbegripet lokalanpassning av EU:s bindande mål, skatteåtgärder på alla nivåer, utökat producentansvar och grön offentlig upphandling med obligatoriska mål som en del av alla EU:s finansieringsmöjligheter.

36.

Kommittén uppmanar kommissionen att föreslå ett ambitiöst mål för att minska det kommunala avfallet fram till 2030, och anser att målen för återanvändning och återvinning av kommunalt avfall ska vara 70 % i vikt senast 2030 och att livsmedelsavfallet ska minska med 50 % senast 2030 samt efterlyser ett bindande mål om deponering av högst 5 % av restavfallet senast 2030.

37.

Vi stöder i detta sammanhang även de nya åtgärderna angående mikroplaster och genomförandet av lagstiftningen om plast (4), och understryker att plastföroreningar bör bekämpas vid källan.

38.

Kommittén uppmanar kommissionen att uppmuntra alla regioner och städer i Europa att anta handlingsplaner för bioekonomi eller att införa ett kapitel om bioekonomi i sina respektive övergripande utvecklingsstrategier.

Livsmedelsomställning

39.

Mot bakgrund av att EU har blivit världens största importör och exportör av livsmedel insisterar ReK på att handelsavtalen ska bedömas mot målet att minska utsläppen av växthusgaser, även inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, och att handelsavtalen ska bygga på hållbar utveckling.

40.

Med tanke på att jordbruket står för 10 % av växthusgasutsläppen och påverkas direkt av klimatförändringarna uppmanar ReK kommissionen att främja hållbart jordbruk genom att stärka det ekonomiska stödet till miljö- och klimatvänliga metoder inom den gemensamma jordbrukspolitikens båda pelare.

41.

Kommittén föreslår ett lokalt och regionalt kapitel om strategin ”från jord till bord”, vilket är särskilt viktigt i små ekonomiska modeller, för att bedöma effekterna av internationella och globala livsmedelsproduktionsmönster på lokala och regionala produktionssystem.

42.

EU:s skogar och torvmarker har en avgörande roll när det gäller att uppnå klimatneutralitet. Vi efterlyser en solid EU-strategi för skogar och torvmarker och stöder ambitiösa märkningssystem för livsmedel som produceras utan avskogning (5). Här påminner kommittén om medlemsstaternas åtaganden enligt LULUCF-förordningen och uppmärksammar insatserna för att uppnå ett ökat koldioxidupptag.

43.

Haven ger ett betydande bidrag till vår livsmedelsförsörjning. ReK efterlyser en ny strategi för att stödja havsbruk och blå bioteknik med respekt för miljön och skyddet av naturliga miljöer, och framhåller vikten av hållbart fiske för balansen i kustområdena.

44.

Kommittén framhåller de lokala och regionala myndigheternas behov av en standardiserad metod för att samla in och rapportera uppgifter om livsmedels, inklusive livsmedelsavfalls, miljöpåverkan, dels för att säkerställa att uppgifterna är jämförbara mellan medlemsstaterna, dels för att uppmuntra till att de miljömässiga och sociala kostnader som är förenade med olika livsmedel och kosthållningar mäts i ekonomiska termer.

Rörlighetsomställning

45.

Lokala och regionala myndigheter är centrala aktörer när det gäller att möjliggöra ren rörlighet och miljövänligare transporter. Kommittén är därför mycket angelägen om att åtgärder vidtas på EU-nivå för att internalisera de externa kostnaderna för varje transportslag för att säkerställa mer likvärdiga förutsättningar, framför allt en översyn av skattesystemen för vissa transportbränslen.

46.

Kommittén framhåller att elnät, lagring och handel med el samt förvaltning av offentlig infrastruktur är områden som måste moderniseras, tillsammans med transportregler och beskattning, för att vi ska stå bättre rustade för nya och innovativa transportsätt, bland annat batteridrivna fordon eller vätgasbränslecellsfordon.

47.

ReK betonar att man genom att utnyttja den digitala teknikens potential kommer att kunna optimera transporterna och skapa ett multimodalt transeuropeiskt transportnät (TEN-T). Förutsättningarna för detta är intelligenta transportsystem och intelligent infrastruktur.

Miljöomställning

48.

ReK efterlyser återigen ett åttonde miljöhandlingsprogram (6) och betonar att detta program bör anpassas till målen för den gröna given och på ett avgörande sätt bör bidra till ett effektivt genomförande på fältet. Kommittén efterlyser ett ökat deltagande av lokala och regionala myndigheter i granskningen av genomförandet av miljöpolitiken.

49.

ReK anser att den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 bör utvecklas genom att alla relevanta FN-avtal om miljö anpassas till och integreras med målen för biologisk mångfald för 2030. Inför COP15-konferensen 2020 bör parterna i konventionen om biologisk mångfald formellt erkänna de lokala och regionala myndigheternas oumbärliga roll när det gäller att uppnå ett framgångsrikt genomförande och enhetlig övervakning, rapportering och verifiering av den globala och europeiska politiken för biologisk mångfald.

50.

ReK upprepar att ett förverkligande av EU:s ambition om noll föroreningar kräver en bred strategi som tar hänsyn till luft- och vattenkvalitet, farliga kemikalier, utsläpp, bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. Vi uppmanar kommissionen att inte ytterligare fördröja utarbetandet och antagandet av den nya strategin för hormonstörande ämnen och strängare bestämmelser om farliga kemikalier.

51.

Kommittén uppmanar kommissionen att ytterligare främja potentialen hos naturbaserade lösningar samt grön och blå infrastruktur som användbara komplement till, och inte en ersättning för, kraftfulla åtgärder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i stadsnära områden och landsbygdsområden.

52.

Kommittén betonar fördelarna med miljöramprogram på regional nivå som är anpassade till de olika nationella, europeiska och internationella strategierna. Dessa program kan bidra till fastställandet av mål och huvudsakliga åtgärder, skapa klarhet i de regionala miljövalen och fastställa en långsiktig färdplan där samhällets medverkan är avgörande, samt underlätta utformningen av allianser med andra europeiska regioner.

Digital omställning

53.

ReK betonar åter den viktiga roll som smarta regioner, städer och samhällen spelar när det gäller att garantera en rättvis omställning till klimatneutralitet, och uppmanar kommissionen att eftersträva digital sammanhållning för att se till att ingen person eller region hamnar på efterkälken i den digitala omställningen, främja riktade åtgärder för att hjälpa lokala och regionala myndigheter att införa smarta lösningar och öka hävstångseffekten av program för smart specialisering för att främja digital kompetens.

54.

Kommittén efterlyser övergripande ramar för att integrera och använda data för smart styrning och samtidigt garantera det nödvändiga dataskyddet.

55.

Vi uppmärksammar internets och den digitala databehandlingens stora koldioxidavtryck och uppmanar därför EU att ta kraftfullare tag mot digitaliseringens konsekvenser i fråga om energi och koldioxidutsläpp och främja dess hållbarhet. Myndigheterna bör öka medvetenheten om denna fråga.

Tillräckliga ekonomiska resurser måste tillhandahållas på europeisk, nationell, regional och lokal nivå för att medborgarnas behov ska kunna tillgodoses

56.

ReK välkomnar förslaget om en investeringsplan för ett hållbart Europa om 1 biljon euro i investeringar mellan 2021 och 2030, vilket motsvarar de behov som fastställts av Europeiska revisionsrätten (7). Kommittén stöder också beslutet av Europeiska investeringsbanken att upphöra med att finansiera de flesta projekt med energi från fossila bränslen från slutet av 2021 och att gradvis öka den andel av finansieringen som går till klimatåtgärder och miljöhållbarhet. Kommittén upprepar sin uppmaning om att minska byråkratin, förenkla mekanismerna i samband med förberedelserna av projekt och stärka det skräddarsydda tekniska stödet för tillgång till Europeiska investeringsbankens program Jaspers och Elena för att utveckla finansieringsdugliga projekt, inbegripet mer småskaliga projekt.

57.

ReK insisterar också på att ytterligare resurser, såsom den föreslagna utvidgningen av systemet för handel med utsläppsrätter och införandet av en WTO-förenlig gränsskatt på koldioxid, är nödvändiga, liksom en lämplig beskattning av flygbränsle.

58.

Kommittén uppmanar kommissionen att inrätta en ny fond för rättvis omställning riktad till kol- och koldioxidintensiva regioner med ytterligare medel utöver dem som anslagits för sammanhållningspolitiken, men som kompletterar sammanhållningspolitikens operativa program för 2021–2027 på Nuts 2-nivå.

59.

Vi anser att minst 30 % av hela EU:s budget för 2021–2027 ska öronmärkas för klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald, samtidigt som subventioner för fossila bränslen avvecklas.

60.

Sammanhållningspolitiken har en avgörande roll som det viktigaste finansieringsinstrumentet för genomförandet av omställningsmålen. ReK anser att sammanhållningspolitiken bör ha tillräckliga medel till förfogande och därför bör den andel av budgeten som anslås till sammanhållningspolitiken förbli oförändrad i nästa fleråriga budgetram.

61.

ReK hyser farhågor för att den gröna given inte kan genomföras utan en adekvat budgetram. Kommittén efterlyser ett fullständigt genomförande av kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och ett snabbt antagande av den rättsliga ramen om taxonomin för att underlätta hållbara investeringar, om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker samt om referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar (8). Denna ram bör även omfatta investeringar i kärnkraftsindustrin, luftfarten och järnvägssektorn. Handlingsplanen bör också snabbt utvidgas till att omfatta sociala kriterier.

62.

Kommittén uppmuntrar till en ambitiös strategi för EU-investeringar i natur och biologisk mångfald och noterar att kostnaderna skulle mer än uppvägas av vinsterna från ekosystemtjänster, exempelvis i form av hälso- och sjukvårdstjänster, koldioxidlagring, översvämningsskydd, vatten- och luftrening samt förebyggande av jorderosion.

63.

ReK upprepar sin ståndpunkt att man inte kan nå någon överenskommelse om EU-budgetens utgifter såvida inte motsvarande framsteg görs vad gäller dess inkomster, helt enkelt för att storleken på EU-budgeten bör motsvara EU:s nuvarande och framtida prioriteringar (9), och uppmanar kommissionen att lägga fram beredskapsåtgärder för att stödja den gröna given om nästa EU-budget inte har antagits före utgången av 2020.

64.

Vi betonar vikten av medfinansieringssatser för EU-medel för att göra det lättare för små samhällen, landsbygdsområden och öar att få tillgång till dem. Kommittén anser att deras kapacitet att användas som ”energiomställningslaboratorier”bör stärkas genom innovativa lösningar och samordnade politiska åtgärder.

65.

Med hänsyn till ramen för statligt stöd efter 2020 efterlyser kommittén en höjning av nivån på det tillåtna statliga stödet och en efterföljande anpassning av energiskattedirektivet för att främja bränslen med låga utsläpp. Tillräcklig flexibilitet och ett teknikneutralt tillvägagångssätt, med avseende på hållbarhet och minskade utsläpp, måste tillämpas på reglering och projekt med anknytning till energiomställningen.

Direkt kommunikation med medborgarna om fördelarna med den gröna given

66.

ReK föreslår att man stärker informationskampanjerna och de direkta dialogerna med medborgarna för att öka medvetenheten om vikten av en omställning till mer hållbara samhällen, sundare lokalsamhällen och mer konkurrenskraftiga lokala ekonomier, och uppmanar kommissionen att anordna en rad medborgardialoger tillsammans med ReK för att presentera den gröna givens mervärde och visa på konkreta resultat i medborgarnas dagliga liv.

67.

Europeiska regionkommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, de finländska, kroatiska och tyska rådsordförandeskapen samt Europeiska rådets ordförande.

---

(1)  CoR (2018) 923

(2)  https://cor.europa.eu/sv/our-work/Pages/network-of-regional-hubs.aspx

(3)  CoR (2018) 6135.

(4)  CoR (2018) 925 och CoR (2018) 3652.

(5)  CoR (2019) 973.

(6)  CoR (2019) 1672.

(7)  Europeiska revisionsrätten: Översiktlig analys av EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar, 20 september 2017 https://op.europa.eu/webpub/eca/lr-energy-and-climate/sv/

(8)  Se ReK:s yttrande av den 6 december 2018 med Tilo Gundlack (PES–DE) som föredragande.

(9)  CoR (2019) 3887.